Minnesanteckningar från Granskningsgruppen den 27 februari 2015 kl 09:00 12:00 Plats: Oskarshamnssalen, Stadshuset

Transkript

1 Granskningsgruppen Minnesanteckningar från Granskningsgruppen den 27 februari 2015 kl 09:00 12:00 Plats: Oskarshamnssalen, Stadshuset Närvarande ordinarie gruppdeltagare: Charlotte Liliemark, ordförande Rigmor Eklind, (s) vice ordförande Matti Wahlström, (v) Anders Stenberg, (m) Tobias Hörnfeldt Röhr, (fp) Fredrik Barnekow, Misterhultsbygdens intresseförening Tommy Hammar, adjungerad ledamot, Länsstyrelsen i Kalmar län Tobias Facchini, regionförbundet Bo Carlsson, expert Antonio Pereira, expert Rolf Persson, projektledare, LKO Anna Kinch, sekreterare Frånvarande: Kerstin Åbinger/Kristina Erlandsson, samhällsbyggnadskontoret Elisabeth Wanneby, (mp) Elisabeth Englund (kd) Catharina Lihnell Järnhester, Naturskyddsföreningen 1. Mötets öppnande Charlotte öppnar mötet och hälsar de närvarande välkomna. 2. Godkännande av dagordning Den utskickade dagordningen godkänns. 3. Föregående minnesanteckningar Minnesanteckningarna godkänns 4. Fortsatt redovisning av SKB:s ansökan för SFR, Antonio se bifogad PowerPoint I väntan på att slutförvaret SFL ska byggas ansöker SKB om att få möjligheten att mellanlagra vissa avfallslag i SFR. Uppdrag från föregående möte, Antonios gör en redovisning för planeringen av slutförvaret av de nio kokvattenreaktorerna Sverige har tolv reaktorer, varav tio är i drift. Tre av dessa tolv finns i Ringhals och är tryckvattenreaktorer (de nio andra är kokvattenreaktorer). Reaktortanken från en tryckvattenreaktor innehåller efter många års drift, mer radioaktivitet från långlivade nuklider än en tank från en kokvattenreaktor som har gått samma antal år. Långlivade nuklider ska till SFL, det sista förvar som SKB kommer att bygga och som kräver alltjämt mycket forskning och utvecklingsarbete. Det finns en gräns för långlivade nuklider i SFR. Därför kommer man i SFR att bara kunna slutförvara nio reaktortankar, dem som kommer från kokvattenreaktorerna.

2 På fråga från gruppen redovisade Bo grundvattenförhållandena med anknytning till SFRs förläggning i berget under havsnivån. Berggrundvattnet som strömmar in i förvaret härrör från havsvatten som sakta tar sig igenom bergets sprickor och mängden vatten styrs av vattengenomsläppligheten i berget. För att hålla läns i förvaret pumpas berggrundvattnet upp och åter till havet efter att först ha kontrollerats och passerat en reningsanläggning. Strömning av vatten sker således till förvaret hela tiden och spridning av föroreningar kan i princip endast ske genom det pumpade vattnet så länge som annan pumpning i närheten (t.ex. av annat bergförvar) inte sker till lägre djup (tryckgradient mot annat förvar). Efter förslutning av SFR som sker på olika sätt, bl a med bentonitpluggar, kommer inströmmande vatten att sakta fylla förvaret. Spridningen av föroreningar styrs då av annan ev. pumpning i närheten, som via spricksystem i berget har kontakt med SFRförvaret, samt genom naturliga gradienter (strömmar i havet som kan orsaka tryckskillnader i bergspricksystemet). Viss spridning sker också via diffusion (av koncentrationsskillnader av ämnen i vattnet) men den strömningen är i detta sammanhang försumbar. 5. STUK:s utlåtande avseende Posivas ansökan, Antonio, se bifogad PowerPoint presentation samt bifogad fil på utlåtandet från Arbets- och näringsministeriet i Finland Antonio redovisade POSIVA:s ansökan för inkapslingsanläggningen. Anläggningen kommer att rymma sex våningar, med en totalhöjd över marknivå på och ha ett djup av -2,90. Anläggningen ska kunna ta emot kapslar av tre olika storlekar, Ryska VVR 3,60m, Standardvarianten 4,80m samt EPR 5,25m. Hanteringsstegen kommer att varar följande: Att mota transportbehållare med bränslet Att flytta transportbehållare till bränslehanteringscellen Att lyfta bränslepatronerna från transportbehållaren till torkstationen och torka bränslet. Att flytta det torra bränslet till kapseln. Att svetsa och bearbeta maskinellt kopparkapseln (spånet kan eventuellt bli radioaktivt kontaminerat) 6 Organisationsöversyn för LKO- projektet, Rolf Prövningen av SKB:s ansökan sker i två instanser, dels mark- och miljödomstolen, dels hos Strålsäkerhetsmyndigheten. Den nu gällande tidplanen innebär att yttrande ska lämnas till regeringen Innan regeringen fattar sitt beslut så måste den ställa frågan till Östhammar och Oskarshamns kommuner om de är beredda att acceptera att respektive anläggning byggs i kommunen. Med tanke på att tidpunkten för kommunfullmäktiges ställningstagande i vetofrågan närmar sig finns det anledning att ge samtliga partier möjlighet att sätta sig in i denna komplexa fråga. Därför föreslås följade förändringar av granskningsgruppen: LKO- projektets granskningsgrupp utökas så att samtliga partier som finns representerade i kommunfullmäktige erbjuds var sin plats i gruppen. Uppdraget i granskningsgruppen är inte kopplat till mandatperioden. Vid byte av representant för ett parti ges möjlighet att under sex månader ha två representanter i granskningsgruppen. Partiernas representanter utses av kommunstyrelsen. Granskningsgruppen ska ha två vice ordföranden, en från varje majoritet och opposition. Beslut fattas i kommunstyrelsen den 17 mars 2015

3 7 Studieresan till Borssele, Anna och Rolf Granskningsgruppen planerar att genomföra en studieresa till Borssele, Holland mellan den september Anna och Rolf återkommer med mer information på nästa möte. 8 Övriga frågor Seminarium: 24/3 kl 13-16:30 Näringslivets hus i Stockholm, SSM redovisar Kunskapslägesrapporten. Anmälan till Rolf före den 6/3. Möten 2015 Tisdagen 31/3 kl 9-12 Torsdagen 23/4 kl 9-12 Torsdagen 21/5 kl 9-12 Måndagen 15/6 kl 13-16, Anders Högberg, Linnéuniversitetet, kommer att delta på mötet och berätta om arbetet med informationsöverföring 9 Mötet avslutas Charlotte tackar gruppens deltagare och avslutar mötet. Ordförande Charlotte Liliemark Sekreterare Anna Kinch

4 SFR2 om ansökan enligt KTL LKO, António Pereira

5 Innehåll SFR - Toppdokument enligt KTL - Yrkanden och Villkor - Avfallsma ngder och -typer - Om sa kerhetsanalysen SFR - Toppdokument enligt MB (Bo Carlsson)

6 Yrkanden och Villkor Att notera om de fyra yrkanden : Det ska slutfo rvaras maximalt m 3 låg- och medelaktivt avfall samt nio reaktortankar Uto kning sker med m 3 fo rutom reaktortankarna.

7 Yrkanden och Villkor Om de två villkoren: Maximalt tillåtet aktivitetsinnehåll begra nsas till Bq (Becquerel). Mellanlagring av ha rdkomponenter begra nsas till 2, Bq. dvs. tio gånger ho gre a n all aktivitet som SFR kommer att ha rba rga.

8 Yrkanden och Villkor Om de två villkoren (forts.): SSM får godka nna fo ra ndringar i den i anso kan redovisade utformningen av anla ggningen, till exempel utformning av bergsalar och barria rer, dvs. en o ppning med konsekvenser.

9 Avfallsma ngder och -typer Ho gaktivt avfall kra ver både strålska rmning och kylning. Medelaktivt avfall kra ver strålska rmning, men ingen kylning. La gaktivt avfall hanteras utan sa rskild strålska rmning. (Kortlivat avfall har en halveringstid som a r kortare a n 31 a r)

10 Avfallsma ngder och -typer SFR:s befintliga kapacitet a r m 3. År 2013 var m 3 fo rbrukade. Slutkapacitet ska vara m 3 avfall samt nio reaktortankar. SFL tas i drift tidigast om cirka 30 år. Mellanlagret i SFR kommer som mest att innehålla m 3 långlivat avfall.

11 Avfallsma ngder och -typer Ka rnkraftreaktorer som a r i drift idag, kommer att avvecklas tidigast om cirka 10 år.

12 Avfallsma ngder och -typer Avfallet består huvudsakligen av: Vått avfall (jonbytarmassor, filtermassor och slam) Fast avfall (bland annat bra nnbart avfall såsom papper, tra, plast samt metaller, mineralull och betong). Rivningsavfallet utgo rs fra mst av metallskrot, betong, sand med mera från rivning av ka rnkraftverken och andra ka rntekniska anla ggningar, till exempel Clab, Ågesta och anla ggningar i Studsvik Innan slutfo rvaring behandlas avfallet vid ka rnkraftverken eller i Studsvik. Behandlingen kan vara t.ex. volymreducering, koncentrering av aktiviteten eller solidifiering.

13 Avfallsma ngder och -typer O vrigt avfall utgo rs av kortlivat låg- och medelaktivt avfall från industri, forskningsinstitut, sjukvård med mera som bedriver verksamhet med strålning (t.ex. uttja nta radioaktiva strålka llor, teknisk utrustning som innehåller radioaktiva strålka llor samt radioaktivt kontaminerat material (såsom metaller, textilier, aska med mera).

14 Om sa kerhetsanalysen Den fo rsta analysen gjordes år 1987 i samband med anso kan om tillstånd att ta anla ggningen i drift. Sedan kom SAR-08 år Och nu (2014) kom sa kerhetsanalysen efter fo rslutning fo r hela det utbyggda SFR. Den heter SR- PSU (SKB 2014).

15 Om sa kerhetsanalysen Kriterierna: Att den årliga risken att drabbas av cancer eller a rftliga skador av stråldoser, orsakade av utsla pp från slutfo rvaret, inte får o verskrida en på miljonen fo r de individer som utsa tts fo r de sto rsta riskerna (Fo renklat: att ma nniskor i fo rvarets na rhet inte får utsa ttas fo r stråldoser från fo rvaret som o verskrider ungefa r en hundradel av den naturliga bakgrundsstrålningen i Sverige idag) Slutfo rvaret får heller inte inneba ra några negativa konsekvenser fo r va xter och djur orsakade av strålning.

16 Om sa kerhetsanalysen En detaljerad riskanalys kra vs fo r de fo rsta tusen åren efter fo rslutning. I SR-PSU studeras da rfo r två tidsperioder. Analysen av de fo rsta tusen åren efter fo rslutning baseras på tillfo rlitlig information om fo rvarets initialtillstånd, klimatet och ytekosystemen. Utvecklingen da refter och fram till år efter fo rslutning analyseras med utgångspunkt från framtida utvecklingar av externa fo rhållanden, såsom strandlinjefo rskjutning och permafrosttillva xt.

17 Om sa kerhetsanalysen Två principer fo r sa kerheten efter fo rslutning: begra nsning av ma ngden långlivade radionuklider i fo rvaret fo rdro jning av uttransport av radionuklider (dvs. krav på det avfall som deponeras i SFR).

18 Om sa kerhetsanalysen Val av scenarier Huvudscenario Mindre sannolika scenarier Restscenarier.

19 Om sa kerhetsanalysen Bergsal fo r reaktortankar (BRT) Bergsal fo r medelaktivt avfall Bergsal fo r lågaktivt avfall

20 Om sa kerhetsanalysen Radiotoxicitet i procent fo r olika fo rvarsdelar i SFR

21 Om sa kerhetsanalysen Referensutvecklingen baseras på realistiska eller konservativa antaganden och har delats in i två tidsperioder: De fo rsta tusen åren efter fo rslutning, det vill sa ga perioden fram till år Efterfo ljande perioder av tempererat och periglacialt klimat. Under den efterfo ljande perioden (efter 3000 år) passerar strandlinjen o ver fo rvaret. Den inledande tempererade perioden a r mellan och år lång och fo ljs av en succession av perioder med periglacialt och tempererat klimat.

22 Om sa kerhetsanalysen Bergsal fo r reaktortankar (BRT) Bergsal fo r medelaktivt avfall Bergsal fo r lågaktivt avfall

23 Om sa kerhetsanalysen

24 Om slutsatserna: Om sa kerhetsanalysen Silons betongkonstruktion: Barria rfunktionerna antas uppra tthållas under hela analysperioden Silon innehåller drygt 90 % av all radioaktivitetinnehåll, da rfo r bo r dess barria rfunktioner synnas extra noga.

25 FINITO!

26 POSIVA:s ansökan - Inkapsling av kärnbränsle LKO, António Pereira

27 Innehåll Den finska inkapslingsanläggningen Sammanfattning Bakgrund Slutsatser

28 Den finska inkapslingsanläggningen Besöksingång Ventilation Inkapslingsanläggning Markbyggnader Rapport POSIVA POSIVA OY

29 Den finska inkapslingsanläggningen POSIVA OY

30 Den finska inkapslingsanläggningen Bränslehanteringscell Kapsel Kapselhållare POSIVA OY

31 Den finska inkapslingsanläggningen Nivå 2 (+1.90) POSIVA OY

32 Den finska inkapslingsanläggningen Nivå 4 (+10.30) POSIVA OY

33 Den finska inkapslingsanläggningen Anläggningen har sex plan: -2.90, +1.90, +6.10, , , och Mittvåningarna and sträcker sig inte över hela byggytan. Nivån är för luftkonditionering, vatten-dekontaminering och verkstad. Kapselliftmaskiner finns på nivån

34 Den finska inkapslingsanläggningen Bränslehanteringscell Mikko Suikki/Optimik OY

35 Den finska inkapslingsanläggningen Tre kapselstorlekar: OL-3 Ryska VVR-KAPSLAR (LO1-2) Standardvarianten (OL1-2) European Pressurized Reactor, EPR (OL-3) LO1-2 POSIVA OY

36 Den finska inkapslingsanläggningen Transportstrukturen POSIVA OY

37 Den finska inkapslingsanläggningen Kapseltransport trolley POSIVA OY

38 Den finska inkapslingsanläggningen Svetskammare Inspektion av svetsning Elektronsvets POSIVA OY

39 Den finska inkapslingsanläggningen Dockningsstation lockskydd Lock till byte av atmosfärsgas Mikko Suikki/Optimik OY

40 Den finska inkapslingsanläggningen Inspektion med ultraljud, röntgen och virvelströmsteknik Suikki and Wendelin

41 Den finska inkapslingsanläggningen Kapselförvar POSIVA OY

42 Hanteringsstegen: Den finska inkapslingsanläggningen Att mota transportbehållarna med bränslet Att flytta transportbehållarna till bränslehanteringscellen Att lyfta bränslepatronerna från transportbehållaren till torkstationen och torka bränslet Att flytta det torra bränslet till kapseln Att svetsa och bearbeta maskinellt kopparkapseln (spånet kan eventuellt bli radioaktivt kontaminerat)

43 Sammanfattning Säkerhetsrapport POSIVA Rapporten presenterar konceptet för att deponera låg- och medelaktivt avfall (L/ILW) från drift och avveckling av Posiva:s inkapslingsanläggning Den fokuserar på den långsiktiga säkerhetsanalysen av avfall från hantering och avveckling av den finska INKA.

44 Sammanfattning Säkerhetsrapport POSIVA Intressant att notera är att enligt SKB kan/bör inte, ett förvar för L/ILW samlokaliseras med KBS- 3 förvaret i Forsmarksområdet Dock, påverkan från den finska INKA på POSIVA:s slutförvar hanteras inte i rapporten utan i Paunonen et. al. (2012) och Rämä (2012) Det finska förvaret för L/ILW planeras i Onkalo men på ett lägre djup (-180 meter) längs accesstunneln till djupförvaret

45 Sammanfattning Säkerhetsrapport POSIVA Copywrite POSIVA L/ILW förvar (-180 meter) POSIVA OY

46 Sammanfattning Säkerhetsrapport POSIVA Huvudbarriären är en betongbassäng som ska innehålla vätskavfallet som har konditionerats till fast form Konceptet: att fördröja nuklidernas transport till biosfären och nå en hög spridning, som tillsammans med radioaktivt sönderfall resulterar i en mycket låg koncentration, långt fram i tiden

47 Sammanfattning Säkerhetsrapport POSIVA Säkerhetsanalysen: scenarierna inkluderar också extrema eller osannolika scenarier Mänskligt intrång och påverkan på annan biota än människan inkluderas i analysen De viktigaste nukliderna visar sig vara Sr-90 (kortlivad) samt I-129 och Ag-108m som är långlivade.

48 Bakgrund POSIVA:s INKA kommer att leverera normalt 40 kapslar per år och maximal kapacitet är 100 kapslar per år Deras inkapslingsanläggning kommer att vara operativ under cirka 100 år och avvecklas därefter.

49 Bakgrund Ett kriterium avviker tydligt från SSM:s: dosen till den mest exponerade personen som är en tiondedel av en msv (0.1 msv) istället för en hundradel (0,01 msv) dvs. 10 gånger högre. Efter flera tusen år (tolkat som tiotusen år längre fram) baserar sig de finska kriterierna på utsläpp av långlivade radionuklider i biosfären.

50 Bakgrund De osannolika händelser som POSIVA måste ta hänsyn till i sin analys är minst: 1) borrning av en vattenbrunn med ett medeldjup 2) ett hål som träffar ett avfallskolli

51 Bakgrund Permafrosten förväntas inte nå djupet på -200 m innan år Betongens livstid på cirka år är betydligt kortare än år och därför negligeras påverkan av frysning och smältningsprocesser i analysen av L/ILWförvaret

52 Bakgrund För varje scenarioanalys presenteras resultat från tre beräkningsfall: ett konservativt ett realistiskt ett probabilistiskt

53 Betongbassäng sönder efter 500 år Bakgrund 9.5 Interactions between the L/ILW hall and the spent fuel repository Basscenario borrad brunn ( liten )

54 Slutsatser Låg- och medelaktivt avfall från inkapslingsanläggningen kan enligt POSIVA deponeras i hallen för L/ILW vid nivån -180 meter Det mesta av avfallet kommer att stängas in i en betongbassäng som begränsar utsläppet under flera tusen år

55 Slutsatser Migration från L/ILW förvaret av sönderfallsprodukter från organiskt avfall och betong har analyserats Sannolikheten att dessa produkter når slutförvaret är liten och dessutom rör det sig om mindre mängder än de som redan finns i slutförvaret Ändå anser man att mer detaljerade studier av växelverkan mellan de båda förvaren krävs

56 Utlåtande 1 (10) 1/H42212/2013 Arbets- och näringsministeriet PB Statsrådet Begäran om utlåtande TEM/2955/ / och Strålsäkerhetscentralens utlåtande om byggande av en inkapslings- och slutförvarsanläggning i Olkiluoto Arbets- och näringsministeriet (ANM) har begärt av Strålsäkerhetscentralen ett utlåtande enligt 23 i kärnenergilagen (KEL 990/1987) gällande Posiva Oy:s (Posiva) ansökan om byggnadstillstånd för den i Olkiluoto belägna inkapslings- och slutförvarsanläggningen för använt kärnbränsle 1. Posiva har lämnat in en ansökan om byggnadstillstånd jämte bilagor till arbets- och näringsministeriet (ANM) enligt 32 i kärnenergiförordningen (KEF, 161/1988) och separat lämnat in handlingarna till Strålsäkerhetscentralen (STUK) enligt KEF 35 och 16 i statsrådets förordning om säkerheten vid slutförvaring av kärnavfall (SRF 736/2008). Strålsäkerhetscentralens säkerhetsuppskattning baserar sig i huvudsak på dessa handlingar. De ovan nämnda handlingarna och utredningarna har inlämnats till Strålsäkerhetscentralen i flera omgångar och de har uppdaterats under 2013 och 2014 efter inlämnandet. Uppdateringar och kompletteringar har gjorts både med anledning av utredningar som Strålsäkerhetscentralen begärt och framskridandet i Posivas eget arbete. I Posivas ansökan om byggnadstillstånd föreslås slutförvaring av högst uranton i form av använt kärnbränsle. Mängden motsvarar den ackumulerade mängd använt kärnavfall som uppkommer vid Industrins Kraft Abp:s (TVO) drift av kraftverksenheterna Olkiluoto 1 och 2, kraftverksenhet Olkiluoto 3 som är under uppförande och kraftverksenhet Olkiluoto 4 som är under projektering, samt kraftverksenheterna Lovisa 1 och 2, vilka drivs av Fortum Power and Heat Oy (Fortum). I mängden ingår inte det använda kärnbränslet som enligt ett avtal som var i kraft fram till 1996 transporterades från kraftverksenheterna i Lovisa till upparbetningsanläggningen Majak, Ryssland. Strålsäkerhetscentralens utlåtande och säkerhetsuppskattning av inkapslings- och slutförvarsanläggningen i Olkiluoto och Posivas projekt är giltig även om TVO:s enhet Olkiluoto 4 inte skulle nå ansökningsskedet för byggnadstillstånd och dess använda kärnbränsle skulle avgränsas ur Posi- 1 I detta utlåtande används begreppet kärnavfallsanläggning för inkapslings- och slutförvarsanläggningen i enlighet med definitionen i SRF 736/2008, som omfattar båda anläggningarna.

57 Utlåtande 2 (10) 1/H42212/2013 vas byggnadstillstånd. Om inte Olkiluoto 4-projektet realiseras minskar det mängden använt kärnbränsle och den areal och bergvolym som krävs för slutförvarsanläggningen. Posivas slutförvaringsprojekt baserar sig på slutförvaringslösningen KBS-3 som bygger på flerbarriärsprincipen och där använt kärnbränsle, efter att det mellanlagrats minst 20 år, innesluts i kapslar av koppar och järn och placeras i ett slutförvar som byggs på cirka 430 meters djup i berggrunden. Kapslarna skyddas av ett buffertskikt av expanderande lera och slutförvaringstunnlarna fylls med lermaterial. När driften avslutas försluts hela slutförvarsanläggningen genom att man återfyller alla utrymmen som brutits, med lermaterial och stenkross. Nära markytan fylls utrymmena i berget med konstruktioner som ska försvåra intrång av människor i slutförvarsanläggningen. Efter förslutning är den planerade slutförvaringen av använt kärnbränsle passivt säker. Tryggandet av anläggningens säkerhet efter förslutning kräver varken övervakning av slutförvaringsplatsen eller andra underhållsåtgärder. Strålsäkerhetscentralen har utarbetat en säkerhetsuppskattning om projektet, vilken utgör bilaga 1 till detta utlåtande. Bilaga 2 är ett utlåtande från kärnsäkerhetsdelegationen som Strålsäkerhetscentralen begärt. Kärnavfallsanläggningen är en kärnanläggning med stor allmän betydelse enligt KEL 11, och för dess uppförande krävs därmed ett principbeslut av statsrådet (KEL 18 ). Statsrådet fattade ett principbeslut om Posivas projekt i december 2000 och beslutet bekräftades av riksdagen i maj Detta principbeslut omfattar slutförvaring av använt bränsle från kraftverksenheterna Olkiluoto 1 och 2 samt Lovisa 1 och 2. Utöver det principbeslut som bekräftades 2001 har statsrådet fattat två separata principbeslut åren 2002 och 2010, på basis av vilka slutförvaringsprojektet har utvidgats till att omfatta slutförvaringen av använt bränsle från kraftverksenheterna Olkiluoto 3 och 4. Riksdagen bekräftade de båda separata principbesluten det år de fattats. Det första principbeslutets giltighetstid specificerades till 15 år. Posivas ansökan om byggnadstillstånd lämnades i slutet av 2012, så kravet om ett giltigt principbeslut är uppfyllt för Posivas projekt. Utöver ett giltigt principbeslut krävs för att ett byggnadstillstånd ska kunna beviljas att förutsättningarna enligt KEL 19 uppfylls. Strålsäkerhetscentralen har i detta utlåtande och den bifogade säkerhetsuppskattningen bedömt uppfyllandet av kraven på kärn- och strålsäkerhet. I det följande ges Strålsäkerhetscentralens bedömning av uppfyllandet av kraven enligt KEL 19. 1) de planer som gäller kärnanläggningen uppfyller säkerhetskraven enligt denna lag och de anställdas och befolkningens säkerhet har behörigen beaktats vid planeringen av verksamheten Inkapslings- och slutförvarsanläggningen i Olkiluoto som presenteras av Posiva är planerad så att kraven rörande anläggningarnas kärn- och strål-

58 Utlåtande 3 (10) 1/H42212/2013 säkerhet under drift uppfylls. Inkapslingsanläggningen och i tillämpliga delar slutförvarsanläggningen följer principen om djupförsvar. Anläggningarnas strukturella säkerhet har säkrats genom flera successiva barriärer. Beroende på behandlingsfasen för använt kärnbränsle utgörs dessa av kärnbränslets inkapsling, kärnbränslets transportbehållare eller slutförvaringskapsel samt inkapslings- och slutförvarsanläggningens konstruktioner. När det gäller den funktionella säkerheten hanteras bortförande av resteffektvärme och bränslets kriticitetssäkerhet strukturellt genom passiva lösningar. Funktioner som är viktiga för hanteringen av radioaktiva ämnen är åtgärder för behandling av kärnbränsle och filtrering av frånluften för att förhindra spridning av radioaktiva ämnen. I inkapslings- och slutförvarsanläggningen är dessa enkelfeltoleranta funktioner. Innan byggande av inkapslings- och slutförvarsanläggningen och komponenttillverkning påbörjas preciserar Posiva de detaljerade konstruktionskraven för systemen. Enligt säkerhetskraven måste Posiva skaffa Strålsäkerhetscentralens godkännande av konstruktionskraven för systemen. Posiva har beredskap för driftstörningar och olyckor vid inkapslings- och slutförvarsanläggningen enligt säkerhetskraven. Posiva har analyserat möjliga driftstörningar och olyckor i anläggningarna samt förberett sig för sådana händelser genom att använda principer om redundans, separation och alternativa utföranden som en del av djupförsvarsprincipen vid konstruktionen av system med säkerhetsfunktion. Posiva redovisar analyser av utsläpp och stråldoser vid inkapslings- och slutförvarsanläggningens normala drift samt vid driftstörningar och antagna olyckor. De stråldoser som inkapslings- och slutförvarsanläggningens drift ger upphov till understiger de maximala värden som specificeras i statsrådets förordning (736/2008). Beredskapsarrangemangen som behövs under inkapslings- och slutförvarsanläggningens driftstid är dimensionerade utgående från beräknade stråldoser. Posiva har under flera årtionden tillsammans med Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) utvecklat det ovan beskrivna KBS-3-konceptet. Tillverkningsbarheten för systemets delar har demonstrerats på ett för byggnadstillståndet tillräckligt sätt genom komponentspecifika tillverkningsprov, och på motsvarande sätt har genomförbarheten för bergkonstruktionerna demonstrerats i det underjordiska forskningsutrymmet (Onkalo) i Olkiluoto. Det är viktigt att tillförlitligheten för det bergklassificeringssystem som ska användas utvärderas under den inledande konstruktionsfasen av deponeringsområdet. Posiva och SKB har i samarbete provat kravenlig installation av slutförvaringskapsel, buffert och tunnelfyllning vid Äspö berglaboratorium i Sverige. Posiva har dessutom påbörjat installationsprov av slutförvaringssystemets komponenter i Onkalo. Målet för installationsproven är att visa att slutförvaringssystemets komponenter kan installeras med de precisionskrav som ställs. Posiva har med stöd av principbeslutet från 2001 byggt ett underjordiskt forskningsutrymme som planeras fungera som en del av slutförvarsanläggningen. Posiva har i byggandet av det underjordiska forskningsutrymmet följt de krav som ställs på kärnanläggningar och Strålsäkerhetscentralen har övervakat byggandet

59 Utlåtande 4 (10) 1/H42212/2013 av forskningsutrymmet med samma förfaranden som tillämpas vid övervakningen av byggandet av kärnanläggningar. Säkerheten efter förslutning av Posivas slutförvarsanläggning baseras på två målsättningar som uppnås genom barriärer som kompletterar varandra. Det primära målet är att isolera de radioaktiva ämnena från berggrunden. Den centrala rollen i detta har den täta slutförvaringskapseln som är omsluten av skyddande lermaterial samt berggrunden som omger slutförvaringsutrymmet och som isolerar slutförvaringsutrymmet från miljön på markytan. Berggrunden och förslutningen av slutförvarsanläggningen skapar gynnsamma och förutsägbara förhållanden för de tekniska barriärerna. Det andra syftet med barriärerna är att vid eventuell frigörelse av radionuklider begränsa och fördröja migration av dessa från slutförvaringsdjupet till markytan. För att påvisa säkerheten efter förslutning har Posiva i underlagen till ansökan om byggnadstillstånd redovisat en analys av förväntade och avvikande framtida utvecklingsförlopp för slutförvaringssystemet och omgivande miljö samt möjliga störningar. Posiva har på basis av sin scenarioanalys valt ut de viktigaste händelseförloppen som leder till att radionuklider frigörs och analyserat de stråldoser dessa ger upphov till för människor och miljö samt radionuklidutsläppen i miljön. Analysresultaten underskrider de gränsvärden för doser och utsläpp av radioaktiva ämnen som anges i statsrådets förordning (736/2008). Vid granskningen av säkerhetsbevisningen för anläggningen har det identifierats behov av ytterligare utveckling för att bidra till ökad klarhet, spårbarhet och tillförlitlighet för säkerhetsbevisningen. Strålsäkerhetscentralen har i ett separat beslut, riktat till Posiva, angivit de områden för vilka det förutsätts att dessa utvecklingsbehov beaktas i underlagen till ansökan om drifttillstånd. Planerna som Posiva har redovisat är tillräckliga och behöriga för byggnadstillståndsskedet med tanke på de anställdas och allmänhetens säkerhet, med följande observationer och begränsningar: - Posiva har tillställt Strålsäkerhetscentralen en plan gällande precisering av kärnavfallsanläggningens systemplanering. Strålsäkerhetscentralen övervakar planeringens fortskridande och verifierar enligt KEF 108 och YVL-direktiven att planeringen är på tillräcklig nivå innan byggandet av anläggningens konstruktioner och komponenttillverkning påbörjas. - Posiva har lämnat en plan för installationsprov av slutförvaringssystemets delar till Strålsäkerhetscentralen. Baserat på proven kontrollerar Strålsäkerhetscentralen systemets lämplighet för installation innan sprängningen av slutförvaringstunnlarna kan börja. - I samband med byggandet av de första slutförvaringstunnlarna måste Posiva visa tillförlitligheten av klassificeringssystemet för berg. Strålsäkerhetscentralen granskar bergklassificeringssystemets användbar-

60 Utlåtande 5 (10) 1/H42212/2013 het som en del av tillsynen av de första slutförvaringstunnlarnas placering och bergbyggandet. - Posiva har tillställt Strålsäkerhetscentralen ett på barriärerna fokuserat utvecklingsprogram för slutförvaringskonceptet. I programmet uppmärksammas samma utvecklingsobjekt som Strålsäkerhetscentralen lyft fram i säkerhetsuppskattningen. Strålsäkerhetscentralen övervakar utvecklingsarbetets framskridande enligt programmet under tidsperioden mellan byggnadstillstånd och driftstillstånd. 2) kärnanläggningens förläggningsort är ändamålsenlig med avseende på den planerade verksamhetens säkerhet, och miljövården har behörigen beaktats vid planeringen av verksamheten Den föreslagna förläggningsorten har konstaterats vara lämplig som plats för slutförvaring i principbeslutet På principbeslutets grund fick projektet tillstånd att fortsätta till byggandet av ett underjordiskt forskningsutrymme och till närmare, platsspecifika undersökningar. Efter principbeslutet har ett underjordiskt forskningsutrymme, Onkalo, byggts på platsen och undersökningarna av platsen har fortsatt. Kunskapen om platsen har ökat betydligt sedan principbeslutsskedet. Undersökningarna av slutförvaringsplatsen och analyser av platsens utvecklingsförlopp som sträcker sig långt in i framtiden är tillräckliga för byggnadstillstånd och de har inte visat på omständigheter som skulle visa att den valda platsen för långtidsförvaring inte skulle vara fördelaktig med tanke på långtidssäkerhet. Utifrån undersökningarna och analyserna kan man dra slutledningen att berggrunden har lämpliga egenskaper för genomförande av slutförvaring enligt de framlagda planerna. Slutförvaringsdjupet meter för använt kärnbränsle är i enlighet med principbeslutet för slutförvarsanläggningen i Olkiluoto och de säkerhetskrav som Strålsäkerhetscentralen ställer. Slutförvaringsdjupet har valts med hänsyn till långtidssäkerheten för slutförvaringen och ett tillräckligt skydd mot ovanjordiska naturfenomen och människans verksamhet. Även med de fortsatta undersökningarna som grund är den tilltänkta platsen ändamålsenlig för en kärnavfallsanläggning med tanke på drift- och långtidssäkerhet och skyddet av miljön har beaktats vid planering av verksamheten. 3) skyddsarrangemangen har behörigen beaktats vid planeringen av verksamheten Posiva har i planeringen och uppskattningen av säkerhetsarrangemangen använt hot som påverkar planeringsgrunderna och riskanalyser samt analyserat skyddsbehoven. I underlagen som ingår i ansökan beskrivs principerna, förfarandena och planerna i anslutning till säkerhetsarrangemangen samt planerade principer för informationssäkerhet. I den egentliga planeringen av kärnanläggningen har olika zoner av skyddsarrangemang enligt principen om djupförsvar presenterats samt skyddet av viktiga konstruktioner och system beaktats.

61 Utlåtande 6 (10) 1/H42212/2013 Posiva har presenterat en plan över säkerhetsarrangemang under kärnanläggningarnas byggtid samt sammansättningen av säkerhetsorganisationen med de uppgifter, övervaknings- och kommunikationsutrustning, skyddsutrustning och maktmedel som hör till den. Posiva har också tillsammans med TVO framlagt ett gemensamt säkerhetsreglemente för fastställande som ska vara i kraft innan byggandet av Posivas kärnavfallsanläggning påbörjas. På basis av det som sagts ovan har Posiva tillräckliga och behöriga planer för genomförandet av säkerhetsarrangemangen med följande preciserande observationer: - Posivas och TVO:s gemensamma säkerhetsreglemente måste fastställas innan byggandet påbörjas. - Detaljer om säkerhetsarrangemangen som planerats för byggtiden måste preciseras innan byggandet inleds. Närmare krav gällande det ovan nämnda framläggs i ett sekretessbelagt beslut av Strålsäkerhetscentralen (lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet 621/ k). 4) för uppförande av kärnanläggningen har reserverats ett område i en detaljplan som utarbetats i enlighet med markanvändnings- och bygglagen (132/1999), och sökanden har den besittningsrätt till området som verksamheten vid anläggningen förutsätter; Kontroll av att förutsättningarna enligt detta moment uppfylls hör inte till Strålsäkerhetscentralens verksamhetsområde, utan dess efterlevnad kontrolleras av andra myndigheter. I den gällande planläggningen för Olkiluotos område har man reserverat ett område för kärnavfallsanläggningen. Dessutom har man i slutförvaringsområdet reserverat en skyddszon enligt i 9 6 mom. i SRF 736/2008 för de åtgärdsförbud som avses i KEL 63 1 mom. 6 punkten. 5) sökanden förfogar över tillräckliga och behöriga metoder för ordnandet av kärnavfallshanteringen, däri inbegripet den slutliga förvaringen av avfallet och nedläggningen av kärnanläggningen Det låg- och medelaktiva kärnavfallet som uppstår under drift och nedläggning av Posivas kärnavfallsanläggning kommer från hanteringen av använt kärnbränsle på anläggningen. Posiva har presenterat för byggnadstillståndsskedet tillräckliga och relevanta arrangemang och planer för hantering och slutförvaring av det kärnavfall som uppstår under drift samt för nedläggning av anläggningen med följande preciserande observationer och begränsningar: - Posiva ska innan byggandet av utrymmet inleds förete till Strålsäkerhetscentralen specificerade detaljplaner för slutförvarsanläggningens slutförvaringsutrymme för låg- och medelaktivt avfall samt en specifi-

62 Utlåtande 7 (10) 1/H42212/2013 cerad uppskattning av kombinationseffekterna av olika kärnavfallsslag som placeras i Posivas slutförvarsanläggning. 6) sökandens planer för kärnbränsleförsörjningen är tillräckliga och behöriga; Syftet med kärnavfallsanläggningen enligt ansökan om byggnadstillstånd är hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle. Vid anläggningen behöver ingen kärnbränsleförsörjning ordnas. Det använda kärnbränslet som behandlas vid kärnavfallsanläggningen lagras i mellanlager vid kärnkraftverken, varifrån det transporteras till inkapslingsanläggningen för slutförvaring. 7) sökandens arrangemang för den tillsyn i Finland och utomlands som avses i 63 1 mom. 3 punkten och som ankommer på strålsäkerhetscentralen samt den tillsyn som avses i 63 1 mom. 4 punkten är tillräckliga De arrangemang och förfaranden för att ordna möjligheter för tillsyn som beskrivs i den redogörelse som Posiva lämnat har konstaterats vara tillräckliga i byggnadstillståndsskedet. Strålsäkerhetscentralen har med sitt beslut godkänt den redogörelse för ordnande av tillsynsmöjligheter för Strålsäkerhetscentralen som Posiva lämnat i samband med ansökan om byggnadstillstånd. Posiva har genomfört den i Strålsäkerhetscentralens beslut fordrade utbildningen av personalen om praktiska åtgärder som Strålsäkerhetscentralens tillsyn förutsätter. Med detta som grund är Posivas arrangemang för att genomföra tillsynen tillräckliga och relevanta. 8) sökanden förfogar över tillräcklig sakkunskap Strålsäkerhetscentralen har i samband med handläggning av ansökan om byggnadstillstånd bedömt kompetensen hos Posivas personal och den externa expertis som Posiva har tillgång till med såväl dokumentgranskning som ett särskilt granskningsprogram som grund. Som resultat av granskningarna konstaterar Strålsäkerhetscentralen att Posiva har tillgång till en tillräcklig och bred sakkunskap för att bygga en kärnavfallsanläggning. Användningen av kärnenergi kan på lång sikt anses vara förenlig med samhällets helhetsintresse endast om samhället för egen del förbinder sig till att upprätthålla sådana samhällskonstruktioner som säker användning av kärnenergi förutsätter samt den utbildnings- och forskningsinfrastruktur som behövs. Slutförvaringens långvarighet förutsätter samhällets insatser för att bevara resurser och kompetens under anläggningens hela drifttid. I synnerhet måste man förbereda sig på att upprätthålla en tillräcklig expertis inom områden som rör långtidssäkerheten av slutförvaring av kärnbränsle. 9) sökanden har tillräckliga ekonomiska möjligheter att genomföra projektet och utöva verksamheten;

63 Utlåtande 8 (10) 1/H42212/2013 Ansvaret för Posivas tillräckliga ekonomiska möjligheter att genomföra projektet och utöva verksamheten på ett säkert sätt ligger hos bolagets ägare, TVO och Fortum. I enlighet med avtalet mellan Posivas ägare tar Posiva in kostnaderna för projektet för slutförvaring av använt bränsle av sina ägare. TVO och Fortum är även fortsättningsvis skyldiga att ordna avfallshanteringen i enlighet med kärnenergilagen och ansvarar således för kostnaderna för kärnavfallshanteringen. I enlighet med kärnenergilagen har TVO och Fortum förberett sig på kostnaderna för kärnavfallshanteringen genom att betala de fastställda fondandelarna till statens kärnavfallshanteringsfond. I kärnavfallshanteringsfonden har man samlat de medel som för närvarande behövs för hantering och placering i slutförvar av det kärnavfall som existerar nu. Reserveringen stärker för denna del de ekonomiska möjligheterna. Utifrån detta är Posivas arrangemang tillräckliga och behöriga. 10) sökanden även i övrigt anses ha förutsättningar för att bedriva verksamheten på ett säkert sätt och i enlighet med Finlands internationella avtalsförpliktelser; Vad gäller KEL mom. omfattar Strålsäkerhetscentralens ansvarsområde internationella avtal om kärnmaterialövervakning, frågor om kärnansvar, Europeiska rådets direktiv gällande kärnavfallshanteringen samt konventionen om säkerheten vid hantering av använt kärnbränsle och om säkerheten vid hantering av radioaktivt avfall. Kraven i de internationella avtalen uppfylls genom den finska lagstiftningen och rådande praxis. I enlighet med KEF 118 b ska användningen av kärnenergi planeras och verkställas så att de skyldigheter angående kärnmaterialövervakningen i enlighet med och med stöd av kärnenergilagen samt i enlighet med och med stöd av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen blir fullgjorda. Posivas anläggningar är de första anläggningarna av denna typ och det råder ännu inte fullständig klarhet över Internationella atomenergiorganets och Europeiska kommissionens tillsynsåtgärder. Posiva har i sin plan beaktat kända tillsynsbehov samt skyldigheter under byggandet och driften. Likadant har Strålsäkerhetscentralen i sitt tillsynssystem tagit motsvarande behov och skyldigheter i beaktande. Som en del av KEL mom. behandlas i det följande de förutsättningar enligt kärnenergilagen, principbeslut som utfärdats till Posiva och ansökan om byggnadstillstånd som har att göra med säker verksamhet eller slutförvaringsprojektets genomförande. Strålsäkerhetscentralen har godkänt den ledningshandbok som beskriver Posivas ledningssystem. I ledningshandboken framhäver Posiva att säkerheten prioriteras i all verksamhet samt att man skapar och upprätthåller en god säkerhetskultur. Målet är att personalen ska vara medveten om sä-

64 Utlåtande 9 (10) 1/H42212/2013 kerhetsbetydelsen av sitt arbete. Posiva utvärderar ledningssystemet och organisationens funktion regelbundet och systematiskt med målet att ständigt förbättra verksamheten. Strålsäkerhetscentralen har på Posivas ansökan godkänt den ansvarige föreståndaren för byggandet av kärnavfallsanläggningen. Strålsäkerhetscentralen villkorade godkännandet av föreståndarens ersättare med ytterligare inskolning i säkerhetsarrangemangen. Godkännandet träder i kraft när den ytterligare inskolningen har genomförts. För kärnavfallsanläggningens drifttid ska Posiva på motsvarande sätt utse en ansvarig föreståndare för driften och en ersättare för denne samt låta Strålsäkerhetscentralen godkänna dessa personer. Posiva har i ansökan om byggnadstillstånd presenterat en redogörelse för hur slutförvaringsutrymmet kan öppnas och en uppskattning av kostnaderna för öppning. Öppning av utrymmena och återtagande av slutförvaringskapslarna är tekniskt genomförbart med idag tillgängliga arbetsmetoder. Enligt Strålsäkerhetscentralen kan återtagande av det slutförvarade kärnavfallet genomföras tekniskt utan att denna möjlighet äventyrar slutförvaringens långtidssäkerhet. Posiva har parallellt med den presenterade vertikala deponeringslösningen utvecklat en horisontell deponeringslösning (KBS-3H) som baserar sig på samma säkerhetsprinciper. Principerna för denna presenteras i underlagen till ansökan om byggnadstillstånd. Strålsäkerhetscentralen känner inte till några omständigheter som skulle innebära att lösningen med horisontell deponering inte skulle kunna uppfylla säkerhetskraven. Strålsäkerhetscentralen kan behandla ändringen efter särskild ansökan av Posiva i enlighet med 112 i kärnenergiförordningen. En ändring under slutförvarets byggskede skulle med stor sannolikhet fördröja den planerade starttidpunkten för slutförvaring. Posiva har i ansökan om byggnadstillstånd presenterat en redogörelse för transporterna av använt kärnbränsle och dessutom presenterat en preliminär redogörelse över transportarrangemangen och transporternas säkerhetsarrangemang för Strålsäkerhetscentralen. Transporterna av använt kärnbränsle kan genomföras baserat på Posivas planer. Transporternas säkerhet säkerställs separat och i enlighet med kärnenergiförordningen får transporterna inledas först när Strålsäkerhetscentralen har konstaterat att transportarrangemangen samt de säkerhets- och beredskapsarrangemang de kräver uppfyller de krav som ställs. Sammandrag Utöver i kärnenergilagen som granskas i byggnadstillståndsskedet återfinns de allmänna principerna för användning av kärnenergi i 5-7 i kärnenergilagen: 5 Användning av kärnenergi skall, med beaktande av dess olika verkningar, vara förenlig med samhällets helhetsintresse.

65 Utlåtande 10 (10) 1/H42212/ Användningen av kärnenergi skall vara säker och får ej orsaka skada på människor, miljö eller egendom. 6 a Kärnavfall, som uppkommit i Finland i samband med användningen av kärnenergi eller som en följd av användningen av kärnenergi, skall hanteras, lagras och slutförvaras på ett sätt som är avsett att bli bestående i Finland [ ] och 7 En förutsättning för användning av kärnenergi är att skydds- och beredskapsarrangemangen samt övriga arrangemang för att begränsa kärnskador och skydda användningen av kärnenergi mot lagstridig verksamhet är tillräckliga. Den slutförvaring av använt kärnbränsle som planeras till Olkiluoto har i statsrådets principbeslut konstaterats vara förenlig med samhällets helhetsintresse och dessutom är slutförvaringen en förutsättning för säkerheten i användningen av kärnenergi på lång sikt. Anläggningen för kärnavfall som Posiva föreslår utgör en del av kärnavfallshanteringens helhet enligt KEL 6 a. Strålsäkerhetscentralen har i sitt utlåtande presenterat slutsatserna om uppfyllelsen av kraven i KEL 7. Som slutledning konstaterar Strålsäkerhetscentralen på basis av det som presenteras i detta utlåtande och i den säkerhetsuppskattning som utgör bilaga till den, att förutsättningarna för att bevilja byggnadstillstånd i 18 och 19 och principerna som stadgas i KEL 5 7 uppfylls. Den anläggning för inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle som Posiva presenterat kan byggas så att den är säker. Generaldirektör Petteri Tiippana Direktör Risto Paltemaa Bilagor 1. Strålsäkerhetscentralens säkerhetsuppskattning Kärnsäkerhetsdelegationens utlåtande För kännedom Social- och hälsovårdsministeriet, Posiva Oy, Teollisuuden Voima Oyj, Fortum Power and Heat Oy

66 Sida 1 av 2 Datum Ert datum Vår beteckning Er beteckning Tjänsteställe/handläggare Strategi- och näringslivsenheten Rolf Persson E-post: rolf.persson@oskarshamn.se Tel: , Fax: Översyn av LKO-projektets organisation LKO-projektet (Lokal Kompetensuppbyggnad Oskarshamns kommun - projekt kärnavfall) är Oskarshamns kommuns organisation för att bygga upp kunskap och bevaka kommunens intressen i kärnavfallsfrågan. I mars 2011 ansökte SKB bland annat om att få bygga en inkapslingsanläggning i anslutning till Clab i Oskarshamn. Det övergripande målet för LKO-projektet är att inför det så kallade vetobeslutet presentera ett fullgott beslutsunderlag för kommunfullmäktige. Det huvudsakliga arbetet sker i projektets granskningsgrupp. Sedan LKO-projektets start 1995 har projektets organisation förändrats ett antal gånger. Den senaste översynen gjordes 2012 och medförde att granskningsgruppens sammansättning förändrades så att antalet representerade föreningar minskades från fyra till två och ersattes med ytterligare två politiskt förtroendevalda. Nuvarande sammansättning av granskningsgruppen är följande: Namn Charlotte Liliemark Rigmor Eklind Matti Wahlström Elisabeth Englund Anders Stenberg Elisabeth Wanneby Tobias Hörnfeldt Röhr Kerstin Åbinger / Kristina Erlandsson Tobias Facchini Catharina Lihnell Järnhester Fredrik Barnekow Organisation/funktion Ordförande (s) Vice ordförande (v) (kd) (m) (mp) (fp) Samhällsbyggnadskontoret Regionförbundet Döderhults Naturskyddsförening Misterhultsbygdens intresseförening Övriga Anna Kinch Rolf Persson Tommy Hammar Bo Carlsson Antonio Pereira Sekreterare Projektledare Länsstyrelsen, adjungerad Expert Expert Prövningen av SKB:s ansökan sker i två instanser, dels mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt, dels hos Strålsäkerhetsmyndigheten. Den nu gällande tidsplanen hos de båda myndigheterna innebär att yttrande ska lämnas till regeringen Innan regeringen fattar sitt beslut så måste den ställa frågan till Östhammars och Oskarshamns kommuner om de är beredda att acceptera att respektive anläggning byggs i kommunen. Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 706 Varvsgatan 8 Tel kommunen@oskarshamn.se Oskarshamn Fax

67 Sida 2 av 2 Efter platsvalsbeslutet 2011 minskades projektets organisation från tre arbetsgrupper till en. Tidigare var samtliga partier i kommunfullmäktige representerade i någon eller flera av arbetsgrupperna. Principen för fördelning av platser i arbetsgrupperna har aldrig baserats på mandatfördelning, det viktigaste har varit att bredda möjligheten till insyn och kunskapsuppbyggnad. LKO-projektet är inget beslutande organ. Vid förra organisationsöversynen utökades antalet förtroendevalda från fyra till sex. Det är dock fortfarande två av de partier som är representerade i kommunfullmäktige som inte har någon plats i granskningsgruppen. Med tanke på att tidpunkten för kommunfullmäktiges ställningstagande i vetofrågan närmar sig finns det anledning att ge samtliga partier samma möjlighet att sätta sig in i denna komplexa fråga. Därför föreslås att granskningsgruppen utökas så att samtliga partier har en plats i granskningsgruppen. Ordförandeposten i granskningsgruppen är inte politiskt tillsatt, däremot innehar majoriteten posten som vice ordförande. I fortsättningen bör även oppositionen utse en vice ordförande. Det presidium som bildas bör bland annat förbereda dagordning till granskningsgruppens möten. Ytterligare en fördel med att utöka presidiet är att fler personer kan representera kommunen i såväl nationella som internationella sammanhang. De politiskt förtroendevalda som ingår i granskningsgruppen är utsedda av kommunstyrelsen. Däremot sker inte nya val inför varje mandatperiod. Med hänsyn till att kärnavfallsfrågan är mycket komplex och tidskrävande att sätta sig in i finns det anledning att hitta en ordning som underlättar växlingen av politiskt förtroendevalda. Därför föreslås en ordning som innebär att två representanter från samma politiska parti kan delta i granskningsgruppens arbete under en sexmånadersperiod. På så sätt får den nya representanten en möjlighet att sätta sig in i frågan. En växling av representanter kan ske när som helst under mandatperioden. Förslag till beslut LKO-projektets granskningsgrupp utökas så att samtliga partier som är representerade i kommunfullmäktige erbjuds var sin plats i gruppen. Uppdraget i granskningsgruppen är inte kopplat till mandatperiod. Vid byte av representant för ett parti ges möjlighet att under sex månader ha två representanter i granskningsgruppen. Partiernas representanter utses av kommunstyrelsen. Granskningsgruppen ska ha två vice ordföranden, en från vardera majoritet och opposition.