Shopping och läger ger napp i Ätran Sid 6-7

Transkript

1 Falkenberg - en tidning från Falkenbergs kommun - Nr Shopping och läger ger napp i Ätran Sid 6-7 Farväl Falkenberg på världsturné Sid 2-3 Investeringar för en kvarts miljard! Sid 4-5 Företagsamma gymnasieelever Sid 10-11

2 Saken är Oscar Farväl Falkenberg slåss om statyetten Blir Farväl Falkenberg en av de fem filmerna som nomineras till en Oscarstatyett? Den 23 januari kommer beslutet. Oavsett vad som händer: Varumärket Falkenberg har fått oväntad draghjälp när stan fått en bild i filmvärldens ögon. Ta vara på tillfället, råder Thomas Carlhed på Svenska Institutet som sprider bilden av Sverige utomlands. Farväl Falkenberg har varit höstens kanske mest diskuterade svenska film. Regissören Jesper Ganslandts skildring av sista sommaren i Falkenberg för fem barndomskamrater som motvilligt är på väg in i de vuxnas trista värld har gett het debatt. Det räcker att surfa runt en stund. Betyg från topp till botten. Omdömen som växlar från förhäxande bra till som ett dödsstraff. På flera av världens mest prestigetyngda filmfestivaler, som Toronto och Aten, har filmen bedömts, berömts och belönats. Nyligen fick den också Falkenbergs kommuns eget kulturpris. Glad av bacon Men hos svenska distributören har inte champagnekorkarna gått i taket. Farväl Falkenberg hade i slutet av november setts av omkring biobesökare.tio gånger så många har i år satt sig i biomörkret för att se Colin Nutleys Heartbreak Hotel, som är årets mest besökta svenska film. Och nästan tio procent av Farväl Falkenberg-publiken, 3 851, hade köat på Stadsteaterns bio. Besökssiffran är okej med tanke på att det inte är någon bred film. Nu försvinner den från den ordinarie reperto - aren men kommer att visas mycket under våren på skolor och Bio Kontrast, säger Göran Bagge, filmchef på Sonet Film. Där avvaktar man också spänt beskedet om filmen nomineras till en Oscar som bästa utländska film eller inte. 61 bidrag kämpar om de fem platserna. Lågbudgetskildringen om en falkenbergsk sommar tävlar med storheter som Pedro Almodovars Att återvända och Susanne Biers Efter bröllopet. Spåren av Farväl Falkenberg är tydliga på nätet. Över träffar på Farväl Falkenberg, på den engelska titeln Falkenberg Farewell. På turistbyrån har man funderat över hur uppmärksamheten ska hanteras. En rapport man beställde ger rådet att inte dra för stora växlar på filmen. På Falkenbergs Turists hemsida kan man ladda ner en broschyr och karta över de platser där filmen spelats in. Igenkänningseffekten med Falkenberg i titeln är väldigt värdefull, säger Reino Jacobsson, VD i Falkenberg Turist AB, som ringde kollegor i Åmål och Pajala för att höra om deras erfarenheter efter Fuckin Åmål respektive Populärmusik från Vittula. Svårt att synas Bo Söderström är kommunikationsdirektör på Visit Sweden, f d Sveriges Turistråd, som marknadsför turistlandet Sverige. Han tycker att man i Falkenberg ska haka på intresset kring Farväl Falkenberg. Filmvärldens ögon har öppnats, kan det bli fler? Bara att den är svenskt bidrag kan vara tillräckligt. Jag har förflutet på Carls - berg Sverige så jag känner stan ganska Framtid Falkenberg Nr Ansvarig utgivare: Rolf Landholm Redaktionellt: Lars Andersson Grafisk design: Jonas Ahlgren Projektledning, layout, foto & tryck: Wernersson Idé AB & HN Civiltryckeri AB väl. En mindre ort som Falkenberg får inte så många chanser att vara med och kämpa om den globala stenhårda uppmärksamheten. Ta vara på tillfället. På Svenska Institutet, som sprider information om vårt land utanför gräns - erna, är Thomas Carlhed brand manager. Även länder och orter är numera varumärken. Sverige för övrigt värderat till över miljarder. Det svåra, säger han, är att över huvud taget synas. Bara det att folk får kännedom om en plats har ett värde. Då först kan en kommunikation starta, människor kan få ett förhållande, bli intresserade och skapa sig en bild av den platsen, säger han. Ett belysande exempel också från filmens värld är succén om den kazakstanske reportern Borat. Det central - asiatiska landet hamnade över en natt i mediafokus. Har då Thomas Carlhed något råd till Falkenberg? Man kan dels spinna vidare på filmen i sin egen kommunikation, dels lyfta Jesper Ganslandt som förhoppningsvis fortsätter att göra sevärd film. Mer visionärt handlar ju filmen om livet i en liten stad och om tankar inför framtiden. I förlängningen berör det småstäders utveckling och position. Falkenberg skulle kunna bli stan som med utgångspunkt i filmen verkligen tar tag i den frågan och tillsammans skapar en vision om hur stan ska utvecklas. TEXT: Lars Andersson FOTO: Tom Bengtsson Framtid Falkenberg ges ut av Falkenbergs Kommun Falkenberg Tel info@falkenberg.se, 2 FRAMTID FALKENBERG NR

3 Juryvalet? Affischbilden som följt med Farväl Falkenberg på visningarna i Sverige och utomlands. Om några veckor kommer beskedet om Oscarjuryn fallit för Jesper Ganslandts debutfilm. FRAMTID FALKENBERG NR

4 4 FRAMTID FALKENBERG NR

5 2007 de stora investeringarnas år Nu delar vi budgettårtan Kommunråden Mari-Louise Wernersson (c) och Gerry Norberg (s) måttar med tårtspadarna. Fast tårtan är den samma vill de göra bitarna olika stora. När kommunfullmäktige godkände budget en 2007 var det fördelningen av över miljoner kronor som bestämdes. Alltså kronor för varje invånare. Budgeten är den första för den nya politiska majoritet som består av centerpartiet, moderaterna, folkpartiet, krist - demokraterna och nykomlingen aktiv politik. Det är också en budget där tecknen av valet syns. Nu ska vallöften infrias. Lång lista Investeringsbudgeten sticker i höjden. Den beräknas bli hela 272 miljoner kronor nästa år, att jämföras med omkring 80 miljoner i år. Om det nu blir så mycket är osäkert. Investerings - Fler händer i (s)kuggbudget 99 procent av budgeten är kostnader som vi är överens om. Men vi prioriterar lite annorlunda, garderar oss bättre och vill ha fler händer i skola och omsorg. Så sammanfattar kommunrådet Gerry Norberg socialdemokraternas skuggbudget. Räknat i pengar är utgifterna i drift - budgeten cirka 40 miljoner kronor högre i socialdemokraternas version. Det gäller bl a: Fem miljoner mer för löneökningar under Till socialbidragen avsätts 30 miljoner kronor, också det fem miljoner mer än i majoritetens budget. 16 miljoner kronor mer anslås till mer personal i skola-omsorg. I investeringar har oppositionen objekt för cirka 100 miljoner kronor mindre under Den stora delen är att vi inte avsätter pengar till Centrumhallen nästa år. Vår linje är att en ny inomhushall borde placeras i anslutning till en ishall på Kristineslätt. Dessutom prioriterar vi fler gruppboenden, säger Gerry Norberg. budget ar blir lätt en önskelista som drabbas av förseningar. Men för nästa år har arbetet avancerat så långt att spadarna lär komma i jorden för flera storsatsningar. Det gäller till exempel Centrumhallen som ersätter Lusthuset. Totalt beräknas den kosta 110 miljoner när den står färdig En valfråga var också is - hallen. Planen är en byggstart nästa år och de första skären tas året därpå. En storinvestering 100 miljoner kronor under två år är kvarteret Boken, ett nytt äldreboende och en förskola, intill Schubergstorpsskolan. Ett objekt som drabbats av förseningar men där nu alla ljus står på grönt. Och till sommaren rullar utryckningsfordonen ut från nya brandstationen. 40 miljoner kronor kostar nästa års slutetapp. Broar över I Ullared byggs för att minska trafiken inne i samhället. Från väg 154 från Falkenberg får en ny bro över Högvadsån mot Gekås parkering och anslutning till väg 153 mot Varberg. Kommunen förskotterar pengar för att få igång projektet nästa år, men slutnotan på 21 miljoner kronor ska till stor del betalas med statliga pengar från Vägverket. Minst lika efterlängtad för Ullareds - borna är idrottshallen ska den stå klar för 15 miljoner kronor. Allt byggande nästa år gör att kom munen måste låna pengar, omkring 200 miljoner kronor enligt prognosen. Det överskott som vi räknar med 2007 på nästan 23 miljoner ska vara en del av den självfinansiering som måste till för att klara kommande investeringar, säger kommunrådet Mari-Louise Wernersson. Grädden på tårtan Så i kalkylen ligger att nämnderna lyckas hålla sina budgetramar. Vi måste hårdgranska utgifterna och vända på varje krona, betonar hon. Borde man då inte ha avstått från grädden på budgettårtan, som Centrumoch ishall? Nej, ska den positiva utvecklingen för Falkenberg fortsätta måste vi ha bra anläggningar för ett rikt utbud inom kultur och fritid. Med budgeten tar vi nya kliv framåt. Hade vi avstått skulle vi tappa attraktionskraft och det är en farlig väg, säger Mari-Louise Wernersson. TEXT: Lars Andersson FOTO: Tom Bengtsson Kort om budgeten Fyra nya förskoleavdelningar tillkommer, två vid Slöingeskolan och två i centralorten. Ombyggnaden av Wabenos gamla lokaler till gymnasieskolans byggprogram beräknas kosta 15 miljoner kronor. Arvidstorpskrysset görs trafiksäkrare genom en rondell. Kostnad: Två miljoner kronor. En ny nämnd, Tekniska nämnden, inrättas. Den ska bl a sköta drift och underhåll av gator och kommunens fastigheter, parkeringsfrågor, gatubelysning, kollektivtrafik och färdtjänst. Hemtjänsten tillförs ytterligare 3,2 miljoner kronor för fler hemtjänsttimmar. Fler elever i gymnasiet och förskolan ökar anslaget dit med 8,8 miljoner kronor, medan ramen till grundskolans verksamhet minskar med 2,6 miljoner kronor. Skatten blir nästa år oförändrad, 20,48 kr. Kommunens budget 2007 i % 45,1 Kommunstyrelsen 7,0 Tekniska nämnden 3,2 Kultur- och fritidsnämnden 4,5 Barn- och utbildningsnämnden 45,1 Socialnämnden, inkl socialbidrag 36,8 Övrigt 3,4 36,8 3,4 7,0 3,2 4,5 Fotnot: I övrigt ingår: Miljö- och hälsoskyddsnämnd 0,3. Bygglovsnämnd 0,3. Kommungemensamma kostnader för bl a pensioner och lönehöjningar 1,3. Överskott 1,4. Revision 0,1. FRAMTID FALKENBERG NR

6 Företag och kommun i samarbete Ätran lockar turister Efter tuffa sex år och flera kursändringar vet Benny Packendorff att idén håller. Det går att locka turister till Ätran. Nu har avtalet med kommunen förlängts två år. Det är värt all beundran vad de har åstadkommit, säger Curt Wirström, kultur- och fritidschef. Ätrans Turist AB är exemplet på hur ett samarbete mellan kommun och privat personer kan leda till ett resultat som båda parter vinner på. Sjövikens fritidsanläggning är en 70-talsskapelse. Bibliotek, kök och matsal för Ätranskolans 100 elever, idrottshall, utomhusbassänger, sju stugor för självhushåll med 56 bäddar. Allt intill Eseredssjön med motionsslingor i skogen, fisk i sjön och utedansbana vid strandkanten. År 2000 hyrde kommunen ut allt, totalt cirka kvm, till Ätrans Turist. Nu samsas kommunal verksamhet i bibliotek, idrottshall och bad med shopping- och inlandsturister och idrottsläger. Stort steg Benny Packendorff hade erfarenhet av turistsatsning innan Ätrans Turist bildades. FaBo stod med lediga lägenheter i Ätran i slutet av 1990-talet, som Benny möblerade och hyrde ut till turister. Men att ta över hela Sjöviken blev att spela i en annan division, ungefär som om Ätrans FF skulle ta steget upp i Superettan. Så det behövdes ett bredare ägande, säger Benny, mångsysslare som driver både bilverkstad och bokföringsfirma. Kompisen Stefan Gerhardsson nappade på att gå in i projektet och tog med sin svåger Per Arne Rosén. Han är snickare, Stefan elektriker och jag ekonom så det blev en bra blandning. Bilden blev komplett när Björn Nordberg anställdes som vaktmästare och allt i allo. Han har gymnasieutbildning för bad- och idrottsanläggningar, kryddat med massor av förenings- och ledarerfarenhet från sin målvaktstid i Halmstads BK och som tränare i Ullareds IK. Kombinationen av flexibilitet och närhet är förtjänsten i driftformen för Ätrans Turist. Det är nära mellan gäster och ansvariga också på kvällar och helger. Med ett snack kan man lösa de flesta av frågorna som besökarna kommer med. Vägarna är nog lite besvärligare i en kommunal organisation, säger Björn Nordberg. I kommunal regi var flera olika förvaltningar inblandade i Sjöviken. Kostnader som inte var kända när Ätrans Turist tog över dök upp och ifjol sade man upp kontraktet med kommunen. Det nya som tecknats speglar kostnadsbilden bättre. Vi fick ta förluster på kommunal verksamhet och det hade inte hållit i längden, konstaterar Benny. Står på tre ben Ätrans Turist omsätter nu omkring två miljoner kronor om året. Inriktningen har tre stora delar: Lägerverksamhet för föreningar, uthyrning till främst danska ungdomsgrupper samt stuggäster som övernattar vid shoppingresor till Ullared. Totalt ger det omkring gäst - nätter om året och det sätter sin prägel på Ätran. Besökarna handlar i affären, de hyr kanoter, det ger körningar för buss - bolaget, exemplifierar Benny. Tankarna vid starten att komplettera med en campingplats har lagts på is. Likaså har satsningarna mot företag med teambuilding och äventyrsbana liksom marknadsföring på mässor dragits ned. Man har hittat de nischer som passar för anläggningens förutsättningar. Vi kan ha en god beläggning, hålla nere kostnaderna, ge bra priser till de grupper som vi vänder oss speciellt mot och för vilka anläggningen passar perfekt, säger Benny. Så från juli och in på hösten har idrottsläger en dominerande roll. Från senhösten och fram till jul och under sommaren fyller Gekås-kunder stugorna. På våren och försommaren njuter danska grupper av en vildmark som de inte kunde drömma fanns några timmar från Köpenhamn. Konstsnö blir kanon? I början av året är det lite lugnare. Än har inte konstnöspåret lockat så många att längdträna inför Vasaloppet som vi hoppats på, men det kommer, tippar Benny Packendorff. Erfarenheter har företagets ägare blivit rika på under se sex åren. Den nya uppgörelsen med kommunen gör att den ekonomiska bilden blivit lite ljusare. Det måste nog finnas en känsla och kärlek till bygden för att driva den här rörelsen. Vi har lärt oss mycket de här åren och tar de erfarenheterna med oss i det nya avtalet med kommunen, säger Stefan Gerhardsson. TEXT: Lars Andersson FOTO: Tom Bengtsson 6 FRAMTID FALKENBERG NR

7 Visst nappar det! Med Sjövikens fritidsanläggning som bete lockar Stefan Gerhardsson, Benny Packendorff (tv) Per-Arne Rosén (th) och vildmarksturister, ungdomsidrottare och Gekåsshoppare till Ätran året om. FRAMTID FALKENBERG NR

8 8 FRAMTID FALKENBERG NR Vedmedvetet. Braskaminen hemma hos Anna-Lena Falk sänker hushållets elräkning rejält.

9 Kan du banta energinotan? Energikoll ger svaret Nu kan kommunens småhusägare få hjälp med att banta energinotan. Den kommunala energirådgivningens nya hjälpmedel Energikoll ger ett snabbt svar om energiförbrukningen i ditt hus är för hög. Bor man i en 70-talsvilla eller äldre och inte har gjort några speciella sparåtgärder går det att få ner energiförbrukningen med 30 procent, säger Margareta Gunnarsson, projektledare för Energy in Minds i Falkenbergs kommun. I EUprojektet ingår pengar till rådgivning som nu ska användas för att hjälpa villaägare att undersöka om de kan spara energi. Anna-Lena Falk har gjort testen Energikoll. Hon, maken Niklas och två tonårssöner bor sedan 15 år i ett kedjehus på Slätten. Som de flesta husen på om - rådet värms det med direktverkande el. Som elpriset stigit märks det ordentligt på räkningarna, säger Anna-Lena. Anna-Lena Falk Brasa sparar el Den braskamin som fanns när huset köptes eldas morgon och kväll och får elmätaren att snurra betydligt långsammare. En hel del i området har braskamin, andra har skaffat luft-/luftvärmepump, säger Anna Lena, och brasan sprakar i det snart 40 år gamla huset kom nya byggregler som slog igenom helt runt Är ditt hus minst så gammalt är det extra motiverat att göra en Energikoll, råder Margareta. För förbrukningen kan skilja ordentligt. I konventionellt nybyggda hus är användningen kwh/m 2 per år för värme, varmvatten och hushållsel. I äldre fastigheter är kwh/m 2 ingen ovanlighet. Hos Anna-Lena och Niklas är siffran, med braskaminens tillskott inräknat 160 kwh/m 2, år. Ett lågt värde för ett 60-talshus enligt Energikoll. De höjda priserna på olja och el har gjort att samtalen till energirådgivaren i Falkenberg, Krister Svensson, ökat kraftigt, säger Margareta Gunnarsson. Dags att göra din egen Energikoll? TEXT: Lars Andersson FOTO: Tom Bengtsson Så här gör du! Energikoll gör du antingen direkt på Internet eller på en blankett från Energirådgivningen. På en A4-sida lämnar du uppgifter om hushållets storlek, fakta om huset, energiförbrukning m m. Från Energirådgivningen får du sedan ett omdöme om förbrukningen är hög eller låg. Det grundas på jämförelser med hus av samma typ och ålder och hushållsstorlek. Påpekas ska att energiförbrukningen också påverkas mycket av de personliga vanorna. Hemsida: klicka på Kommunal service, eller Telefon till Energirådgivningen: , måndag till torsdag och Dessutom tisdag och onsdag Margaretas enkla tips Sänk rumstemperaturen en grad och du minskar värmeförbrukningen med 5 procent. Tänk på energieffektivitet när det blir dags att byta vitvaror. En 15 år gammal frys kan göra av med tre gånger mer el än dagens energisnåla. Du sparar hushållsel genom att t ex sätta in lågenergilampor, stänga av datorn och inte ha apparater i stand by-läge. Långa duschtider slukar varmvatten och pengar. Skriv regelbundet upp din energiförbrukning och jämför. FRAMTID FALKENBERG NR

10 Fantasi och kreativitet blommar i Falkenbergs Gymnasieskola. I salarna finns både unga företagare och taggade glashantverkare. I den ena kursen har intresset formligen exploderat i höst. I den andra pågår ett samarbete mellan tekniker och esteter som är unikt i undervisnings-sverige. Den fantasirika gymnasieskolan Det är rena Gnosjöandan bland gymnasisterna i höst. 68 elever har gått in i realistiska roller som egna företagare. Extra kul att det inte bara är ekonomelever, säger Karolina Davidsson, regionchef för Ung Företagsamhet i Halland. Mårten Hansen och Joel Cohn söker butiker som vill vara med i deras rabatthäfte. Johannes Nilsson och Hampus Rundberg funderar på hur deras festbok ska bli en storsäljare. Emma Carlsson och Johanna Runevad tar fram en affärsplan till sitt koncept för egendesignade trosor. Det råder lite av skapande kaos på lek - tionen hos sistaårseleverna på Samhälls - programmet. Anders Karlsson, lärare i ekonomiska ämnen, har elva av skolans UF-företag bland sina elever som valt Småföretagande som fördjupningskurs. Från 4 till 68 Förra läsåret fanns endast fyra elever som drev UF-företag, och nu alltså 68. Förklaringen? Gymnasiechefen Jan Roos har gett UF-konceptet sitt stöd och i våras fick Karolina Davidsson och kommunens näringslivschef Jan Stålnacke tillfälle att presentera det på en studiedag. För mina elever ger UF en praktisk användning av deras teoretiska kunskaper i ekonomi, säger Anders Karlsson. Han betonar att betyget inte bestäms av hur mycket de lyckas sälja, utan av sättet som de redovisar de olika momenten i sina företag. Här är ofta rådet till eleverna tänk själv, och det sporrar dem, tycker han. Också till mamma Emma och Johanna sliter med sitt Personal Underwear UF. Kunden kan själv bestämma text eller bilder på trosorna, säger Emma och de hoppas att de hittat julklappen som killarna vill ge sina flickvänner. Eller till sina mammor. Tycker om dej lilla mamma blir väl sött, frågar Johanna, och förklarar varför det blev just trosor: Enkelt. Pappa spelar i BeHå-bandet och mamma jobbar med reklamfilm och hjälper oss med det. I sina UF-förtag ska eleverna under ett läsår gå igenom ett företags livscykel. De ska själva bestämma vilka produkter eller tjänster deras företag ska syssla med. De ska göra marknadsundersökning, affärsplan och budget, öppna konto, presentera finansiering och ha minst två sälj - aktiviteter. De ska också skaffa en mentor utanför skolans väggar. När sommaren närmar sig ska bok - slutet fram och företaget avvecklas. Och UF-företagarna går ut och startar eget? De är åtminstone fyrfaldigt överrepresenterade jämfört med sina jämnåriga som inte kämpat med festböcker, rabatthäften eller 99-kronorstrosor, enligt en undersökning från Ung Företagsamhet. 10 FRAMTID FALKENBERG NR

11 Glasklart självklart. Markus Dahlqvist, Victoria Jonson, Jimmy Berthag och Mia Johansson med en del av de 54 glasbitar som ska pryda en trappentré på Köpmansgatan. Glas bryter mönstret Ett bildprogram på estetlinjen med nästan bara tjejer. Ett teknik- och industriprogram där andelen killar år efter år ligger runt hundra procent. I ett ovanligt samarbete i gymnasievärlden arbetar de tillsammans och glasarbeten bryter könsmönstret. Bildläraren Yvonne Wingren är egentligen bara ledsen för en sak där hon går runt bland eleverna i designkursen: Att hon inte kom på den här idén tidigare. Det är inte lektion men så fort salen är ledig hänger eleverna på låset för att arbeta med sina glasprodukter. Bara för att det är så roligt. Vi har ökat till 37 elever och måste dela upp i grupper för att alla ska få plats, berättar Yvonne. Intresset var stort när skolans samarbetsprojekt i november presenterades för skolfolk från hela landet på Skolforum i Stockholm. Produkter i glas är kursens signum. Lyftet kom med en trasig glas - ugn. Reparatören tipsade om en högskola i Barcelona, Yvonne skickade ett mejl och togs emot på glasutbildning. Hon upptäckte glasets möjligheter och att de blev än fler när de kombinerades med teknikkillarnas metallkunskaper och form- och design-tjejernas skisser och förslag. Sporrade elever I två omgångar har Yvonne åkt tillbaka till soliga Spanien med sina elever och lärt glasarbeten av spanska lärare. Så nu gör gymnasisterna egna blyinfattade glasfönster, med teknik importerad från Katalonien. Ryktet om deras kompetens sprider sig och de får också beställningar utifrån. Som gör att eleverna sporras ännu mer. Det kommer med ett entreprenörskap i bilden, att samarbeta från idé och skiss fram till ett slutresultat som kunden blir nöjd med, säger rektorn Sven-Åke Bengtsson. Och blandningen av elever från två program krossar på köpet den jargong som lätt frodas i en grupp tonårskillar. TEXT: Lars Andresson FOTO: Tom Bengtsson FRAMTID FALKENBERG NR

12 Kommunchef med må Det rullar på för Rolf Landholm. I tre år har han suttit i sadeln som kommunchef och åren har passerat fort, tycker han. I backspegeln ser han resultat av stora satsningar på infrastrukturen i kommunen. Bakom nästa krök anar han behovet av ökade insatser på flera områden steg Rolf Landholm in i Stadshuset som kommunens högste tjänsteman. Medvetet har han hållit ner visiret de här åren. Det är politikerna som ska stå för dialogen med invånarna och ange visioner och mål för verksamheten. Personalen har sedan att formulera handlingsplaner och verkställa besluten. Jag har därför en viktig roll i att kommunicera med med - arbetarna i organisationen, säger han. Som nyanställd talade han mycket om rollfördelningen med de två heltids - politikerna, Ingemar Johansson och Bill Andersson. Nu är det ny bemanning på bådas poster har varit ett omtumlande år. De samlade åren i ledarskapsroller har lärt Rolf att prioritera och hålla distans. Och han har förstått att ingen är oersättlig, inte ens kommunchefer. Däremot är nyfikenheten och otåligheten oförändrat stor, och han vill se resultat av det som beslutas. Gillade inte många nollor Det var en ambitiös grabb som växte upp i doften av färskt virke i träindustriernas Kort om Rolf Landholm Född: 1951 i Hultsfred. Bor: Villa på Grimsholmen sedan Familj: Hustru Maria, specialpedagog och två hundar. Två utflugna barn, en son ekonom i Göteborg, en dotter undersköterska i Träslövsläge och två barnbarn. Utbildning: Ekonom- och lärarutbildning Arbete: Kommunchef i Falkenberg från Innan dess barn- och utbildningschef i Varberg, skolledare på olika platser i 20 år, lärare, ekonom på privatföretag och landsting. Med mer tid över: Den skulle jag använda till att umgås mer med barn och barnbarn. Ville bli som liten: Snickare. Hultsfred. Redan som elvaåring cyklade han runt i samhället och drev in avgiften av lokaltidningens prenumeranter. Det ekonomiska sinnet gjorde honom också tidigt till föreningskassör och ekonom - utbildningen efter gymnasiet var logisk. Några jobbyten gav visserligen större summor i kolumnerna men inte större utmaningar. Så Rolf sadlade om till lärare. Han blev ung rektor (33 år) och ung gymnasie chef (37 år). Sitt intresse av att arbeta med människor och av ledarskap fick han under åren som tränare för barn och ungdomar i fotboll och basket. Tusentals medarbetare När han börjar tala om de tre kommunchefsåren blir det medarbetarna som han först nämner. Så många drygt att han inte kan lära känna dem alla. Undersöker man folks allmänna inställning till kommunen blir resul - tatet ofta negativt. Men utvärderar man de olika områdena, som t ex äldreomsorg eller förskoleverksamhet skjuter betygen i höjden. Det görs ett enormt arbete i det tysta och de kommunanställda ska känna sig stolta. Idag är hans roll långt ifrån det dagliga slitet i storkök och nattpatruller, och mer riktat på att Falkenberg ska fungera än bättre bakom nästa krök. Järnvägsomläggningen, den nya bron över Högvadsån i Ullared, utbyggnaden av bredband som vi börjar se slutet på, är nödvändiga projekt för att ge kommunen en bättre infrastruktur, säger han. Samarbetet med näringslivet är framgångsrikt och idag finns klara detaljplaner både för industri och bostäder. Områden som kommer att kräva kommunal kraft framöver är t ex barn och ungdomar i riskzonen och ungdomsarbetslösheten. De två frågorna går hand i hand och kommunen har avsatt speciella pengar för att bereda ungdomar arbete. Den växande gruppen äldre kräver likaså insatser. En ökad anpassning av våra bostadsmiljöer är en sådan åtgärd. Kommunens egen profil Nu pågår det politiska arbetet med att ge kommunen en tydlig profil, ett varu - märke. Det ska vara en profil som står sig över mandatperioderna. Att den hamnar kring begreppet Hållbar utveckling är ingen kvalificerad gissning, då i en vid bemärkelse: ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Han reagerar mot beskrivningen av Falkenbergs kommun som liten. Vi tillhör de 50 största och vi växer. Men vi måste samverka mer över kommun gränserna i framtiden. Göteborg, som är regionens lok, drar så att det märks också i Falkenberg. Vi och Varberg har ungefär samma förutsättningar. Tillsammans är vi nära invånare och en attraktiv region. Vi samarbetar redan på en del områden, men detta samarbete kan utvecklas mycket. Något att fundera över när Hondan rullar norrut mot de älskade barnbarnen i Träslövsläge. TEXT: Lars Andersson FOTO: Tom Bengtsson 12 FRAMTID FALKENBERG NR

13 nga kubik Ingen återfallsknutte. Utflykter med Hondan har blivit en källa till avkoppling för Rolf Landholm. FRAMTID FALKENBERG NR

14 Falkenbergs nya kommunfullmäktige Moderaterna: Börje Tönsgård, Heberg, Angela Malmgren, Falkenberg, GunMarie Stenström, Slöinge, Håkan Johansson, Falkenberg, Anders Treschow, Abild, Martin Johnsson, Älvsered, Claës-L Ljung, Fegen, Rie Boulund, Skrea, Johan Andersson, Falkenberg. Centerpartiet: Stig Agnåker, Skrea, Ulla Rickardsson, Vessigebro, Bo-Gunnar Andersson, Falkenberg, Ingemar Johansson, Okome, Ann-Margret Kristensson, Krogsered, Mari-Louise Wernersson, Falkenberg, Lena Carlbom, Falkenberg, Per Johansson, Falkenberg, Kerstin Angel, Heberg, Anders Rickardsson, Årstad, Mats-Uno Svensson, Fagered, Helena Lindqvist, Okome. Folkpartiet: Elisabet Karlsson, Falkenberg, Lars Fagerström, Falkenberg. Kristdemokraterna: Eva Olofsson, Falkenberg, Ester Lindstedt-Staaf, Falkenberg. Aktiv Politik: Kjell Johansson, Falkenberg, Leif Eskelid, Falkenberg. Socialdemokraterna: Lena Dygården, Falkenberg, Lennart Torstensson, Fagered, Per-Gunnar Andersson, Falkenberg, Gerry Norberg, Falkenberg, Dahn Persson, Falkenberg, Majvor Wallin, Älvsered, Sara Grimpe, Falkenberg, Ann-Britt Ek, Falkenberg, Britt-Marie Jonsson, Falkenberg, Anna Bresche, Vessigebro, Lisa Granlöf, Falkenberg, Marcelle Farjallah, Falkenberg, Fredrik Johansson, Falkenberg, Veronica Norberg, Falkenberg, Bernt Zander, Falkenberg, Calle Fredin, Falkenberg, Bengt Hackberg, Falkenberg, Thomas Fagenheim, Falkenberg. Vänsterpartiet: Mikael Hallberg, Falkenberg, Eva Kronwall, Falkenberg. Miljöpartiet: Pär Allvin, Falkenberg, Lena Berglund, Ullared. Sverigedemokraterna: Anneli Hägglund, Falkenberg, Sven Möller, Falkenberg. Fotnot. På bilden saknades de ordinarie ledamöterna Helena Lindqvist (c), Veronica Norberg (s), Per-Gunnar Andersson (s), Martin Johnsson(m) och Ester Lindstedt-Staaf (kd) vilka ersattes i nämnd ordning av Herdis Pixsjö(c), Stafsinge, Runar Kaattari(s), Slöinge, Monika Bretí(s), Falkenberg, Lars Svensson(m), Falkenberg och Sofia Larzon(kd), Falkenberg. 14 FRAMTID FALKENBERG NR

15 Kort & gott från kommunen! Klitterbadet får ny attraktion Om ungefär ett år hoppas badchef Christian Fager att Klitterbadets nya attraktion ska invigas. En hisnande vattenrutschbana som endast finns på tre andra platser i Sverige. För sex miljoner kronor byggs en hundra meter vindlande vattenfärd inuti ett rör med 2,5 meter i diameter. Anläggningen läggs på Klitterbadets baksida, skild från de andra bassängerna så att besökare som stressar av i stora bassängen i stearinljusens sken inte ska störas. På Klitterbadet är man redan i färd med planeringen av nästa förnyelseetapp för den snart 25 år gamla anläggningen, Bastulandskapet. Kultur- och fritidsnämnden har sagt att till Bastulandskapet ska man också söka alternativ finansiering genom samarbetspartners. Centrumhallen klar om två år I mars påbörjas schaktarbeten för Centrumhallen, som beräknas kosta cirka 110 miljoner kronor. Byggstarten är planerad till juni och runt årsskiftet kan hallen invigas. Centrumhallen ska bli en anläggning för vardag och fest och ersätta två över 70-åriga trotjänare, Lusthuset/Visnings - hallen och Idrottshallen. Dagtid kommer hallen att användas av gymnasieskolans estetiska program med lokaler för dans, musik och teater. Hallen får en fullt utrustad teaterlokal med plats för upp till 500 personer. Den stora sporthallen kan delas i tre delar. En av dem blir hemmabord för träning och matcher för pingisklubben. De övriga två används dagtid av gymnasieskolan, kvällstid för t ex innebandy, handboll och volleyboll. Behöver en arrangör hela hallen, för t ex konsert, har den en publikkapacitet på personer. Tipsa redaktionen Har du synpunkter på tidningen, eller tips om vad vi borde skriva om. Hör av dig till redaktionen på nyhetstips@falkenberg.se, eller Redaktionen Framtid Falkenberg, Falkenbergs kommun, Falkenberg Snart sprängs vallen Falkenberg närmar sig invånare. I början av nästa år passeras gränsen som kommunen legat just under sedan mitten av 1990-talet. Det såg länge ut som vallen skulle passeras redan i år. Men den preliminära månadsstatistiken i höst har haft låga, men dock minussiffror, säger Sabina Andersson, informatör/utredare på kanslienheten. En utveckling som kan förklaras med att många yngre efter sommaren flyttar och skriver sig på högskoleorter. Efter tredje kvartalet hade Falkenberg invånare, en ökning med 308 sedan årsskiftet. Befolkningen ökar genom inflyttning. Födelsenettot, dvs skillnaden mellan nyfödda och avlidna, ligger runt noll. Sedan 2002 har folkmängdssiffrorna varit positiva. Då var invånareantalet , och snart om alla tecken slår in alltså Håll kontakten Behåll kontakten med nyheterna i Falkenberg även när du är på annan ort. Beställ nyhetsbrevet Kontakten till dig själv, eller nära och kära på Dubbelspåret före tidtabell Dubbelspårsutbyggnaden mellan Torebo och Heberg håller tidtabellen med god marginal. I vår avslutas arbetet med den sista stora bron för järnvägen, den över väg 154 vid nya stationen. En bro som ska få en genomarbetad utformning med inslag i tegel för att markera den som port för trafikanter på väg in mot Falkenberg. Totalt investerar Banverket 1,2 miljarder kronor och sommaren 2008 flyttar tågtrafiken till det nya läget. För kommunen väntar bl a beslut om framtida sträckning av industrispåret till Smedjeholm. Så länge den frågan inte är löst behövs större delen av gamla stationsområdet. Men söderut, från järnvägsbron över Nygatan till Heberg, kan spåren efter gamla järnvägen tas bort, bl a genom Gamla stan. Klart är också att Järnvägsbron rivs. Dock behålls fundamenten om man skulle vilja bygga en gång- och cykelbro. Händer i naturen: Nu sover naturen sin törnrosasömn. Träden har fällt sina blad och näringen har återgått till grenverket. Först togs den gröna energin omhand och sedan de gula och röda färgämnena. Nu är träden inställda på energisparläge fram till nästa vår! En mångfald av däggdjur, ormar, ödlor och grodor slumrar också in för att spara energi Vackra fjärilshonor kan övervintra för att föra släktet vidare när vårsolen värmer. Påfågelögat sover i väntan på att de första spröda nässlorna skall spira och ge mat åt hungriga fjärilslarver. Lästips: Naturnytt på kommunens hemsida Fåglarna är en djurgrupp som inte kan ställa om till energisparläge. Därför flytt - ar många arter söderut till varmare länder. De som stannar kvar måste hitta tillräckligt med föda för att hålla sin kroppstemperatur på 38 grader. Vissa kanske är glada över hjälpen från den globala värmeperioden. Men gladast blir de om de får en julkärve och lite extra vintermat från vänliga människor som tänker på dem och vårdar naturen som ger oss så mycket glädje och rekreation. TEXT & FOTO: Ingemar Alenäs FRAMTID FALKENBERG NR

16 Ett riktigt gott nytt år! Nu lämnar vi ett händelserikt och dramatiskt år bakom oss och ser fram emot ett spännande Ett år med stora kommunala investeringar som ger ökad service och bättre verksamhet men också blir en spännande symbol för en kommun på frammarsch med stark framtidstro ett år där vi hoppas att gemenskap och trygghet kommer att vara viktiga delar i människornas tillvaro ett år då vi ska arbeta för en social, ekologisk och eko - nomisk hållbarhet. Det är vi tillsammans som gör att vi kommer att uppnå de högt ställda målen. Falkenberg har alla möjligheter om vi bara fortsätter att hjälpas åt med att tillsammans utveckla vår kommun. Allas insatser är lika viktiga ingen nämnd och ingen glömd. Gott Nytt År tillönskas Er alla! Mari-Louise Wernersson Kommunstyrelsens ordförande Rolf Landholm Kommunchef Falkenbergs Kommun Falkenberg Tel