Strålsäkerhetscentralens föreskrift om beredskapsarrangemang vid kärnkraftverk, motiveringspromemoria

Transkript

1 Strålsäkerhetscentralen Motiveringspromemoria 1 (6) Strålsäkerhetscentralens föreskrift om beredskapsarrangemang vid kärnkraftverk, motiveringspromemoria Allmän motivering 1 Inledning Bemyndigandet att utfärda allmänna säkerhetsföreskrifter överfördes till Strålsäkerhetscentralen (STUK) genom lagen om ändring av kärnenergilagen 676/2015. Detta föreskriftsförslag grundar sig därmed på bemyndigandet att meddela föreskrifter om detaljer av teknisk karaktär enligt 7 q i kärnenergilagen (990/1987) som träder i kraft den 1 januari Kraven enligt detta föreskriftsförslag grundar sig på 7 q 23 punkten i kärnenergilagen; planering av beredskapsarrangemangen vid en kärnanläggning, aktionsberedskap och agerande i en beredskapssituation. 2 Nuläge I dagsläget regleras de allmänna säkerhetsföreskrifterna genom statsrådets förordningar. Bestämmelserna om planering av beredskapsarrangemangen vid en kärnanläggning, aktionsberedskap och agerande i en beredskapssituation som motsvarar den föreslagna föreskriften har utfärdats genom statsrådets förordning om beredskapsarrangemang vid kärnkraftverk (716/2013). Genom förordning 716/2013 reviderades och ersattes statsrådets tidigare förordning om beredskapsarrangemang vid kärnkraftverk (735/2008). Förordningen ändrades eftersom flera av lagarna som påverkade förordningen hade ändrats [(379/2011), (406/2011), (774/2011)]. Vid revideringen beaktades dessutom att ett haveri kan inträffa samtidigt vid flera kärnanläggningar på samma kraftverksområde, vilket man dragit lärdom om i samband med olyckan i Fukushima. 3 Målsättning och de viktigaste förslagen Genom den föreslagna föreskriften utfärdas närmare bestämmelser till kravet om beredskapsarrangemang vid en kärnanläggning enligt 7 p i kärnenergilagen. Vad gäller innehållets omfattning, motsvarar föreskriften i huvudsak statsrådets nuvarande förordning om beredskapsarrangemang vid kärnkraftverk. Statsrådets bemyndigande att utfärda ytterligare förordningar om sådant som hör till andra myndigheters verksamhetsområde och om vilket Strålsäkerhetscentralen inte kan utfärda föreskrifter har flyttats från 7 q i kärnenergilagen till 82 i kärnenergilagen. I kärnenergiförordningen (161/1988, KEF) föreskrivs om ledningsansvar inom räddningsverksamheten och vid hotfulla situationer i samband med skyddsarrangemangen. 4 Föreskriftens konsekvenser Eftersom det i föreskriften inte framläggs krav med väsentligt ändrat innehåll eller nya krav som inte skulle ha funnits med redan i statsrådets förordning 716/2013, uppskatt-

2 Strålsäkerhetscentralen Motiveringspromemoria 2 (6) tas föreskriften varken ha en betydande ekonomisk verkan eller andra särskilda verkningar. Föreskriften påverkar inte de ändringar i tillståndshavares beredskapsplaner och -organisationer, mängden materiel och material som ska reserveras eller utrymmen för hantering av beredskapssituationer som ska reserveras, vilka ikraftträdandet av den nuvarande förordningen 716/2013 medförde. 5 Beredning av föreskriften Föreskriften om beredskapsarrangemang vid ett kärnkraftverk har beretts som tjänstearbete vid Strålsäkerhetscentralen i anslutning till ett projekt som Strålsäkerhetscentralen inrättat för beredning av föreskrifterna (VALMA). Projektet hade till uppgift att styra beredningen av föreskrifterna, garantera de olika föreskrifternas enhetlighet samt sörja för lagenligheten av och layouten i Strålsäkerhetscentralens föreskrifter. Om föreskriftsförslaget begärdes utlåtanden av arbets- och näringsministeriet, socialoch hälsovårdsministeriet, miljöministeriet, inrikesministeriet, utrikesministeriet, kärnsäkerhetsdelegationen, Fortum Power and Heat Oy, Industrins Kraft Abp, Posiva Oy, Fennovoima Oy, Teknologiska forskningscentralen VTT Ab, Talvivaara Sotkamo Oy, räddningsverken i Satakunta och Östra Nyland samt polisen i Sydvästra Finland och Östra Nyland. Kärnsäkerhetsdelegationen, Fortum Power and Heat Oy, Industrins Kraft Abp, Posiva Oy, räddningsverken i Satakunta och Östra Nyland samt polisen i Sydvästra Finland gav i sina utlåtanden kommentarer på föreskriftsutkastets innehåll. Fennovoima Oy, inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, miljöministeriet, arbets- och näringsministeriet, Teknologiska forskningscentralen VTT Ab och Talvivaara Sotkamo Oy gav inga kommentarer på denna föreskrift i sina utlåtanden. Utifrån utlåtandena gjordes vissa ändringar i paragraferna 2, 3, 4, 8 och 12 i föreskriftsutkastet. Ändringarna som gjordes var i huvudsak preciseringar till och förtydliganden av kraven i de berörda paragraferna. Till 4 3 stycket tillfogades på basis av kärnsäkerhetsdelegationens utlåtande ett krav, enligt vilket tillståndshavaren ska uppskatta befolkningens strålningsexponering på grund av utsläpp i en beredskapssituation. Eftersom verksamhet enligt detta krav redan länge varit en del av kärnkraftverkens beredskap och kravet finns med i det gällande direktivet YVL C.5, ändrar tillägget inte föreskriftens kravnivå väsentligt. Detaljmotivering 1 Tillämpningsområde Föreskriftens tillämpningsområde omfattar kärnkraftverk. Utöver dessa tillämpas föreskriften också på andra kärnanläggningar i den utsträckning som den fara som dessa medför det kräver. Detta avser bland annat lagring och hantering av använt kärnbränsle och annat kärnavfall. Kraven enligt föreskriften beaktas då man fattar beslut om säkerhetskraven för transporterna av använt kärnbränsle.

3 Strålsäkerhetscentralen Motiveringspromemoria 3 (6) 2 Definitioner I föreskriftens 2 finns föreskriftens centrala terminologi och definitioner av termerna. För tydlighetens skull har man till definitionerna tillfogat tillståndshavarens definition i den form som termen etablerats i YVL-direktiven. I definitionen av ett svårt haveri beaktas även risken för skador på kärnbränslet i bassänger och lagerbyggnader utanför det egentliga reaktortryckkärlet. Definitionen av ett kraftverksområde innefattar också områdena för andra kärnanläggningar inom samma område, eftersom det med tanke på beredskapssituationer är meningsfullt att betrakta alla sådana områden som en enda helhet. Definitionens hänvisning till polislagen (872/2011) har uppdaterats. Genom klassificering av beredskapssituationerna definieras bland annat omfattningen av kraftverkets och myndigheternas larm- och aktionsverksamhet. 3 Konstruktionsbasen Beredskapsplanens grundläggande målsättningar beskrivs i 3 1 stycket. På basis av erfarenheterna från olyckan i Fukushima har man som grund för beredskapsplaneringen fastställt att en olycka kan inträffa samtidigt vid alla kärnanläggningar på kraftverksområdet och att beredskapssituationen kan fortgå under en lång tid. I förhållande till statsrådets förordning 716/2013 har formuleringen i 3 2 stycket preciserats. Konstruktionsbasen ska bedömas regelbundet och alltid vid behov. Intervallet mellan de regelbundna utvärderingarna ska vara 2 4 år och utvärderingen ska beskrivas i tillståndshavarens verksamhetssystem. Med detta krav säkerställs för egen del att man vid planeringen av kärnanläggningarnas beredskapsverksamhet följer drifterfarenheterna och den allmänna utvecklingen i branschen. En beredskapssituation kan uppstå till följd av olika slags situationer, till exempel en brand eller hotfulla situationer i samband med lagstridig verksamhet. Därmed ska beredskapsarrangemangen anpassas till kärnkraftverkets driftverksamhet, brandskyddsåtgärder samt skyddsarrangemang och planerna för dessa och den externa räddningsplanen som myndigheterna gjort upp med tanke på en kärnkraftverksolycka. 4 Beredskap I 4 1 stycket föreskrivs att tillståndshavaren ska förutom beredskap för åtgärder för analys och bedömning av situationer också ha beredskap för de åtgärder som behövs för kontroll och begränsning av en olycka. Vid sidan av att informera befolkningen och medierna ska tillståndshavaren för sin del också ta hand om fortsatt och effektivt informationsutbyte med myndigheterna.

4 Strålsäkerhetscentralen Motiveringspromemoria 4 (6) Till föreskriftens 4 3 stycke har man tillfogat ett krav om uppskattning av strålningsexponeringen för befolkningen inom beredskapszonen. Detta krav fanns inte i statsrådets förordning 716/2013, men denna verksamhet har ingått i verksamheten vid tillståndshavares beredskapsorganisationer redan länge och kravet finns i direktiv YVL C.5. Man ska sörja för funktionsdugligheten av utrymmet för ledning av beredskapssituationer (beredskapscenter) under en beredskapssituation, i synnerhet vid ett långvarigt elavbrott. Det ska finnas ett utrymme utanför kraftverksområdet varifrån beredskapsåtgärderna vid anläggningen kan ledas om beredskapscentret inte är tillgängligt. På basis av erfarenheterna från olyckan i Fukushima vet man att det kan bli besvärligt eller omöjligt att leda en beredskapssituation från kraftverksområdet, om infrastrukturen har blivit förstörd eller en betydande mängd radioaktivitet spridit sig till omgivningen. I det sista stycket i föreskriftens 4 framläggs ett krav om att det ska finnas ledningsarrangemang och en organisation med uppgift att upprätthålla och utveckla beredskapsarrangemangen. 5 Beredskapsanvisningar Agerandet i en beredskapssituation kräver att verksamheten planeras och instrueras i förväg. I 5 i föreskriften beskrivs tillståndshavarens skyldighet att utarbeta sådana beredskapsanvisningar som är nödvändiga med tanke på beredskapsorganisationens funktion. 6 Beredskapsorganisation Beredskapsarrangemangen och agerandet under en pågående situation ska planeras i förväg för att verksamheten i en beredskapssituation ska vara effektiv, rättidig och korrekt dimensionerad. Tillståndshavaren ska ange uppgifterna och ansvarsområdena för den personal som sköter verksamheten i en beredskapssituation, det vill säga beredskapsorganisationen, med beaktande av konstruktionsbasen enligt 3, i synnerhet att beredskapsorganisationen snabbt kan nås och att beredskapssituationen kan fortgå under en lång tid. 7 Beredskapsarrangemang för kärnkraftverk som ska tas i drift I föreskriften presenteras kraven beträffande beredskapsarrangemang för en kärnkraftverksenhet som ska tas i drift. För att ladda bränsle i reaktorn måste man ha drifttillstånd och vid ansökan om drifttillstånd måste tillståndshavaren lämna in planerna för beredskapsarrangemang till Strålsäkerhetscentralen (KEF 36 ). Att beredskapsarrangemangen fungerar visas genom en övning. 8 Upprätthållande och utveckling av aktionsberedskapen

5 Strålsäkerhetscentralen Motiveringspromemoria 5 (6) Tillståndshavaren ska ordna beredskapsutbildning för alla som arbetar inom kraftverksområdet. Kravet gäller alla som arbetar inom kraftverksområdet oberoende av anställningens längd och arbetsgivare. Tillståndshavaren ska ordna beredskapsövningar varje år. Åtminstone vart tredje år ska beredskapsövningen ordnas som samarbetsövning med myndigheterna. Med en minst treårig utbildningsplan vill man säkerställa att utbildningsbehoven inom samtliga delområden inom aktionsberedskapen beaktas systematiskt och att verksamheten utvecklas långsiktigt. Systematisk utbildning ska ordnas inom samtliga delområden inom aktionsberedskapen minst vart tredje år eller oftare. Kravet på utvärdering av beredskapsövningarna och beredskapsarrangemangen förpliktar till att följa erfarenheterna från beredskapsarrangemangen samt forskning och teknisk utveckling i anslutning till dem både i Finland och internationellt. Intervallet mellan de regelbundna utvärderingarna ska vara 2 4 år och utvärderingen ska beskrivas i tillståndshavarens verksamhetssystem. 9 Agerande i en beredskapssituation De centrala kraven som ställs på tillståndshavaren i en beredskapssituation är kontroll över anläggningssituationen, förebyggande och begränsning av strålningsexponeringen samt förmedling av en lägesbild till myndigheterna. Åtgärderna och redskapen som planerats för detta ändamål beskrivs i tillståndshavarens beredskapsplan och beredskapsanvisningar. För att få kontroll över situationen och göra det möjligt att inleda räddningsverksamheten ska dessa åtgärder vidtas utan dröjsmål. 10 Informationsverksamhet i beredskapssituationer Tillståndshavaren ska komma överens med myndigheter om larm- och kommunikationsförfaranden och upprätta instruktioner om verksamheten så att anmälningar om en beredskapssituations uppkomst görs utan dröjsmål. 11 Ledning av verksamheten i en beredskapssituation I 11 1 stycket hänvisas till kärnenergiförordningen där det regleras om ledningsansvar inom räddningsverksamheten och vid hotfulla situationer i samband med skyddsarrangemangen. På motsvarande sätt har text om ledningsansvar i förordningen 716/2013 strukits. I stycke 2 framhävs rollen av en beredskapschef enligt beredskapsplanen i ledningen av beredskapsorganisationens verksamhet samt tillståndshavarens skyldighet att ta hand om kärn- och strålsäkerheten. Skyddet för personalen inom kraftverksområdet under beredskapssituationer ska beskrivas i kraftverkets beredskapsplan. Det är mycket viktigt att skyddet för personalen under beredskapssituationer och i synnerhet samarbetet med myndigheterna i anslutning till detta beskrivs i den externa räddningsplanen. 12 Upphävande av en beredskapssituation I paragrafen beaktas IAEA:s allmänna säkerhetskrav [1].

6 Strålsäkerhetscentralen Motiveringspromemoria 6 (6) I paragrafen krävs att tillståndshavaren anger kriterierna för upphävandet av en beredskapssituation och skapar beredskap för samarbete med myndigheterna om räddningsverksamheten fortgår efter att beredskapssituationen upphävts. 13 Åtgärder i samband med räddningsverksamheten I paragrafen beaktas IAEA:s allmänna säkerhetskrav [1]. Enligt 48 i räddningslagen ska tillståndshavaren delta i utarbetandet av en extern räddningsplan. I 13 2 stycket i föreskriften bestäms om tillståndshavarens skyldighet att delta i instruering av befolkningen inom beredskapszonen och under en beredskapssituation i varnandet av befolkningen inom skyddszonen. 14 Ikraftträdande Denna föreskrift träder i kraft den 1 januari Då upphävs statsrådets förordning om beredskapsarrangemang vid kärnkraftverk direkt med stöd av lagen om ändring av kärnenergilagen (676/2015). På de ärenden som är anhängiga då denna föreskrift träder i kraft tillämpas denna föreskrift, eftersom de krav som finns i de statsrådsförordningar som upphävs inte ändras i sak genom denna föreskrift. Tillgång till föreskriften, handledning och rådgivning Föreskriften publiceras i Strålsäkerhetscentralens föreskriftssamling. Den finns i Finlex på webbadressen Föreskriften kan också fås från Strålsäkerhetscentralen. Referensförteckning 1. Preparedness and Response for a Nuclear or Radiological Emergency, IAEA Safety Standard Series, General Safety Requirements GSR Part 7, IAEA Vienna, WENRA Safety Reference Levels for Existing Reactors, Update in Relation to Lessons learned from Tepco Fukushima Dai-Ichi Accidents, WENRA RHWG, 2014