Likabehandlingplan Tosteröenheten Strängnäs kommun

Transkript

1 Likabehandlingplan Tosteröenheten Strängnäs kommun 1

2 Innehåll Inledning... 3 Del Värdegrund, vision och mål Förankring och ansvar Utvärdering av föregående års mål Nulägesanalys och kartläggning... 5 Förebyggande årlig plan Handlingsplaner... 8 A, Mellan elev elev... 8 B, Mellan personal elev... 9 C, Mellan elev personal D, Mellan personal personal Del Lagen innehåller förbud mot diskriminering på grund av: Skollag, diskrimineringslagen och läroplan Definitioner av olika begrepp: Ansvarsfördelning: Dokumentation Likabehandling respektive Trygghet och studiero Kränkning (Skollagen 6 Kap.) Trygghet och studiero (Skollagen 5 Kap.) Redogör kort för händelsen Åtgärder Dokumentation i denna mall lämnas till rektor Vid upprepade tillfällen av kränkning och/eller störande av trygghet och studiero samt vid allvarligare händelser används mall Utredning och åtgärd vid upprepad kränkning och/eller störande av trygghet och studiero. Rektor ansvarar för den utredningen

3 Inledning Skolornas och fritidshemmens Likabehandlingsplan och förebyggande årliga plan ligger till grund för arbetet som bedrivs på enheten för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. I planen beskriver man hur man verkar förebyggande och i akuta situationer. Den årliga planen tar upp de åtgärder som avses påbörjas och genomföras under läsåret. Syftet med likabehandlingsplanen är att skapa en trygg miljö och främja elevers/personal lika rättigheter oavsett Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Samt att förebygga och förhindra trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling. Dokumentet har två huvuddelar. Del 1 består av själva likabehandlingsplanen och den årliga planen medan del 2 tar upp lagtexter, definitioner och bilagor. 3

4 Del Värdegrund, vision och mål Kommunens Värdegrund: Utveckling - vi utvecklar individen och verksamheten Respekt - vi bemöter alla med respekt och värdighet Tydlighet - vi är tydliga i vårt agerande, i vårt förhållningssätt och i våra roller Öppenhet - en fri och öppen diskussion är grunden för vårt förhållningssätt Vision: Tosteröenheten har som symbol en vattendroppe som står för: En droppe gör inget hav. Alla behövs för att helheten ska fungera. Alla har lika värde. Tålamod att inte ge upp. En liten vattendroppe kan tillslut urholka stenen. Alla handlingar får konsekvenser och följder som droppen som orsakar ringar på vattnet. Mål: 1. Kunskapen bland personal på enheten kring likabehandling ökar. 2. Tryggheten på skolorna ökar. 3. Tydliga strukturer för kartläggning och uppföljning finns på enhetens skolor. 1.2 Förankring och ansvar 4

5 Enhetens elever, deras vårdnadshavare och personal ska ha tillgång till och vara förtrogna med enhetens likabehandlingsplan och de åtgärder som årligen planeras. All personal ska använda dokumentet i sitt dagliga arbete och utgå från de visioner, mål och åtgärder som finns i planen. Rektor har huvudansvaret för att all personal är förtrogen med innehållet i likabehandlingsplanen och att man följer de handlingsplaner som finns. Klasslärare/mentorer har huvudansvaret för att i klasserna gå igenom innehållet i planen. De ska även gå igenom planen med vårdnadshavare på föräldramöten. Eventuella synpunkter på planen från elever eller vårdnadshavare förmedlas till ansvarig för likabehandlingsplanen på skolan genom klasslärare/mentor. Likabehandlingsplanen ska finnas tillgänglig på skolans hemsida och Fronter. 1.3 Utvärdering av föregående års mål Vid tillträdet av ny ledning på Tosteröenheten januari 2013 framkom det att skolornas likabehandlingsplaner inte har uppdaterats på länge och att det inte heller har funnits konkreta mål för skolan kring dessa frågor. Därför kan vi detta år inte utvärdera någon likabehandlingsplan utan fokuserar på att skriva en plan som kan sjösättas ht Vi väljer nu att skriva en gemensam likabehandlingsplan för hela enheten (som består av Tosteröskolan f-3 och tillhörande fritidshem samt Karinslundsskolan 2-7 med tillhörande fritidshem) istället för två separata som tidigare funnits. 1.4 Nulägesanalys och kartläggning Utformandet av denna Likabehandlingsplan har letts av bitr. rektor tillsammans med de aktiva vuxenmedlemmarna i enhetens trygghetsteam. En referensgrupp bland eleverna har skapats eftersom det inte funnits en naturlig elevgrupp i dessa frågor som har fått komma med synpunkter på ett utkast av planen samt hjälpt till med en mindre kartläggning. Nulägesbeskrivning: Karinslundsskolan har under de senaste åren gått igenom en rad strukturella förändringar. Skolan hette från början Långbergsskolan och var geografiskt belägen på annan plats i staden. Hela verksamheten evakuerades till en annan skolbyggnad Karinslundsskolan - pga. att de befintliga lokalerna behövde totalrenoveras. Det var först menat som en temporär flytt men under tiden gjorde man i kommunen en ny omorganisation för grundskolorna som innebar att flytten blev permanent. Tosteröskolan har haft en rad täta ledningsbyten under de senaste åren och ingått i flera olika enheter med flertalet små skolor. Bristen på kontinuitet har orsakat att skolans utveckling av t.ex. likabehandling har sinkats. 5

6 Omorganisationen i kommunen innebar att skolorna, som då innefattade år F-5 på båda, på sikt ska växa upp och bli en F-9 enhet där Tosteröskolan omvandlas från en F-5 skola till en F-3 skola och Karinslundsskolan blir den naturliga fortsättningen med skolår 4-9. Just nu har Karinslundsskolan klasser i år 2-7 och Tosteröskolan har F-3. Tanken är att man till ht 2015 är fyllt utbyggd till en enhet med F-9. Dessutom har enheten bytt ledning i årsskiftet Dessa olika stora förändringar har bidragit till att det kontinuerliga likabehandlingsarbetet på skolorna blivit eftersatt och att vi väljer att göra en omstart från ht Kartläggning: Vi har valt att göra en mindre kartläggning inför skrivandet av likabehandlingsplanen. Denna kartläggning består av dels en trygghetsvandring med eleverna för att få fatt på trygga och otrygga aspekter på enheten, och dels en mindre enkät som elever har ombetts fylla i som rör både fysiska som psykosociala aspekter på skolan. Barnen som är med på trygghetsvandringen tas ut slumpvis på klasslistan en pojke och en flicka per klass. Elevenkäten: Generellt ser man att eleverna trivs bra på lektionerna och kanske inte förvånande men dock de trivs ännu bättre på rasterna. Man kan dock skönja att pojkarna trivs sämre på lektionerna än flickorna. Matsalssituationen är bra på Tosteröskolan men eleverna på Karinslund trivs något sämre och det ser ut som om just pojkar 1-3 och flickor 4-6 mår sämst i matsalen. I gymnastikens omklädningsrum får vi de hösta siffrorna på otrivsel! På Karinslundsskolan är det upp till 30 % av eleverna i år 1-3 som inte trivs alls i omklädingssituationen. Bland KLS 4-6 och TOS F-4 är siffran ca 10 %. Upplevelsen av att någon blir retad i klassen var starkast bland KLS 1-3. KLS 4-6 upplevde att det var minst elever som blev retade. Tosterö F-4 hade bäst siffror beträffande gemenskap i klasserna (att ingen känner sig utanför) medan KLS 1-3 hade något högre siffra. När det gällde stämningen mellan barn och vuxna kan man se att eleverna i KLS 4-6 tyckte att stämningen inte var lika bra som de andra på skolan. Pojkarna i KLS1-3 hade lite sämre upplevelse av stämningen än flickorna. Hela 20 % av eleverna i 4-6 tyckte inte att det fanns någon vuxen att vända sig till om man behövde prata med någon. I de yngre åldrarna var siffrorna mycket lägre. Av enkätsvaren framgår några saker som vi måste arbeta vidare med på enheten. Hur ökar vi pojkarnas trivsel på lektionerna i de yngre åren? Hur får vi till en lugnare miljö i matsalarna? Hur kan vi förbättra ombytessituationen i gymnastiken på Karinslund? Hur förbättrar vi relationerna mellan barn och vuxna? Trivselvandring: Karinslundskolans trygghetsvandring genomfördes den 21/ Elever plockades slumpvis ut för att delta och delades upp i två grupper, en för år 4-6 och en för år 1-3. De områden som eleverna upplevde som mest otrygga inomhus var: sporthallens omklädningsrum och korridorer där både lokalerna var äckliga och utlämnande och där mycket blickar och kommentarer förekom, centralkapprum och korridor vid matsalen som upplevs som tom och ödslig 6

7 och där man känner sig iakttagen och utstirrad. I matsalskön är det stökigt ibland. Musikkorridoren känns otrygg när man väntar inte många som ser en där. Övre hallen och vinkeln utanför kurator/spec där kommentarer ges när man besöker toan och konflikter sker vid pingisborden och i vinkeln där ingen ser. Utomhus uppmärksammade man: skogen som upplevdes mörk och läskig på vintertid, soprummet som man var rädd att bli inlåst i och busshållplatsen där det gärna uppstår konflikter. Tosteröskolans trygghetsvandring gjordes på liknande sätt. Utomhus var det främst backen mellan fotbollsplanen och skolan där bilar kör (taxi, matbil och sopbil), gungorna där det är mörkt på vintern och staketet ligger för nära, generellt behövs fler vuxna ute på rasterna för då ökar tryggheten. Inomhus tog man upp gympasalens trapp som är smal och man krockar lätt, trappen i huvudentrén som kan vara hal och lite läskig för att den är hög, toaletterna som kan låsas upp utifrån. Barnen kom även med flera bra förslag till åtgärder som skolledningen tar till sig. Förebyggande årlig plan Plan för det förebyggande arbetet samt åtgärder läsåret finns dokumenterade nedan: Mål Åtgärd Ansvarig 1. Kunskapen Delar av personalen deltar Rektor bland personal på skolan kring likabehandling i Skolverkets utbildning Likabehandling i Teori och praktik 7,5hp ska utvecklas. 2. Tryggheten på skolan ska öka. Utbildningsdagar för all personal planeras för ht 13 Enhetens alla delar inleder ett arbete med Barnens Fyrarummare Likabeh.gr Bitr.rektor Rektor KLS organiseras i arbetslag så att fler vuxna finns som känner barnen väl på skolan. Caféverksamhet på KLS startas för de äldre barnen på skolan som drivs av Skolvärd/inna Morgonfritids och senfritids förläggs på KLS lokaler istället för i separat lokal på Långberget. Bussmomentet som Rektor Rektor Rektor 7

8 3. Tydliga strukturer för kartläggning och uppföljning utarbetas genererat mycket konflikter och otrygghet för barnen tas bort. På TOS strävar vi efter att lärare i förskoleklass kan följa med sin elevgrupp till och med år 3. Delar av personalen deltar i Skolverkets utbildning Likabehandling i Teori och praktik 7,5hp Handlingsplaner kring kränkande behandling ses över och implementeras i personalgruppen Rektor Likabeh.gr bitr rektor Likabeh.gr bitr rektor 1.5 Handlingsplaner All form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som uppmärksammas av personal eller elever på skolan ska omedelbart utredas och åtgärdas enligt följande gång: A, Mellan elev elev 1. Samla information om den kränkande handlingen. Detta görs av den personal som sett eller fått kunskap om att det som har hänt, helst i samarbete med mentor eller annan vuxen. 2. Enskilt samtal med den utsatte dokumenteras på Dokumentation av kränkning och studiero. Mentor till eleven informeras om denne ej är närvarnade. Frågor man kan ställa: Berätta med egna ord vad som hände? Hur började det? Var hände det? När hände det? Vilka var med och vilka roller spelade dem? Hur kände du dig under tiden? Hur kände du dig efteråt? 3. Enskilt samtal med förövaren/förövarna dokumenteras på Dokumentation av kränkning och studiero. Med fördel kan man vara två vuxna vid samtalet. En leder samtalet och en dokumenterar. Om det finns flera förövare bör de inte få tillfälle att prata med varandra mellan samtalen. Mentor informeras om denne inte är närvarande. Frågor man kan ställa: Berätta med egna ord vad som hände? Hur började det? Var hände det? När hände det? Vilka var med och vilka roller spelade dem? Hur kände du dig under tiden? Hur kände du dig efteråt? Samtalets karaktär: Samtalet ska vara sakligt och tydligt. Förklara syftet med mötet. Förklara påföljderna om beteendet inte upphör omedelbart.(påföljder som 8

9 kan ske = kalla till möte med vårdnadshavare och elev/upprättande av åtgärdsprogram gällande beteendet/upprepade kränkningar kan leda till klassbyte, skolbyte och/eller anmälan till annan myndighet.) 4. Informera vårdnadshavarna. Förövaren kan själv få berätta om samtalet och händelsen hemma och vårdnadshavarna återkopplar till mentor senast dagen eter alternativt ringer mentor hem och informerar. 5. Genomför en förlikning om möjligt. 6. Dokumentationen arkiveras i elevarkivet hos skolledningen samt en kopia ges till mentor. Tillbudsrapport/skadeanmälan fylls i om det är aktuellt. 7. Anmäl till skolledningen om misshandel eller olaga hot förekommit. Vid varje enskilt fall gör skolledningen en bedömning om anmälan till myndighet bör göras. B, Mellan personal elev 1. Samla information om den kränkande handlingen. Detta görs av den personal som sett eller fått kunskap om att det som har hänt, helst i samarbete med mentor eller annan vuxen. 2. Informera någon i skolledningen. 3. Enskilt samtal med den utsatte görs av skolledningen och dokumenteras på Dokumentation av kränkning och studiero. Frågor man kan ställa: Berätta med egna ord vad som hände? Hur började det? Var hände det? När hände det? Vilka var med och vilka roller spelade dem? Hur kände du dig under tiden? Hur kände du dig efteråt? 4. Enskilt samtal med förövaren görs av skolledningen och dokumenteras på Dokumentation av kränkning och studiero. Frågor man kan ställa: Berätta med egna ord vad som hände? Hur började det? Var hände det? När hände det? Vilka var med och vilka roller spelade dem? Hur kände du dig under tiden? Hur kände du dig efteråt? Samtalets karaktär: Samtalet ska vara sakligt och tydligt. Förklara syftet med mötet. Förklara påföljderna om beteendet inte upphör omedelbart. Personalkontoret informeras vid behov/beroende av vilken form av vidare åtgärder som behövs. 5. Elevens vårdnadshavare informeras. 6. Genomför förlikning om möjligt. 7. Dokumentation arkiveras hos rektor 8. Tillbudsrapport/skadeanmälan fylls i. 9

10 C, Mellan elev personal 1. Samla information om den kränkande handlingen. Detta görs av den personal som sett eller fått kunskap om att det som har hänt, helst i samarbete med mentor eller annan vuxen. 2. Enskilt samtal med den utsatte dokumenteras på Dokumentation av kränkning och studiero. Mentor till eleven informeras om denne ej är närvarnade. Frågor man kan ställa: Berätta med egna ord vad som hände? Hur började det? Var hände det? När hände det? Vilka var med och vilka roller spelade dem? Hur kände du dig under tiden? Hur kände du dig efteråt? 3. Enskilt samtal med förövaren/förövarna dokumenteras på Dokumentation av kränkning och studiero. Med fördel kan man vara två vuxna vid samtalet. En leder samtalet och en dokumenterar. Om det finns flera förövare bör de inte få tillfälle att prata med varandra mellan samtalen. Mentor informeras om denne inte är närvarande. Frågor man kan ställa: Berätta med egna ord vad som hände? Hur började det? Var hände det? När hände det? Vilka var med och vilka roller spelade dem? Hur kände du dig under tiden? Hur kände du dig efteråt? Samtalets karaktär: Samtalet ska vara sakligt och tydligt. Förklara syftet med mötet. Förklara påföljderna om beteendet inte upphör omedelbart.(påföljder som kan ske = kalla till möte med vårdnadshavare och elev/upprättande av åtgärdsprogram gällande beteendet/upprepade kränkningar kan leda till klassbyte, skolbyte och/eller anmälan till annan myndighet.) 10

11 4. Informera vårdnadshavarna. Förövaren kan själv få berätta om samtalet och händelsen hemma och vårdnadshavarna återkopplar till mentor senast dagen eter alternativt ringer mentor hem och informerar. 5. Genomför en förlikning om möjligt. 6. Dokumentationen arkiveras i elevarkivet hos skolledningen samt en kopia ges till mentor. Tillbudsrapport/skadeanmälan fylls i om det är aktuellt. 7. Anmäl till skolledningen om misshandel eller olaga hot förekommit. Vid varje enskilt fall gör skolledningen en bedömning om anmälan till myndighet bör göras. D, Mellan personal personal 1. Informera någon i skolledningen. 2. Enskilt samtal med den utsatte görs av skolledningen och dokumenteras på Dokumentation av kränkning och studiero. Frågor man kan ställa: Berätta med egna ord vad som hände? Hur började det? Var hände det? När hände det? Vilka var med och vilka roller spelade dem? Hur kände du dig under tiden? Hur kände du dig efteråt? 3. Enskilt samtal med förövaren görs av skolledningen och dokumenteras på Dokumentation av kränkning och studiero. Frågor man kan ställa: Berätta med egna ord vad som hände? Hur började det? Var hände det? När hände det? Vilka var med och vilka roller spelade dem? Hur kände du dig under tiden? Hur kände du dig efteråt? Samtalets karaktär: Samtalet ska vara sakligt och tydligt. Förklara syftet med mötet. Förklara påföljderna om beteendet inte upphör omedelbart. Personalkontoret informeras vid behov/beroende av vilken form av vidare åtgärder som behövs. 4. Genomför förlikning om möjligt. 5. Dokumentation arkiveras hos rektor 6. Tillbudsrapport/skadeanmälan fylls i. 11

12 Del Lagen innehåller förbud mot diskriminering på grund av: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder könsöverskridande identitet eller uttryck ålder 2.2 Skollag, diskrimineringslagen och läroplan Likabehandlingsplanen grundar sig på bestämmelser i skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) och förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling samt läroplanen LGR-11. Enligt 2 kap. 5 diskrimineringslagen får den som bedriver verksamhet inte diskriminera något barn eller någon elev som söker till eller deltar i verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget. 12

13 Enligt 6 kap. 9 skollagen får huvudmannen eller personalen inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Enligt läroplanerna för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet ska alla som arbetar i skolan aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper. 2.3 Definitioner av olika begrepp: Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Det kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) text och bild (sms, mms, fotografier, msn, skrivna meddelanden och olika communities). Kränkande behandling kan vara antingen trakasserier eller annan kränkande behandling. Trakasserier är en behandling som kränker en elevs värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Annan kränkande behandling kallas en kränkning av en elevs värdighet som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. Det kan vara ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker en elevs värdighet. Det kan vara mobbing, misshandel, ofredande eller olaga hot. Det är alltid den utsatte som avgör om beteendet är en kränkande handling. Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. 13

14 Direkt diskriminering är när en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering kan vara att man istället behandlar alla lika. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. 2.4 Ansvarsfördelning: Rektors ansvar är att se till så att all personal, elever och vårdnadshavare känner till alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som är förbjudna på skolan se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka kränkande behandling och diskriminering eller trakasserier på grund av det som anges i diskrimineringslagen årligen upprätta och utvärdera en plan mot kränkningar och en plan mot diskriminering och trakasserier i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare. Dessa två planer sammanförs i likabehandlingsplanen om skolan får kännedom om kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering förekommer, se till att utredning görs och åtgärder vidtas se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtagits kontakta andra myndigheter vid behov Lärare och annan skolpersonal ansvarar för att följa skolans likabehandlingsplan ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling 14

15 se till att åtgärder vidtas då kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering misstänks, anmäls eller upptäcks dokumentera misstänkt, anmäld och upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtas bevaka att utredda fall av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering, där den enskilde anställde är berörd, följs upp bemöta kollegor och elever på ett respektfullt sätt Elever ansvarar för att påtala kränkande behandling, trakasserier och diskriminering som förekommer på skolan bemöta elever, lärare och övrig personal på ett respektfullt sätt Dokumentation Likabehandling respektive Trygghet och studiero Datum Ansvarig personal Personuppgifter *vid kränkning ifylles med x: Namn klass mentor Utsatt* Förövare* Kränkning (Skollagen 6 Kap.) Typ av kränkning markera med X Mobbing upprepad kränkning Verbal (hot, svordomar, öknamn) Fysisk (slag, knuffar, sparkar) Psykosocial (utfrysning, blickar) Text- och bildburet (sms, mms, foton) Sexuell (beröring, förslag, blickar) Samband till diskrimineringsgrund markera med X Etnisk tillhörighet Kön Trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Könöverskridande identitet/uttryck ålder Trygghet och studiero (Skollagen 5 Kap.) 15

16 Störande beteende Förstörelse Beslagtaget föremål Redogör kort för händelsen Åtgärder Åtgärd som utförts datum signatur Utvisad från lektion (vid störande beteende) Informera mentor Enskilt samtal med utsatt Enskilt samtal med förövare Kontakt med vårdnadshavare Rektor informeras Möte med elev, vårdnadshavare och personal Medling (om möjlig vid konflikt) För/Kvar/sittning, vårdnadshavare informeras Anmälan till polis Anmälan till socialtjänst Dokumentation i denna mall lämnas till rektor. Vid upprepade tillfällen av kränkning och/eller störande av trygghet och studiero samt vid allvarligare händelser används mall Utredning och åtgärd vid upprepad kränkning och/eller störande 16

17 av trygghet och studiero. Rektor ansvarar för den utredningen 17

18 Utredning vid upprepad störande av trygghet och arbetsro samt kränkande behandling! " # $ $ % % " & %& ' ( % # % )% * + ',, 18

19 - 19