GÖTEBORGS UNIVERSITET PROTOKOLL 1 (11) Styrelsen Sammanträde 2005:

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET PROTOKOLL 1 (11) Tid och plats kl , Academicum, Sahlgrenska akademin 4 Intern uppföljning av år Handläggningsordning vid anmälan om misstänkt oredlighet i forskning Behandlade beslutsärenden vid detta sammanträde 7 Förändrade ägardirektiv för Holdingbolaget vid Göteborgs universitet (GU Holding) Närvarande Ledamöter Arne Wittlöv ordförande Gunnar Svedberg rektor Johan Andersson företrädare för studenterna Lena Blomberg Maj-Lis Follér företrädare för lärarna Bengt Furåker ( 1 7) företrädare för lärarna Azar Hedemalm Elisabet Litsmark Nordenstam (vice ordf.) Bengt Odlöw Björn Rydevik ( 1 9) företrädare för lärarna Ellinor Samuelsson företrädare för studenterna Jasenko Selimović Arne Kjell Vikhagen företrädare för studenterna Personalföreträdare (närvaro- och yttranderätt) Eva Sjögren ( 1 7) företrädare för de anställda (OFR-S) Inger Wilgotson-Lundh företrädare för de anställda (SACO) Övriga närvarande Siv Bondenäs Brink informationsdirektör (närvarorätt) Gunilla Dörner Buskas ( 10 11) föredragande Per-Erik Eriksson ( 4) föredragande Wanda Klintberg ( 8) föredragande Lars Nilsson ( 4) föredragande Christina Nordberg ( 4) föredragande Mårten Persson ( 6) föredragande Per-Olof Rehnquist förvaltningschef (närvaro- och yttranderätt) Anders Stening ( 9) föredragande (deltar per telefon) Margareta Wallin Peterson prorektor (närvaro- och yttranderätt) Bengt Wedel ( 9) Inga Wernersson ersättare för lärarföreträdarna (närvarorätt) Protokollförare Rolf Gavare universitetssekreterare Frånvarande ledamöter Lena Larsson Gunnar Westerling

2 GÖTEBORGS UNIVERSITET PROTOKOLL 2 Styrelsens sammanträde föregås av informella överläggningar med representanter för Sahlgrenska akademin. Akademins verksamhet redovisas därvid utifrån följande aspekter: 1. Vilka verksamheter finns inom akademistyrelsens (fakultetsnämndens) ansvarsområde? (Här ges såväl en allmän översikt som en beskrivning av särskilt starka profilområden och ev. svagheter och problem.) 2. Hur bedrivs akademins kvalitetsarbete? 3. Hur ser akademins strategi för framtiden ut? 4. Hur fungerar akademins samverkan med övriga fakultetsområden och med andra högskolor? 5. Hur hanterar akademin "tredje uppgiften"? Särskilt belyses Sahlgrenska akademins förändringsarbete, ekonomi, lokaler, kvalitetsarbete samt samverkansfrågor, med nya former och nya aktörer. Även vissa arbetsmiljöfrågor tas upp. Förutom universitetsstyrelsen deltar Sahlgrenska akademistyrelsens arbetsutskott, dvs. akademistyrelsens ordförande Christina Rogestam och vice ordförande Ella Danielsson, akademins chef Pam Fredman och bitr. chef Olle Larkö samt studentkårernas representant i arbetsutskottet, Per Holmdahl. Dessutom deltar Sahlgrenska akademins kanslis chef Irja Persson Utterhall. 1 Fastställande av föredragningslistan efter avstämning mot styrelseplanen En preliminär föredragningslista har utsänts med kallelsen. Inga förslag till ändringar föreligger. Styrelsen beslutar att fastställa föredragningslistan. 2 Anmälan av protokoll från styrelsens sammanträde Sekreteraren anmäler att protokollet från styrelsens föregående sammanträde, , är justerat och utsänt till ledamöterna. Styrelsen beslutar att protokoll 2005:1, från styrelsens sammanträde , lägges ad acta. 3 Rektor informerar a. Universitetet har den 25 februari haft besök av statssekreteraren Kerstin Eliasson och departementssekreteraren Carin Callerholm. Vid detta tillfälle har särskilt lärarutbildningen, naturvetenskapliga fakultetsnämndens verksamhet (i synnerhet den externt inriktade) och det konstnärliga området fokuserats. Som en uppföljning av besöket planeras en skrivelse till departementet rörande medelstilldelningen för det konstnärliga fakultetsområdet. (forts.)

3 GÖTEBORGS UNIVERSITET PROTOKOLL 3 3 forts. b. En delegation med tio personer har under rektors ledning besökt nio högskolor i Asien under de första veckorna i mars. Ett primärt syfte med kontaktresan har varit att stimulera lärar- och studentutbytet mellan GU och de besökta högskolorna i Bangkok, Penang, Kuala Lumpur, Colombo, Bangalore och Dehli samt på sikt också öka forskningssamarbetet med dessa. Resan anses ha varit mycket givande. c. Universitetet arrangerar den 14 och 15 april, tillsammans med Finlands ambassad, två svensk-finska temadagar om politik, ekonomi, management och design. Bl.a. kommer Finlands utrikesminister och Finlands ambassadör att delta. d. Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, kommer den 16 och 17 november att avhålla sin jubileumskonferens med förbundsförsamling i Göteborg, med universitetet som värd. Konferensens huvudtema är forskningsstrategier. e. Rektor sammanfattar innehållet i den forskningspolitiska propositionen (2004/05:80) Forskning för ett bättre liv. (Regeringskansliets sammandrag av huvudpunkterna i propositionen bifogas detta protokoll.) [Ett exemplar av propositionen kommer att distribueras till styrelsens ledamöter.] f. Högskoleverket har nu granskat högskolornas lärarutbildningar. [HSV:s publikation Utvärdering av den nya lärarutbildningen vid svenska universitet och högskolor. Ett utdrag av denna kommer att distribueras till styrelsens ledamöter.] Vad gäller Göteborgs universitet uppmärksammar HSV särskilt att lärarutbildningens struktur bör ses över att den verksamhetsförlagda utbildningen bör följas upp bättre och samverkan med kommunerna måste vidareutvecklas att ämnesdidaktiken bör integreras bättre att studievägledningsorganisationen bör ses över att UFL:s ansvar för den lärarutbildningsanknutna forskarutbildningen bör klargöras att UFL:s legitimitet måste säkerställas.

4 GÖTEBORGS UNIVERSITET PROTOKOLL 4 4 B /05 Intern uppföljning av år 2004 Lars Nilsson, Per-Erik Eriksson och Christina Nordberg redovisar rapporten Intern uppföljning 2004 med sammanfattnings-pm daterad Styrelsen beslutar att godkänna den interna uppföljningsrapporten för budgetåret Särskilt uppmärksammas behovet av en fortsatt planering inför kommande generationsskifte bland forskande och undervisande personal 57% av denna personal uppnår 65 års ålder inom de närmaste fem åren. 5 Årsberättelse för år 2004 Siv Bondenäs Brink presenterar Årsberättelse 2004 i korrekturform. Denna publikation ersätter det tidigare årsmagasinet Vox och vänder sig primärt till beslutsfattare och nyckelpersoner utanför universitetet. Skriften är en journalistisk produkt som baserar sig på fakultetsnämndernas årsberättelser och universitetets årsredovisning. 6 H 5 865/05 Handläggningsordning vid anmälan om misstänkt oredlighet i forskning Mårten Persson har på rektors uppdrag utarbetat förslag till hur misstankte om vetenskaplig oredlighet skall handläggas inom universitetet. Föreliggande förslag, daterat , har i dagarna remissbehandlats och tillstyrkts av samtliga fakultetsnämnder. Föredraganden aviserar att vissa smärre justeringar i dokumentet kan behöva göras så att synpunkter som framförs i sent inkomna remissvar också kan inarbetas. Styrelsen beslutar att fastställa handläggningsordning för ärende om misstänkt oredlighet i forskning enligt föreliggande förslag att inrätta ett råd vid Göteborgs universitet som har rektors uppdrag att behandla ärenden om misstänkt oredlighet i forskning enligt nämnda förslag samt att fastställa arbetsordning för rådet enligt samma förslag. Mot bakgrund av att vissa remissvar ännu inte hunnit bli beaktade i det föreliggande förslaget uppdras åt rektor att besluta om eventuellt tillkommande, smärre justeringar i dokumentet. [Den av rektor fastställda versionen bifogas som bilaga 6.]

5 GÖTEBORGS UNIVERSITET PROTOKOLL 5 7 A /05 Förändrade ägardirektiv för Holdingbolaget vid Göteborgs universitet (GU Holding) Margareta Wallin Peterson redogör för rektors förslag till nya ägardirektiv för holdingbolaget. Styrelsen beslutar att fastställa ägardirektiv för Holdingbolaget vid Göteborgs universitet AB i enlighet med föreliggande förslag samt att ägardirektivet fr.o.m ersätter tidigare fastställd ägarpolicy. Denna paragraf förklaras omedelbart justerad. 8 B /04 Resursfördelning och kostnadsdebitering en statusrapport från RESKO-projektet Wanda Klintberg informerar om det förslag som för närvarande remissbehandlas av bl.a. fakultetsnämnderna. Målsättningen är att universitetsstyrelsen vid sammanträdet den 2 juni skall kunna fatta beslut om nya principer och modeller för resursfördelning och kostnadsdebitering. Förslaget omfattar även en precisering av den årliga planeringscykeln och slutsatser beträffande administrationens uppbyggnad och rollfördelning. RESKO-projektets förslag innebär i korthet följande: Styrelsen fördelar hela statsanslaget som två ramar till fakultetsnämnderna en ram för forskning och forskarutbildning och en för grundutbildning. Omfördelning av statsanslag mellan fakultetsnämnder ska baseras på styrelsens verksamhetsplan och beredas i dekan- och ledningsråd. Tio procent av anslagsposten humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde fördelas utifrån kriterier för aktivitet och prestation. Tilldelning ur grundutbildningsanslaget beräknas med hjälp av ett minskat antal prislappar. Fakultetsnämnderna fördelar hela tilldelningen mellan berörda institutioner. Prioriteringen mellan löner, lokaler, investeringar etc. görs så nära verksamheten som möjligt. Verkliga lokalkostnader debiteras fakultetsnämnderna och fördelas på institutioner i förhållande till yta. Statsanslag och indirekta kostnader över institutionsnivå ska synliggöras och fördelas per institution. Indirekta kostnader (såsom förvaltningskostnader, kostnader för universitetsbibliotekets basdel samt (forts.)

6 GÖTEBORGS UNIVERSITET PROTOKOLL 6 8 forts. kostnader för övriga gemensamma ändamål) debiteras med schablonbelopp baserade på varje institutions andel av de totala personalkostnaderna. Det administrativa arbetet inom universitets- och fakultetsförvaltning samordnas i de administrativt stödjande delarna. Verksamheten skall rationaliseras genom att uppgifterna skall genomföras på rätt nivå i relation till utdelat ansvar. t diskuteras. 9 Universitetsstyrelsens och dess ledamöters juridiska ansvar Advokaten Anders Stening, som deltar i sammanträdet per telefon, informerar om ledamöternas politiska, juridiska och straffrättsliga ansvar för styrelsens beslut. 10 (jfr G /04, 626/04) Redovisning av handläggningen av examensärenden Gunilla Dörner Buskas ger styrelsen muntlig information om handläggningstiden för examensärenden, mot bakgrund av tidigare JOanmälningar angående dröjsmål med utfärdande av examensbevis. Gunilla Dörner Buskas redovisar statistik över handläggningstiden under de senaste åren. För närvarande är den genomsnittliga handläggningstiden drygt 1½ månad, i många fall är den faktiska tiden betydligt kortare detta gäller bl.a. jurist- och psykologexamina. Det är nu endast något enstaka problemärende som kräver mer än tre månaders handläggningstid. Ett skäl till att examenshandläggningen är resurskrävande är att mer än 50% av Göteborgs universitets examensärenden omfattar kurser som givits vid andra högskolor. Studentavdelningens nya organisation och personella förstärkningar till examensenheten har nu givit önskat resultat.

7 GÖTEBORGS UNIVERSITET PROTOKOLL 7 11 G /03 Antagningsordning för grundutbildningen fr.o.m. läsåret 2005/2006 (anmälningsärende) Ordföranden har efter samråd med rektor beslutat fastställa antagningsordning för grundutbildningen, att gälla fr.o.m. antagningen till studier under läsåret 2005/2006. Skillnaden gentemot tidigare antagningsordning gäller principerna för beräkning av utländska betyg. 12 Planering av styrelsens kommande sammanträden Rektor framför dekanrådets önskemål om att RESKO-projektet, den forskningspolitiska propositionens konsekvenser för GU och lärarutbildningsorganisationen skall tas upp vid styrelsens möte med dekanrådet Arne Kjell Vikhagen uttrycker önskemål om att styrelsen under hösten får möjlighet att med företrädare för kvalitetsrådet diskutera styrelsens instrument för kvalitetssäkring. Vid protokollet Justeras Rolf Gavare Arne Wittlöv Gunnar Svedberg

8 GÖTEBORGS UNIVERSITET PROTOKOLL Bilaga 3e Regeringskansliets sammandrag av huvudpunkterna i den forskningspolitiska propositionen Forskning för ett bättre liv Kraftfull förstärkning av svensk forskning, från en redan världsledande nivå Ökning med 2,34 miljarder kronor Särskilda satsningar på medicin, teknik och hållbar utveckling Ökade resurser till starka forskningsmiljöer Förstärkning av innovation och tillväxt Satsning på framtidens forskare 521 miljoner ytterligare till lärosätena Utgångsläge för svensk forskning Sverige ett av de länder i världen som satsar mest statliga medel på forskning (25,4 miljarder 2004) Även näringslivets satsningar på FoU är i världstopp Svenska forskare publicerar fler artiklar och citeras oftare än kollegor i andra länder Sverige tillhör de länder där störst andel av en årskull avlägger forskarexamen Prioriterade forskningsområden Särskilda satsningar inom områden där Sverige är internationellt framstående, och som har stor betydelse för välfärd, tillväxt och miljö Under perioden vill regeringen därför öka forskningsresurserna till: o Medicin: 400 mnkr o Teknik: 350 mnkr o Miljö och hållbar utveckling: 210 mnkr Medicinsk forskning Vetenskapsrådet 380 mnkr, varav o 370 mnkr till medicinsk grundforskning o 5 mnkr till forskning om kultur och hälsa o 5 mnkr till forskning om barns hälsa i ett samhällsperspektiv Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) 20 mnkr, varav o 10 mnkr till forskning om barns hälsa i ett samhällsperspektiv o 10 mnkr för dels försäkringsmedicinsk forskning om ohälsa och sjukfrånvaro, dels forskning om hälsa relaterad till övervikt, kost och fysisk aktivitet Teknisk forskning Vetenskapsrådet 160 mnkr för teknisk grundforskning Vinnova 180 mnkr för behovsmotiverad teknisk forskning Rymdstyrelsen 10 mnkr för rymdforskning Forskning till stöd för hållbar utveckling Formas 140 mnkr för forskning om miljö och hållbar utveckling Vetenskapsrådet 50 mnkr för grundläggande forskning om miljö och hållbar utveckling Vinnova 20 mnkr för forskning om hållbar utveckling

9 GÖTEBORGS UNIVERSITET PROTOKOLL Bilaga 3e (forts.) Starka forskningsmiljöer En satsning på svensk spetsforskning 300 mnkr per år med full effekt fr.o.m Stöd ges med upp till 10 mnkr i upp till 10 år Medlen fördelas av Vetenskapsrådet, FAS, Formas och Vinnova Öppen utlysning och internationell expertgranskning Lärosäten ansöker Innovation och tillväxt Uppdrag till lärosätena att utarbeta handlingsplaner för kommersialisering och tekniköverföring Omstrukturering holdingbolag, kapitaltillskott 60 mnkr Samarbetsprogram mellan staten och näringslivet (120 mnkr) inom viktiga branscher (bl.a. fordon) Ökning av strategisk finansiering till industriforskningsinstituten (110 mnkr) Insatser för att förbättra små och medelstora företags tillgång till forskning (10 mnkr) Framtidens forskare Meriteringsanställningar via Vetenskapsrådet, FAS, Formas och Vinnova (150 mnkr) Satsningar på doktorander och meriteringsanställningar vid lärosätena (del av 521 mnkr) Stöd till forskarskolor via Vetenskapsrådet, FAS, Formas och Vinnova Övriga strategiska insatser Forskningens infrastruktur o 42 mnkr till Vetenskapsrådet för instrument, tekniska anläggningar, databaser, etc. o mnkr till Statens ljud-och bildarkiv för teknikutveckling och bevarande av ljud och rörliga bilder. Genusforskning o 12 mnkr Vetenskapsrådet. o 1 mnkr till Sekretariatet för genusforskning Design o 5 mnkr av Vetenskapsrådets medel till en forskarskola i design Utbildningsvetenskap o 10 mnkr till Vetenskapsrådet Ny svensk organisation för EU:s forskningssamarbete o Rådet för forsknings-och utvecklingssamarbete (EU/FOU-rådet) avvecklas o Ett sekretariat bildas vid Vinnova för information och rådgivning. Särskilt fokus på småföretagens behov Översikt av insatserna mnkr Prioriterade områden: o Medicin 400 mnkr o Teknik 350 mnkr o Hållbar utveckling 210 mnkr Starka forskningsmiljöer 300 mnkr Meriteringsanställningar 150 mnkr Forskarskolor 100 mnkr Förstärkning lärosäten (bl.a. meriteringsanställ- 521 mnkr ningar, forskarutbildning, kommersialisering) Samarbetsprogram 120 mnkr Industriforskningsinstituten 110 mnkr Övrigt (infrastruktur m.m.) 69 mnkr

10 GÖTEBORGS UNIVERSITET PROTOKOLL Bilaga 6 H 5 865/05 Handläggningsordning vid ärende om misstänkt oredlighet i forskning samt arbetsordning för rådet för ärenden om oredlighet i forskning 1. Rådet för ärenden om oredlighet i forskning Vid Göteborgs universitet skall finnas ett råd för ärenden om oredlighet i forskning. Rådet skall på Rektors anmodan behandla ärende som avser misstänkt oredlighet i forskning och avge utlåtande till Rektor i ärendet. 2. Rådets sammansättning Rådet har nio ledamöter. Tre av ledamöterna skall hämtas från det medicinska vetenskapsområdet, två av ledamöterna från det naturvetenskapliga vetenskapsområdet, två av ledamöterna från det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet och en från det konstnärliga området. Därutöver ingår en studentrepresentant som ledamot. 3. Utseende av ledamöter och ordförande Ledamöterna (utom studentrepresentanten) skall ha lång erfarenhet i ledande ställning av självständig forskning och vara anställda vid Göteborgs universitet. Rektor skall vid utseende av ledamöter beakta jämställdhetsaspekten. Ledamot får inte ha uppdrag som prefekt eller dekanus. Ledamöterna utses av Rektor för den period Rektors eget förordnande löper. Upphör en ledamots anställning vid Göteborgs universitet, om ledamot får uppdrag som prefekt eller dekanus eller avgår av annat skäl, skall Rektor utse en ny ledamot. Studentrepresentanten utser på det sätt som föreskrivs i 16 av förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor. Bland ledamöterna utser Rektor en ordförande med samma mandatperiod som rådet. 4. Rådets uppdrag Rådet skall på Rektors uppdrag behandla anmälan om misstänkt oredlighet i forskning mot namngiven eller namngivna forskare, som deltar eller deltagit i Göteborgs universitets forskningsverksamhet. Rådet skall även på Rektors uppdrag behandla annat påstående om oredlighet i forskning, vilket offentligt riktas mot forskare i universitetets forskningsverksamhet. De aspekter på oredlighet i forskning som ligger inom rådets område att behandla är a) medveten fabrikation, manipulering eller undertryckande av grundmaterial; b) medveten framställning och presentation av falska forskningsresultat; c) medveten presentation av annan forskares resultat som sitt eget och plagiering; d) medveten avvikelse i forskningen från villkor som satts upp av regional etikprövningsnämnd (eller tidigare forskningsetikkommitté) eller djurförsöksnämnd; e) medveten osaklig eller missvisande presentation av forskningsresultat (även undertryckande av forskningsresultat samt avvikelse från god sed vid publicering av forskningsresultat). 5. Handläggningsordning 5.1 Initiativ till och anhängiggörande av ärende Ett ärende om misstänkt oredlighet i forskning kan initieras genom en till Göteborgs universitet inkommen handling, till exempel en skriftlig anmälan mot namngiven forskare eller namngivna forskare. Ett ärende kan också uppstå som ett initiativärende inom myndigheten. Detta blir aktuellt om namngiven forskare i universitetets forskningsverksamhet offentligt, till exempel i massmedia, påstås ha gjort sig skyldig till oredlighet i forskning, eller om påstående om oredlighet i forskning föranlett ett internt anmälningsförfarande enligt punkt 5.2. En förutsättning för rådets behandling av ett ärende är att Rektor överlämnat ärendet till rådet (d v s anhängiggjort ärendet hos rådet).

11 GÖTEBORGS UNIVERSITET PROTOKOLL Bilaga 6 (forts.) 5.2 Prefekts och dekanus anmälansskyldighet Prefekt för institution har det övergripande ansvaret för den forskningsverksamhet, som bedrivs vid institutionen eller är knuten till institutionen. Kommer det till prefektens kännedom att påstående om oredlighet vid forskning föreligger mot namngiven eller namngivna forskare, skall prefekten anmäla detta skriftligt till fakultetens dekanus. Kommer det till dekanus kännedom genom anmälan från prefekt eller på annat sätt att påstående om oredlighet i forskning föreligger avseende namngiven eller namngivna forskare, skall dekanus skriftligt anmäla detta till Rektor. 5.3 Rektors hantering av initierat ärende Initierat ett ärende enligt ovan, överlämnar Rektor direkt ärendet till rådet för behandling. Om inte ärendet diarieförts och registrerats dessförinnan skall det registreras i samband med Rektors överlämnande. Om ärendet avser student på grundutbildningen avgör Rektor om ärendet i stället skall överlämnas direkt till beredning inför eventuell behandling i disciplinnämnden. 5.4 Rådets behandling av ärende Har Rektor överlämnat ett ärende till rådet skall rådet snarast sammanträda och behandla ärendet. Rådets behandling skall utmynna i ett utlåtande till Rektor Till rådets förfogande skall finnas en vid Göteborgs universitet anställd jurist med förvaltningsinriktning eller en i allmänna förvaltningsärenden erfaren tjänsteman, som biträder ordföranden vid anordnande av rådets sammanträden och andra praktiska åtgärder samt vid utarbetande av utlåtandet. Juristen eller förvaltningstjänstemannen har närvaro- och yttranderätt vid rådets sammanträden. Den som är jävig i ett ärende får inte delta i behandlingen av ärendet. 5.5 Anlitande av sakkunnig och hörande av synpunkter Rådet får anlita särskilt sakkunnig inom Göteborgs universitet eller, efter samråd mellan rådets ordförande och chefen för Rektors kansli, extern sakkunnig. Rådet kan enhälligt besluta att sakkunnig får delta vid rådets överläggning (men ej vid beslutet om utlåtande) i det aktuella ärendet. Rådet får infordra synpunkter från prefekt och andra chefer inom universitetets organisation. Vidare får rådet ge andra berörda tillfälle att framföra synpunkter. Forskare som ärendet rör, skall alltid ges möjlighet att skriftligt yttra sig över anmälan eller påstående om oredlighet i forskning. Om forskaren så önskar skall han eller hon även beredas tillfälle att muntligen anföra synpunkter vid sammanträde med rådet. Har forskare, som ärendet berör, annan arbetsgivare än Göteborgs universitet skall rådet behandla ärendet i samråd med arbetsgivaren. Avser ärendet forskningssamarbete med annan högskola skall rådet behandla ärendet i samråd med högskolan. 5.6 Rådets utlåtande Protokoll förs inte vid rådets sammanträden. Sedan rådet behandlat ett ärende enligt ovan skall rådet avge ett utlåtande i ärendet till Rektor. Av rådets utlåtande i varje enskilt ärende skall de enskilda ledamöternas ställningstagande framgå. Ledamot, vars ställningstagande avviker från flertalets, skall skriftligt motivera sitt ställningstagande. Rådet skall sammanfatta sitt utlåtande i en av nedanstående slutsatser. 1. t faller inte inom det område rådet skall behandla. 2. Fog för misstanke om oredlighet i forskning saknas. 3. Det föreligger sannolika skäl för misstanke om oredlighet i forskning. 4. Det är inte möjligt för rådet att ta ställning till frågan huruvida oredlighet i forskning föreligger. Ytterligare utredning är påkallad. 5.7 Rektors beslut Sedan rådet avgivit sitt utlåtande beslutar Rektor om vidare åtgärder i ärendet. 6. Kostnader för rådets verksamhet Kostnader för externa sakkunniga liksom övriga kostnader för rådets verksamhet budgeteras inom Rektors kansli.