Sidan 1 av 66 INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN ÅRSREDOVISNING 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sidan 1 av 66 INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN ÅRSREDOVISNING 2007"

Transkript

1 Sidan 1 av 66 INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN ÅRSREDOVISNING 2007 fastställd av tf. generaldirektören den 20 februari 2008

2

3 3 Innehåll Generaldirektörens förord Resultatredovisning Samlad översikt Bevarande Förmedling Återrapportering mål Återrapportering mål Kunskapsuppbyggnad Forskning och samverkan med universitet och högskola Forskning och samverkan med andra myndigheter, organisationer och företag Forskning och samverkan i Norden Forskning och samverkan i Europa Forskning och samverkan i övriga världen Projektredovisning Redovisning av kompetensförsörjningen Anslag 28:36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet Anslag 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter Finansiell redovisning Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Sammanställning över väsentliga uppgifter Tilläggsupplysningar och noter Underskrift

4 4 Generaldirektörens förord Verksamhetsåret 2007 har varit ett innehållsrikt år. Institutet för språk och folkminnen har fungerat med de nya språkvårdande arbetsuppgifter som tillkom 1 juli 2006, samtidigt som institutets forskningsprofil ytterligare har stärkts inom de tidigare verksamhetsområdena dialekter, folkminnen och namn. Institutets generaldirektör Björn Lindquist avgick med ålderspension och chefstjänsten var under årets fyra sista månader under tillsättning. Styrelsen har entledigats i och med årets utgång. Ett stort tack för dess arbete framföres härmed. Det tidigare riksdagsbeslutet om en nationell språkpolitik den 7 december 2005 har inneburit en stor expansion för språkvården. Under 2007 har experter på svenskt teckenspråk, meänkieli och romani anställts vid myndigheten. Institutet har också övertagit ansvaret för Lexinordböckerna, som riktar sig till invandrare och innehåller översättningar från svenska av ord till ett invandrar- eller minoritetsspråk. Ett omfattande romanilexikon har kommit ut av trycket. Vi har också kunnat konstatera att Sverige i ett internationellt perspektiv befinner sig mycket långt fram vad gäller klarspråksarbete. Ett nära samarbete mellan Språkrådet och Namnavdelningen manifesterades i konferensen Nordiska språkmötet, där språk- och namnvårdare från hela Norden möttes under temat Namn, namnvård och namnpolitik i ett mångspråkigt Norden. De internationella kontakterna har fortsatt varit omfattande. Institutets personal har deltagit bl.a. i United Nations Group of Experts on Geographical Names i New York, The 3rd Conference of the SIEF Working Group on The Ritual Year and Ritual Diversity i Stráznice, Tjeckien och 25th International Perspectives on Contemporary Legend Research Conference i Logan, Utah. Under året har i institutets regi handlingarna från The Ritual Year Conference och del tre av handlingarna från den tjugoförsta internationella namnforskarkongressen i Uppsala 2002 publicerats. Insatserna inom forskningsområdet har varit fortsatt stora. Anslaget för forsknings- och utvecklingsinsatser har till stor del använts för att delfinansiera projekt, t.ex. Dialektutjämning i Västsverige och Från Nora-Anna till Foppa. Genom ett avtal med Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond fick institutet 2006 bidrag till två postdoktorala trainee-tjänster på 75 % under fem år, en för personnamn och en för svenska dialekter. Sistnämnda projekt, Stockholmsdialekter i interaktion, har startats under Myndigheten ser fram emot ett nytt verksamhetsår 2008 med en ny generaldirektör i ledningen. Eva Brylla Tf. generaldirektör

5 5 1 Resultatredovisning 1.1 Samlad översikt Mål Institutet för språk och folkminnen har till uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och språkligt burna kulturarv i Sverige. Övergripande verksamhetsmål 1 Ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv skall integreras i Institutet för språk och folkminnens verksamhet. Ett barnperspektiv skall integreras i Institutet för språk och folkminnens verksamhet, bl.a. genom att barns och ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet ökar. Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete skall öka och integreras i Institutet för språk och folkminnens verksamhet Återrapportering Myndigheten skall redovisa måluppfyllelse enligt de kvantitativa och kvalitativa mått som myndigheten finner mest relevanta. Redovisningen skall vara jämförbar mellan olika verksamhetsår. Institutet för språk och folkminnen skall i tillämpliga delar redovisa resultatet för myndigheten som helhet. Verksamhet Institutet för språk och folkminnen (institutet) har under året varit verksamt för bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om de delar av det immateriella kulturarvet som institutet förvaltar. För 2007 har institutet i regleringsbrevet, (Dnr U2006/9499/B), tilldelats 44,8 miljoner kronor på anslaget 28:13 Institutet för språk och folkminnen, 1,1 miljoner kronor på anslaget 28:36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet samt 187 tusen kronor på anslaget 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter. Redovisningen av verksamhetens resultat indelas i verksamhetsgrenarna bevarande, förmedling och kunskapsuppbyggnad. Verksamheten har under året bedrivits på fem orter, i Uppsala, Göteborg, Lund, Stockholm och Umeå. 1 Myndighetens uppgifter enl. 1 i förordning med instruktion för Institutet för språk och folkminnen, SFS 2006:888, vilken gäller för verksamheten 2007: Institutet för språk och folkminnen är central myndighet på språkets område. Myndigheten har till uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och språkligt bundna kulturarv i Sverige. Myndigheten skall bedriva forskning samt delta i internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde.

6 6 Kunskapsuppbyggnaden är en viktig del av institutets verksamhet. Merparten av det arbetet sker i form av parallellt verkande projekt, varav flera är långsiktiga och resurskrävande. Institutet har beslutat att en satsning ska ske på sådana projekt, vars avslut ligger nära i tiden, medan andra får bedrivas på nuvarande eller lägre nivå och avvakta ett framtida utrymme i institutets budget. Institutet har vidare beslutat att pågående digitaliseringsprojekt ska fullföljas och att en viss riktad insamling av dialekter, folkminnen och namn ska äga rum. Behovet av en större insamlingsinsats kvarstår dock såväl inom de områden där svenska är förstaspråk, som inom minoritetsspråkområdena. Inom verksamhetsgrenen bevarande har arbetet med att förbättra samlingarnas status för andra året kunnat få en välkommen resursförstärkning tack vare det s.k. Accessbidraget från Kulturrådet. Härigenom har tio personer kunnat projektanställas för att uteslutande arbeta med att förbättra samlingarnas status. Under året har över digitala filer skapats av äldre arkivmaterial. Över fonogram har kunnat föras över till digitalt medium, vilket är en fördubbling jämfört med Accessprojektet har även under 2007 bidragit till att insatserna för bevarande har kunnat hållas uppe. Detta är positivt, då institutet under många år har påtalat behovet av att öka resurserna för bevarande. Den utåtriktade förmedlingsverksamheten har ökat i sådan omfattning att den 2007 för första gången utgör institutets största verksamhetsgren. Detta beror på att språkvårdsverksamheten vid Språkrådet i Stockholm, som har sin tyngdpunkt inom förmedling, under hela 2007 ingått i institutets verksamhet jämfört med 2006, då Språkrådet endast ingick under andra halvåret. Vidare har Lexinprojektet under året övertagits från Myndigheten för skolutveckling. Institutet har medverkat i radio, teve, tidningar och personalen har hållit offentliga föredrag, deltagit i debatter, undervisat vid universitet och högskolor, lett studiedagar, hållit presentationer vid konferenser, seminarier och sammanträden, genomfört föreläsningar och föredrag i skolor, för studieförbund, hembygdsrörelsen och pensionärsorganisationer samt medverkat i utställningar och projekt. Institutet samverkar med universitet, högskolor, myndigheter, organisationer och företag på nationell, nordisk, europeisk och internationell nivå. Denna omfattande samverkan, vilken ökat i omfattning under året, torde visa att dessa intressenter betraktar institutet som en värdefull samarbetspartner. Samverkan har förädlats genom nya gemensamma forskningsprojekt. Två projekt har en tvärvetenskaplig inriktning vilket är värdefullt, dels genom att de involverar medarbetare med olika ämneskompetens, dels vidgar institutets kontaktnät. Finansiering Verksamheten är i huvudsak finansierad av anslag. Av dessa är en mindre del avsedd för forsknings- och utvecklingsinsatser samt åtgärder för nationella minoriteter.

7 7 Tabell 1 Intäkter och kostnader Kostnader Intäkter exklusive anslag Bevarande Förmedling Kunskapsuppbyggnad Summa Kommentar till institutets tolkning av regleringsbrevets krav på redovisning I myndighetens instruktion (2006:888) föreligger en viss otydlighet vad gäller tolkningen av ekonomiska mål. I 3 står: Myndigheten skall ta ut avgifter för de publikationer som framställs samt för sådan undervisning och sådana särskilda visningar som myndigheten ordnar. Av instruktionen framgår dock inte det ekonomiska målet, dvs. om det här skall vara full kostnadstäckning eller inte. Av Riksrevisionens (RR) revisionspromemoria rörande årsredovisningen för 2006 framgår att RR anser att det ekonomiska målet för försäljning av publikationer, undervisning samt artiklar och tjänster är full kostnadstäckning och att myndigheten inte hade uppnått detta mål. RR:s argument grundar sig på 5 i Avgiftsförordningen: Om inget annat ekonomiskt mål för verksamheten beslutats, skall avgifter beräknas så att full kostnadstäckning uppnås. Eftersom inget ekonomiskt mål har angivits i instruktion eller regleringsbrev, menar RR att det ekonomiska målet bör vara full kostnadstäckning. I revisionspromemorian för 2006 rekommenderade RR myndigheten att verka för ett förtydligande av de ekonomiska målen för den avgiftsfinansierade verksamheten i regleringsbrevet för att få en ändring i instruktionen. Institutet har under året haft kontakt med Kulturdepartementet, dels inför 2007, dels under 2007, för att verka för ett förtydligande av de ekonomiska målen för den avgiftsfinansierade verksamheten i regleringsbrevet. Under 2007 har inte någon förändring gjorts. Däremot har instruktionen fått nya skrivningar inför Vi har därför valt att redovisa på samma sätt som tidigare i förvissning om att problemen ej behöver uppkomma vid årsredovisningen för Av den nya instruktionen för 2008 (2007:1181) har regeringen tydliggjort att avgifternas storlek bestäms av myndigheten inom ramen för full kostnadstäckning, en formulering som låter myndigheten själv avgöra i vilken utsträckning full kostnadstäckning ska tillämpas. Institutet är medvetet om att det frångår 5 i Avgiftsförordningen, och att institutet redovisar som om det inte har det ekonomiska målet full kostnadstäckning under Processbeskrivning för fördelning av intäkter och kostnader per verksamhetsgren Ur tidredovisningen hämtas antalet nedlagda timmar för verksamhetsgrenarna bevarande, förmedling och kunskapsuppbyggnad, vilka summeras. Varje verksamhetsgrens andel beräknas och resultatet blir en fördelningsnyckel. Den appliceras på de gemensamma kostnaderna vilka fördelas på verksamhetsgrenarna enligt fördelningsnyckeln.

8 8 Redovisning av mottagna bidrag och sponsormedel Under 2007 har bidragen ökat med 172 % jämfört med förra året. Bidrag har mottagits av Riksbankens jubileumsfond för projekten Dialektutjämning i Västsverige och Ortnamnskronologin och den nya bebyggelsearkeologin samt från Riksbankens jubileumsfond och Vitterhetsakademien för projekten Namnfraser i äldre tid. Den fornsvenska och äldre nysvenska namnfrasens semantik, syntax och morfologi och Stockholmsdialekter i interaktion. Från Göteborgs universitet har bidrag till Vardagsliv under andra världskriget erhållits. Därutöver har bidrag även inkommit från Integrations- och jämställdhetsdepartementet, Kulturdepartementet, Justitiedepartementet, Vitterhetsakademien, Kungl. Skytteanska samfundet, Kulturfonden för Sverige och Finland, Centrum för idrottsforskning, Nordiska ministerrådet och Ortnamnssällskapet i Uppsala. Vidare får institutet lönebidrag från Länsarbetsnämnderna. Från Kammarkollegiet har lämnats bidrag för halva året för kompetensöverföring. Kulturrådet har lämnat bidrag till Accessprojektet. Bidragen har inte varit förenade med några särskilda villkor. För forskningsprojekten upprättas avtal eller kontrakt som reglerar utbetalning, redovisning m.m. Institutet har inte tagit emot sponsormedel. Måluppfyllelse i förhållande till målen Institutets chef har under året avgått med ålderspension utan att någon efterträdare utsetts. Detta har medfört en tid av ökad arbetsbelastning för delar av personalen. Trots detta har verksamheten, tack vare engagerade medarbetare, kunnat fortlöpa med oförminskad styrka. Institutets språkvårdsverksamhet har kunnat tillföra resurser i form av språkvårdare för minoritetsspråken meänkieli och romani chib samt för teckenspråk. Av dessa har språkvårdaren för meänkieli placerats vid DAUM (Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå) och de övriga vid Språkrådet i Stockholm. Årets verksamhet har fördelats med 15 % på bevarande, 49 % på förmedling och 36 % på kunskapsuppbyggnad. Jämfört med 2006 innebär det följande förändringar. Bevarande - 7%, förmedling + 12 % och kunskapsuppbyggnad - 5 %. Förklaringar till resultatet Institutet har i och med införlivandet av den språkvårdande verksamheten fått ett kraftigt tillskott av förmedlingsverksamheten, vilket även är tydligt i återrapporteringen av förmedlingsverksamheten. Institutet har bl.a. publicerat nio böcker under året. Utöver detta har bevarandeverksamheten kunna upprätthållas på i princip samma höga nivå som 2006 tack vare Access- och Plus-bidrag. Kunskapsuppbyggnaden slutligen har fått ett rejält tillskott av nya projekt från språkvårdsverksamheten, samtidigt som ett antal projekt har avslutats under året. Institutet hade vid utgången av 2007 en större mångfald bland medarbetarna än någonsin tidigare. I personalstyrkan finns representanter för tre av de fyra nationella minoritetsspråken i

9 9 Sverige samt representanter för det svenska teckenspråket. Institutet har integrerat jämställdhet- och mångfaldsfrågor i sin verksamhet. Barnperspektivet har inte fått den uppmärksamhet som man kunde önska. Däremot finns det projekt inom institutet där barns och ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet tas tillvara. Det främsta exemplet är det sk. Angeredsprojektet i Göteborg som utgår från barnens perspektiv. Det internationella och interkulturella utbytet har alltid varit en viktig och integrerad del i institutets verksamhet och har under året fått ökad kraft genom resursförstärkningen på minoritetsspråksområdet. Sammantaget bedömer institutet att verksamheten under 2007 bidragit till att uppfylla de övergripande målen. Organisation Vid utgången av 2007 hade institutet följande organisation: Styrelse - Generaldirektör Kansliet 12 (11) Fonogramenheten 8 (6) Centrala funktioner 1 (2) Dialektavdelningen 10 (7) Folkminnesavdelningen 3 (3) Namnavdelningen 15 (14) Språkrådet 23 (15) Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg, 10 (11) Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund 9 (9) Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå, 14 (12) Antal anställda, inklusive vikarier, per 31 december 2007 var 106 jämfört med 91 den 31 december Värdena inom parentes avser Under 2007 har språkvårdare för minoritetsspråken meänkieli och romani chib tillkommit liksom språkvårdare för teckenspråk. Tio personer har varit anställda i Accessprojektet och tre inom projektet Dialektutjämning i Västsverige. Därutöver har institutet haft möjlighet att korttidsanställa studenter för vård och uppordning av samlingar. Uppfyllelse i förhållande till uppgifterna i myndighetens instruktion Institutet finner det angeläget att även kommentera uppfyllelse i förhållande till uppgifterna i myndighetens nya instruktion. I myndighetens instruktion (SFS 2006:888), vilken gällde för myndigheten 2007, anges i 2 elva uppgifter som myndigheten särskilt ska utföra: 1. samla in, bevara, vetenskapligt bearbeta och sprida material som det svenska språket, de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli, romani chib och jiddisch, det svenska teckenspråket samt dialekter, folkminnen, folkmusik och namn i Sverige, 2. samla kunskap om och följa användningen av samtliga språk i Sverige, 3. ge råd och upplysningar i språkfrågor,

10 10 4. yttra sig i ärenden om fastställande av ortnamn och granska förslag till namn på allmänna kartor, 5. yttra sig i frågor om personnamn, 6. yttra sig i ärenden av språkpolitisk betydelse, 7. verka för att den offentliga förvaltningen använder svenska som huvudspråk och använder de nationella minoritetsspråken enligt gällande lagar och förordningar, 8. verka för att den offentliga förvaltningen använder ett vårdat, enkelt och begripligt språk, 9. följa och utvärdera klarspråksarbetet inom den offentliga förvaltningen, 10. främja språkteknologisk och terminologisk utveckling och 11. verka för att den nordiska språkgemenskapen stärks. Den nya instruktionen har inneburit en betydande utökning av omfattningen och av antalet uppgifter institutet har att utföra. Institutet har under året lagt ned åtskilliga resurser för att fullfölja alla dessa uppgifter. Trots ansträngningarna konstaterar institutet att tilldelade medel inte räckt för att genomföra samtliga uppgifter. Förklaringar till resultatet Institutet har efter genomgång av samtliga punkter gjort bedömningen att nio av elva punkter är uppfyllda. De två uppgifter som institutet inte anser sig ha uppfyllt under året är: Punkt 1. Institutet har inte gjort några särskilda satsningar för jiddisch. Efter kontakter med berörda organisationer har institutet bedömt att det för närvarande inte föreligger konkreta behov. På institutets webbplats finns dock information om jiddisch och hänvisning till andra kunskapskällor i ämnet. Vidare utkom en relativt omfattande jiddisch-svensk och svenskjiddisch ordbok Punkt 2. Att samla kunskap om och följa användningen av samtliga språk i Sverige skulle kräva mycket stora resurser då det torde finnas mer än 150 språk i Sverige. Denna uppgift har institutet inte fått finansiering för. Institutet gör dock genom Lexinprojektet insatser för fler språk än de nationella minoritetsspråken. Här kan nämnas thai, persiska och ryska. Sammanfattningsvis kan sägas att uppgifterna under 2007 har varit mer omfattande än vad tilldelade medel räckt till för att utföra. Institutet har därför tvingats göra prioriteringar, vilket resulterat i årets utfall. Då anslaget för 2008 inte gör det möjligt att utöka antalet uppgifter bedömer institutet att graden av uppfyllelse av uppgifterna i instruktionen kommer att bestå Förslag till åtgärder i syfte att öka graden av uppfyllelse av uppgifterna Institutet anser att den trånga sektorn är finansiella resurser. Genom ökade anslag skulle institutet kunna genomföra riktade satsningar på punkterna 1 och 2 i 2 av myndighetens instruktion.

11 Bevarande Mål Förbättra samlingarnas status Återrapportering Institutet för språk och folkminnen skall redovisa måluppfyllelse i förhållande till målet. Myndigheten skall även ge förklaringar till resultatet samt redovisa förslag till åtgärder i syfte att öka graden av måluppfyllelse. Kulturarv Institutet har två uppgifter vad avser begreppet bevarande, dels den övergripande att bevara vårt kulturarv, dels den faktiska att bevara samlingarna. I begreppet vårt kulturarv ingår ett etniskt och kulturellt mångfaldsperspektiv. Även om huvuddelen av materialet är på svenska bevarar institutet också t.ex. samiska och tornedalska språk- och kulturyttringar. Institutets samlingar har byggts upp under en lång tidsperiod. De utgör en del av vårt kulturarv, innehåller handlingar inom dialekt-, minoritetsspråks-, ortnamns-, personnamns-, folkminnes- och folkmusikområdet. Institutet strävar efter att fånga den tid vi lever i och bevaka samtiden samt genom riktade insatser i sin insamlingsverksamhet balansera samlingarnas sammansättning utifrån faktorer som genus, ålder och proveniens för att på så sätt bidra till att fylla igen luckor i det befintliga materialet. Samlingar Institutets samlingar består av ca 27 miljoner handlingar och fonogram. De äldsta handlingarna finns på olika slags papper av skiftande kvalitet, nedtecknade med blyerts, bläck eller anilin. En del av dessa har med stigande ålder och användning blivit sköra och otydliga. Insatser görs både beträffande samlingarnas tekniskadministrativa och organisatoriska status. Detta uppmärksammas genom digitalisering av handlingar (både text/bild och ljud) och upprätthållande av loggningsdokument för digitalisering (både för skanning och för digitalisering av fonogram). Databärares status bevakas, såväl traditionella som digitala. De digitala handlingarna säkras genom att backup körs regelbundet. Här har institutet valt en lösning som innebär att backupen görs externt. Backupdata förvaras hos extern leverantör av it-tjänster. Inom ramen för den ordinarie bevarandeverksamheten har nytillkommet material granskats, uppordnats, accederats i registerkataloger och inordnats i samlingarna. Vid behov har kompletterande rättelser, identifieringar och lokaliseringar utförts. Även äldre material som tidigare ej uppordnats har förts in i samlingarna och gjorts sökbara i register. Ortnamnsbelägg har excerperats och tillförts register och samlingar. Underserier över lokala och regionala dialektord har sorterats. Vid DAG (Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg) har lokalerna genomgått en omfattande renovering och i samband med detta har register kunnat flyttas innanför brandsäkra väggar i anslutning till arkivsalen. Dessutom har en rad omflyttningar och förbättringsåtgärder vidtagits rörande samlingarnas förvaring. Även vid DAUM i Umeå har

12 12 lokalerna varit föremål för åtgärder i syfte att öka tillgängligheten till samlingarna samt att klimatanpassa rullbandsarkivet. Fonogram De äldsta analoga ljudinspelningarna finns på fonografrulle, lackskiva och ljudtråd. I uppgiften att överföra inspelningarna från analog till digital form ingår att tekniskt förbättra dem genom restaurering, bevara dem i lämpliga format samt registrera inspelningarna i register och databaser. Institutet följer noga den tekniska utvecklingen på området och samverkar med andra myndigheter och organisationer för att finna lösningar på tekniska och funktionella utmaningar. Genom detta arbete har institutet förvärvat en teknisk frontposition inom ljudrestaurering och digitalisering. Institutets policy är att använda bästa tillgängliga, professionella standardprogram. Under året har ett teknikskifte ägt rum såtillvida att sk. Exabyteband och CD-skivor har fasats ut som digitalt lagringsmedium till förmån för hårddisklagring med backup på extern server. Även de analoga fonogrammen behöver vård och i Göteborg har ca 500 rullband med dialektinspelningar från och 1970-talen luftats. Insamlingsverksamhet Ur innehållslig synpunkt är insamlingsverksamheten viktig. Institutet konstaterar att luckorna i den kronologiska kontinuiteten för insamlat material kommer att bestå om inte insamlandet prioriteras och får fortgå. Det är viktigt att bedriva en kontinuerlig insamlingsverksamhet för att fånga den tid vi lever i. Vid DAG, arkivet i Göteborg, har en satsning gjorts på att uppgradera inspelningsutrustningen för att kunna spela in direkt på hårddisk. Inspelningar har gjorts av dialekter i Tanum, vilka har förts till samlingarna. Vidare har Angeredsprojektet bland annat resulterat i en samling digitala fotografier och 35 självbiografiska berättelser om upplevelser av hem och hemkänsla. Från en insamling av Göteborgsvisor i regi av Göteborg & Co har arkivet erhållit en större samling tryckta och inspelade visor från trakten. Under året har Dialektavdelningen i Uppsala gjort inspelningar av totalt 72 ungdomar i gruppintervjuer om 2 4 informanter för projektet Dialektutjämning i Västsverige. Ett tjugotal av gruppintervjuerna har transkriberats. Frågelistan Vardagsliv under andra världskriget fick stort gensvar och resulterade i ca 250 skriftliga berättelser och ett antal fotografier av vilka majoriteten har accederats under året. Inom samma projekt har också fem inspelningar gjorts. Frågelistan Mellan land och stad platser i förändring har hittills resulterat i 20 inskickade berättelser. Genom kursen Våra liv och berättelser, i samarbete med Etnologiska institutionen vid Göteborgs universitet, har samlingarna utökats med 15 levnadshistoriska berättelser från 1900-talet. Till samlingarna har även förts intervjuer, inspelningar och kopior av visböcker från projektet Hitta visorna i Bohuslän. Vid DAUM, arkivet i Umeå, har den uppmärksamhet som lagts på genusperspektivet de senaste åren fortsatt även under 2007 genom projekten Kvinnor som Spelmän och Livsval ur kvinnoperspektiv. Vid insamling och dokumentation eftersträvas ständigt att balansera samlingarnas sammansättning utifrån aspekter som genus, ålder, proveniens och ämnesinnehåll. Alltsedan 1976 har det funnits en samisk forskningsarkivarie vid DAUM. Under sista kvartalet 2006 initierades samverkansprojektet Suopman med Institutionen för filosofi och lingvistik samt Institutionen för arkeologi och samiska studier vid Umeå universitet. Härigenom kommer institutet att kunna fylla på de redan omfattande samlingarna av samiskt material.

13 13 Dokumentation av finska och tornedalska språk- och kulturyttringar har skett fortlöpande alltsedan arkivets tillkomst 1955 utan särskilt tilldelade medel. I september 2007 anställdes en tornedalsk forskningsarkivarie med språkvårdande och dokumenterande uppgifter rörande meänkieli och den tornedalska kulturen. Vid folkminnesavdelningen i Uppsala har institutet experimenterat med riktad insamling via ungdomssajter på Internet och samarbetat med skolor. Ett samarbete bedrivs med Etnologiska institutionen vid Uppsala universitet beträffande användningen av frågelistor kombinerat med intervjuer, en insamlingsmetod som Folkminnesavdelningen i Uppsala prövat och utvecklat under en följd av år. En samling hushållsböcker från 1900-talets första hälft har mottagits. Insamlingsverksamhet riktad mot gymnasieungdomar har genomförts inom ramen för projektet Förändring av sedvänjor. Digitalisering Genom att digitalisera samlingarna kan dessa göras tillgängliga utan att fortsättningsvis behöva slitas ned samtidigt som säkerhetskopior skapas. Metoder för digitalisering av inspelningar och skriftliga källor är utarbetade, där särskild uppmärksamhet ägnats tillgänglighet och långsiktigt bevarande. Det finns en organisationsstruktur för data i register och rutiner för backup på extern backupserver. Vid DAG, arkivet i Göteborg, har inspelningarna från projektet Hitta visorna i Bohuslän digitaliserats. Vidare har digitalisering av kassettband med dialektinspelningar påbörjats. Det pågående digitaliseringsarbetet av institutets ortnamnssamlingar har resulterat i att drygt digitaliserade handlingar har kvalitetsgranskats under året. Digitaliseringen av ortnamnssamlingarna har pågått sedan Vid utgången av 1998 var ca 3,7 miljoner blad skannade och indexerade, vilket motsvarar hela det topografiska registret i Uppsala. Under 2007 har kvalitetskontrollen av skannade handlingar och registrering av nya handlingar fortsatt. Totalt är ca 3,2 miljoner av 3,7 miljoner genomgångna. Under 2007 har Västerbottens län tillkommit och därmed har ortnamnsmaterialet för 21 av landets 24 län lagts ut på institutets webbplats. Det framgångsrika försöket att samordna digitala registerkataloger som genomfördes 2006 har fortsatt Arbetet har fortskridit att med utgångspunkt i ett femtontal accessionskataloger, där data lagrats i skiftande format i olika dataprogram och programversioner, upprätta ett gemensamt dataregister över samtliga avdelningars samlingar. Institutet har under året kunnat fortsätta genomföra insatser för att förbättra samlingarnas status. Genom fortsatt bidrag från Kulturrådet inom det s.k. Accessprojektet har institutet även 2007 kunnat projektanställa tio personer, som uteslutande arbetat med att förbättra samlingarnas status. De har främst ägnat sig åt att digitalisera men har även arbetat med vård av samlingarna. Genom accessbidraget har arbetet med att förbättra samlingarnas status kunnat ges ett välkommet resurstillskott. Vid biblioteket i Uppsala har accessanställd personal genomfört en retrospektiv katalogisering av den unika boksamlingen i den nationella databasen Libris. Arbetet har gått utmärkt och

14 14 flera viktiga avdelningar, med vissa verk som institutet är ensamma om i Libris, har tillgängliggjorts genom katalogisering. Vid DAL (Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund) har under året över digitala filer skapats av äldre ortnamnsbelägg. Av de totalt 1,1 miljoner belägg som finns i den skånska ortnamnssamlingen har institutet tack vare accessbidraget hittills kunnat digitalisera belägg. Detta innebär samtidigt att en säkerhetskopia av namnsamlingarna i Lund har skapas. Vid DAUM, arkivet i Umeå, har digitalisering kunnat fortsätta på en hög nivå tack vare access- och plusbidragen. Under året har digitaliseringen av fonogram prioriterats. Drygt 600 inspelningar har digitaliserats under året, bl.a. 144 av totalt 334 rullband som språkforskaren och etnologen Israel Ruong spelade in i hela det samiska området under 1950-talet. Alla samiska dialekter finns representerade i materialet. Ruong, som var same, föddes 1903 i Arjeplogs fjällbygd, blev föräldralös när spanska sjukan härjade, disputerade 1944 vid Uppsala universitet på en avhandling om samiskan i Piteå och blev sedermera professor i samiska. Under några år på 1940-talet arbetade han på institutets föregångare i Uppsala. Vid arkivet i Göteborg har samlingarna vårdats, förtecknats och viss mån digitaliserats. Äldre fonogram och skriftliga uppteckningar har uppordnats och säkrats. Vid fonogramenheten i Uppsala har under året över lackskivor och knappt ljudband digitaliserats jämfört med 900 lackskivor året innan. Institutet samverkar med Ájtte Svenskt fjäll- och samemuseum i Jojkarkivprojektet vars syfte är att säkerställa att det jojkmaterial som finns inspelat bevaras för eftervärlden i en användarvänlig databas. Här bidrar institutet med såväl värdefull kompetens som med digitalisering av sina samiska samlingar. Tabell 2 Antalet handlingar överförda till digitalt medium ställt i relation till det totala antalet handlingar Totalt antal handlingar, ca varav handlingar överförda till digitalt medium Tabell 3 Antalet fonogram överförda till digitalt medium ställt i relation till det totala antalet fonogram Totalt antal fonogram varav fonogram överförda till digitalt medium Definition: totalt antal fonogram mätt i fysiska enheter som fonografrulle, grammofonskiva, ljudtråd, rullband eller kassett. 2 Definition: antalet fysiska fonogram vars innehåll överförts till digitalt medium.

2012-11-27. Forskningsstrategi. för Institutet för språk och folkminnen

2012-11-27. Forskningsstrategi. för Institutet för språk och folkminnen 2012-11-27 Forskningsstrategi för Innehåll 1. Forskningsstrategins syfte och giltighetstid... 3 2. Utgångspunkter och övergripande mål... 3 3. Forskningens inriktning... 4 4. Etik... 6 5. Forskningens

Läs mer

Uppdrag med anledning av nedläggningen av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM) Rapport med förslag och rekommendation

Uppdrag med anledning av nedläggningen av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM) Rapport med förslag och rekommendation Sid 1 (6) Uppdrag med anledning av nedläggningen av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM) Rapport med förslag och rekommendation Bakgrund och uppdrag Institutet för språk och folkminnen

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Samlande DFU 293. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

Samlande DFU 293. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Samlande DFU 293 En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Vi är många som samlar och vi samlar på en mängd olika saker, till de vanligare sakerna hör frimärken, kapsyler, böcker, dockor,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven; SFS 2007:1179 Utkom från trycket den 10 december 2007 utfärdad den 22 november 2007. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet le.ciw^vq Rafl-dar. 2011-12- 2 7 Regeringsbeslut 67 REGERINGEN DnrSFI SO f ( - 2011-12-15 Ku2011/1960/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

Klarspråkarbetet i Sverige

Klarspråkarbetet i Sverige Eva Olovsson Klarspråkarbetet i Sverige Detta inlägg handlar om tre aspekter på klarspråksarbete: 1. Hur ska klarspråksarbete bäst organiseras? 2. Vad anser tjänstemän på myndigheter att de bäst behöver?

Läs mer

Umeå Europas kulturhuvudstad 2014. Slutredovisning av genomförda projekt och aktiviteter

Umeå Europas kulturhuvudstad 2014. Slutredovisning av genomförda projekt och aktiviteter Umeå Europas kulturhuvudstad 2014 Slutredovisning av genomförda projekt och aktiviteter Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Dokumentations- och forskningsprojekt... 5 Stadens skriftspråkliga landskap...

Läs mer

Budgetunderlag för verksamhetsåren 2015 2017

Budgetunderlag för verksamhetsåren 2015 2017 1(7) 2014-02-27 Budgetunderlag för verksamhetsåren 2015 2017 1. Anslag Institutet anhåller om att inom utgiftsområde 17, anslaget 3:4 Institutet för språk och folkminnen höjs med 6 miljoner kronor fr.o.m.

Läs mer

Budgetunderlag för verksamhetsåren 2013 15

Budgetunderlag för verksamhetsåren 2013 15 1(7) 2012-02-29 Budgetunderlag för verksamhetsåren 2013 15 1. Anslag Institutet anhåller om att inom utgiftsområde 17, anslaget 3:4 Institutet för språk och folkminnen höjs med 12,6 miljoner kronor fr.o.m.

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Skriftliga kommentarer till samråd med Integrationsoch jämställdhetsdepartementet 3 december 2008

Skriftliga kommentarer till samråd med Integrationsoch jämställdhetsdepartementet 3 december 2008 Skriftliga kommentarer till samråd med Integrationsoch jämställdhetsdepartementet 3 december 2008 Härmed sänder Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset (STR-T) följande skriftliga kommentarer

Läs mer

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm. Betänkandet Värna språken Förslag till språklag (SOU 2008:26)

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm. Betänkandet Värna språken Förslag till språklag (SOU 2008:26) 1 YTTRANDE 2008-07-04 Dnr Ku2008/664/KV Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Värna språken Förslag till språklag (SOU 2008:26) Sammanfattning och allmänt Förslaget som presenteras i form av

Läs mer

Verksamhetsberättelse för 2010

Verksamhetsberättelse för 2010 Verksamhetsberättelse för 2010 Helsingborg Verksamhetsberättelse för 2010 Styrelsen Ordförande Vice ordförande Kassör Ledamöter Dan Karlsson Ann-Christine Malmgren Tomas Nordström Lillebil Pettersson Åke

Läs mer

Innehåll. Resultatredovisning... 3. Finansiell redovisning... 33. Generaldirektörens förord... 2

Innehåll. Resultatredovisning... 3. Finansiell redovisning... 33. Generaldirektörens förord... 2 Årsredovisning 2010 Innehåll Generaldirektörens förord... 2 Resultatredovisning... 3 Samlad översikt... 3 Insamling, dokumentation och bevarande... 8 Forskning, utveckling och vetenskaplig bearbetning...

Läs mer

Revisionsrapport. Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004. 1 Sammanfattning. 2 Avyttring av verksamheter

Revisionsrapport. Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004. 1 Sammanfattning. 2 Avyttring av verksamheter Revisionsrapport Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Box 27711 115 91 Stockholm Datum Dnr 2005-03-23 32-2004-0511 Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004 Riksrevisionen har som ett led i den årliga

Läs mer

ARKIV ARKIV I UMEÅ 2012-2013

ARKIV ARKIV I UMEÅ 2012-2013 ARKIVGUIDE UMEÅ ARKIV I UMEÅ 2012-2013 1 DIALEKT-, ORTNAMNS- OCH FOLKMINNESARKIVET I UMEÅ DAUM Länsmansvägen 5 904 20 UMEÅ Tel: 090-13 58 15 Fax: 090-13 58 20 e-post: DAUM@sofi.se hemsida: www.sofi.se/daum

Läs mer

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010 Revisionsrapport Skatteverket 171 94 Solna Datum Dnr 2011-05-04 32-2010-0578 Skatteverkets årsredovisning 2010 Riksrevisionen har granskat Skatteverkets (SKV:s) årsredovisning, daterad 2011-02-21. Syftet

Läs mer

Värdegrund STR-T hävdar alla människors lika värde och rättigheter. Vi är öppna för utveckling av språk, kultur och det samhälle vi lever i.

Värdegrund STR-T hävdar alla människors lika värde och rättigheter. Vi är öppna för utveckling av språk, kultur och det samhälle vi lever i. Verksamhetsplan 1(5) Vision STR-T är ett riksförbund för alla tornedalingar, lantalaiset m.fl. Värdegrund STR-T hävdar alla människors lika värde och rättigheter. Vi är öppna för utveckling av språk, kultur

Läs mer

Klarspråk ett begripligt offentligt språk

Klarspråk ett begripligt offentligt språk Klarspråk ett begripligt offentligt språk Myndighetsspråksgruppens expertseminarium Helsingfors 7 juni 2013 Eva Olovsson 1 Fyra mål för en nationell språkpolitik (2005) Svenska språket ska vara huvudspråk

Läs mer

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag Rapport 2007:2 R Likabehandling ett regeringsuppdrag Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Likabehandling ett regeringsuppdrag

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden.

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden. Regeringsbeslut 15 REGERINGEN 2003-12-18 Ju2003/10256 Justitiedepartementet Revisorsnämnden Box 24014 104 50 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden Riksdagen har beslutat

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(7) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uk-ambetet.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består av fyra blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

Tal Språkpolitikens dag 2014

Tal Språkpolitikens dag 2014 Tal Språkpolitikens dag 2014 Det är nio år sedan de fyra språkpolitiska målen beslutades av riksdagen den 7 december 2005. Snart blir det dags att titta tillbaka på det första decenniet med en nationell

Läs mer

Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de

Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de KULTURRÅDET BESLUT 2015-01-29 82015:5 Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2015 inom ramen för kultursamverkansmodellen Part Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834,

Läs mer

Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg

Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg Koncept Regeringsbeslut Kulturdepartementet Sofia Granqvist sofia.granqvist@regeringskansliet.se 08-4052253 Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg Regleringsbrev för budgetåret avseende

Läs mer

Medier Fakta i korthet

Medier Fakta i korthet Jag vill ha fler syntolkade filmer, tv-program och teaterföreställningar. Delar av dessa skulle kunna förinspelas och läggas i en molntjänst som jag kommer åt med valfritt hjälpmedel, exempelvis en daisyspelare

Läs mer

Sid. 63 Med de uppräknade språken anges även varieteter av dessa språk. Sid. 122 Med de uppräknade språken avses även varieteter av dessa språk.

Sid. 63 Med de uppräknade språken anges även varieteter av dessa språk. Sid. 122 Med de uppräknade språken avses även varieteter av dessa språk. 2009-02-12 1 Kommentarer till lagrådsremiss Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset (STR-T) har nu läst lagrådsremissen och är i stort sett positiva till innehållet. Det finns några kritiska

Läs mer

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden

Läs mer

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Minnesanteckningar Möte 2 Mötesdatum 2012-05-04 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl.

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens musikverk

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens musikverk Regeringsbeslut 35 Kulturdepartementet 2012-12-13 Ku2012/1317/KO, Ku2012/1898/RFS (delvis) Statens musikverk Box 16326 10326 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens musikverk Riksdagen

Läs mer

Modern Assyrian Research Archive Foundation

Modern Assyrian Research Archive Foundation Modern Assyrian Research Archive Foundation VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Verksamhetsåret 2013 Stiftelsen Modern Assyrian Research Archive Foundation (MARA Foundation) etablerades i juli 2011. MARA intierades

Läs mer

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977 Verksamhetsplan 2015 Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Länsmuseets vision Kulturarv i vardagen - berikar och berör Länsmuseets verksamhetsidé

Läs mer

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING Denna policy omfattar dokumentation samt insamling och gallring av föremål, skrivna dokument, arkivalier, fotografier, film, inspelat ljud,

Läs mer

QUIS, EN KORT HISTORIK

QUIS, EN KORT HISTORIK QUIS, EN KORT HISTORIK 1982 Tekniska Museet Sammanställer en utställning Kvinnliga uppfinnare finns dom? i samarbete med gruppen Kvinnor och Teknik från Fredrika Bremerförbundet. Kvinnliga uppfinnare från

Läs mer

Intresseanmälan för att lämna anbud på digitaliseringsrobot till Kungl. biblioteket

Intresseanmälan för att lämna anbud på digitaliseringsrobot till Kungl. biblioteket Datum Diarienummer 2009-11-18 137-899-2009 Intresseanmälan för att lämna anbud på digitaliseringsrobot till Kungl. biblioteket Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek och förvaltar det tryckta

Läs mer

Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011. Rättvik 2010-05-09

Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011. Rättvik 2010-05-09 Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011 Rättvik 2010-05-09 Verksamhetsidé Folkmusikens hus är ett resurs- och kompetenscentrum för folkmusik och - dans. Ändamålen är att Bevara, Berätta och Berika.

Läs mer

Seminarium på Mångkulturellt centrum 13/6 2006

Seminarium på Mångkulturellt centrum 13/6 2006 Seminarium på Mångkulturellt centrum 13/6 2006 År 2006 har av regeringen utsetts till Mångkulturåret. Man menar att det offentliga kulturlivet måste bli bättre på att spegla och ta tillvara medborgarnas

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 1 (5) Förutsättningar för gallring efter skanning För att myndighet ska få gallra pappershandlingar efter skanning fordras det myndighetsspecifika

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Kommittédirektiv Delegationen för romska frågor Dir. 2006:101 Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Sammanfattning av uppdraget En delegation för romska frågor inrättas för att, med utgångspunkt

Läs mer

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team Tex i kursiv: Förslag Generellt ansvar för funktionerna planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter i funktionen löpande arbetet bedrivs effektivt med hög kvalitet rutiner och logistik kvalitetsarbete

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun.

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun. ALLAS BIBLIOTEK Studiedag i Kulturmagasinet, Sundsvall den 10 april 2014 Arrangör: ZY-föreningen Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter,

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013

Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013 1 Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013 Riksrevisionen har granskat årsredovisningen för Statens museer för världskultur (SMVK), daterad 2014-02-21. Syftet har varit att bedöma om årsredovisningen

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd 1 Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd ESV Cirkulär Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Revisionsrapport. Löpande granskning 2010. Sammanfattning. Lantmäteriet 801 82 Gävle 2011-01-20 32-2010-0663. Datum Dnr

Revisionsrapport. Löpande granskning 2010. Sammanfattning. Lantmäteriet 801 82 Gävle 2011-01-20 32-2010-0663. Datum Dnr Revisionsrapport Lantmäteriet 801 82 Gävle Datum Dnr 2011-01-20 32-2010-0663 Löpande granskning 2010 Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Lantmäteriet bland annat granskat I-divisionens

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

2002-12-19 Ku2002/2702/Sam (delvis) Ku2002/ Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 27126 102 52 Stockholm

2002-12-19 Ku2002/2702/Sam (delvis) Ku2002/ Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 27126 102 52 Stockholm Koncept Regeringsbeslut Kulturdepartementet 2002-12-19 Ku2002/2702/Sam (delvis) Ku2002/ Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 27126 102 52 Stockholm och återrapporteringskrav för budgetåret 2003 avseende

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

Projektplan. Digitalisering av Kattresan

Projektplan. Digitalisering av Kattresan Projektplan Digitalisering av Kattresan Innehållsförteckning BAKGRUND 3 SYFTE 3 MÅLSÄTTNINGAR 3 Målgruppsdefinition 3 GENOMFÖRANDE 4 Material 4 Aktiviteter 4 PROJEKTORGANISATION 5 Kommunikation 5 PRELIMINÄR

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Hem DFU 289. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

Hem DFU 289. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Hem DFU 289 En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala ingår i den statliga myndigheten Institutet för språk och folkminnen. Vi använder oss av

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet

Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Deklaration om nordisk språkpolitik Inledning I Norden betraktar vi alla språk

Läs mer

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än

Läs mer

Svensk författningssamling Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk; SFS 2009:724 Utkom från trycket den 30 juni 2009 utfärdad den 11 juni 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

AVTAL. 4.1 Stockholms läns landsting åtar sig följande inom ramen för detta avtal att:

AVTAL. 4.1 Stockholms läns landsting åtar sig följande inom ramen för detta avtal att: AVTAL 1. Parter Mellan Botkyrka kommun och Stockholms läns landsting genom kulturnämnden, har denna dag träffats följande samarbetsavtal gällande regionalt växthus för ung film inom ramen för kulturnämndens

Läs mer

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projekt Kulturarvsportal Västmanland Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projektet i korthet Namn Period Parter Beskrivning av projektet Projektägare Projektledare Mer information

Läs mer

Revisorsnämndens budgetunderlag för räkenskapsåret 2008

Revisorsnämndens budgetunderlag för räkenskapsåret 2008 1(7) 2007-02-27 Dnr 2007-456 Till Regeringen Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Revisorsnämndens budgetunderlag för räkenskapsåret 2008 Revisorsnämnden (RN) överlämnar härmed budgetunderlag för räkenskapsåret

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Masterprogram i ABM 2015/2016

Masterprogram i ABM 2015/2016 Masterprogram i ABM 2015/2016 120 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% ABM är en förkortning för arkiv, bibliotek och museer. Masterprogrammet i ABM förbereder dig för en karriär inom dessa verksamheter.

Läs mer

Endast arbetsmaterial

Endast arbetsmaterial ANSÖKAN OM SBIDRAG NATIONELLA MINORITETERS KULTUR För ansökningsperiod, se Kulturrådets webbplats. ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN Observera Den här blanketten är optimerad för webbläsaren Internet Explorer

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 4 SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 4 SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 4 SIGRAD SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK DATABEHANDLING FÖR E NI NG E NS UP PDR A G SIGRAD, Svenska föreningen för grafisk databehandling, grundades redan 1976. Föreningens

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts. Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer

ÅTERRAPPORTERING AV STATSBIDRAG 2009 Arrangörer inom Dansområdet

ÅTERRAPPORTERING AV STATSBIDRAG 2009 Arrangörer inom Dansområdet ÅTERRAPPORTERING AV STATSBIDRAG 2009 Arrangörer inom Dansområdet 1 (8) Organisation (juridisk person) Adress (ange ev. c/o adress) Postnummer Ort Telefon Mobil Fax E-post Bidrag från Kulturrådet avseende

Läs mer

EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL)

EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL) EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL) Kortfattad sammanfattning av EDLocal Under tre års projekttid siktar EDLocal

Läs mer

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer

Teknikskifte. i Sveriges skolor UR online med digital teknik

Teknikskifte. i Sveriges skolor UR online med digital teknik Teknikskifte i Sveriges skolor UR online med digital teknik Den nya tekniken Nedsläckningen av det analoga marknätet för televisionen har börjat. 2008 ska hela Sverige ha bytt till digitalt marknät. Teknikskiftet

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer

Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer Antagna av kommunstyrelsen den 5 mars 2002. Dessa riktlinjer gäller alla typer av digital information, t.ex. databaser, dokument, bilder, kartor och ritningar.

Läs mer

HAREC verksamhetsberättelse 2014

HAREC verksamhetsberättelse 2014 HAREC verksamhetsberättelse 2014 Bakgrund HAREC är en centrumbildning vid Lunds universitet som drivs gemensamt med Högskolan i Kristianstad, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö högskola och Sveriges

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER Strasbourg, 17 april 2008 GVT/COM/II(2008)001 RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER SVERIGES REGERINGS KOMMENTARER TILL RÅDGIVANDE KOMMITTÉNS ANDRA YTTRANDE OM GENOMFÖRANDET

Läs mer

Patentombudsnämndens ordförande kommenterar året som gått... 1. 1 Inledning... 2

Patentombudsnämndens ordförande kommenterar året som gått... 1. 1 Inledning... 2 2 (2) Patentombudsnämndens årsredovisning 2014 Innehållsförteckning Patentombudsnämndens ordförande kommenterar året som gått... 1 1 Inledning... 2 2 Verksamhetsresultat... 2 2.1 Intäkter och kostnader

Läs mer

ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR

ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen Version 1, 2013-02-08 INNEHÅLL Inledning... 3 Kontorsdokument... 3 E-postmeddelanden...

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om videoupptagning i polisfordon vid trafikövervakning m.m.;

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Policy för lönesättning

Policy för lönesättning 080211_KMH_Policy_lonesattning.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Policy för lönesättning Policy beslutad av rektor 2008-02-11 Ersätter policy fastställd 1996-03-22, senast ändrad 2002-10-08 Dnr 08/36

Läs mer

Slutrapport. Version 2.2 111013. 1. Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten

Slutrapport. Version 2.2 111013. 1. Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten Slutrapport Version 2.2 111013 Projektnamn Ärende-ID 1. Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten 2. Nyskapande och innovativitet Beskriv vad som är nyskapande och innovativt

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN

INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN en workshop om tillgänglighet, mångfald och representation FUISM, Fokus på mångfald 2015-03-09 Anna Karlsson & Elinore Lindén Strand, ReVamp AB Sammanfattning: Detta är ett

Läs mer

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att

Läs mer

Kartan i datorn berättar historien

Kartan i datorn berättar historien bengt-olof käck Kartan i datorn berättar historien Kartorna visar hur marken använts och hur byar och hemman växt fram från 1600-talet till idag. Nu skannas den nationella kartskatten, över 50 miljoner

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer