Bränsleprogrammet omvandling
|
|
- Maj Bergman
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Diarienr Programbeskrivning för programmet Bränsleprogrammet omvandling Beslutsdatum
2 2 (25) Innehåll T 1 Sammanfattning 3 2 Programmets inriktning Vision Effektmål Syfte Mål Framgångskriterier Forsknings-, utvecklings- och teknikområden: Förädling och omvandling i effektiva och nya bränslekedjor Energirelevans Samhälls- och näringslivsrelevans Miljöaspekter Projektgenomförare/projektdeltagare Avnämare/intressenter Arbetssätt Bakgrund 15 4 Genomförande Tidplan Budget och kostnadsplan Ansökningskriterier och hantering av ansökningar Programråd och programstyrelse Kommunikationsplan och resultatspridning Syntes Utvärdering Avgränsningar Forsknings-, utvecklings- och teknikområden Andra anknytande program inom Energimyndigheten Andra anknytande aktörer Internationell samverkan Ytterligare information 25
3 3 (25) 1 Sammanfattning Bränsleprogrammet omvandling ingår som ett av tre program i en sammanhållen satsning på ökad, hållbar och effektiv produktion och användning av inhemska och förnybara bränslen som genomförs av Energimyndigheten under perioden 1 juli 2011 till 30 juni Programmet är inriktat mot ökad kunskap om och utveckling av teknik för förädling av bränsleråvara, samt för omvandling till främst värme och el i anläggningar upp till ca 10 MW. Frågor som är särskilt aktuella är att stärka konkurrenskraft, effektivitet och hållbarhet i kedjan från råvara till slutanvändning, samt att öka råvarubasen genom att utveckla kunskap och teknik för de nya råvaror som är aktuella. Programmet omfattar grundläggande och tillämpad forskning, utveckling och demonstration. Inom delområdet Förädling prioriteras insatser som effektiviserar och sänker kostnader i olika typer av förädlingsprocesser. Med förädling avses här inte bara teknik för pelletering och brikettering, utan även delprocesser som bereder, torkar hanterar eller förädlar råvaran på andra sätt. Inom delområdet Omvandling till värme och el i skalan < 10 MW inriktas insatserna främst på att dels öka kunskaperna om samspelet mellan bränsle och förbränningsanläggning, dels implementera resultat från forskningen i samverkan med användare och utrustningsleverantörer. Vidare läggs stor vikt vid att öka konkurrenskraften för närvärme i omställningen från olja till förnybar värmeförsörjning och vid användning av nya bränsleråvaror och bränslen. Programmet genomförs i huvudsak i form av projekt som följer av öppna utlysningar, men söker ett arbetssätt som innebär en aktiv samverkan mellan forskning och avnämare och en samverkan över hela eller delar av bränslekedjan i projekt eller kluster av projekt. En aktiv roll för bransch/näringsliv i formulering av behov och krav värdesätts, liksom deltagande i projekt med egna resurser eller bidrag. Frågor om bränsletillförsel från skog och jordbruk samt frågor om hållbarhet, miljö och resursanvändning behandlas i de två parallellt löpande programmen Bränsleprogrammet tillförsel respektive Bränsleprogrammet hållbarhet. Det finns många frågor där programmen överlappar varandra i kedjorna av olika förädlingssteg från råvara till slutanvändare (bränslekedjor). Helhetssyn och samverkan mellan de olika stegen är en viktig utgångspunkt och ges stor vikt i prioriteringen av insatserna. Samordning mellan programmen säkerställs genom ett övergripande programsekretariat. Ett projekt kan, beroende på inriktning, delfinansieras från flera program.
4 4 (25) Viktiga målgrupper och användare av resultat är företag som förädlar bränslen och bränsleanvändare, liksom företag som utvecklar och tillverkar utrustningar för förädling och omvandling av bränslen till värme och el. Även myndigheter, lärosäten (universitet, högskolor), forskningsinstitut och energiföretag är viktiga målgrupper. Programmet administreras av Energimyndigheten, som bistås av ett programråd bestående av ledamöter från både resultatanvändare och FoU-utförare. Programmet koordineras med programmen Bränsleprogrammet tillförsel och Bränsleprogrammet hållbarhet.
5 5 (25) 2 Programmets inriktning Programmet ingår som ett av tre program i en sammanhållen satsning på ökad och effektiv användning av inhemska och förnybara bränslen som genomförs av Energimyndigheten. Bränsleprogrammet omvandling är inriktat mot ökad kunskap om och utveckling av teknik för förädling av bränsleråvara, samt för omvandling till främst värme och el i anläggningar upp till ca 10 MW. Produktion och användning av drivmedel ingår inte. Frågor som är särskilt aktuella är att stärka konkurrenskraft, effektivitet och hållbarhet i kedjan från bränsleråvara till slutanvändning, att öka råvarubasen genom att utveckla kunskap och teknik för de nya råvaror som är aktuella, samt att involvera aktörerna i kedjan för att både ställa krav och formulera behov, och säkra kunskapsöverföring och tillämpning av resultaten. Begränsningen till denna skala förklaras av att mindre anläggningar ställer högre krav på bränslekvaliteten medan större anläggningar konstrueras för att klara tillgängliga bränslekvaliteter. Frågor om bränsletillförsel från skog och jordbruk samt frågor om hållbarhet, miljö och resursanvändning behandlas i de två parallellt löpande programmen Bränsleprogrammet tillförsel respektive Bränsleprogrammet hållbarhet. De tre programmen samverkar i överlappande och generella frågor, och genomsyras av en helhetssyn i bioenergins värdekedjor från råvaruproduktion till användning, här kallat bränslekedjor. Helhetssyn och samverkan mellan de olika stegen ges stor vikt i prioriteringen av insatser som rör olika delprocesser. 2.1 Vision Utsläppen av växthusgaser behöver minska med ca 80 % till 2050 i ett globalt perspektiv. För att nå en sådan minskning behövs både energieffektivisering och växthusgasneutral energi. Därför kommer förnybar energi att spela en stor roll. Förnybar energi är dessutom strategiskt viktigt när det gäller självförsörjning med bränslen, både i ett nationellt och europeiskt perspektiv. Bioenergin är idag den största förnybara energikällan i Sverige och i världen, med stor potential att öka. En ökad biobränsleanvändning ställer nya krav på att tillförseln är hållbar. En ökad konkurrens om mark och biomassa väntas, vilket kräver ett effektivt nyttjande av mark, råvaror och energi. Energimyndighetens vision till 2020 för det bränslebaserade energisystemet (beskrivet i FOKUS III Bränslebaserade energisystem, ER 2010:05) innebär att Sverige klarar åtagandet om förnybar energi till 2020 genom ökad användning av ca TWh fasta biobränslen och avfall, i fjärr- och kraftvärme, i industrin och
6 6 (25) för enskild uppvärmning. Skogen bidrar mest till ökningen men även jordbrukets bidrag ökar. En hel del etanol importeras. Även inhemsk biomassa används för produktion av drivmedel, varav ca 2 TWh från lignocellulosa. Förnybar el, biobränslen samt energiteknik exporteras till andra EU-länder. 2.2 Effektmål Effektmål avser effekter på omvärld eller samhälle eller förändringar som inträffar som följd av programmet och dess resultat, men som förutsätter insatser hos andra aktörer, vid sidan om dem som deltar i eller finansierar programmet. Effektmålen är utformade för att relatera målen för programmet till övergripande energipolitiska mål. Den kunskap som kommer fram inom programmen används som grund för beslut och agerande i samhället. Gemensamma effektmål för alla tre programmen är att produktionen av biobränslen till 2020 har ökat med minst 30 TWh från skogen och 6 8 TWh från jordbruket, räknat från 2009 att Sverige är på god väg att klara åtagandena i EU:s klimatpaket till 2020 och har en ökande export av bioenergi att resurseffektivitet, hållbarhet och konkurrenskraft för de viktigaste bränslekedjorna och delstegen ökat, samtidigt som nya råvaror nått ett kommersiellt genombrott att det finns tydliga och välgrundade regelverk och standarder för bioenergin att de bioenergisystem som utvecklas klarar nationella miljökrav och internationella hållbarhetskriterier och bidrar till en bättre miljö. Effektmål specifika för Bränsleprogrammet omvandling: Bränslen som innehåller nya råvaror från jordbruk och skog är etablerade på marknaden och används i närvärmeanläggningar. Teknik för storskalig produktion av pellets där stråbränsle/restprodukter från lantbrukssektorn ingår finns i drift Minst tre nya produktionssystem för småskalig förädling anpassade för lokala förutsättningar vad gäller råvaror, teknik, affärsupplägg etc., finns demonstrerade och i drift på olika platser i landet. Småskalig förbränningsteknik har utvecklats mot robust, tillförlitlig och bekväm teknik med låg miljöpåverkan och fungerar väl i kombination med
7 7 (25) annan förnyelsebar uppvärmning, exempelvis solvärme. Villapannor och kaminer som finns på marknaden klarar pellets klass 1 med krav på tillsyn och skötsel som motsvarar vad som gäller för värmepumpar. Villapannor på marknaden har förbättrad bränsleflexibilitet och bränslehantering, samt styr- och övervakningssystem som ger väsentligt minskat behov av tillsyn och serviceåtgärder. Det finns lönsamma småskaliga kraftvärmeanläggningar med industriell baslast eller samproduktion i olika kombinationer av el, värme och förädlat bränsle. 2.3 Syfte Energimyndigheten verkar inom olika samhällssektorer för att skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. Enligt Energimyndighetens regleringsbrev är målen med Energimyndighetens insatser för energiforskning och innovation att bygga upp sådan vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens inom universiteten, högskolorna, instituten, myndigheterna och i näringslivet som behövs för att genom tillämpning av ny teknik och nya tjänster möjliggöra en omställning till ett långsiktigt hållbart energisystem i Sverige att utveckla teknik och tjänster som genom svenskt näringsliv kan kommersialiseras och därmed bidra till energisystemets omställning och utveckling såväl i Sverige som på andra marknader. Det tre programmen Bränsleprogrammet tillförsel, Bränsleprogrammet omvandling och Bränsleprogrammet hållbarhet syftar till att inom bränsleområdet bidra till att ta fram den kunskap och utveckla den teknik som behövs för att nå dessa mål, samt att resultaten kommersialiseras och nyttiggörs. För Bränsleprogrammet omvandling syftar verksamheten dessutom till att öka kunskaperna och utveckla teknik som kan bredda råvarubasen för användning i förädling och omvandling med nya bränsleråvaror samt säkra effektivitet och hållbarhet i hela bränslekedjan. Detta för att bidra till att en ökad användning av fasta biobränslen i Sverige enligt visionen kan möjliggöras. 2.4 Mål Programmets mål för insatserna fram till år 2015 har sin utgångspunkt i visionen och effektmålen. Ett antal mål är gemensamma för de tre programmen då de samverkar i överlappande och generella frågor och vill främja en helhetssyn i hela värdekedjan från råvaruproduktion till användning. Andra mål är specifika för
8 8 (25) Bränsleprogrammet omvandling och uppdelade enligt de två delområdena i programmet: förädling och omvandling Gemensamma mål till 2015 för de tre programmen Programmet ska lägga grunden för ökad resurs- och kostnadseffektivitet i bränslekedjorna, och för att miljö- och hållbarhetskrav kan tillgodoses. Bränslekedjor för nya bränsleråvaror från jordbruk och skog ska utvecklas så att de får en större betydelse på marknaden. Metoder att kvalitetssäkra bränslen ska utvecklas vilket skapar förutsättningar för optimerade processer och god miljöprestanda genom hela bränslekedjan. Programmets resultat och slutsatser är kända i samhället och har börjat tillämpas av beslutsfattare och näringsliv. Långsiktig kompetensförsörjning på för bioenergin strategiska områden Specifika mål till 2015 för Bränsleprogrammet omvandling Förädling En hög kunskapsnivå beträffande olika råvarors och förädlade produkters fysikaliska och kemiska egenskaper ska uppnås, och kunskaper om hur råvaran samspelar med mekanismer i olika förädlingsprocesser ska öka, så att kunskaperna kan tillämpas i olika förädlingsprocesser. Kunskaper om lagring, beredning och torkning för särskilt de nya bränsleråvarorna ska utvecklas. Metoder och teknik som kan bidra till minskade förluster och ökad effektivitet i förädlingen ska finnas tillgängliga för praktisk tillämpning i småskaliga och stora förädlingsanläggningar. Teknik och metoder som medger en reduktion av produktionskostnad och en ökad energieffektivitet vid pelletering och brikettering ska finnas utvecklade och tillgängliga. Det ska finnas teknik för att t.ex. minska substansförluster, minska elförbrukningen vid produktion, samt för att minska reparations- och underhållskostnader. Fasta biobränslen ska vara analyserade och klassificerade med avseende på lämplig eldningsteknik beroende av viktiga kvalitetsparametrar såsom mekaniska egenskaper, storleksfördelning, askinnehåll, askegenskaper, emissioner etc. (i samklang med bränslestandarden EN 14961). Metoder och teknik för mätning av nyckelparametrar och kvalitetssäkring av bränslen ska finnas till stöd för användare och för utvecklare av förbränningsanläggningar och finnas tillgängliga för praktisk användning.
9 9 (25) Förutsättningar för förädling till alternativa bränsleprodukter har undersökts och utvärderats med avseende på kostnader, hållbarhet och miljö, samt marknad. Omvandling till värme och el Programmet ska ge fördjupad kunskap om mekanismer för askrelaterade problem och emissioner så att den kunskapen kan tillämpas i praktisk verksamhet. Programmet ska bidra till praktisk utveckling av bränslehanterings- och eldningsanordningar som ger tillräckligt god funktionalitet för de nya bränslena för att dessa skall kunna konkurrera med etablerade bränslen. Dagens och kända kommande miljö- och emissionskrav samt krav från användare ska klaras även med nya bränsleråvaror i de effektklasser där dessa bränsleråvaror utnyttjas. Processer för småskalig kraftvärmeproduktion vid bränsleeffekter från några 100 kw till upp mot 10 MW har studerats och utvärderats. 2.5 Framgångskriterier Vid sidan om uppfyllelse av målen ovan finns det ett antal allmänna kriterier som visar eller indikerar att programmet lyckats med sina insatser för att främja biobränslen och för att realisera visionen eller effektmålen. Viktiga sådana framgångskriterier för Bränsleprogrammet omvandling är att programmet: erbjuder näringslivet, myndigheter och andra avnämare en attraktiv miljö för samverkan, problemlösning och långsiktig kompetensutveckling producerar bra faktaunderlag som möter behov hos beslutsfattare inom samhälle, näringsliv och biobränsleanvändare samt används av dessa får internationell spridning av resultaten via vetenskapliga publikationer attraherar aktiva insatser och medfinansiering från avnämarintressenter åstadkommer resultat som lägger grund för lönsamma och nya affärer för industrin stimulerar medverkan från svenska intressenter i arbete internationellt och inom EU med standardisering och kriterier för kvalitetshöjning för bränslebaserade system bidrar till kompetensförsörjning genom bl.a. utbildning av doktorander.
10 10 (25) 2.6 Forsknings-, utvecklings- och teknikområden: Förädling och omvandling i effektiva och nya bränslekedjor De tre bränsleprogrammen tillförsel, omvandling och hållbarhet genomförs parallellt. Programmen har en huvudinriktning mot definierade områden och delprocesser, men de överlappar också varandra. Miljö- och hållbarhetsaspekter kommer in i alla delsteg och delprocesser i bränslekedjan, från produktion till användning. En gemensam utgångspunkt för de tre programmen är därför ett helhetsperspektiv och en samverkan mellan programmen för att uppfylla gemensamma mål och realisera visionen. En gemensam uppgift är att ta fram kunskaper och teknik som kan öka resurs- och kostnadseffektiviteten i de aktuella bränslekedjorna och bidra till att nya råvaror och bränslen från skogs- och jordbruk kommer till användning på ett hållbart sätt. Insatser behövs i alla ingående delprocesser för att utveckla och demonstrera effektiva, konkurrenskraftiga och hållbara bränslekedjor där de olika råvarorna kan tas tillvara och förädlas att möta krav från olika användare. Insatserna inriktas särskilt på delprocesser som är kritiska eller processer med hög potential för effektivisering eller förbättringar. Insatserna kan bland annat avse: Forskning för utveckling av resurseffektiva och miljöanpassade metoder för produktion, förädling och omvandling av biomassa. Forskning, utveckling och demonstration av samt informationsspridning om konkurrenskraftiga system, incitament och affärsmodeller för nya bränslekedjor. Karakterisering av olika råvaror och bränslen, samt säkring av bränslekvalitet som möter krav från olika användare. Här ingår även insatser för standardisering. Bränsleprogrammet omvandling innehåller två delområden, förädling samt omvandling till värme och el, som särskilt tar upp frågor med relevans för introduktion av nya råvaror i olika bränslekedjor, i det senare fallet med en begränsning till omvandling i skalan upp till 10 MW. Omvandling i större skala, i exempelvis storskalig kraftvärme, eller i bioraffinaderier, tas upp inom andra program inom Energimyndigheten, se vidare avsnitt Omvandling förädling Inom området förädling prioriteras insatser som effektiviserar och sänker kostnader i olika typer av förädlingsprocesser. Med förädling avses här inte bara
11 11 (25) teknik för pelletering och brikettering, utan även delprocesser som bereder, torkar, hanterar eller förädlar råvaran på andra sätt. Exempel på annan sådan teknik som kan tas upp inom området är torrefiering och framställning av pyrolysolja. Ett särskilt fokus ligger på användning av nya råvaror med andra egenskaper än dagens. Insatserna kan bland annat avse minskade substansförluster i olika processteg, bättre material för olika processkomponenter, minskat behov av tillförd energi för torkning, samt undersökning av additiv och olika förbehandlingstekniker för att effektivisera processen eller möta krav på kvalitet. Insatserna kan bland annat avse: Forskning för ökad kunskap om råvaru- och processinteraktioner. Karakterisering av förädlade produkter för fastställande av kvalitetsklasser, för processoptimering och för att möta marknadskrav. Utveckling och demonstration av förädlingstekniker som idag inte finns i kommersiell användning men som bedöms kunna bli lönsamma före Omvandling till värme och el i skalan < 10 MW Inom området omvandling till värme och el i skalan mindre än 10 MW inriktas insatserna främst på att dels öka kunskaperna om samspelet mellan bränsle och förbränningsanläggning, dels implementera resultat från forskningen i samverkan med användare och utrustningsleverantörer. Vidare läggs stor vikt vid att öka konkurrenskraften för närvärme i omställningen från olja till förnybar värmeförsörjning och vid användning av nya bränsleråvaror och bränslen. Insatser inom området kan avse: Grundläggande och tillämpad forskning för ökad kunskap om mekanismer för ask- och emissionsrelaterade problem Utveckling av optimal omvandlingsteknik med hänsyn till bränslekvalitet för olika effektklasser och årsenergibehov. Stor vikt vid miljökrav och hög tillgänglighet vid användning av nya bränsleråvaror i olika effektklasser. För mindre anläggningar även system som ger effektiv integration av solvärme. Utveckling av bränslehanterings- och eldningsanordningar, rökgasbehandling och styrsystem lämpade för olika bränslen. För mindre anläggningar stor vikt vid minimal tillsyn och skötsel, för de stora anläggningar teknik som möjliggör användning av biobränsle med variationer i fukthalt och sammansättning. Utveckling och demonstration av omvandlingstekniker som idag inte finns i kommersiell användning och som är resurseffektiva i ett systemperspektiv. När
12 12 (25) det gäller småskalig kraftvärmeproduktion prioriteras processer som har förutsättningar för ett elutbyte över 30 % vid marginell elverkningsgrad över 70 % och som bedöms kunna bli lönsamma Energirelevans De energipolitiska målen utgår från mål om försörjningstrygghet, klimat och miljö. Utifrån målen har flera styrmedel inrättats så som koldioxidskatt på fossila bränslen, elcertifikat för förnybar el, och handelssystem med utsläppsrätter. EU har satt upp mål om förnybar energi och koldioxidutsläpp till Sammantaget har det resulterat i kraftigt ökande efterfrågan på förnybar energi, i synnerhet bioenergi. I ett längre tidsperspektiv är det troligt att efterfrågan på biologiska råvaror för produktion av biodrivmedel och olika material ökar kraftigt i Sverige och EU, vilket kan påverka såväl energisektorn som andra industrisektorer. Biobränslen står för ungefär en femtedel av energitillförseln i Sverige, och det finns goda förutsättningar att öka tillförseln betydligt. En viktig uppgift för de tre programmen inom bränsleområdet är att undersöka såväl förutsättningar för som teknik och system för att öka biobränsleproduktionen under beaktande av både miljömål och marknadskrav. Det är också viktigt att beslutsfattare kan planera för att biobränslen används resurseffektivt och till bästa samhälls- och klimatnytta. Programmet kommer att bidra till detta. Bränsleprogrammet omvandling betonar forskning och utveckling som kan bidra till att bränsleråvaror, både nya och de som används idag, kommer till användning för omställning till förnybart bränsle i oljeeldade anläggningar och för att minska elanvändningen för uppvärmning. 2.8 Samhälls- och näringslivsrelevans Biobränslen är en viktig del av de åtgärder som ska leda till att Sverige klarar nationens åtaganden om förnybar energi enligt EU:s 2020-mål. EU:s mål innebär också möjligheter att utveckla svenskt näringsliv genom ökade exportmöjligheter för svenska bränslen, tekniklösningar och utrustning, samt kompetenser. Sverige har stora areella resurser och ett konkurrenskraftigt näringsliv inom skog, lantbruk och biobränslen. Sverige har också en lång tradition av att utnyttja biomassa för energiändamål i industriell skala. Likaså intar svenska forskare och teknikutvecklare internationella tätpositioner i flera ämnesområden med stor 1 Med elutbyte avses α-värde, dvs. eleffekt per värmeeffekt vid full last. Med marginell verkningsgrad avses eleffekt per extra bränsleeffekt som måste tillföras för att producera el samtidigt med värme.
13 13 (25) relevans för bioenergi. Svenska marknadsaktörer inom bränslerelevanta sektorer har således goda möjligheter att utnyttja omställningen av energisystemen för att skapa ökad tillväxt och stärkt konkurrenskraft. Bränsleprogrammet omvandling betonar särskilt insatser som stärker konkurrenskraften för småskalig teknik i användning av de nya råvarorna, i både förädling och i förbränning för värme- och elproduktion. Insatserna inriktas på införande av ny teknik och användning av resultaten i alla led, hos teknikutvecklande industri, i förädlingsanläggningar och hos användare av levererat bränsle. Insatserna har relevans för lokal sysselsättning och försörjning, för övergång till förnybara bränslen och för ökad konkurrenskraft nationellt och internationellt. 2.9 Miljöaspekter Hållbar bioenergi är förnybar, resurssnål och i ett långsiktigt tidsperspektiv i det närmaste klimatneutral, samt i övrigt miljömässigt acceptabel. Biobränslen utgör en mycket viktig resurs för arbetet med att klara miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan. Samtidigt är det viktigt att se till att andra flöden av växthusgaser inte ökar som följd av biobränsleanvändning. Det gäller vid såväl markanvändning, energianvändning i hjälpsystemen, som vid energiomvandlingen och hanteringen av eventuella restprodukter och avfall. De övriga miljökvalitetsmål som berörs av bioenergin är bland annat ingen övergödning, bara naturlig försurning, frisk luft, levande skogar, ett rikt odlingslandskap, myllrande våtmarker, levande sjöar och vattendrag, giftfri miljö och ett rikt växt- och djurliv. Miljömålen ger ramar och restriktioner för hur biobränslen kan produceras och användas, men produktionen av biobränslen kan även utformas så att verksamheten också ger positiva bidrag till miljön Projektgenomförare/projektdeltagare Programmet spänner över mål på både kort och lång sikt. Projektgenomförarna kan komma från olika typer av FoU-utförare, så som universitet, högskolor och institut, men också teknikutvecklare, utrustningstillverkare, bränsleproducenter och bränsleanvändare med flera kan medverka. Programmet kommer vid varje utlysning tydligt ange vilka specifika mål, vilken karaktär på projekten samt vilka projektgenomförare som är aktuella för den då specifika programaktiviteten, se även avsnitt 2.11.
14 14 (25) Energimyndigheten betonar särskilt vikten av att resultaten kommer till användning, och att den forskning och utveckling som genomförs vid forskningsinstitutioner möter behov och krav som formuleras tillsammans med avnämare eller aktuell bransch. Ett aktivt deltagande från näringslivet är viktigt både av dessa skäl och för att öka tillgängliga resurser för att genomföra programmet Avnämare/intressenter Avnämare till programmets resultat är industri, slutanvändare av bränslet, forskare, teknikutvecklare, branschorganisationer och samhällsorgan. För Bränsleprogrammet omvandling är det särskilt utrustningstillverkare inom förädling och omvandling, företag som förädlar och marknadsför olika bränslen, samt slutanvändare av bränslet som utgör målgrupper, men även lokala aktörer som kan samverka i etablering av lokala system för skörd, förädling och användning av bränslet Arbetssätt Programmet genomförs i huvudsak i form av projekt som följer av öppna utlysningar. Programmet kan också inrymma delprogram/storprojekt som samfinansieras med andra finansiärer. Programmet omfattar grundläggande och tillämpad forskning, utveckling och demonstration 2 i linje med målen. Omfattning av de olika typerna av verksamhet, särskilt utvecklingsinsatser och demonstration, är beroende av i vilken mån deltagande och delfinansiering från näringslivet kan erhållas. Programmet är ett av tre biobränsleprogram hos Energimyndigheten under denna period. Samordning mellan programmen säkerställs genom ett övergripande programsekretariat. Sekretariatet ska också arbeta för att ett engagemang från näringslivet finns i samtliga projekt. Ett projekt kan, beroende på inriktning, delfinansieras från flera program. Bränsleprogrammet omvandling söker ett arbetssätt som innebär en aktiv samverkan mellan forskning och avnämare och en samverkan över hela eller delar av bränslekedjan i enskilda projekt eller paket av projekt. En aktiv roll för bransch/näringsliv i formulering av behov och krav värdesätts, liksom deltagande i genomförande av projekt med egna resurser eller bidrag. Utlysningar kan komma att riktas mot specifika delar av programmet, eller specifika frågor. 2 Experimentella utvecklingsprojekt enligt förordning SFS 2008:761.
15 15 (25) 3 Bakgrund Biobränslen står för ungefär en femtedel av energitillförseln i Sverige och runt en tredjedel av användningen, och det finns goda förutsättningar att öka tillförseln betydligt. Inom ramen för EU:s mål om förnybar energi ska Sveriges energianvändning bestå av 49 % förnybar energi År 1990 var Sveriges andel förnybar energi 33,9 % och har sedan dess ökat för att år 2009 vara 44,7 %. Energimyndigheten och dess föregångare har finansierat bioenergiforskning och bioenergiutveckling i flera decennier, och svenska forskare och teknikutvecklare intar internationella tätpositioner i flera ämnesområden med stor relevans för bioenergi. Under samlades bränsle- och omvandlingsrelaterad verksamhet i programmen Uthållig tillförsel och förädling av biobränsle respektive Småskalig värmeförsörjning med biobränsle. Bränsleprogrammet omvandling har ett fokus mot dels området förädling som ingick i programmet Uthållig tillförsel och förädling av biobränsle, dels användning av bränslet i främst småskaliga tillämpningar vilket ingick i programmet Småskalig värmeförsörjning med biobränsle. Övergripande effektmål med programmet Uthållig tillförsel och förädling av biobränsle var: En framtida kraftigt ökande efterfrågan på biobränsle kan mötas av en ökande och kostnadseffektiv tillförsel av bränslen av rätt kvalitet och med acceptabla miljökonsekvenser. Svensk industri och kompetenscentra kan utnyttja den ökade bränsleefterfrågan för att stärka sin konkurrenskraft på områden där man redan har, eller bedöms kunna få, en internationellt ledande position. Programmet Småskalig värmeförsörjning med biobränsle hade som mål att utveckla en trygg småskalig värmeförsörjning baserad på bioenergi som ett uthålligt och miljösäkert val för uppvärmning av nya och befintliga bostäder, lokalfastigheter och industrier utanför fjärrvärmenät. Programmet genomfördes i sex olika delprogram med inriktning på småskalig pelletsanvändning, närvärmeanläggningar, vedpannor, biobränsle och solvärme, teknikbevakning, samt ett samlande delprogram för systemaspekter och syntes. Programmet har bland annat bidragit till ökade insikter om olika bränslens egenskaper i förbränning, utveckling av teknik för olika typer av anläggningar, ökad kunskap om faktorer av betydelse för emissioner, utveckling av integrerade system för biooch solvärme, samt studier av småskalig kraftvärme. Under sista året av programmen Uthållig tillförsel och förädling av biobränsle och Småskalig värmeförsörjning med biobränsle genomfördes synteser av
16 16 (25) resultaten som kommit fram i programmen. I en första etapp av synteserna identifierades viktiga återstående kunskapsluckor och forskningsbehov, vilket ligger också till grund för inriktningen av Bränsleprogrammet omvandling. Inom området förädling genomfördes en samlad insats kring forskning och utveckling inom pelletsområdet i samarbete mellan forskare och pelletsproducenter i programmet Pelletsplattformen (ett delprogram i programmet Uthållig tillförsel och förädling av biobränsle). Där ingick bland annat projekt kring nya råvaror för pellettillverkning, effektivare pelleteringsteknik och pelleteringssystem, effektivare pelletslagring, teknik för styrning av processer samt pelletkvalitet och pelletklassificering. Vidare genomfördes inom området även projekt där mätteknik utvecklades. Under 2009 har Energimyndigheten i arbetet Fokus III formulerat visioner för 2020 på energiområdet, och de prioriterade forsknings-, utvecklings- och demonstrationsinsatser som behövs för att göra det möjligt att nå visionerna. För biobränslen/bioenergi redovisas arbetet i Temarapporten Bränslebaserade energisystem, som också ligger till grund för detta program 3. 3 Fokus III - Bränslebaserade energisystem. Energimyndigheten, rapport ER2010:05
17 17 (25) 4 Genomförande 4.1 Tidplan Bränsleprogrammet omvandling löper från den 1 juli 2011 till och med den 30 juni En utvärdering kommer att genomföras under 2014 för att möjliggöra beslut 2015 om eventuell fortsättning. Under programmets fyraåriga löptid planeras minst tre programkonferenser, sannolikt kompletterade med ämnesmässigt mera specialiserade möten för enskilda delområden. Avsikten är att utlysningar ska samordnas i tid med de två andra programmen Bränsleprogrammet tillförsel och Bränsleprogrammet hållbarhet, för att underlätta gemensamma satsningar mellan programmen. Utlysningar anslås på Energimyndighetens hemsida. 4.2 Budget och kostnadsplan Den totala ramen för Energimyndighetens finansiering av de tre programmen är 60 miljoner kronor per år, dvs. 240 miljoner kronor för fyraårsperioden. För insatserna inom Bränsleprogrammet omvandling föreslås en ram enligt tabellen nedan. MSEK/år Stöd Externa Totalt bidrag (målnivå) Förädling pellets/briketter Förädling övrigt Omvandling el/värme Mätning/karakterisering Totalt
18 18 (25) Stöd till projekt kan lämnas enligt förordning SFS 2008:761 om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation inom energiområdet. 4 Grundforskning finansieras normalt till 100 % av Energimyndigheten. För tillämpad forskning och experimentell utveckling krävs normalt en extern delfinansiering från olika intressenter. Den totala budgeten för programmet är därför beroende av i vilken mån en extern delfinansiering från olika intressenter kan säkras. 4.3 Ansökningskriterier och hantering av ansökningar Samtliga ansökningars mål och förväntade resultat kommer att prövas mot programmets mål. Ansökningar utvärderas och prioriteras mot allmänna kriterier enligt nedan: Projektmålens realism, lämplighet och betydelse för att programmets mål ska nås, samt projektets potentiella nytta för bioenergins utveckling. Härvid beaktas såväl den aktuella bränslekedjans potentiella roll i energisystemet som behovet av kunskap för att utveckla den i hållbar riktning. Vilken betydelse projekten har för att åstadkomma effektiva och hållbara bränslekedjor för såväl nya som etablerade bränsleråvaror samt vilken förändring det kan åstadkomma för hela bränslekedjan. Hur väl projekten ämnes- och storleksmässigt passar i programmets sammantagna projektportfölj. Projektens nyhetsvärde. Om arbetsplan och metodik är lämpliga för att nå projektens mål. Projektledarnas och övriga FoU-utförares kvalifikationer och förutsättningar att genomföra projekten framgångsrikt. 4 Enligt SFS (2008:761) ( är grundforskning sådan forskning som syftar till att förvärva ny kunskap om de grundläggande orsakerna till fenomen och iakttagbara fakta och som inte enbart är knuten till industriella eller affärsmässiga mål. Tillämpad forskning: forskning som syftar till att utveckla ny kunskap, som ska kunna användas för att utveckla nya produkter, processer, även organisationsprocesser, eller nya tjänster, eller för att markant förbättra befintliga produkter, processer eller tjänster. Experimentell utveckling: att förvärva, kombinera, forma och använda befintlig vetenskaplig, teknisk, näringslivsmässig eller annan relevant kunskap i syfte att utarbeta planer, arrangemang eller design för nya, ändrade eller förbättrade produkter, processer eller tjänster; utveckling av kommersiellt användbara prototyper och pilotprojekt; försöksproduktion och tester av produkter, processer och tjänster, under förutsättning att dessa inte kan användas eller ändras för att användas i industriella tillämpningar eller i kommersiellt syfte.
19 19 (25) Hur frågeställningen utgår från avnämarnas behov, samt grad av engagemang av dessa i projekten. Härvid beaktas hur resultaten ska nyttiggöras, plan för tillämpning och där så är tillämpligt även en beskrivning av tänkt kommersialisering. Aktivt deltagande från bransch/industri. Inkomna ansökningar handläggs av ansvarig handläggare. Handläggaren kan vid behov konsultera ytterligare ämnesexpertis för att inhämta synpunkter innan projektförslagen bedöms av programrådet. Programrådets uppgift är att utifrån expertutlåtanden och egna bedömningar värdera ansökningar utifrån ovan redovisade kriterier, eventuellt kompletterade med ytterligare kriterier som anges i samband med utlysningarna. Bedömningarna resulterar i rekommendationer om projektbeslut till Energimyndigheten, som därefter fattar sitt beslut. Energimyndigheten svarar för programmets administration, projektuppföljning, rapportering och utvärdering. Projekt som rör både frågor inom detta program och angränsande program kan genomföras genom delad finansiering mellan berörda program. Energimyndigheten ansvarar för att ansökningar behandlas av berörda programråd. Delar av programbudgeten kan komma att utnyttjas för projekt vars ansökningar inkommit på uppmaning av Energimyndigheten. Projekt som innebär grundforskning enligt förordningens (SFS 2008:761) definition kan finansieras till 100 % av Energimyndigheten. För tillämpad forskning och för utvecklingsprojekt krävs samfinansiering av andra finansiärer. Detsamma gäller projekt med företagsspecifika frågeställningar. Samfinansiering av lite större samlade satsningar i aktiv samverkan mellan forskning och avnämare välkomnas, om de i övrigt svarar mot kriterierna ovan, se avsnitt 2.12 Arbetssätt. Ansökningar från universitet och högskolor ska innehålla en specificerad redovisning av de indirekta kostnaderna. De ska redovisas och specificeras i bilaga enligt högskolans egen modell eller SUHF:s (Sveriges universitet och Högskolors förbund) modell, den totala indirekta kostnaden i procent ska dessutom framgå.
20 20 (25) 4.4 Programråd och programstyrelse Programrådets viktigaste uppgift är att värdera inkomna skisser och ansökningar utifrån de kriterier som specificeras i programbeskrivningen och i utlysningstexter. Dess funktion är också att bistå Energimyndigheten med expertutlåtande i såväl tekniska som övergripande frågor. Yttrandena kan avse både enskilda ansökningar och projektportföljens totala sammansättning och strategiska inriktning. Programrådet ska dessutom fungera som strategisk rådgivare åt Energimyndigheten i allmänna frågor som rör programmets ämnesområden och sprida information om programmet och ta fram förslag på informations- och kommunikationsplan för programmet. Det programråd som utsetts av Energimyndigheten består av ledamöter med kompetens från alla sektorer och expertområden som programmets verksamhet spänner över samt representanter från Energimyndigheten. Programrådet kan vid behov föreslå att yttrande inhämtas från andra än ledamöter i programrådet. Ett programsekretariat bistår programråd och Energimyndighetens handläggare med samordning och kommunikation såväl inom programmet som gentemot andra näraliggande program. Programsekretariatet ska även aktivt arbeta för att ett engagemang från näringslivet finns i projekten. 4.5 Kommunikationsplan och resultatspridning Programrådet ska under 2011 upprätta en kommunikationsplan i samverkan med Energimyndigheten och programsekretariatet. Planen ska omfatta resultatspridningen till såväl externa aktörer som kommunikationen mellan FoUaktörer inom programmet. Planen uppdateras vid behov. Under programperioden genomförs såväl årliga forskarseminarier som externt riktade konferenser och konferenser tillsammans med andra aktörer eller forskningsfinansiärer. 4.6 Syntes Under programmets senare del inleds arbetet med en syntes. En syntes syntetiserar resultaten som framkommit i programmet och är sålunda ett vidare arbete än en kunskapssammanställning. Arbetet läggs upp så att det successivt kan leverera underlag inför planering av eventuell fortsättning på detta program. I detta ingår att identifiera kunskapsluckor som hindrar bioenergins utveckling, och att lyfta fram målkonflikter och potentiella lösningar som nya forskningsresultat har tydliggjort.
21 21 (25) Syntesen utgår från programmets övergripande vision, syfte och mål, och ska analysera programmets resultat i relation till nationella och internationella miljö-, klimat- och energipolitiska mål, regelverk och hållbarhetskriterier. Arbetet sker i nära samarbete med de ämnesmässigt berörda handläggarna och de deltagande FoU-utförarna. Enskilda delområden kan också komma att producera synteser. 4.7 Utvärdering En oberoende utvärdering av programmet beräknas ske under Energimyndigheten ansvarar för utvärderingen.
22 22 (25) 5 Avgränsningar 5.1 Forsknings-, utvecklings- och teknikområden De tre bränsleprogrammen är en fortsättning av tidigare verksamhet inom genomförda programmen Uthållig tillförsel och förädling av biobränsle, samt Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. I de nya programmen betonas starkare bland annat introduktion och användning av nya bränslen, samt effektivitet och konkurrenskraft och hållbarhet för hela bränslekedjorna från råvara till värme och el. Gränsen sätts efter anläggningar som producerar värme och el och eventuellt andra bränsleprodukter, vilket innebär att bland annat värmesystemen i fastigheter inte ingår. Däremot ingår frågor kring aska och emissioner från anläggningarna. Bränsleprogrammet omvandling är avgränsat till främst områdena förädling av bränsleråvara samt omvandling till värme och el i främst olika förbränningsanläggningar. Produktion och användning av drivmedel ingår inte. Bioråvaror från skog och jordbruk har många användningar i det svenska samhället. De används i stor omfattning inom industrin, och ges en stor roll i utvecklingen av förnybara drivmedel. Figuren illustrerar programmets plats i de viktigaste systemen där bioråvaror används.
23 23 (25) 5.2 Andra anknytande program inom Energimyndigheten Övriga FoU-program som berör bränslebaserade energifrågor är Bränsleprogrammet tillförsel, med inriktning produktion av biobränslen från skogs- och jordbruk, samt Bränsleprogrammet hållbarhet, med inriktning miljö, hållbarhet, systemfrågor och marknad. Vidare finns program som rör omvandlingsteknik för produktion av el, värme, gas och drivmedel, eller andra områden som inte har fokus på bränsleråvaran i sig. Energimyndigheten administrerar ett investeringsstöd för biogas. Projekt som rör både frågor inom detta program och angränsande bränsleprogram kan genomföras genom delad finansiering mellan berörda program. Ytterligare beröringspunkter med andra program inom Energimyndigheten finns inom området systemstudier, som har stora kopplingar till utvecklingen av biodrivmedel. Sådan verksamhet kan också komma att hamna nära projekt inom programmet för allmänna energisystem. Projekt i detta program kommer dock att särskiljas genom sin tydliga fokus på bränslefrågor. 5.3 Andra anknytande aktörer Delar av programmet kan delfinansieras av industriella aktörer så som relevanta branschers FoU-organisationer. När så sker har dessa organisationer också rollen som programadministratör. I andra fall kan specifika aktörer, t.ex. SLU, delfinansiera enskilda större projekt. En annan statlig finansiär med betydande verksamhet i programbunden form i närliggande ämnesområden är Formas, som verkar inom miljö och skog, och då främst med grundläggande forskning. Formas undersöker nu möjligheten att stödja insatser som rör produktion från skogs- och jordbruk i ett framtida ändrat klimat och framtida marknader. Naturvårdsverket finansierar forskning som rör miljömålen och klimat. Programmet LETS 2050 Hållbara energi och transportsystem pågår och samfinansieras av Naturvårdsverket. Trafikverket, Energimyndigheten och VINNOVA. Jordbruksverket har via landsbygdsprogrammet (LBP) möjlighet att finansiera nationella projekt. Detta kan vara utveckling och demonstration av frågor som är av nationellt intresse. En förutsättning är att satsningen ska kunna bidra till en positiv landsbygdsutveckling. Under finns ett särskilt fokus på klimat
24 24 (25) och förnybar energi i landsbygdsprogrammet. Skogsstyrelsen ansvarar för LBPstöd till kompetensutveckling inom skogen. Skogsindustrin, skogsägarna, offentliga finansieringsorgan och den svenska forskningsvärlden har gemensamt arbetat fram en långsiktig forskningsstrategi för den svenska skogsnäringen, NRA, National Research Agenda. NRA innefattar delaktiviteter om både skog (skogsproduktionsfrågor) och bioenergi (industriella processer), men har inte tydliggjort de frågor som rör de specifika skogsbränslesortimenten. VINNOVA har här tagit upp frågor kring material från bioråvaror. Värmeforsk driver forskning och utveckling inom området bränslebaserad kraftoch värmeproduktion, med finansiering från Energimyndigheten och berörda branscher. Under drivs programmet Miljöriktig användning av aska. Programmet Grödor från åker till energi har nyligen avslutats. Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF, finansierar forskning, utveckling och demonstration om produktion och förädling av energigrödor, men också om hur man kan använda energi effektivare på gården. Periodvis har verksamheten samfinansierats med Energimyndigheten. 5.4 Internationell samverkan Programmet har inte en övergripande uppgift att samverka internationellt, men det finns en strävan att öka den internationella samverkan i projekten. Internationell samverkan och påverkan finns med i utformningen av programmets innehåll då bioenergi i allmänhet och biobränsle i synnerhet är områden med stora svenska intressen och styrkepositioner. Programmets innehåll återspeglar den svenska klimat- och energipolitiken som är en del av EU:s och att Sverige är aktivt i utformning av hållbarhetskriterier och standarder. Sverige deltar inom ett antal internationella forskningssamarbeten med verksamhet i linje med programmets, bl.a. inom ramen för International Energy Agencys Implementing Agreement Bioenergy, Nordiska toppforskningsinitiativet och ERA-NET Bioenergy. Enskilda projekt och områden inom dessa samarbeten överlappar med programmets och det är troligt att utförare inom bränsleprogrammet även kommer att delta internationella samarbeten och att det ger ett mervärde och ökar kostnadseffektiviteten i projekten inom bränsleprogrammet (och vice versa).
25 25 (25) 6 Ytterligare information För ytterligare information, kontakta Åsa Karlsson. Telefon: E-post: asa.karlsson@energimyndigheten.se tst
Bränsleprogrammet tillförsel
Diarienr 2010-004280 Programbeskrivning för programmet Bränsleprogrammet tillförsel 1 juli 2011 till 30 juni 2015 Beslutsdatum 2011-04-07 2 (26) Innehåll T 1 Sammanfattning 3 2 Programmets inriktning 5
Läs merEnergimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja
Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att
Läs merStrategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme
Strategi för Hållbar Bioenergi Delområde: Bränslebaserad el och värme Energiforskningens utmaningar Nio temaområden Transportsystemet Industri Bioenergi Hållbart samhälle Byggnader i energisystemet Elproduktion
Läs merBasprogram 2008-2011 Systemteknik
Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta
Läs merBasprogram 2012-2015 Systemteknik
Basprogram 2012-2015 Systemteknik Allmän inriktning Systemanalys innebär att studera samverkan mellan komponenter i en anläggning, samt samspelet mellan en anläggning och dess omgivning. För programområdet
Läs merEnergimyndigheten stödjer forskning och innovation
Energimyndigheten stödjer forskning och innovation Energimyndigheten är Sveriges största forskningsfinansiär på energiforskning. Vi hjälper även företag att affärsutveckla och kommersialisera energiteknik.
Läs merForskning & innovation för ett hållbart energisystem. Klara Helstad Chef enheten hållbar industri
Forskning & innovation för ett hållbart energisystem Klara Helstad Chef enheten hållbar industri De globala utmaningarna Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar 70% av de globala växthusgasutsläppen
Läs merHållbar uppvärmning med värmepumpar
Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen
Läs merUtlysning om stöd för energiinriktade strategiska innovationsagendor
Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för energiinriktade strategiska innovationsagendor 2015-01-07 2015-05-27 Beslutsdatum 2014-12-15 2 (11) Innehåll
Läs merFörnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Läs merInsatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser. Anna Thorsell, Energimyndigheten
Insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser Anna Thorsell, Energimyndigheten Energimyndighetens vision är ett hållbart energisystem Energimyndigheten arbetar med förnybar energi,
Läs merInnovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås
Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi
Läs merBränsleprogrammet hållbarhet
Diarienr 2010-004279 Programbeskrivning för programmet Bränsleprogrammet hållbarhet 1 juli 2011 till och med 30 juni 2015 Beslutsdatum 2011-04-07 2 (35) Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Programmets inriktning
Läs merKommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Läs merEnergiforskning och innovation skapar samhällsnytta. Behovsmotiverad forskning får mest stöd. Innovation behövs för omställning till hållbarhet
Myndighetens budskap Energiforskning och innovation skapar samhällsnytta Behovsmotiverad forskning får mest stöd Innovation behövs för omställning till hållbarhet Näringslivet samfinansierar med betydande
Läs merDemonstrationsprogram. för Elfordon 2011-2015. Erfarenheter hittills 2011-10-24. Magnus Henke -Energimyndigheten
Demonstrationsprogram för Elfordon 2011-2015 Erfarenheter hittills 2011-10-24 Magnus Henke -Energimyndigheten Mål för energiforskningen att bygga upp sådan vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens
Läs merKort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source
Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar
Läs merForskningsrådet Formas. Formas. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Regeringsuppdrag: Forsknings- och hinnovationsstrategi t t i för en biobaserad samhällsekonomi Sara Österman, Formas 2012-10-24 Regeringsuppdraget
Läs merett nytt steg i energiforskningen
ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen
Läs merEnergigrödor/restprodukter från jordbruket
Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter
Läs merUtlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet
Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet 2015-09-21 2015-11-12 Beslutsdatum 2015-09-18
Läs merGöran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg
Fjärr- och närvärmens roll i samhället för att klara satta miljö- och klimatmål Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg 20170428 på väg mot ett hållbart energisystem
Läs merForskningsprogram. Energieffektivisering inom belysningsområdet EELys. Belysningsdag med Energimyndigheten Anders Hallberg
Forskningsprogram Energieffektivisering inom belysningsområdet EELys Belysningsdag med Energimyndigheten Anders Hallberg Energiforskningens utmaningar Vi är mitt i ett tekniksprång Belysning ca 15 % av
Läs merInformation om HåVa:s utlysning. Fredrik Brändström, Linn Sjöström, Andreas Gustafsson Utlysningsperiod:
Information om HåVa:s utlysning Fredrik Brändström, Linn Sjöström, Andreas Gustafsson Utlysningsperiod: 2017-12-05 2018-03-14 Innehåll Bakgrund om forsknings och innovationsprogrammet HåVa (bild 3-8) Om
Läs merProgram Industrins energi- och klimatomställning
Program Industrins energi- och klimatomställning Forskning och innovation en del av Energimyndigheten Utlysning 2019 Bakgrund Programmet baseras på Energimyndighetens FoI-strategi för en hållbar industri
Läs merStatliga medel till forskning och utveckling 2012
Innehåll 1. Statens satsningar 2. Den nationella innovationsstrategin 3. VINNOVAs agenda-initiativ 4. Utlysning från VINNOVA och Energimyndigheten 5. Bakgrund till vårt SIO-program 6. Diskussionspunkter
Läs merStrategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning
Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning 2012 2020 Stiftelsen Lantbruksforskning är näringens starkt samlande kraft för världsledande tillämpbar forskning. Nuläge och omvärld 2012 Stiftelsen Lantbruksforskning
Läs merEn sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Läs merEnergi- och klimatfrågor till 2020
Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck
Läs merFörslag till Nationell biogasstrategi 2.0. Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm
Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0 Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm 2018 04 12 Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0 Fortsättning och revidering av förslaget från december 2015 Fler
Läs merInstruktion för sökande till E2B2
2015-01-27, Utlysning 3 Instruktion för sökande till E2B2 Den här instruktionen är ett stöd till dig som ska lämna in en projektansökan till E2B2 programmet för forskning och innovation för energieffektivt
Läs mer2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Läs merForskning och innovation för energieffektivt byggande och boende
Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende Utlysning 3 Öppen 27 januari - 24 mars 90 Mkr i stöd från Energimyndigheten. Alla projekt måste ha samfinansiering för att få stöd. Behandling
Läs merAnvisningar för ansökan
2015-09-15 1 (5) Anvisningar för ansökan Detta dokument är avsett som stöd för dig som avser att lämna in en ansökan till samverkansprogrammet Energigasteknik. Ansökan görs elektroniskt i Energimyndighetens
Läs merLedord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet
Läs merKoppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Läs merIndustrin och energin. Peter Nygårds 20140402
Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.
Läs merUtlysning inom Bränsleprogrammet omvandling
1 (10) Utlysning inom Bränsleprogrammet omvandling Energimyndigheten utlyser totalt 16,5 miljoner kronor inom Bränsleprogrammen omvandling. I denna utlysning välkomnas projektförslag som syftar till att
Läs merInformation om HåVa:s utlysning - Utveckla framtidens vattenkraft
Information om HåVa:s utlysning - Utveckla framtidens vattenkraft Fredrik Brändström, Linn Sjöström, Andreas Gustafsson Utlysningsperiod: 2018-12-05 2019-03-06 Innehåll Bakgrund om forsknings- och innovationsprogrammet
Läs merKristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?
Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga
Läs merVÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar. *Forskningsagenda och utlysningar. *Nyckelproblem i ekologisk produktion. *Samverkan forskning-praktik
VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar *Forskningsagenda och utlysningar *Nyckelproblem i ekologisk produktion *Samverkan forskning-praktik Medverkande: Elin Röös, Eva Salomon, Anna Wallenbeck,
Läs merVill du utveckla framtidens sol, vind och elnät för en hållbar klimatomställning?
Du som har en idé och som vill vara med och bidra till en hållbar klimatomställning är välkommen att söka stöd för projekt som syftar till att utveckla lösningar och kunskap för framtidens solel, vindkraft
Läs merVärme och kyla i Energimyndighetens strategi och kommande FoI satsning. Fjärrsyn konferens 14 juni 2017 Sofia Andersson
Värme och kyla i Energimyndighetens strategi och kommande FoI satsning Fjärrsyn konferens 14 juni 2017 Sofia Andersson Energimyndighetens mål: ett hållbart energisystem Helhetssyn är nyckeln Från forskning
Läs merUppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Läs merResultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi
Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi Anna Ledin, huvudsekreterare Forskningsrådet Formas Regeringsuppdrag: Forsknings- och innovationsstrategi
Läs merMöjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi
Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet
Läs merVad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör
Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan
Läs merAnvisningar för ansökan
1 (5) Anvisningar för ansökan Detta dokument är avsett som stöd för dig som avser att lämna in en ansökan till programmet Materialteknik för termiska energiprocesser. Genom att lägga ner omsorg och tid
Läs merYttrande över Forskning och innovation för ett hållbart energisystem (Dnr: N2012/6345/E)
Näringsdepartementet 114 85 Stockholm 2012-05-13 Yttrande över Forskning och innovation för ett hållbart energisystem (Dnr: N2012/6345/E) Teknikföretagen har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade
Läs merUppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser
Läs merLOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL
LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär
Läs merSVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson, Sofia Backéus. REMISSYTTRANDE M2015/04264/Ee
SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson, Sofia Backéus 2016-04- 04 REMISSYTTRANDE M2015/04264/Ee Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissvar om Underlag inför beslut om riktlinjer
Läs merBioenergin i EUs 2020-mål
Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr
Läs merhur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål
Läs merDialogmöte Innovationskluster för internationalisering inom energiområdet
Dialogmöte Innovationskluster för internationalisering inom energiområdet Inledning Innovationskluster för internationalisering inom energiområdet Vår vision är ett hållbart energisystem Energimyndigheten
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merForsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi
Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi Jan Svensson, Formas 2013-01-24 Regeringsuppdraget En nationell strategi för utveckling av en biobaserad samhällsekonomi samt föreslå
Läs merHalvtidsutvärdering av tre bränsleprogram
Slutrapport 2014-06-25 Halvtidsutvärdering av tre bränsleprogram Mid-term evaluation of the Bioenergy Feedstock Programme Miriam Terrell, Karolina Henningsson, Johanna Enberg och Linnéa Järpestam Faugert
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merSysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Läs merOmställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?
Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Emmi Jozsa Energimyndigheten 26 maj 2016 Agreed headline targets 2030 Framework for Climate and Energy 2020-20 % Greenhouse
Läs merVästra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015
Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015 Övergripande syfte och mål Det övergripande syftet med Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015 är att främja utvecklingen
Läs merVägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?
Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska
Läs merBioenergikombinat Status och Framtid
Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10
Läs mer11 Fjärrvärme och fjärrkyla
11 Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärmen har en viktig funktion i ett energisystemperspektiv då den möjliggör utnyttjandet av energi som i hög utsträckning annars inte kommer till användning. Fjärrvärmen
Läs merBiogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum
Biogasen i samhällets tjänst Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum Biogasanvändning 2005-2015 Presentationens namn, version etc 2016-11-11 2 Biogasen sluter det lokala
Läs merRegeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket
Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringens Vision 2050: Sverige har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning
Läs merI Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare
FFI Transporter, mobilitet och tillgänglighet har stor betydelse för livskvalitet och tillväxt. För en fortsatt positiv samhällsutveckling måste transportlösningarna även vara säkra och miljömässigt hållbara.
Läs merLRFs energistrategi Riksförbundsstämman 2011
Riksförbundsstämman 2011 1(8) Utgångspunkter Bland LRF:s medlemmar finns redan minst 7 000 energiföretagare, ytterligare 7 000 utvecklingsbara verksamheter och en därutöver idag okänd potential. LRF ser
Läs merAnvisningar för ansökan
1 (5) Anvisningar för ansökan Detta dokument är avsett som stöd för dig som avser att lämna in en ansökan till samverkansprogrammet Energigasteknik. Ansökan görs elektroniskt i Energimyndighetens ansökningsverktyg
Läs merBranschstatistik 2015
www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta
Läs merVår vision är ett hållbart energisystem. Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning.
Vår vision är ett hållbart energisystem Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning. Vi ska ställa om till ett hållbart energisystem och några
Läs merBioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv
Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv Serina Ahlgren Energimyndighetens konferens: Biobränsle i energisystemet - dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar Stockholm
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga
Läs merEnergiplan för Vänersborg År
Energiplan för Vänersborg År 2013-2020 Antagen av Vänersborgs Kommunfullmäktige 2013-02-06, 19. 2 Innehållsförteckning Energiplanens struktur... 2 Inledning... 3 Syfte och tid... 3 Vänersborgs övergripande
Läs merProgram för forskning och innovation på energiområdet
Program för forskning och innovation på energiområdet 2016-06-17 Lars Guldbrand Energienheten / Division for Energy / Ministry of the Environment and Energy Energiforskningens fortplantningscykel SOU 2003:80
Läs merStrategiska innovationsområden
Strategiska innovationsområden 5 mars 2013 Bild 1 Program 10.00 11.00 Presentation 11.00 12.00 Öppna frågor Bild 2 1 SIO syftet med satsningen Utlysning SIOprogram Utlysning nya agendor inom SIO Vad vi
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merUtlysning: Program Transporteffektivt samhälle
1 (7) Utlysning: Program Transporteffektivt samhälle Energimyndigheten utlyser ca 45 miljoner kronor inom det nya forskningsoch innovationsprogrammet Transporteffektivt samhälle. Projekt som kan få stöd
Läs merKlimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merFörslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Läs merLångsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden
Långsiktigt klimatarbete i Göteborg Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs miljömålsarbete
Läs merKritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat
Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter El Värme Ingrid Nohlgren, Emma Gunnarsson,
Läs merframtider Energisystemet 2020
Fyraframtider framtider Fyra Energisystemetefter efter Energisystemet 2020 2020 Plattformsdagarna Malmö 9 december 2016 Åsa Tynell Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad
Läs merAnvisningar för ansökan
Anvisningar för ansökan Detta dokument är avsett som stöd för dig som avser att lämna in en ansökan till programmet Järn- och stålindustrins energianvändning forskning och utveckling. Genom att lägga ner
Läs merLägesbild för klimatarbete i Sverige
Lägesbild för klimatarbete i Sverige Kontrollstation 2015 inför målåret 2020 Elin Andersson Länsstyrelsen Jämtlands län Tidslinje över nationella klimatarbetet 1999 miljömål 2007 Klimat- och sårbarhetsutredning
Läs merBedömningskriterier och anvisningar för ansökan
Bedömningskriterier och anvisningar för ansökan Detta dokument redovisar kriterierna som används vid bedömningen av din ansökan och en anvisning när du skriver ansökan till programmet Industrins energianvändning
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merUtlysning: Biodrivmedelsprogram- Biokemiska metoder. Bedömningskriterier och anvisningar för ansökan
EM2000 W-4.0, 2010-11-17 2016-05-31 Utlysning: Biodrivmedelsprogram- Biokemiska metoder Bedömningskriterier och anvisningar för ansökan Detta dokument redovisar kriterierna som används vid bedömningen
Läs merBasprogram 2012-2015 Anläggnings- och förbränningsteknik
Basprogram 2012-2015 Anläggnings- och förbränningsteknik Allmän inriktning Den övergripande målsättningen med arbetet inom programområdet Anläggnings- och förbränningsteknik är att ta fram kunskap som
Läs merFörnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet
Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få
Läs merEnergiläget 2018 En översikt
Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik
Läs merProduktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik
Produktion och förbränning -tekniska möjligheter Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Dagens presentation Förutsättningar för att vidareförädla nya råvaror i mindre produktionsanläggningar
Läs merKlimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning
Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige Sammanfattning Svensk stålindustri vill göra skillnad för det globala klimatet. Redan idag har svenska stålprodukter ett lågt
Läs merEnergi, klimat och miljö
Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén Från turnén i Värmland våren 2014 Värmlandsstrategin
Läs merEtt hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
Läs merSyfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning
utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar
Läs merVad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning
Vad sker på forskningsoch försöksfronten Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning Aktuella forskningsprogram ca 100 mkr/år Fältförsök Växtnäring/ växtskydd Mark/växt Trädgård Växtförädling Bioenergi
Läs merInformationsmöte 22:a november
Informationsmöte 22:a november Utlysningen Bidra till att skapa ett Transporteffektivt samhälle Catharina Norberg och Adam Mickiewicz 1 Introduktion Agenda Aktuell utlysning Anvisningar till ansökan E-kanalen
Läs mer