Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013"

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Skåne län Prognos för arbetsmarknaden 2014

2 Text: Thomas Behrens, Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa

3 Sida: 3 av 75 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 4 Definitioner... 4 Sammanfattning... 6 Antalet sysselsatta ökar 2013 och Arbetslösheten vänder nedåt Utmaningar på länets arbetsmarknad... 6 Skör tillväxt... 8 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling... 8 Lediga platser Kapacitetsutnyttjande Rekryteringsproblem Varsel Näringsgrenar och yrken Sysselsättningen i länet fram till fjärde kvartalet Jordbruk, skogsbruk och fiske Industri Byggverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Brist och överskott på arbetskraft En blick över sundet Utbudet av arbetskraft Befolkningen i arbetsför ålder fortsätter växa men i allt långsammare takt Arbetskraften ökar i Skåne Arbetslösa inskrivna vid Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens utveckling Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Fördjupning: Arbetslöshetens struktur Om prognosen Källor Bilaga: Kommuntabeller... 69

4 Sida: 4 av 75 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Skåne län presenteras bedömningar för den regionala sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen. I rapporten återfinns bedömningar av utvecklingen inom de olika huvudbranscherna industri, byggverksamhet, privata tjänster, offentliga tjänster samt jord- och skogsbruk. Dessutom beskrivs bland annat befolkningsutvecklingen, arbetskraftsutbudet, arbetsgivarnas bedömningar av efterfrågan på varor och tjänster, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal privata och offentliga arbetsgivare. Intervjuerna görs av arbetsförmedlare och svaren inhämtas via dialog med arbetsgivarna vid ett besök eller per telefon. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten 2013 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen. Definitioner Arbetsförmedlingens konjunkturindex Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget hos de privata arbetsgivarna. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Motsvarande index för offentliga arbetsgivare kallas Arbetsförmedlingens verksamhetsindex. Arbetsställe Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. Inskrivna arbetslösa Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Notera att den arbetslöshetsstatistik som Arbetsförmedlingen redovisar inte är den officiella ar-

5 Sida: 5 av 75 betslösheten utan att den redovisas av Statistiska centralbyrån (SCB) i deras Arbetskraftsundersökning (AKU). Registerbaserad arbetskraft Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik RAMS) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Den registerbaserade arbetskraften används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Samtliga uppgifter avser åldersgruppen år. Säsongsrensning Säsongrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie. Säsongrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Vid säsongrensning beräknas även seriens trend. Skånes regionala indelning Region Skåne delar in Skåne i fyra delregioner ( fyra hörn ) Nordöstra Skåne med Kristianstad som centrum, Nordvästra Skåne med Helsingborg som centrum, Sydvästra Skåne med Malmö och Lund som centralorter samt Sydöstra Skåne med centralorten Ystad 1. Delregionerna motsvarar i stort sett kommunala samverkansområden. Arbetsförmedlingens prognos använder denna indelning av Skåne för att identifiera regionala förhållanden. Tidigare har Arbetsförmedlingen använt en indelning som i stort sett baserats på SCB:s indelning lokala arbetsmarknader. 1 NORDÖSTRA SKÅNE Bromölla, Hässleholm, Hörby, Kristianstad, Osby, Östra Göinge NORDVÄSTRA SKÅNE Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga SYDVÄSTRA SKÅNE Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg, Vellinge SYDÖSTRA SKÅNE Skurup, Sjöbo, Tomelilla, Ystad, Simrishamn

6 Sida: 6 av 75 Sammanfattning Den inhemska efterfrågan har blivit en viktig drivkraft för tillväxten i den svenska ekonomin. Hushållen har haft en god inkomstutveckling och gynnats av en oväntat stark arbetsmarknad där sysselsättningen ökat kontinuerligt. Detta talar för en ökning av konsumtionen under prognosperioden. En förbättrad svensk ekonomi kommer att sätta fart på byggkonjunkturen, handeln och den privata tjänstesektorn. Även Arbetsförmedlingens prognosundersökning noterar en större framtidstro bland de arbetsställen som deltog i prognosundersökning. Osäkerheten om utvecklingen är dock fortfarande stor. Antalet sysselsatta ökar 2013 och hade Skåne närmare sysselsatta (16-64 år). Inkluderas pendlingen 2 i bedömningen förutser Arbetsförmedlingen att sysselsättningen ökar med i år och nästa år. Men tillväxten koncentreras nästan uteslutande på branschgruppen Privata tjänster. Även branschgruppen Offentliga tjänster noterar en viss förbättring. Sysselsättningen inom Jord- och Skogbruk, Industri samt Byggverksamhet bedöms stagnera något under 2013 och sedan kvarstå på mer eller mindre oförändrad nivå under Arbetslösheten vänder nedåt 2014 Under prognosperioden ökar arbetskraftsutbudet trots en svag befolkningsutveckling. Anledningen är att befolkningens arbetskraftsdeltagande dvs. den andel av den arbetsföra befolkningen som har eller söker arbete blir större. Samtidigt ökar efterfrågan på arbetskraft. Sysselsättningen växer och under 2014 blir tillväxten räknat absoluta tal större än tillväxten av arbetskraftsutbudet. Detta innebär att efterfrågan kommer i kapp med utbudet och därmed finns en chans att pressa ner arbetslösheten. Arbetslösheten kommer att minska dock i långsam takt. Arbetsförmedlingen förutser att det totala antalet inskrivna arbetslösa uppgår till personer eller 10,4 procent av arbetskraften under fjärde kvartalet 2013 och till personer eller 9,9 procent under fjärde kvartalet 2014 Utmaningar på länets arbetsmarknad Skånes näringsliv har genomgått en strukturförändring. Produktiviteten har ökat. Samtidigt har ingångsjobben försvunnit inom industrin och även inom tjänstesektorn med anknytning till industrin. Arbetslösa med en svag ställning på arbetsmarknaden har därför inte fått del av sysselsättningstillväxten som har ägt rum sedan Även arbetspendlingen till huvudstadsregionen Köpenhamn och Själland

7 Sida: 7 av 75 Den höga ungdomsarbetslösheten är problematisk. Många ungdomar saknar en fullständig yrkesutbildning och har därmed svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Allt fler av dem som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, tillhör numera grupper av arbetslösa som relativt sett har det svårare att få jobb. Det är de utsatta grupper som helt och hållet står för arbetslöshetens ökning. Antalet arbetslösa inom utsatta grupper har mer än fördubblats bara under de senaste fem åren både i Skåne och hela landet. Trots att Arbetsförmedlingen i Skåne har mer än inskrivna arbetslösa i Skåne, fortsätter det att råda brist på en rad yrken. Flertalet av bristyrkena kräver en längre eftergymnasial utbildning eller ställer höga krav på yrkesfärdigheter och hantverksskicklighet, vilket många av de arbetssökande inte har. Arbetsförmedlingen ställs inför utomordentliga utmaningar när det gäller att matcha arbetssökande med svag utbildningsbakgrund mot en arbetsmarknad där kraven på kompetens är omfattande och dessutom stiger successivt. Att lösa omställningen och kompentensförsörjningen på arbetsmarknaden tar tid och är en uppgift som inte kan axlas enbart av Arbetsförmedlingen.

8 Sida: 8 av 75 Skör tillväxt Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Plus och minus i ekonomin Makrodata från de senaste nationalräkenskaperna och konjunkturindikatorerna har visat en blandad bild där upp- och nedgångar har turats om med varandra. Förtroendeindikatorerna för företag och hushåll har stigit. Efter en oväntad nedgång i september i år har Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer nu letat sig upp över det historiska genomsnittet. Barometern indikerar att stämningsläget i ekonomin är bättre än normalt. Vidare signalerar det stigande inköpschefsindexet (PMI) en återhämtning inom svensk industri. Statistiska Centralbyrån publicerade Nationalräkenskaperna för tredje kvartalet 2013 i slutet av november. Den redovisade utvecklingen för svensk ekonomi var något sämre än väntat sett i relation till SCB:s arbetsmarknadsdata (arbetskraftsundersökning och kortperiodisk sysselsättningsstatistik) samt Konjunkturinstitutets barometerundersökningar. SCB:s beräkningar visar på en modest BNP-uppgång på 0,1 procent i jämförelse med motsvarande kvartal förra året. Det är den inhemska konsumtionen och framför allt hushållens konsumtion som driver ekonomin i nuläget. Även bostadsbyggandet har tagit fart igen efter en långvarig svacka. Däremot drog lagerinvesteringar ned BNPutvecklingen. I synnerhet avvecklades industrins lager, vilket påverkade BNPutvecklingen negativt. Att industrin ännu inte har tagit sig upp ur sin svacka har sin förklaring i en stagnerande export. Varuexporten sjönk med 2,8 procent jämfört med året innan medan tjänsteexporten ökade med 1,1 procent. Exporten dämpas av en hög kronkurs. Allt talar för att utsikterna för svensk export förbättras då viktiga handelspartners förutser en något ljusare framtid. Såväl regeringen som Konjunkturinstitutet räknar med ett uppsving i världsekonomin. Det finns förväntningar på att ett stärkt USA kan axla rollen som draglok. Även situationen för Eurozonen har förbättrats. Under det andra kvartalet 2013 växte eurozonens ekonomi för första gången sedan sommaren Utvecklingen skiljer sig dock kraftigt mellan olika länder och återhämtningen sker i ojämn takt. Arbetsförmedlingen förutser att den svenska tillväxttrenden håller i sig och räknar med en BNPuppgång med 0,9 procent i år och 2,8 procent nästa år (kalenderkorrigerat). Osäkerheten om styrkan i den globala tillväxten kvarstår. Utvecklingen i tillväxtekonomierna är inte lika stark som förut. USA tyngs av de olösta budgetproblemen och risken för bakslag i euroområdet är inte obetydlig.

9 Sida: 9 av 75 Efterfrågan på arbetskraft fortfarande stor Utvecklingen i Sverige har hittills i år blivit mycket bättre än någon vågade hoppas på i början av 2013 när rapporteringen om varselvågen var som intensivast. SCB:s arbetskraftsundersökningar visar på en fortsatt positiv trend för antalet sysselsatta och personer i arbetskraften. Bryts undersökningsresultatet ner på länsnivån kan för Skånes del konstateras att sysselsättningen har legat markant över fjorårets nivå allt sedan fjärde kvartalet SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik pekar på en liknande utveckling och noterar en sysselsättningsuppgång i Skåne för flera kvartal i rad. Inhemsk efterfrågan fortfarande en viktig drivkraft Den inhemska efterfrågan har blivit en viktig drivkraft för tillväxten i den svenska ekonomin. Hushållen har haft en god inkomstutveckling och gynnats av en oväntat stark arbetsmarknad där sysselsättningen ökat kontinuerligt. Detta talar för en ökning av konsumtionen under prognosperioden. En förbättrad svensk ekonomi kan sätta fart på fart på byggkonjunkturen, handeln och den privata tjänstesektorn. Osäkerheten om utvecklingen är dock fortfarande stor. Även Arbetsförmedlingens prognosundersökning noterar en större framtidstro. I jämförelse med i höstas har optimismen ökat och 26 procent av de intervjuade arbetsställena i prognosundersökning tror på en ökande efterfrågan på deras varor och tjänster den kommande sexmånadersperioden. I våras låg andelen på 9 procent. Diagram 1: Arbetsförmedlingens konjunkturindex för näringslivet. Skåne län. Våren 2007 hösten 2013 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning.

10 Sida: 10 av 75 Lediga platser Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik beskriver efterfrågan i form av företagens rekryteringsbehov och uppdateras varje månad. Antalet lediga platser som anmäls till länets Arbetsförmedlingar ger en indikation på vart konjunkturen är på väg. Platsinflödet har historiskt sett varierat med den ekonomiska konjunkturen. Under högkonjunkturen ökade antalet anmälda platser stadigt. Denna utveckling nådde sin topp redan i slutet av 2007, nästan ett år innan finanskrisen var ett faktum. Under den följande turbulenta perioden halverades inflödet under loppet av ett år. Trenden vände på nytt i början av 2010 och sedan dess har uppgången i antalet anmälda platser varit påfallande. Under 2012 har den positiva trenden från början av 2010 brutits. Minskningen i antalet platser började i februari 2012 och eskalerade under slutet av sommaren och början av hösten Nedgången i antalet platser har bromsats upp sedan dess och trendkurvan stått mer eller mindre stilla vid nya platser per månad. Arbetsförmedlingens platsstatistik Platsstatistiken täcker inte hela arbetsmarknaden eftersom alla lediga platser inte anmäls till Arbetsförmedlingen. Andelen platser som anmäls varierar över tid och är generellt sett större i högkonjunktur än i lågkonjunktur. Normalt varierar andelen inom ett intervall där platserna representerar procent av den totala efterfrågan på arbetsmarknaden. Registreringen av platser är kontrollerad men dubbla annonseringar och även felregistreringar kan förekomma. Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden våren 2003 hösten I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal.

11 Sida: 11 av 75 Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden Mellan januari och oktober 2013 har lediga platser anmälts till någon av länets arbetsförmedlingar, vilket är på nästan samma nivå som året innan (minskning med 0,1 procent). Sett till platsutvecklingen inom de olika sektorerna är det framförallt inom branscherna Finansiell verksamhet, företagstjänster och Handel där en påtaglig minskning kan noteras. Kapacitetsutnyttjande En indikator på företagens kommande efterfrågan på arbetskraft är att undersöka deras nuvarande kapacitetsutnyttjande. I Arbetsförmedlingens prognosundersökning ställs därför frågan om hur mycket arbetsstället kan öka sin produktion av varor och tjänster med befintlig personal, innan rekrytering av ytterligare personal måste ske. Detta ger ett mått på outnyttjad kapacitet som finns bland länets arbetsgivare och en indikation om hur mycket efterfrågan måste öka för att nyrekryteringar skall komma ifråga. Om en stor andel av länets företag utnyttjar den befintliga personalen nästan fullt ut, krävs det bara en mindre uppgång för att nyanställningar bör bli aktuellt och vice versa. Diagram 2: Andel arbetsställen i näringslivet som utnyttjar personalresurserna nästan fullt ut. Våren 2007 hösten Skåne län. Heldragen linje = historiskt genomsnitt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Resultatet av höstens prognosundersökning visar att kapacitetsutnyttjandet har minskat sedan våren Då angav 64 procent av företagen att de kan öka produktionen med upp till 10 procent innan de måste nyrekrytera. I den aktuella prognosundersökningen låg andelen på 56 procent. Under en högkonjunktur brukar det vara närmare 80 upp procent av företagen som måste nyrekrytera för att utöka produktionen upp till 10 procent. Den

12 Sida: 12 av 75 aktuella nivån är klart under det historiska genomsnittet trots att efterfrågan på arbetskraften har ökat sedan dess enligt de senaste arbetskraftsundersökningarna och den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken. Den förhållandevis låga andelen indikerar att det fortfarande finns outnyttjade personalresurser. Rekryteringsproblem Efterfrågan på arbetskraft varierar med konjunkturläget och så även rekryteringsproblemen. I högkonjunktur ökar efterfrågan och rekryteringsproblemen tilltar och tvärtom i en lågkonjunktur. Detta självklara samband verkar vara upphävt sedan den förra prognosundersökningen (vår 2013). Trots att arbetskraftsefterfrågan har ökat, noterar den aktuella prognosundersökningen att bristerna kommer bli mindre under prognosperioden. 15 procent av arbetsgivarna i undersökningen svarade att de upplevt brist vid rekrytering, för ett år sedan låg andelen på 31 procent. Diagram 3: Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret. Våren 2007 hösten Skåne län. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Bristen på arbetskraft varierar signifikant mellan branscherna. Inom industrin har andelen arbetsgivare, som upplevt brist, sjunkit kraftigt sedan fjorårets höstprognos. Endast 8 procent av de intervjuade arbetsställena inom Industrin uppgav att de hade brist vid rekryteringen. Situationen är nästan likadan inom Byggverksamheten, även där har andelen arbetsställen med rekryteringssvårigheter sjunkit ner till 8 procent. Däremot har bristerna ökat inom de övriga branschgrupperna, mest inom branschgruppen Transport, Personliga tjänster samt Finansiell verksamhet och företagstjänster. Andelen arbetsstäl-

13 Sida: 13 av 75 len som upplevt brist vid rekrytering är högst inom branschgruppen Offentliga tjänster. Andelen har ökat och uppgick vid detta undersökningstillfälle till 42 procent. Den generella bilden är att rekryteringsproblemen tenderar att öka för de företag som söker specialister och nyckelpersoner, dvs. arbetskraft med längre eftergymnasial utbildning eller med hög grad av yrkesskicklighet. Varsel En vidare indikator på hur arbetskraftsefterfrågan utvecklas är arbetsgivarnas varsel om kommande uppsägningar. I spåren av den dramatiska konjunkturförsvagningen under tredje kvartalet 2008 noterade Arbetsförmedlingen en klar uppgång av antalet varsel om uppsägning. Turbulensen har sedan dess klingat av och antalet varselberörda personer har under 2010 och 2011 åter nått en nivå som kan betraktas som normal för länets arbetsmarknad. Under andra halvåret 2012 har varselinflödet åter stigit markant och därefter avtagit på nytt. Hittills i år har det i genomsnitt varslats nära 700 personer per månad att jämföra med 850 personer samma period året innan. Tabell 1. Antal varslade personer per år. Skåne län. År Antal varslade (t.om. oktober) Källa: Arbetsförmedlingen. En fjärdedel av de som varslats under hittills under året har arbetat inom Industrin, 23 procent inom Finansiell verksamhet, företagstjänster och 16 procent inom Transportbranschen. Under året har även antalet varsel inom Handeln varit betydande (13 procent).

14 Sida: 14 av 75 Inte alla som varslas blir arbetslösa Antalet varsel skall ses som en konjunkturindikator och inte som en siffra på hur många som blir arbetslösa. Långt ifrån alla som varslas blir uppsagda och av dem som blir uppsagda blir inte alla arbetslösa. Hur stor andel av dessa som blir arbetslösa varierar sedan med konjunkturen. Under 2005 till och med maj respektive september 2012 uppgick andelen som resulterade i arbetslöshet i genomsnitt till 19 (inom sex månader) respektive 22 procent (inom nio månader). Av de varsel som inkom under sensommaren/hösten 2008 var det en större andel som resulterade i arbetslöshet, mellan 35 och 40 procent. Därefter minskade andelen och har sedan 2010 varierat mellan 12 och 24 procent Arbetsmarknadsrapporten 2013, s.57, Arbetsförmedlingen 2013.

15 Sida: 15 av 75 Näringsgrenar och yrken Sysselsättningen i länet fram till fjärde kvartalet 2014 Enligt Arbetsförmedlingens prognosundersökning uppgick antalet sysselsatta med arbetsplats i länet dvs. arbetstillfällen till personer i slutet av Den lågkonjunktur som drabbat Euroområdet i fjor har inte nått fram till Sverige och definitivt inte till Skåne. Tvärtom har den hittills inte lämnat några djupa spår på arbetsmarknaden i Skåne. SCB:s aktuella arbetskraftsundersökningar för tredje kvartalet i år sänder ut positiva signaler. Undersökningen noterar en betydande sysselsättningstillväxt i länet. Ökningen har noterats för fjärde kvartalsmätningen i rad, vilket tyder på att den underliggande sysselsättningstrenden blivit mer stabil. På liknande sätt har Skånes arbetskraft ökat under de senaste kvartalen. Även prognosundersökningen ger en positiv bild vad gäller efterfrågan på arbetskraft. Många arbetsställen i prognosundersökningen förutser ett ökat personalbehov. Undersökningens resultat pekar på en ökad efterfrågan både för 2013 och Men tillväxten koncentreras nästan uteslutande på branschgruppen Privata tjänster. Även branschgruppen Offentliga tjänster noterar en viss förbättring. Sysselsättningen inom Jord- och Skogbruk, Industri samt Byggverksamhet bedöms stagnera något under 2013 och sedan kvarstå på mer eller mindre oförändrad nivå under Arbetsförmedlingens prognosundersökning förutser en sysselsättningstillväxt med cirka arbetstillfällen under 2013 och med under Detta innebär att antalet sysselsatta som har sin arbetsplats i länet kommer att uppgå till i slutet av Tabell 2: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan. Bedömningen avser sysselsatta med arbetsplats i Skåne län. dagbefolkning 16+ år. Kvartal Kvartal Jord- och skogsbruk Industri Byggverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingen. 5 Prognosen grundar sig på SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS), se Faktaruta: Aktuell och förväntad sysselsättning. Begrepp och metod som används i undersökningen.

16 Sida: 16 av 75 Närmare sysselsatta i åldersgruppen år har sin bostadsort i länet inräknat arbetspendlare, och då framför allt gränspendlare över Öresund. Gränspendlingen förutses öka något fram till slutet av Arbetspendlingen mot övriga län i Sverige bedöms vara mer eller mindre oförändrad under prognosperioden. Inkluderas pendlingen i bedömningen förutser Arbetsförmedlingen en sysselsättningsökning med i år och nästa år. Aktuell och förväntad sysselsättning Begrepp och metod som används i undersökningen För att belysa länets sysselsättningsutveckling används följande begrepp i prognosrapporten: Sysselsatta (dagbefolkning) = förvärvsarbetande med arbetsplats i regionen eller arbetstillfällen i regionen Sysselsatta (nattbefolkning) = förvärvsarbetande som är bosatta i regionen Som referensstatistik används SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik RAMS. RAMS är en årlig totalräknad undersökning som till största delen baseras på arbetsgivarnas kontrolluppgifter och de egna företagarnas självdeklarationer. Fördelen med RAMS är att datamaterialet är nedbrytbart till små enheter. Undersökningens nackdel är att den stora mängden databearbetningar som innebär en produktionstid upp till 12 månader gör att uppgifterna redan hunnit bli inaktuella. De aktuella RAMS-tabellerna och diagrammen dateras från slutet av november Prognosens referensperiod är fjärde kvartalet Eftersom uppgifterna i RAMS är från november 2011 måste sysselsättningen för referensperioden skattas, vilket sker med hjälp av arbetsgivarnas bedömningar, vilka redovisas i prognosmaterialet. Arbetsgivarnas bedömningar avser antalet sysselsatta (dagbefolkning) utan någon åldersbegränsning. uppåt. I ett andra steg framräknas utvecklingstrenden med hjälp av prognossvaren och de skattade sysselsättningsuppgifterna. I ett tredje steg skattas sysselsättningsuppgifter för nattbefolkningen i åldersgruppen år.

17 Sida: 17 av 75 Jordbruk, skogsbruk och fiske Under de senaste årtiondena har antalet syselsatta inom Jordbruk, skogsbruk och fiske minskat. Sedan 2007 har dock antalet sysselsatta inom branschen börjat öka sakta, vilket kan betraktas som ett trendbrott. Enligt prognosundersökningen hade branschen cirka arbetstillfällen i slutet av Förutsättningarna inom både jord- och skogsbruk påverkas starkt av förändringar i världsmarknadspriset på de råvaror man producerar, och villkoren för verksamheterna förändras snabbt. Enligt Lantbrukarnas Riksförbund 6 pekar prognoserna för spannmål mot den största samlade spannmålsskörden i världen som någonsin inträffat. Detta innebär sjunkande priser för den inhemska produktionen i år. Även animalieproduktionen upplever en pressad situation i takt med att den svenska kronan förstärks mot omvärlden, vilket i sin tur leder till ett ökat importtryck. Branschen räknar med en svag lönsamhet under de kommande månaderna. På längre sikt finns dock goda utvecklingsmöjligheter inom jord- och skogsbruket i perspektivet av en ökad efterfrågan på livsmedel och energiråvara i världen. Men olika regelverk, prissättning och valutaförändringar är svåra att överblicka, vilket innebär tvära kast mellan lönsamhet och förlust. Utvecklingen inom jordbruket går mot att verksamheten bedrivs i större enheter, vilket kräver större anläggningar och dyrare maskinpark. Den ökade mekaniseringen och datoriseringen har varit påtaglig under en lång tid och med det följer ökade krav på specifika bransch- och maskinkunskaper för att arbeta inom denna näring. Strukturomvandlingen innebär att lantbruksyrken med en rad olika specialkompentenser efterfrågas i växande omfattning. Kompetenskraven stiger undan för undan och arbetsmarknaden är bra för de som har utbildat sig mot yrken inom naturbruk. Maskinförare inom jord- och skogsbruk är ett yrke som det råder brist på. Arbetsmarknaden är i balans för de flesta större yrkesgrupper inom jord- och skogsbruket. Även djurskötare (lantbruksdjur) efterfrågas på arbetsmarknaden med undantag av djuruppfödare och djurskötare med inriktningen husdjur. Prognosundersökningen indikerar en mer eller mindre oförändrad sysselsättning för både 2013 och Se LRF Konsult, Hela Lantbrukets lönsamhet,

18 Sida: 18 av 75 Diagram 4: De 10 största yrkena inom branschen Jord- och skogsbruk samt bedömning av arbetsmarknadsläget om ett år för dessa yrken. Sysselsatta med arbetsplats i Skåne (2011; inkl. egna företagare). Källa: SCB och Arbetsförmedlingen Industri Den fortsatt låga tillväxten i omvärlden och i synnerhet inom Eurozonen dämpar industrikonjunkturen, då en stor del av produktionen går på export. Det finns dock ljuspunkter. Konjunkturinstitutets konfidensindikator för tillverkningsindustrin har förstärkts tydligt under höstmånaderna och ligger enligt oktober- och novembermätningar klart över det historiska genomsnittet. Orderingången från hemmamarknaden har stigit de senaste månaderna, medan exportefterfrågan minskat något. Produktionsvolymen har ökat och planerna indikerar en starkare tillväxt de närmaste månaderna. Även inköpschefsindexet (PMI) 7 har återhämtat sig och indikerar att industriföretagen befinner sig i tillväxtzonen. De skånska industriföretag som deltog i höstens prognosundersökning ser dock inte med samma tillförsikt på framtiden som man gjorde vid prognosundersökningen i våras. Andelen företag som tror på ökad efterfrågan har minskat något jämfört med i våras (se diagram 5, nedan). I slutet av 2012 arbetade cirka personer inom branschgruppen Tillverkning och utvinning, energi och miljö, vilket motsvarar drygt 12 procent av länets samtliga arbetstillfällen (14 procent i hela riket). Endast fyra län 8 i Sverige har lägre industrisysselsättning än Skåne. Denna siffra tar inte hänsyn till de arbeten inom industrin som utförs på konsultbasis av exempelvis bemanningsföretag, externa städbolag och revisionsbyråer. 7 Inköpschefsindex bygger på intervjuer med cirka 200 inköpschefer inom tillverkningsindustrin. 8 Lägst andel sysselsatta inom industrin har Stockholms län, följt av Gotland, Jämtland och Uppsala län; uppgifterna år från RAMS 2011.

19 Sida: 19 av 75 När ett industriföretag köper en tjänst av ett annat företag bokförs arbetet som en företagstjänst och sysselsättningen räknas följaktligen till den Privata tjänstesektorn. Diagram 5: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom industrin. Skåne län. Våren 2007 hösten 2013 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Industrisysselsättningen är ojämnt fördelad över länet. Beroendet av industribranschen är störst i länets norra delar. I nordvästra Skåne uppgår andelen till 16 procent, i nordöstra delen till knappt 18 procent. Skånes sydliga delar har en förhållandevis låg andel. I sydvästra Skåne återfinns bara 10 procent och i sydöstra Skåne 11 procent av arbetstillfällen inom industrin. Tre av Skånes kommuner hade en andel över 30 procent (Perstorp 47 procent, Bromölla 38 procent och Bjuv 34 procent). Kommunerna Malmö och Höör har de lägsta andelarna (8 procent). Ur ett arbetsmarknadsperspektiv är kommuner med en hög industrisysselsättning särskilt utsatta för konjunkturens svängningar. Det gäller framför allt de kommuner där sysselsättningen är knuten till en dominerande arbetsgivare. Detta skapar en beroendesituation där företagsekonomiska beslut, som ofta tas på en global nivå, kan få stora konsekvenser för den lokala arbetsmarknaden. Industrins andel av den totala sysselsättningen har successivt minskat under flera decennier. Förklaringarna till den minskade sysselsättningen är att produktiviteten (till följd av automatiseringar och effektiviseringar i produktionen) ökat och att ett växande antal tjänster köpts från andra branscher (outsourcing). Den långsiktiga trenden pekar även fortsättningsvis på ett stagnerande antal arbetstillfällen inom industrin i Skåne. Försvagningen av industrikonjunkturen verkar nu ha bottnat. Den fortsätter dock att vara svag, vilket betyder att arbetsmarknaden för flera yrken inom tillverkningsarbete förblir

20 Sida: 20 av 75 kärv under det närmaste året. Det pågår också en strukturell förändring av yrkessammansättningen. Inslaget av yrken som kräver längre utbildning ökar medan det motsatta gäller för yrken där utbildningskraven är lägre. Denna process ökar i tempo när konjunkturen är svag. Utvecklingen innebär att konkurrensen om jobben och därmed arbetslösheten förblir hög inom industriyrken med låga utbildningskrav. För det närmaste året bedöms olika kategorier av montörer möta en fortsatt kärv arbetsmarknad. Även olika kategorier av maskinoperatörer och processoperatörer konfronteras med ett läge där jobben är för få. Den svaga industrikonjunkturen har också påverkat arbetsmarknaden för yrken där det tidigare varit brist. Exempel på sådana yrken är CNCoperatörer och verktygsmakare men också vissa kategorier av svetsare samt maskinmekaniker och maskinreparatörer. Dessa yrken har vanligen en förhållandevis hög arbetslöshet samtidigt som arbetsgivarna anser att yrkena är svåra att hitta arbetskraft till. Personer som är yrkesverksamma inom yrkesområdet tekniskt arbete har däremot en stark ställning på branschens arbetsmarknad. I länet är det brist på civilingenjörer, ingenjörer och tekniker (med inriktning elektronik, elkraft och maskin) samt VVS-ingenjörer. Vidare är företagssäljare, som har teknisk kompetens, ett mycket frekvent angivet bristyrke inom branschen. Den svaga utvecklingen för industribranschen har inneburit att andelen industriföretagen som upplever brist på kompetent arbetskraft vid rekryteringar har minskat rejält jämfört höstens prognosundersökning. I den aktuella undersökningen uppger enbart 8 procent av företagen inom industrisektorn att de har upplevt arbetskraftsbrist vid en rekrytering. Detta är en minskning med 19 procentenheter i jämförelse med situationen för ett halvt år sedan. Diagram 6: De 10 största yrkena inom industrin samt bedömning av arbetsmarknadsläget om ett år för dessa yrken. Sysselsatta med arbetsplats i Skåne (2011; inkl. egna företagare). Källa: SCB och Arbetsförmedlingen

21 Sida: 21 av 75 Industrisektorns framtida sysselsättningsutveckling påverkas i hög grad av den ekonomiska utvecklingen i våra viktiga exportländer. Visserligen upplever de flesta länder på den europeiska kontinenten en fortsatt svag konjunktur, ändå skönjer de branschföretag som intervjuats i prognosundersökningen en något större optimism jämfört med tidigare undersökningar. Arbetsförmedlingens bedömning är därför att sysselsättningen inom industrisektorn i Skåne fortsätter att mer eller mindre stå stilla. Byggverksamhet I Skåne hade byggbranschen cirka förvärvsarbetande mot slutet av 2012, vilket motsvarar drygt 7 procent av länets samtliga sysselsatta (dagbefolkning). Detta är en andel som är i nivå med riket som helhet. Variationen mellan länets fyra delar är ganska liten, andelen är något större i sydöstra Skåne, något mindre i sydvästra Skåne. I Skåne arbetar sex av tio med specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet dvs. specialistarbeten samt färdigställande och efterbehandling av byggnader. Här ingår också de mindre hantverksföretag som är engagerade inom ROT-sektorn (renovering, ombyggnad och tillbyggnad av bostadsrättslägenheter och villor). Cirka 90 procent av samtliga bygghantverksyrken (VVS-arbetare, golvläggare, målare mm) är verksamma i denna delbransch. Diagram 7: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom byggverksamhet. Skåne län. Våren 2007 hösten 2013 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

22 Sida: 22 av 75 Byggverksamheten har drabbats hårt av konjunkturavmattningen för ett år sedan och framför allt har bostadsbyggandet minskat märkbart. Trots att konjunkturen har blivit något starkare under 2013, bedömer Boverket i sina aktuella indikatorer att bostadsbyggandet är otillräckligt 9. På längre sikt finns det ett stort bostadsunderkott i framför allt sydvästra Skåne samt ett uppdämt renoveringsbehov av miljonprogrammens bostäder. Dessa båda faktorer kommer att gynna byggbranschen framöver, men än så länge ses inga konkreta tecken på att bostadsbyggandet riktigt tar fart inom prognosperioden. De mindre hantverksföretag som är verksamma inom ROT-sektorn hade ett gott orderläge och upplevde hittills inte någon konjunktursvacka. Anläggningsbyggandet samt nyproduktion och utbyggnad av offentliga och kommersiella lokaler fortsatte dock att vara omfattande. I detta sammanhang ska nämnas byggstarten av den andra etappen av MAX IV-Laboratoriet 10 i Lund. Anläggningen beräknas stå klar i början av Även det i sin omfattning mycket större projektet ESS 11 European Spallation Source (ESS) har tagit steget från projekterings- till konstruktionsfasen och de första provpålarna hamras ner i åkrarna norr om Lund. Den egentliga byggstarten är planerad för mitten av Konjunkturinstitutets senaste barometermätningar pekar på att byggsektorn i riket som helhet sakta är på väg upp. Orderstockarna inom bygg- och anläggningsverksamhet har ökat något de senaste tre månaderna. Det är framför allt orderingången till anläggningsbyggarna som har stigit. Byggföretagen räknar med att såväl orderingång som byggproduktion ökar något under de kommande månaderna. Sysselsättningen väntas bli oförändrad efter att ha minskat under ett och ett halvt års tid. I höstens prognosundersökning kommer dock en något mörkare bild fram vad gäller länets byggverksamhet. Andelen företag som tror på ökad efterfrågan har minskat något jämfört med vårens prognosundersökning (se diagram 7, ovan). Vidare väntas sysselsättning minska något under 2013 samt förbli oförändrad Parallellt med den svaga sysselsättningsutvecklingen minskar kapacitetsutnyttjandet och bristsituationen lättar. Kapacitetsutnyttjandet i branschen är traditionellt mycket högt, men har sjunkit i jämförelse med vårens undersökning och fler företag kan nu öka sin produktion utan att nyrekrytera. I våras uppgav 58 procent av de intervjuade byggföretagen, att de kunde öka produktionen upp till tio procent med oförändrad personalstyrka. I den aktuella undersökningen ökade andelen till 73 procent. 8 procent av arbetsgivarna har upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering det senaste halvåret. För två år sedan låg bristtalet på 54 procent. Listan på bristyrken har blivit be- 9 Se 10 MAX IV-laboratoriet i Lund är ett nationellt laboratorium för kärnfysik, acceleratorfysik och forskning med hjälp av synkrotronljus. 11 European Spallation Source (ESS) är ett flervetenskapligt forskningscentrum för materialforskning med neutroner.

23 Sida: 23 av 75 tydligt kortare i jämförelse med undersökningen för ett år sedan. Fortfarande finns brist på anläggningsarbetare, VVS-montörer, plåtslagare och kranförare. Även teknikyrken såsom byggnadsingenjörer och byggnadstekniker, VVS-ingenjörer, platschefer och byggkalkylatorer noterar en bristsituation. Bortsett från bristyrkena efterfrågas arbetskraft med god yrkeserfarenhet. Diagram 8: De 10 största yrkena inom byggverksamheten samt bedömning av arbetsmarknadsläget om ett år för dessa yrken. Sysselsatta med arbetsplats i Skåne (2011; inkl. egna företagare). Källa: SCB och Arbetsförmedlingen Samtidigt som det noteras brist på vissa byggyrken, finns det fortfarande arbetslösa byggungdomar (under 24 år) som saknar de lärlingstimmar som krävs för att bli färdigutbildade. Under den senaste tolvmånadersperioden (november 2012 oktober 2013) var i snitt 760 lärlingar anmälda som arbetslösa på Arbetsförmedlingen i Skåne. Samtliga bristyrken noterade ett nämnvärt antal arbetslösa lärlingar (48 lärlingar anläggningsarbete, 69 lärlingar VVS-montör och 65 lärlingar målare). Privata tjänster Till den privata tjänstesektorn räknas branscherna: Handel, Transport, Hotell och restaurang, Information och kommunikation, Finansiell verksamhet och företagstjänster samt Personliga och kulturella tjänster. Tjänstesektorn är personalintensiv och omfattar allt från enklare jobb utan krav på formell utbildning, som butikspersonal, till jurister och finansanalytiker. De mycket skiftande verksamheterna ställer helt olika kompetens- och utbildningskrav. Under det fjärde kvartalet 2012 jobbade drygt 45 procent eller av de förvärvsarbetande i Skåne inom den privata tjänstesektorn. I riket som helhet uppgick andelen till drygt 43 procent. Den förhållandevis höga andelen är resultatet av den struktur-

24 Sida: 24 av 75 förändring som pågått sedan 1960-talet, där antalet sysselsatta inom industri och jordbruk minskar och antalet sysselsatta inom den privata tjänstesektorn 12 ökar. Jämfört med det senaste prognostillfället (våren 2013) har konjunkturbilden blivit något ljusare. Samtliga av konjunkturinstitutets barometerundersökningar som gjorts sedan dess, visade en mer eller mindre utpräglad konjunkturförbättring för gruppen privata tjänstenäringar och detaljhandeln 13. Bortsett från Konjunkturinstitutets septemberundersökning har detaljhandelns konfidensindikator ökat och ligger nu tydligt över det historiska genomsnittet. Detaljhandeln är den delgrupp som tidigare inte visade några allvarliga avmattningstendenser. Konjunkturinstitutets mätningar noterar en mer ostadig utveckling för gruppen privata tjänstenäringar. Fram till september i år har trenden pekat mer eller mindre tydligt uppåt. Därefter har dock konfidensindikatorn backat och ligger fortfarande ett par procentenheter över det historiska genomsnittet. Höstens prognosundersökning är mer optimistisk än vårens (2013) och är definitivt mycket positivare än fjorårets höstprognos. Konjunkturbilden för den privata tjänstesektorn har fått en klart ljusare framtoning. Andelen arbetsställen som bedömt en ökning av efterfrågan på sina tjänster är klart större än andelen arbetsställen som förutspår en minskning. Gapet utgjorde nästan 38 procent vid höstens prognosundersökning och har vuxit med 12 procentenheter sedan vårens prognosundersökning. Diagram 9: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom privata tjänster. Skåne län. Våren 2007 hösten 2013 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar 12 Fram till 1990 har också den offentliga tjänstesektorn ökat sysselsättningsandelen markant. 13 I KI:s konjunkturbarometerunder ingår följande näringsgrenar: Handel (SNI 45 47); privata tjänstenäringar (SNI 49 96). Konfidensindikatorn för partihandeln redovisas inte.

25 Sida: 25 av 75 Enkätföretagen inom den privata tjänstesektorn förutser en markant sysselsättningsuppgång fram till slutet av Med anledning av undersökningens resultat räknar Arbetsförmedlingen med att antalet arbetstillfällen kommer att öka med sysselsatta under 2013 och sysselsatta under Enligt höstens prognosundersökning är det den privata tjänstesektorn som nästan uteslutande svarar för länets sysselsättningstillväxt fram till prognoshorisonten i slutet av Handel Handeln är vid sidan av företagstjänster den näst största branschgruppen inom den privata tjänstesektorn. I slutet av 2012 hade handeln närmare arbetstillfällen motsvarande 14 procent av samtliga sysselsatta i länet (riket 12 procent). Befolkningens storlek och geografiska fördelning påverkar detaljhandelns och bilhandelns lokaliseringsmönster. Partihandeln däremot styrs i betydligt högre grad av transportnätet och tillgängligheten till marknader och större befolkningskoncentrationer. Framför allt länets västliga delar är specialiserade mot handeln. Deras sysselsättningsandel motsvarar länsgenomsnittet. De östliga delarna av Skåne hade en lägre sysselsättningsandel (vardera drygt 12 procent). Branschen har haft ett bra år hittills. Bortsett från Konjunkturinstitutets septembermätningar noterade framför allt detaljhandeln en god utveckling. I synnerhet är det sällanköpsvaruhandeln som svarar för uppgången. Bilhandeln har försvagats något efter sommarens uppgång, men nybilsförsäljningen ligger fortfarande över fjorårets nivå. Konjunkturinstitutet särredovisar inte konfidensindikatorn för partihandeln. SCB:s omsättningsstatistik för tjänstesektorn noterar dock en negativ utveckling för delbranschen mellan tredje kvartalet 2012 och Hur trenden under den närmaste framtiden kommer att utvecklas beror till en stor del på hur hushållen ser på sin ekonomiska situation. Konjunkturinstitutets konfidensindikator för hushållen pekar uppåt igen efter en svacka under september i år. Hushållens oro för svensk ekonomi och utvecklingen på arbetsmarknaden var kännetecknande för årets första månader. Oron verkar nu vara bortblåst och de aktuella mätningarna signalerar att hushållen är mer positiva än normalt. Enligt de senaste barometerundersökningarna är förväntningarna på den närmaste framtiden tämligen enhetliga för detaljhandeln. Såväl livsmedelshandel som handel med motorfordon och specialiserad butikshandel förutser ökad försäljning. Företagen inom detaljhandeln räknar sammantaget med i stort sett oförändrad sysselsättning de kommande månaderna. Arbetsförmedlingens prognosundersökning noterar markant fler positiva än negativa signaler från branschgruppen. Andelen arbetsställen som förutser en ökad efterfrågan på sina tjänster är klart större än andelen arbetsställen som förutspår minskning (nettotal 30

26 Sida: 26 av 75 procent). Men bilden är inte enbart ljus. Många köpcentra har etablerats under de senaste åren och konkurrensen bland butikerna har blivit allt hårdare. Antalet konkurser och spektakulära butiksavvecklingar pekar på tilltagande lönsamhetsproblem inom branschen. Stängda butiker och outhyrda lokaler har blivit ett allt vanligare inslag i kommunerna. Antalet personer varslade om uppsägning ligger stabilt på en mycket hög nivå. Denna osäkra situation återspeglas i Arbetsförmedlingens prognosundersökning. Sammantaget förutser de intervjuade arbetsställena att antalet sysselsatta bara kommer att öka marginellt under prognosperioden. Diagram 10: De 10 största yrkena inom branschgruppen handel samt bedömning av arbetsmarknadsläget om ett år för dessa yrken. Sysselsatta med arbetsplats i Skåne (2011; inkl. egna företagare). Källa: SCB och Arbetsförmedlingen Detaljhandeln erbjuder många ingångsyrken på arbetsmarknaden och attraherar många, särskilt ungdomar. Branschen upplever därför inga rekryteringsproblem och det är hård konkurrens om jobben inom sektorn. Annorlunda ser rekryteringssituationen ut för partihandeln. Branschen noterar brist för kvalificerade företagssäljare. Transport Transportsektorn sysselsatte 2012 knappt personer i Skåne enligt prognosundersökningens skattning. Skåne är en transitregion och en stor del av Sveriges godsmängder tar sin väg genom Skåne. Länet har även en omfattande partihandel som skapar sysselsättning inom transportnäringen. Under de senare åren har även en rad nya verksamheter inom lager och logistik etablerats i Skåne. Därtill kommer en betydande mängd persontransporter inte minst trafiken över Öresund. Skånes tillväxt hittills under 2000-talet är nära förknippad med utbyggnaden av trafikinfrastrukturen och därmed kollektivtrafiken. Trots Skånes profilering mot transportsektorn är sysselsättningsandelen nästan i paritet med riksgenomsnittet (5 procent). Arbetstillfällena är mer koncentrerade till länets västra delar. Här gick andelarna upp till 6 procent (nordvästra Skåne) och 5 procent (sydvästra

27 Sida: 27 av 75 Skåne) i förhållandena till samtliga arbetstillfällen. De östliga delarna hade cirka 4 procent. Godstrafiken påverkas därmed starkt av konjunkturläget. Trots att svensk ekonomi är relativt stabil jämfört med övriga Europa, är förhållandena för transportnäringen tuffa. Den försämrade ekonomin inom Sveriges exportmarknader i kombination med en stark kronkurs drabbar inte bara landets industri utan också transportsektorn. 80 procent av allt gods som transporteras i Sverige fraktas med lastbil. Den mest dominerande åkeriverksamheten är bygg- och anläggningstransporter. Även transporttjänster med inriktning närdistribution är en viktig del av åkerinäringen. Branschens utsikter innehåller plus och minus. Den svala byggkonjunkturen i kombination med de måttliga produktionstillväxterna inom industrin mörkar konjunkturbilden något. Åkeribranschens egen konjunkturbarometer 14 spår däremot en något ökad efterfrågan på godstransporter på väg under de kommande kvartalen. Jämfört med tidigare mätningar har optimismen ökat något. Under prognosperioden sker inte några större satsningar inom person- och kollektivtrafiken. Däremot genomförs interna rationaliseringar och personal placeras på nya tjänsterorter. Personalsituationen förutses därför bli mer eller mindre oförändrad. När det gäller färjetrafiken leder minskad nedgång i passagerartrafiken till Tyskland till personalneddragningar. Branschens samlade konjunkturbild har enligt Konjunkturinstitutets senaste barometerundersökningar blivit mer positiv och konfidensindikatorn ligger över det historiska genomsnittet. Diagram 11: De 10 största yrkena inom branschgruppen transport samt bedömning av arbetsmarknadsläget om ett år för dessa yrken. Sysselsatta med arbetsplats i Skåne (2011; inkl. egna företagare). Källa: SCB och Arbetsförmedlingen (Ingen bedömning gjorts för lokförare) 14

28 Sida: 28 av 75 Konkurrensen från utländska åkerier är stor och dämpar efterfrågan på lastbilschaufförer inom fjärrtransporten. Denna konkurrenssituation är inte lika påtaglig för distributionsförare, där lokalkännedom är en viktig kompetens. Istället är social kompetens och kommunikativ förmåga viktig för detta yrke. Det finns en viss efterfrågan på busschaufförer - framför allt i samband med entreprenadskifte men konkurrensen har ökat om de lediga jobben. Samtidigt är många ofrivilligt deltidsarbetslösa eller har enbart timanställning. Bristen på speditörer och transporledare består under de kommande kvartalen. Utanför de vanliga transportyrkena noterar branschföretagen brist på företagssäljare. (se diagram 11, ovan). Sett över hela branschen räknar arbetsförmedlingen med att antalet sysselsatta förblir oförändrat under 2013 och ökar något under Hotell och restaurang Branschen består dels av hotell- och logiverksamheten, dels av restaurang-, catering- och barverksamheten och utgör en viktig del av besöksnäringen. Branschen har haft en mycket stark utveckling under de senaste åren framför allt i Malmö-Lund regionen och i de populära turistområdena Österlen (sydöstra Skåne), Bjärehalvön och Kullaberg (nordvästra Skåne). Inom hotell- och restaurangbranschen fanns närmare arbetstillfällen under fjärde kvartalet 2012, vilket motsvarar 3 procent av den förvärvsarbetande dagbefolkningen. Andelen ligger något under riksgenomsnittet. Branschen har av naturliga skäl en något högre sysselsättningsandel i de kustnära regionerna högst i sydöstra Skåne. I länet är mycket av sysselsättningen inom branschen säsongsbetonad och timanställningar är vanliga. Branschen kännetecknas av låg medelålder och hög personalomsättning, vilket ger möjlighet till jobböppningar. Framför allt restaurangnäringen är för många arbetssökande ett första steg in på arbetsmarknaden. Inom flera av branschens stora yrkesgrupper är arbetslösheten hög och konkurrensen om de lediga jobben betydande. Däremot är det brist på kvalificerade och erfarna kockar. Även bagare och konditorer bedöms möta en relativt stark arbetsmarknad. Hotell- och restaurangbranschens företag hyser en märkbar framtidstro, trots att tillväxten inte sker på bred front. Enligt SCB:s lönesummastatistik för riket fortsätter sysselsättningen inom hotell- och restaurangbranschen att öka. Restaurangindex (SCB) samt tjänsteproduktionsindex (SCB) visar att omsättningsvolymen i hotell- och restaurangbranschen ökade mer än i hela tjänstesektorn (avser hela riket). Restaurangföretagens förväntningar på efterfrågan på några månaders sikt är fortsatt optimistiska, dock något mer dämpade jämfört med första halvåret. För Skånes del bekräftar Arbetsförmedlingens prognosundersökning branschens optimism. Enligt undersökningen förväntas sysselsätt-

Arbetsmarknadsläget november 2013 Skåne län

Arbetsmarknadsläget november 2013 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 18 december 2013 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län november 2013 62 395 (10,4 %) 27 984 kvinnor (9,7 %) 34 411 män (11,0 %) 14

Läs mer

Arbetsmarknadsläget december 2013 Skåne län

Arbetsmarknadsläget december 2013 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 14 januari 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län december 2013 64 504 (10,7 %) 28 534 kvinnor (9,9 %) 35 970 män (11,5 %) 14 381

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013 Situationen i omvärlden har stor påverkan på den exportberoende svenska ekonomin. Den svaga utvecklingen i eurozonen bidrar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013 Utvecklingen i Sverige hittills i år blev mycket bättre än någon vågat hoppas på när rapporteringen om varselvågen var som

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Den svenska ekonomin präglas fortfarande av en stor osäkerhet. Arbetsgivarnas varsel om kommande personaluppsägningar har

Läs mer

Malmö, juni Josef Lannemyr. år (19,3 %)) arbetskraften) ungdomar och. redan börjat. S e kan få jobb.

Malmö, juni Josef Lannemyr. år (19,3 %)) arbetskraften) ungdomar och. redan börjat. S e kan få jobb. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, juni 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningenn Totaltt inskrivna arbetslösa i Skåne län juli 20142 59 800 (10, 0 %) 26 8000 kvinnor (9, 2 %) 33 1000 män (10,7

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 2 oktober 205 Anna Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 205 Skåne län I likhet med augusti 205 visar utvecklingen i september på en något högre

Läs mer

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 december 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna

Läs mer

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport april 2014 Förväntningarna på den nationella ekonomiska utvecklingen har ökat under den senaste tiden. Jämförs medelvärdet för BNP-tillväxten

Läs mer

Arbetsmarknadsläget mars 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget mars 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 april 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län mars 2014 61 839 (10,3 %) 27 276 kvinnor (9,4 %) 34 563 män (11,1 %) 13 014 unga

Läs mer

Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 15 juni 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna och

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal.

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 januari 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget december 2016 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt konjunkturindikatorerna visar en fortsatt

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Skåne län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Skåne län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Skåne län 1 PROGNOSEN Skåne går mot bättre tider Situationen i vår omvärld har stor påverkan på svensk ekonomi, inte minst på den exportberoende verkstadsindustrin. Under

Läs mer

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport december 2013 Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå I diagrammet nedan presenteras en sammanställning av samtliga BNP-prognoser som släppts av större prognosinstitut och

Läs mer

Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 augusti 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län Det är bra fart i ekonomin och efterfrågan på arbetskraft är betydande.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 november 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län Konjunkturen i euroområdet ser ut att dämpas rejält och exportefterfrågan

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Skåne län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Thomas Behrens, Analysavdelningen Sida: 3 av 63 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...

Läs mer

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 oktober 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län De senaste beräkningarna av nationalräkenskaperna som publicerades

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-08-15 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-09-15 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 13 januari 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget december 2015 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt konjunkturindikatorerna visar att

Läs mer

Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 14 april 2015 Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under mars liksom under

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-01-15 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal.

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 augusti 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget augusti 2016 Skåne län Sveriges ekonomi befinner sig i en högkonjunktur enligt Konjunkturinstitutets

Läs mer

Arbetsmarknad Stockholms län

Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS FÖR LÄNET LÄNETS UTMANINGAR BRANSCHUTVECKLING YRKESKOMPASSEN Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Stockholms län 1 Antalet som arbetar i länet ökar med 10 000

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 mars 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget februari 2016 Skåne län Nationalräkenskaperna, som nyligen publicerades av Statistiska centralbyrån,

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 februari 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget januari 2016 Skåne län Den ekonomiska tillväxten var stark under tredje kvartalet i fjol

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2012 2012-04-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2012 Den ekonomiska utvecklingen är för nuvarande osäker och svårtolkad. Det ekonomiska läget i Eurozonen utgör ett

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 Fått arbete Under september påbörjade 890 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Josef Lannemyr Analysavdelningen Fått arbete Under februari påbörjade 705 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form av

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö 11 september 2014 Victor Tanaka Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län Augusti 2014 7 650 (10,4 %) 3 330 kvinnor (9,6 %) 4 300 män (11,2

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Fått arbete Under december påbörjade 550 1 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form av arbete, det vill

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016 Arbetslösheten i Jönköpings län fortsatte att sjunka under oktober månad om än bara

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, juli månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län juli 2014 9 285 (5,5

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Blekinge, 13 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Färre varsel på en svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas kraftigt av den ekonomiska

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden Kalmar län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden Kalmar län Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Kalmar län Arbetsmarknadsprognosen 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) Intervjuundersökning 17 sep-19 okt Prognosen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016 Arbetsmarknaden i Jönköpings län fortsatte att vara stark under

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012

9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 12 oktober 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län september 2012 9 683 (6,5%) 4 816 kvinnor

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, september månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2014

Läs mer

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Det här är en kort version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra län

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 11 oktober 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 Lediga platser Under september anmäldes 1 064 lediga platser till Arbetsförmedlingen i Västerbottens län. Det är

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län 1 PROGNOSEN Länets arbetsmarknad återhämtar sig En god utveckling av den inhemska efterfrågan, tillsammans med en global konjunktur som långsamt återhämtar

Läs mer

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 november 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, oktober 2012 10 052 (6,7 %) 4 925 kvinnor

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012

Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012 Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012 På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökad efterfrågan på varor och tjänster till lågt ställda förväntningar på

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016 Arbetsmarknadsläget i Skånes län har förbättras under sommaren. Juli

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 Jämtlands län Välkomna! Johan Tegnhed, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-487 02 37 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Något fler nyanmälda platser senaste månaderna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, mars 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, mars 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, mars 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings län

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bo Gustavsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti månad 2015 Fått arbete Antalet personer som fick arbete var under augusti 1 229 i

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar kraftigt Under september påbörjade 700 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge

Läs mer

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Under månaden anmäldes 770 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 494. Antalet platser har således nästan halverats. Av samtliga platser anmäldes drygt

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 ästmanlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Marcus Löwing, Analysavdelningen Marwin Nilsson, Analysavdelningen Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 ästmanlands

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009

prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 PROGNOS TRENDBROTT PÅ ARBETSMARKNADEN Under höstmånaderna i år skedde en kraftig uppbromsning av den ekonomiska utvecklingen. Såväl Konjunkturinstitutet (KI) som regeringen

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Kraftig ökning av antalet som fått arbete Under februari påbörjade 800 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge

Läs mer

Näringsliv Skåne. Foto: Anders Ebefeldt Studio e. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Foto: Anders Ebefeldt Studio e. Konjunktur och Näringsliv Skåne Foto: Anders Ebefeldt Studio e Konjunktur och arbetsmarknad Rapport januari 2012 1 Konjunktur och arbetsmarknad Konjunkturläget Konjunkturprognoserna fortsätter att bli allt dystrare.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Sara Andersson, Analysavdelningen. av utvecklingen. indikerar tillväxt. nedgångar år. historiska snittet. Arbetsförmedlingen

Sara Andersson, Analysavdelningen. av utvecklingen. indikerar tillväxt. nedgångar år. historiska snittet. Arbetsförmedlingen MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 8 november 2013 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, oktober 2013 10 217 (6, 7%) 4 748 kvinnor

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län PROGNOS våren 211 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län 212 2 Arbetsmarknadsutsikter 211-212 för Västmanlands län Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING...3 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING...4

Läs mer

Arbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 mars 2015 Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under februari liksom

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar Under juli påbörjade 525 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 oktober 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2015 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt de framåtblickande konjunkturindikatorerna

Läs mer

PROGNOS Arbetsmarknad Kalmar län

PROGNOS Arbetsmarknad Kalmar län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Kalmar län 1 PROGNOSEN Konjunkturen i länet förbättras under 2014 och 2015 Den globala tillväxten 2014-2015 får kraft från USA, Japan och Storbritannien. USA leder återhämtningen.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Blekinge län 2011-2012

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Blekinge län 2011-2012 Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Blekinge län 2011-2012 Stark ökning av efterfrågan inom tjänstesektorn KONJUNKTUREN PEKAR UPPÅT Efter förra årets kraftiga återhämtning fortsätter Blekinges arbetsmarknad

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 FAKTAUNDERLAG Skåne län Malmö, 13 mars 2017 Thomas Behrens Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 Den ekonomiska utvecklingen fortsätter att vara stark. Efterfrågan på arbetskraft är betydande,

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jönköpings näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jönköpings län... 4 Småföretagsbarometern Jönköpings län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Gotlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Gotlands län... 4 Småföretagsbarometern Gotlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kalmar läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kalmar län... 4 Småföretagsbarometern Kalmar län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 SKÅNE LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2016 2017

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 SKÅNE LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2016 2017 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 SKÅNE LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2016 2017 Ansvariga utredare Thomas Behrens, 010 486 11 20 Anna Hansen, 010-488 55 90 Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med

Läs mer

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2011-2012

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2011-2012 PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2011-2012 2 Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Uppsala län Innehållsförteckning Sid ARBETSFÖRMEDLINGENS ARBETSMARKNADSPROGNOSER... 3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Sara Andersson, Analysavdelningen. återhämtningen. näringslivet. att. län minskade. det historiska. Arbetsförmedlingen

Sara Andersson, Analysavdelningen. återhämtningen. näringslivet. att. län minskade. det historiska. Arbetsförmedlingen MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 111 september 2013 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, augusti 2013 9 995 (6,66 %) 4 749 kvinnor

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 maj 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2012 9 493 (6,3%) 4 718 kvinnor (6,4%)

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017 FAKTAUNDERLAG Skåne län Malmö, 10 april 2017 Thomas Behrens Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017 Den ekonomiska utvecklingen fortsätter att vara stark. Efterfrågan på arbetskraft är mycket

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Skåne län. Prognos för arbetsmarknaden 2015 2016

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Skåne län. Prognos för arbetsmarknaden 2015 2016 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Skåne län Prognos för arbetsmarknaden 2015 2016 Text: Thomas Behrens, 010-486 11 20 och Anna Arwidsson Hansen, 010-488 55 90 Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av maj månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av maj månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 15 juni 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län maj 2012 8 964 (6,0%) 4 502 kvinnor (6,2%)

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 skåne län. Prognos för arbetsmarknaden 2015

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 skåne län. Prognos för arbetsmarknaden 2015 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 skåne län Prognos för arbetsmarknaden 2015 Text: Thomas Behrens, 010-486 11 20 Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 11 april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 326 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 572. Således en minskning

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer