Fågelinventering längs två alternativa ledningsstråk för anslutning av Moskogens vindpark till stamnätet. Bengt-Göran Carlsson Limo Natur

Transkript

1 Fågelinventering längs två alternativa ledningsstråk för anslutning av Moskogens vindpark till stamnätet. Bengt-Göran Carlsson Limo Natur Tel eller E-post:

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 1 2. Material och metoder 1 3. Resultat och diskussion Observationer längs det gemensamma ledningsstråket (G) Observationer längs det östra ledningsstråket (Ö) Observationer längs det norra ledningsstråket (N)... 6 Slutsats Referenser 9 Bilaga 1(a - d). Inventerarens GPS-spår under inventeringen. Visar hur 200- meterszonen genomsökts i respektive stråk. Bilaga 2. Koordinatsatta punkter i respektive stråk. Bilaga 3 (a - d). Positioner för observerade skogshöns i resp. stråk. Bilaga 4 (a - d). Positioner för observerade övriga fåglar, värdefulla träd och biotoper i resp. stråk. Bilaga 5 (a - d). Områden av särskild betydelse för fågellivet. Bilaga 6 (a - d). Fotopositioner och fotograferingsriktning.

3 Fågelinventering längs två alternativa ledningsstråk för anslutning av Moskogens vindpark till stamnätet. 1. Inledning Studiens syfte var att skapa ett kunskapsunderlag för fågelförekomsten längs två alternativa kraftledningsstråk för anslutning av den planerade vindparken Moskogen till stamnätet. Studien har beställts av Sweco Environment AB (för Jämtkraft Elnät AB) och har genomförts under oktober 2010 av Bengt-Göran Carlsson ( Limo Natur; rapportens författare). En studie av Ringmärkningscentralen (2000) visar att 141 fågelarter dödades i kontakt med elnätet i Sverige under perioden Mest utsatta är ugglor, främst berguv, och rovfåglar där kungsörn är en av de mest utsatta arterna. Av alla döda kungsörnar (46 örnar) som skickats in till Naturhistoriska Riksmuseet har 63 % hittats under kraftledningar och stolptransformatorer. Andra utsatta arter är tjäder och flera hackspettsarter. 2. Material och metoder Fågelinventeringen genomfördes under sammanlagt 10 dagar under perioden 7-25 oktober De inventerade stråken består av tre delar: N. Norra stråket: Vackerbackarna (ca 1 km söder om sjön Stor- Glån) - Molanda flygfält - Järpströmmen. Ö. Östra stråket: Vackerbackarna - Mörsil - Järpströmmen. G. Gemensamt stråk: Hottögsrun - Vackerbackarna (se Figur 1). Totalt har ca 42 km av ledningsstråken inventerats med en bredd på 200 meter. Med syftet att öka chanserna att göra observationer sicksackade inventeraren i resp. 100-meterszon, tätare mellan slagen i tät skog med dålig sikt, och mer rakt där sikten var god (Bilaga 1 a-d). Detta innebar att en sträcka på ca 140 km inventerades till fots. Ca 8 km av det östra stråket mellan Mörsil och Järpen inventerades inte därför att dragningen här följer en befintlig kraftledningsgata. Inventeringen genomfördes på barmark (eller på mycket tunt snöskikt) under dagar Figur 1.Inventerade ledningsstråk. N. Norra stråket med i huvudsak bra väder (temp o C). (röd linje); Ö. Östra stråket (blå linje); G. Stråk Vid inventeringen noterades och gemensamt för båda alternativen (violett linje). positionsbestämdes alla skogshöns, Inventerad 200-meterszon är markerad med heldragna gröna linjer. 1

4 hackspettar (även spår), ugglor, rovfåglar och ovanligare tättingar t.ex. lavskrika, tofsmes, medan vanliga arter som gråsiska, flertalet trastar, mesar och kråkfåglar ej noterades. Vidare noterades hålträd och för fåglar värdefulla döda träd och torrakor (bedömt efter spår av fåglar). På grund av den sena årstiden har också områden markerats som uppvisar naturvärden som sannolikt är intressanta för fågellivet. Dessa områden bör återinventeras på våren under spel-/häckningstid för att fastställa ev. värden. Under inventeringen har 131 foton (upplösning 5616 x 3744 pixlar) tagits inom den inventerade zonen av ledningsstråken. Syftet med dessa foton var att dokumentera landskapets karaktär och påträffade naturvärden. För alla foton finns information om position och fotoriktning (grader). Alla foton finns samlade på en DVD-skiva som följer med rapporten. Alla koordinater är angivna i koordinatsystemet RT90 2,5 gon V. GPS (Garmin 60CSx) har använts för positionsbestämningar och registrering av GPS-spår. Databearbetning har skett med hjälp av programvaran ArcGIS 9.3 (licenstyp ArcView) med vilken alla observationer och fotoplatser ritats in på kartor. 3. Resultat och diskussion De skogsområden, som berörs av de aktuella ledningsdragningarna, karaktäriseras av ett aktivt skogsbruk där inslaget av föryngringsytor och ungskogar av främst gran och contortatall är stort. Kvarlämnade naturvärden, som t.ex. hålträd, är få i dessa områden. De återstående gammelskogarna har därför stort värde för många fågelarter som t.ex. tjäder, järpe, rovfåglar, hackspettar, lavskrika mm. Det är därför viktigt att de planerade ledningsgatorna förläggs till redan avverkade ytor och ungskogar, så att återstående gammelskogar behålls intakt. 3.1 Observationer längs det gemensamma ledningsstråket (G). Stråket berör två områden med potentiella värden för fågellivet. Område B2 (Bilaga 5a) utgörs av en Figur 2 Mindre tjärn med omgivande starrmyr och skogsbryn med äldre tall (område B2 i Bilaga 5a). Föreslagen ledningsdragning ligger strax bakom tallbrynet på bilden.(img0015) 2

5 mindre tjärn med omgivande starrmyr (Figur 2). Runt området finns ett bryn med äldre tallar som avgränsar området mot omgivande ungskog. Det är viktigt att ledningsgatan läggs i ungskogen öster om tjärnen. Område B3 utgörs av ett myrområde med flera låga höjder i flera fall bevuxna med äldre tall- och granskog med låg undervegetation (Figur 3). En observation av en tjädertupp (nr. 5, Bilaga 2 och 3a) på en av dessa höjder kan indikera att området är en spelplats för tjäder. Övriga intressanta fågelobservationer är varfågel (nr. 20), spår av tretåig hackspett (nr. 7; hotkategori: NT) och lavskrika (nr. 21; hotkategori: NT). Området behöver återinventeras under tjädrarnas spelperiod och en myrfågelinventering bör göras i juni. Figur 3 Större myrområde med flera låga höjder bevuxna med äldre gran- och tallskog (område B3 i Bilaga 5a). (IMG0006) På Hottögsruns övre del finns ett glest bestånd med äldre tallar. Dessa har ett värde som sitt- och spaningsplatser för rovfåglar. Nordsluttningen består annars mest av ungskog (gran) med få naturvärden. Enstaka grövre torrakor av tall finns i denna ungskog (nr. 12, 77, 79, 80,81) och sådana ska alltid sparas. I området mellan tjärnarna Holvartjärnen, Näckrostjärnen och Djupdalstjärnen finns gott om döda eller döende grova björkar som ofta bär spår efter hackspettar (t.ex. nr , 83). Två markerade mindre kullar med några få gamla tallar och torrakor är värdefulla i ett område som helt domineras av ungskog (nr. 76 och 77; IMG0063). Vid en intervju med en fågelskådare framkom att berguv häckat i ett område ca 1 km söder om föreslaget ledningsstråk. Eftersom färska observationer saknas rekommenderas att en uggleinventering görs i området under vårvintern. 3

6 3.2 Observationer längs det östra ledningsstråket (Ö). Stråkets södra del går längs med en bred åsrygg (Vackerbackarna; B4 i Bilaga 5b). En tidigare studie över kungsörnens förekomst och rörelser i och runt vindparken (Carlsson 2010) visar att revirhållande örnar från två revir utnyttjar området med åsar och höjder söder om sjön Stor-Glån. Tillsammans med de planerade verken i detta område bedöms en högt placerad luftledning öka kollisionsrisken väsentligt för dessa örnar. Observationer av fyra skogshönsarter (tjäder, orre, järpe, dalripa) gjordes inom stråket mellan Vackerbackarna och Mörsil under inventeringen. Observationerna är främst koncentrerade till tre områden (se Bilaga 3b): Vackerbackarnas östra brant, södersluttningen nordöst om Sandtjärnen, och gammelskogen på Ånäset vid Gisterån. I det senare området gjordes en samtidig observation av två tjädertuppar (nr. 165). Längs det östra stråket gjordes de enda observationerna av dalripa under inventeringen (13 individer, nr. 41, 42, 49 och 67). Inom stråket finns flera områden med tänkbara spelplatser för tjäder: Snödskallarna (B15 i Bilaga 5b), ett område med myrar och höjder bevuxen med äldre talldominerad skog (Figur 5), Skalberget (B14 i Bilaga 5b) med gles äldre tallskog, och gammelskogen på Ånäset (B13 i Bilaga 5b). En jägare har vid en intervju pekat ut Snödskallarna som en spelplats för tjäder. Av övriga observationer inom det östra stråket kan nämnas att lavskrika har observerats på tre platser (Bilaga 4b, nr. 30, 62, 63; hotkategori: NT), färska spår av tretåig hackspett på två platser på Ånäset (Figur 4; nr. 172, 174; hotkategori: NT) och fjällvråksbo (häckning 2010; nr. 58; hotkategori: NT). Figur 4. Färska spår efter tretåig hackspett (Bilaga 4b; nr. 172; hotkategori: NT) i ett gammelskogområde på Ånäset (område B13 i Bilaga 5b). (IMG0127) Det östra stråket berör tre områden med potentiella värden för fågellivet (område B13-15 i Bilaga 5b). I område B 15 (Snödskallarna) finns ett system av våtmarker och småtjärnar som bör myrfågelinventeras under våren (Figur 5). Området är också en intressant lokal för skogshöns 4

7 Figur 5. Snödskallarna, ett område med myrar, småtjärnar, berg i dagen med gammal talldominerad skog (område B15 i Bilaga 5b). (IMG0059) Figur 6. Gammelskogen på Ånäset innehåller rikligt med död ved. Genom området rinner Gisterån med förekomst och tydlig påverkan av bäver. Hela området är värdefullt för bl.a. hackspettar och skogshöns (område B13 i Bilaga 5b). (IMG0128) 5

8 (se ovan) och rovfåglar. Under kungsörnsinventeringen (Carlsson 2010) var detta ett välbesökt område av de revirhållande örnarna. Fjällvråk häckade inom det inventerade området Område B14 (Skalberget) består av gles, äldre tallskog, en biotop som kan vara en intressant spelplats för tjäder och bör återinventeras under tjädrarnas spelperiod. Område B13 (Ånäset) består av gammal grandominerad skog med mycket död ved (Figur 4 och 6). Genom området rinner Gisterån som uppvisar tydliga spår efter bäver. Hela området kan anses vara en mycket värdefull biotop för fåglar som är beroende av gammelskog (bl.a. hackspettar, skogshöns). Området bör återinventeras under spel-/häckningsperioden. 3.2 Observationer längs det norra ledningsstråket (N). Stråkets södra del går över en serie högt belägna kullar/åsar med berg i dagen. Liksom för östra stråket rör sig revirhållande kungsörnar från två revir i detta område (Carlsson 2010). En luftledning, tillsammans med planerade verk, utgör en stor kollisionsrisk för örnarna (B4 i Bilaga 5c). Figur 7. Oxtaskan, tjärn i den sydligaste delen av det norra stråket. Området kännetecknas av kullar och åsar med berg i dagen där även större lodytor förekommer. Skogen är en blandskog med äldre gran, tall, björk och sälg (område B4 i Bilaga 5c). (IMG0083) Skogshönsförekomsten verkar vara större i den del av stråket som ligger norr om Åreälven (Bilaga 3c och d). Flera observationer av tjädertuppar (4 individer) är gjorda i gammelskogen här (Bilaga 3d, nr. 131, 132 och 144). Söder om Åreälven har två tjädertuppar observerats, varav en individ vid två tillfällen (nr. 111 resp. 69, 99). Flera tjäderhonor har också observerats (nr. 106, 142). Bland övriga observationer förekommer lavskrika (Bilaga 4c söder om Åreälven, nr. 100, 116, 118; Bilaga 4d norr om Åreälven, nr. 131; hotkategori: NT) och en observation av gråspett söder om 6

9 Figur 8. Ett mindre område med gammelskog och mycket död ved finns i det norra stråket söder om Åreälven (område B5 i Bilaga 5c). Vansåsbäcken rinner längs skogsbrynet. Det är viktigt att en ev. ledningsgata inte påverkar detta område. (IMG0088) Figur 9. I många fall går norra stråket i kantzonen mellan ungskog/hygge och gammelskog. I den gran/talldominerade höjden på bilden observerades två tjädertuppar och ett par lavskrikor (område B8 i Bilaga 5d). Det är viktigt att en ev. ledningsgata inte påverkar gammelskogen. 7 (IMG0105)

10 Åreälven (Bilaga 4c nr. 108). Ett antal hålträd och värdefulla torrakor finns noterade längs hela norra stråket (Bilaga 4 c och d). Längs norra stråket har åtta områden med potentiella värden för fågellivet urskilts (B5-B12, Bilaga 5 c och d). De flesta av dessa utgörs av grandominerade gammelskogar som ofta ligger i nära anslutning till hyggen och ungskogar. Dessa skogar bör ha stor betydelse för bl.a. tjäder och hackspettar (Figur 8 och 9) och det är viktigt att ev. ledningsgator förläggs till omgivande hyggen och ungskogar så att fågellivet i gammelskogarna inte påverkas. Speciellt hänsyn bör tas till område B11 (Bilaga 5d) där en bäck rinner i en sänka genom gammelskogen. Alla områden behöver återinventeras under spel- /häckningsperiod. Ett område som har ett stort potentiellt värde för fågellivet är Gulåns nedre lopp (område B6 i Bilaga 5c; Figur 10). I denna del av Gulån förekommer bäver som byggt dammar och fällt björkar. Åns närmaste omgivning består av döda eller döende lövträd och utgör därmed en viktig hackspettbiotop. Skogen utanför detta område är kraftigt påverkat av skogsbruk. Det är ett stort värde om ån och dess närmaste omgivning kan behållas intakt. Slutsats I denna studie har fågelförekomsten undersökts längs två alternativa kraftledningsstråk, norra resp. östra stråket. Vid en sammanvägning av resultaten förordar denna studie en utbyggnad längs det norra stråket eftersom denna dragning bedöms förorsaka mindre skador på fågellivet, än en utbyggnad längs det östra alternativet. Viktiga hänsyn/åtgärder som måste vidtas är 1. Undvika dragning genom gammelskog; 2. Undvika dragning på höjder/åsar p.g.a. kollisionsrisk för rovfågel; 3. Alltid spara döende träd/hålträd/torrakor i ledningsgator. Denna studie bör kompletteras med en spel-/häckfågelinventering inom utvalda områden, samt en uggleinventering under vårvintern. Figur 10. Gulåns nedre lopp strax söder om Molanda flygplats (område B6 i Bilaga 5c). Området är starkt påverkat av bäver och ån omges av döda eller döende träd. Värdefull hackspettbiotop.(img0093) 8

11 4. Referenser Carlsson, B-G Kungsörnsinventering i Moskogen i Åre kommun - förekomst av örn i området för en av JP Vind AB planerad vindpark. Rapport beställd av Sweco Environment AB. Franson, T. & Stolt, B. O Fåglar och ledningar en analys baserad på återfynd av fåglar ringmärkta i Sverige. Ringmärkningscentralen. 9

12 Bilaga 1(a - d). Inventerarens GPS-spår under inventeringen. Visar hur 200-meterszonen genomsökts i respektive stråk. a. Gemensamma stråket (G i Figur 1). b. Södra delen av östra stråket (Ö i Figur 1).

13 c. Norra stråkets södra del (N i Figur 1). d. Norra och östra stråkens norra delar (jfr. Figur 1).

14 Bilaga 2. Koordinatsatta punkter i respektive stråk. De numrerade punkterna anger observationer av fåglar, värdefulla träd och biotoper, samt fotopositioner. Punkterna är angivna i bilagornas kartor. Foto anger de tagna fotonas beteckning i den medföljande DVD-skivan. Punkt Objekt Stråk X (RT90) Y (RT90) Foto 1 Foto 2 Foto 3 1 Tjäder hona, 1 ind. G Landskap G IMG0001 IMG Landskap G IMG0003 IMG Skogshöns (obest.) 1 ind. G IMG0005 IMG Tjäder, hane, 1 ind. G Landskap G IMG0007 IMG Tretåig hackspett, spår G Landskap G IMG0009 IMG Orre, 2 ind. G Landskap G IMG0011 IMG0012 IMG Landskap G IMG0014 IMG Hålträd G IMG Landskap G IMG Hökuggla, par G Biotop, värdefull (aspar) G Landskap G IMG0018 IMG Orre, 2 ind. G Orre, 1 ind. G Varfågel, 1 ind. G Lavskrika, 1 ind. G Gråspett, 1 ind Lavskrika, 1 ind. Ö Landskap Ö IMG0020 IMG Järpe, 1 ind. Ö Järpe, 1 ind. Ö Tjäder, hona 1 ind. Ö Landskap Ö IMG0022 IMG Landskap Ö IMG0024 IMG Landskap Ö IMG0026 IMG Landskap Ö IMG0028 IMG Orre, 2 ind. G Orre, 2 ind Spillkråka, spår Ö IMG0030 IMG Järpe, 1 ind. Ö IMG Landskap Ö IMG0033 IMG0034 IMG Landskap Ö IMG0036 IMG0037 IMG Landskap Ö IMG0039 IMG Torraka, med bohål Ö IMG Torraka, med bohål Ö Tofsmes, 2 ind. Ö Dalripa, 1 ind. Ö

15 42 Dalripa, 10 ind. Ö Orre hane, 1 ind. Ö IMG0042 IMG Tjäder, 1 ind. Ö Torraka, värdefull Ö IMG Torraka, med bohål Ö IMG Landskap Ö IMG0046 IMG Torraka, värdefull Ö Dalripa, 1 ind. Ö Landskap Ö IMG0048 IMG Landskap Ö IMG Landskap Ö IMG Torraka, värdefull Ö IMG Aspdunge Ö IMG Landskap Ö IMG Landskap Ö IMG Landskap Ö IMG0056 IMG Fjällvråk, bo Ö IMG Torraka, värdefull Ö IMG Torraka, värdefull Ö Landskap Ö IMG Lavskrika, 1 ind. Ö Lavskrika, 1 ind. Ö IMG Järpe, 1 ind. Ö Skogshöns (obest.), 1 ind. Ö Landskap Ö IMG Dalripa, 1 ind. Ö Tjäder, hona 1 ind. Ö Tjäder, hane, 1 ind. N Tjäder, hane, 1 ind Torraka (björk), värdefull G Torraka (björk), värdefull G Torraka (björk), värdefull G Torraka (tall), värdefull G Tall, värdefull (kulle) G Torraka (tall), värdefull G IMG Orre, 1 ind. G Torraka (tall), värdefull G Torraka (tall), värdefull G Torraka (tall), värdefull G IMG Orre hona, 1 ind. G Torraka (björk), värdefull G Landskap N IMG Landskap N IMG0066 IMG Morkulla, 1 ind. N Landskap N IMG0068 IMG Skogshöns (obest.), 2 ind. N

16 89 Orre, 1 ind. N Landskap N IMG0070 IMG0071 IMG Biotop, värdefull N IMG0073 IMG Tall, värdefull N Järpe, 4 ind. N Landskap N IMG0075 IMG Biotop, värdefull N IMG0077 IMG Biotop, värdefull N IMG0079 IMG0080 IMG Landskap N IMG Landskap N IMG Tjäder, hane, 1 ind. N Lavskrika, 1 ind. N IMG Torraka (björk), värdefull N Torraka (tall), bohål N IMG Landskap N IMG0086 IMG Orre, 1 ind. N Orre, 1 ind. N Tjäder, hona 1 ind. N Biotop, värdefull N IMG0088 IMG Gråspett, 1 ind. N Torraka (tall), värdefull N Torraka (tall), värdefull N Tjäder, hane, 1 ind. N Biotop, värdefull N IMG0090 IMG0091 IMG Biotop, värdefull N IMG0093 IMG Landskap N IMG Torraka (gran), värdefull N Järpe, 1 ind. N Lavskrika, 2 ind. N Torraka (tall), värdefull N Lavskrika, 1 ind. N Orre, 3 ind. N Torraka (asp), värdefull N Landskap N IMG0096 IMG Skogshöns (obest.), 1 ind. N Landskap N IMG0098 IMG Landskap N IMG Landskap N IMG Landskap N IMG0102 IMG Orre, 3 ind. N Orre, 1 ind. N Landskap N IMG Torraka (tall), bohål N Tjäder, hane, 2 ind. N IMG0105 IMG Lavskrika, 2 ind. N Tjäder, hane, 1 ind. N

17 133 Biotop, värdefull N IMG Järpe, 1 ind. N Järpe, 2 ind. N Fjällvråk, överflygande N Torraka (gran), bohål N Biotop, värdefull N IMG0108 IMG Torraka (tall), bohål N Morkulla, 1 ind. N Torraka (tall), värdefull N Tjäder, hona 1 ind. N Torraka (gran), värdefull N IMG Tjäder, hane 1 ind. N IMG0111 IMG Stjärtmes, flock N Biotop, värdefull N Skogshöns (obest.), 1 ind. N Landskap N IMG0113 IMG Sparvuggla, spel N Orre, 1 ind. N Orre, 2 ind. N Orre, 1 ind. N Skogshöns (obest.), 1 ind. N Orre, 1 ind. N Orre, 1 ind. N Biotop, värdefull Ö IMG0115 IMG Landskap Ö IMG0117 IMG Järpe, 2 ind. Ö Landskap Ö IMG0119 IMG Torraka (tall), bohål Ö Torraka (tall), värdefull Ö Asp, bohål spillkråka Ö IMG Järpe, 1 ind. Ö Torraka (tall), bohål Ö IMG Tjäder, hane 2 ind. Ö Järpe, 1 ind. Ö Järpe, 1 ind. Ö Torraka (tall), värdefull Ö Bäver, gnag Ö IMG0123 IMG Biotop, värdefull Ö IMG0125 IMG Torraka (björk), bohål Ö Tretåig hackspett, spår Ö IMG Torraka (björk), bohål Ö Tretåig hackspett, spår Ö Tjäder, hane 1 ind. Ö Torraka (björk), värdefull Ö Sparvuggla, spel Ö Järpe, 1 ind. Ö

18 179 Torraka (tall), bohål Ö Tjäder, hona 1 ind. Ö Järpe, 1 ind. Ö Biotop, värdefull Ö IMG0128 IMG Torraka (asp), bohål Ö Asp, bohål Ö Landskap Ö IMG0130 IMG Aspar, värdefull natur Ö

19 Bilaga 3 (a - d). Positioner för observerade skogshöns i resp. stråk. De observerade skogshönsen är tjäder, orre, järpe, dalripa samt obestämd art av skogshöns. Punkternas numrering hänvisar till Bilaga 2. a. Gemensamma stråket (G i Figur 1). b. Södra delen av östra stråket (Ö i Figur 1).

20 c. Norra stråkets södra del (N i Figur 1). d. Norra och östra stråkens norra delar (jfr. Figur 1).

21 Bilaga 4 (a - d). Positioner för observerade övriga fåglar, värdefulla träd och biotoper i resp. stråk. Punkternas numrering hänvisar till Bilaga 2. a. Gemensamma stråket (G i Figur 1). b. Södra delen av östra stråket (Ö i Figur 1).

22 c. Norra stråkets södra del (N i Figur 1). d. Norra och östra stråkens norra delar (jfr. Figur 1).

23 Bilaga 5 (a - d). Områden av särskild betydelse för fågellivet. Blåfärgade ytor har bedömts som värdefulla men värdet bör bekräftas vid en återinventering under spel-/häckningstid. I rödmarkerade områden är kollisionsrisken mot luftledningar förhöjd för främst rovfåglar p.g.a. olämplig dragning. a. Gemensamma stråket (G i Figur 1). b. Södra delen av östra stråket (Ö i Figur 1).

24 c. Norra stråkets södra del (N i Figur 1). d. Norra och östra stråkens norra delar (jfr. Figur 1).

25 Bilaga 6 (a - d). Fotopositioner och fotograferingsriktning. Punkternas numrering refererar till kolumnen "Punkt" i Bilaga 2. Foton finns på den medföljande DVD-skivan. a. Gemensamma stråket (G i Figur 1). b. Södra delen av östra stråket (Ö i Figur 1).

26 c. Norra stråkets södra del (N i Figur 1). d. Norra och östra stråkens norra delar (jfr. Figur 1).