Årsredovisning 2009 Institutet för språk och folkminnen. Innehåll

Transkript

1 Årsredovisning 2009

2 Innehåll Generaldirektörens förord... 2 Resultatredovisning... 3 Samlad översikt... 3 Insamling, dokumentation och bevarande... 8 Kunskapsspridning Forskning, utveckling och vetenskaplig bearbetning Samverkan för ökad kunskap Administration och förvaltning Redovisning av kompetensförsörjningen Redovisning av anslag 1:5 Forskning och utvecklingsinsatser inom kulturområdet Redovisning av anslag 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter Statistikbilaga Ordlista Finansiell redovisning Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Sammanställning över väsentliga uppgifter Tilläggsupplysningar och noter Underskrift (51)

3 Generaldirektörens förord Verksamhetsåret 2009 har varit ett intensivt och händelserikt år. I januari fick vi samordningsansvar för ett regeringsuppdrag som innebar att vi tillsammans med fem andra myndigheter och institutioner skulle ta fram ett förslag till nationellt genomförande av Unescos konvention om skydd av det immateriella kulturarvet. I slutet på november levererade vi slutrapporten och inväntar regeringens ställningstagande i frågan och en eventuell ratificering av konventionen. Under året har därtill ett dokumentations- och forskningssamarbete inletts som är direkt relaterat till konventionen. Den 1 juli 2009 trädde den nya språklagen i kraft och svenskan fick äntligen formell status som huvudspråk i Sverige. De fem nationella minoritetsspråkens ställning stärktes ytterligare liksom svenskt teckenspråk. Institutet har under stor del av året arbetat med att förbereda sig för uppdraget att följa upp tillämpningen av lagen och initierat ett par undersökningar, bl.a. en kartläggning av språksituationen inom högre utbildning och forskning. I budgetpropositionen som presenterades i september aviserade regeringen en förstärkning av institutets anslag, vilket innebär att vi nu kan höja ambitionen inför 2010, såväl avseende allmänsvenskan som de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket. Arbetet med att stärka institutets forskningsprofil har gått vidare, och vi bedriver fortsatt flera externfinansierade forskningsprojekt inom våra verksamhetsområden. Under året har vi arbetat med att ta fram en forskningsstrategi för institutet, som vi har för avsikt att fastställa under Vi har även utvecklat samarbetet med andra kulturarvsinstitutioner, universitet och högskolor avseende bl.a. forskningsprojekt och medverkan i undervisning. År 2009 har liksom förra året präglats av ett omfattande arbete med verksamhetsutveckling. I december togs beslut om en omorganisation av stödfunktionerna inom institutet. Syftet med den var att åstadkomma ett mer ändamålsenligt och funktionellt stöd till både kärnverksamhet och ledning samt att få en bättre samordning av arbetet med digitaliseringsfrågorna i myndigheten. Fokuseringen på verksamhetsutveckling är ett led i institutets arbete med att stärka beredskapen inför samhällsförändringar och de utmaningar och krav som dagens myndigheter ställs inför. Ingrid Johansson Lind Generaldirektör 2 (51)

4 Resultatredovisning Samlad översikt Institutet för språk och folkminnen har till uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och immateriella kulturarv i Sverige. Institutet ska bedriva forskning inom sitt verksamhetsområde och verka för ökad kunskap i samverkan med andra exempelvis universitet och högskolor. I sin verksamhet ska institutet integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. Verksamheten har under senare år alltmer inriktats mot egen kvalificerad forskning. Inom språkvårdsområdet finns en betydande kompetens, vilken även omfattar de nationella minoritetsspråken. Institutet besitter en namn- och dialektkompetens som är större än vid något universitet. Myndigheten har en lång tradition när det gäller dokumentation av och forskning om olika former av immateriella kulturarv. Sammantaget finns stora delar av Sveriges immateriella kulturarv bevarade inom institutets samlingar. Institutet har en viktig roll att fylla som den enda myndigheten med ett övergripande ansvar för språksituationen i Sverige. En av huvuduppgifterna är att följa den språkpolitiska utvecklingen i Sverige och verka för att den utvecklas i enlighet med riksdagens mål och lagstiftningen. Institutet är också en av få myndigheter som i sin instruktion uttryckligen har specifika uppgifter i förhållande till de nationella minoriteterna och det svenska teckenspråket. Inom folkminnesverksamheten finns likaså unik kunskap, som är ett nödvändigt komplement till den som finns vid universitet och museer. Vid utgången av 2009 hade institutet följande organisation: Generaldirektör Uppsala Kansliet Uppsala Fonogramenheten Uppsala Dialektavdelningen Uppsala Folkminnesavdelningen Uppsala Namnavdelningen Uppsala Språkrådet Stockholm Dialekt-, ortnamnsoch folkminnesarkivet i Göteborg, DAG Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, DAL Dialekt-, ortnamnsoch folkminnesarkivet i Umeå, DAUM 3 (51)

5 Redovisning av verksamhetens totala kostnader och intäkter Tabell A. Totala kostnader och intäkter Belopp i tkr Totala kostnader Intäkter av anslag Övriga intäkter Totala intäkter Övriga intäkter har minskat beroende på att intäkter av bidrag från Kulturrådet, s.k. access bidrag, upphörde vid halvårsskiftet. Minskad försäljning av publikationer har lett till lägre intäkter av avgifter och andra ersättningar. Källa: ur ekonomisystemet Agresso Tabell B. Kostnader och intäkter för avgifter med full kostnadstäckning Kostnader Personalkostnader Resor och traktamenten Konsulter och uppdragstagare OH-kostnader Övrigt Kostnader totalt Intäkter Uppdrag Resultat Överskott som förs över till nästa år Institutet erhöll betalning för två uppdrag från Myndigheten för skolutveckling i december Källa: ur ekonomisystemet Agresso Kostnader och intäkter enligt 15 avgiftsförordningen Inom ramen för full kostnadstäckning är totalsumman för intäkter tkr (se resultaträkningen not 1). Försäljningsintäkter för myndighetens publikationer täcker en liten del av produktionskostnaden. I regel motsvarar intäkterna kostnaderna för layout- och tryckningskostnader. Detta beror på att myndighetens vetenskapliga publikationer trycks i 4 (51) små upplagor. Lexinordböcker samt Sveriges ortnamnslexikon har tryckts i större upplagor och täcker därmed även en del av kostnaden för framtagning av manus. Myndighetens försäljningspris sätts med utgångspunkt från marknadspriset för jämförbara publikationer. Övriga intäkter (från konferenser, utbildning och konsultuppdrag m.m.)

6 täcker i huvudsak myndighetens merkostnader. Myndigheten tar ut 25 procent i OHkostnad på externa bidrag till verksamhet inom de uppgifter som anges i instruktionen 2 1 och 2 samt enligt fastställd avgiftsmodell. Redovisning av mottagna bidrag och sponsormedel Andel bidrag i procent av den totala intäkten Procent ,6 10,9 9,2 9, Figur 3. Redovisning av mottagna bidrag och sponsormedel. Källa: ur ekonomisystemet Agresso Institutet har enbart tagit emot bidrag, inga sponsormedel. År 2006 tilldelades institutet ett femårigt bidrag för de två projekten Namnfraser i äldre tid. Den fornsvenska och äldre nysvenska namnfrasens semantik, syntax och morfologi och till Stockholmsdialekter i interaktion från Riksbankens jubileumsfond och Vitterhetsakademien. Under året har 1/5 av bidraget förbrukats. Riksbankens jubileumsfond har även tilldelat institutet bidrag för projektet Dialektutjämning i Västsverige under perioden samt till projektet Ortnamnskronologin och den nya bebyggelsearkeologin för perioden Under 2009 har lönebidrag erhållits från Arbetsförmedlingen. Statens Kulturråd har lämnat accessbidrag för sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet till projektet Digitala källor för framtiden. Accessbidraget avslutades vid halvårsskiftet. Till projektet Tingsplatsindicerande namn har bidrag erhållits från Växjö universitet och till Vardagsliv under andra världskriget från Göteborgs universitet. Därutöver har bidrag även inkommit från Centrum för idrottsforskning, Ebbe Kocks 5 (51)

7 stiftelse, Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, Kulturfonden för Sverige och Finland, Linds fond, Malmö stad, Nordiska ministerrådet,.se (Stift- ortnamnssällskapet, Thordénstiftelsen och Vara folkhögskola. elsen för Internetinfrastruktur) ), Sydsvenska Bidragen har inte varit förenade med några särskilda villkor. För forskningsprojekten upprättas avtal eller kontrakt som reglerar utbetalning, redovisning m.m. Ämnesområden och prestationer Ämnesområden 7% 13% 29% Gemensamt Dialekter Folkminnen Namn 12% Svensk och allmän språkvård 11% Minoritetsspråk 22% 6% Lednings och verksamhetsstöd Figur 1. Arbetstidsfördelning per ämnesområde. Källa: ur tidsredovisningssystemet TOJ. Institutet införde den 1 september 2009 en ny tidsredovisningsplann med kategorierna ämnesområden och prestationer. Årets utfall baseras på de fyra rapporteringsmånaderna september december Jämförelsedata för 2008 och 2007 går inte att få fram på grund av att tidsredovisningen då hade en annan indelning. Tidsredovisningen sker via ett elektroniskt webbaserat system som är kopplat till en extern databas ur vilken statistiken hämtas. Fördelningen av arbetstid på institutets ning och kunskapsspridning i samband ämnesområden framgår av figur 1. med mässor och konferenser. Området gemensamt omfattar såväl projekt som rör digitalisering av myndighetens Svensk och allmän språkvård omfattar det samlingar, utveckling av webbplats, svenska språket, det svenska teckenspråket digitala register och etik- och upphovsrätts- frågor som regeringsuppdrag, lokal förvalt- och språkpolitiska insatser. Minoritets- språk omfattar de nationella minoritets- chib och språken finska, meänkieli, romani jiddisch samt övriga språk. 6 (51)

8 Utifrån de mål och uppgifter som regering och riksdag formulerat, redovisas verk- samheten i prestationer enligt figur 2. Prestationerna omfattar hela myndighetens verksamhet inklusive administration och förvaltning. Prestationerna redovisas var för sig i egna avsnitt. Prestationer 24% 15% Insamling, dokumentation och bevarandee Kunskapsspridning 7% 34% Forskning, utveckling och vetenskaplig bearbetning Samverkan för ökad kunskap 20% Administration och förvaltning Figur 2. Arbetstidsfördelning per prestation. Källa: ur tidsredovisningssystemet TOJ 7 (51)

9 Insamling, dokumentation och bevarande Inom prestationstypen insamling, dokumentation och bevarande ryms det löpande och tidskrävande arbete som främst rör myndighetens omfattande arkiv och bibliotek. Institutets samlingar accederas, uppordnas och vårdas kontinuerligt. Därtill kommer arbetet med insamling av nytt material. Delar av materialet bearbetas exempelvis genom excerpering och transkribering för att kunna användas för kunskapsspridning och forskningsändamål. En stor och viktig uppgift, för att bevara och samtidigt tillgängliggöra samlingarna, är att digitalisera såväl befintligt som nyinkommet material. Stora utmaningar ligger i arbetet med att utveckla myndighetens digitala register samt metoder, tekniker och resurser för digitalt arkiv. I anslutning till detta behandlas frågor om etik och upphovsrätt. Institutets samlingar har under året utökats med material som främst hör samman med dokumentations- och forskningsprojekt, där också barn- och mångfaldsperspektivet har uppmärksammats. Särskild vikt har lagts vid att finna former som ökar möjligheterna att samla in material från tidigare underrepresenterade grupper. Donationer av material som hör samman med forskningsprojekt, dokumentationsuppgifter och fältarbeten i samarbeten med universitetsinstitutioner utgör ett betydelsefullt material. Överlämnande av enskilda samlingar från föreningar och allmänheten förekommer. Egen insamling av dialekter, folkminnen och namn sker framför allt genom, intervjuer, inspelningar, fotodokumentation, frågelistor, deltagande observationer samt genom excerpering av externa källor. Tidningsurklipp och s.k. internetlore samlas in som komplement till äldre arkivmaterial. Arbetet med att utveckla former för insamling via internet har påbörjats. Insamling av nyord inom svenska språket sker främst med hjälp av informanter som bevakar dagspressen samt via internet där allmänheten har möjlighet att skicka in nyord till myndigheten. Särskilda insatser har gjorts för excerpering av ord och uttryck på det nationella minoritetsspråket meänkieli, liksom insamling av litteratur på meänkieli och uttryck för tornedalsk kultur. Insamling av folkminnen bedrivs genom att aktuella händelser och fenomen i samtiden studeras. Äldre samlingar omfattar exempelvis material om förflutna tiders årshögtider och för att skapa en kontinuitet i arkivmaterialet samlas material om nutidens högtider in. Projektet Årets fester har främst genom frågelistmetoden dokumenterat påsken år 2009 samt genom deltagande observation förberett kommande års dokumentation av Ramadan. Institutet bedriver också ett projekt som avser barn i Angered för att dokumentera deras namn och dialekter samt analysera den multikulturella varietet som talas i stadsdelen. I samband med andra forskningsprojekt har nyinspelningar 8 (51)

10 av ungdomars dialekter genomförts. I övrigt har nutida talspråk spelats in i en viss omfattning. Inom ämnesområdet namn har insamlingsprojekt planerats i samarbete med Sveriges Hembygdsförbund, Seminariet för nordisk namnforskning vid Uppsala universitet och Ortnamnssällskapet i Uppsala. Avsikten är att informanter via digitala medier ges möjlighet att påbörja insamlingen av nytt ortnamnsmaterial, som i hög utsträckning speglar dagens samhälle. Registrering och inordning har skett i takt med att excerperat, upptecknat och inspelat material inkommit till myndigheten. Även äldre material har förts in i samlingarna och gjorts sökbara i register. Ortnamnsbelägg har excerperats ur huvudsakligen medeltida källor, länsräkenskaper, lantmäterihandlingar, jordregistret och yngre kartor. Dessa belägg har tillförts register och samlingar. Insortering av samlingar över lokala och regionala dialektord i dialektavdelningens huvudregister har till övervägande del gjorts av sommaranställda studenter samt i begränsad omfattning av ordinarie personal i samband med lexikonarbete. Myndighetens forskningsbibliotek och referensbibliotek (ett på varje geografisk ort) tillhandahåller publicerat material av värde för forskning inom institutets ämnesområden. Biblioteket utnyttjas främst av den egna personalen samt av besökande forskare. Myndigheten har ingen utlåning av böcker. Institutet har under året fortsatt arbetet med att skapa ett gemensamt accessionsregister som är ett av institutets viktigaste redskap för att förmedla och tillgängliggöra samlingarna. Under året har projektorganisation, användarvänlighet och information prioriterats i utvecklingen av registret. I myndighetens arkiv finns såväl allmänna som enskilda handlingar. Samlingarna består av dokumentation och forskningsresultat som avser enskilda människor, vilket ställer särskilda krav på etiskt ansvarstagande. Under arbetet med det gemensamma accessionsregistret och ökade möjligheter att sprida material har frågor om sekretess och upphovsrätt fått ökad aktualitet. En arbetsgrupp har under året tagit fram ett förslag till ett policydokument. Arbetet med att digitalisera samlingarna har fortsatt under året och rutiner för digitaliseringsarbetet har utarbetats. Inspelningar som digitaliserats under året har sparats på hårddisk mot tidigare på cdskiva. Detta har inneburit en stor tidsvinst. (Se tabell 5 i statistikbilagan.) Digitaliseringen har främst bedrivits inom det av Statens Kulturråd finansierade Accessprojektet, vilket avslutades under sommaren Huvuddelen av samlingarna återstår emellertid att digitalisera och institutets nuvarande ekonomiska ramar räcker inte till för detta arbete. (Se tabell 4 i statistikbilagan.) Den översyn av institutets digitaliseringsverksamhet som genomfördes under 2008 bekräftar att institutets samlingar är mycket omfattande, såväl till format som till innehåll. Institutet har påbörjat arbetet med att utforma en ansökan om externfinansie- 9 (51)

11 ring av en mer systematisk och omfattande digitalisering av samlingarna. Planering pågår också för att skapa ett digitalt arkiv som kan rymma den stora mängd av digitala filer som redan finns, och som även kan rymma de mängder som blir resultatet om planenlig digitaliseringen kommer till stånd. Säkerhetskopiering av digitala filer över nätet har sedan 2008 ökat i omfattning. Den stora mängden data som skickas via nätet innebär med nuvarande bandbredd att data under vissa perioder måste överföras under kontorstid, vilket orsakar störningar i den ordinarie verksamheten. Detta uppmärksammades i budgetunderlaget för och under året har kontakter tagits med bredbandsleverantörer för att under 2010 påbörja investeringen till ett myndighetsgemensamt nät (100 Mb LAN). Kvalitetsgranskning och publicering av de under 1990-talet digitaliserade ortnamnssamlingar har utförts planenligt. Av detta arbete återstår ett län att kvalitetsgranska samt en mindre del som omfattar ortnamnssamlingar från andra länder. Skånsk ortnamnsdatabas med bebyggelsenamn är helt klar och erbjuds via nätet i en lättanvänd applikation. Arbetet fortsätter med digitalisering av naturnamn. Av de 23 skånska häradernas naturnamn har 11 skannats och matats in. Under året påbörjades arbetet med att upprätta en databas med syd- och västsvenskt dialektmaterial, som innehåller en beskrivning och förklaring av ord. Databasen kommer att omfatta drygt tre miljoner poster. Dialektmaterialet skannas och valideras samt kompletteras med uppslagsord, betydelse och uttal. Databasen finns åtkomlig på myndighetens webbplats. 10 (51)

12 Insamling, dokumentation och bevarande 20% Gemensamt 16% 56% Dialekter Folkminnen Namn 8% Figur 4. Arbetstidsfördelning: nsamling, dokumentation och bevarande per ämnesområde. Under ämnesområde Gemensamt redovisas all digitalisering av inspelningar och större delen av skriftliga samlingar. Källa: ur tidsredovisningssystemet TOJ Myndigheten bedömer att resultatet av verksamheten i allt väsentligt motsvarar de resurserr som avsatts för prestationen. På grund av begränsade resurser har in- ortnamnn och personnamn, som speglar dagens samhälle inte kunnat genomföras i samlingen av nyttt material om dialekter, önskvärd omfattning. Den nsamling som genomförts har i huvudsak skett inom de forskningsprojekt som finansierats med externa medel. Inom folkminnesområdet har material samlats in främst genom forskningsprojekt och riktade insatser. Institutet har bl.a. gjort försök med insamling via sociala medier på internet. Vid utformningen av frågelistor och planerade intervjuer har jämställdhets-, mångfalds- och barn- nsamlingsmetoderna har gett en perspektivet beaktats. De traditionella förhållandevis låg svarsfrekvens från grupper med utländsk bakgrund. Detta kommer attt beaktas inför kommande nsamlingsprojekt. 11 (51)

13 Kunskapsspridning Kunskapsspridning avser hur myndigheten når ut med det material, den kompetens och den samlade kunskap institutet förfogar över. Institutet har en omfattande rådgivning, för både forskare och allmänhet, inom myndighetens alla ämnesområden. Vidare anordnas föreläsningar, visningar och konferenser. Delar av myndighetens arbete publiceras i böcker, artiklar och krönikor. En viktig källa till kunskapsspridning är institutets webbplats. Under året har myndigheten i detta syfte haft kontakt med medier, grundskolor, gymnasieskolor, folkhögskolor, universitet och högskolor, statliga myndigheter, kommuner, bibliotek, företag, organisationer, föreningar och den intresserade allmänheten. Föredrag och visningar har genomförts för en rad grundskole- och gymnasieklasser. Institutet erbjuder material, studiebesök och handledning vid grupparbeten, uppsatsskrivande och specialarbeten. I mån av plats tas praktikanter från olika nivåer i utbildningssystemet emot. Institutet har utarbetat ett undervisningsmaterial för grundskolan om namn som bygger på elevernas aktiva medverkan. En satsning på dialekter har skett under året, då arbetet med lexikografisk verksamhet och utåtriktad pedagogisk verksamhet mot barn och ungdomar förstärktes. Inom ämnesområdet folkminnen har frågelistmetoden utvecklats under året, och flera meddelare har knutits till verksamheten. På så sätt har också kontakterna med delar av allmänheten utökats och möjligheten att nå ut med institutets kunskap och samlingar förbättrats. Ärenden rörande ortnamnsvård har huvudsakligen inkommit från Lantmäteriverket, kommunerna och stiften. Indelningsärendena från stiften har minskat något i omfattning. Institutet samarbetar i ortnamnsärenden med ett antal kommuners namnberedningar. Arbetet med en reviderad standard för belägenhetsadresser har fortsatt. Vid granskning av samiska ortnamn har institutet samarbetat med Sametinget. Institutet har även utbildat kommunala handläggare av ortnamn. Personnamnsvården har under året främst bestått av förfrågningar rörande efternamn från Patent- och registreringsverket samt rådgivning till Skatteverket rörande förnamn. Institutet har med sin rådgivning i språkfrågor per telefon och e-post och med databasen Frågelådan på webben samt med den omfattande föredrags- och seminarieverksamheten, framför allt i fråga om klarspråk, en mycket bred kontaktyta till både andra myndigheter och allmänheten. (Se tabell 8 i statistikbilagan.) Det minskande antalet förfrågningar kan ställas i relation till det ökande antalet sökningar på webbplatser. Institutet noterar en förändring i frågemönstren mot en större användning av interaktiva frågetjänster på internet. 12 (51)

14 Institutet har infört mätning av webbplatsbesöken genom att räkna totalt antal sidanrop per år som görs mot myndighetens webbplats. (Se tabell 6 i statistikbilagan.) Det kan konstateras att antalet sidanrop har ökat med drygt 30 procent jämfört med året innan. Rådgivningen via telefon, brev och e-post har totalt sett minskat något i omfattning, liksom antalet besökare till institutets arkiv med samlingar. (Se tabell 8 i statistikbilagan.) Trenden är dock inte entydig inom myndigheten. Svensk språkrådgivning har ökat något. Antalet besökare till arkivet i Göteborg har ökat betydligt och till arkivet i Umeå något under året. Intresset från medier är fortsatt stort och institutets anställda medverkar i debatter, intervjuas i etermedier, skriver artiklar och utför redaktionellt arbete i tryckta medier. Det största publika arrangemanget är deltagande i den årliga Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Årets besöksantal i myndighetens monter var större än tidigare år. Arbetet med att informera om språklagen har bedrivits i stort sett hela året. Redan när regeringen i mars lade fram propositionen om en språklag fick institutets avdelning Språkrådet frågor från myndigheter och kommuner, men också från allmänheten, om vad den nya lagen skulle komma att innebära. Frågor om lagen via telefon och e-post har därefter ökat kontinuerligt. Under våren tillsattes en intern arbetsgrupp för att förebereda informationen om den nya lagen. I samband med att lagen trädde i kraft den 1 juli publicerades Frågor och svar om språklagen på institutets webbplats. Under 13 (51) hösten fortsatte uttolkningen av språklagen med hjälp av f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, vilket har resulterat i ett fylligare dokument om vad de olika lagparagraferna i praktiken innebär ett dokument som också ska läggas ut på institutets webbplats. Parallellt med att institutet byggt upp kunskap om språklagens innebörd har institutet på olika sätt informerat myndigheter och allmänheten om lagen. I september anordnade institutets avdelning Språkrådet i samarbete med Examinerade språkkonsulter i svenska (Ess) Begriplex en konferens om språklagen. Målgruppen för konferensen var myndighetschefer och personer som arbetar med språk och kommunikation i offentlig verksamhet. Ett åttiotal personer deltog. Eftersom konferensen i september snabbt blev fullbokad anordnades en repris av Begriplex i november; också den blev fulltecknad. I november arrangerade Språkrådet, i samarbete med Integrationsoch jämställdhetsdepartementet, seminariet Nya lagar om språk och minoriteter riktat till myndigheter och kommuner. Seminariet behandlade inte bara språklagen utan också den nya minoritetslagstiftningen. Cirka 120 personer deltog. Medarbetare har också i olika sammanhang informerat om språklagen, och de har vid ett flertal tillfällen intervjuats i tidningar och radio om språklagen. Under hösten har en kartläggning gjorts av användningen av engelska och svenska inom högre utbildning och forskning. Resultatet kommer att publiceras i en ny rapportserie från Språkrådet. Svenskans fortlevnad som vetenskapligt språk är ett av de viktigaste områdena för institutet att

15 följa med anknytning till språklagen. Föreliggande undersökning kommer att följas upp inom tre eller fyra år. Liksom förra året har institutet medverkat i Språktidningen, som utkommer med 6 nummer per år. Institutet har under året arrangerat de årligen återkommande seminarierna Språkrådsdagen den 15 maj och Språkpolitikens dag den 7 december. Institutet har också deltagit i firandet av Märkesåret 1809, dels genom särskilda webbsidor både på svenska och finska, dels med ett seminarium i Stockholm om de språkliga banden mellan Sverige och Finland och ett i Uppsala, i samarbete med Uppsala universitet och Landsarkivet i Uppsala, om Sverige och Finland språk och samhälle förr och nu. Under 2009 har institutet arbetat för att främja utvecklingen av språkteknologi främst genom att utreda behovet av språkteknologi för språken i Sverige, informera om och publicera vetenskapliga artiklar om språkteknologi samt arrangera seminarier om språkteknologi i nordiskt samarbete. Utrikesdepartementet har under året lämnat över ansvaret för Utrikes namnbok till institutet. Utrikes namnbok innehåller översättningar till engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska av namn på myndigheter och organisationer, EU-organ och länder, liksom statliga tjänstetitlar och EU-titlar. För det svenska teckenspråket har ett arbete inletts under året med att utveckla metoder och konventioner för hur korpusar med teckenspråk skapas. 14 (51) Mångfaldsperspektivet har bl.a. genom arbetet med de nationella minoritetsspråken stärkts ytterligare under året. Bland institutets anställda finns sju modersmål representerade: svenska, svenskt teckenspråk, finska, meänkieli, norska, romani chib och samiska. Institutet har språkvårdare i finska, romani chib och svenskt teckenspråk samt forskningsarkivarier med inriktning på meänkieli och den tornedalska kulturen samt samiska kulturyttringar. Verksamheten inom romska innefattar språkrådgivning, kontakter med modersmålslärare och företrädare för de olika romska varieteterna, bland annat genom de återkommande möten med referensgruppen för romska, och framtagning av ordlistor, som successivt publiceras på myndighetens webbplats. På uppdrag av Skolverket har under året två projekt i romska påbörjats, dels inventering av romska läromedel, dels framtagandet av en grundläggande skolgrammatik i romska, som hjälpmedel för modersmålslärarna. Institutet arrangerade ett seminarium i maj om romsk språkvård, i samarbete med Skolverket, och ett i november om främst romskt terminologiarbete. Vad gäller finskan har institutet kontinuerligt besvarat språk- och termfrågor och sammanställt ordlistor, gett ut språkvårdstidskriften Kieliviesti med fyra nummer samt lämnat information på finska på webbplatsen. Vidare har offentliga seminarier och föreläsningar anordnats. För andra minoritetsspråk i Sverige bedrivs lexikonarbete inom Lexin. Under året har arbete pågått bl.a. med lexikon på thailändska, azerbajdzjanska, romska

16 varieteterna kelderash och lovari, revidering av den svenska ordbasen samt utveckling av ny webbplats för Lexins nätlexikon. På webbplatsen fanns vid årets slut 15 sökbara lexikon, vilket är oförändrat jämfört med året innan. Söktrenden för Lexin på internet har planat ut efter en stark årlig tillväxt på cirka 35 procent fram till för ett par år sedan. Lexin har under 2009 tagit emot något färre antal sidanrop än föregående år. Orsaken tros vara att andra lexikon, främst svensk-engelska, tillkommit på internet. (Se tabell 7 i statistikbilagan.) Ansvaret för samisk språkvård ligger enligt lag hos Sametinget. Institutet har dock i sina samlingar samiskt material. Under året har institutet arbetat med nyutgivning av samiska inspelningar ur samlingarna. Institutet har inte gjort några särskilda satsningar för jiddisch under 2009, men avser att tillsätta en referensgrupp för jiddisch under Under 2009 har institutet fortsatt att bygga upp och utveckla klarspråksverksamheten. Prioriterade uppgifter har varit utgivning av fyra nummer av nyhetsbladet Klarspråk, genomförande av en serie seminarier för kontaktpersonerna och av flera stora konferenser: Språkrådsdagen och två språklagskonferenser. Detta arbete har varit framgångsrikt. Institutet har också fortsatt att bygga upp nätet med kontaktpersoner på myndigheter och i kommuner och landsting. Institutet skickade ut en webbenkät i november i syfte att utvärdera den offentliga förvaltningens klarspråksarbete. Syftet var också att undersöka kännedomen om institutet, Språkrådet och dess verksamhet. Sammanlagt 504 myndigheter, kommuner och landsting besvarade enkäten, som visade att två tredjedelar av dem som svarat arbetar med klarspråk. Effekterna av detta arbete är framför allt bättre mottagaranpassade texter och större språklig medvetenhet. Kännedomen om avdelningen Språkrådet är stor och de flesta anser att Språkrådet har stor betydelse för klarspråksarbetet. Det finns dock en hel del kvar att göra. Exempelvis bör chefer och ledningsgrupper i större utsträckning kontaktas för att klarspråksarbetet verkligen ska få genomslag. Institutet har den 15 februari 2010 överlämnat en särskild rapport till regeringen om klarspråksarbetet under (51)

17 Kunskapsspridning 20% 23% Gemensamt Dialekter 6% Folkminnen Namn 33% 13% 5% Svensk och allmän språkvård Minoritetsspråk Figur 5. Arbetstidsfördelning: kunskapsspridning per ämnesområde. I gemensamt ingår den arbetstid då hela myndighetenn representeras, t.ex. vid den årliga Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Källa: ur tidsredovisningssystemet TOJ Myndighetens bedömning är att resultatet av kunskapsspridning i hög grad motsvarar de medel som avsatts för prestationen. Myndigheten bedömer att svar på förfråg- har ningar och service till besökare fungerat tillfredsställande. Enklare förfråg- av ningar som inte kräver bearbetning arkivmaterial eller vetenskapliga över- vägningar har besvarats omgående. Beatt sökare får den assistans som behövs för få fram arkivmaterial; skriftligt material och digitala inspelningar tillhandahålls i samband med besöket. Analoga inspel- i ningar och fotografier som förvaras kylrum måste dock acklimatiseras innan de lämnas till besökaren. Myndigheten ns webbplatser var välbesökta och tillgången till vårt arkivmaterial via Internet var en väl utnyttjad tjänst. Ut- veckling av webbplatserna är högpriori- med terat och under hösten inleddes arbetet en total översyn av innehållet på webbsidor med fokus på tillgänglighet, ökad tillgång till databaser och rationellare sökmöjlig- föredrag, föreläsningar, intervjuer och heter i register. Anordnade konferenser var välbesökta; visningar av samlingar och arkiv genom- fördes i den omfattning som efterfrågades. 16 (51)

18 Forskning, utveckling och vetenskaplig bearbetning Prestationstypen forskning, utveckling och vetenskaplig bearbetning kan i huvudsak beskrivas som en mängd parallella forskningsprojekt av olika omfattning. Varje enskilt forskningsprojekt innehåller olika moment av myndighetens prestationsområden. Materialinsamling till projekt kan omfatta nytt insamlat material, befintligt material i olika samlingar och databaser, bearbetat material, andra forskningsrapporter etc. Vid den vetenskapliga bearbetningen av det insamlade materialet utnyttjar forskaren sin expertis och akademiska erfarenhet. Stora projekt har ofta en referensgrupp för stöd och rådgivning. Om projektet är externfinansierat redovisas delresultat med de intervall som bidragsgivaren begärt. Resultatet av forskningsprojektet resulterar vanligen i publicering. Det kan vara i form av artikel, föredrag, undervisning, medverkan i medier, bok- och webbpublicering. En arbetsgrupp har under året arbetat med att ta fram ett förslag på en gemensam forskningsstrategi. Institutets forskningsområden omfattar kategorierna: handböcker och läromedel, ordböcker och ortnamnsserier, undersökningar samt övrig forskning och vetenskaplig bearbetning. Forskningsprojekt som finansierats ur myndighetens anslag 1:5 redovisas under rubriken Redovisning av anslag 1:5 17 (51) Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet på s. 28. Ordböcker och ortnamnsserier är det mest resurskrävande forskningsområdet inom forskning (se figur 7 på s. 21). Inom detta område återfinns långsiktiga grundforskningsprojekt. Arbete pågår för närvarande med Svenskt dialektlexikon (SDL), Ordbok över folkmålen i Övre Dalarna (OÖD), Atlas Linguarum Europae (ALE), Sveriges ortnamn (SO), Övre Norrlands ortnamn (ÖNO), Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län (OGB), Skånes ortnamn (SkO) och Sveriges medeltida personnamn (SMP). Svenskt dialektlexikon (SDL) planeras omfatta ett band och behandla ett urval av ord ur det centrala dialektala ordförrådet. Lexikonet är tänkt att ersätta J. E. Rietz Svenskt Dialektlexikon utgivet Materialet som SDL bygger på är dialektordsamlingar i Uppsala, som innehåller drygt sju miljoner ordlappar, där de äldsta uppgifterna är från 1600-talet. Ordbokens artiklar ska framför allt innehålla uppgifter om ordens betydelse. Lexikonets främsta målgrupp är den dialektintresserade allmänheten, däribland gymnasieelever, studenter och personer med intresse för hembygd, släktforskning etc. Ordbok över folkmålen i Övre Dalarna behandlar dialektorden i dalmålen i Ovan-

19 siljan, Nedansiljan och Västerdalarna, alltså området från Gagnef i söder till Älvdalen och Transtrand längst i norr. Varje ord beskrivs detaljerat. Ordboken bygger på ett mycket omfattande arkivmaterial i form av kortsamlingar av dialektord. Utgivningen sker häftesvis och har nu hunnit till och med häfte 37, som avslutas med ordet styppla 'snubbla, stappla'. Häfte 38 och häfte 39, ett illustrationshäfte, beräknas vara klart under Atlas Linguarum Europae (ALE) är ett europeiskt forskningssamarbete understött av Unesco. Den europeiska språkatlasen syftar till att genom material från Europas samtliga dialekter undersöka och kartlägga språkliga och kulturella samband i Europa. I detta deltar samtliga länder i det geografiska Europa från Atlanten i väster till Ural och Kaukasus i öster. Institutet innehar ordförandeskapet för ALE Sverige. Den svenska nationella ALE-kommitténs primära uppgifter är att sammanställa dialektmaterial för de begrepp som ska karteras enligt projektplanen samt att göra en första tolkning av detta material i form av etymologiska synteser. Kommittén ansvarar även för de finlandssvenska dialekterna och för de samiska dialekterna i Sverige, Finland, Norge och Ryssland. Under 2009 sammanställdes och levererades material för tre begrepp: 149 tache de rousseur, 159 dent och 342 abeille. Sveriges ortnamn är ett omfattande och långsiktigt projekt. De färdigställda delarna täcker betydande delar av landet, men mycket återstår. Arbetet sker länsvis och publiceras i separata länsserier. En del i serien omfattar normalt sett en kommun eller ett härad. Delarna har karaktär av 18 (51) lexikon, där varje namn behandlas och tolkas i en separat artikel. Namnen på de byar och gårdar som upptas i de gamla jordeböckerna, nuvarande fastighetsregistret finns med i ortnamnsserierna. Antalet behandlade namn utöver jordeboksnamnen, d.v.s. namn på torp och lägenheter etc., varierar däremot mellan de olika underserierna i Sveriges ortnamn. För närvarande bearbetas en del i Kalmar län, en del i Uppsala län och en del i Gävleborgs län. Övre Norrlands ortnamn (ÖNO) publiceras i två underserier, en för bebyggelsenamn och en för naturnamn. Här har man redan från början frångått den gamla administrativa indelningen till förmån för den moderna kommunindelningen. En bebyggelsenamnsdel och en naturnamnsdel planeras för varje kommun. De hittills utgivna delarna, varav en naturnamnsdel, täcker hela landskapet Norrbotten utom Pajala kommun. Namn på byar och bydelar behandlas ganska ingående. De i övre Norrland vanliga och till sin bildning ofta stereotypa namnen på enskilda gårdar inom byarna ges däremot en översiktlig behandling. I serien ÖNOV finns en del utgiven. I de olika delarna i Övre Norrlands ortnamn finns en inledning, som i korthet ger en bild av bebyggelsens framväxt i det aktuella området, främst på grundval av kameralt material. Arbetet under 2009 har fortsatt med ÖNOV 11A, Umeå kommun, ÖNOV 8A, Skellefteå kommun samt ÖNON 5A, Gällivare kommun. Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län (OGB) är den svenska ortnamnsserie som upptar flest namn. Förutom jordeboksnamnen är ett stort antal namn på torp och

20 lägenheter medtagna. Alla namn behandlas också mestadels mycket utförligt. De tre första delarna, som upptar Göteborgs stad och häraderna närmast däromkring, innehåller även»gårds- och kulturhistoriska anteckningar» för varje gård och by med bl.a. uppgifter om olika ägoförhållanden och olika ägare och bebyggare. Natur- och ägonamn har behandlats i alla utkomna delar. Det stora antalet medtagna namn av alla slag, den fylliga behandlingen av dem och det förhållandet att större delen av länet är färdigbehandlat gör att man genom OGB kan få en heltäckande bild av Bohusläns ortnamnsskick. Varje enskild del är också försedd med en utförlig inledning, där det redogörs för häradets kamerala och kyrkliga historia, naturförhållanden, vegetation, fauna, näringar, fornminnen, ortnamnsskicket och dialekten. OGB 14:2 Naturnamnen i Sotenäs utkom i september Arbete pågår med OGB 13:1, OGB 13:2, OGB 14:1 och OGB 19:1 Skånes ortnamn publiceras i två underserier, en för bebyggelsenamn och en för naturnamn. Uppläggningen av SkO och presentationen av materialet har stora likheter med Sveriges ortnamn. Antalet medtagna namn på småbebyggelser utöver jordeboksnamnen, både försvunna och nu levande, är relativt stort. Under 2009 utkom SkO 15 Oxie härad och Malmö stad. Arbete pågår med nedan angivna ortnamnsdelar: SkO A 6. Gärds härad, SkO A 23. Östra Göinge härad, SkO A 19. Torna härad och Lunds stad, SkO A 21. Villands härad, SkO A 8. Herrestads härad. Sveriges medeltida personnamn (SMP) bygger på c:a en miljon namnbelägg ur praktiskt taget alla kända medeltidsdokument, med övervikt för pergamentsbrev om jordtransaktioner, arv etc. och jordeböcker samt kyrkliga längder av alla slag intill ca Från senmedeltiden finns städernas s.k. tänkeböcker med ett myller av namn, när borgare och småfolk trängs inför rådhusrätten i skiftande rättssaker eller betalar sin skatt. Därjämte finns ett representativt urval av namn från 1500-talets äldre jordeböcker och tiondelängder. Huvudvikten har genomgående lagts vid namnformer ur samtida handskrifter och diplom. SMP omfattar samtliga personnamn, både förnamn och binamn, som under medeltiden har brukats i Sverige inom dess nuvarande gränser och i Finland, med undantag av rent finskspråkiga namn. Utgivningen sker häftesvis och har nu hunnit till och med häfte 15, som avslutas med namnet Iogærdh. Övriga större undersökningar som bedrivs utgörs bland annat av Angered namn och dialekter i storstad. Projektet har presenterats på konferensen ICLaVE och en delrapport har färdigställts för publicering i en socioonomastisk antologi. Vardagsliv under andra världskriget är ett samarbete med Institutionen för kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet (etnologi). Drygt 450 berättelser, intervjuer och annat material har under året bearbetats och diskuterats i en seminariegrupp, åtta artiklar har färdigställts i manus, en antologi utkommer under nästa år. Arbetet med ytterligare en antologi har inletts. Inom projektet Årets fester/the Ritual Year har institutet under året färdigställt två artiklar om maj- och valborgstraditioner samt genomfört ytterligare en under- 19 (51)

21 sökning i anslutning till årets tema omkring utklädning. Projektet I allmogesamhällets utkanter undersöker utifrån institutetss äldre sam- lingar vad och varför man har berättat om Forskning, utveckling och vetenskaplig bearbetning 2% 55% 39% Dialekter Folkminnen Namn Svensk och allmän språkvård 4% de andra avvikarna, de som skiljer sig från mängdenn och vad berättelserna säger om "allmogegemenskapen" och det samhälle som berättelserna frodades i. Inledande materialinsamling och litteratur- studier har genomförts. Figur 6. Arbetstidsfördelning per ämnesområde: forskning, utveckling och vetenskaplig bearbetning. Källa: ur tidsredovisningssystemet TOJ 20 (51)

22 Forsknin ng, utveckling och vetenskaplig bearbetning 1% 5% 31% 63% Handböcker och läromedel Ordböcker och ortnamnsserier Undersökningar Övrigt Figur 7. Arbetstidsfördelning per forskningsområde: forskning, utveckling och vetenskaplig bearbetning. Källa: ur tidsredovisningssystemet TOJ Myndigheten bedömer att forskningen håller hög kvalitett och väl svarar mot för prestationen avsattaa medel. Forskningsprojekt som beviljats bidrag från forskningsråd eller motsvarande av- måluppfyllelse till finansiären. rapporterar regelbundet delresultat och Ett syfte för myndighetens arbete med organisation och struktur för forsknings- för strategiskt arbete är att skapa utrymme institutets forskare att söka externa forskinom de ningsbidrag till forskningsprojekt ämnesområden som ligger inom myndig- hetens ansvarsområde. 21 (51)

23 Samverkan för ökad kunskap Prestationstypen samverkan för ökad kunskap innebär såväl samarbete och utbyte med andra myndigheter, institutioner och organisationer som deltagande i nationella och internationella nätverk, referensgrupper, styrelser, konferenser och mässor. Institutets svenska forsknings- och samverkansnätverk omfattar, förutom universitet och högskolor, en rad akademier, myndigheter, kommuner, ABM-institutioner (arkiv, bibliotek och museer), statliga myndigheter, statliga och privata företag, intresseorganisationer och föreningar. Ett exempel är projektet Hitta folkmusiken.nu där institutets avdelning i Göteborg samverkar med Västra Götalandsregionen, Västarvet, Spelmansförbunden i Västsverige, Musik i Väst, Vara folkhögskola och olika studieförbund för att levandegöra lokala folkmusiktraditioner. Regeringen beslutade i början av året att ge sex myndigheter och institutioner i uppdrag att ta fram ett förslag till nationellt genomförande av Unescos konvention om skydd av det immateriella kulturarvet. De sex uppdragstagarna var Institutet för språk och folkminnen, Statens kulturråd, Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet, Nämnden för hemslöjdsfrågor och Stiftelsen Nordiska museet. I uppdraget, som genomfördes i samråd med övriga berörda aktörer, ingick en översyn av ansvarsfördelningen mellan myndigheter och andra aktörer när det gäller frågor om det immateriella kulturarvet. Institutet var sammankallande och samordnade redovisningen som lämnades till Regeringskansliet den 30 november. I anslutning till arbetet med Unesco-konventionen arrangerades två seminarier med representanter för folkminnes- och folklivssamlingarna vid Institutet för språk och folkminnen (Göteborg, Umeå och Uppsala), Folklivsarkivet (Lunds universitet) och Nordiska museet (Stockholm). Syftet var dels att diskutera Unescos konvention, dels att planera ett gemensamt dokumentations- och forskningsprojekt. Resultatet av seminarierna blev inledningen till ett samarbetsprojekt som anknyter till ett av de områden som lyfts fram i Unescokonventionen. Det övergripande syftet är att undersöka människors förhållande till och erfarenheter av naturen. Projektet knyter an till såväl äldre föreställningar och material som finns i institutets samlingar som till situationen i dag. Institutet har ett gott samarbete med flera av landets universitet och högskolor. Samarbetet sker i form av undervisning, handledning, medverkan i seminarier, konferenser och mässor. Ett omfattande samarbete, vilket bl.a. innefattar att ge hela kurser samt undervisning, pågår med Göteborgs universitet inom ämnena etnologi, historia och svenska språket. Institutets personal har också undervisat studenter i namnforskning och dialektologi 22 (51)

24 vid Lunds universitet och samverkat med etnologiska institutionen och institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Institutet bidrar även med sin expertkunskap i externa utgivningsprojekt. Institutet har utvecklat internationella nätverk och arbetar med universitet, högskolor, systerorganisationer och forskarnätverk samt inom olika FN-organ. Det nordiska samarbetat ligger på en fortsatt hög nivå och kontakterna med Europa och övriga världen har stärkts och utvidgats under året. Institutets har haft kontakt med språkvårds-, forsknings- och dokumentationsprojekt samt deltagit med föredrag i ett flertal konferenser. Inom flera av organisationerna och nätverken är institutet representerat i styrelsen. På dialektområdet finns ett europeiskt forskningssamarbete inom det Unescounderstödda projektet Atlas Linguarum Europae (ALE). Denna europeiska språkatlas syftar till att genom material från Europas samtliga dialekter undersöka och kartlägga språkliga och kulturella samband i Europa. Det är det första karteringsprojektet som omfattar en hel kontinent. Institutet innehar ordförandeskapet för ALE i Sverige. Institutet deltar i International Conference on Language Variation in Europe (ICLaVE) samt ingår i samarbete med Uppsala universitet i forskningsprojektet SLICE (Standard Language Ideology in Contemporary Europe). På folkminnesområdet finns ett internationellt samarbete inom the International Society for Contemporary Legend Research (ISCLR), där forskare över hela världen studerar samtidssägner. Institutet 23 (51) är representerat i styrelsen för Europa i ISCLR. Institutet samverkar också i The Ritual Year Group inom SIEF the International Society for Ethnology and Folklore samt ingår i styrelse och redaktionsgrupp. Som Visiting Nordic Scholar har myndigheten hållit forskarseminarium och föreläsningar vid School of Scottish Studies, University of Edinburgh samt vid ett forskarutbyte med Estonian Academy of Sciences, Institute of the Estonian Language & Estonian Museum of Literature. Ett samarbete med National Folklore Collection på Irland har inletts. På namnområdet finns den Nordiska samarbetskommittén för namnforskning (NORNA), som har till uppgift att samordna namnforskningen i de nordiska länderna. Institutet ingår i den verkställande kommittén. Personal från institutet utvecklar och underhåller webbsidorna, namnforskarregistret samt sköter uppdraget som kassör och koordinator i NORNA:s personnamnsterminologigrupp. NORNA:s förlag är permanent stationerat i Uppsala. Vidare finns på namnområdet The International Council of Onomastic Sciences (ICOS), som är en samarbetsorganisation för namnforskare i världen. ICOS säte är placerat vid institutet i Uppsala, och institutet är representerat i organisationens Board of Directors, Bibliography Group, som främst arbetar med upprättandet av en datoriserad onomastisk bibliografi, Editorial Board samt Terminology Group. Institutet medverkar i FN-organisationen United Nations Group of Experts on Geographical Names (UNGEGN). Arbetet

25 Samverkan för ökad kunskap 4% 6% 28% Gemensamt Dialekter Folkminnen Namn 44% 16% 2% Svensk och allmän språkvård Minoritetsspråk Figur 8. Arbetstidsfördelning: samverkan för ökad kunskap per ämnesområde. Källa: ur tidsredovisningssystemet TOJ består i att standardisera geografiska namn i världen. På språkvårdsområdet finns den europeiska samarbetsorganisationen för språkvårds- of institutioner European Federation National Institutes of Languages (EFNIL) som bildades i Stockholm 2003 och utgör ett forum för dessa institutioner där de kan utbyta erfarenheter, samla och publicera information om språkbruk, språkvård och språkpolitik inom EU. Institutet har tagit på sig en samordnande roll på nationell, Myndigheten bedömer att samverkan inom och utom landet i hög grad motsvarar de medel som avsatts för prestationen. Samverkan inom myndighetens ämnes- för områden är en av förutsättningarna utveckling av verksamheten, erfarenhets- utbyte och kompetensförsörjningen. Främst nordisk och europeisk nivå för tillämpade språkteknologiska forskningsprojekt med inriktning resurser. på språkteknologiska bas- Institutets generaldirektör representerar Sverige i styrelsen för Nordens Hus i Reykjavik som är en kulturstiftelse under ledning av Nordiska ministerrådet. Nordens Hus har som mål att främja och stärka banden mellan Island och de andra nordiska länderna. gäller det samarbetet med universitet och högskolor samt internationella organisa- tioner inom våra ämnesområden. Sam- verkan i projekt, konferenser och utställ- att nå ningar skapar större förutsättningar en bredare målgrupp. 24 (51)

26 Administration och förvaltning Institutet strävar efter att fortlöpande utveckla och effektivisera verksamheten. Under året har därför flera projekt bedrivits med denna strävan som syfte. En organisationsutredning som genomförts resulterade i att från och med den 1 januari 2010 delades stödverksamheten upp i två nya avdelningar: avdelningen för verksamhets- och ledningsstöd samt avdelningen för digitalt arkiv och lokal service. Förändringen väntas medföra ett mer ändamålsenligt och funktionellt stöd till både kärnverksamhet och ledning. Dessutom uppnås en bättre samordning av digitaliseringsverksamheten. Institutets instruktion samt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag har förändrats under året. Därför har rutiner och arbetsätt gällande verksamhetsplanering, budgetarbete, verksamhetsuppföljning och årsredovisning anpassats och utvecklats. Tidsredovisningen har anpassats till förändringarna, och en ny tillämpning togs i bruk den 1 september I institutets uppgifter ingår bl.a. att ge råd och upplysningar, öka, levandegöra och sprida kunskaper, verka för ökad kunskap i samverkan med andra, sprida material, yttra oss i ärenden och bedriva språkvård. Dessa uppgifter kräver tydlig intern och extern kommunikation. Därför har arbetet med en kommunikationsstrategi initierats under året. Strategin beskriver övergripande metoder och riktlinjer för hur arbetet med att förmedla bilden av institutet bör utföras. Strategin fungerar som ett styrdokument som olika policydokument i sin tur är knutna till, exempelvis institutets språkliga riktlinjer. Arbetet med kommunikationsstrategin är planerat att avslutas under Institutets verksamhet är i hög grad teknikberoende, ett beroende som ökar allt mer när digitaliseringen av samlingarna utökas. Kraven på att it-verksamheten ska utvecklas och effektiviseras tilltar därmed. För att möta kraven har arbetet med en itstrategi påbörjats under året. Syftet är att utveckla en myndighetsövergripande infrastruktur som klarar framtida behov, exempelvis vad gäller bandbredd, lagring, säkerhetskopiering och tillgänglighet. Under året har en uppgradering av ekonomisystemet genomförts och myndigheten har i samband med uppgraderingen påbörjat implementeringen av två nya moduler; modulen för lager, order och fakturering och modulen för anläggningar. Förändringen innebär att institutet har övergett flera omoderna system till förmån för ett 25 (51)