RAPPORT NR Mat och hälsa

Transkript

1 RAPPORT NR Mat och hälsa 1. INLEDNING 1.1 Syfte 1.2 Visionen 2. UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Helhetssyn och förebyggande 2.2 Hälsobegreppet 2.3 Maten som hälsofaktor 2.4 Maten i kretsloppet 3. VÅRA POLITISKA KRAV 3.1 Sprida kunskap om kost, mat och näringslära 3.2 Maten inom offentlig verksamhet 3.3 Maten inom vården 3.4 Mat på dagis och i skolan 3.5 Hälsohem 3.6 GMO-fria zoner 3.7 Förbättrad märkning av livsmedel 3.8 Agenda 21-arbete och maten i kretsloppet 3.9 Myten om offentlig upphandling 3.10 Maten som brett tvärvetenskapligt forskningsfält 3.11 Mat i utbildningar 3.12 Integrera försiktighetsprincipen i jordbrukspolitiken 3.13 Öka stödet till marknadsföring av ekologiska produkter 3.14 Miljö- och hälsokrav i internationella handelsrelationer 3.15 Medel till konsument och miljöorganisationer 3.16 Djurskydd 4. MATEN I SITT SAMMANHANG 4.1 Tillagningens betydelse och hur vi äter 4.2 Matvanor och matmissbruk 4.3 Trender i tiden 4.4 Individuellt val och politik 5. PROBLEM, MÖJLIGHETER OCH ALTERNATIV 5.1 Genmanipulerade livsmedel 5.2 Livsmedelstillsatser 5.3 Bekämpningsmedelsrester 5.4 Miljögifter 5.5 Antibiotika 5.6 Tillväxthormoner 5.7 Bakteriesjukdomar 5.8 Galna ko-sjukan 5.9 Bestrålning 5.10 Hotad mångfald 5.11 Kvalitet 5.12 Djurhållningen 5.13 Alternativ

2 5. 14 Närproducerat 6. GLOBALA PERSPEKTIV 6.1 Multinationella företag och frihandel 6.2 Miljön och solidariteten 6.3 Vatten 1. INLEDNING 1.1 Syfte I denna rapport lyfter vi fram sambandet mellan maten och hälsan. Ämnet har alltid varit en fråga med en självklar vikt för miljöpartister då det väger samman mycket av våra grundläggande värden. Vilken mat behöver vi för en god hälsa? Vilken mat är negativ för vår hälsa? Hur påverkar livsmedels-, miljö-, jordbruks- och handelspolitiken allas vår hälsa? Hur ser sambanden ut på det globala planet mellan mat, makt och hälsa? Matpolitikens hälso- och miljöpåverkan är mycket stor, och berör också så gott som alla andra politikområden. Allt från ekonomi till transporter. Ett så centralt fält som mat och hälsa bör ges betydligt större uppmärksamhet i termer av makt, insyn och demokratiskt inflytande. Mat är makt! Hälsa är makt! Rapporten vill visa på vår vision på området mat, jordbruk, hälsa och solidaritet och dess starka koppling till hälsan men framför allt ge ett perspektivbyte från utbudsstyrd vanmakt till behovs- och kunskapsstyrd egenmakt. 1.2 Visionen En grön vision är att matens betydelse väsentligen uppvärderas. Att vi får ökad kunskap om hur maten inverkar på oss människor, och hur vi kan använda oss av den i hälsofrämjande syfte. Därmed kan en del av sjukvården styras om till att bli verklig hälsovård. Våra levnadssvanor har skapat olika hälsoproblem som vi kan komma till rätta med om vi ändrar dem! Vi behöver få perspektiv på den tilltro till teknik och mediciner som vårt samhälle i mångt och mycket bygger på, och hitta tillbaka till kunskap om den egna kroppen, enkla läkande och förebyggande åtgärder, naturliga substanser, samband i naturen och mellan människa och natur. För att nå en så god hälsa som möjligt behöver vi mat som är väl anpassad till individen, rik på näringsämnen samt fri från miljögifter, antibiotika, tillväxthormon, bakteriesjukdomar, bekämpningsmedelsrester, tillsatser, genmanipulation och bestrålning. Maten måste vara tillverkad under former som inte skadar vare sig djur, människor eller miljö. I ett större perspektiv måste matproduktionen och våra matvanor vara förenliga med fortsatt liv på vår jord för alla varelser. Det är en gigantisk och evig marknad och har därför en lika gigantisk förändringspotential. Framtidens jordbruk måste anpassas till villkoren i ett uthålligt naturbruk och samhälle. Banden mellan land och stad, mellan producent och konsument ska återknytas på ett modernt, insiktsfullt och fruktbart sätt. Kunskaper om sambanden i det ekologiska systemets väv med invecklade beroenden bör vara vägledande. Näringsämnen måste föras tillbaka till åkrarna. Ju mer vi satsar på ett grönt jordbruk, och de förändringar som hör ihop med det, desto lättare blir det för människor att komma i åtnjutande av dess produkter. Ett ekologiskt jordbruk kan mycket väl försörja Sveriges befolkning med mat som bevarar eller förbättrar markens produktivitet, vattnets kvalitet och mångfalden både i naturen och på tallriken. Som dessutom ger sysselsättning och livskvalitet på landsbygden. I det glokala (global-lokala) perspektivet återtar den blomstrande lokala marknaden, med sina korta transporter, där odlare, uppfödare och kund möts på ett förtroendefullt sätt sin rättmätiga plats i både Nord och Syds länder. Med mindre köttproteinintag och färre kalorier i i-ländernas kosthållning och mer proteiner och kalorier för de fattiga kan världshandelns orättvisor upphöra att skörda sina svältoffer. I en värld med daglig, tillräcklig och sund mat för alla människor och djur har ett fundament i den gröna världsvisionen uppfyllts.

3 2. UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Helhetssyn och förebyggande Miljöpartiets syn på hälsa och vad som är hälsofrämjande utgör en helhetssyn som omfattar både kropp och själ och där även det psyko-sociala sammanhanget är viktigt. I grunden handlar det om livsstilsfrågor, helhetssyn och ett kraftfullt förebyggande arbete. Vi måste ha en trygg sjukvård efter behov och samtidigt satsa på förebyggande hälsovård. Just det förebyggande synsättet är en verklig grön hörnsten. Det är vår absoluta övertygelse att de resurser samhället kan satsa på att sjukdom och skada minimeras, betalar sig bäst. Här ingår kosten som en helt central faktor. Kunskaper i egenvård och förmågan att lyssna inåt måste man få tidigt i livet, och lära sig att ta på allvar. Skolans och förskolans pedagoger har en stor uppgift som hälsans förespråkare, samtidigt som matkvalitén i dessa institutioner också är verkligt avgörande för de uppväxandes hela livshälsa. Till detta tänkande hör kravet på minskad normalarbetstid för alla. Mer tid för oss själva, familjen och vår närmaste omgivning, mer plats för konst och kultur, för en matlagning baserad på råvaror och kanske tid för egen odling, större personlig frihetsgrad och mer självbestämmande är alltsammans sant hälsofrämjande. 2.2 Hälsobegreppet På de senaste åren har antalet sjukskrivningar ökat från till per år, ett faktum att ta på största politiska allvar. God hälsa är den kanske viktigaste förutsättningen för att leva ett gott liv. Men hälsa är ett sammansatt begrepp. Mycket forskning pågår på området, och idag finns insikten att det är en hel rad komponenter förutom arvsanlagen som påverkar hälsan. Hälsoläget skiljer sig dessutom åt mellan olika samhällsklasser, kön, bostadsorter och mellan olika yrkeskategorier. Effekterna av sjuka hus, mobiltelefonmaster, mikrovågsungnar, kraftledningar, amalgaminlägg i tänderna, buller och andra civilisationens yttringar är till största delen inte fullt kartlagda, men insikten att de ändå påverkar hälsan finns. Några av de sociala faktorer som man vet inverkar mycket kraftigt på vår hälsa på olika sätt är motion, trygghet i privatekonomi, grad av egenmakt eller beroende. Även tillgång till natur och kultur liksom av vänner och sociala nätverk, känsla av sammanhang och mening i tillvaron, utbildning, trygghet, förmågan att uttrycka sig, chansen att ge och få kärlek och naturligtvis eventuellt bruk av droger, alkohol och nikotin. Hälsan låter sig dock inte bara beskrivas objektivt och är inte detsamma som frånvaro av sjukdom, utan är samma som vars och ens upplevelser. Det vill säga man kan ha en kronisk sjukdom och ändå uppleva sig ha god hälsa, medan en till synes frisk person kan uppleva sig ha dålig hälsa. 2.3 Maten som hälsofaktor Ordet livsmedel är egentligen ett vackert ord; medel för livet. Maten intar helt klart en särställning bland alla de där faktorerna som påverkar vårt välbefinnande. Den är livsnödvändig, den är vårt bränsle och byggmaterial. Men mat är tyvärr inte bara god näring. Via maten får vi också i oss en rad syntetiska ämnen med mer eller mindre känd verkan, som påverkar organfunktion och motståndskraft. Sättet att producera och distribuera mat och foder i det moderna samhället är inte särskilt präglat av varsamhet varken med djur, naturmiljö, jord eller konsument. Avkastningskrav, produktionstempo och EU:s bidragssystem gör att olika matskandaler uppstår på löpande band. Galna kosjukan och dioxinhaltig choklad är exempel på färska larm som fått människor att reagera för hur maten produceras. Därför finns det också stort hopp om en ökad medvetenhet i alla led i takt med att riskerna blir kända. Men det är som sagt inte alla livsmedel som är, eller intages på ett sätt som är direkt hälsosamt. Forskare är eniga om att felaktiga matvanor är en stor hälsorisk och många samband kvarstår att upptäcka. Vi vet till exempel att felaktig kost kan orsaka både cancer,

4 hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Det är allmänt känt att vi äter för lite fibrer men för mycket fett, socker och salt. Inte lika spridd är kunskapen om att dåliga matvanor bland annat även kan leda till psykiska problem genom brist på olika ämnen. Det finns också rön som pekar på att för låga halter av essentiella fettsyror kan ha samband med hyperaktivitet, liksom överintaget av socker hos barn. Särskilt vill vi uppmärksamma de växande farhågorna runt hur stor betydelse överkonsumtion av socker verkar ha på humör, koncentration, aggressivitet e.t.c. Vidare blir fetma allt vanligare, både bland barn och vuxna, vilket är en stor riskfaktor. 2.4 Maten i kretsloppet Det är också viktigt att forskning i betydligt större utsträckning ägnar sig åt vad som händer i lokala och globala biologiska kretslopp av de ämnen som tillsätts maten vi äter, eller de spår av gifter som finns i maten. Kvicksilver i fisk, radioaktivt cesium i älgkött och svamp, kadmium i inälvsmat och spannmål har förgiftat människan efter att de lagrats i vävnader och flyttats runt i näringskedjorna. Vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Ultuna gjordes till exempel en granskning av organiska föroreningar i en kompostanläggning. Man fann då hela 23 namngivna bekämpningsmedel, samt PCB och klorerade kolväten. Det säger något om vad som funnits i maten och kommit in i våra celler. Principen bör vara att aldrig tillföra kroppen ett främmande ämne innan man är säker på att det inte skadar. Av det skälet bör försiktighetsprincipen vara helt vägledande för all livsmedelshantering och jordbruksmetoder i alla led. Den finns i miljöbalken och i ett antal konventionstexter och erkänns i teorin i EU:s miljöarbete. Den säger att förorenade utsläpp inte kan tillåtas när utsläppet misstänks ha skadliga effekter, även om direkta vetenskapliga bevis saknas. Dock ställs ofta krav på att misstankarna ska vara vetenskapligt grundade och väl dokumenterade. Vi menar att man istället ska framhålla den omvända bevisbördan. Den innebär att den som avser att tillverka eller sälja en produkt är skyldig att visa, så långt det är möjligt, att varan inte orsakar skada, precis på samma sätt som läkemedelsproducenter måste bevisa verkan och biverkningar av sina preparat innan de släpps ut på marknaden. Varför ska matproducenter tillåtas vänta med sin produktanpassning tills eventuella skador redan uppstått? 3. VÅRA POLITISKA KRAV 3.1 Sprida kunskap om kost, mat och näringslära: Vi behöver hitta nya former som gör att människor i alla åldrar tar till sig information och hittar sätt att ändra sina vanor, utifrån olika gruppers speciella situation och villkor. Ute i landet har miljöpartister drivit dessa frågor och kommer fortsätta att göra det. Ett exempel är Hälsoäventyret, ett projekt för att aktivera skolelever som genomförts i Uppsala och som var mycket populärt bland de deltagande. En offensiv information, gärna i humorns tecken, om matens betydelse för vår hälsa. 3.2 Maten inom offentlig verksamhet: Vi måste skapa förutsättningar för alla människor att kunna äta bra mat, i lugn och ro, och i sällskap av andra om man själv så önskar. Det ska vara den självklara utgångspunkten i varje sammanhang. Gamla människor ska kunna få ha sällskap när de äter. Äldre människor ska kunna välja mer själva hur de får sin mat. Varje social offentlig verksamhet bör uppvärdera matsituationens betydelse. Alla offentliga arbetsplatser ska skapa förutsättningar för lunch utan stress. 3.3 Maten inom vården Mat inom vården ska vara god och vällagad, väcka lust och aptit. Det är viktigt utifrån en helhetssyn på människan, men ska också utvidgas till att även få spela en direkt roll i vårdens läkeprocesser. I dagsläget är det inte ovanligt att patienter inom långvården lider av undernäring, vilket är oacceptabelt. Läkare bör ägna matvanorna betydligt mycket mer

5 uppmärksamhet. Dietister med legitimation bör beredas mer plats inom vården. Remittering även till dietist eller näringsterapeut för aktiv kostrådgivning bör utökas. Dietister är en vanlig yrkesgrupp, men näringsterapeuter har en bredare utbildning och ses mer som alternativmedicinska utövare. Det finns behov av att se att de också har en kompetens som behövs i vården. Nutritionister är inte kliniskt verksamma, utan forskar på näringsupptagning e.t.c. Matlagningskurser och kurser i näringslära skulle kunna vara kopplade till olika vårdenheter. Kostexperter bör även finnas att tillgå vid barnavårdscentraler, mödravårdscentraler och inom företagshälsovården. Friskvård och kostråd på remiss och på recept kommer gradvis som ett alternativ till ren medicinering och är en välkommen utveckling. Miljöpartiet har fått gehör för den tanken bland annat i Växjö och i Kalmar. Läkare ska kunna skriva remiss och recept till friskvårdsprogram där kostvanor ingår. Kostexperter ska generellt finnas att tillgå, även för invandrare, vid barnavårdscentraler, mödravårdscentraler och inom företagshälsovården. Matlagningskurser och kurser i näringslära skall erbjudas via vårdenheter, barnavårdscentraler, mödravårdscentraler och inom företagshälsovård. God, vällagad och näringsrik mat måste ses som en dynamisk del av vården. Det måste finnas möjlighet att äta i anslutning till väntrummen på akuten. Färgsättning, dukning och trevliga miljöer är viktiga vid sjukhusets matsalar som en självklar del av vården. Läkare och sjuksköterskor behöver samarbeta mer med dietister/näringsterapeuter och ägna matvanor mer uppmärksamhet, samt aktivt ge patienterna kostinformation. 3.4 Mat på dagis och i skolan Mat till barn bör vara närproducerad, tillagas på plats, få ätas i lugn och ro och resterna ska komposteras. Maten bör vara ekologiskt odlad och gärna KRAV-märkt. Det finns exempel på kommuner som infört detta, och vi ser med tillförsikt att fler kommuner kommer att följa dessa exempel. Maten bör ha central roll i kunskapsinhämtandet om miljön, kroppen och de globala sammanhangen. Barn ska inte behöva tro att fiskar är lika fyrkantiga som fiskpinnar. Att se hur fisk fiskas och veta vilka näringsämnen den har är lika angeläget som att lära sig vilka gifter som kan finnas i den och vad dessa gifter kommer ifrån. Likaså är det viktigare än någonsin för barn att besöka levande bondgårdar. I de högre skolstadierna kan samverkan med fördel ske mellan lärare som arbetar med hemkunskap, biologi, samhällskunskap och kemi i teman. Att få unga att lära sig laga mat av råvaror är kanske det allra mest angelägna för att denna generation ska återerövra ren överlevnadskunskap. Många har tyvärr en uppfattning om mat som helt är präglad av hel- och halvfabrikaten. Av olika skäl får många barn inte i sig någon frukost innan skolan börjar. Oavsett vad skälen är så har de skolor som infört frukostmöjlighet i skolan noterat att många elever får en bättre start på dagen, med bättre koncentration och skolresultat till följd. Matsituationen på dagis och i skolan måste högprioriteras. Ekologiskt producerad mat prioriteras. Barnen måste få återerövrad levnadskunskap och lära sig laga mat av råvaror på ett attraktivt sätt. Maten ska kunna vara en kunskapskälla till olika ämnesblock och temastudier. Frukost i skolan ska kunna erbjudas, liksom kostnadsfri gymnasielunch. Elevers etiska val i förhållande till mat, till exempel att bli veganer, måste respekteras. 3.5 Hälsohem Ett viktigt men förbisett instrument för att ändra sina felaktiga matvanor är att åka på hälsohem. Det enda landstingsägda som finns kvar är Österåsens hälsohem i Västernorrland. De tar emot patienter från hela landet på remiss från läkare, men registrerar en ökad efterfrågan och har nu hela 9 månaders väntetid. Många remitteras på grund av

6 stressrelaterade tillstånd liksom för övervikt, diabetes, ryggbesvär, rökavvänjning, stress e.t.c. Vi i Miljöpartiet ser hälsohem med kostutbildning som en viktig resurs som det skulle behövas mer av, tillsammans med öppenvårdsalternativ. Det kan vara ett sätt att få en nystart och bryta en negativ livsstil. Utöka antalet platser på hälsohem som landstingen kan remittera till. 3.6 GMO-fria zoner Miljöpartiet driver i många kommuner kravet på att kommunens egna verksamheter skall kunna vara fria från genförändrade grödor och tillsatser, men även att kommunen tar initiativ till att bjuda in handeln och odlarna i trakten till en kampanj av det här slaget. Konsumenternas välgrundade skepsis till den genförändrade matens påstådda förträfflighet kan väl motiveras utifrån försiktighetsprincipen. Man vet idag alldeles för lite om effekterna och riskerna med genförändringar hos människa, djur, i naturen samt på olika grödor. Kräv GMO-fria zoner i varje kommun tills kunskapen är mer heltäckande. Inom EU verka för ett moratorium för utplantering och försäljning av genmanipulerade livsmedel införs. Skärp säkerhetskraven på forskningsinitierade försöksodlingar med GMO. 3.7 Förbättrad märkning av livsmedel Kvaliteten på livsmedel och foder är beroende av att det går att följa ursprung, läsa av exakt allt innehåll och näringsvärde samt att detta är öppet och deklarerat för konsumenterna. Genom obligatorisk och tydlig märkning ska konsumenterna snabbt informeras. Spårbarhetskravet är direkt kopplad till den goda märkningsrutinen - att se varifrån produkten har kommit från första början är grundläggande för att kunna rätta till fel. Trots ett flertal indikationer på att produkter innehåller genmanipulerade beståndsdelar säljs de omärkta i våra livsmedelsbutiker och ingen tycks ta ansvar. Kommunerna har idag det formella ansvaret genom sin tillsynsverksamhet men de har inte möjlighet att konsekvent genomföra det. Livsmedelverket är det statliga organ som har övergripande ansvar, men klagar på resursbrist. Internationellt arbetar Codex allimentarius-kommissionen på att ta fram gemensamma regler och konventioner, men där är motsättnigarna mellan företag och utvecklingsländer så stora att arbetet går mycket långsamt. Miljöpartiet har förhandlat fram statlig budgetförstärkning för Livsmedelsverket för att de ska se över GMO-situationen. Regeringen bör låta snabbutreda bristerna i importhantering av genförändrade produkter. Märkning av genmanipulerade livsmedel görs obligatorisk och kopplas till spårbarhetskriterier. Obligatorisk ursprungsmärkning på alla matvaror. Obligatorisk och tydlig innehålls-, näringsvärdes- och förvaringsmärkning. 3.8 Agenda 21-arbete och maten i kretsloppet Rötning och kompostering är ett alltför förbisett led i matkedjan, men har lyfts i en del kommuner i samband med Agenda 21-arbete. Rötning är det bästa ur miljösynpunkt. Alla människor bör kunna konsten att kompostera och ha möjlighet att göra detta i sitt bostadsområde. Det är lämpligt även på arbetsplatser, på offentliga institutioner och i skolor för att främja barn och ungdomars färdigheter i köksträdgårdsodling. Kompostering ger också en ökad kunskap om matens ursprung och egenskaper. Varje kommuninnevånare bör veta vart man ska kunna ringa för att få svar på mat och miljöfrågor. Agenda 21-arbetet är dock betydligt mer än komposter. Främst syftar arbetet till kunskapsspridning och att hitta förändringsstrategier som har med vår närmiljö att göra. Olika miljöproblem har direkt koppling till mat, till exempel följden av för stor köttproduktion, långa mattransporters inverkan på klimatet e.t.c. Alla människor måste ha möjlighet att kompostera. Agenda 21-arbetet måste ges fortsatt hög prioritet på olika nivåer.

7 3.9 Myten om offentlig upphandling Lagen om offentlig upphandling, LOU, problemskapande funktion är mer skrämsel än verklighet: Det hävdas ibland att LOU hindrar att krav ställs på att varor ska vara ekologiskt producerade. Det råder också en viss förvirring om hur den praktiska hanteringen kan ske. Flera kommuner har dock tagit steget och infört krav på ekologiskt producerade varor utan att det förorsakat problem. I andra kommuner har man sagt att detta inte är möjligt på grund av EU-regler. Låt oss tydligt slå fast att detta inte stämmer. Det går utmärkt att ställa sådana krav. Uttalade krav på KRAV-märkta varor kan emellertid inte vara ett kriterium, eftersom det finns flera liknande märkningar inom EU, men genom att skriva varor som är KRAVmärkta eller med motsvarande märkning, alternativt: ekologiskt producerade varor, kommer man förbi detta problem. Lagen om offentlig upphandling måste ändras så att upphandlarna kan kräva att livsmedel är närproducerade. Ställ krav på ekologiska och närproducerade varor i offentliga upphandlingar Maten som brett tvärvetenskapligt forskningsfält Det är angeläget med både breda och specifika forskningsansatser inom området mat och hälsa. Vi behöver helt enkelt veta mycket mer om hur olika främmande ämnen inverkar på vår kropp. Det gäller även forskning om hur matsituationen inverkar på hälsan. Särskilda analyser och insatser behövs för att medverka till en förändring av vårt förhållningssätt till mat utifrån kön. Kroppsfixering, bantningskrav, kosmetiska operationer och exploatering av kroppen hänger intimt samman med en medveten men konstruerad och skev exponering av våra kroppar och gynnar marknadsföringen av skönhetsprodukter och kläder. Vidare vet man att män generellt sett har sämre matvanor än kvinnor, men att kvinnor i hela världen tar det största hemansvaret för maten. Problemet är sammansatt och måste angripas på olika nivåer, inte minst med mer forskning. Ökade forskningsansatser inom temat mat och hälsa. Medel till genusforskning på temat mat - kön - hälsa. Direkta insatser till unga på dessa teman Mat i utbildningar Matens betydelse för hälsan behöver speglas i utbildningsväsendet. Det gäller alla nivåer; från dagis och skola till människovårdande utbildningar såsom psykologer, lärare, sjuksköterskor, socionomer e.t.c. Läkarlinjens inriktning är särskilt viktig i sammanhanget. Om matens betydelse speglas utifrån dessa olika yrkeskategoriers speciella perspektiv kommer mycket kunna ske på området. Inom alla utbildningar till människovårdande yrken behöver kost och hälsa finnas med Integrera försiktighetsprincipen i jordbrukspolitiken Substanser som är farliga för människors och djurs hälsa måste avskaffas. Kriterier för hälsosamma livsmedel måste inbegripa hela produktionen, fram till slutprodukten. Jordbrukssubventionerna ska utformas så att de gynnar ett ekologiskt hållbart lantbruk. Den nuvarande jordbrukspolitiken ger subventioner och exportsubventioner till livsmedelsindustrin och lantbrukarna efter produktionsvolymer. Bidragen bör istället kopplas till miljökrav och krav på livsmedelskvalitet och landskapsvård. Avveckla EU:s industribetonade produktionsstöd. Inför kvalitetskrav som motprestation för alla typer av subventioner Öka stödet till marknadsföring av ekologiska produkter Enligt Livsmedelsekonomiska Institutet (SLI) är det en liten grupp människor som köper den största delen ekologiska produkter. Det är därför viktigt att nå ut med information om de ekologiska produkterna till nya konsumentgrupper som idag handlar konventionellt. Här fick Miljöpartiet i budgetförhandlingarna 2001 igenom 5 miljoner kronor/år extra till Konsumentverket för att främja marknadsföringen av ekologiska livsmedel. Det kommer att

8 kunna bidra till detta mål, men mer återstår att göra. Möjligheten att handla ekologiskt får inte bli en klassfråga! Sänk momsen på ekologisk mat! 3.14 Miljö- och hälsokrav i internationella handelsrelationer Världshandelsorganisationen WTO reglerar på ett allomfattande och kraftfullt sätt världshandeln och inlemmar tyvärr även jordbruksprodukterna i samma regelverk som annan varu- och tjänsteproduktion. Det som egentligen ligger oss naturligt och nära har blivit en storindustriell handelsvara och multinationell angelägenhet. Detta fjärmande av producent från konsument medför problem på olika nivåer. Både inom EU och WTO. Ett land måste kunna säga nej till varor som inte lever upp till de miljöstandards och sociala klausuler man ställer på den inhemska produktionen. Fattiga länder ska ha rätt att införa skyddsklausuler för att bevara livsmedelssäkerheten på landsbygden. WTO-förhandlingarna bör inte omfatta jordbruksprodukter. Miljökrav och sociala klausuler i alla globala handelsavtal. Komplettera frihandeln med rättvisekrav. Reformera WTO i demokratisk riktning och underställ FN:s övriga konventioner Medel till konsument och miljöorganisationer Konsumentintresset måste vara representerat i EU-institutionernas arbetsgrupper, som en motvikt till näringslivets inflytande. I 2001 års budgetförhandlingar drev Miljöpartiet igenom att 10 miljoner kronor extra per år, utöver tidigare planerat, ska satsas på konsumentområdet Miljöpartiet avser att 3 miljoner kronor/år av dessa ska avsättas för ett permanent ökat anslag till de ideella konsumentorganisationerna Sveriges Konsumenter i Samverkan (SKiS) och Sveriges Konsumentråd (SKR). Organisationerna behöver dock fortsatt stöd då arbetsområdet är stort. Fortsatt stöd till konsumentorganisationer och nätverk Djurskydd Matkvalitén är beroende även av hur djuren har det under sin levnad. Broileruppfödningen och burhållning av höns ger stressade djur och sämre matkvalitet. Ekologiskt märkta produkter är bättre för både djur, natur och människa. Tillsyn och efterlevnad av lagen är svag och en samlad och kraftfull myndighet behövs för att verkligen bevaka all hantering ur ett djuretiskt perspektiv. Miljöpartiet har i förhandlingar med regeringen genomdrivit inrättande av en Djurskyddsmyndighet, vars arbete kommer att påbörjas Men vilka befogenheter myndigheten ska ha bör följas upp på ett kontinuerligt sätt så att djurskyddet främjas på bästa sätt. Förbjud buruppfödning av höns. Skärp efterlevnaden av djurskyddslagen så djuren verkligen kan ha ett naturligt beteende. Förbättra slakterierna genom att införa tjänstelegitimation för slakteripersonal och genom skärpt kontroll. 4. MATEN I SITT SAMMANHANG Larmrapporteren om akrylamid i livsmedel, våren 2002, visar med stor tydlighet behovet om mer forskning och information om mat och hälsa. Vi behöver satsa ytterligare på förhållandet hur maten hänger ihop med till exempel cancer. Miljöpartiet är övertygad om att det finns mycket mer att finna på detta forskningsområde. Livsmedelsverket bör så snart som möjligt ta fram gränsvärden för till exempel akrylamid i maten. Gränsvärdena för cancerframkallande ämnen ska sättas utifrån tillgänglig kunskap om rikser och utifrån försiktighetsprincipen, för människans säkerhet och trygghet.

9 4.1 Tillagningens betydelse och hur vi äter Det är inte bara vad vi äter, utan även hur vi tillagar och serverar maten som är intressant. Allmänt bekant är till exempel att stekning, hårdrostning eller hård grillning är en för ovarsam metod och att en bränd stekyta kan vara cancerframkallande. I en färsk studie har man kunnat konstatera att den antroposofiska livsstilen kan motverka allergier. Ökat antal laktobakterier i tarmfloran tros vara en av anledningarna. Det ökar immunförsvaret och motverkar allergier. Den matkulturen är vegetarisk med grönsaker som odlats biodynamiskt och ofta konserveras genom mjölksyrajäsning. Mjölksyrajäsningen tros även kunna förklara varför allergier är så mycket mer ovanliga hos barn i de baltiska länderna och i Polen. Man har också börjat pröva att tillföra mjölksyrabakterier till spädbarn på olika sjukhus i landet för att stärka deras tarmflora och immunförsvar. Det handlar således inte enbart om matens ursprungliga näringsinnehåll utan också om på vilket sätt maten ska beredas för att på bästa möjliga sätt förädla och tillvarata de ämnen som naturligt finns i livsmedlet. I detta sammanhang måste man även uppmärksamma mikrovågsugnens inverkan på maten. Här behövs det mycket mer forskning. Forskning om tillagningsfaktorer som dessa kan komma att betyda mycket i framtiden. Hur vi äter inverkar självklart också på den upplevda hälsan i vilket tempo, i vilka situationer, i vilka miljöer, i vilket sällskap. Vi är övertygade om att även sådant som utseendet på maten, dukning, form och färg också kan ha en stor betydelse och blir särskilt viktigt i offentliga institutioner som skolor, äldreboende och förskolor och i personalmatsalar. Det måste därför finnas en helhetsforskning runt livsstil och mat där ett vidgat kostbegrepp ges stort utrymme i hälsoforskningen. 4.2 Matvanor och matmissbruk Något som upprepas tillräckligt ofta blir till en vana och ett behov. Är du van vid fabriksgjord mat känns den mer rätt än hemlagad. Är du van vid hamburgare och läsk så är det det du blir sugen på när du är hungrig. Men det går också att välja vilka nya vanor man vill lägga sig till med. Något som är svårare för en gammal människa än för en ung. Det är just därför det är så viktigt att barn erbjuds att bli vana vid bra mat. Mat kan missbrukas på många sätt och av olika skäl. Man kan äta fel av okunskap, av tröstbehov men också av mer komplexa psykologiska orsaker eller rena sjukdomstillstånd. Vårt sätt att äta och missbruka mat säger oss mycket om vårt samhälle och dess brister. Matrelaterade problem är bland annat övervikt och ätstörningar och olika slags kroppsfixering. 10% av alla vuxna har enligt Nationella Folkhälsokommittén så kraftig övervikt att de löper risk att få ett kortare liv till följd av detta. Andelen barn och yngre med fetma ökar. Ungefär 5% av kvinnor mellan 13 och 40 år lider av någon form av ätstörningar, till exempel anorexia eller bulimi. Reklambranschen, modeindustrin och stora företag tjänar pengar på dagens kroppsfixering, utstuderade reklamkampanjer och exploatering av framför allt kvinnokroppen. Priset är högt; det fjärmar oss från det som är naturligt och leder till tänkandet att mat är något som ska manipulera ens utseende, snarare än främja kroppen. Det påverkar fortfarande unga flickor och pojkar, kvinnor och män och är en kraftig broms för att nå ett jämlikt samhälle. 4.3 Trender i tiden Det händer mycket på matområdet. Hemlagad mat ersätts idag för många med halvfabrikat, snabbmat eller restaurangmat. Pizza och hamburgare har gått om köttbullarna som svenskarnas favoritmat. Parallellt växer också en ny sorts kunskap och ett intresse fram, med mat som livsstil. Functional food Mat som medicin och med påstådd hälsoeffekt lanseras alltmer, men har även mött en hel del kritik. Det finns en risk att vi tappar fokus på det totala matintaget i tron att dessa produkter skall ge oss allt. Vissa av dem är även genetiskt förändrade. Det kommersiellt gångbara kan här misstänkas väga tyngre än den verkliga nyttan och dokumenterad kvalitet.

10 Fastfood Det vill säga att uppnå omedelbar mättnad på språng, men kanske på kvaliténs och njutningens bekostnad. Den har fått sin motreaktion i så kallad slowfood eftersom långsamätandet är både nyttigare och njutningsfullare. Detta ligger nära Górmétrenden där tiden och njutningen står i centrum. Vegetarianism Att avstå från kött har varit ett etablerat kostalternativ i andra världsdelar i tusentals år. I västerlandet kom den som en reaktion från hälsokoströrelsen mot industrimaten sedan andra världskriget. Förutom hälsoskälet finns också motivet att visa solidaritet med de folk som tvingas leva på en proteinfattig kost och som kunde få en bättre situation om i-världen inte tog deras jordar i anspråk för exportgrödor och för skuggarealer med fodergrödor. Den omfattande köttproduktionen i Nord är inte långsiktigt hållbar och jorden skulle inte räcka till om alla åt som vi. Av både rättvise- och hälsoskäl bör proteinintaget öka i Syd, men minska hos oss i Nord. Vegantrenden Många unga väljer att bli veganer och vill ta ställning i matfrågan främst av solidaritet med djuren, det vill säga för djurens livsvillkors skull. Ett etiskt ställningstagande som innebär att man inte vill ta sig rätten att döda andra levande varelser. Inga produkter från djurriket passar i veganens livsstil; varken lädervaror, honung, mjölkprodukter eller silkestyg, så förutom alternativ till kött söker veganerna alternativa material också till exempelvis skor. Vild mat Jakt, fiske och att plocka bär och svamp är traditionella sätt att skaffa föda på, lika gammalt som människosläktet, som har både fördelar och nackdelar. Husbehovsjakten i noga reglerade och skonsamma former, som inte hotar arternas fortlevnad fyller definitivt sin roll i den informella ekonomin. Insjöfisket hotar vad vi vet idag inga bestånd, men man kan vara tveksam till den fisken ur giftsynpunkt. I svenska insjöar simmar tyvärr både cesiumbemängd och kvicksilverrik fisk. Det som skogen bjuder på av bär och svamp är både gratis och mycket nyttigt. Det är genuin livskvalite att bara kunna gå ut och hämta sitt husbehovsförråd av naturens gåvor utan att be om lov hos någon; ett unikum i dagens värld värt att noga ta vara på. Invandrad mat I takt med den invandring som sker så har Sverige blivit rikare på olika matvanor. Vi har fått ett tillskott av ofta vällagad och hälsosam mat, ovanliga och läckra ingredienser och eventuellt också ett värdesättande av själva matsituationen. Utbudet av livsmedel och restauranger från hela världen har ökat och bokhandeln svämmar över av kokböcker med exotisk mat. 4.4 Individuellt val och politik Valet att äta det man tycker om, kött eller fisk eller grönsaker, färdiglagat eller råvarubaserat, svenskt eller invandrat, dyrt eller billigt måste vara vars och ens ensak. Rättigheten och möjligheten till ett genomtänkt och verkligt kostval kan dock bli mycket större. Informerade val grundade på god kunskap om näringslära och kvalitet är bättre än att ogenomtänkt ansluta sig till någon trend eller tradition. På vissa skolor äter enligt hälsorörelsen 60% av eleverna vegetarisk lunch varje dag. Det är både glädjande och angeläget. Vi har dock uppmärksammat att det sker en negativ särbehandling av veganer på många håll; deras etiska val respekteras ofta inte av okunskap eller ovilja. De riskerar att inte få någon ordentlig skollunch alls eller alltför ensidig och bristfällig. Ibland undanhålls till exempel information om att animaliskt gelatin trots allt finns i maten. Inga elever ska behöva strida för sitt etiska eller religiösa val, utan har rätt att få stöd, relevant information och uppmuntran. Miljöpartiet tar således inte ställning i vars och ens val av kost, men däremot är vår hållning som politiskt parti, att djur måste ha goda och därmed bättre slakt- och levnadsvillkor, att den globala livsmedelssituationen måste bli mycket rättvisare och att giftfri odling är något vi tveklöst eftersträvar.

11 5. PROBLEM, MÖJLIGHETER OCH ALTERNATIV Vi är generellt kritiska mot en livsmedels- och jordbrukspolitik som alltför ensidigt stimulerat kortsiktig ekonomisk vinning, på bekostnad av mångfald, livsmedelskvalitet och djurens väl. I det följande beskrivs olika typer av hot mot vår mat och därefter alternativ och möjligheter till en sundare föda. 5.1 Genmanipulerade livsmedel Det förekommer ännu ingen kommersiell odling av genmanipulerade växter i Sverige. Däremot finns en risk för att det finns genmanipulerade organismer, så kallad GMO, i maten ändå. Ibland synliggörs detta genom märkning, ibland inte. Enligt EU ska bara produkter som innehåller mer än 1% genmanipulerade ingredienser märkas. Miljöpartiet vill stoppa genmanipulation av livsmedel tills dess forskningen om riskerna har hunnit ikapp. Vi vill även skärpa kraven på de försöksodlingar som pågår i Sverige, bland annat i Svalöv, med genmanipulerade växter. De stora genmatsföretagen är inte intresserade av mångfald, utan drivs av andra intressen. Till exempel är de flesta genmanipulerade grödor framtagna för att tåla ett visst bekämpningsmedel, ofta sålt av samma företag. Tidigare har en påtvingad utveckling i Indien där konstgödsel och bekämpningsmedel fått spela en stor roll, lett till att det idag finns 30 rissorter. Det kan tyckas mycket, men vet man att det har tidigare funnits ca olika lokala framvuxna risvarianter inser man vilken utarmning som pågår. Utvecklingen av genmanipulerade grödor kan inverka på mångfalden på andra basgrödor på liknande sätt, vilket är ytterst oroande. Det speciella med genmanipulerade grödor är att främmande gener introduceras i intakta system och att man på laborativ väg förmår arter som inte naturligt kan fortplanta sig tillsammans att korsa den barriären. Generna kan spridas till naturligt förekommande, närbesläktade arter och kan därför påverka dessa arters konkurrensförmåga. Hela ekosystemet kan på så vis komma att påverkas av en enda GMO. Analyser av hur denna systempåverkans riskbild ser ut är långt ifrån tillräckliga. Konsekvenserna av detta kan ingen idag överblicka. 5.2 Livsmedelstillsatser Ett stort antal ämnen tillsätts maten med olika syften, utan att man är säker på att de är ofarliga. Cyklamat kan till exempel vara cancer-framkallande. Aspartam, ett sötningsmedel, finns i nästan alla lightprodukter. Det blir direkt giftigt i kroppen om det blir varmare än 37 grader, något som amerikanska soldater fick erfara efter Kuwaitkriget. Aspartamhaltig CocaCola-light hade skeppats in i öknen men visade sig ge dem nervskador några år efteråt. Mer än 80 biverkningar finns dokumenterade, till exempel hjärntumör, hyperaktivitet, minnesförlust och migrän. Glutamat är en annan känd och skadlig tillsats som i många år var förbjuden, men nu kommer igen genom EU-reglerna och med den asiatiska mattrenden. Azo-färgämnen var förbjudna i Sverige men vi har även här genom EU-medlemskapet tvingats öppna för dem igen, trots att vi vet deras allergiframkallande effekt. Det finns totalt 163 EU-godkända tillsatsmedel. 5.3 Bekämpningsmedelsrester De bekämpningsmedel som används i jordbruket sprids i miljön och marken och förorenar grundvattnet. Många av dem kan vara hälsofarliga. Exempelvis är bekämpningsmedlet lindan (förbjudet i Sverige, men tillåtet i EU) cancerogent, och ogräsmedlet atrazin tros ge bröstcancer och minskad reproduktionsförmåga. Glyfosat används mot ogräs i jordbruket och i hushållen, till exempel av varumärket Roundup. Preparatet ansågs länge som ett undermedel, eftersom man såg att det snabbt bröts ner till vad man trodde var ofarliga ämnen i marken. Idag påträffas glyfosat eller dess nedbrytningsprodukter i både vattendrag och grundvatten, bland annat i Skåne och Danmark.

12 Glyfosat orsakar reproduktionsstörningar hos djur och fiskar. Bekämpningsmedelsrester hittas också i de odlade livsmedlen, särskilt frukt och grönsaker. I vissa länder överstiger 30% av paprikan gränsvärdena för innehåll av sådant. 5.4 Miljögifter Vår mat innehåller allt högre halter av andra, mer allmänt förekommande miljögifter, ofta som en rest från själva framtagningen. Ett exempel är hexan, som används i produktionen av rapsolja och margariner. Många miljögifter bryts ner mycket sakta och anrikas i fettvävnad. Halterna av PCB och DDT i fet fisk är fortfarande höga, trots att dessa ämnen varit förbjudna länge. Ett annat exempel är dioxiner som bildas som en bieffekt av förbränning där klor finns, det vill säga vid avfallsförbränning. Det är en cancerframkallande kemikalie, som anrikas i näringskedjan och som påträffas i livsmedel och i kroppsvävnad på människor och djur. 5.5 Antibiotika Det används nästan 20 ton antibiotika per år till djur i Sverige, även om det är förbjudet att ge till friska djur i tillväxtbefrämjande syfte. Fortfarande tillåter dock EU fyra tillväxtbefrämjande antibiotika, trots att bland annat Världshälsoorganisationen (WHO) har uttalat att dessa bör begränsas. Även i förädlade produkter används antibiotika, till exempel E235 som skyddande hölje på ostar. En fara mot den utbredda antibiotikaanvändningen är att de bakterier man vill bekämpa till sist blir resistenta mot just antibiotika. Forskning har relativt nyligen visat att ämnet Triclosan som används i viss tandkräm syftar till att hindra tillväxt av bakterier: en antibiotikaliknande funktion. Ämnet är tillåtet av EU och svenska myndigheter anser inte frågan så akut att ämnet förbjuds. Frågan utreds dock. 5.6 Tillväxthormoner Tillväxthormoner används i köttproduktionen i bland annat USA, Kanada och Australien. Från EU:s sida har man försökt att införa ett importförbud mot detta kött. USA hävdade att förbudet strider mot WTO:s regelverk som ett otillåtet handelshinder. 5.7 Bakteriesjukdomar År 1997 gjorde livsmedelsverket en stor undersökning av salmonellabakterier i importerat kött. Hela 85% av de franska köttpartierna, som hade intyg om att köttet var salmonellafritt, innehöll ändå salmonella. Det förekommer alltså fusk med intygen. En stor del av salmonellabakterierna är dessutom resistenta så de kan sprida formliga epidemier. Resistensen hos stammar av salmonella, campylobakter, enetereokocker och kolibakterier är ett av de största hoten mot folkhälsan i Europa. Ett exempel är campylobakter-epidemier, som i Holland drabbar en kvarts miljon människor per år. Efter EU-inträdet har, som Miljöpartiet förutspådde, mer besmittat kött än någonsin letat sig in till våra köttdiskar. 5.8 Galna ko-sjukan De första fallen med galna ko-sjukan eller BSE (Bovin Spongioform Encephalopati) upptäcktes i Storbritannien redan Dokument och vittnesmål har bekräftat att både den engelska regeringen och EU-kommissionen till en början undanhöll allmänheten uppgifter om BSE för att skydda köttförsäljningen. Smittämnet är ett protein (prion), som är mycket motståndskraftigt. Sjukdomen angriper centrala nervsystemet hos idisslare och leder till döden. Misstanke finns även om att sjukdomen kan överföras till människor och orsaka en variant av den dödliga Creutzfeldt-Jacobs sjukdom. Sjukdomen sprids mellan nötkreaturen genom köttmjöl, det vill säga nedmalda delar av slaktade nötkreatur, som blandats i fodret. 5.9 Bestrålning Både i Sverige och i övriga EU-länder tillåts bestrålning av kryddor. I Sverige är dock bestrålning av andra livsmedel förbjuden. Vitaminhalten försämras av bestrålning och när ett bestrålat livsmedel tillagas försvinner en del av näringsvärdet. Naturliga antioxidanter

13 påverkas också negativt. I Frankrike, Belgien, Holland och Storbritannien är det tillåtet att bestråla vissa matvaror, vilka även når den svenska marknaden. Här kan man befara en uppluckring av EU-reglerna och troligen kommer vi att behöva försvara våra regler framöver. För konsumenten är det så gott som omöjligt att själv avgöra om en vara är bestrålad eller inte. En indikation kan vara om färsk mat inte förfars och börjar brytas ner efter normalt lång tid Hotad mångfald Bekämpningsmedelsanvändningen har gjort att växter som blåklint och ett 50-tal andra åkerogräs idag hotas. Igenläggningen av jordbruksmark, ökad konstgödsling, minskat bete och bortröjande av odlingshinder som stenrösen, åkerholmar och småvatten, är andra förändringar i odlingslandskapet som ligger bakom att nära 300 arter kärlväxter, 40 procent av fjärilsarterna och en del andra insekter idag hotas av utrotning. EU:s regler hotar även den biologiska mångfalden genom de krav man ställer på kontroll av kultiverade fröer. Kontrollen kostar tiotusentals kronor per sort. För mindre företag kan det innebära nedläggning och för stora fröhandlare att man väljer att kraftigt minska sortimentet. Kvar blir några få stora företag med ett snävt standardiserat utbud. Bland växter som hotas finns vissa varianter av tomat, gurka och squash som är väl anpassade till vårt klimat. I synnerhet är det utsäden anpassade för speciella odlingsområden som blir för dyra, när man av ekonomiska skäl koncentrerar utbudet till de mest gångbara sorterna. För att råda bot på dessa problem krävs både en politisk kamp och att konsumenterna i större utsträckning väljer ekologiskt producerade livsmedel. En förening som Sesam och vissa enskilda fröhandlare gör en viktig insats genom att informera om och sälja lokala, gamla eller lågavkastande sorter för att bevara mångfalden i aktivt bruk Kvalitet Om man läser en kosttabell från 1940-talet stämmer idag inte värdena för mineral och energiinnehåll för olika enskilda produkter med dagens verklighet. En tomat eller ett päron innehåller idag inte samma sak beroende på odlingsmetoderna. Bruket av konstgödning ger större vattenhalt och svagare cellväggar, som i sin tur ger sämre hållbarhet, större mögelrisk och sämre smak. Men däremot ger den hårda framdrivningen producenten en hög kilomassa av produkten att ta betalt för. Hållbarhet, arom och näringsinnehåll är kvalitetskriterier som bör ersätta volym och massa Djurhållningen Utifrån vår solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet kräver vi gröna att etiska hänsyn självklart måste tas till djurens liv och förhållanden. Vi har i Sverige en djurskyddslag som säger att djur ska hållas på ett sätt som ger dem möjlighet att bete sig naturligt. Det finns självklart exempel på god djurhållning i Sverige, men tyvärr är det långt ifrån överallt som lagen efterlevs. Djur betraktas i alltför stor utsträckning som en råvara utan egenvärde och behandlas därefter. Höns hålls fortfarande i burar, trots uppenbara brister i möjligheten till naturligt beteende. Grisar stressas med elektriska stötar före slakt. Kalvar exporteras för uppfödning på järnbristigt foder och importeras som vitt kalvkött. Hästar transporteras i flera dagar över Europa före slakt. Broilers hårddrivs för att växa fort och ska ge mycket kött efter kort tid. Många sorgliga exempel på sådana missförhållanden har uppmärksammats under senare år. Miljöpartiet har under många år krävt att det inrättas en kraftfull djurskyddsmyndighet. Detta blir nu verklighet tack vare Miljöpartiets uppgörelse med regeringen. De krav EU har på slakterier har gjort att många mindre slakterier i Sverige har fått slå igen, och djuren istället fraktas långt bort till slakt. Utvecklingen av små eller mobila slakterier som samtidigt uppfyller höga krav på hygien och kvalitet, är därför en viktig fråga. Det kan betyda att djuren får slaktas hemma och slippa transporteras i onödan och också slippa exponeras för den industriella hantering som sker på de stora slakterierna.

14 5.13 Alternativ Ett ökat antal organisationer ägnar sig åt matfrågan globalt och lokalt. Här bör Ekologiska lantbrukare nämnas, liksom Konsumenter i samverkan, en paraplyorganisation för bland annat ideella riksorganisationer och Sveriges konsumentråd. Det finns också lokala inköpsringar, matlag och olika brukarinitiativ som kunnat nå förändringar lokalt. Konsumentorganisationerna behöver växa och bli starkare, om de ska kunna finnas med och påverka livsmedelsbranschen på allvar. Svenska KRAV är en ekonomisk förening som är en av världens största organisationer för kontroll av ekologiska produkter. KRAV-märkningen visar för konsumenten att produktionen sker utan kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel, att djuren behandlas enligt uppställda regler och att GMO, genmodifierade organismer, ej förekommer i produktionen. Dessvärre går det inte ens för dem att ge fullständiga garantier. Onaturliga tillsatser kan finnas kvar i jorden sedan länge och GMO kan oavsiktligt smygas in i något led i produktionskedjan. Det kan inte KRAV göra något åt, utan det krävs politisk handling och ett opinionstryck från konsumenthåll för att förändra felen i regelverk och system. Miljöpartiet har i budgetförhandlingar 2001 med regeringen drivit igenom en utredning som ska fastställa möjligheten att sänka eller slopa momsen på KRAV-märkta livsmedel. Ekologiska livsmedel behöver fortsatt stöd på olika nivåer genom produktionskedjan. Därför är det viktigt att på kort sikt gynna ekologiskt framtagna produkter med en sänkning av momssatsen. På längre sikt bör också EU:s bidragssystem förändras för att gynna en övergång till ekologiskt lantbruk. Efterfrågan på ekoprodukter ökar, men tillgången ökar inte i samma takt. Det finns tyvärr en del felaktiga föreställningar runt vilka de stora merkostnaderna för ekomaten skulle vara, men klart är också att de stora påslagen sker i butiksledet och inte skapas ute på åkern i odlarens led. En studie från 2001 visar att merkostnaden för en vanlig tvåbarnsfamilj per månad är ca 200 kronor för konsekvent inköp av ekomat. Under år 2000 ökade ändå både Hemköp och Konsum sin försäljning av ekologiska produkter med uppåt 40%. Det går således i rätt riktning! Att ekologisk mat trots allt är säkrare än konventionell mat visar en ny rapport som har presenterats av den brittiska kontrollorganisationen för ekologisk produktion, Soil Association. Man har sammanställt över 400 vetenskapliga arbeten som jämför ekologisk och konventionell mat vad gäller säkerhet, näringsinnehåll och hälsoeffekter, och konstaterar att den som äter ekologisk mat minskar risken för att få i sig bekämpningsmedel och onaturliga tillsatser Närproducerat De positiva utvecklingsmöjligheterna är många, och det finns över landet också många exempel på goda lokala insatser. I flera städer har sådant som Bondens marknad, det vill säga torghandel med närproducerade ekologiska produkter gjort succé och mött ett tydligt behov. Det finns exempel på motioner från miljöpartiet som bifallits på lokal nivå om att lokalt producerade varor bör märkas upp. Det leder till en ökad kunskap hos konsumenterna och ökad konsumentmakt. Det växande antalet alternativbutiker med ekomat och solidariska världsprodukter liksom distributionskooperativ och matlag är exempel på hur man kan gå samman och tillförsäkra sig att få tag i bra mat och slippa vara beroende av stora grossister med sitt enkelriktade utbud. Den lokala livsmedelstillsynen är slutligen ett viktigt politiskt bevakningsområde för kommunalt aktiva politiker. Den kan förstärkas och även aktiveras och med fördel kombineras med miljötillsynen för att uppnå samordningsvinster. 6. GLOBALA PERSPEKTIV 6.1 Multinationella företag och frihandel Transnationella företag har tagit över mer och mer av livsmedelsindustrin och matframställningen i alla led; från jord till bord och från ax till limpa. För närvarande är ca 35% av de svenska livsmedelsarbetarna anställda av sådana företag. Alla känner inte till att många av våra svenska kända varumärken ägs av utländska företag som i sin tur kan vara uppköpta

15 igen. Marabou ägs sedan länge av amerikanska Philip Morris (just det, tobaksbolaget), Wasabröd av italienska Barilla, Ahlgrens bilar av holländska CSM, Findus konservfabrik av investmentbolaget EQT. Inte heller Kalles Kaviar är svenskt. På den internationella arenan har vi till exempel Syngenta, Monsanto med flera som forskar, genförädlar, odlar, själv eller per ombud, besprutar, köper upp, förädlar, produktutvecklar, marknadsför, förpackar, distribuerar och säljer över hela världen. De här företagen arbetar med allt från forskning och utveckling till fröhandel och plantor, foder, tillsatsvaror som bekämpningsmedel till skörd, lagring, transport, förädling och handel. Villkoren för fattiga bönder att sluta avtal innehåller ibland slavliknande villkor, något som uppmärksammats av FN och resulterat i en sammanställning av motkrav, så kallade farmers rights. En matskandal vi har svårare att glömma än andra är Nestlés kampanj för att ersätta bröstmjölk med pulver. Den drabbade tredje världen svårt. Bröstmjölk är tillgänglig, resurssnål, effektiv, ytterst hälsosam och gratis föda. Den övergavs för ett ineffektivt, dyrt, resurskrävande alternativ som dessutom skapade ett beroende till ett multinationellt företag. Det är ett varningsexempel som illustrerar kraften i hur övertygande reklamkampanjer kan vara. I själva verket är bröstmjölken oöverträffad näring för små barn. Den skyddar mot alla möjliga sjukdomar och är i sig komplett föda för det späda barnet. Men tyvärr har man funnit att även bröstmjölken, liksom vårt blod, numera innehåller olika miljögifter, bland annat flamskyddsmedel och DDT. Ägarna till dessa matjättar byts ofta, och idén med transnationella företag är att de lätt ska kunna flytta produktionen mellan olika länder där det är billigast att verka. På så vis påverkar de också de politiska skeendena. En risk är också att ett lands politik när det gäller anställningsvillkor eller miljökrav gör att företaget flyttar sin produktion till ett annat land. Skydd för människor, djur och miljö behöver regleras så att det finns grundläggande krav som gäller i alla länder på jorden och att dessa regler får styra villkoren för företagen och inte som nu, tvärtom. Flera av dessa jättar har en årsomsättning som är större än BNP i små utvecklingsländer. För närvarande kan du bara vara säker på att sådana sociala krav är uppfyllda om du köper rättvisemärkta produkter. Frihandel är det som alla länder idag bekänner sig till som den ideala modellen för internationell handel. Vi menar att fri rörlighet för varor och tjänster måste omgärdas av inte bara krav på sociala och miljömässiga rättigheter utan också präglas av större rättvisa gentemot små och fattiga länder än den gör idag. Deras chans att både skydda inhemsk produktion och att få fäste på större marknader är minst sagt kringskurna i det rådande systemet. Frihandelsretoriken klingar falskt när vi vet att EU dumpar jordbruksprodukter i Syd, men samtidigt direkt stänger sina gränser för produkter därifrån som kan konkurrera med till exempel sockerbetor från europeiska bönder. 6.2 Miljön och solidariteten Livsmedelsindustrin är en av våra stora miljöbelastare, som bidrar till alla de stora miljöhoten såväl i Sverige som globalt. En del problem har tagits upp tidigare, men det gäller också klimatpåverkan, försurning, marknära ozon, jordpackning, erosion, övergödning, nedbrytning av ozonlagret, hotet mot den biologiska mångfalden, förbrukning av ändliga resurser, erosion, matjordsutarmning och vattenproblem som brist och kvalitetsförsämringar. Många av dessa problem orsakas av tunga vägtransporter, av det högavkastande intensiva kemijordbruket liksom av alltför stora bevattningskrav. Den sammanlagda resursanvändningen och miljöbelastningen från livsmedelskedjan är avsevärd. En femtedel av all energi som används i Sverige går till att producera, vidareförädla och tillaga den mat vi konsumerar. Länder i tredje världen tvingas ofta producera grödor på ett storskaligt vis och för export, medan möjligheten till en egen varierad odling för självförsörjning minskar. Det betyder en ökad sårbarhet för missväxt och prisfall. En extremt hög köttförbrukning i vissa i-länder kräver en djuruppfödning och beten på enorma arealer, vilka annars kunde ha använts till

16 inhemsk odling. Många av våra fodergrödor växer på så kallade skuggarealer i Syd. Mark som hade behövts för egen matproduktion. 6.3 Vatten Det överlägset viktigaste livsmedel vi har är vatten. I en stor del av världen är det en bristvara. Genom utsläpp av olika slag förorenar vi sakta vattendrag och grundvatten och sänker grundvattennivåerna. Ibland kan det gå mycket snabbt, som i fallet med tunnelbygget vid Hallandsåsen där grundvattnet förgiftades i ett stort område. Men föroreningen av våra vatten sker framför allt kontinuerligt. Svenska vatten och avloppsföreningen har nyligen i en undersökning konstaterat att en betydande andel av Sveriges vattentäkter innehåller rester av kemiska bekämpningsmedel. Det gäller både yt- och grundvattentäkter och i olika delar av landet. Många köper flaskor med importerat och dyrt vatten. Fortsätter vi så, accepterar vi att betrakta kranvattnet som otjänligt. Vi behöver tvärtom värna allas vatten och kunna fortsätta att dricka vårt kranvatten. Därför behöver vi ha högt ställda krav på rening och minskade utsläpp. Över en miljard människor saknar tillgång till dricksvatten av god kvalitet. I Agenda 21- överenskommelsen uppskattades att 80 procent av alla sjukdomar och över en tredjedel av alla dödsfall i utvecklingsländerna orsakas av konsumtion av kontaminerat vatten, och i genomsnitt så mycket som en tiondel av varje persons produktiva tid upptas av sjukdomar som orsakats av dåligt vatten. Till år 2025 beräknas 27 länder i Asien, Afrika och Mellanöstern klassas som områden med hög vattenstress. Vissa vattentillgångar förorenas av industrin, avlopp eller jordbruket och många överutnyttjas. Globalt ökar konsumtionen ungefär dubbelt så snabbt som befolkningen. I runda tal 70 procent av världens vattenförbrukning går åt till konstbevattning för jordbruket, 20 procent till industrin och 6 procent till hushållsanvändning. I de flesta EU-länder, inklusive Sverige, förekommer att grundvatten överutnyttjas, vilket bland annat leder till saltvattenintrång i kustnära områden. I många områden skapas dessutom konkurrens om begränsade vattentillgångar med konflikter som följd. Där subventionerade projekt för storskaliga konstbevattnade jordbruk i u-länder skapat brist på vatten har en lösning varit att styra användningen genom att ta betalt för vatten. Det har dock uppstått problem med att förklara för människor varför de, på grund av utveckling, måste börja betala för en resurs som de av hävd använt gratis. Ytvattnets kvalitet har också sina brister i vissa delar av landet. Ungefär 20 gånger om året är det kommunala vattnet tillfälligt odrickbart på grund av föroreningar. Klimatförändringar kan försvåra vår vattensituation. Även om regnet ökar, som en del förutser, kan ett varmare klimat göra att vattnet också avdunstar fortare så att det blir mindre kvar än idag. De översvämningar som södra Norrland och västra Sverige drabbades av sommaren och hösten 2000 påverkade dricksvattnets kvalitet negativt på flera orter.