INNEHALL. Nr 4utkommer i oktober. En jubileumsgåva till FV-personalen:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNEHALL. Nr 4utkommer i oktober. En jubileumsgåva till FV-personalen:"

Transkript

1

2 o INNEHALL Sid 4: Profil-90-prolog 6: FV:s nya verksamhetside 9: Människan i Flyg 90 14: Människan i Stril 90 18: Människan i Bas 90 22: Boken om bättre ledarskap 24: Högteknologisk FV-profil 26: Flygsäkerhet & Profil-90 28: FV-profilen i World Cup 30: FV:s profilmarscher Nr 4utkommer i oktober En jubileumsgåva till FV-personalen: Chefredaktör & ansvarig utgivare: BENGT LÖNNBOM Redaktionschef: GÖSTA EDWARDS Redaktör: JAHN CHARLEVILLE Prenumeration: GUNNEL WIRENlUS Ljungbergs Tryckeri AB, Klippan /306 BIDRAG från läsekretsen välkomnas. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera allt material. - Endast "Ledaren" ger uttryck för CFV:s åsikter. För signerade artiklar svarar resp författare, för redigering och layout redaktören. ÅTERGIVANDE av textinnehållet medges - källan önskas tydligt angiven. ADRESS: TELEFON FlygvapenNytt Flygstaben/lnfo, Box el Stockholm vx: Prenumerationspris kr. Postgironummer Kassa 103:6 Flygstaben 2

3 Vår nya E K AMHE, IDE I denna FV-Nytt-utgåva lämnas en samlad orientering om innebörden av Flygvapnets nya verksamhetside, som vi döpt t ill ";).il!')lh"j.9 ~ Vå r militära omvärld är under snabb utveckling i kvalitativt avseende. Det finns också inslag av betydande kvantitativa utökningar, inte minst på flygsidan. Denna utveckling har vi i allt väsentligt kunnat förutse. Våra motdrag vad gäller materielsystem och anläggningar är vid det här laget välkända - Flyg 90, Bas 90, 5tri190, osv. När dessa satsningar fått genomslag kommer våra materiella förutsättningar att vara tillfredsställande från kvalitativ synpunkt. Vad avser vå r kvantitet är läget mera problematiskt. Vå ra materiella satsningar måste emellertid ha en motsvarighet på personalsidan. Personalen är den viktigaste tillgången i en organisation. Den bestämmer mer än någon annan faktor vilken kapacitet som organisationen har. Flygvapnets satsning på personalen kallas.,;)j!j.. llj"j,!,l.,;)j-!jjjj..:).!) innehåller satsningar inom följande tre områden: iii> Inte nsifiering av den verksamhet, som syftar till att undersöka vad den militära utvecklingen i vårt nä rområde har för konsekvense r i ope rativt, taktiskt och stridstekniskt avseende för vår de l. En presumtiv angripares styrka och svagheter skall klarläggas liksom hans handlingsmöjligheter. Arbetet ska ll leda fram till tydliga krav på vilka kunskaper och färdigheter vå ra staber och förband måste besitta, för att vi skall kunna lösa våra uppgifter i kris och krig. Resultatet skall direkt kunna utnyttjas i förbandsproduktionen. iii> Effektivisering av våra former för att leda, genomföra samt värdera resultatet av förbandsproduktionen. Härvidlag gäller det närmast att förbättra vår tillämpning av FPE (= FtJIsrarets P/an8l/ngs- 8 Ekonom/system). Klarare, mer krigsuppgiftsoriente rade uppdrag och en förbättrad programvärdering ko mmer att utgöra vikti~a inslag i detta arbete. En följd av en verksamhet, som konsekvent leds och genomförs i FPE-anda, är att kravet på och handlingsutrymmet för den enskilde kommer att öka. Ingen, som vill göra en insats, skall behöva känna sig underutnyttjad... Utökad omsorg om personalen. Däri inbegrips främst en förbättrad personaltjänst över hela bredden. Det börjar redan med rekryteringen, för vilken krav, omfattning och former fortlöpande måste hållas i takt med organisationens behov. Det fortsätter med en uppföljning av och dialog med var och en under årens lopp i syfte att åstadkomma lämpligast möjliga utveckling för både arbetsgivaren och den enskilde, när det gäller den senares kompetensutveckling, karriär, befattningar, tjänstgöringsorter etc. Till bilden hör givetvis också åtgärder som syftar till att främja attraktionskraften i Flygvapnet - både för dem som står i begrepp att välja yrkesbana och dem som redan är anställda. I tillämpliga delar gäller vad som sagts ovan även vår frivilliga och värnpliktiga personal. Reservpersonalen ingår ju i vår anställda personal. j>jdllj..:d:d innebär att "mjukvaran" i Flygvapnet, d v s människor och kunskaper, prioriteras högt. Detta är viktigt, bl a för att vi på bästa sätt skall utnyttja vår utmärkta materiel, både den vi har och den som kommer. j)j>-!jfjj ::}.!) har redan börjat prägla verksamheten i Flygvapnet inom de områden som behandlades ovan. Stegen framåt är dock ännu begränsade..,;)i-dllj"j.i) kan inte genomföras i en strikt hierarkisk ordning. Det är viktigt att alla känner sig vara med och att alla engagerar sig. Impulser och ideer från de s k gräsrötterna är helt nödvändiga. Det är VÄRT flygvapen det rör. Alla kan bidra. Ett genomslag för den inställningen är kanske den allra viktigaste biten av.,;)]..!}ll...::}!l.. 3

4 Här följer således en Profil-90-intervju med MAGNUS SÖDERSTRÖM och CARL-JOHAN WANGERUD. Magnus Söderström är filosofie doktor, verksam vid pedagogiska institutionen Uppsala universitet och ordförande i Sveriges Personaladministrativa Förening. Söderström har hållit en rad kurser och föreläsningar för försvarspersonal. Han är kapten i reserven. Carl-Johan Wangerud har tidigare varit divisionschef vid F4. Han arbetar nu som företagsdoktor och rekonstruerar företag och organisationer. Wangerud är major i reserven. Både Söderström och Wangerud har deltagit i projektarbetet med utformningen av Profil-90. Intervjuaren LARS CH RISTOFFERSON är förlagsredaktör och har även han arbetat i gruppen. Han är också rest!rvare. Frågan som Flygvapnet måste ställa sig: Wangerud: Det verkar som om man grovt sett kan dela in Flygvapnets 60-åriga historia i tre faser. Fas l är pionjärfasen. Den varade i ungefär trettio år. Under den tiden växte FV från noll till något som verkligen var att räkna med. Fasen präglades och kännetecknades mest av: Pionjäranda. Starkt engagemang. Personligheter som ledare och förgrundsfigurer, dvs entreprenörer. Det växte fram en kultur som kulminerade i Nordenskiölds " FV-stil". Typiskt är också att FV:s personal-och då särskilt dess ledare - ofta av andra försvarsgrenar betraktades som "vildhjärnor". Men det var utan tvekan ett oerhört GO i FV. Personalen kände väldigt starkt för sin vapengren. Man trivdes. Fas 2 är en system fas på ungefär tjugo år. FV var nu mycket stort och hade nått ett mycket gott anseende både i Sverige och internationellt. Teknikutvecklingen hade varit och var mycket intensiv. Den stod väl i klass med stormakternas. FV fogades successivt in i totalförsva ret. Krav på samordning m m ökade. Allt j1'j la}~ s(u]l~'j~'j)~~~.!)ll detta gjorde att det växte fram ett specialisttänkande även i FV som i många andra sammanhang vid den tiden. Det behövdes särskilda människor som svarade rör strategi, taktik, teknik och materieiförvaltning. Staber och förvaltningar fick god näring i detta, blev stora och svalde en stor miingd goda krafter. De arbetade framgångsrikt och skapade 'iå småningom en verksamhet som i hög grad präglades av: Utvecklingsarbete inom olika områden styrs av experter och utförs i staber och förvaltningar. "Krigskonst" är något för "dom där på staben ". Komplicerade system och rutiner för administration. Centralstyrning. Byråkrati. Nedtonat ledarskap, i praktiken. Chefer blir ofta förmedlare av det flygstab och FMV m fl redan bestämt. Sedan vidtog den tredje fasen, svångremsfasen. Av ekonomiska och andra skäl har FV varit ålagt att minska sin kapacitet väsentligt, samtidigt som teknik- och övrig utveckling varit intensiv. Detta har bl a medfört omfattande studier och utredningsverksamhet. Nedskärningarna har ofta drabbat förband. Antalet operativa förband är nu nere i en fullt hanterbar summa, men stabs-, förvaltnings- och utredningsapparaten är kvar i samma skepnad som i fas 2. Alltså: strukturen är fas 2 men förutsättningarna är väsentligt förändrade. Nuläget som bakgrund till Profil-gO är grovt sammanfattat: Obalans förband - experter/staber. Centralstyrning. Byråkrati. Otydlig professionalism = "krigskonst är inte ämnat för alla". Dåligt ledarskap i förbandsverksamheter. Nya tendenser i samhället. Nya krav och förväntningar från personal. MISSNÖJE Men också positiva ingredienser: Ett mycket bra FV. Bra grunddokument FPE m m. 4

5 Söderström: I stort håller jag med Carl-Johan. Det vi nu måste göra är att bryta den onda cirkel som den här tredje fasen inneburit för många. Vi måste välja en ny strategi. Helt enkelt lägga ut en ny kurs mot go-talet. Detta fordrar en hel del analys och eftertanke och kan inte lös as med ensidiga åtgärder. Nu är det ju också så, att nästan alla stora organisationer - privata såvä l som offentliga - genomgår olika utvecklingsfaser. Det är helt naturligt. En del faser är också mer positiva, andra mindre. Och vi kan utnyttja en hel del erfarenheter från andra organisationer som varit inne i liknande perioder. Vid jäm förelse med många andra företag och förvaltningar tycker jag att FV har en ovanligt god utvecklingspotential. Här finns många duktiga och välutbildade människor. Den tekniska nivån är ju mycket hög. Jag tror att det arbete som görs inom FV uppskatlc1s mer och mer ute i samhället. Så till minussidan. Jag bedömer det som absolut nödvändigt att göra något åt den byråkratisering och administration som utvecklats, samtidigt som antalet operativa enheter minskat. FV måste nu satsa betydligt mera på människorna i systemet, på kreativitet och på arbetsvillkoren. Kanske är just yrkesidentiteten en nyckel till ny kurs. Se bara på hur markförsvaret inom FV snabbt vuxit i styrka genom offensiva satsningar I Wangerud: De väsentligaste åtgärderna i FV är nu - enligt min mening: ~ Skapa en vision av vad FV står för, dvs en verksamhetside. ~ Skapa ett decentraliserat ledningssystem där förbandsverksam heten (frontförbanden) ska vara styrande för hel a verksam heten. ~ Betona och utveckla ledarskapet. ~ Man måste vara beredd att ta konsekvenserna av de här uppräknade punkterna. Med utgångspunkt från vad jag här sagt, kan Profil-gO stå för: ~ Visionen ~ Decentraliseringen ~ Ledarskapssynen Söderström: Två viktiga förändringar som skett under de senaste åren måste framhållas. Den första är hotbilden, eller kanske snarare de krav vi alla inom FV kommer att ställas inför i en krigssituation. Den bilden kräver i dag något helt annat av snabbhet, förmåga till kraftsamling, personlig yrkesskicklighet, ledarskap och flexibilitet än vad man kanske vant sig vid under tidigare utbildning och fredstjänst. Denna delvis nya kravbild måste avspegla sig i ledning, orga nisation och utbildning. Samtidigt vet vi från forskning och konsultarbete, att Just kunskapsintensiva organisationer inte kan ledas och utformas på samma sätt som t ex industriföretag eller vanliga statliga verk. En kunskapsintensiv och högteknologisk organisation måste i stället vara flexibel, platt och enkelt uppbyggd. Styrning kan in te ske med detaljerade regler utan främst med mål och ideer. Handlingsfriheten för den enskilde måste vara stor. Experiment och nya ideer ska ll höra till vardagsarbetet. Som jag ser det bygger Profil-gO på två viktiga frågor: ~ Hur ska vi klara en förändrad och mer krävande kravbild? ~ Hur ska vi utforma och leda en kunskapsintensivorganisation utifrån vad vi vet om just sådana? Både den nya kravbilden och fokuseringen på kunskapsintensiv verksamhet kommer säkert att innebära ännu intressantare arbetsuppgifter inom FV. Detta är en väsentlig konkurrensfördel jämfört med vad man måste leva med i många andra organisationer och företag. Med Profil-gO ska ll vi vä lja en ny mera offensiv kurs mot go-talet. Den bör gå via bl a decentralisering och en ökad satsning på personalfrågor och arbetsvillkor. Men Profil-gO bygger också på tydligare krav och uppgifter, kraftfullare ledarskap på alla nivåer och en klar koncentration på det mest väsen tliga, nämligen våra "skarpa" uppgifter. Med gemensamma krafter är det möjligt att uppnå allt detta. Och förhoppningsvis ganska snart. Wangerud: Låt mig ge mitt svar i en rad punkter. FVs ledning I1ldste: ~ Inse allvaret i si tuatio nen. ~ Föra ut Profil-gO med kraft! ~ Utveckla decentraliserade lednings system, målstyrning och uppföljning mot mål. ~ Betona ledarskapets betydelse och utveckla chefer. ~ Leda "kriget" mot specia listmakten. Söderström: Arbetet med att utveckla FV har gått fram på flera "täter", där förhandlingsfrågor är en och Profi l-go en annan. Det har gjort att utvecklingen tagit lite tid. Men jag tycker, att FV-Iedningen här valt en bred och riktig strategi. En stra tegi som nu börjar leda till resultat. Vad FV:s ledning nu bör satsa på är framför allt att samla alla anställ da mot en tydlig, gemensam kurs. Det behövs ett sa mlat grepp på verksamhetsiden och de konkreta åtgärder som bör göras på o lika håll i organisationen. Framför allt behövs nu en ordentlig satsning på ledarskapsfrågorna, en rejäl decentralisering och avbyråkratisering, en genomgång och revidering av viktigare utbildningar, en mer flexibel och " platt" organisation. Effektivare intern information måste också ingå. En viktig uppgift, som bör gå som en " röd tråd" genom hela Profil-gO, är att förstärka möjligheterna till professionella yrkesinsatser för alla personalgrupper, oavsett om vi t ex flyger, sköter flygplan, gör väderprognoser, arbetar i förråd eller med markförsvaret. Som skattebetalare är det ju förstklassiga insatsförband man vill ha, för alla miljarder FV kostar. Den dag det behövs måste hela systemet fungera med högsta kvalitet! Halvbra insatser eller misstag är inte vad som då kan accepteras. Ska vi kunna klara våra huvuduppgifter på det kvalificerade sä ttet, måste alla yrkesgrupper sa marbeta mot ett tyd ligt mål. Allas bidrag måste också kunna uppskattas efter förtjänst. Här finns en del att göra när det gäller att bli bättre i de "skarpa" uppgifterna och att utnyttja våra resurser på ett kraftfullt och kreativt sätt. Jag tror att detta fordrar ett tydligare och mera engagerat ledarskap i nä stan alla delar av organ isationen. FV:s ledning har ett tungt och svårt arbete. Men kraven måste också ställas på oss alla andra. Klarar vi det här, då går vi ganska snart in i den fjärde fasen i FV:s utveckling, den professionella och kreativa fasen! Det är FV:s ledning som ska ange målen och peka ut kursen! 111/1 11"/ll/llIllIlr'\ r Jfr Il \..11 III/ed 1''',/1/.'1 I 1/ h'i"'/' ' Wangerud: Jag ser på Profil-gO-arbetet på följande sätt. Bara det att arbetet gjorts visar att det finns GO i FV. Under arbetets gång har jag övertygats om att det finns goda möjligheter i form av människor och vilja. Det har varit trevligt och stimulerande att få vara med. MEN håll grytan kokande, annars! Söderström: Eftersom jag en gång utbildats inom FV och sedan som reservare haft regelbunden kontakt med FV, känner jag naturligtvis "lite extra" för FV. Därför har det varit bra att få vara med och bidra med mi na civila yrkeserfarenheter i detta arbete. Det har också varit ett mycket bra arbetsklimat i den grupp som arbetat med Profil-gO, ett klimat av att ta och ge och att lära av varandra. Det har varit ovanligt stimulerande. Jag hoppas verkligen att Profil-gO nu lyckas. Men det beror på viljan... hos var och en! I 5

6 6 Vårt flygvapen är allmänt erkänt som ett a de bästa i Europa. Vi har välutbildad perso... nal, högklassig materiel och vi upprätthåll hög försvarsberedskap. Flygvapnet har tor betydelse för trovärdigheten i den sven säkerhetspolitiken, som syftar till att be r landets oberoende.

7 DU är profilen I FV! - DU skapar FV-prolilen! M en vi lever i en tid av snabb förändring där flera faktorer påverkar Fly~vap'nets effektivitet. I omvärlden sker for narvarande en kraftig satsning på flygstridskrafter med såväl ökad kvalitet som kvantitet. Nya vapensystem anskaffas - t ex attackfl'y~ med lång räckvidd, kryssningsrobotar, preclslonsnktade och yttäckande vapen. Denna förändring ställer ändrade krav p å vår förm åga. Samtidigt har våra flygstridskrafters numerär under en lång tid nedgått, så att marginalerna antalsmässigt är mycket små. Vi har dessutom under de senaste åren förlorat värdefull personal inom flera yrkesgrenar. Flygvapnet genomgår för närvarande en omfattande utveckling inom såväl flyg-, bassom stril-området. Som begrepp kan de sammanfattas till Flyg 90, Bas 90 och Stril 90. Det kommer att ställa nya krav på vår organisation att effektivt utnyttja de nya systemen. Deras svenska profil i tekniskt avvseende måste fullföljas i vår utbildning på och användning av dem. För att möta denna utveckling i omvärlden och hos oss själva krävs kraftinsatser in om a.lla områden av vår verksamhet. Dessa maste riktas både utåt och inåt i Flygvapnet. De måste beröra såväl Flygvapnets kvalitet och numerär som individens förutsättningar och bidra till en positiv utveckling av Flygvapnet.... I vår utåtriktade verksamhet ska VI fortsatta att: ~ Arbeta för att få tillräckliga anslag för att kunna lösa våra uppgifter. Det är en av förutsättnin& arna för att kunna utveckla Flygvapnets kvahtet och behålla - helst öka - vår numerär. ~ Arbeta för bättre anställningsförmåner och sociala förhållanden för vår personal. ~ Informera allmänheten om Flygvapnets roll och förmåga i vår säkerhetspolitik. Men det räcker inte enbart med denna utåtriktade verksamhet. Den tar tid att genomföra. Vi får trots allt räkna med att även i fortsättningen ha snäva ekonomiska förutsättningar. Vår personalbrist kommer under de närmaste åren att vara besvärande, även om statsmakterna snabbt tillgodoser kraven på bättre löneförmåner och sociala förhållanden. Vi måste därför arbeta intensivt på att utveckla användandet av våra system med främst oss själva. U nder den kommande tiden måste vi prioritera grundutbildning och direkt fackutbildning för att.bygga upp vår personaitillgång. Stora delar av vår~ :esur~er k~m~er att behövas för detta. Samtidigt maste VI bibehålla en hög beredskap. Vi måste värna om människan i Flygvapnet, öka vår professionalism. o~~ ännu bättr~ ~~ i dag ge utrymme för den Idenkedom och Initiativförmåga som finns hos Flygvapnets pers? nal. På så sätt kan vi delvis kompensera de brister vi har i organisation och numerär. Detta ska vi åstadkomma genom en ökad delegering av ansvar och befogenheter. Härigenom skapar vi också ökade n:.öj.ligheter till personlig utveckling och arbetsgladje.yar och en ska kunna känna tillfredsställelse I vetskapen att ha gjort ett bra arbete. Ett arbete att vara stolt över, att leva vidare i. För att uppnå detta behövs inte andra människor eller annan teknik än de/den vi har eller utvecklar. Vad vi behöver är att se på människor med delvis nya ögon. Då kan vi bättre än hittills utnyttja den inneboende kraften och skaparförmågan hos var och en. Ledstjärnan för all verksamhet i flygvapnet är att skapa krigsdugliga förband med hög beredskap och insatsförmåga även med fredsresurserna_ Det är viktigt att vi alla i vår verksamhet har detta mål för ögonen, vare sig vi arbetar inom utbildning, materielutveckling eller andra verksamhetsområden. En klar prioritering av verksamheten mot detta mål är en förutsättning för att Flygvapnet ska fungera effektivt. Det innebär framför allt att vi måste precisera uppgifter och delmål tydligt. Till bilden hör också att vi måste ge våra medarbetare en betydande frihet att välja medel för att lösa uppgifterna och nå målen.. o Samtidigt ligger det naturligen ett ansvar pa alla chefer att kontrollera att målen nås och att ge de resurser och anvisningar som b~hövs för att korrigera brister. För att' kunna gora detta bra måste vi förbättra våra metoder att mäta resultat. ~ 7

8 En sammanfattning av iden med Flygvapnets ]>cr]\jn~9:!) kan göras med följande ord: Under hägnet av (pcr:[j'1~l 2):D kommer den enskilde att få större handlingsfrihet. Det är viktigt av de skäl som angetts ovan. Men Flygvapnet kan inte bestå av ett antal individualister. Vår verksamhet bygger på ett lagarbete. Alla yrkesgrupper måste samarbeta mot de gemensamma målen: Hög beredskap och insatsförmåga och en förstklassig krigsorganisation. Ett bra samarbete kräver ömsesidig respekt, öppenhet, hjälpsamhet och frihet från prestige! De förändringar vi står inför kanske till del känns krävande och besvärliga. Men det positiva kommer att dominera! m<jlo Q 2):!) är en utveckling i Flygvapnet som är nödvändig. Men på sätt och vis är den också följdriktig med tanke på vår tradition. Flygvapnet har aldrig stått stilla under sina 60 år. Utvecklingen har hela tiden varit dynamisk. Den vägen går vi nu vidare på. Och i takt med tiden. 8

9 Folo: Nils-Gördn Widh ~~~ *{;:( 90-tai~ts flygsystem kommet attge flygföraren större handlingmojligheter än i dagens sys~ tern. Men miljön kommer att ställa avsevärt större krav på hans kunskaper, färdigheter och fysik än i dag.**vadärdetdåsomföräridras? * ** Hotbilden. - Stormakterna satsar stort på offensivt flyg både i väst och öst. Särskilt markant är utvecklingen för närvarande inom Warszawa pakten - t ex: ~ Attackflygplanet Su-24 Fencer, som har väsentligt längre aktionsradie och lastförmåga än tidigare attackflyg och därmed möjlighet till ett flexiblare offensivt uppträdande. ~ De tunga jaktflygplanen MiG-3l Foxhound och Su-27 Flanker - som är i paritet med västmakternas F- 14 Tomcat och F-1S Eagle - och har "look down - shoot down"-kapacitet. ~ Det "lätta" (ca 14 ton) jaktflygplanet MiG-29 Fulcrum, som ligger i klass med västmakternas F-16 Fighting Falcon och F-18 Hornet. På västsidan har förstudierna för kommande flygplangeneration börjat; t ~x det amerikanska ATF (Advanced Tactical Fighter), europeiska EFA-projektet (gemensamt för Storbrittannien, Västtysk Iand, Italien och Spanien) samt det franska ACT (Avion decombattactique), som i sin nuvarande experimentversion kallas " Rafale A". På beväpningssidan fortsätter satsningen på jaktrobotar med framifrånkapacitet, precisionsriktade attackvapen och Y t täckande vapen. Luftvärnet blir allt effektivare. Motmedel kommer att utvecklas ytterl i gare. Vi kan vänta oss en allt svårare störmiljö för radar, radio och beväpning. På ledningssidan fortsätter utvecklingen av flygande radar samt lednings- och informationssystem. 9

10 NORDEN ". Oor ~o ~,, ". ~ ~ l,v-~ -F}V _ '1'if!P' /~ ~-"-' ~-I "" i~_~ 5 b,-) : PI \ t Ol>';' I Heldragen linje Streckad IInle Su-24IWP F-lll/NATO Aklionsradierna ( = I-o-r) för dt! Ivå akluella allackflygplanen ar raknade med en s k LlH-profil (= Low-Low-Hig hj och alt de är försedda med vi/pena/lernaliv och fälltankar samt all de opererar från fredsbaseringar. Med luf/lankning som I ex vid Libyen-attacken i början av året kan F-III väsentligl ulsträcka aktionsradien. Flygsystemen. - Det är alltså en krävande m iljö vi ställ s infö r. Vi gör dock sjä lva stora insatser för att leva upp till kraven på 90-talet genom en fortlöpande modernisering av våra befintliga flygplantyper sa mt genomförandet av JAS 39-projektet, mm. Men hotbilden och utvecklingen av våra flygsystem kommer att påverka kraven på 90-talets flygförare och därmed ocks: han s utbildning. Betrakta diagram l' Här har jag för c;ökt att beskriva utvecklingen av våra flygsystem från J 29 och framåt. På den vert ika le! axeln har jag satt " Förarkapacitet" och på den horisontella några av de olika strid s fl ygpla n vi haft och har. Diagrammet är förstås bara ungefärligt. Men det försöker illustrera re lationerna mellan olika uppgifter en förare har och vilken total uteffekt systemet kan ge. Den nedersta linjen markera r den kapacitet som krävs för att flyga fl ygplanet. Därnäst följer linjer som anger krav på va pensystemkunnande, kunskap om den operativa och takti ska miljö n samt överst taktikanpassningiproblemlösning och chefsskap i luften. J 29 var ett fältmässigt och effektivt flygpl an för sin tid men relativt svårfluget. Under större delen av sin tid som jaktflygplan bestod beväpningen endast av 4 x 20 mm akan, dvs ett lågt krav på system- Med 5u-24 baserad på Kolahalvön läcks även de nordligaste delarna al' Norden. På Kolahalvön finns 16 flygba ser! 81 a. kunnande. Flygplanet utnyttjades i jaktku rva mot bomb- och tran sportfl ygpla n. Mot jakt var kurvstrid paten tlö,n ingen. Med den här profilen var den skicklige spakdragaren den bäste jaktföraren. Eft erhand komplicerades både hotbild och fl ygmateriel. 32-systemet var i och för si g mer lättfluget, men det innehöll radarsystem, passiva motmedel och fler vapentyper eller kamerasystem. Genom två sit sigheten avla stades föraren. Men en större del av hans verksam het ägnades åt den ta ktiska miljön och systemhanteringen. 35-systemet innebar debut för deltaflygplan med en helt ny och delvis svårare aerodynami k att behärska. 35: an är ett högprestandaflygp lan so m genom fortlöpande modifieringar gö r och kommer att göra gog tjän st många år framåt. Plattformen är i vi ssa lägen svårflugen samtidigt som system oc h miljökunnande ställer större krav på föra ren. 35-systemet utnyttjas praktiskt taget helt som jakt, vilket begränc;ar kravet på taktiskt kunnande ino m andra fl ygs lagsfunktioner Men efterhand som hotmiljön blir svårare kommer allt större kr av på förarens taktiska förmåga och systemkunnan de att ställas Med 37-systemel' har " the dual role combat aircraft" introducerats. Genom sin utformning med styrautomat, automatisk farthållning, vä l förara npassa d presentation av fl ygdata (bl a på siktlinjesindikato r) är flygplanet trots sin större allsid ighet och bättre prestanda lättare att flyga än J 35. Förutom sin huvuduppgift som endera jakt-, attack- el ler spaningsförare måste föraren också behärska en andrahandsuppgift som attack- resp jaktförare. Vi ggen-systemet medger emellertid in te lika hög kapacitet inom andrahandsuppgiften som inom hu vuduppgiften. Det är därför naturligt att kraven på föraren i första hand koncenterar sig till hans huvu duppgift. Men föraren ha r fler vapensystem att hantera, liksom radar och motmedel m m samt att den ta kti ska miljön har blivit svårare. I fra mtiden kommer miljön att bli ännu hårdare. Miljön -liksom nytillkommande sys tem i flygplanet - kommer efterhand att ställ a allt högre krav på föraren som systemoperatör och ta ktiker. Med JAS 39 Gripen får vi det första verkli gt mångsidiga stridsflygplanet med full kapacitet såvä l inom jakt, attack som spa ning. Genom de hjälpsystem som finns i flygplanet beräknas det bli ännu lättare att flyga än Viggen-systemet. Att starta, flyga och landa Gripen-flygplanet kommer därför att vara en förhål landevis enkel uppgift. Men samtidigt ökar kraven inom de andra områdena för föraren. Han ska systemtekniskt fullt ut kunna använda all a jakt- och attackvapen samt spaningsutrustningar. Han ska vara vä l bevandrad i den operativa och taktiska miljön i vi lken ro ll ha n än uppträder. Hotbilden och de res urser flygplanet stäl ler till förfogande kommer att kräva ännu 10

11 det taktiska läget med viss analys och förslag till åtgärd. Det ger föraren betydligt större möjligheter att använda sina egna tillgångar på ett kreativt sätt. eom m.~~~ -~~~~" knsppt 1000 m. SA~I dragkraft $om msnc5 tlerprestsnds Imponllnldll. Gruppen ff{jg mer än i dag av hans förmåga till problemo. kbmouffllgsmalsdll ffyjjplllnen uppvftib mt1d nor precision och viii tlbmmllnhal/el lösning och taktikanpassning. o db fln ytfjnnlsch. Mer om MIG-29 f nr4188. Den tekn ik vi får kommer - rätt använd Foto: FlygtIspenNytt. att avlasta föraren från trivialiteter och ge honom en välanpassad information om Kapacitet Diagram 1: J+A A+J S+A Operatl" mil/il JAS Fpl29 Fpl32 Fpl3S Fpl37 Fpl39 Vapensystem Flygplanplallformens s"arlghetsgrad e evad krävs av morgondagens flygförare? - Den utveckling av flygförarrollen som jag visat på från J 29 och framåt innebär inte att den totala uppgiften för föraren blir enklare. Sammanlagt får han ett svå rare jobb att klara genom den svårare hotmiljön och genom kraven att klara tre flygslagsuppgifter med de vapen och spaningsutrustningar som finns. Kravet på att vara en god förare i den klassiska närstriden har heller inte försvunnit, men han får avsevärd hjälp med att hålla flygplanet inom dess manövrerbarhetsgränser. En bättre presentation av den taktiska miljön kommer också att hjälpa honom att agera på ett riktigt sätt. De klassiska kraven på en god förare består. Men jämfört med läget på 50-talet har en utökning av förarens roll skett från att manövrera och skjuta bra till att också vara taktiker och system operatör. Han måste också vara mycket väl förtrogen med de olika operativa och taktiska miljöer som de olika uppdragstyperna innebär, dvs ha en god förmåga att " läsa spelet" (för att använda en idrottsterm) och att improvisera. 90-talets flygförare måste alltså vara en högt kvalificerad person med skicklighet, mod, framåtanda och fantasi. Vi har den typen av förare redan i dag i FV. Det gäller bara att behålla dem och att rekrytera nya förare med samma klass. e e Snabbare taktikutveckling! - Vi har redan i dag ett behov av att intensifiera och snabba upp taktikutvecklingen. Det kravet kommer att öka på 90-talet. Taktiken förändras - eller borde förändras - snabbare än vi hinner skriva, trycka och distribuera den i hittills vedertagna former. För att klara en snabb taktikutveckling måste vi i ökad utsträckning sprida verksamheten till alla divisioner och ge större handlingsfrihet och ansvar både för divisionschefer och enskilda förare. Erdast på det sättet kan vi dra nytta av den stora fond av kunskap och iderikedom som finns hos våra förare. Fortfarande kommer dock - tyvärr, får man säga - en balansgång att bli nödvändig mellan friheten att tillämpa olika taktiker och kravet att kunna göra insats i olika delar av landet utan att behöva speciaiutbilda förare och radarjaktledare för varje särskilt fall. Utvecklas på förbanden olika taktiska mönster kan detta kanske skapa förvirring eller försvåra samverkan då uppdrag skall utföras tillsammans m d andra förband. Taktiken måste vara känd på alla förband. Häri ligger en svårighet. På samma sätt måste vi också snabbt kunna reorganisera förbanden. Overgripan- ~

12 de säkerhetsbestämmelser kommer också att begränsa friheten (OSF är skriven med blod), men en fortlöpande strävan måste vara att minimera antalet restri ktioner. Effektivare utbildning! - Vårt flygutbildningssystem måste i ökad grad inriktas på den taktiska flygutbildningen. Det teoretiska kunskapsomfånget beträffande hotbild, vapenteknik, stridsmiljöer och samverkan med andra delar av försvaret kommer att öka. Samtidigt kan vi inte räkna med längre arbetstid eller mycket större antal flygtimmar än vi har för närvarande. Det här ställer höga krav på ett effektivt och ändamålsenligt flygutbildningss)'stem. Vi har i dag utmärkt lärarpersonal i FV. Vi har bra simulatorer, men de måste anpassas till de taktiska kraven i utbildningen. Med hjälpmedlen för den teoretiska utbildningen är det sämre beställt. Teoriutbildningen sker i form av klassrumsu n dervisning och självstudier i handböcker. Äldre förares erfarenheter och kunnande överförs till yngre muntligt i samband med ordergivningar och genomgångar. Det senare är ett utmärkt och nödvändigt förfarande. Behovet av personlig kontakt och personligt intresse för varje elev kommer aldrig att kunna minskas utan snarare öka genom den komplexare miljön föraren har att arbeta i. Men med den ringa tillgången till lärarpersonal och genom den - tyvärr snabba omsättningen av personal är det nödvändigt att frigöra den tillgängliga lärarpersonaleri för det den är bäst på: personlig kontakt och rådgivning. Det innebär, att de teoretiska utbildningshjälpmedien måste förbättras. Här fi nns stora möjligheter till en effektivare och m er individanpassad utbildning med bättre uppföljning av elevens framsteg genom ny teknik - t ex datorstödd utbildning. Effektivisera utbildningen ~ Använd rätt datorstöd ~ Fo lo: Ivar Blix( Detta är emellertid bara en liten del av hela den förändring som måste genomföras. Vid flygstaben arbetar en grupp som, med hjälp av utbildningsexperter från förbanden, har till uppgift att ta fram det framtida utbildningssystemet. Det handlar om: Flygutbildningens innehåll och skedesindelning. ~ Materielfrågor - t ex val av flygplantyper för skolutbildningen fram till JA 37 och JAS 39, simulatorer, momentsi mulatorer, datorstöd, mm. ~ Central eller lokal utbildning. Tillgång tilllärarpersonal. ~ Flygpedagogik. Utredningen kommer att pågå i flera år. Vissa delavtappningar måste dock göras Fal a Rune Rydh Datorstödd utbildning verkar tyvärr ha fått dåligt rykte i Sverige. Situationen liknar den som rådde efter första världskriget beträffande stridsvagnar: 1917 insatte engelsmännen vid Cambrai världshistoriens första pansaranfall. Slaget blev ett misslyckande beroende på underhållssvårigheter. Men det visade på de stora möjligheterna att nå rörlighet och eld kraft. Fransmän och engelsmän såg främst till de negativa erfarenheterna och eftersatte utvecklingen av stridsvagnar. Tyskar och ryssar gjorde tvärtom. Resten är historia. De erfarenheter vi har av datorstödd utbildning i Sverige i dag härstammar från stenåldersmässiga utrustningar. De svarar inte alls mot vad som är möjligt att åstadkomma och vad som redan med framgång används av t ex den amerikanska krigsmakten - US Navy & USAF, m fl 12

13 som skiljer chefer och flygförare från bokhållare. Fa la: Slig-Gö ran N ilsso n tidigt - t ex val av skolfygplan, ställningstagande till tvåsitsig JAS 39 och systemsimulatorer. En fascinerande utveckling är på gång inom utbildningsområdeti Utbilda för krigets krav! - Krig är Påverka arbetet osäkerhet. Insatserna är höga, spelreglerna är okända och effekten av insatserna kan inte bedömas på förhand. Fatta beslut En sak är säker: Den motverkan vi kommer att få på oss kommer att tvinga oss fungera även med ofullständiga sy stem, dvs att improvisera och fatta beslut vars effekt vi inte kan förutse till alla delar. Förutom en ändamålsenlig systemutbildning är det därför viktigt, att vi inom Flygvapnet skapar en förmåga och vilja hos varje individ och ta ansvar, fatta beslut och improvisera. Detta är adelsmärket på en väl fungerande personal och det FolO:.'lIg -G6ran N ilsson Ta ansvar Delegera mera För att åstadkomma detta krävs att vi inte bara i teorin delegerar ansvar. Vi måste ge personal på alla nivåer möjligheter att påverka sitt arbete, lära sig fatta beslut och ha ett eget ansvar. Det innebär ett förändrat sätt att se på hur Flygvapnets mål skall uppnås. Det finns inte bara en bästa väg att nå målet. Mångfalden av vägar ökar vår förmåga till improvisation och självständigt beslutsfattande. MåiuppfylInad innebär inte bara att bokföringsmässigt genomföra ett antal uppgifter. Sättet att lösa uppgiften är lika väsentlig. Träningen i att fatta beslut och planera och leda en verksamhet är lika viktig som själva uppgiftens lösande! För att få personal som verkligen kan hantera osäkerheter måste denna tränas för detta i fred. Det åstad koms inte genom fler bestämmelser utan genom ökad delegering av såväl arbetsuppgifter som ansvar för beslut. Sedan ankommer det på chefer på olika nivåer att verkligen kontrollera att kraven uppfylls. Arbetsmiljö för effektivitet och utveckling! - För att få en hög effektivitet och utveckling måste vi skapa en miljö i Flygvapnet, så att vi än bättre än i dag tar till vara kunskaper, ideer och initiativförmåga hos våra medarbetare genom att ge dem ökade befogenheter inom sina områden. Vi bör också ge ökade möjligheter till personlig utveckling. Detta kan ske t ex genom att uppmuntra och stödja enskilda studier och genom ett nära samarbete mellan personal på staber och förband. Den här utvecklingen kan inte åstadkommas enbart uppifrån. Alla måste medverka till den. Så vänta Dig inte att överordnade och högre myndigheter ska klara alla svårigheter åt Dig! Sätt igång med Ditt eget ansvarsområde! Påverka Dina chefer och underlydande! Det finns naturligtvis yttre faktorer som skapar svårigheter för oss att realisera detta. Vi m åste slåss för att påverka dem! Mycket kan ändå göras redan med de gränser vi har att arbeta inom i dag. Låt oss ha klarhet nog att acceptera de saker som vi inte kan påverka, men framförallt modet att ändra de saker vi kan ändra... och förmågan att inse skillnaden. Låt oss även ha klokheten att tillämpa demokratiska former under största möjliga frihet för individen. Lyckas vi med utvecklingen mot " Flyg 90", får vi ett flygvapen där människor är effektiva och utvecklande och där de trivs. Sådant genererar GO- och VI-anda! - Då har Profil-90-arbetet burit god frukt och därmed har vi fått ett ännu bättre flygvapen! Göran Tode 13

14 En IIIJghIJ/dsradarsYst"", En lågllij/dsradarsystsm, En flygljuret radarsytbm, En eemralsystem, PS BID PSB70 PS BIO SIrI/e 10.\.. 14 Av överstelöjtnant Owe Eklund

15 15

16

17 För beställning (eller rekvirering av vår katalog) ring eller skriv till: JOKERKLÄDER AB, Box 113, BODEN. Tel

18 : Vit eller gul T-shirt i 100 % bomull. WCT-overall. Finns i storlekarna 3-8. Finns i storlekarna 4-7. Ny modell. Ny modell.

19 : Tenniströja med kort ärm, bröstficka och krage. Finns i vitt och Sommarjacka i impregnerad vindpoplin. Finns i storlekarna 3-8. gult. Storlekar 4-8. Ny modell. Pilotsk j orta'l 09 Marinblå slips Finns i stor - _ med gula och blå lekarna 3-8. effektränder. 98: Sportbag, praktisk och rymlig. Ny modell _ Collegetröja. _ 109 Nyde8ign. Finns i storlekarna 6-8 år, år, år samt storlekarna Blå vindoverall i impregnerad vindpoplin. levereras i storlekarna : Marinblå scarf med gula och blå effektränder och Flygvapnets märke. Storlek 70 x 70. Ny modell.

20

Av: flygsystem kommer attge flygföra

Av: flygsystem kommer attge flygföra * M -tf 90 ta/ets flygsystem kommer attge flygföra M ren större hand/ingmöj/igheter än i dagens system. Men miljön kommer att ställa avsevärt större krav på hans kunskaper, färdigheter och fysik än i dag.

Läs mer

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom att komplettera

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER

FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND Försvarsmaktens specialförband är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB www.smab.se Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB Innehåll: Tankar från bryggan Efterfrågan på Säljutbildningar ökar Läkemedelsföretag använder Profilkursen Säljarna

Läs mer

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Forskning och utveckling på försvarsområdet Dir. 2015:103 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till inriktningen, omfattningen

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Kungl Krigsvetenskapsakademiens

Kungl Krigsvetenskapsakademiens HANDLINGAR 1990-talets omvälvningar för luftstridskrafterna erfarenheter inför framtiden Sammanfattning av årsberättelse 2000 i Kungl Krigsvetenskapsakademien avd III den 23 maj 2000 av överste Bertil

Läs mer

Välj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft.

Välj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft. Välj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft. Varför Skellefteå Kraft? Här får jag arbeta med hållbar utveckling, som är viktig både för Sverige och resten av världen. Det många kopplar

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar

VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT VAD Vår KAN strategi JAG GÖRA FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar VÅR ÄNDAMÅLSPARAGRAF Stiftelsen skall i samverkan med Svenska kyrkans församlingar och andra, i

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2014 2015 SISU Idrottsutbildarna Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab September 2013 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För förbundsstyrelsens (FS) ledning av verksamheten

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

Den Kreativa Nervositeten

Den Kreativa Nervositeten Den Kreativa Nervositeten Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 1 DEN KREATIVA NERVOSITETEN Den Kreativa Nervositeten riktar sig till personer som skall förbereda en presentation. Syftet är att kunna

Läs mer

Officersprogrammet 08-11 med Militärteknisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan

Officersprogrammet 08-11 med Militärteknisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan FHS UTBILDNINGSPLAN Sid 1 (5) Officersprogrammet 08-11 med Militärteknisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan 1. Nivå Grundnivå. 2. Fastställande Utbildningsplanen har fastställts av Försvarshögskolans

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Kompetensutveckling. inkl regler för fritidsstudier. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2002-08-21.

Kompetensutveckling. inkl regler för fritidsstudier. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2002-08-21. Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Bodil Larsson, tfn 13 55 23 Riktlinjer för Kompetensutveckling inkl regler för fritidsstudier Antagna av Kommunstyrelsen 2002-08-21. Syfte Vi ska

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Att leda osäkra och komplexa projekt

Att leda osäkra och komplexa projekt Att leda osäkra och komplexa projekt Vad är problemet? Ett ledarskap som fokuserar på tydlig standardisering samt hård styrning och kontroll resulterar ofta i ineffektivitet, bristande ansvarstagande hos

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Styrning och struktur FMV Systemledning

Styrning och struktur FMV Systemledning Styrning och struktur FMV Systemledning C SML Genmj Per Lodin 081106 Dag #2 - Ledarskap & Beslut 27:e maj Behov Ledarskap 6:e nov Genomförande 12:e feb Agenda Kravbilden Expeditionära insatser Ökat fokus

Läs mer

PERSONALPOLITISKT PROGRAM FÖR KOMMUNFÖRBUND ET NORRBOTTEN

PERSONALPOLITISKT PROGRAM FÖR KOMMUNFÖRBUND ET NORRBOTTEN 1 KOMMUNFÖRBUNDET Fastställd av styrelsen 2011-06-09 NORRBOTTEN PERSONALPOLITISKT PROGRAM FÖR KOMMUNFÖRBUND ET NORRBOTTEN 2 KOMMUNFÖRBUNDET NORRBOTTEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1 Inledning 3 2 Varför en

Läs mer

Ledningsvetenskap, grundkurs. Professor Martin Holmberg Examinator

Ledningsvetenskap, grundkurs. Professor Martin Holmberg Examinator Ledningsvetenskap, grundkurs Professor Martin Holmberg Examinator Administration Passerkort kommer kunna hämtas hos vakten Mailkonto + inloggning kommer kunna hämtas hos helpdesk bredvid vakten FHS är

Läs mer

LEDNINGS- OCH SAMBANDSSYSTEM FV-SYSTEM FRÅN PLOTTBORD TILL FV 2000

LEDNINGS- OCH SAMBANDSSYSTEM FV-SYSTEM FRÅN PLOTTBORD TILL FV 2000 LEDNINGS- OCH SAMBANDSSYSTEM FV-SYSTEM FRÅN PLOTTBORD TILL FV 2000 ERIK HÄGGBLAD FMV: FUNKTION FÖRETRÄDARE LUFT HISTORIA FÖRSTA SYSTEMEN BYGGDE PÅ TALRAPPORTERING OCH PLOTTBORD TELEFONNÄTETS STRUKTUR UTGJORDE

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

FMV. Marinens utveckling

FMV. Marinens utveckling FMV Marinens utveckling Marina förutsättningar Niklas Gustafsson/Försvarsmakten Marinens utveckling Med anledning av den aktuella försvarsdebatten känns det angeläget att beskriva marinens uppgifter och

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

Processorientering. Idrottslag Operativa arbetet. 'empowerment"

Processorientering. Idrottslag Operativa arbetet. 'empowerment Processägarens roll och uppgifter är nya. Inte kan samexistera med en traditionell linjechefs Resursägarens arbete syftar till att frigöra och utveckla den hjärnkraft som finns i organisationen Processerna

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...

Läs mer

HAR DU DET SOM KRÄVS?

HAR DU DET SOM KRÄVS? HAR DU DET SOM KRÄVS? 1 VI SÖKER DIG Som du kanske vet förbereder Försvarsmakten en övergång från värnplikt till frivillighet. Förutsatt att riksdagen tar beslut under våren kommer ingen att utbildas med

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-12-15, 135 Diarienummer: 2014-000378 För revidering ansvarar: Kommunchef För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunchef

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning.

AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Gunnela Westlander, bokanmälan Gunnar Kihlblom: AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Värmdö: Solid Affärs Coaching. ISBN 978-91-633-8657-2 Coaching är en metod

Läs mer

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat VÄLKOMMEN! Varmt välkommen till kursen Ledarskap för ökat resultat! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Fastställd av rektor 2013-09-03 1 INNEHÅLL Inledning ledarskapets strategiska roll 3 En policy för alla chefer och ledare 4 Ditt uppdrag 5 Förhållningssätt

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID

SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID Vad erbjuder vi? Utmaningar. Erfarna och kompetenta kollegor. Flexibelt arbete uppgifter, arbetstider, ledighet. Omväxlande arbete ingen arbetsvecka

Läs mer

Boksammanfattning. Våga leda modigare! Om författaren. Egen erfarenhet och andras. Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd.

Boksammanfattning. Våga leda modigare! Om författaren. Egen erfarenhet och andras. Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd. Boksammanfattning Våga leda modigare! Om författaren Malin Trossing har en gedigen bakgrund som ledare inom olika branscher och började sin chefsbana redan vid 26 års ålder. Hennes första bok Våga leda

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

FAGERSTA KOMMUN LEDNINGSSTRATEGI

FAGERSTA KOMMUN LEDNINGSSTRATEGI FAGERSTA KOMMUN LEDNINGSSTRATEGI Antagen av kommunfullmäktige 1998-05-26 74 och ändrad 2004-06-22 57 DE TIO GRUNDSATSERNA 1. Förtroendevalda och anställda ska tillämpa ett arbetssätt och ett bemötande,

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

TOP PERFORMANCE. Ledningsgruppsutveckling 2013-2014 Pikudesign - Grundprogram. Piku AB

TOP PERFORMANCE. Ledningsgruppsutveckling 2013-2014 Pikudesign - Grundprogram. Piku AB TOP PERFORMANCE Ledningsgruppsutveckling 2013-2014 Pikudesign - Grundprogram Hur väl fungerar din ledningsgrupp som team? Hur effektiva är era möten? Är ledningsgruppen det strategiska verktyg som du behöver?

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

Personalpolicy. för Stockholms stad

Personalpolicy. för Stockholms stad Personalpolicy för Stockholms stad Tydliga gemensamma mål För att värna och utveckla vår allra viktigaste tillgång, stadens anställda och deras arbete för stockholmarnas bästa, är en aktiv personalpolitik

Läs mer

Anställdskap en trivselkultur

Anställdskap en trivselkultur Anställdskap en trivselkultur Anställdas engagemang i företag och organisationer är drivkraften i verksamheten. Ett företag består inte av produkter och pengar utan av människor som jobbar med produkter

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Utgångspunkter f ör scoutledarutbildning

Utgångspunkter f ör scoutledarutbildning Utgångspunkter f ör scoutledarutbildning Scouternas utbildningssystem, antaget av Scouternas styrelse 2014-10-12 Scouterna Box 420 34 Telefon: +46 8-568 432 00 Webb: www.scouterna.se The Guides and Scouts

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen 1 Gällande lagar och regler i Sverige visar inte några påtagliga skillnader när det gäller rättigheter och skyldigheter för kvinnor och

Läs mer

Sandareds IBS:s riktlinjer och policy

Sandareds IBS:s riktlinjer och policy Sandareds IBS:s riktlinjer och policy FÖRORD I detta dokument har vi satt Sandareds IBS: s policy och riktlinjer på pränt. Syftet med dokumentet är att ge vägledning i hur föreningen ställer sig i en rad

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Att leda ett lag. Christer Dreberg. Handledare: Ulf Engman 2011-05-12

Att leda ett lag. Christer Dreberg. Handledare: Ulf Engman 2011-05-12 Att leda ett lag Christer Dreberg Handledare: Ulf Engman 2011-05-12 1 Sammanfattning Att leda ett lag är ett väldigt brett område. Jag har valt att söka efter grunder för att nå framgång. Hur stort inflytande

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2014-2015

Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2014-2015 VERKSAMHETSINRIKTNING 2014-2015 Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2014-2015 OM SISU IDROTTSUTBILDARNA SISU Idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund skapat av medlemmarna,

Läs mer

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Utbildningsplan 1 (5) Programmets benämning Officersprogrammet med militärteknisk profil Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Högskolepoäng:

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Innehållsförteckning. Bilaga 5 1(8)

Innehållsförteckning. Bilaga 5 1(8) Bilaga 5 1(8) Innehållsförteckning Avtal om Samverkan och utveckling 5 1. Allmänt. 5 2. Medbestämmande och samverkan 6 3. Koncerner och företag med flera driftsenheter. 8 4. Facklig information på betald

Läs mer

Inriktningsbeslut för Försvarsmakten 2010-2014

Inriktningsbeslut för Försvarsmakten 2010-2014 Regeringsbeslut 3 2010-01-14 Fö2009/1354 /MIL (Slutligt) Försvarsdepartementet Försvarsmakten 107 85 STOCKHOLM Inriktningsbeslut för Försvarsmakten 2010-2014 Regeringens beslut Regeringen beslutar att

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program 1 (7) Typ: Program Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2010-04-20, 18 Uppdateras: 2015 Styrdokument för personalarbetet på samtliga arbetsplatser i Strömsunds kommun. Strömsunds kommun

Läs mer

FV i den för. la ~'J. jj~l)~ jj~!iill,jlj

FV i den för. la ~'J. jj~l)~ jj~!iill,jlj 1980 publicerade ÖB nya tankar angående övningsverksamheten i landet. Ditintills hade mi -Ioövningar av varierande omfattning genomförts. Vissa var prioriterade med förband från flera försvarsgrenar, andra

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Hur studera ledning? Systemteori Ledningsprocesser Designlogik

Hur studera ledning? Systemteori Ledningsprocesser Designlogik DOODA Hur studera ledning? Systemteori Ledningsprocesser Designlogik Ett ledningssystem är så komplext att vi inte kan studera systemet som helhet Olika metoder för olika syften Vi kommer idag endast prata

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer