Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013"

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Skåne län Prognos för arbetsmarknaden 2014

2 Text: Thomas Behrens, Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa

3 Sida: 3 av 75 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 4 Definitioner... 4 Sammanfattning... 6 Antalet sysselsatta ökar 2013 och Arbetslösheten vänder nedåt Utmaningar på länets arbetsmarknad... 6 Skör tillväxt... 8 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling... 8 Lediga platser Kapacitetsutnyttjande Rekryteringsproblem Varsel Näringsgrenar och yrken Sysselsättningen i länet fram till fjärde kvartalet Jordbruk, skogsbruk och fiske Industri Byggverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Brist och överskott på arbetskraft En blick över sundet Utbudet av arbetskraft Befolkningen i arbetsför ålder fortsätter växa men i allt långsammare takt Arbetskraften ökar i Skåne Arbetslösa inskrivna vid Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens utveckling Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Fördjupning: Arbetslöshetens struktur Om prognosen Källor Bilaga: Kommuntabeller... 69

4 Sida: 4 av 75 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Skåne län presenteras bedömningar för den regionala sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen. I rapporten återfinns bedömningar av utvecklingen inom de olika huvudbranscherna industri, byggverksamhet, privata tjänster, offentliga tjänster samt jord- och skogsbruk. Dessutom beskrivs bland annat befolkningsutvecklingen, arbetskraftsutbudet, arbetsgivarnas bedömningar av efterfrågan på varor och tjänster, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal privata och offentliga arbetsgivare. Intervjuerna görs av arbetsförmedlare och svaren inhämtas via dialog med arbetsgivarna vid ett besök eller per telefon. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten 2013 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen. Definitioner Arbetsförmedlingens konjunkturindex Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget hos de privata arbetsgivarna. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Motsvarande index för offentliga arbetsgivare kallas Arbetsförmedlingens verksamhetsindex. Arbetsställe Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. Inskrivna arbetslösa Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Notera att den arbetslöshetsstatistik som Arbetsförmedlingen redovisar inte är den officiella ar-

5 Sida: 5 av 75 betslösheten utan att den redovisas av Statistiska centralbyrån (SCB) i deras Arbetskraftsundersökning (AKU). Registerbaserad arbetskraft Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik RAMS) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Den registerbaserade arbetskraften används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Samtliga uppgifter avser åldersgruppen år. Säsongsrensning Säsongrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie. Säsongrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Vid säsongrensning beräknas även seriens trend. Skånes regionala indelning Region Skåne delar in Skåne i fyra delregioner ( fyra hörn ) Nordöstra Skåne med Kristianstad som centrum, Nordvästra Skåne med Helsingborg som centrum, Sydvästra Skåne med Malmö och Lund som centralorter samt Sydöstra Skåne med centralorten Ystad 1. Delregionerna motsvarar i stort sett kommunala samverkansområden. Arbetsförmedlingens prognos använder denna indelning av Skåne för att identifiera regionala förhållanden. Tidigare har Arbetsförmedlingen använt en indelning som i stort sett baserats på SCB:s indelning lokala arbetsmarknader. 1 NORDÖSTRA SKÅNE Bromölla, Hässleholm, Hörby, Kristianstad, Osby, Östra Göinge NORDVÄSTRA SKÅNE Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga SYDVÄSTRA SKÅNE Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg, Vellinge SYDÖSTRA SKÅNE Skurup, Sjöbo, Tomelilla, Ystad, Simrishamn

6 Sida: 6 av 75 Sammanfattning Den inhemska efterfrågan har blivit en viktig drivkraft för tillväxten i den svenska ekonomin. Hushållen har haft en god inkomstutveckling och gynnats av en oväntat stark arbetsmarknad där sysselsättningen ökat kontinuerligt. Detta talar för en ökning av konsumtionen under prognosperioden. En förbättrad svensk ekonomi kommer att sätta fart på byggkonjunkturen, handeln och den privata tjänstesektorn. Även Arbetsförmedlingens prognosundersökning noterar en större framtidstro bland de arbetsställen som deltog i prognosundersökning. Osäkerheten om utvecklingen är dock fortfarande stor. Antalet sysselsatta ökar 2013 och hade Skåne närmare sysselsatta (16-64 år). Inkluderas pendlingen 2 i bedömningen förutser Arbetsförmedlingen att sysselsättningen ökar med i år och nästa år. Men tillväxten koncentreras nästan uteslutande på branschgruppen Privata tjänster. Även branschgruppen Offentliga tjänster noterar en viss förbättring. Sysselsättningen inom Jord- och Skogbruk, Industri samt Byggverksamhet bedöms stagnera något under 2013 och sedan kvarstå på mer eller mindre oförändrad nivå under Arbetslösheten vänder nedåt 2014 Under prognosperioden ökar arbetskraftsutbudet trots en svag befolkningsutveckling. Anledningen är att befolkningens arbetskraftsdeltagande dvs. den andel av den arbetsföra befolkningen som har eller söker arbete blir större. Samtidigt ökar efterfrågan på arbetskraft. Sysselsättningen växer och under 2014 blir tillväxten räknat absoluta tal större än tillväxten av arbetskraftsutbudet. Detta innebär att efterfrågan kommer i kapp med utbudet och därmed finns en chans att pressa ner arbetslösheten. Arbetslösheten kommer att minska dock i långsam takt. Arbetsförmedlingen förutser att det totala antalet inskrivna arbetslösa uppgår till personer eller 10,4 procent av arbetskraften under fjärde kvartalet 2013 och till personer eller 9,9 procent under fjärde kvartalet 2014 Utmaningar på länets arbetsmarknad Skånes näringsliv har genomgått en strukturförändring. Produktiviteten har ökat. Samtidigt har ingångsjobben försvunnit inom industrin och även inom tjänstesektorn med anknytning till industrin. Arbetslösa med en svag ställning på arbetsmarknaden har därför inte fått del av sysselsättningstillväxten som har ägt rum sedan Även arbetspendlingen till huvudstadsregionen Köpenhamn och Själland

7 Sida: 7 av 75 Den höga ungdomsarbetslösheten är problematisk. Många ungdomar saknar en fullständig yrkesutbildning och har därmed svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Allt fler av dem som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, tillhör numera grupper av arbetslösa som relativt sett har det svårare att få jobb. Det är de utsatta grupper som helt och hållet står för arbetslöshetens ökning. Antalet arbetslösa inom utsatta grupper har mer än fördubblats bara under de senaste fem åren både i Skåne och hela landet. Trots att Arbetsförmedlingen i Skåne har mer än inskrivna arbetslösa i Skåne, fortsätter det att råda brist på en rad yrken. Flertalet av bristyrkena kräver en längre eftergymnasial utbildning eller ställer höga krav på yrkesfärdigheter och hantverksskicklighet, vilket många av de arbetssökande inte har. Arbetsförmedlingen ställs inför utomordentliga utmaningar när det gäller att matcha arbetssökande med svag utbildningsbakgrund mot en arbetsmarknad där kraven på kompetens är omfattande och dessutom stiger successivt. Att lösa omställningen och kompentensförsörjningen på arbetsmarknaden tar tid och är en uppgift som inte kan axlas enbart av Arbetsförmedlingen.

8 Sida: 8 av 75 Skör tillväxt Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Plus och minus i ekonomin Makrodata från de senaste nationalräkenskaperna och konjunkturindikatorerna har visat en blandad bild där upp- och nedgångar har turats om med varandra. Förtroendeindikatorerna för företag och hushåll har stigit. Efter en oväntad nedgång i september i år har Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer nu letat sig upp över det historiska genomsnittet. Barometern indikerar att stämningsläget i ekonomin är bättre än normalt. Vidare signalerar det stigande inköpschefsindexet (PMI) en återhämtning inom svensk industri. Statistiska Centralbyrån publicerade Nationalräkenskaperna för tredje kvartalet 2013 i slutet av november. Den redovisade utvecklingen för svensk ekonomi var något sämre än väntat sett i relation till SCB:s arbetsmarknadsdata (arbetskraftsundersökning och kortperiodisk sysselsättningsstatistik) samt Konjunkturinstitutets barometerundersökningar. SCB:s beräkningar visar på en modest BNP-uppgång på 0,1 procent i jämförelse med motsvarande kvartal förra året. Det är den inhemska konsumtionen och framför allt hushållens konsumtion som driver ekonomin i nuläget. Även bostadsbyggandet har tagit fart igen efter en långvarig svacka. Däremot drog lagerinvesteringar ned BNPutvecklingen. I synnerhet avvecklades industrins lager, vilket påverkade BNPutvecklingen negativt. Att industrin ännu inte har tagit sig upp ur sin svacka har sin förklaring i en stagnerande export. Varuexporten sjönk med 2,8 procent jämfört med året innan medan tjänsteexporten ökade med 1,1 procent. Exporten dämpas av en hög kronkurs. Allt talar för att utsikterna för svensk export förbättras då viktiga handelspartners förutser en något ljusare framtid. Såväl regeringen som Konjunkturinstitutet räknar med ett uppsving i världsekonomin. Det finns förväntningar på att ett stärkt USA kan axla rollen som draglok. Även situationen för Eurozonen har förbättrats. Under det andra kvartalet 2013 växte eurozonens ekonomi för första gången sedan sommaren Utvecklingen skiljer sig dock kraftigt mellan olika länder och återhämtningen sker i ojämn takt. Arbetsförmedlingen förutser att den svenska tillväxttrenden håller i sig och räknar med en BNPuppgång med 0,9 procent i år och 2,8 procent nästa år (kalenderkorrigerat). Osäkerheten om styrkan i den globala tillväxten kvarstår. Utvecklingen i tillväxtekonomierna är inte lika stark som förut. USA tyngs av de olösta budgetproblemen och risken för bakslag i euroområdet är inte obetydlig.

9 Sida: 9 av 75 Efterfrågan på arbetskraft fortfarande stor Utvecklingen i Sverige har hittills i år blivit mycket bättre än någon vågade hoppas på i början av 2013 när rapporteringen om varselvågen var som intensivast. SCB:s arbetskraftsundersökningar visar på en fortsatt positiv trend för antalet sysselsatta och personer i arbetskraften. Bryts undersökningsresultatet ner på länsnivån kan för Skånes del konstateras att sysselsättningen har legat markant över fjorårets nivå allt sedan fjärde kvartalet SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik pekar på en liknande utveckling och noterar en sysselsättningsuppgång i Skåne för flera kvartal i rad. Inhemsk efterfrågan fortfarande en viktig drivkraft Den inhemska efterfrågan har blivit en viktig drivkraft för tillväxten i den svenska ekonomin. Hushållen har haft en god inkomstutveckling och gynnats av en oväntat stark arbetsmarknad där sysselsättningen ökat kontinuerligt. Detta talar för en ökning av konsumtionen under prognosperioden. En förbättrad svensk ekonomi kan sätta fart på fart på byggkonjunkturen, handeln och den privata tjänstesektorn. Osäkerheten om utvecklingen är dock fortfarande stor. Även Arbetsförmedlingens prognosundersökning noterar en större framtidstro. I jämförelse med i höstas har optimismen ökat och 26 procent av de intervjuade arbetsställena i prognosundersökning tror på en ökande efterfrågan på deras varor och tjänster den kommande sexmånadersperioden. I våras låg andelen på 9 procent. Diagram 1: Arbetsförmedlingens konjunkturindex för näringslivet. Skåne län. Våren 2007 hösten 2013 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning.

10 Sida: 10 av 75 Lediga platser Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik beskriver efterfrågan i form av företagens rekryteringsbehov och uppdateras varje månad. Antalet lediga platser som anmäls till länets Arbetsförmedlingar ger en indikation på vart konjunkturen är på väg. Platsinflödet har historiskt sett varierat med den ekonomiska konjunkturen. Under högkonjunkturen ökade antalet anmälda platser stadigt. Denna utveckling nådde sin topp redan i slutet av 2007, nästan ett år innan finanskrisen var ett faktum. Under den följande turbulenta perioden halverades inflödet under loppet av ett år. Trenden vände på nytt i början av 2010 och sedan dess har uppgången i antalet anmälda platser varit påfallande. Under 2012 har den positiva trenden från början av 2010 brutits. Minskningen i antalet platser började i februari 2012 och eskalerade under slutet av sommaren och början av hösten Nedgången i antalet platser har bromsats upp sedan dess och trendkurvan stått mer eller mindre stilla vid nya platser per månad. Arbetsförmedlingens platsstatistik Platsstatistiken täcker inte hela arbetsmarknaden eftersom alla lediga platser inte anmäls till Arbetsförmedlingen. Andelen platser som anmäls varierar över tid och är generellt sett större i högkonjunktur än i lågkonjunktur. Normalt varierar andelen inom ett intervall där platserna representerar procent av den totala efterfrågan på arbetsmarknaden. Registreringen av platser är kontrollerad men dubbla annonseringar och även felregistreringar kan förekomma. Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden våren 2003 hösten I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal.

11 Sida: 11 av 75 Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden Mellan januari och oktober 2013 har lediga platser anmälts till någon av länets arbetsförmedlingar, vilket är på nästan samma nivå som året innan (minskning med 0,1 procent). Sett till platsutvecklingen inom de olika sektorerna är det framförallt inom branscherna Finansiell verksamhet, företagstjänster och Handel där en påtaglig minskning kan noteras. Kapacitetsutnyttjande En indikator på företagens kommande efterfrågan på arbetskraft är att undersöka deras nuvarande kapacitetsutnyttjande. I Arbetsförmedlingens prognosundersökning ställs därför frågan om hur mycket arbetsstället kan öka sin produktion av varor och tjänster med befintlig personal, innan rekrytering av ytterligare personal måste ske. Detta ger ett mått på outnyttjad kapacitet som finns bland länets arbetsgivare och en indikation om hur mycket efterfrågan måste öka för att nyrekryteringar skall komma ifråga. Om en stor andel av länets företag utnyttjar den befintliga personalen nästan fullt ut, krävs det bara en mindre uppgång för att nyanställningar bör bli aktuellt och vice versa. Diagram 2: Andel arbetsställen i näringslivet som utnyttjar personalresurserna nästan fullt ut. Våren 2007 hösten Skåne län. Heldragen linje = historiskt genomsnitt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Resultatet av höstens prognosundersökning visar att kapacitetsutnyttjandet har minskat sedan våren Då angav 64 procent av företagen att de kan öka produktionen med upp till 10 procent innan de måste nyrekrytera. I den aktuella prognosundersökningen låg andelen på 56 procent. Under en högkonjunktur brukar det vara närmare 80 upp procent av företagen som måste nyrekrytera för att utöka produktionen upp till 10 procent. Den

12 Sida: 12 av 75 aktuella nivån är klart under det historiska genomsnittet trots att efterfrågan på arbetskraften har ökat sedan dess enligt de senaste arbetskraftsundersökningarna och den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken. Den förhållandevis låga andelen indikerar att det fortfarande finns outnyttjade personalresurser. Rekryteringsproblem Efterfrågan på arbetskraft varierar med konjunkturläget och så även rekryteringsproblemen. I högkonjunktur ökar efterfrågan och rekryteringsproblemen tilltar och tvärtom i en lågkonjunktur. Detta självklara samband verkar vara upphävt sedan den förra prognosundersökningen (vår 2013). Trots att arbetskraftsefterfrågan har ökat, noterar den aktuella prognosundersökningen att bristerna kommer bli mindre under prognosperioden. 15 procent av arbetsgivarna i undersökningen svarade att de upplevt brist vid rekrytering, för ett år sedan låg andelen på 31 procent. Diagram 3: Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret. Våren 2007 hösten Skåne län. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Bristen på arbetskraft varierar signifikant mellan branscherna. Inom industrin har andelen arbetsgivare, som upplevt brist, sjunkit kraftigt sedan fjorårets höstprognos. Endast 8 procent av de intervjuade arbetsställena inom Industrin uppgav att de hade brist vid rekryteringen. Situationen är nästan likadan inom Byggverksamheten, även där har andelen arbetsställen med rekryteringssvårigheter sjunkit ner till 8 procent. Däremot har bristerna ökat inom de övriga branschgrupperna, mest inom branschgruppen Transport, Personliga tjänster samt Finansiell verksamhet och företagstjänster. Andelen arbetsstäl-

13 Sida: 13 av 75 len som upplevt brist vid rekrytering är högst inom branschgruppen Offentliga tjänster. Andelen har ökat och uppgick vid detta undersökningstillfälle till 42 procent. Den generella bilden är att rekryteringsproblemen tenderar att öka för de företag som söker specialister och nyckelpersoner, dvs. arbetskraft med längre eftergymnasial utbildning eller med hög grad av yrkesskicklighet. Varsel En vidare indikator på hur arbetskraftsefterfrågan utvecklas är arbetsgivarnas varsel om kommande uppsägningar. I spåren av den dramatiska konjunkturförsvagningen under tredje kvartalet 2008 noterade Arbetsförmedlingen en klar uppgång av antalet varsel om uppsägning. Turbulensen har sedan dess klingat av och antalet varselberörda personer har under 2010 och 2011 åter nått en nivå som kan betraktas som normal för länets arbetsmarknad. Under andra halvåret 2012 har varselinflödet åter stigit markant och därefter avtagit på nytt. Hittills i år har det i genomsnitt varslats nära 700 personer per månad att jämföra med 850 personer samma period året innan. Tabell 1. Antal varslade personer per år. Skåne län. År Antal varslade (t.om. oktober) Källa: Arbetsförmedlingen. En fjärdedel av de som varslats under hittills under året har arbetat inom Industrin, 23 procent inom Finansiell verksamhet, företagstjänster och 16 procent inom Transportbranschen. Under året har även antalet varsel inom Handeln varit betydande (13 procent).

14 Sida: 14 av 75 Inte alla som varslas blir arbetslösa Antalet varsel skall ses som en konjunkturindikator och inte som en siffra på hur många som blir arbetslösa. Långt ifrån alla som varslas blir uppsagda och av dem som blir uppsagda blir inte alla arbetslösa. Hur stor andel av dessa som blir arbetslösa varierar sedan med konjunkturen. Under 2005 till och med maj respektive september 2012 uppgick andelen som resulterade i arbetslöshet i genomsnitt till 19 (inom sex månader) respektive 22 procent (inom nio månader). Av de varsel som inkom under sensommaren/hösten 2008 var det en större andel som resulterade i arbetslöshet, mellan 35 och 40 procent. Därefter minskade andelen och har sedan 2010 varierat mellan 12 och 24 procent Arbetsmarknadsrapporten 2013, s.57, Arbetsförmedlingen 2013.

15 Sida: 15 av 75 Näringsgrenar och yrken Sysselsättningen i länet fram till fjärde kvartalet 2014 Enligt Arbetsförmedlingens prognosundersökning uppgick antalet sysselsatta med arbetsplats i länet dvs. arbetstillfällen till personer i slutet av Den lågkonjunktur som drabbat Euroområdet i fjor har inte nått fram till Sverige och definitivt inte till Skåne. Tvärtom har den hittills inte lämnat några djupa spår på arbetsmarknaden i Skåne. SCB:s aktuella arbetskraftsundersökningar för tredje kvartalet i år sänder ut positiva signaler. Undersökningen noterar en betydande sysselsättningstillväxt i länet. Ökningen har noterats för fjärde kvartalsmätningen i rad, vilket tyder på att den underliggande sysselsättningstrenden blivit mer stabil. På liknande sätt har Skånes arbetskraft ökat under de senaste kvartalen. Även prognosundersökningen ger en positiv bild vad gäller efterfrågan på arbetskraft. Många arbetsställen i prognosundersökningen förutser ett ökat personalbehov. Undersökningens resultat pekar på en ökad efterfrågan både för 2013 och Men tillväxten koncentreras nästan uteslutande på branschgruppen Privata tjänster. Även branschgruppen Offentliga tjänster noterar en viss förbättring. Sysselsättningen inom Jord- och Skogbruk, Industri samt Byggverksamhet bedöms stagnera något under 2013 och sedan kvarstå på mer eller mindre oförändrad nivå under Arbetsförmedlingens prognosundersökning förutser en sysselsättningstillväxt med cirka arbetstillfällen under 2013 och med under Detta innebär att antalet sysselsatta som har sin arbetsplats i länet kommer att uppgå till i slutet av Tabell 2: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan. Bedömningen avser sysselsatta med arbetsplats i Skåne län. dagbefolkning 16+ år. Kvartal Kvartal Jord- och skogsbruk Industri Byggverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingen. 5 Prognosen grundar sig på SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS), se Faktaruta: Aktuell och förväntad sysselsättning. Begrepp och metod som används i undersökningen.

16 Sida: 16 av 75 Närmare sysselsatta i åldersgruppen år har sin bostadsort i länet inräknat arbetspendlare, och då framför allt gränspendlare över Öresund. Gränspendlingen förutses öka något fram till slutet av Arbetspendlingen mot övriga län i Sverige bedöms vara mer eller mindre oförändrad under prognosperioden. Inkluderas pendlingen i bedömningen förutser Arbetsförmedlingen en sysselsättningsökning med i år och nästa år. Aktuell och förväntad sysselsättning Begrepp och metod som används i undersökningen För att belysa länets sysselsättningsutveckling används följande begrepp i prognosrapporten: Sysselsatta (dagbefolkning) = förvärvsarbetande med arbetsplats i regionen eller arbetstillfällen i regionen Sysselsatta (nattbefolkning) = förvärvsarbetande som är bosatta i regionen Som referensstatistik används SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik RAMS. RAMS är en årlig totalräknad undersökning som till största delen baseras på arbetsgivarnas kontrolluppgifter och de egna företagarnas självdeklarationer. Fördelen med RAMS är att datamaterialet är nedbrytbart till små enheter. Undersökningens nackdel är att den stora mängden databearbetningar som innebär en produktionstid upp till 12 månader gör att uppgifterna redan hunnit bli inaktuella. De aktuella RAMS-tabellerna och diagrammen dateras från slutet av november Prognosens referensperiod är fjärde kvartalet Eftersom uppgifterna i RAMS är från november 2011 måste sysselsättningen för referensperioden skattas, vilket sker med hjälp av arbetsgivarnas bedömningar, vilka redovisas i prognosmaterialet. Arbetsgivarnas bedömningar avser antalet sysselsatta (dagbefolkning) utan någon åldersbegränsning. uppåt. I ett andra steg framräknas utvecklingstrenden med hjälp av prognossvaren och de skattade sysselsättningsuppgifterna. I ett tredje steg skattas sysselsättningsuppgifter för nattbefolkningen i åldersgruppen år.

17 Sida: 17 av 75 Jordbruk, skogsbruk och fiske Under de senaste årtiondena har antalet syselsatta inom Jordbruk, skogsbruk och fiske minskat. Sedan 2007 har dock antalet sysselsatta inom branschen börjat öka sakta, vilket kan betraktas som ett trendbrott. Enligt prognosundersökningen hade branschen cirka arbetstillfällen i slutet av Förutsättningarna inom både jord- och skogsbruk påverkas starkt av förändringar i världsmarknadspriset på de råvaror man producerar, och villkoren för verksamheterna förändras snabbt. Enligt Lantbrukarnas Riksförbund 6 pekar prognoserna för spannmål mot den största samlade spannmålsskörden i världen som någonsin inträffat. Detta innebär sjunkande priser för den inhemska produktionen i år. Även animalieproduktionen upplever en pressad situation i takt med att den svenska kronan förstärks mot omvärlden, vilket i sin tur leder till ett ökat importtryck. Branschen räknar med en svag lönsamhet under de kommande månaderna. På längre sikt finns dock goda utvecklingsmöjligheter inom jord- och skogsbruket i perspektivet av en ökad efterfrågan på livsmedel och energiråvara i världen. Men olika regelverk, prissättning och valutaförändringar är svåra att överblicka, vilket innebär tvära kast mellan lönsamhet och förlust. Utvecklingen inom jordbruket går mot att verksamheten bedrivs i större enheter, vilket kräver större anläggningar och dyrare maskinpark. Den ökade mekaniseringen och datoriseringen har varit påtaglig under en lång tid och med det följer ökade krav på specifika bransch- och maskinkunskaper för att arbeta inom denna näring. Strukturomvandlingen innebär att lantbruksyrken med en rad olika specialkompentenser efterfrågas i växande omfattning. Kompetenskraven stiger undan för undan och arbetsmarknaden är bra för de som har utbildat sig mot yrken inom naturbruk. Maskinförare inom jord- och skogsbruk är ett yrke som det råder brist på. Arbetsmarknaden är i balans för de flesta större yrkesgrupper inom jord- och skogsbruket. Även djurskötare (lantbruksdjur) efterfrågas på arbetsmarknaden med undantag av djuruppfödare och djurskötare med inriktningen husdjur. Prognosundersökningen indikerar en mer eller mindre oförändrad sysselsättning för både 2013 och Se LRF Konsult, Hela Lantbrukets lönsamhet,

18 Sida: 18 av 75 Diagram 4: De 10 största yrkena inom branschen Jord- och skogsbruk samt bedömning av arbetsmarknadsläget om ett år för dessa yrken. Sysselsatta med arbetsplats i Skåne (2011; inkl. egna företagare). Källa: SCB och Arbetsförmedlingen Industri Den fortsatt låga tillväxten i omvärlden och i synnerhet inom Eurozonen dämpar industrikonjunkturen, då en stor del av produktionen går på export. Det finns dock ljuspunkter. Konjunkturinstitutets konfidensindikator för tillverkningsindustrin har förstärkts tydligt under höstmånaderna och ligger enligt oktober- och novembermätningar klart över det historiska genomsnittet. Orderingången från hemmamarknaden har stigit de senaste månaderna, medan exportefterfrågan minskat något. Produktionsvolymen har ökat och planerna indikerar en starkare tillväxt de närmaste månaderna. Även inköpschefsindexet (PMI) 7 har återhämtat sig och indikerar att industriföretagen befinner sig i tillväxtzonen. De skånska industriföretag som deltog i höstens prognosundersökning ser dock inte med samma tillförsikt på framtiden som man gjorde vid prognosundersökningen i våras. Andelen företag som tror på ökad efterfrågan har minskat något jämfört med i våras (se diagram 5, nedan). I slutet av 2012 arbetade cirka personer inom branschgruppen Tillverkning och utvinning, energi och miljö, vilket motsvarar drygt 12 procent av länets samtliga arbetstillfällen (14 procent i hela riket). Endast fyra län 8 i Sverige har lägre industrisysselsättning än Skåne. Denna siffra tar inte hänsyn till de arbeten inom industrin som utförs på konsultbasis av exempelvis bemanningsföretag, externa städbolag och revisionsbyråer. 7 Inköpschefsindex bygger på intervjuer med cirka 200 inköpschefer inom tillverkningsindustrin. 8 Lägst andel sysselsatta inom industrin har Stockholms län, följt av Gotland, Jämtland och Uppsala län; uppgifterna år från RAMS 2011.

19 Sida: 19 av 75 När ett industriföretag köper en tjänst av ett annat företag bokförs arbetet som en företagstjänst och sysselsättningen räknas följaktligen till den Privata tjänstesektorn. Diagram 5: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom industrin. Skåne län. Våren 2007 hösten 2013 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Industrisysselsättningen är ojämnt fördelad över länet. Beroendet av industribranschen är störst i länets norra delar. I nordvästra Skåne uppgår andelen till 16 procent, i nordöstra delen till knappt 18 procent. Skånes sydliga delar har en förhållandevis låg andel. I sydvästra Skåne återfinns bara 10 procent och i sydöstra Skåne 11 procent av arbetstillfällen inom industrin. Tre av Skånes kommuner hade en andel över 30 procent (Perstorp 47 procent, Bromölla 38 procent och Bjuv 34 procent). Kommunerna Malmö och Höör har de lägsta andelarna (8 procent). Ur ett arbetsmarknadsperspektiv är kommuner med en hög industrisysselsättning särskilt utsatta för konjunkturens svängningar. Det gäller framför allt de kommuner där sysselsättningen är knuten till en dominerande arbetsgivare. Detta skapar en beroendesituation där företagsekonomiska beslut, som ofta tas på en global nivå, kan få stora konsekvenser för den lokala arbetsmarknaden. Industrins andel av den totala sysselsättningen har successivt minskat under flera decennier. Förklaringarna till den minskade sysselsättningen är att produktiviteten (till följd av automatiseringar och effektiviseringar i produktionen) ökat och att ett växande antal tjänster köpts från andra branscher (outsourcing). Den långsiktiga trenden pekar även fortsättningsvis på ett stagnerande antal arbetstillfällen inom industrin i Skåne. Försvagningen av industrikonjunkturen verkar nu ha bottnat. Den fortsätter dock att vara svag, vilket betyder att arbetsmarknaden för flera yrken inom tillverkningsarbete förblir

20 Sida: 20 av 75 kärv under det närmaste året. Det pågår också en strukturell förändring av yrkessammansättningen. Inslaget av yrken som kräver längre utbildning ökar medan det motsatta gäller för yrken där utbildningskraven är lägre. Denna process ökar i tempo när konjunkturen är svag. Utvecklingen innebär att konkurrensen om jobben och därmed arbetslösheten förblir hög inom industriyrken med låga utbildningskrav. För det närmaste året bedöms olika kategorier av montörer möta en fortsatt kärv arbetsmarknad. Även olika kategorier av maskinoperatörer och processoperatörer konfronteras med ett läge där jobben är för få. Den svaga industrikonjunkturen har också påverkat arbetsmarknaden för yrken där det tidigare varit brist. Exempel på sådana yrken är CNCoperatörer och verktygsmakare men också vissa kategorier av svetsare samt maskinmekaniker och maskinreparatörer. Dessa yrken har vanligen en förhållandevis hög arbetslöshet samtidigt som arbetsgivarna anser att yrkena är svåra att hitta arbetskraft till. Personer som är yrkesverksamma inom yrkesområdet tekniskt arbete har däremot en stark ställning på branschens arbetsmarknad. I länet är det brist på civilingenjörer, ingenjörer och tekniker (med inriktning elektronik, elkraft och maskin) samt VVS-ingenjörer. Vidare är företagssäljare, som har teknisk kompetens, ett mycket frekvent angivet bristyrke inom branschen. Den svaga utvecklingen för industribranschen har inneburit att andelen industriföretagen som upplever brist på kompetent arbetskraft vid rekryteringar har minskat rejält jämfört höstens prognosundersökning. I den aktuella undersökningen uppger enbart 8 procent av företagen inom industrisektorn att de har upplevt arbetskraftsbrist vid en rekrytering. Detta är en minskning med 19 procentenheter i jämförelse med situationen för ett halvt år sedan. Diagram 6: De 10 största yrkena inom industrin samt bedömning av arbetsmarknadsläget om ett år för dessa yrken. Sysselsatta med arbetsplats i Skåne (2011; inkl. egna företagare). Källa: SCB och Arbetsförmedlingen

21 Sida: 21 av 75 Industrisektorns framtida sysselsättningsutveckling påverkas i hög grad av den ekonomiska utvecklingen i våra viktiga exportländer. Visserligen upplever de flesta länder på den europeiska kontinenten en fortsatt svag konjunktur, ändå skönjer de branschföretag som intervjuats i prognosundersökningen en något större optimism jämfört med tidigare undersökningar. Arbetsförmedlingens bedömning är därför att sysselsättningen inom industrisektorn i Skåne fortsätter att mer eller mindre stå stilla. Byggverksamhet I Skåne hade byggbranschen cirka förvärvsarbetande mot slutet av 2012, vilket motsvarar drygt 7 procent av länets samtliga sysselsatta (dagbefolkning). Detta är en andel som är i nivå med riket som helhet. Variationen mellan länets fyra delar är ganska liten, andelen är något större i sydöstra Skåne, något mindre i sydvästra Skåne. I Skåne arbetar sex av tio med specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet dvs. specialistarbeten samt färdigställande och efterbehandling av byggnader. Här ingår också de mindre hantverksföretag som är engagerade inom ROT-sektorn (renovering, ombyggnad och tillbyggnad av bostadsrättslägenheter och villor). Cirka 90 procent av samtliga bygghantverksyrken (VVS-arbetare, golvläggare, målare mm) är verksamma i denna delbransch. Diagram 7: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom byggverksamhet. Skåne län. Våren 2007 hösten 2013 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

22 Sida: 22 av 75 Byggverksamheten har drabbats hårt av konjunkturavmattningen för ett år sedan och framför allt har bostadsbyggandet minskat märkbart. Trots att konjunkturen har blivit något starkare under 2013, bedömer Boverket i sina aktuella indikatorer att bostadsbyggandet är otillräckligt 9. På längre sikt finns det ett stort bostadsunderkott i framför allt sydvästra Skåne samt ett uppdämt renoveringsbehov av miljonprogrammens bostäder. Dessa båda faktorer kommer att gynna byggbranschen framöver, men än så länge ses inga konkreta tecken på att bostadsbyggandet riktigt tar fart inom prognosperioden. De mindre hantverksföretag som är verksamma inom ROT-sektorn hade ett gott orderläge och upplevde hittills inte någon konjunktursvacka. Anläggningsbyggandet samt nyproduktion och utbyggnad av offentliga och kommersiella lokaler fortsatte dock att vara omfattande. I detta sammanhang ska nämnas byggstarten av den andra etappen av MAX IV-Laboratoriet 10 i Lund. Anläggningen beräknas stå klar i början av Även det i sin omfattning mycket större projektet ESS 11 European Spallation Source (ESS) har tagit steget från projekterings- till konstruktionsfasen och de första provpålarna hamras ner i åkrarna norr om Lund. Den egentliga byggstarten är planerad för mitten av Konjunkturinstitutets senaste barometermätningar pekar på att byggsektorn i riket som helhet sakta är på väg upp. Orderstockarna inom bygg- och anläggningsverksamhet har ökat något de senaste tre månaderna. Det är framför allt orderingången till anläggningsbyggarna som har stigit. Byggföretagen räknar med att såväl orderingång som byggproduktion ökar något under de kommande månaderna. Sysselsättningen väntas bli oförändrad efter att ha minskat under ett och ett halvt års tid. I höstens prognosundersökning kommer dock en något mörkare bild fram vad gäller länets byggverksamhet. Andelen företag som tror på ökad efterfrågan har minskat något jämfört med vårens prognosundersökning (se diagram 7, ovan). Vidare väntas sysselsättning minska något under 2013 samt förbli oförändrad Parallellt med den svaga sysselsättningsutvecklingen minskar kapacitetsutnyttjandet och bristsituationen lättar. Kapacitetsutnyttjandet i branschen är traditionellt mycket högt, men har sjunkit i jämförelse med vårens undersökning och fler företag kan nu öka sin produktion utan att nyrekrytera. I våras uppgav 58 procent av de intervjuade byggföretagen, att de kunde öka produktionen upp till tio procent med oförändrad personalstyrka. I den aktuella undersökningen ökade andelen till 73 procent. 8 procent av arbetsgivarna har upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering det senaste halvåret. För två år sedan låg bristtalet på 54 procent. Listan på bristyrken har blivit be- 9 Se 10 MAX IV-laboratoriet i Lund är ett nationellt laboratorium för kärnfysik, acceleratorfysik och forskning med hjälp av synkrotronljus. 11 European Spallation Source (ESS) är ett flervetenskapligt forskningscentrum för materialforskning med neutroner.

23 Sida: 23 av 75 tydligt kortare i jämförelse med undersökningen för ett år sedan. Fortfarande finns brist på anläggningsarbetare, VVS-montörer, plåtslagare och kranförare. Även teknikyrken såsom byggnadsingenjörer och byggnadstekniker, VVS-ingenjörer, platschefer och byggkalkylatorer noterar en bristsituation. Bortsett från bristyrkena efterfrågas arbetskraft med god yrkeserfarenhet. Diagram 8: De 10 största yrkena inom byggverksamheten samt bedömning av arbetsmarknadsläget om ett år för dessa yrken. Sysselsatta med arbetsplats i Skåne (2011; inkl. egna företagare). Källa: SCB och Arbetsförmedlingen Samtidigt som det noteras brist på vissa byggyrken, finns det fortfarande arbetslösa byggungdomar (under 24 år) som saknar de lärlingstimmar som krävs för att bli färdigutbildade. Under den senaste tolvmånadersperioden (november 2012 oktober 2013) var i snitt 760 lärlingar anmälda som arbetslösa på Arbetsförmedlingen i Skåne. Samtliga bristyrken noterade ett nämnvärt antal arbetslösa lärlingar (48 lärlingar anläggningsarbete, 69 lärlingar VVS-montör och 65 lärlingar målare). Privata tjänster Till den privata tjänstesektorn räknas branscherna: Handel, Transport, Hotell och restaurang, Information och kommunikation, Finansiell verksamhet och företagstjänster samt Personliga och kulturella tjänster. Tjänstesektorn är personalintensiv och omfattar allt från enklare jobb utan krav på formell utbildning, som butikspersonal, till jurister och finansanalytiker. De mycket skiftande verksamheterna ställer helt olika kompetens- och utbildningskrav. Under det fjärde kvartalet 2012 jobbade drygt 45 procent eller av de förvärvsarbetande i Skåne inom den privata tjänstesektorn. I riket som helhet uppgick andelen till drygt 43 procent. Den förhållandevis höga andelen är resultatet av den struktur-

24 Sida: 24 av 75 förändring som pågått sedan 1960-talet, där antalet sysselsatta inom industri och jordbruk minskar och antalet sysselsatta inom den privata tjänstesektorn 12 ökar. Jämfört med det senaste prognostillfället (våren 2013) har konjunkturbilden blivit något ljusare. Samtliga av konjunkturinstitutets barometerundersökningar som gjorts sedan dess, visade en mer eller mindre utpräglad konjunkturförbättring för gruppen privata tjänstenäringar och detaljhandeln 13. Bortsett från Konjunkturinstitutets septemberundersökning har detaljhandelns konfidensindikator ökat och ligger nu tydligt över det historiska genomsnittet. Detaljhandeln är den delgrupp som tidigare inte visade några allvarliga avmattningstendenser. Konjunkturinstitutets mätningar noterar en mer ostadig utveckling för gruppen privata tjänstenäringar. Fram till september i år har trenden pekat mer eller mindre tydligt uppåt. Därefter har dock konfidensindikatorn backat och ligger fortfarande ett par procentenheter över det historiska genomsnittet. Höstens prognosundersökning är mer optimistisk än vårens (2013) och är definitivt mycket positivare än fjorårets höstprognos. Konjunkturbilden för den privata tjänstesektorn har fått en klart ljusare framtoning. Andelen arbetsställen som bedömt en ökning av efterfrågan på sina tjänster är klart större än andelen arbetsställen som förutspår en minskning. Gapet utgjorde nästan 38 procent vid höstens prognosundersökning och har vuxit med 12 procentenheter sedan vårens prognosundersökning. Diagram 9: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom privata tjänster. Skåne län. Våren 2007 hösten 2013 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar 12 Fram till 1990 har också den offentliga tjänstesektorn ökat sysselsättningsandelen markant. 13 I KI:s konjunkturbarometerunder ingår följande näringsgrenar: Handel (SNI 45 47); privata tjänstenäringar (SNI 49 96). Konfidensindikatorn för partihandeln redovisas inte.

25 Sida: 25 av 75 Enkätföretagen inom den privata tjänstesektorn förutser en markant sysselsättningsuppgång fram till slutet av Med anledning av undersökningens resultat räknar Arbetsförmedlingen med att antalet arbetstillfällen kommer att öka med sysselsatta under 2013 och sysselsatta under Enligt höstens prognosundersökning är det den privata tjänstesektorn som nästan uteslutande svarar för länets sysselsättningstillväxt fram till prognoshorisonten i slutet av Handel Handeln är vid sidan av företagstjänster den näst största branschgruppen inom den privata tjänstesektorn. I slutet av 2012 hade handeln närmare arbetstillfällen motsvarande 14 procent av samtliga sysselsatta i länet (riket 12 procent). Befolkningens storlek och geografiska fördelning påverkar detaljhandelns och bilhandelns lokaliseringsmönster. Partihandeln däremot styrs i betydligt högre grad av transportnätet och tillgängligheten till marknader och större befolkningskoncentrationer. Framför allt länets västliga delar är specialiserade mot handeln. Deras sysselsättningsandel motsvarar länsgenomsnittet. De östliga delarna av Skåne hade en lägre sysselsättningsandel (vardera drygt 12 procent). Branschen har haft ett bra år hittills. Bortsett från Konjunkturinstitutets septembermätningar noterade framför allt detaljhandeln en god utveckling. I synnerhet är det sällanköpsvaruhandeln som svarar för uppgången. Bilhandeln har försvagats något efter sommarens uppgång, men nybilsförsäljningen ligger fortfarande över fjorårets nivå. Konjunkturinstitutet särredovisar inte konfidensindikatorn för partihandeln. SCB:s omsättningsstatistik för tjänstesektorn noterar dock en negativ utveckling för delbranschen mellan tredje kvartalet 2012 och Hur trenden under den närmaste framtiden kommer att utvecklas beror till en stor del på hur hushållen ser på sin ekonomiska situation. Konjunkturinstitutets konfidensindikator för hushållen pekar uppåt igen efter en svacka under september i år. Hushållens oro för svensk ekonomi och utvecklingen på arbetsmarknaden var kännetecknande för årets första månader. Oron verkar nu vara bortblåst och de aktuella mätningarna signalerar att hushållen är mer positiva än normalt. Enligt de senaste barometerundersökningarna är förväntningarna på den närmaste framtiden tämligen enhetliga för detaljhandeln. Såväl livsmedelshandel som handel med motorfordon och specialiserad butikshandel förutser ökad försäljning. Företagen inom detaljhandeln räknar sammantaget med i stort sett oförändrad sysselsättning de kommande månaderna. Arbetsförmedlingens prognosundersökning noterar markant fler positiva än negativa signaler från branschgruppen. Andelen arbetsställen som förutser en ökad efterfrågan på sina tjänster är klart större än andelen arbetsställen som förutspår minskning (nettotal 30

26 Sida: 26 av 75 procent). Men bilden är inte enbart ljus. Många köpcentra har etablerats under de senaste åren och konkurrensen bland butikerna har blivit allt hårdare. Antalet konkurser och spektakulära butiksavvecklingar pekar på tilltagande lönsamhetsproblem inom branschen. Stängda butiker och outhyrda lokaler har blivit ett allt vanligare inslag i kommunerna. Antalet personer varslade om uppsägning ligger stabilt på en mycket hög nivå. Denna osäkra situation återspeglas i Arbetsförmedlingens prognosundersökning. Sammantaget förutser de intervjuade arbetsställena att antalet sysselsatta bara kommer att öka marginellt under prognosperioden. Diagram 10: De 10 största yrkena inom branschgruppen handel samt bedömning av arbetsmarknadsläget om ett år för dessa yrken. Sysselsatta med arbetsplats i Skåne (2011; inkl. egna företagare). Källa: SCB och Arbetsförmedlingen Detaljhandeln erbjuder många ingångsyrken på arbetsmarknaden och attraherar många, särskilt ungdomar. Branschen upplever därför inga rekryteringsproblem och det är hård konkurrens om jobben inom sektorn. Annorlunda ser rekryteringssituationen ut för partihandeln. Branschen noterar brist för kvalificerade företagssäljare. Transport Transportsektorn sysselsatte 2012 knappt personer i Skåne enligt prognosundersökningens skattning. Skåne är en transitregion och en stor del av Sveriges godsmängder tar sin väg genom Skåne. Länet har även en omfattande partihandel som skapar sysselsättning inom transportnäringen. Under de senare åren har även en rad nya verksamheter inom lager och logistik etablerats i Skåne. Därtill kommer en betydande mängd persontransporter inte minst trafiken över Öresund. Skånes tillväxt hittills under 2000-talet är nära förknippad med utbyggnaden av trafikinfrastrukturen och därmed kollektivtrafiken. Trots Skånes profilering mot transportsektorn är sysselsättningsandelen nästan i paritet med riksgenomsnittet (5 procent). Arbetstillfällena är mer koncentrerade till länets västra delar. Här gick andelarna upp till 6 procent (nordvästra Skåne) och 5 procent (sydvästra

27 Sida: 27 av 75 Skåne) i förhållandena till samtliga arbetstillfällen. De östliga delarna hade cirka 4 procent. Godstrafiken påverkas därmed starkt av konjunkturläget. Trots att svensk ekonomi är relativt stabil jämfört med övriga Europa, är förhållandena för transportnäringen tuffa. Den försämrade ekonomin inom Sveriges exportmarknader i kombination med en stark kronkurs drabbar inte bara landets industri utan också transportsektorn. 80 procent av allt gods som transporteras i Sverige fraktas med lastbil. Den mest dominerande åkeriverksamheten är bygg- och anläggningstransporter. Även transporttjänster med inriktning närdistribution är en viktig del av åkerinäringen. Branschens utsikter innehåller plus och minus. Den svala byggkonjunkturen i kombination med de måttliga produktionstillväxterna inom industrin mörkar konjunkturbilden något. Åkeribranschens egen konjunkturbarometer 14 spår däremot en något ökad efterfrågan på godstransporter på väg under de kommande kvartalen. Jämfört med tidigare mätningar har optimismen ökat något. Under prognosperioden sker inte några större satsningar inom person- och kollektivtrafiken. Däremot genomförs interna rationaliseringar och personal placeras på nya tjänsterorter. Personalsituationen förutses därför bli mer eller mindre oförändrad. När det gäller färjetrafiken leder minskad nedgång i passagerartrafiken till Tyskland till personalneddragningar. Branschens samlade konjunkturbild har enligt Konjunkturinstitutets senaste barometerundersökningar blivit mer positiv och konfidensindikatorn ligger över det historiska genomsnittet. Diagram 11: De 10 största yrkena inom branschgruppen transport samt bedömning av arbetsmarknadsläget om ett år för dessa yrken. Sysselsatta med arbetsplats i Skåne (2011; inkl. egna företagare). Källa: SCB och Arbetsförmedlingen (Ingen bedömning gjorts för lokförare) 14

28 Sida: 28 av 75 Konkurrensen från utländska åkerier är stor och dämpar efterfrågan på lastbilschaufförer inom fjärrtransporten. Denna konkurrenssituation är inte lika påtaglig för distributionsförare, där lokalkännedom är en viktig kompetens. Istället är social kompetens och kommunikativ förmåga viktig för detta yrke. Det finns en viss efterfrågan på busschaufförer - framför allt i samband med entreprenadskifte men konkurrensen har ökat om de lediga jobben. Samtidigt är många ofrivilligt deltidsarbetslösa eller har enbart timanställning. Bristen på speditörer och transporledare består under de kommande kvartalen. Utanför de vanliga transportyrkena noterar branschföretagen brist på företagssäljare. (se diagram 11, ovan). Sett över hela branschen räknar arbetsförmedlingen med att antalet sysselsatta förblir oförändrat under 2013 och ökar något under Hotell och restaurang Branschen består dels av hotell- och logiverksamheten, dels av restaurang-, catering- och barverksamheten och utgör en viktig del av besöksnäringen. Branschen har haft en mycket stark utveckling under de senaste åren framför allt i Malmö-Lund regionen och i de populära turistområdena Österlen (sydöstra Skåne), Bjärehalvön och Kullaberg (nordvästra Skåne). Inom hotell- och restaurangbranschen fanns närmare arbetstillfällen under fjärde kvartalet 2012, vilket motsvarar 3 procent av den förvärvsarbetande dagbefolkningen. Andelen ligger något under riksgenomsnittet. Branschen har av naturliga skäl en något högre sysselsättningsandel i de kustnära regionerna högst i sydöstra Skåne. I länet är mycket av sysselsättningen inom branschen säsongsbetonad och timanställningar är vanliga. Branschen kännetecknas av låg medelålder och hög personalomsättning, vilket ger möjlighet till jobböppningar. Framför allt restaurangnäringen är för många arbetssökande ett första steg in på arbetsmarknaden. Inom flera av branschens stora yrkesgrupper är arbetslösheten hög och konkurrensen om de lediga jobben betydande. Däremot är det brist på kvalificerade och erfarna kockar. Även bagare och konditorer bedöms möta en relativt stark arbetsmarknad. Hotell- och restaurangbranschens företag hyser en märkbar framtidstro, trots att tillväxten inte sker på bred front. Enligt SCB:s lönesummastatistik för riket fortsätter sysselsättningen inom hotell- och restaurangbranschen att öka. Restaurangindex (SCB) samt tjänsteproduktionsindex (SCB) visar att omsättningsvolymen i hotell- och restaurangbranschen ökade mer än i hela tjänstesektorn (avser hela riket). Restaurangföretagens förväntningar på efterfrågan på några månaders sikt är fortsatt optimistiska, dock något mer dämpade jämfört med första halvåret. För Skånes del bekräftar Arbetsförmedlingens prognosundersökning branschens optimism. Enligt undersökningen förväntas sysselsätt-

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Skåne län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Skåne län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Skåne län 1 PROGNOSEN Skåne går mot bättre tider Situationen i vår omvärld har stor påverkan på svensk ekonomi, inte minst på den exportberoende verkstadsindustrin. Under

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Skåne län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Thomas Behrens, Analysavdelningen Sida: 3 av 63 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län 1 PROGNOSEN Länets arbetsmarknad återhämtar sig En god utveckling av den inhemska efterfrågan, tillsammans med en global konjunktur som långsamt återhämtar

Läs mer

prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009

prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 PROGNOS TRENDBROTT PÅ ARBETSMARKNADEN Under höstmånaderna i år skedde en kraftig uppbromsning av den ekonomiska utvecklingen. Såväl Konjunkturinstitutet (KI) som regeringen

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 skåne län. Prognos för arbetsmarknaden 2015

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 skåne län. Prognos för arbetsmarknaden 2015 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 skåne län Prognos för arbetsmarknaden 2015 Text: Thomas Behrens, 010-486 11 20 Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Skåne län. Prognos för arbetsmarknaden 2015 2016

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Skåne län. Prognos för arbetsmarknaden 2015 2016 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Skåne län Prognos för arbetsmarknaden 2015 2016 Text: Thomas Behrens, 010-486 11 20 och Anna Arwidsson Hansen, 010-488 55 90 Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Skåne län. Prognos för arbetsmarknaden 2015 2016

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Skåne län. Prognos för arbetsmarknaden 2015 2016 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Skåne län Prognos för arbetsmarknaden 2015 2016 Text: Thomas Behrens, 010-486 11 20 och Anna Arwidsson Hansen, 010-488 55 90 Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Skåne län. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Skåne län. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Skåne län Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Text: Thomas Behrens Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 06 11 Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län 1 PROGNOSEN Stark konjunktur i Hallands län Den globala ekonomin fortsätter att förstärkas under 2014 och 2015, vilket medför att världshandeln ökar. Utvecklingen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 ÖREBRO LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2014 Text Fredrik Mörtberg, Analysavdelningen Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 1 Definitioner... 2 Sammanfattning...

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 1 400 fick arbete i september Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Fortsatt stark efterfrågan 2011 och 2012 POSITIV FRAMTIDSTRO BLAND FÖRETAG I KALMAR LÄN Svensk ekonomi är inne i en period av stark tillväxt.

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 212 Skåne län Prognos för arbetsmarknaden 212-213 Text Thomas Behrens och Josef Lannemyr, Analysavdelningen Arbetsmarknadsutsikter 213 för Skåne län 2 Innhållsförteckning

Läs mer

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Översikt Kort om arbetsmarknadsläget Våra prognoser Branscher och yrken Var finns informationen? Utvecklingen 2012-2013 Förbättringen har stannat av Sysselsättning

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Text Ann Mannerstedt, Analysavdelningen Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Välkomna! Fredrika Henriksson, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-486 42 02 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Företagen har dämpade förväntningar

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Kronobergs län. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Kronobergs län. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Kronobergs län Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Text: Vera Opacic Curuvija, Hanna Glössner Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Visby augusti 2014 Jim Enström Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Gotlands län månad 2014 2 020 (7,1 %) 954 kvinnor (6,9 %) 1 066 män (7,4 %) 529 18-24

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Annelie Almérus Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015 Färre fick arbete Antalet personer som fått arbete har haft en sjunkande

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 VÄSTMANLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2014 Text Marcus Löwing, Analysavdelningen Sida: 3 av 44 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Hallands län Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Text Sara Andersson och Andreas Mångs, Analysavdelningen Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Mars 2015 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT Prognos 2012 Hallands län: Dämpad framtidsoptimism bland de halländska företagen I Hallands län har företag inom alla branscher upplevt två mycket goda år av återhämtning efter finanskrisen. Det har lett

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län augusti 2012 12 010 (7,1%) 5 780 kvinnor (7,2%) 6 230 män (6,8%) 3

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Maj 2015 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Prognos för arbetsmarknaden 2014 Text Agneta Tjernström, Analysavdelningen Sida: 2 av 47 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 3 Definitioner...

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Örebro län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Örebro län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Örebro län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016 Text: Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Telefon: 010-488 40 39 Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2015 06 10

Läs mer

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-01-30 1.0 Lotta Heckley Stadskontoret Arbetsmarknadsenheten 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Blekinge, 13 juni 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Antalet nyanmälda lediga platser fortsätter att minska Under den gångna månaden nyanmäldes 600 lediga platser

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 JÖNKÖPINGS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2015

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 JÖNKÖPINGS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2015 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 JÖNKÖPINGS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2015 Text: Josef Lannemyr Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 12 09 3 Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012. Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Örebro län

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012. Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Örebro län Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Örebro län Text Utredare Agneta Tjernström-Krooks Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...1 Sammanfattning...2

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Stockholms län. Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Stockholms län. Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Stockholms län Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Text: Julia Asplund, Analysavdelningen Erik Huldt, Analysavdelningen Innehållsförteckning Sid Sammanfattning...

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013 FEBRUARI 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på februari 2014 samt en jämförelse mot februari månad 2013. Med gästnätter på kommunnivå avses gästnätter

Läs mer

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257 AUGUSTI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på augusti 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-augusti 2013, samt en jämförelse över

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 HALLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2014 Text Sara Andersson, Analysavdelningen Sida: 3 av 51 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Kronobergs län Prognos för arbetsmarknaden 2014 Text Ronnie Kihlman, Analysavdelningen Sida: 3 av 58 2013-12-12 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING OKTOBER 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i oktober 2014 samt en jämförelse mot läget i oktober månad

Läs mer

Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden

Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden Historiken och nuläge Utvecklingtendenser Ängelholm i Öresundsregionen Några avslutande reflektioner Befolkningsförändringar 2009 Andel personer som är arbetslösa

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Lotterberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 Något färre fick arbete December är den månad under ett år som övergångarna

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Andreas Mångs, Analysavdelningen. län - november. 293 personer, år. oktober. i fjol. Arbetsförmedlingen

Andreas Mångs, Analysavdelningen. län - november. 293 personer, år. oktober. i fjol. Arbetsförmedlingen MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 18 decemberr 2013 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, november 2013 12 603 (7,3 %) 5 847

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Jönköpings län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015-2016

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Jönköpings län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015-2016 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Jönköpings län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015-2016 Text: Josef Lannemyr Analysavdelningen Telefon: 010-487 67 20 Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2015 06

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER MAJ 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på maj 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-maj 2013, samt en jämförelse över tid. Med

Läs mer

Ronnie Kihlman Analysavdelningen. Kronobergs vårprognos 2015

Ronnie Kihlman Analysavdelningen. Kronobergs vårprognos 2015 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Kronobergs vårprognos 2015 Prognos för 2015-2016 Stigande efterfrågebedömningar och starka förväntningar på konjunkturen under 2015 Arbetsgivarnas positiva bedömningar

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER JULI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på juli 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-juli 2013, samt en jämförelse över tid.

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358 SEPTEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på september 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januariseptember 2013, samt en jämförelse

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 STOCKHOLMS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 STOCKHOLMS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 STOCKOLMS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Text: Julia Asplund och Erik uldt Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Uppsala län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015-2016

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Uppsala län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015-2016 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Uppsala län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015-2016 Text: Therese Landerholm Analysavdelningen Telefon: 010-488 40 32 Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2015 06

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270 DECEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-december 2013, samt en jämförelse

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 ÖREBRO LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 ÖREBRO LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 ÖREBRO LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Text: Fredrik Mörtberg Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 06 11 3

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Stockholms län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Erik Huldt, Julia Asplund Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 UPPSALA LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 UPPSALA LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 UPPSALA LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Text: Therese Landerholm, 010 488 40 32 Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av

Läs mer

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013 Konjunkturbarometer för vårdsektorn Våren 13 Juni 13 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Om undersökningen... 4 3 Oförändrat konjunkturläge... 5 4 Positiva prognoser inför hösten... 7 5 Primärvård... 9 6

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING September 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i september 2014 samt en jämförelse mot läget i september

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 Fler lediga platser Under januari anmäldes 1 900 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen Arbetsförmedlingens prognosundersökning 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) 1200 arbetsställen i det privata näringslivet

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Blekinge län. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Blekinge län. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Blekinge län Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Text: Josef Lannemyr och Victor Tanaka Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Långsiktig prognos arbetsmarknadsutveckling, arbetskraftsutveckling Dalarna & Värmland

Långsiktig prognos arbetsmarknadsutveckling, arbetskraftsutveckling Dalarna & Värmland Långsiktig prognos arbetsmarknadsutveckling, arbetskraftsutveckling Dalarna & Värmland Ekonomin i stort Index 50 Sentix index USA j anuari 2003 - oktober 2010 25 0-25 -50 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Läs mer

foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering

foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport september 2015 2015 11 06 Tourism in Skåne / Rapporttitel Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsätter utvecklas bättre

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 VÄRMLANDS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2015

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 VÄRMLANDS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2015 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 VÄRMLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2015 Text: Ann Mannerstedt Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 12 09 3 Innehållsförteckning

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 2012 INNEHÅLL sida Inledning 3 Företagstjänster och byggverksamhet

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 VÄSTERBOTTENS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2014 Text Bo Gustavsson, Analysavdelningen Sida: 3 av 45 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 4 Definitioner... 5 Sammanfattning...

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Dämpad återhämtning på Länets arbetsmarknad ARBETSLÖSHETEN

Dämpad återhämtning på Länets arbetsmarknad ARBETSLÖSHETEN Prognos 2012 Jämtlands län: Dämpad återhämtning på Länets arbetsmarknad Utvecklingen i världsekonomin har sedan sommaren dominerats av händelser i euroområdet samt i USA. Som det ser ut under hösten 2011

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

PROGNOS ARBETSMARKNAD VÄSTRA GÖTALAND 2010:

PROGNOS ARBETSMARKNAD VÄSTRA GÖTALAND 2010: PROGNOS ARBETSMARKNAD VÄSTRA GÖTALAND 2010: MINSKAD SYSSELSÄTTNING, BYGGNADS TYNGER OCH FORTSATT TURBULENT INOM INDUSTRIN ARBETSMARKNADEN I EN ÅTERHÄMTNINGSFAS Utvecklingen har varit dyster på länets arbetsmarknad

Läs mer

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE.

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. GEORANGE strategiska tanke har alltid varit att utifrån regionens förutsättningar bidra med insatser som skapar långsiktig och hållbar tillväxt. I det sammanhanget

Läs mer

2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar av Eskilstunas arbetsmarknad och näringsliv år 2004-2008.

2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar av Eskilstunas arbetsmarknad och näringsliv år 2004-2008. 2010-09-17 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar

Läs mer