Rapport arbetsfördelning och inplacering av SUS verksamheter i Lund och Malmö

Transkript

1

2 Skånes universitetssjukvård Förvaltningsledning Datum: Dnr Version Rapport arbetsfördelning och inplacering av SUS verksamheter i Lund och Malmö Sammanfattning Uppdrag, arbetssätt och förslag Denna rapport och förslag är baserade på regionstyrelsens beslut att placera Skånes universitetssjukvårds och Region Skånes traumacentrum i Lund och att det skall finnas fullvärdiga traumaenheter både i Malmö och i Lund. Beredningen för framtidens sjukvård har uppdragit till Skånes universitetssjukvård att senast den 31 mars 2016 återkomma med samlat förslag till arbetsfördelning och inplacering av SUS verksamheter i Lund och Malmö. Ett omfattande arbete har genomförts under två månader där regionens samtliga sjukvårdsförvaltningar deltagit. Flera heldagars workshops har arrangerats, där bland andra förvaltningschefer, divisionschefer, verksamhetschefer, sektionschefer, företrädare för strategisk fastighetsutveckling, Medicinska fakulteten vid Lunds Universitet och White arkitekter har deltagit. Ansvariga för traumautredningen Traumavård vid allvarlig händelse vid Socialstyrelsen har inbjudits och presenterat hur Socialstyrelsen ser på framtidens traumasjukvård. Vidare har flera halvdagsmöten genomförts i en något mindre grupp bestående av 15 nyckelpersoner representerande verksamheter, akademi, koncernkontor och arkitekter. Tolv separata grupper, utvalda utifrån områden nödvändiga att utreda, har under två månader arbetat parallellt och därefter besvarat ett gemensamt framtaget frågeformulär. Hela arbetet har drivits skyndsamt med transparens och stor önskan om delaktighet från medarbetare och fackliga organisationer. Den tid som stått till buds har inte fullt ut medgivit medverkan från medarbetare, nyckelpersoner och fackliga organisationer i önskvärd omfattning. Information om rapportens innehåll har förmedlats till förvaltningarnas huvudskyddsombud (SUS skyddskommitté samt inbjudna representanter från övriga förvaltningar) och separat diskussion har förts med RCC Syd. Det har inte funnits tid att involvera patientorganisationer. Postadress: Malmö Besöksadress i Malmö: Södra Förstadsgatan 101 Besöksadress i Lund: Getingevägen 4 Telefon (växel): Malmö: / Lund: Internet: Organisationsnummer: (19)

3 Under arbetet har följande vision för Skånes Universitetssjukvård för de kommande 20 åren formulerats: Verksamheten är utformad på ett sätt så att patienten sätts före organisationen och möter det omgivande samhällets behov. Båda sjukhusområdena är attraktiva miljöer, med tydliga, kompetenta och starka profilområden, där en nära samverkan mellan sjukvård och forskning skapar förutsättningar för en sjukvård av absolut högsta kvalitet och internationellt framgångsrika forskningsmiljöer. Ett gott och välkomnande omhändertagande av studenter på olika vårdutbildningar skapar goda förutsättningar för att trygga rekrytering av framtida medarbetare. Arbetet har också präglats av kunskapen om den demografiska utvecklingen fram till 2030 och vad detta innebär, till exempel för att kunna erbjuda god vård för äldre och de svårast sjuka patienterna. Bedömningen är att ca 190 vårdplatser behöver tillskapas under perioden för dessa patientgrupper inom SUS i Malmö och Lund. Ett förbättrat samarbete mellan Region Skåne och de skånska kommunerna kring utformningen av vården av det ökade antalet äldre och de svårast sjuka patienterna är nödvändigt. I detta perspektiv är det kommande hälso- och sjukvårdsavtalet mellan Region Skåne och de skånska kommunerna en mycket viktig del. Antalet barn inom sydvästra Skåne bedöms öka med 31 % fram till 2030 samtidigt som sjukligheten hos de många nyanlända invånarna är större än hos barn födda i Sverige. Även detta innebär stora utmaningar inom en snar framtid. Arbetet har resulterat i följande förslag till flytt av verksamheter mellan Malmö och Lund. Det finns stor men inte i alla delar fullständig enighet om förslagen. Beslutet att SUS och Region Skånes traumacentrum ska ligga i Lund innebär att kärlkirurgin och ryggkirurgin (som är en del av VO ortopedi) föreslås flytta från Malmö till Lund. Båda verksamheterna är nödvändiga kompetenser för ett fullvärdigt traumacentrum. Inte för någon av dessa är en uppdelning av verksamheterna i Malmö och Lund optimal vare sig med tanke på vårdkvalitet, kompetensförsörjning eller ekonomi. Flytt till Lund bör ske när ändamålsenliga lokaler finns att tillgå. VO ortopedi får ett uppdrag att se över möjligheten att flytta annan verksamhet till Malmö. Också motiverat av att traumacentrumet ska ligga i Lund föreslås att den rehabiliteringsmedicinska slutna vård som idag bedrivs i Orup flyttar till Lund. Den öppna vården bör även fortsättningsvis bedrivas i både Malmö och Lund. Det ovanstående innebär att en sammanhållen traumaorganisation kan bildas inom SUS för att säkerställa att nödvändiga kompetenser finns tillgängliga vid SUS traumacenter och på de båda traumaenheterna. En stark samverkan med den prehospitala sjukvården, de andra sjukvårdsförvaltningarna i Region Skåne och landstingen/regionerna i södra sjukvårdsregionen är angeläget. Att neurokirurgi, ryggkirurgi, neurologi och rehabiliteringsmedicin samlokaliseras i Lund, ger förutsättningar för bildande av spinalt centrum i samarbete mellan sjukvård, akademi och näringsliv. 2 (19)

4 En förflyttning av delar av den avancerade gynekologiska kirurgin inklusive robotkirurgin från Lund till Malmö föreslås. Genom detta samlokaliseras kirurgi i nedre delen av buken och bäckenet där det finns samarbetsfördelar mellan verksamheterna urologi, nedre tarmsjukdomar, gynekologi, bäckenbottencentrum och plastikkirurgi. VO kvinnosjukdomar får dessutom i uppdrag att se över möjligheten att flytta annan verksamhet från Malmö till Lund, för att tillgodose behovet av verksamhetsvolymer på båda orter. Det ovanstående ger förutsättningar för bildande av ett bäckenkirurgiskt centrum i samarbete mellan berörda verksamheter, akademi och näringsliv och att ett robotkirurgiskt centrum etableras i Malmö som en del av detta. Genom att vissa cancerprocesser koncentreras i både Malmö och Lund ges goda förutsättningar att bilda ett Cancer Comprehensive Center på SUS med processorienterad kirurgisk och onkologisk verksamhet i både Lund och Malmö. I följande avseenden föreslås fortsatt utredning. Onkologisk verksamhet relaterad till urologi och gynekologi såsom kemoterapi, strålterapi och brachyterapiverksamhet behöver utredas vidare och skulle kunna bli en viktig kompetens i ett framtida samlat högkvalitativt bäckenonkologiskt centrum. Urologi behövs dels för cancersjukvård i ett närmare samarbete med nedre gastrointestinal cancerkirurgi, gynekologisk cancerkirurgi, bäckenbottencentrum och plastikkirurgi men också vid bildandet av traumacentrum i Lund. Traumabehovet är förhållandevis begränsat. Urologin föreslås därför i huvudsak vara kvar i Malmö, men bör få ett uppdrag att utöka sin dagliga verksamhet i Lund för att aktuella medarbetare ska vara förtrogna med personal, lokaler och apparatur i anslutning till traumacentrum. Idag är urologin delad på tre operationsenheter inklusive Landskrona. En förflyttning av verksamheten från Landskrona till Lund är en möjlighet för att öka närvaro och tillförsäkra kompetens på traumacentrum i Lund utan att urologin blir mer uppdelad än idag. VO kirurgi får uppdrag att tillsammans med VO kvinnosjukdomar utreda hur den gynekologiska cancerkirurgins behov av också övre gastrointestinal kirurgisk kompetens skall kunna stärkas i Malmö. Plastikkirurgi är en kompetens som sällan behövs initialt under den mest akuta fasen vid ett traumatillfälle. Verksamhetens stora volymer finns istället inom cancerrelaterad kirurgi och missbildningskirurgi som till exempel urinvägsmissbildningar. Plastikkirurgi föreslås enligt ovan därför vara knutet till bäckenkirurgin och vara kvar i Malmö, men få ett uppdrag att utöka den dagliga verksamheten i Lund för att aktuella medarbetare ska vara förtrogna med personal, lokaler och apparatur i anslutning till traumacentrum. Handkirurgi är sällan en nödvändig kompetens i handläggningen av patienter på ett traumacenter under den initiala mest akuta perioden. Handkirurgi inom SUS är samtidigt en av Europeiska Handfederationen ackrediterad traumaenhet. Den stora volymen trauma, ca 40 % av den samlade verksamheten, skulle kunna utgöra ett kunskapskomplement vid tillskapandet av ett fullvärdigt traumacentrum som inkluderar även traumaforskning. Man är inom verksamheten tillfreds med sin nuvarande placering i Malmö där alla komponenter i vårdkedjan finns samlade i en egen byggnad.det finns ett sjukhusövergripande önskemål om att föra operativ handkirurgi närmare övrig kirurgisk verksamhet, inte minst för att optimera utnyttjandet av anestesiresurser. Särskilt gäller detta den akuta vården och handkirurgisk barnsjukvård som utgör 20 % av verksamheten. Verksamheten har gett förslag på hur kompetensen på traumacentrum skall tillförsäkras, om man är kvar i Malmö. Smärre 3 (19)

5 dubbelinvesteringar beskrivs. Handkirurgins framtida långsiktiga placering behöver utredas vidare i relation till övrig vård som skall bedrivas i Lund och Malmö. Bildande av ett inflammatoriskt centrum i Malmö kan skapa kvalitetsmässiga fördelar, utvecklingskraft och attraktivitet. En förflyttning av slutenvård inom reumatologi och hudsjukdomar från Lund till Malmö bör utredas och kopplas till utredningarna om handkirurgi och ev. koncentration av ortopediska ledplastiker. Ett inflammatoriskt centrum som också inkorporerar njurmedicin och gastroenterologi kan ge ytterligare attraktivitet. Förutom de specialitetsspecifika uppdragen har hudverksamhet och reumatologi stora gemensamma uppdrag. Merparten av de patienter som vårdas i sluten hudsjukvård har inflammatoriska sjukdomar utan koppling till cancer men väl till reumatologi. Närhet mellan sluten hudverksamhet och yrkesdermatologisk verksamhet kan också skapa kraft för utveckling och attraktivitet. Strålterapi är idag förlagd till Lund där det finns 12 bunkrar för linjäracceleratorer. Sex av dessa finns i den nya strålbehandlingsbyggnaden från 2013, fyra finns i en byggnad från 1992 och två är under den gamla Jubileumskliniken. De senare måste inom en snar framtid avvecklas. Det framtida behovet av linjäracceleratorer torde fortsatt vara tolv, varför två nya bunkrar måste finnas med i planeringen av SUS nya sjukhusområden. Behovet av palliativ sjukvård följer befolkningssammansättningen och har därför sin framtida tyngdpunkt i Malmö. Ett centrum för palliativ vård förlagt huvudsakligen till Malmö behöver utredas. Det är ett känt faktum att geografisk närhet är viktigare vid palliativ än kurativ strålning. Eventuellt bör frågan om placeringen av de två nya bunkrar som behöver etableras utredas angående de konstaterade fördelarna med en samlad strålbehandling respektive fördelarna med ökad närhet för den största befolkningskoncentrationen i Malmö. Möjligheten att samla bröstcancersjukvården till antingen Lund eller Malmö bör utredas. Evidensen visar att ett samlat kompetenscentrum skulle förbättra utfallet för patienterna. 4 (19)

6 Bakgrund Bakgrund till föreliggande rapport är nedanstående beslut från den i Region Skåne parlamentariskt tillsatta Beredningen för framtidens sjukvård. Infrastruktur för framtidens hälso- och sjukvård -Skånes universitetssjukvård Ordförandens förslag: Skånes Universitetssjukvård återkommer till Beredningen den sista mars 2016 med förslag till arbetsfördelning och inplacering inom sjukhuset. En fortsatt utvecklig av verksamhetens innehåll är en viktig del av arbetet med ny- och ombyggnationen av sjukhusområdena i Malmö och i Lund. Processen kommer att forma verksamheten vid SUS under flera decennier och kommer att vara av oerhört stor betydelse för den framtida utvecklingen av sjukvård, forskning, undervisning och innovation. Den stora satsning i infrastruktur som under de närmaste åren kommer att göras vid SUS ger en god möjlighet att utveckla attraktiva miljöer. Det politiska beslutet att skapa ett regionalt traumacenter enligt socialstyrelsens definition vid Skånes universitetssjukhus i Lund medför ett behov av viss SUS-intern omflyttning av verksamheter. Det samtidiga beslutet att traumaenheter med dygnet runt verksamhet skall finnas i både Malmö och Lund medför andra överväganden. Arbetet har bedrivits utifrån en med medicinska fakulteten vid Lunds Universitet gemensamt framtagen vision. Vision Verksamheten ska utformas på ett sätt som sätter patienten före organisationen och som möter det omgivande samhällets behov i ett perspektiv av minst 20 år. Båda sjukhusområdena ska vara attraktiva miljöer, med tydliga, kompetenta och starka profilområden, där en nära samverkan mellan sjukvård och forskning skapar förutsättningar för en sjukvård av absolut högsta kvalitet och internationellt framgångsrika forskningsmiljöer. Genom ett gott och välkomnande omhändertagande av studenter på olika vårdutbildningar skapas också goda förutsättningar för att trygga framtida rekrytering av medarbetare. Demografisk utmaning och vårdplatsbehov Arbetet har också präglats av kunskapen om den demografiska utvecklingen fram till 2030 och vad detta innebär till exempel för SUS möjlighet att erbjuda god vård för patienter över 80 år. Om allt annat är oförändrat tillkommer under tidsperioden ett behov av 334 vårdplatser enbart för det ökade antalet äldre patienterna. I ett realistiskt scenario där 1/3 av det ökade behovet kan tas om hand utanför den slutna sjukhusvården och en effektivisering på ytterligare 10 %, återstår ett tillkommande behov av 190 vårdplatser som behöver tillskapas inom SUS Malmö och Lund. Ett förbättrat samarbete mellan Region Skåne och de skånska kommunerna kring utformningen av vården av det ökade antalet äldre och de svårast sjuka patienterna är nödvändigt. I detta perspektiv är det kommande hälso- och sjukvårdsavtalet mellan Region Skåne och kommunerna en mycket viktig del. Vidare beräknas behovet av psykiatriska vårdplatser öka med ca 25 till Antalet barn inom sydvästra Skåne bedöms öka med 31 % fram till 2030 samtidigt som sjukligheten hos de många nyanlända invånarna är större än hos barn födda i Sverige. Även detta innebär stora utmaningar inför en snar framtid. 5 (19)

7 Vårdplatsbehovet för den somatiska barnsjukvården på 15 års sikt beräknas öka med ca 50 vårdplatser. Avseende barnpsykiatrin är det svårbedömt, men sannolikt kompenserar förändrade arbetssätt för det ökade antalet barn inom verksamheten. Rehabiliteringsmedicin har också aviserat ett ökat behov av slutenvårdsplatser, motsvarande 8 vårdplatser fram till När det gäller cancersjukvården är vårdplatsbehovet på sikt svårbedömt. En del ingår i siffran som framtagits för gruppen + 80 år, men det kan röra sig om ytterligare behov, med tanke på den ökade incidensen, men kanske också beroende på ett sannolikt större behov av re-operationer på sikt. Befolkningsökning i sydvästra Skåne Bedömt ökat vårdplatsbehov på SUS 2030 Även gruppen vuxna invånare under 80 år i sydvästra Skåne kommer öka med ca 16 % vilket också innebär utmaningar som dock bedöms till största delen kunna hanteras med verksamhetsutveckling och utökat kommunalt samarbete. Möjliga strategier En möjlighet som bedömts som attraktiv och som ligger i linje med diskussionerna under det senaste årets workshops, är att när nya byggnader uppförs geografisk samla verksamheter med nära samarbetsbehov och i samband med detta etablera centrumbildningar i linje med Institutes som ofta finns vid stora universitetssjukhus internationellt. Exempel på möjliga centrumbildningar är traumacentrum, bäckenkirurgiskt centrum, spinalt centrum, metabolt centrum, cancercentrum m.fl. Genom samlokaliseringar kan inom ramen för sådana centrumbildningar ansvar samlas för sjukvård, forskning, undervisning och innovation. 6 (19)

8 De skulle också, i fortsatt samverkan med regionens högskolor, även ha ett tydligt ansvar för den forskning och utbildning som krävs för den egna verksamhetsutvecklingen i enlighet med Region Skånes strategiska plan för FoU. Etablerandet av denna typ av miljöer ger sjukvården stora möjligheter att bidra till regional utveckling av näringslivet inom området medicin och hälsa. Arbetssätt Utifrån uppdraget att ge förslag till arbetsfördelning och inplacering inom sjukhuset har ett omfattande arbete genomförts där samtliga sjukvårdsförvaltningar deltagit. Ett flertal heldagars workshops har arrangerats, där ca 50 förvaltningschefer, divisionschefer, verksamhetschefer, berörda sektionschefer samt företrädare för Strategisk fastighetsutveckling, Medicinska fakulteten vid Lunds Universitet och White arkitekter har deltagit. Vidare har ett flertal halvdagsmöten hållits i en något mindre grupp, ca 15 nyckelpersoner representerande verksamheter, akademi, koncernkontor och arkitekter. Tolv separata grupper, utvalda som områden nödvändiga att utreda, har under två månader arbetat parallellt och därefter besvarat ett gemensamt framtaget frågeformulär. De tolv arbetsgrupperna har arbetat med följande frågeställningar: Verksamheter som måste finnas representerade i både Lund och Malmö Framtidens äldresjukvård Psykiatri Barnsjukvård Cancersjukvård Kärlkirurgi Ryggkirurgi Rehabilitering Handkirurgi Plastikkirurgi Urologi Allmän traumasjukvård Överväganden inför bildande av arbetsgrupper Två sorters arbetsgrupper bildades dels med generellt sjukvårdsövergripande uppdrag utifrån två politiskt fattade beslut att 1. I den fortsatta planeringen av det gröna scenariot på sjukhusområdet i Malmö ska, avseende innehållet i vårdavdelningar, äldre patienter, patienter med livslånga sjukdomar samt psykiatrisk vård prioriteras. I denna planering ska även ingå utveckling av operationssalar och intensivvård samt 2. Skånes universitetssjukvård skall ha traumaenheter med dygnet runt verksamhet såväl i Lund som i Malmö. I denna grupp bildades arbetsgrupper avseende verksamheter som måste finas på bägge orter, framtidens äldresjukvård, psykiatri, barnsjukvård och cancersjukvård. dels med specifikt uppdrag utifrån det politiskt fattade beslutet att Region Skånes traumacentrum (fullständigt traumaomhändertagande) skall placeras i Lund. I den första gruppen med generellt uppdrag avhandlas verksamheter som måste finnas i både Lund och Malmö, framtidens äldresjukvård, psykiatri, barnsjukvård och cancersjukvård. I den andra gruppen med specifikt uppdrag avhandlas kärlkirurgi, ryggkirurgi, rehabiliteringsmedicin, handkirurgi, plastikkirurgi, urologi och allmän traumasjukvård. Varje arbetsgrupp har letts av en eller flera verksamhetschefer eller en av dem utsedd sektionschef. 7 (19)

9 I underlaget till socialstyrelsens utredning om svensk traumasjukvård skriver man att följande resurser skall ständigt finnas på ett traumacenter: Specialiserad traumakirurgisk kompetens Neurokirurgisk kompetens inklusive neurointensivvård Kompetens rörande spinalskador Kärlkirurgisk kompetens inklusive möjligheter till interventionell radiologi (med hybridsal) Handkirurgisk kompetens Plastikkirurgisk kompetens avseende hantering av stora mjukdelsskador Kompetens avseende hantering av ansiktsskador (frakturer, ögonskador, öronskador) Thoraxkirurgisk kompetens inklusive möjligheter till ECMO Urologisk kompetens Möjligheter till hemodialys Barnkirurgisk, barnanestesiologisk och barnintensivvårdskompetens Kompetens i infektionssjukdomar Säkerställd tillgång till produkter för massiva transfusioner Koagulationslaboratorium Psykiatri De specifika arbetsgrupperna valdes ut främst utifrån ett möjligt behov av geografisk verksamhetsförändring med anledning av det politiskt fattade beslutet om förstärkt traumakompetens till Lund. Merparten av områdena representerar enskild specialitet (kärlkirurgi, handkirurgi, plastikkirurgi, urologi, rehabiliteringsmedicin) eller del av specialitet (ryggkirurgi, traumasjukvård). Gemensamt för områdena är också att hela verksamheten eller merparten av nuvarande verksamhet idag är förlagd till Malmö eller Orup. I de fall där huvudsaklig verksamhet redan idag är förlagd till Lund (neurokirurgi, käkkirurgi, thoraxkirurgi, barnkirurgi) gjordes bedömningen det inte finns behov av särskild utredning om lokalisering. Infektionsmedicin och hemodialys bedrivs idag och enligt bedömningen även i framtiden, på bägge orter och berörs därför också i mindre utsträckning av beslutet. Beträffande traumacentrums behov av transfusionsmedicinsk kompetens och koagulationslaboratorium är bedömningen att detta inte nödvändigtvis behöver ha geografiska implikationer. Alla arbetsgrupper har kunnat ta del av officiella totala och åldersindelade befolkningsprognoser för SUS primära upptagningsområde (bilaga 1, befolkningsprognoser), dels utifrån ett 5-årsperspektiv d.v.s. för 2020, och dels utifrån ett 15 årsperspektiv d.v.s. för Dessa tidpunkter valdes utifrån behovet att försöka beskriva nödvändiga verksamhetsförändringar redan under pågående byggnadstid i Malmö och Lund liksom att beskriva ett slutresultat när merparten av nya byggnader är färdigställda på de två sjukhusområdena. Arbetsgruppernas uppdrag Verksamheter som måste finnas i både Lund och Malmö Denna arbetsgrupp hade redan varit i arbete utifrån tidigare givet uppdrag. Man tog sin utgångspunkt utifrån de diskussioner som förts vid workshopar under hösten 2015 inför det politiska beslutet om ett traumacenter och dess förläggning till Lund. I uppdraget har ingått att ge förslag på tillförsäkrade kompetenser i Malmö och Lund för att kunna tillgodose behovet för traumaenheter alla tider på dygnet alla dagar. 8 (19)

10 Äldresjukvård i framtiden Arbetsgruppen har bestått av företrädare för internmedicin/akutmedicin, primärvård, neurologi och ortopedi. Frågeställningarna var hur framtidens äldrevård ska dimensioneras och bedrivas och vilka följdverkningarna blir för behov av antal vårdplatser på SUS m.m. Faktorer som påverkar detta är bl.a. den demografiska utvecklingen inom SUS Malmö och Lunds upptagningsområden och nya arbetsformer med t.ex. ökad utsträckning av avancerad sjukvård i hemmen. Arbetsgruppen ombads beskriva tänkbara scenarion för vården av äldre patienter i dessa perspektiv med inriktning för planering av volymer för vårdplatser och mottagningar. Psykiatri I arbetsgruppen deltog företrädare för vuxen- och barnpsykiatri, barnmedicin och barnhabilitering. Frågeställningarna var hur framtidens vuxen- och barnpsykiatriska verksamhet i Skåne bör dimensioneras och hur arbetsformer och struktur kan se ut. Vilka samordningsvinster kan finnas mellan t.ex. verksamheterna i Lund och Malmö eller mellan barn- och vuxenpsykiatri? Vilka verksamheter kan finnas anledning att samlokalisera i nya byggnader i Malmö och vilka kan finnas anledning att hålla separerade? Barnsjukvård I arbetsgruppen deltog företrädare för flertalet barnmedicinska och barnkirurgiska subspecialiteter liksom företrädare för flera andra specialiteter som till exempel ortopedi och kirurgi. Uppdraget var att föreslå ev. förändrad dimensionering och verksamhetsförändringar i Skåne utifrån förändrad demografi och eventuellt förändrade arbetssätt. Högspecialiserad barnsjukvård är idag huvudsakligen koncentrerad till Lund men framtida befolkningsutveckling och bibehållen eller utökad förlossningssjukvård i Malmö innebär att högkvalificerad barnsjukvård måste kunna erbjudas på bägge orter. Cancersjukvård I arbetsgruppen deltog företrädare för alla stora cancerrelaterade verksamheter liksom palliativ vård. Arbetsgruppens uppdrag var brett och att diskutera utifrån möjligheter att bilda ett geografiskt samlat eller på två orter uppdelat Cancer Comprehensive Center. Hur kan i så fall en uppdelad cancerverksamhet kraftsamla på respektive ort till separata (och vilka) kompetenscentra? Kärlkirurgi Kärlkirurgi utgör idag en sektion inom verksamhetsområdet thorax och kärl. Sektionen är jämförelsevis av mindre storlek med sina totalt 116 medarbetare som alla har sin arbetsplats i Malmö. Man har ingen verksamhet alls i Lund. Behov av kärlkirurgi vid trauma är ofta akut och specialiteten utgör därför en central kompetens för ett fullgott framtida traumacentrum i Lund. Behov av geografisk förflyttning synes därför uppenbar. Om detta skall ske genom att specialiteten delas på två arbetsplatser diskuterades i arbetsgruppen. Fysiska förutsättningar saknas på kort sikt för flytt av kärlkirurgi från Malmö till Lund. 9 (19)

11 Ryggkirurgi Ryggkirurgi bedrivs idag inom ryggsektionen inom verksamhetsområdet ortopedi. Verksamheten är idag förlagd till Malmö. Den ryggkirurgiska verksamheten inom ortopedin torde engagera ca 60 medarbetare totalt. (För denna kirurgiska verksamhet liksom för övriga här berörda bör noteras att operations- och anestesipersonal är anställda i annat verksamhetsområde och ingår inte i den numeriska redovisningen här). Ryggkirurgisk verksamhet bedrivs idag också inom neurokirurgiska verksamhetsområdet. Ryggkirurgisk kompetens efterfrågas ofta i samband med stortrauma och behov av kompetensförflyttning från Malmö till Lund avhandlades i arbetsgruppen. Att sammanföra ortopedisk ryggkirurgisk och neurokirurgisk kompetens tillsammans med rehabiliteringsmedicin till ett spinalt centrum diskuterades Fysiska förutsättningar behöver utredas. Rehabiliteringsmedicin Rehabiliteringsmedicin är en idag uppdelad verksamhet som bedrivs av 182 medarbetare med huvudsaklig arbetsplatser i Orup (72 %), i Lund (19 %) och i Malmö (9 %). Verksamheten står inför en principbeslutad förflyttning från Orup och behöver oavsett det nu fattade traumabeslutet diskutera verksamhetens framtida optimala placering och inriktning. Socialstyrelsen konstaterar att det i Sverige idag saknas en definierad vårdkedja omfattande både akutvård och rehabilitering för traumapatienter. Med denna utgångspunkt diskuterade arbetsgruppen rehabiliteringsmedicins framtida placering och organisatoriska struktur med eventuella behov av närhet till traumacenter men också utifrån rehabiliteringsbehovet i stort för andra grupper av patienter i Skåne. Uppdraget var vidare än för övriga arbetsgrupper berörda av traumabeslutet och innefattade således även icke traumarelaterad rehabilitering. Förutom specifik rehabiliteringskompetens deltog företrädare för ortopedi och neurokirurgi. Handkirurgi Handkirurgi organiseras idag som en sektion inom verksamhetsområde specialiserad kirurgi. Sektionen som består av 130 medarbetare är helt förlagd till Malmö utan verksamhet i Lund (förutom ca 400 bild och funktionsundersökningar årligen). Handkirurgisk kompetens är nödvändig vid ett traumacentrum men till skillnad från andra specialiteter kanske inte alltid i det direkt omedelbara skedet i anslutning till traumat. Å andra sidan kommer multitraumatiserade patienter som förts till Lund sällan kunna överföras till Malmö för senare operationer och vård. Arbetsgruppen diskuterade därför hur man på kort och lång sikt kan erbjuda specialiserad kompetens till en samlad eller två uppdelade arbetsplatser där personkännedom, apparatkännedom och förtrogenhet i traumacentrumsmiljön är essentiell. Plastikkirurgi Plastikkirurgi bedrivs som en sektion inom verksamhetsområdet specialiserad kirurgi. Verksamheten bedrivs helt i Malmö (ca 80 anställda) men någon enstaka läkare ansvarar också för konsultverksamhet och operationsverksamhet i Lund (120 operationer/år). Plastikkirurgisk kompetens är nödvändig vid ett traumacenter. Särskilt gäller detta i det akuta skedet vid stora mjukdelsskador och brännskador. Plastikkirurgisk kompetens är emellertid även nödvändig vid annan kirurgi inte minst cancerkirurgi. Arbetsgruppen diskuterade hur plastikkirurgin utifrån den förändrade traumaorganisationen i framtiden optimalt också kan erbjuda sin kompetens i Lund. 10 (19)

12 Urologi Urologi är ett eget verksamhetsområde som består av 205 medarbetare varav 201 arbetar i Malmö. All verksamhet förutom viss mottagningsverksamhet är förlagd till Malmö (14 % motsvarande ca mottagningsbesök/år sker i Lund). Urologisk kompetens på plats krävs för ett fullgott omhändertagande på traumacenter. Detta behov kan ofta vara akut men kan också ibland hanteras i det omedelbara akuta skedet av utbildade traumakirurger. Urologisk kompetens behövs likaledes och i stor utsträckning vid multiprofessionell tumörkirurgi i bäckenområdet. Arbetsgruppen diskuterade hur urologin utifrån den förändrade traumaorganisationen i framtiden optimalt skall kunna erbjuda kompetens dygnet runt vid en huvudsakligen samlad eller två uppdelade arbetsplatser där personkännedom, apparatkännedom och förtrogenhet i miljön är essentiell. Allmän traumasjukvård I takt med att akutläkarspecialiteten utvecklats har också specialister inom akutmedicin utbildat sig brett för att kunna hantera även det initiala kirurgiska omhändertagandet. Dessa kan befinna sig i gränsområdet mellan kirurgi, urologi, gynekologi och därmed väl kunna hantera till exempel akuta nedre bukskador. På platser där man har större volymer av allvarliga traumafall har denna specialitet utvecklats och i viss mån kunnat ta över arbetsuppgifter från ämnesspecialister. Huruvida detta också kommer att kunna ske i Skåne vid ett framtida samlat traumaomhändertagande avhandlades inte i arbetsgruppen. Även denna arbetsgrupp hade ett brett uppdrag att diskutera och ge förslag på hur traumasjukvården på de framtida båda kirurgiska akutsjukhusen (KAS enligt Socialstyrelsens definition) skall kunna upprätthållas med god kvalitet. Överväganden och resonemang utifrån ett för hälso- och sjukvården övergripande perspektiv kring inlämnat material från arbetsgrupperna Alla arbetsgrupper har arbetat utifrån dels sitt eget specificerade uppdrag men också tagit med synpunkter av betydelse för sjukvården i sin helhet och därmed den övergripande patientserviceaspekten. Nedanstående är en sammanställning av de synpunkter som framförts dels vid muntlig dragning inför övriga arbetsgrupper och deltagare från förvaltningsledningar och medicinska fakulteten den 4/3 2016, dels i inlämnade frågeformulär (bilagor). Arbetsgruppernas förslag kompletteras här nedan under rubriken konklusion med ytterligare överväganden, förtydliganden, synpunkter och förslag som ledningsgruppen vid Skånes universitetssjukvård är eniga om. Verksamheter som måste finnas i både Lund och Malmö En stor samsyn har arbetats fram under flera workshopar under hösten 2015 och de första månaderna 2016 angående vilka hela eller delar av verksamheter som i framtiden behöver finnas i både Lund och Malmö. Här redogörs inte för alla slutsatser som dragits vid dessa muntliga diskussioner och många redovisningar i grupper. Väsentligt är att inga av de skriftliga synpunkter som nedan och i bilagor förs fram av de elva övriga arbetsgrupperna motsägs utifrån detta tidigare arbete. Denna arbetsgrupp har bifogat en sammanställning över verksamheternas nuvarande placering uppdelad i sluten och öppen vård (bilaga 2, befintlig placering av verksamheter). 11 (19)

13 Äldresjukvård Arbetsgruppen har gjort ett omfattande prognostiskt arbete gällande de demografiska utmaningar som kommer ställas på äldresjukvården och därmed hela sjukvården i ett 15-årsperspektiv. De demografiska utmaningarna är väsentligt lika stora för SUS i Lund som för SUS i Malmö. Man konstaterar att det inte är realistiskt att den stora befolkningsutvecklingen, särskilt för generationen 80+ kan matchas genom internt förändrade arbetsprocesser inom slutenvården. Den demografiska utvecklingen för generationen 80+ innebär i ett scenario med samma arbetssätt som idag ett ökat behov av 334 slutenvårdsplatser. I ett scenario där sjukvård utanför sjukhusen och i kommunerna tar ett ökat ansvar för uppskattningsvis 1/3 av denna grupp, och en beräknad ytterligare effektivisering inom SUS slutenvård på 10 %, uppgår det tillkommande behovet i ett 15-årigt perspektiv till 190 nya slutenvårdsplatser. Det är i detta perspektiv nödvändigt med en förbättrad samverkan mellan den regionala och primärkommunala vården och omsorgen liksom med de andra sjukhusen i Skåne (som i och för sig torde ha samma demografiska utmaning). Enligt myndigheten för vårdanalys föreslås en satsning på mellan-boenden som en del i att klara ett ökat behov av vårdplatser inom slutenvården (bilaga 3, äldresjukvård). Konklusion: Den demografiska utmaningen medför att det är bråttom. För att klara framtida vård och omsorg redan i ett 15-årsperspektiv är det viktigt med ett gemensamt grepp på region- och kommunnivå med gemensamma beslut över gränsområden för varandras verksamheter. Den föreslagna nya inriktningen i det kommande hälso- och sjukvårdsavtalet mellan Region Skåne och de skånska kommunerna är en viktig del i detta. Psykiatri Arbetsgruppen har avhandlat den framtida verksamhetsförläggningen av vuxenpsykiatri, barnpsykiatri och barnhabilitering i Malmö. Gruppen har också tagit in synpunkter från bl.a. den somatiska barnsjukvården. Psykiatrin är organiserad i Skånevård Sund och är idag till skillnad från den somatiska vården inom SUS organisatoriskt uppdelad mellan de två städerna. Arbetsgruppen har i detta sammanhang valt att begränsa sig till i huvudsak behov av psykiatrisk vård i Malmö. Arbetsgruppen menar att den framtida inplaceringen av vuxenpsykiatri i Malmö skall ligga på sjukhusområdet i nära anslutning till somatisk sjukvård (bilaga 4, vuxenpsykiatri). Till skillnad från flera somatiska områden så ser man framtidens stora utmaning inom vuxenpsykiatrin främst avseende åldersgruppen unga vuxna där den psykiska ohälsan ökar mest. Den demografiska utmaningen förstärks av att Malmö har en relativt omfattande psykosocial utmaning med bland annat många immigranter, relativt låg utbildningsnivå och hög arbetslöshet. Utan verksamhetsförändring och utan hänsynstagande till ovanstående beräknas antalet slutenvårdsplatser inom vuxenpsykiatrin behöva ökas från 149 till 173 år Arbetsgruppen gör bedömningen att bristen på läkare och specialistsjuksköterskor kommer bestå. Beträffande barnpsykiatri finns ett starkt önskemål att verksamheten placeras i närhet till somatisk barnsjukvård i Malmö. Med detta följer att man också vill bedriva den framtida verksamheten på sjukhusområdet i Malmö men inte med nödvändighet i direkt anslutning till vuxenpsykiatrin (bilaga 5, barnpsykiatri). Antalet barn i Malmö ökar kraftigt under den kommande 15 års-perioden. Enligt uppgifter från Statistiska centralbyrån och Migrationsverket förväntas behovet av barnpsykiatrisk regional heldygnsvård i Malmö öka med minst 20 % motsvarande 5 heldygnsplatser. Det är inte acceptabelt att de allra mest vårdkrävande psykiskt sjuka barnen, på grund av platsbrist, fortsatt skall vårdas inom vuxenpsykiatrins intensivvård. Arbetsgruppen betonar starkt behovet av närhet 12 (19)

14 till den somatiska barnsjukvården, idealiskt utformat i ett barnhus i Malmö, detta skrivet med respekt för den somatiska vårdens samtidiga behov av närhet till övrig somatisk vård och operationsenheter. Beträffande framtida kompetensförsörjning ser man förhållandevist ljust på detta särskilt om ovanstående attraktivitet också för medarbetarna kan komma till stånd i nya byggnader. Motsvarande demografisk utmaning föreligger för barn och ungdomshabilitering (bilaga 6, barnhabilitering). Arbetsgruppen beskriver en önskan att i ändamålsenliga framtida lokaler ha geografisk närhet till barnpsykiatri och barnmedicin. Stort behov av samverkan finns också med ögon- och öronsjukvården. Man prioriterar en framtida samling av verksamheten från sin idag utspridda lokalisation i Lund och Malmö till ett ställe i Malmö där man önskar etablera ett skånskt habiliteringscentrum med bashabilitering och regionalt uppdrag. Kompetensförsörjning är liksom för barnneurologi idag ansträngd. Attraktiv arbetsmiljö är en väg att underlätta. Konklusion: Geografisk närhet mellan psykiatrisk och somatisk vård är önskvärt liksom geografisk närhet mellan alla verksamheter som behandlar barn. Hela psykiatrins, och särskilt barnpsykiatrins, nuvarande lokaler måste skyndsamt ersättas. Interimistiska lösningar kan komma att behövas innan nya definitiva lokaler finns på plats. Det är inte acceptabelt att svårt psykiatriskt sjuka barn vårdas tillsammans med psykiatriskt sjuka vuxna. Den organisatoriska uppdelningen inom psykiatrin mellan Malmö och Lund och att psykiatrin i Lund inte har deltagit i arbetet medför att det är svårt att bedöma huruvida arbetsgruppens synpunkter också delas av den del av psykiatrin som bedrivs i Lund. Barnsjukdomar Arbetsgruppen poängterar nödvändigheten av att bassjukvård och kvalificerad barnsjukvård även i framtiden bedrivs i både Lund och Malmö (bilaga 7, barnsjukvård). Samtidigt finns ett behov att koncentrera subspecialiteter till en ort av volymskäl och därmed kompetensskäl. Inte minst viktigt i detta sammanhang är behovet av samverkan och kompetensutbyte mellan olika subspecialiteter. Arbetsgruppen föreslår därför att den högspecialiserade barnsjukvården även fortsättningsvis skall vara placerad i Lund. Den kommande demografiska utvecklingen med en 31-procentig ökning av antalet barn i sydvästra Skåne redan inom 15 år kommer att ställa utmaningarna på sin spets inom barnsjukvården. Arbetsgruppen föreslår att alla barn på SUS, i enlighet med FNs barnkonvention, vårdas tillsammans med andra barn inom den specialiserade barnsjukvården. Detta innebär en intern förflyttning inom SUS av enstaka vårdplatser liksom operationssalar till barnsjukvården. Ett ökat antal förlossningar och barn i Malmö medför att fullgod kirurgi, och därmed anestesi, för barn måste kunna erbjudas även i Malmö. Ett visst kommande behov av utökad neonatalsjukvård och intermediärvårds- och intensivvårdsplatser kan förutsägas även i Malmö. Beträffande allmän öppenvård för barn bör denna kunna bedrivas i större utsträckning än idag på barnmottagningar lokaliserade utanför sjukhuset. Arbetsgruppen räknar därför inte med ett ökat lokalmässigt behov av mottagningskapacitet för barn inom SUS. Konklusion: Arbetsgruppens uppfattning stöds om fortsatt koncentration av högspecialiserad barnsjukvård till Lund med samtidigt tillförsäkrad kompetens inom såväl barnmedicin som kirurgi för barn, barnanestesi, intermediär- och intensivvård och neonatalsjukvård i Malmö. Den demografiska utmaningen är betydande för barnsjukvården. 13 (19)

15 Cancersjukvård Arbetsgruppen har arbetat med frågan om bildandet av ett Cancer Comprehensive Center med förläggning till både Malmö och Lund (bilaga 8, cancer). Cancer är en i hög utsträckning åldrandets sjukdom och den demografiska utvecklingen kommer påverka cancersjukvården starkt framöver. Arbetsgruppen lämnar in ett omfattande och övervägt svar där man redogör för de ev. effekter som bland annat framtida screeningverksamhet och förebyggande verksamhet kan leda till i form av minskad cancerförekomst. Sammantaget har det gjorts bedömningar att prevention och screening kan minska risken att utveckla cancer med ca 1/3. En realistisk bedömning är dock att en 10-15% minskning av cancerincidensen skulle kunna uppnås med ett effektivt arbete inom prevention och tidig diagnostisk. Effekten av den stora ökningen av äldre skulle i så fall i någon mån kunna begränsas men uppgiften att vårda framtidens cancerpatienter kommer ändå att öka betydligt jämfört med idag. Arbetsgruppen föreslår att en ackreditering påbörjas av den samlade cancersjukvården i Lund och Malmö. Vidare menar man att en uppdelad kirurgi i benign och malign inte är bra utan att det handlar mer om basal respektive avancerad kirurgi. Verksamheternas kompetensförsörjning är pressad särskilt inom patologin, men också i viss mån inom onkologin, medan den kirurgiska cancersjukvården har lättare att rekrytera personal. Klinisk genetik inom Laboratoriemedicin Skåne framför i en separat mailkommunikation det angelägna i att den prekliniska cancerforskningen i Lund kan samordnas med onkologin samt att den framtida planeringen också tar i beaktande den starka forskningsmiljön inom Centrum för Molekylär Diagnostik och SciLife som också är placerade i Lund. Genom en indelning av cancerverksamheten ovan eller under naveln föreslår arbetsgruppen en placering av thoraxrelaterad cancer, övre gastrointestinal kirurgi, endokrina tumörer, hematologi, lymfom, sarkom och melanom i Lund. I Malmö skulle på motsvarande sätt nedre gastrointestinal kirurgi, urologi, gynekologisk cancerverksamhet med ev. viss framtida strålterapi och brachyterapi (utredning behövs enligt nedan) samt cancerrelaterad plastikkirurgi. Ett bäckenkirurgiskt centrum med avancerad robotkirurgi bör byggas upp i Malmö. Verksamhetsområde kvinnosjukdomar har inkommit med två separata skrivelser som rör verksamhetens framtida behov samt för och nackdelar med ovanstående förslag (bilaga 19, arbetsfördelning och bilaga 20, gynekologisk tumörkirurgi) Bröstcancerverksamhet bedrivs idag i både Malmö och Lund. Det har sedan tidigare funnits ett önskemål att samla hela bröstcancerprocessen till en ort. En samlad verksamhet i Lund skulle med tanke på bröstonkologins placering där och nuvarande stora forskningsverksamhet vara fördelaktigt. Å andra sidan talar sambandet med plastikkirurgi och en eventuellt kommande stor kirurgisk verksamhet för gynekologisk cancer för en placering i Malmö. Arbetsgruppen håller öppet för en fortsatt fördelning av bröstcancerverksamhet mellan de två städerna men bejakar samtidigt att en koncentration av denna verksamhet till en ort skulle innebära ett bättre utfall för patienterna. Arbetsgruppen öppnar enligt ovan för en begränsad kommande strålterapiverksamhet i Malmö. När det gäller en nybyggnad av lokaler för strålbehandling synes det rimligaste alternativet vara att bygga till befintliga lokaler i Lund, men även en utbyggnad i Malmö bör utredas innan definitivt beslut fattas. Placering av framtida linjäracceleratorer behöver därför övervägas. Idag finns 12 acceleratorer, alla i Lund. Behovet på sikt torde trots demografiutvecklingen kunna hanteras med 12 acceleratorer, varför det finns ett behov av lika många bunkrar på sikt. Idag finns sex bunkrar i nya lokaler (2013), fyra i acceptabla lokaler (1993), medan två av bunkrarna inom kort måste ersättas. Det kan finnas anledning att kunna ge strålterapeutisk behandling för inneliggande patienter i Malmö med till exempel cancer i underlivet samt den allt större grupp av palliativa patienter som kommer vårdas i Malmö. En förflyttning av denna senare grupp av svårt sjuka patienter från Malmö 14 (19)

16 till Lund för att kunna ge strålterapi är inte idealisk. Att enbart flytta över brachyterapiverksamhet från Lund till Malmö utan samordning och motsvarande möjlighet till övrig strålterapi i Malmö kan vara en suboptimal lösning. Man bör sålunda separat utreda den framtida verksamheten och lokalbehoven inom strålbehandlingen och då även ta in eventuella framtida behov av t.ex. protonbehandling. Inom detta område finns nu kompakta anläggningar att tillgå som skulle kunna integreras med nya sjukhuslokaler inom SUS. Palliativ sjukvård är huvudsakligen men långt ifrån enbart cancersjukdomar (bilaga 9, palliativ vård). Den palliativa sjukvårdens framtid och placering av ett palliativt centrum med stark FoU verksamhet skall enligt verksamheten själv fortsatt utredas. Konklusion: En helt samlad cancerverksamhet hade varit att föredra. En sådan koncentration skulle dock vara oförenlig med bevarad attraktivitet och universitetssjukvårdsstatus på den andra orten. Arbetsgruppens förslag utgör därför en god kompromiss med fördelning av cancerprocesser mellan de två orterna. Den föreslagna anatomiska uppdelningen är logisk och ger möjlighet till två mycket starka enheter med samlade kompetenser till gagn för patienter, forskning och utbildning. En koncentration av avancerad gynekologisk kirurgi till Malmö ger möjlighet att samla avancerad cancerkirurgi inom gynekologi, urologi och den del av kirurgin som specialiserat sig på nedre delen av buk och analkanal under samma tak. En sådan samlad verksamhet skulle också ge utmärkta förutsättningar för att bilda en stark och samlad robotkirurgisk verksamhet för gynekologi, urologi och nedre gastrointestinal kirurgi. En utökad regelbunden kompetensöverföring mellan de tre specialiteterna är sjukhusövergripande önskvärt. Den gynekologiska cancerkirurgins behov av samverkan med också specialister inom övre gastrointestinal kirurgi måste samtidigt tillförsäkras, och hur detta skall ske bör utredas. Den stora befolkningsutvecklingen och placering av huvuddelen av den palliativa vården där flest människor bor dvs. i Malmö öppnar för möjligheten att när nya bunkrar för strålbehandling etableras och befintliga acceleratorer ersättas, vilket rimligtvis bör ske inom en snar framtid, noggrant analysera vilken placering som ger den största nyttan. I denna analys bör placeringen av brachyterapiverksamheten också ingå. En samlad bröstcancerverksamhet vore utfallsmässigt att föredra. Huruvida en sådan koncentration skall ske i Lund eller Malmö behöver utredas. Bröstcancerforskningen har idag en tyngdpunkt i Lund. Å andra sidan är plastikkirurgisk närvaro en viktig faktor som talar för placering i Malmö. Kärlkirurgi Arbetsgruppen delar uppfattningen att kärlkirurgi ofta är en central kompetens vid stora trauma även om utbildade traumakirurger ofta kan hantera det absoluta första omhändertagandet (bilaga 10, kärlkirurgi). Kärlkirurgisk kompetens behövs på plats på traumacentrum och specialiteten utgör därför en central kompetens för ett fullgott framtida traumacentrum i Lund. Kärlkirurgin har emellertid också stort samarbete med bensårsverksamheten vid endokrinologen i Malmö. Vidare påpekar man att kärlkirurgi nyligen blev en av Socialstyrelsen definierad egen specialitet vilket innebär att framtida övergripande bakjourskompetens inom kärlkirurgi och allmänkirurgi sannolikt kommer att försämras. Man förutser/önskar delvis på grund av detta en framtida regional kärlkirurgisk styrning/ansvar. Verksamheten är till sin storlek av mindre omfattning och en delning av verksamheten på två orter skulle vara mycket olycklig. Arbetsgruppen föredrar därför en förflyttning av hela verksamheten från Malmö till Lund. En samlokalisation av operations- och intensivvårdsresurser med thoraxverksamheten skulle vara bra. Man påpekar att jourteamet idag inte är husbundna. Om traumacentrums bildande innebär ett behov av sjukhusbundet jourteam skulle det behövas en avsevärd förstärkning personellt. Kärlkirurgin samverkar med flera specialiteter t.ex. interventionella radiologer och neurologer och man har vidare behov av dyr och utrymmeskrävande utrustning på operationssal. En uppenbar nödvändighet är t.ex. ett tillkommande behov av hybridsalar för den därmed ökande akuta och elektiva kärlkirurgiska verksamheten i Lund. Fysiska förutsättningar saknas på kort sikt för flytt av kärlkirurgi från Malmö till Lund. För ca 15 år sedan samlades all kärlkirurgi till Malmö. Detta skedde inte utan problem med viss kompetensförlust när 15 (19)

17 medarbetare inte ville flytta till Malmö från Lund. Den nu föreslagna återflytten av hela verksamheten måste för att undgå kompetensförlust planeras i samverkan med medarbetare inom specialiteten och med god framförhållning. Konklusion: En flytt av kärlkirurgin till Lund är prioriterad men en förflyttning i flera steg via tillfälliga lokaler måste undvikas på grund av risk för kompetensförlust. Flytten måste planeras väl och genomföras i samarbete med medarbetarna. Ryggkirurgi Arbetsgruppen och verksamheten ställer sig positiv till en förflyttning av ryggkirurgin från Malmö till Lund (bilaga 11, ryggkirurgi). Ryggkirurgisk kompetens är nödvändig vid vissa fall av stort trauma. En delad verksamhet på två orter skulle vara dåligt ur många aspekter inte minst utifrån ett kompetensperspektiv och därför för patienterna. Ryggsektionen/spinalt centrum bör vara lokaliserat på det sjukhus som är traumacentrum (Lund) men lokalmässiga och personal-/kompetensmässiga förutsättningar måste lösas innan flytt. En förflyttning kommer att beröra anställda inom VO ortopedi men också inom andra specialiteter som VO IPV och VO bild och funktion. Vidare behöver en behovsanalys av operationssalar och intensivvårdsplatser göras inför ett beslut. Ryggkirurgisk verksamhet bedrivs idag också inom neurokirurgiska verksamhetsområdet. Att i Lund sammanföra ortopedisk ryggkirurgisk och neurokirurgisk kompetens med rehabiliteringsmedicin till ett spinalt centrum är en positiv möjlighet som diskuterats i många år och som med nya lokaler kan realiseras. En flytt av ryggkirurgin till Lund redan innan det nya sjukhuset i Lund är färdigbyggt kräver en fördjupad analys av konsekvenserna för resterande delen av ortopedin. Konklusion: En flytt av ryggkirurgi från Malmö till Lund är prioriterad men liksom för kärlkirurgi måste en förflyttning i flera steg via tillfälliga lokaler i görligaste mån undvikas. Det finns en samsyn inom ryggsektionen och hela VO ortopedi att en förflyttning kan ge stora nya möjligheter. Risk för kompetensförlust är, om medarbetarna involveras, sannolikt av mindre grad än inom kärlkirurgin ovan. För att behålla en stor ortopedisk kompetens i Malmö och bevara traumakompetens på bägge orter föreslås att ortopedin utreder möjligheter av förflyttning av annan verksamhet, till exempel viss ledplastikkirurgi till Malmö. Det är utifrån attraktivitet och fullgod traumakompetens angeläget med viss patientvolym på bägge orter. Rehabiliteringsmedicin Orups sjukhus är av flera skäl en inte väl fungerande lokalisering för rehabiliteringsmedicin. Byggnaden är utdömd och det långa avståndet till SUS övriga akutsjukvård är dysfunktionellt för samarbete och konsultationer vad gäller inneliggande patienter (bilaga 12, rehabilitering). Kommunikation och transportmöjligheter för patienter och deras besökare lämnar idag mycket övrigt att önska. Ett närmande till den akademiska verksamheten i Lund skulle öka möjligheterna att utveckla framtidens hjälpmedel/robotics och erbjuda nya möjligheter till rehabiliteringsforskning. Ett geografiskt närmande skulle också erbjuda bättre möjligheter att bidra med nya rehabiliteringsformer som vid t.ex. rehabilitering efter lungcancer, hjärntumör m.m. En ny lösning för rehabiliteringsmedicin behöver därför presenteras. Arbetsgruppen menar att en koncentration av alla slutenvårdsplatser till Lund är att föredra med bevarad öppenvårdsverksamhet i både Lund och Malmö. Man ansluter sig till Socialstyrelsens önskan om att bygga upp en förbättrad vårdkedja som omfattar både akutvård och rehabilitering. En fysisk närvaro till traumacentrum är därför naturligt. Bildandet av spinalt centrum i Lund inbegriper med nödvändighet rehabiliteringsmedicin. Cirka 90 % av specialitetens inneliggande patienter är patienter med skador på centrala och perifera nervsystemet, där ryggmärgsskador dominerar. Man har idag ett omfattande samarbete (främst via videolänk) med urologin i Malmö. Störningar i urinblåsfunktionen är ett avsevärt problem vid spinala skador. En förstärkning av urologin i Lund enligt nedan och en förflyttning av rehabiliteringsmedicin till ett spinalt centrum i Lund skulle 16 (19)