Sidan 1 av 66 INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN ÅRSREDOVISNING 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sidan 1 av 66 INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN ÅRSREDOVISNING 2007"

Transkript

1 Sidan 1 av 66 INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN ÅRSREDOVISNING 2007 fastställd av tf. generaldirektören den 20 februari 2008

2

3 3 Innehåll Generaldirektörens förord Resultatredovisning Samlad översikt Bevarande Förmedling Återrapportering mål Återrapportering mål Kunskapsuppbyggnad Forskning och samverkan med universitet och högskola Forskning och samverkan med andra myndigheter, organisationer och företag Forskning och samverkan i Norden Forskning och samverkan i Europa Forskning och samverkan i övriga världen Projektredovisning Redovisning av kompetensförsörjningen Anslag 28:36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet Anslag 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter Finansiell redovisning Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Sammanställning över väsentliga uppgifter Tilläggsupplysningar och noter Underskrift

4 4 Generaldirektörens förord Verksamhetsåret 2007 har varit ett innehållsrikt år. Institutet för språk och folkminnen har fungerat med de nya språkvårdande arbetsuppgifter som tillkom 1 juli 2006, samtidigt som institutets forskningsprofil ytterligare har stärkts inom de tidigare verksamhetsområdena dialekter, folkminnen och namn. Institutets generaldirektör Björn Lindquist avgick med ålderspension och chefstjänsten var under årets fyra sista månader under tillsättning. Styrelsen har entledigats i och med årets utgång. Ett stort tack för dess arbete framföres härmed. Det tidigare riksdagsbeslutet om en nationell språkpolitik den 7 december 2005 har inneburit en stor expansion för språkvården. Under 2007 har experter på svenskt teckenspråk, meänkieli och romani anställts vid myndigheten. Institutet har också övertagit ansvaret för Lexinordböckerna, som riktar sig till invandrare och innehåller översättningar från svenska av ord till ett invandrar- eller minoritetsspråk. Ett omfattande romanilexikon har kommit ut av trycket. Vi har också kunnat konstatera att Sverige i ett internationellt perspektiv befinner sig mycket långt fram vad gäller klarspråksarbete. Ett nära samarbete mellan Språkrådet och Namnavdelningen manifesterades i konferensen Nordiska språkmötet, där språk- och namnvårdare från hela Norden möttes under temat Namn, namnvård och namnpolitik i ett mångspråkigt Norden. De internationella kontakterna har fortsatt varit omfattande. Institutets personal har deltagit bl.a. i United Nations Group of Experts on Geographical Names i New York, The 3rd Conference of the SIEF Working Group on The Ritual Year and Ritual Diversity i Stráznice, Tjeckien och 25th International Perspectives on Contemporary Legend Research Conference i Logan, Utah. Under året har i institutets regi handlingarna från The Ritual Year Conference och del tre av handlingarna från den tjugoförsta internationella namnforskarkongressen i Uppsala 2002 publicerats. Insatserna inom forskningsområdet har varit fortsatt stora. Anslaget för forsknings- och utvecklingsinsatser har till stor del använts för att delfinansiera projekt, t.ex. Dialektutjämning i Västsverige och Från Nora-Anna till Foppa. Genom ett avtal med Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond fick institutet 2006 bidrag till två postdoktorala trainee-tjänster på 75 % under fem år, en för personnamn och en för svenska dialekter. Sistnämnda projekt, Stockholmsdialekter i interaktion, har startats under Myndigheten ser fram emot ett nytt verksamhetsår 2008 med en ny generaldirektör i ledningen. Eva Brylla Tf. generaldirektör

5 5 1 Resultatredovisning 1.1 Samlad översikt Mål Institutet för språk och folkminnen har till uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och språkligt burna kulturarv i Sverige. Övergripande verksamhetsmål 1 Ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv skall integreras i Institutet för språk och folkminnens verksamhet. Ett barnperspektiv skall integreras i Institutet för språk och folkminnens verksamhet, bl.a. genom att barns och ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet ökar. Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete skall öka och integreras i Institutet för språk och folkminnens verksamhet Återrapportering Myndigheten skall redovisa måluppfyllelse enligt de kvantitativa och kvalitativa mått som myndigheten finner mest relevanta. Redovisningen skall vara jämförbar mellan olika verksamhetsår. Institutet för språk och folkminnen skall i tillämpliga delar redovisa resultatet för myndigheten som helhet. Verksamhet Institutet för språk och folkminnen (institutet) har under året varit verksamt för bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om de delar av det immateriella kulturarvet som institutet förvaltar. För 2007 har institutet i regleringsbrevet, (Dnr U2006/9499/B), tilldelats 44,8 miljoner kronor på anslaget 28:13 Institutet för språk och folkminnen, 1,1 miljoner kronor på anslaget 28:36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet samt 187 tusen kronor på anslaget 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter. Redovisningen av verksamhetens resultat indelas i verksamhetsgrenarna bevarande, förmedling och kunskapsuppbyggnad. Verksamheten har under året bedrivits på fem orter, i Uppsala, Göteborg, Lund, Stockholm och Umeå. 1 Myndighetens uppgifter enl. 1 i förordning med instruktion för Institutet för språk och folkminnen, SFS 2006:888, vilken gäller för verksamheten 2007: Institutet för språk och folkminnen är central myndighet på språkets område. Myndigheten har till uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och språkligt bundna kulturarv i Sverige. Myndigheten skall bedriva forskning samt delta i internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde.

6 6 Kunskapsuppbyggnaden är en viktig del av institutets verksamhet. Merparten av det arbetet sker i form av parallellt verkande projekt, varav flera är långsiktiga och resurskrävande. Institutet har beslutat att en satsning ska ske på sådana projekt, vars avslut ligger nära i tiden, medan andra får bedrivas på nuvarande eller lägre nivå och avvakta ett framtida utrymme i institutets budget. Institutet har vidare beslutat att pågående digitaliseringsprojekt ska fullföljas och att en viss riktad insamling av dialekter, folkminnen och namn ska äga rum. Behovet av en större insamlingsinsats kvarstår dock såväl inom de områden där svenska är förstaspråk, som inom minoritetsspråkområdena. Inom verksamhetsgrenen bevarande har arbetet med att förbättra samlingarnas status för andra året kunnat få en välkommen resursförstärkning tack vare det s.k. Accessbidraget från Kulturrådet. Härigenom har tio personer kunnat projektanställas för att uteslutande arbeta med att förbättra samlingarnas status. Under året har över digitala filer skapats av äldre arkivmaterial. Över fonogram har kunnat föras över till digitalt medium, vilket är en fördubbling jämfört med Accessprojektet har även under 2007 bidragit till att insatserna för bevarande har kunnat hållas uppe. Detta är positivt, då institutet under många år har påtalat behovet av att öka resurserna för bevarande. Den utåtriktade förmedlingsverksamheten har ökat i sådan omfattning att den 2007 för första gången utgör institutets största verksamhetsgren. Detta beror på att språkvårdsverksamheten vid Språkrådet i Stockholm, som har sin tyngdpunkt inom förmedling, under hela 2007 ingått i institutets verksamhet jämfört med 2006, då Språkrådet endast ingick under andra halvåret. Vidare har Lexinprojektet under året övertagits från Myndigheten för skolutveckling. Institutet har medverkat i radio, teve, tidningar och personalen har hållit offentliga föredrag, deltagit i debatter, undervisat vid universitet och högskolor, lett studiedagar, hållit presentationer vid konferenser, seminarier och sammanträden, genomfört föreläsningar och föredrag i skolor, för studieförbund, hembygdsrörelsen och pensionärsorganisationer samt medverkat i utställningar och projekt. Institutet samverkar med universitet, högskolor, myndigheter, organisationer och företag på nationell, nordisk, europeisk och internationell nivå. Denna omfattande samverkan, vilken ökat i omfattning under året, torde visa att dessa intressenter betraktar institutet som en värdefull samarbetspartner. Samverkan har förädlats genom nya gemensamma forskningsprojekt. Två projekt har en tvärvetenskaplig inriktning vilket är värdefullt, dels genom att de involverar medarbetare med olika ämneskompetens, dels vidgar institutets kontaktnät. Finansiering Verksamheten är i huvudsak finansierad av anslag. Av dessa är en mindre del avsedd för forsknings- och utvecklingsinsatser samt åtgärder för nationella minoriteter.

7 7 Tabell 1 Intäkter och kostnader Kostnader Intäkter exklusive anslag Bevarande Förmedling Kunskapsuppbyggnad Summa Kommentar till institutets tolkning av regleringsbrevets krav på redovisning I myndighetens instruktion (2006:888) föreligger en viss otydlighet vad gäller tolkningen av ekonomiska mål. I 3 står: Myndigheten skall ta ut avgifter för de publikationer som framställs samt för sådan undervisning och sådana särskilda visningar som myndigheten ordnar. Av instruktionen framgår dock inte det ekonomiska målet, dvs. om det här skall vara full kostnadstäckning eller inte. Av Riksrevisionens (RR) revisionspromemoria rörande årsredovisningen för 2006 framgår att RR anser att det ekonomiska målet för försäljning av publikationer, undervisning samt artiklar och tjänster är full kostnadstäckning och att myndigheten inte hade uppnått detta mål. RR:s argument grundar sig på 5 i Avgiftsförordningen: Om inget annat ekonomiskt mål för verksamheten beslutats, skall avgifter beräknas så att full kostnadstäckning uppnås. Eftersom inget ekonomiskt mål har angivits i instruktion eller regleringsbrev, menar RR att det ekonomiska målet bör vara full kostnadstäckning. I revisionspromemorian för 2006 rekommenderade RR myndigheten att verka för ett förtydligande av de ekonomiska målen för den avgiftsfinansierade verksamheten i regleringsbrevet för att få en ändring i instruktionen. Institutet har under året haft kontakt med Kulturdepartementet, dels inför 2007, dels under 2007, för att verka för ett förtydligande av de ekonomiska målen för den avgiftsfinansierade verksamheten i regleringsbrevet. Under 2007 har inte någon förändring gjorts. Däremot har instruktionen fått nya skrivningar inför Vi har därför valt att redovisa på samma sätt som tidigare i förvissning om att problemen ej behöver uppkomma vid årsredovisningen för Av den nya instruktionen för 2008 (2007:1181) har regeringen tydliggjort att avgifternas storlek bestäms av myndigheten inom ramen för full kostnadstäckning, en formulering som låter myndigheten själv avgöra i vilken utsträckning full kostnadstäckning ska tillämpas. Institutet är medvetet om att det frångår 5 i Avgiftsförordningen, och att institutet redovisar som om det inte har det ekonomiska målet full kostnadstäckning under Processbeskrivning för fördelning av intäkter och kostnader per verksamhetsgren Ur tidredovisningen hämtas antalet nedlagda timmar för verksamhetsgrenarna bevarande, förmedling och kunskapsuppbyggnad, vilka summeras. Varje verksamhetsgrens andel beräknas och resultatet blir en fördelningsnyckel. Den appliceras på de gemensamma kostnaderna vilka fördelas på verksamhetsgrenarna enligt fördelningsnyckeln.

8 8 Redovisning av mottagna bidrag och sponsormedel Under 2007 har bidragen ökat med 172 % jämfört med förra året. Bidrag har mottagits av Riksbankens jubileumsfond för projekten Dialektutjämning i Västsverige och Ortnamnskronologin och den nya bebyggelsearkeologin samt från Riksbankens jubileumsfond och Vitterhetsakademien för projekten Namnfraser i äldre tid. Den fornsvenska och äldre nysvenska namnfrasens semantik, syntax och morfologi och Stockholmsdialekter i interaktion. Från Göteborgs universitet har bidrag till Vardagsliv under andra världskriget erhållits. Därutöver har bidrag även inkommit från Integrations- och jämställdhetsdepartementet, Kulturdepartementet, Justitiedepartementet, Vitterhetsakademien, Kungl. Skytteanska samfundet, Kulturfonden för Sverige och Finland, Centrum för idrottsforskning, Nordiska ministerrådet och Ortnamnssällskapet i Uppsala. Vidare får institutet lönebidrag från Länsarbetsnämnderna. Från Kammarkollegiet har lämnats bidrag för halva året för kompetensöverföring. Kulturrådet har lämnat bidrag till Accessprojektet. Bidragen har inte varit förenade med några särskilda villkor. För forskningsprojekten upprättas avtal eller kontrakt som reglerar utbetalning, redovisning m.m. Institutet har inte tagit emot sponsormedel. Måluppfyllelse i förhållande till målen Institutets chef har under året avgått med ålderspension utan att någon efterträdare utsetts. Detta har medfört en tid av ökad arbetsbelastning för delar av personalen. Trots detta har verksamheten, tack vare engagerade medarbetare, kunnat fortlöpa med oförminskad styrka. Institutets språkvårdsverksamhet har kunnat tillföra resurser i form av språkvårdare för minoritetsspråken meänkieli och romani chib samt för teckenspråk. Av dessa har språkvårdaren för meänkieli placerats vid DAUM (Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå) och de övriga vid Språkrådet i Stockholm. Årets verksamhet har fördelats med 15 % på bevarande, 49 % på förmedling och 36 % på kunskapsuppbyggnad. Jämfört med 2006 innebär det följande förändringar. Bevarande - 7%, förmedling + 12 % och kunskapsuppbyggnad - 5 %. Förklaringar till resultatet Institutet har i och med införlivandet av den språkvårdande verksamheten fått ett kraftigt tillskott av förmedlingsverksamheten, vilket även är tydligt i återrapporteringen av förmedlingsverksamheten. Institutet har bl.a. publicerat nio böcker under året. Utöver detta har bevarandeverksamheten kunna upprätthållas på i princip samma höga nivå som 2006 tack vare Access- och Plus-bidrag. Kunskapsuppbyggnaden slutligen har fått ett rejält tillskott av nya projekt från språkvårdsverksamheten, samtidigt som ett antal projekt har avslutats under året. Institutet hade vid utgången av 2007 en större mångfald bland medarbetarna än någonsin tidigare. I personalstyrkan finns representanter för tre av de fyra nationella minoritetsspråken i

9 9 Sverige samt representanter för det svenska teckenspråket. Institutet har integrerat jämställdhet- och mångfaldsfrågor i sin verksamhet. Barnperspektivet har inte fått den uppmärksamhet som man kunde önska. Däremot finns det projekt inom institutet där barns och ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet tas tillvara. Det främsta exemplet är det sk. Angeredsprojektet i Göteborg som utgår från barnens perspektiv. Det internationella och interkulturella utbytet har alltid varit en viktig och integrerad del i institutets verksamhet och har under året fått ökad kraft genom resursförstärkningen på minoritetsspråksområdet. Sammantaget bedömer institutet att verksamheten under 2007 bidragit till att uppfylla de övergripande målen. Organisation Vid utgången av 2007 hade institutet följande organisation: Styrelse - Generaldirektör Kansliet 12 (11) Fonogramenheten 8 (6) Centrala funktioner 1 (2) Dialektavdelningen 10 (7) Folkminnesavdelningen 3 (3) Namnavdelningen 15 (14) Språkrådet 23 (15) Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg, 10 (11) Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund 9 (9) Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå, 14 (12) Antal anställda, inklusive vikarier, per 31 december 2007 var 106 jämfört med 91 den 31 december Värdena inom parentes avser Under 2007 har språkvårdare för minoritetsspråken meänkieli och romani chib tillkommit liksom språkvårdare för teckenspråk. Tio personer har varit anställda i Accessprojektet och tre inom projektet Dialektutjämning i Västsverige. Därutöver har institutet haft möjlighet att korttidsanställa studenter för vård och uppordning av samlingar. Uppfyllelse i förhållande till uppgifterna i myndighetens instruktion Institutet finner det angeläget att även kommentera uppfyllelse i förhållande till uppgifterna i myndighetens nya instruktion. I myndighetens instruktion (SFS 2006:888), vilken gällde för myndigheten 2007, anges i 2 elva uppgifter som myndigheten särskilt ska utföra: 1. samla in, bevara, vetenskapligt bearbeta och sprida material som det svenska språket, de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli, romani chib och jiddisch, det svenska teckenspråket samt dialekter, folkminnen, folkmusik och namn i Sverige, 2. samla kunskap om och följa användningen av samtliga språk i Sverige, 3. ge råd och upplysningar i språkfrågor,

10 10 4. yttra sig i ärenden om fastställande av ortnamn och granska förslag till namn på allmänna kartor, 5. yttra sig i frågor om personnamn, 6. yttra sig i ärenden av språkpolitisk betydelse, 7. verka för att den offentliga förvaltningen använder svenska som huvudspråk och använder de nationella minoritetsspråken enligt gällande lagar och förordningar, 8. verka för att den offentliga förvaltningen använder ett vårdat, enkelt och begripligt språk, 9. följa och utvärdera klarspråksarbetet inom den offentliga förvaltningen, 10. främja språkteknologisk och terminologisk utveckling och 11. verka för att den nordiska språkgemenskapen stärks. Den nya instruktionen har inneburit en betydande utökning av omfattningen och av antalet uppgifter institutet har att utföra. Institutet har under året lagt ned åtskilliga resurser för att fullfölja alla dessa uppgifter. Trots ansträngningarna konstaterar institutet att tilldelade medel inte räckt för att genomföra samtliga uppgifter. Förklaringar till resultatet Institutet har efter genomgång av samtliga punkter gjort bedömningen att nio av elva punkter är uppfyllda. De två uppgifter som institutet inte anser sig ha uppfyllt under året är: Punkt 1. Institutet har inte gjort några särskilda satsningar för jiddisch. Efter kontakter med berörda organisationer har institutet bedömt att det för närvarande inte föreligger konkreta behov. På institutets webbplats finns dock information om jiddisch och hänvisning till andra kunskapskällor i ämnet. Vidare utkom en relativt omfattande jiddisch-svensk och svenskjiddisch ordbok Punkt 2. Att samla kunskap om och följa användningen av samtliga språk i Sverige skulle kräva mycket stora resurser då det torde finnas mer än 150 språk i Sverige. Denna uppgift har institutet inte fått finansiering för. Institutet gör dock genom Lexinprojektet insatser för fler språk än de nationella minoritetsspråken. Här kan nämnas thai, persiska och ryska. Sammanfattningsvis kan sägas att uppgifterna under 2007 har varit mer omfattande än vad tilldelade medel räckt till för att utföra. Institutet har därför tvingats göra prioriteringar, vilket resulterat i årets utfall. Då anslaget för 2008 inte gör det möjligt att utöka antalet uppgifter bedömer institutet att graden av uppfyllelse av uppgifterna i instruktionen kommer att bestå Förslag till åtgärder i syfte att öka graden av uppfyllelse av uppgifterna Institutet anser att den trånga sektorn är finansiella resurser. Genom ökade anslag skulle institutet kunna genomföra riktade satsningar på punkterna 1 och 2 i 2 av myndighetens instruktion.

11 Bevarande Mål Förbättra samlingarnas status Återrapportering Institutet för språk och folkminnen skall redovisa måluppfyllelse i förhållande till målet. Myndigheten skall även ge förklaringar till resultatet samt redovisa förslag till åtgärder i syfte att öka graden av måluppfyllelse. Kulturarv Institutet har två uppgifter vad avser begreppet bevarande, dels den övergripande att bevara vårt kulturarv, dels den faktiska att bevara samlingarna. I begreppet vårt kulturarv ingår ett etniskt och kulturellt mångfaldsperspektiv. Även om huvuddelen av materialet är på svenska bevarar institutet också t.ex. samiska och tornedalska språk- och kulturyttringar. Institutets samlingar har byggts upp under en lång tidsperiod. De utgör en del av vårt kulturarv, innehåller handlingar inom dialekt-, minoritetsspråks-, ortnamns-, personnamns-, folkminnes- och folkmusikområdet. Institutet strävar efter att fånga den tid vi lever i och bevaka samtiden samt genom riktade insatser i sin insamlingsverksamhet balansera samlingarnas sammansättning utifrån faktorer som genus, ålder och proveniens för att på så sätt bidra till att fylla igen luckor i det befintliga materialet. Samlingar Institutets samlingar består av ca 27 miljoner handlingar och fonogram. De äldsta handlingarna finns på olika slags papper av skiftande kvalitet, nedtecknade med blyerts, bläck eller anilin. En del av dessa har med stigande ålder och användning blivit sköra och otydliga. Insatser görs både beträffande samlingarnas tekniskadministrativa och organisatoriska status. Detta uppmärksammas genom digitalisering av handlingar (både text/bild och ljud) och upprätthållande av loggningsdokument för digitalisering (både för skanning och för digitalisering av fonogram). Databärares status bevakas, såväl traditionella som digitala. De digitala handlingarna säkras genom att backup körs regelbundet. Här har institutet valt en lösning som innebär att backupen görs externt. Backupdata förvaras hos extern leverantör av it-tjänster. Inom ramen för den ordinarie bevarandeverksamheten har nytillkommet material granskats, uppordnats, accederats i registerkataloger och inordnats i samlingarna. Vid behov har kompletterande rättelser, identifieringar och lokaliseringar utförts. Även äldre material som tidigare ej uppordnats har förts in i samlingarna och gjorts sökbara i register. Ortnamnsbelägg har excerperats och tillförts register och samlingar. Underserier över lokala och regionala dialektord har sorterats. Vid DAG (Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg) har lokalerna genomgått en omfattande renovering och i samband med detta har register kunnat flyttas innanför brandsäkra väggar i anslutning till arkivsalen. Dessutom har en rad omflyttningar och förbättringsåtgärder vidtagits rörande samlingarnas förvaring. Även vid DAUM i Umeå har

12 12 lokalerna varit föremål för åtgärder i syfte att öka tillgängligheten till samlingarna samt att klimatanpassa rullbandsarkivet. Fonogram De äldsta analoga ljudinspelningarna finns på fonografrulle, lackskiva och ljudtråd. I uppgiften att överföra inspelningarna från analog till digital form ingår att tekniskt förbättra dem genom restaurering, bevara dem i lämpliga format samt registrera inspelningarna i register och databaser. Institutet följer noga den tekniska utvecklingen på området och samverkar med andra myndigheter och organisationer för att finna lösningar på tekniska och funktionella utmaningar. Genom detta arbete har institutet förvärvat en teknisk frontposition inom ljudrestaurering och digitalisering. Institutets policy är att använda bästa tillgängliga, professionella standardprogram. Under året har ett teknikskifte ägt rum såtillvida att sk. Exabyteband och CD-skivor har fasats ut som digitalt lagringsmedium till förmån för hårddisklagring med backup på extern server. Även de analoga fonogrammen behöver vård och i Göteborg har ca 500 rullband med dialektinspelningar från och 1970-talen luftats. Insamlingsverksamhet Ur innehållslig synpunkt är insamlingsverksamheten viktig. Institutet konstaterar att luckorna i den kronologiska kontinuiteten för insamlat material kommer att bestå om inte insamlandet prioriteras och får fortgå. Det är viktigt att bedriva en kontinuerlig insamlingsverksamhet för att fånga den tid vi lever i. Vid DAG, arkivet i Göteborg, har en satsning gjorts på att uppgradera inspelningsutrustningen för att kunna spela in direkt på hårddisk. Inspelningar har gjorts av dialekter i Tanum, vilka har förts till samlingarna. Vidare har Angeredsprojektet bland annat resulterat i en samling digitala fotografier och 35 självbiografiska berättelser om upplevelser av hem och hemkänsla. Från en insamling av Göteborgsvisor i regi av Göteborg & Co har arkivet erhållit en större samling tryckta och inspelade visor från trakten. Under året har Dialektavdelningen i Uppsala gjort inspelningar av totalt 72 ungdomar i gruppintervjuer om 2 4 informanter för projektet Dialektutjämning i Västsverige. Ett tjugotal av gruppintervjuerna har transkriberats. Frågelistan Vardagsliv under andra världskriget fick stort gensvar och resulterade i ca 250 skriftliga berättelser och ett antal fotografier av vilka majoriteten har accederats under året. Inom samma projekt har också fem inspelningar gjorts. Frågelistan Mellan land och stad platser i förändring har hittills resulterat i 20 inskickade berättelser. Genom kursen Våra liv och berättelser, i samarbete med Etnologiska institutionen vid Göteborgs universitet, har samlingarna utökats med 15 levnadshistoriska berättelser från 1900-talet. Till samlingarna har även förts intervjuer, inspelningar och kopior av visböcker från projektet Hitta visorna i Bohuslän. Vid DAUM, arkivet i Umeå, har den uppmärksamhet som lagts på genusperspektivet de senaste åren fortsatt även under 2007 genom projekten Kvinnor som Spelmän och Livsval ur kvinnoperspektiv. Vid insamling och dokumentation eftersträvas ständigt att balansera samlingarnas sammansättning utifrån aspekter som genus, ålder, proveniens och ämnesinnehåll. Alltsedan 1976 har det funnits en samisk forskningsarkivarie vid DAUM. Under sista kvartalet 2006 initierades samverkansprojektet Suopman med Institutionen för filosofi och lingvistik samt Institutionen för arkeologi och samiska studier vid Umeå universitet. Härigenom kommer institutet att kunna fylla på de redan omfattande samlingarna av samiskt material.

13 13 Dokumentation av finska och tornedalska språk- och kulturyttringar har skett fortlöpande alltsedan arkivets tillkomst 1955 utan särskilt tilldelade medel. I september 2007 anställdes en tornedalsk forskningsarkivarie med språkvårdande och dokumenterande uppgifter rörande meänkieli och den tornedalska kulturen. Vid folkminnesavdelningen i Uppsala har institutet experimenterat med riktad insamling via ungdomssajter på Internet och samarbetat med skolor. Ett samarbete bedrivs med Etnologiska institutionen vid Uppsala universitet beträffande användningen av frågelistor kombinerat med intervjuer, en insamlingsmetod som Folkminnesavdelningen i Uppsala prövat och utvecklat under en följd av år. En samling hushållsböcker från 1900-talets första hälft har mottagits. Insamlingsverksamhet riktad mot gymnasieungdomar har genomförts inom ramen för projektet Förändring av sedvänjor. Digitalisering Genom att digitalisera samlingarna kan dessa göras tillgängliga utan att fortsättningsvis behöva slitas ned samtidigt som säkerhetskopior skapas. Metoder för digitalisering av inspelningar och skriftliga källor är utarbetade, där särskild uppmärksamhet ägnats tillgänglighet och långsiktigt bevarande. Det finns en organisationsstruktur för data i register och rutiner för backup på extern backupserver. Vid DAG, arkivet i Göteborg, har inspelningarna från projektet Hitta visorna i Bohuslän digitaliserats. Vidare har digitalisering av kassettband med dialektinspelningar påbörjats. Det pågående digitaliseringsarbetet av institutets ortnamnssamlingar har resulterat i att drygt digitaliserade handlingar har kvalitetsgranskats under året. Digitaliseringen av ortnamnssamlingarna har pågått sedan Vid utgången av 1998 var ca 3,7 miljoner blad skannade och indexerade, vilket motsvarar hela det topografiska registret i Uppsala. Under 2007 har kvalitetskontrollen av skannade handlingar och registrering av nya handlingar fortsatt. Totalt är ca 3,2 miljoner av 3,7 miljoner genomgångna. Under 2007 har Västerbottens län tillkommit och därmed har ortnamnsmaterialet för 21 av landets 24 län lagts ut på institutets webbplats. Det framgångsrika försöket att samordna digitala registerkataloger som genomfördes 2006 har fortsatt Arbetet har fortskridit att med utgångspunkt i ett femtontal accessionskataloger, där data lagrats i skiftande format i olika dataprogram och programversioner, upprätta ett gemensamt dataregister över samtliga avdelningars samlingar. Institutet har under året kunnat fortsätta genomföra insatser för att förbättra samlingarnas status. Genom fortsatt bidrag från Kulturrådet inom det s.k. Accessprojektet har institutet även 2007 kunnat projektanställa tio personer, som uteslutande arbetat med att förbättra samlingarnas status. De har främst ägnat sig åt att digitalisera men har även arbetat med vård av samlingarna. Genom accessbidraget har arbetet med att förbättra samlingarnas status kunnat ges ett välkommet resurstillskott. Vid biblioteket i Uppsala har accessanställd personal genomfört en retrospektiv katalogisering av den unika boksamlingen i den nationella databasen Libris. Arbetet har gått utmärkt och

14 14 flera viktiga avdelningar, med vissa verk som institutet är ensamma om i Libris, har tillgängliggjorts genom katalogisering. Vid DAL (Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund) har under året över digitala filer skapats av äldre ortnamnsbelägg. Av de totalt 1,1 miljoner belägg som finns i den skånska ortnamnssamlingen har institutet tack vare accessbidraget hittills kunnat digitalisera belägg. Detta innebär samtidigt att en säkerhetskopia av namnsamlingarna i Lund har skapas. Vid DAUM, arkivet i Umeå, har digitalisering kunnat fortsätta på en hög nivå tack vare access- och plusbidragen. Under året har digitaliseringen av fonogram prioriterats. Drygt 600 inspelningar har digitaliserats under året, bl.a. 144 av totalt 334 rullband som språkforskaren och etnologen Israel Ruong spelade in i hela det samiska området under 1950-talet. Alla samiska dialekter finns representerade i materialet. Ruong, som var same, föddes 1903 i Arjeplogs fjällbygd, blev föräldralös när spanska sjukan härjade, disputerade 1944 vid Uppsala universitet på en avhandling om samiskan i Piteå och blev sedermera professor i samiska. Under några år på 1940-talet arbetade han på institutets föregångare i Uppsala. Vid arkivet i Göteborg har samlingarna vårdats, förtecknats och viss mån digitaliserats. Äldre fonogram och skriftliga uppteckningar har uppordnats och säkrats. Vid fonogramenheten i Uppsala har under året över lackskivor och knappt ljudband digitaliserats jämfört med 900 lackskivor året innan. Institutet samverkar med Ájtte Svenskt fjäll- och samemuseum i Jojkarkivprojektet vars syfte är att säkerställa att det jojkmaterial som finns inspelat bevaras för eftervärlden i en användarvänlig databas. Här bidrar institutet med såväl värdefull kompetens som med digitalisering av sina samiska samlingar. Tabell 2 Antalet handlingar överförda till digitalt medium ställt i relation till det totala antalet handlingar Totalt antal handlingar, ca varav handlingar överförda till digitalt medium Tabell 3 Antalet fonogram överförda till digitalt medium ställt i relation till det totala antalet fonogram Totalt antal fonogram varav fonogram överförda till digitalt medium Definition: totalt antal fonogram mätt i fysiska enheter som fonografrulle, grammofonskiva, ljudtråd, rullband eller kassett. 2 Definition: antalet fysiska fonogram vars innehåll överförts till digitalt medium.

15 15 Måluppfyllelse Målet för verksamhetsgrenen bevarande är att förbättra samlingarnas status. Institutet bedömer att samlingarnas status har förbättrats under året, såväl vad gäller innehåll, fysisk status, struktur som säkerhet. Innehållslig status har förbättrats genom insamlingsverksamheten. Fysisk status har förbättrats genom satsningar på arkivutrymmena i Göteborg och Umeå. Strukturen på samlingarna har förbättrats genom införandet av ett myndighetsgemensamt accessionsregister. Säkerheten har förbättrats som ett resultat av digitaliseringsarbetet. Härigenom har kopior skapats av ovärderliga handlingar på papper och analoga ljudbärare. Förklaringar till resultatet Det positiva utfallet av bevarandeverksamheten 2007 får tillskrivas det samlade resultatet av en rad åtgärder. Framförallt har arbetsmarknadsåtgärderna Access och Plus gjort det möjligt att få ett välkommet tillskott i personalstyrkan. På tre år har andelen fonogram som förts över till digitalt medium ökat från 14 till 22 %. Detta har varit möjligt tack vare den resursförstärkning som Accessprojektet inneburit. Vid sidan av detta har samordningen av accessionsregistren medfört att det blivit lättare att söka i samlingarna. I Uppsala har resurserna för ljuddigitalisering stärkts under året. Det framgångsrika försöket 2006 vilket fortsatt under 2007 med samordning av digitala register har lagt grunden för en effektivare registerhantering. Institutet har utnyttjat forskningsprojekt till att knyta kontakter med besökare som ett sätt att samla in material till samlingarna. Ett gott samarbete med universitet och högskolor samt med intresseorganisationer för minoritetsgrupper har resulterat i medverkan i dokumentationsprojekt. Detta samarbete kan vidareutvecklas. Åtgärder i syfte att öka graden av måluppfyllelse Vad som framförallt skulle kunna öka graden av måluppfyllelse är ytterligare resurser. Arbetsuppgifter finns liksom lokaler med välutvecklad infrastruktur och kommunikation. Vad som saknas är finansiella resurser för anställning av fler medarbetare. Inför kommande år är utsikterna tyvärr dystra. Kulturrådet har fått ett avsevärt lägre accessanslag att fördela Trots att institutet fått fortsatt accessbidrag för 2008 har det inneburit en kraftigt nedskärning av antalet accessanställda med 70 %. Detta kommer ofrånkomligen att påverka graden av måluppfyllelse för bevarande 2008.

16 Förmedling Mål 1 Öka intresset för och kunskapen om språk, dialekter, folkminnen och namn hos allmänheten samt inom skola, universitet och högskola. Mål 2 Utveckla språkvårdens utåtriktade verksamhet, bl.a. inom den offentliga förvaltningen. Återrapportering mål 1 Institutet för språk och folkminnen skall redovisa måluppfyllelse i förhållande till målet. Myndigheten skall även ge förklaringar till resultatet samt redovisa förslag till åtgärder i syfte att öka graden av måluppfyllelse. Återrapportering mål 2 Institutet för språk och folkminnen skall redovisa måluppfyllelse i förhållande till målet. Myndigheten skall även ge förklaringar till resultatet samt redovisa förslag till åtgärder i syfte att öka graden av måluppfyllelse. Förmedling i olika former Institutet använder sig av en rad olika kanaler för att öka intresset och kunskapen om språk, dialekter, folkminnen och namn hos allmänheten samt inom skola, universitet och högskola. De viktigaste förmedlingskanalerna anser institutet vara: tillgängliggörande på Internet, rådgivning via telefon och e-post, tillgänglighet till samlingarna (endast mål 1), samverkan, periodiska publikationer och böcker, medverkan i medier, medverkan i konferenser och seminarier samt föredrag och föreläsningar. Institutet satsar på att utveckla webbplatserna och framförallt öka andelen interaktiva webbtjänster. Institutets två webbplatser svarar väl upp mot varsitt mål. Webbplatsen är främst inriktad på mål, 1 medan huvudsakligen är inriktad på mål 2. Tabell 4 Antalet besök på myndighetens webbplatser Totalt varav mål varav mål

17 17 3 Värdet för 2006 avseende är justerat med den korrekta siffran. Vid produktionen av förra årsredovisningen ansågs den inte kunna stämma men efter ytterligare kontroll visade sig värdet vara korrekt. Besökssiffran för 2006 i förra årets resultatredovisning angavs till Antalet webbesök har ökat dramatiskt, vilket är tillfredställande med tanke på att detta är institutets främsta förmedlingskanal. Denna dramatiska ökning sätter en nyttig press på institutet att hålla en hög kvalitet på sina webbplatser. Tabell 5 Besök på myndighetens webbplatser utifrån besökarnas hemvist/toppdomäner se (Sverige) 35,6%.se (Sverige) 33,3%.se (Sverige) 39,2% 2.com (Commercial) 25,2.com (Commercial) 30,1.com (Commercial) 31,7 3 numeriska adresser 16,0.net (Networks) 13,9 numeriska adresser 12,2 4.net (Networks) 13,6 numeriska adresser 12,6.net (Networks) 11,4 5.fi (Finland) 2,0.uk (Storbritannien) 2,1.fi (Finland) 1,1 6 okänd toppdomän 0,8.no (Norge) 1,7.no (Norge) 0,5 7.uk (Storbritannien) 0,6.de (Tyskland) 0,9.de (Tyskland) 0,5 8.de (Tyskland) 0,6.fi (Finland) 0,7.nl (Nederländerna) 0,4 9.no (Norge) 0,5.yu (fd Jugoslavien) 0,5.dk (Danmark) 0,4 10.edu (USA universitet och högskolor) 0,5.br (Brasilien) 0,4.nu (Nuie) 0,3 Majoriteten av webbplatsbesöken görs av naturliga skäl från svenska servrar. Svenska leverantörer av Internetanslutningar använder toppdomäner som.se,.com,.net och.nu. De utländska besökarna kommer från såväl Norden, Europa som övriga världen. Detta är ganska väntat då institutet bedriver internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete i Norden, Europa och övriga världen. Dessa samarbeten torde till en del förklara fördelningen av länder. Här följer några exempel: Norden. Under året har samarbete skett med universiteten i Helsingfors, Köpenhamn, Oslo, Reykjavik, Tammerfors och Torshamn samt högskolan i Nesna. Bland övriga nordiska samarbetspartners kan nämnas Forskningscentralen för de inhemska språken i Helsingfors, Samisk navnekonsulenttjenste i Karasjok, Finlands svenska folkmusikinstitut i Vasa, Dansk Sprognævn och Språkrådet i Norge. Europa. Institutet ingår i samarbetsorganisationen Efnil för nationella språkvårdsinstitutioner inom EU. Avdelningen Språkrådet ingår i Efnil. På namnområdet pågår ett samarbete med The English Place-Name Society vid Institute for Name-Studies, University of Nottingham, Storbritannien, vars namnsamlingar från Norfolk för forskningsändamål finns deponerade i institutets lokaler i Uppsala.

18 18 Övriga världen. På folkminnesområdet finns bl.a. samarbete inom the International Society for Contemporary Legend Research (ISCLR), där forskare över hela världen studerar samtidssägner, vidare The International Society for Folk Narrative Research (ISFNR) och The International Society for Ethnology and Folklore (SIEF). På namnområdet har institutet deltagit i arbetet inom The International Council of Onomastic Sciences (ICOS), vars säte är placerat vid Namnavdelningen i Uppsala. Institutet är representerat i ICOS Board of Directors, ICOS Bibliography Group, som främst arbetar med upprättandet av en datoriserad onomastisk bibliografi, ICOS Editorial Board samt ICOS Terminology Group. Institutet har bedrivit FN-arbete i United Nations Group of Experts on Geographical Names (UNGEGN) och därvid deltagit i möte och konferens i New York, där den svenska rapporten presenterades. Återrapportering mål 1 Öka intresset för och kunskapen om språk, dialekter, folkminnen och namn hos allmänheten samt inom skola, universitet och högskola Tillgängliggörande på Internet, mål 1 Allmänheten har genom den fortsatta utbyggnaden av institutets webbplats fått tillgång till allt mer information och interaktiva tjänster, vilket torde vara en förklaring till det kraftigt ökade antalet besök. Det är främst interaktiva tjänster som sökbara databaser, tillgängliga samlingar och inspelningar som drar besökare. Samtidigt har året uppvisat ett minskat antal fysiska besökare och ett minskat antal skriftliga frågor. Bland de interaktiva nyheterna kan nämnas Svenska dialektröster från 1900-talet (SD 1900). Projektet har sitt ursprung i de kontakter institutet haft med företrädare för projektet De svenska dialekternas fonetik och fonologi år 2000 (SWEDIA 2000), där en huvuduppgift var att spela in svenska dialektröster från mer än 110 orter i det nordiska, svensktalande området, samt presentera resultatet på Internet. SD 1900 är tänkt som en pendang till SWEDIA 2000 i form av presentationer av 50 år äldre inspelningar från motsvarande områden. Dialektproven kommer att kunna nås via interaktiva kartor. På detta sätt kommer webbplatsbesökaren att kunna göra jämförelser med dagens dialekter. Detta arbete inleddes 2007 och under året har en första intern version utarbetats. Sökbarheten har förbättrats i takt med att accessionsregister gjorts tillgängliga och lagts ut på webbplatsen liksom katalogisering av Uppsalabibliotekets böcker i Libris. Detta gör att besökare själva kan komma åt en hel del information utan att behöva ställa frågor. Den typ av information som ökat mest i volym på webbplatsen under året har varit ortnamnsbelägg. Omkring belägg på skånska ortnamn och naturnamn har gjorts tillgängliga på webbplatsen. I den nationella ortnamnssamlingen har Västerbottens län lagts ut, och därmed är 3,2 miljoner ortnamnsbelägg från sammanlagt 21 av 24 län tillgängliga. Vid DAUM har en samling om dialektord, behandlade i SR P4 Radio Västerbottens programserie Ordbruk, publicerats på Internet. För varje dialektord finns uppgifter om betydelse och proveniens och de presenteras i en sökbar databas. Vidare har arkivets Ord- och bildsamling omfattande ca 800 dialektala begrepp med förklarande bilder lagts ut.

19 19 Tillgänglighet till samlingarna, mål 1 Institutet har en handlingsplan där målet är att verka för att lokaler, verksamhet och information ska vara tillgängliga för personer med funktionshinder. Den fysiska tillgängligheten till samlingarna för funktionshindrade har kartlagts, bl.a. tillsammans med handikapporganisationer. Inventeringen visade att institutet i stor utsträckning uppfyllt målet. I Göteborg har arkivlokalerna under året renoverats vilket gjort det enklare för besökare att ta del av samlingarna. Under renoveringsperioden har dock arkivet under tre månader hållit stängt för besökare. I Umeå har lokalerna omdisponerats för att öka tillgängligheten och ett lyssningsrum för besökare har färdigställts. Institutets samlingar och bibliotek är tillgängliga för besökare. Institutet tillhandahåller även kopior ur samlingarna och lyssningskopior på inspelat material till allmänhet, forskare och medier. Personal vid institutet har genomfört visningar, besvarat förfrågningar, givit handledning och service till besökande. Trots dessa insatser fortsätter antalet fysiska besökare att minska. Besöksliggarna indikerar att de ofta återkommande besökarna inte har varit lika frekventa som tidigare. Den forskning, som traditionellt har bedrivits vid universiteten, med studium av institutets källmaterial har minskat i omfattning. Institutet har observerat denna tendens under en lång rad år och vidtagit åtgärder för att i ökad utsträckning själv bedriva forskning som annars riskerat att inte komma till stånd. Ett viktigt led är att institutet kan anställa kompetent personal. Se vidare kapitel 2 Redovisning av kompetensförsörjningen. Det minskade antalet fysiska besökare hade varit mer bekymmersamt om det inte uppvägts av det mycket stora och ökande antalet elektroniska besökare på institutets webbplats. Trenden bort från fysiska besök till förmån för Internetbesök har accentuerats under året. Samverkan, mål 1 Ett effektivt sätt att öka intresset för och kunskapen om språk, dialekter, folkminnen och namn hos allmänheten är att samverka med externa partner och synas vid arrangemang där en intresserad publik kan förväntas befinna sig. Vid Bok- och biblioteksmässan i Göteborg var institutet 2007 centralt placerat i en ny monter. Under mässan informerades om institutets verksamhet och publikationer. I en rad monteraktiviteter fick allmänheten möjlighet att få svar på olika frågor. En ny folder hade producerats för att locka besökare till montern. Arkivens dag hade 2007 temat Människan i arkivet. Vid arkivet i Göteborg hölls föredrag om dialekter med inspelade röster ur samlingarna. Pågående forskningsprojekt presenterades och allmänheten bjöds in att delta som informanter. I Uppsala medverkade medarbetare från Dialektavdelningen med ett bildspel som innehöll dialektprov, utskrifter, bilder m.m. under rubriken Lyssna på människan i arkivet på Stadsbiblioteket. I Umeå medverkade arkivet i det lokala arkivnätverkets bemannade utställning på Länsmuseet. Strävan efter att nå fler och nya besökare bland grupper av minoritetsspråksanvändare har resulterat i samverkansprojekt med företrädare för samiska och meänkieli, bl.a. Sametinget, Ájtte och Samernas Riksförbund. Arkivet i Umeå har under året fortsatt arbetet inom Arkiv-, biblioteks- och museiprojektet (ABM-projektet) Informations-Öar. Projektet som är ett samarbete mellan institutet, Länsmuseet och Länsbiblioteket i Västerbotten och berörda kommunbibliotek syftar till att sprida kunskap och kännedom om respektive trakter genom utställningar och kulturaktiviteter på respektive ort. Här kan mer göras för övriga nationella minoritetsspråk.

20 20 Arkivet i Umeå, DAUM, medverkar i en film som regisseras av Staffan Hildebrand, finansierad av Krisberedskapsmyndigheten. Filmen beskriver arbetet inom projektet Influensapandemiers påverkan på individ och samhälle nödvändig erfarenhetsbakgrund för pandemiplanering. Institutet bedriver pedagogisk verksamhet som ett led i sitt förmedlingsarbete. Ett exempel är medverkan i Västerbottens museums projekt, Museipedagogik i glesbygd, vars syfte är att utveckla en lokalhistoriskt inriktad lärarhandledning för och i samarbete med grundskolorna i Västerbottens inland. Institutet är representerat i planeringsgruppen och bidrar med arkivmaterial och handledning. Under året har projektet arbetat med skolor i Vindeln och Sorsele. Vid DAG, arkivet i Göteborg, har föredrag kombinerats med visningar för skolor, universitet och andra. På detta sätt har nya grupper beretts tillfälle att stifta bekantskap med dialekt-, namn- och folkminnessamlingarna. Bland besökarna kan nämnas elever från Mölnlycke gymnasium, lärare vid Kulturskolan i Angered, A-studenter i etnologi, C-studenter i svenska språket och rektors kansli vid Göteborgs universitet, PRO i Mölndal och studiecirklar. Även 2007 har ett samarbetsavtal slutits mellan arkivet och Göteborgs universitet där 10 % av arkivchefens tjänst utgjorts av undervisning på universitetskurser som har direkt anknytning till arkivets verksamhet. Detta arbete har utvecklat arkivets pedagogiska verksamhet. Ett tvärvetenskapligt projekt i Göteborg pågår med kulturskolan i Angered, där barnen har sin bakgrund i många olika länder och sammanhang. Projektets syfte är att eleverna dels på olika sätt ska kunna ta del av institutets samlingar, dels ska dokumentera sina egna dialekter, namn på platser, berättelser och minnen omkring olika platser i förorten. Detta är det främsta exemplet på att institutet integrerar ett barnperspektiv i verksamheten. Här kan dock mer göras. Två C-studenter vid Göteborgs universitet har fått handledning av medarbetare vid Dialektavdelningen i Uppsala inför undersökningar om gymnasieungdomars attityd till dialekter i Lidköping respektive Åmål. Medarbetare från Dialektavdelningen i Uppsala har undervisat skådespelare vid Teaterhögskolan i Stockholm om svenska dialekter på fortbildningskursen Knäck dialektkoden, handlett studenter inom dialektologi, biblioteks- och informationsvetenskap, etnologi, arkeologi, historia, statskunskap, nordiska språk, biologi och mikrobiologi vid Uppsala universitet. Institutet ingår i Sekelskiftesgruppen, ett gemensamt projekt med Landsarkivet i Uppsala och Seminariet för nordisk namnforskning vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet med målet att göra en utställning om sekelskiftet Samarbetet med Lunds universitets undervisning har bl.a. skett genom gruppvisningar av arkivet, främst för nordister, etnologer, historiker, kulturgeografer och medeltidsarkeologer. Medarbetare vid arkivet har handlett och examinerat universitetsstuderande i dialektologi och namnvetenskap. Namninformation har bl.a. efterfrågats av arkeologer, släktforskare, hembygdsrörelse och studieförbund, vidare av kommuners namnberedningar, post- och vägverk i samband med adressering på landsbygden samt av Lantmäteriet. En medarbetare har bistått vid normering av namnformer i Demografisk Databas Södra Sverige (DDSS), som byggts upp vid Landsarkivet i Lund.

Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Institutet för språk och folkminnen. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren

Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Institutet för språk och folkminnen. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren Regeringsbeslut 8 Kulturdepartementet 2007-12-13 Ku2007/3443/SAM (delvis) Institutet för språk och folkminnen Box 135 751 04 UPPSALA Regleringsbrev för budgetåret avseende Institutet för språk och folkminnen

Läs mer

Ang. Institutet för språk och folkminnens beslut att flytta folkminnesarkiv från Lund och Umeå.

Ang. Institutet för språk och folkminnens beslut att flytta folkminnesarkiv från Lund och Umeå. Stockholm 2014-11-13 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ang. Institutet för språk och folkminnens beslut att flytta folkminnesarkiv från Lund och Umeå. Sveriges Hembygdsförbund vill med denna skrivelse

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Naturhistoriska riksmuseet

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Naturhistoriska riksmuseet Sida 1 av 11 Regeringsbeslut 28 2003-12-11 Ku2003/2590/ (delvis), m.fl. Kulturdepartementet Naturhistoriska riksmuseet Box 50007 104 05 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Naturhistoriska

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

2012-11-27. Forskningsstrategi. för Institutet för språk och folkminnen

2012-11-27. Forskningsstrategi. för Institutet för språk och folkminnen 2012-11-27 Forskningsstrategi för Innehåll 1. Forskningsstrategins syfte och giltighetstid... 3 2. Utgångspunkter och övergripande mål... 3 3. Forskningens inriktning... 4 4. Etik... 6 5. Forskningens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven; SFS 2007:1179 Utkom från trycket den 10 december 2007 utfärdad den 22 november 2007. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Institutet för språk och folkminnen

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Institutet för språk och folkminnen Regeringsbeslut 10 2015-12-10 Ku2015/02965/LS (delvis) Kulturdepartementet Institutet för språk och folkminnen Box 135 751 04 Uppsala Regleringsbrev för budgetåret avseende Institutet för språk och folkminnen

Läs mer

Riktlinjer och mål för digitaliseringsarbete

Riktlinjer och mål för digitaliseringsarbete Riktlinjer och mål för digitaliseringsarbete Inledning I december 2011 beslutade regeringen om en Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial

Läs mer

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella Regeringsbeslut II:3 Arbetsmarknadsdepartementet 2013-12-12 A2013/4180/DISK A2013/4655/SV A2013/4745/DISK Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende

Läs mer

Budgetunderlag för verksamhetsåren 2016 2018

Budgetunderlag för verksamhetsåren 2016 2018 1(5) 2015-02-27 Budgetunderlag för verksamhetsåren 2016 2018 1. Anslag Institutet anhåller om att anslaget 3:4 Institutet för språk och folkminnen, inom utgiftsområde 17, fr.o.m. 2016 höjs med 3 miljoner

Läs mer

Riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2017

Riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2017 Regeringen Regeringsbeslut 60 2016-12-14 Ku2016/02761/LS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 271 26 102 52 Stockholm Riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska

Läs mer

Uppdrag med anledning av nedläggningen av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM) Rapport med förslag och rekommendation

Uppdrag med anledning av nedläggningen av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM) Rapport med förslag och rekommendation Sid 1 (6) Uppdrag med anledning av nedläggningen av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM) Rapport med förslag och rekommendation Bakgrund och uppdrag Institutet för språk och folkminnen

Läs mer

Samlande DFU 293. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

Samlande DFU 293. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Samlande DFU 293 En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Vi är många som samlar och vi samlar på en mängd olika saker, till de vanligare sakerna hör frimärken, kapsyler, böcker, dockor,

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Institutet för språk och folkminnen

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Institutet för språk och folkminnen Regeringsbeslut I:16 2014-12-22 Ku2014/2121/RFS (delvis) Kulturdepartementet Institutet för språk och folkminnen Box 135 751 04 Uppsala Regleringsbrev för budgetåret avseende Institutet för språk och folkminnen

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Institutet för språk och folkminnen

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Institutet för språk och folkminnen Regeringsbeslut 9-12-05 Ku/28/KA Kulturdepartementet Institutet för språk och folkminnen Box 135 75104 Uppsala Regleringsbrev för budgetåret avseende Institutet för språk och folkminnen Riksdagen har beslutat

Läs mer

Nationella minoriteter

Nationella minoriteter PM59100 PM59008 2.1 Produktionsavdelningen/ Kommunikationsavdelningen Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdraget... 3 Samråd... 3 Deltagare... 4 Samråd 2016... 4 Innehåll... 4 Återrapportering... 5 Resultat...

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Judiskt vardagsliv. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

Judiskt vardagsliv. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Judiskt vardagsliv En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala är ett offentligt arkiv som ingår i den statliga myndigheten Institutet för språk

Läs mer

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella Regeringsbeslut 26 Kulturdepartementet 2015-12-17 Ku2015/02167/DISK Ku2015/02905/LS (delvis) Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslagen

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet le.ciw^vq Rafl-dar. 2011-12- 2 7 Regeringsbeslut 67 REGERINGEN DnrSFI SO f ( - 2011-12-15 Ku2011/1960/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan 2004 Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en

Läs mer

517 minoriteter(ram) Ökad säkerhet för den judiska minoriteten(ram)

517 minoriteter(ram) Ökad säkerhet för den judiska minoriteten(ram) Regeringsbeslut II 6 Arbetsmarknadsdepartementet 2011-12-15 A2011/4505/DISK A2011/4445/EXPCH Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende anslagen

Läs mer

INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN ÅRSREDOVISNING fastställd den 19 februari 2007 av styrelsen

INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN ÅRSREDOVISNING fastställd den 19 februari 2007 av styrelsen INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN ÅRSREDOVISNING 2006 fastställd den 19 februari 2007 av styrelsen 3 Innehåll Generaldirektörens förord... 4 1 Resultatredovisning... 5 1.1 Samlad översikt... 5 1.2 Bevarande...

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

Kulturarvslyftet. Rapport. rapport till Kulturdepartementet i anslutning till. årsredovisningen Bakgrund

Kulturarvslyftet. Rapport. rapport till Kulturdepartementet i anslutning till. årsredovisningen Bakgrund Rapport Datum 2013-01-15 Dnr 101-4716-2011 Version 1.0 Avdelning Verkssekretariatet Författare Marianne Lundberg Kulturarvslyftet rapport till Kulturdepartementet i anslutning till årsredovisningen 2012

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY

KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2012-11-26 ( 255) POLICY Kommunikationspolicy för Haninge kommun Syftet med en kommunikationspolicy för kommunen är att skapa effektivitet

Läs mer

Digital strategi för Statens maritima museer 2020

Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Kommunikationsavdelningen Annika Lagerholm & Carolina Blaad DIGITAL STRATEGI Datum Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Läs mer

Handlingsprogram för minoritetsspråken 2012-2014 Pajala kommun Pajalan kunta

Handlingsprogram för minoritetsspråken 2012-2014 Pajala kommun Pajalan kunta ANTAGEN AV PAJALA KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-04-23 Handlingsprogram för minoritetsspråken 2012-2014 Pajala kommun Pajalan kunta Innehållsförteckning 1 Inledning 1.1 Den nationella minoritetspolitiken 1.2 Pajala

Läs mer

Revisionsrapport. Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004. 1 Sammanfattning. 2 Avyttring av verksamheter

Revisionsrapport. Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004. 1 Sammanfattning. 2 Avyttring av verksamheter Revisionsrapport Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Box 27711 115 91 Stockholm Datum Dnr 2005-03-23 32-2004-0511 Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004 Riksrevisionen har som ett led i den årliga

Läs mer

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Datum 2016-05-23 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Utgångspunkter... 4 Arbetsformer... 4 Samråd... 4 Information... 5 Övergripande

Läs mer

Tradition och generation

Tradition och generation Tradition och generation En frågelista från Dialekt och folkminnesarkivet i Uppsala Judiskt vardagsliv Dialekt och folkminnesarkivet i Uppsala är ett offentligt arkiv som ingår i den statliga myndigheten

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

Klarspråk ett begripligt offentligt språk

Klarspråk ett begripligt offentligt språk Klarspråk ett begripligt offentligt språk Myndighetsspråksgruppens expertseminarium Helsingfors 7 juni 2013 Eva Olovsson 1 Fyra mål för en nationell språkpolitik (2005) Svenska språket ska vara huvudspråk

Läs mer

Avrapportering av uppdrag till Riksarkivet att beskriva förutsättningarna för öppen och fri arkivinformation

Avrapportering av uppdrag till Riksarkivet att beskriva förutsättningarna för öppen och fri arkivinformation Datum 2017-05-15 1 (4) Avrapportering av uppdrag till Riksarkivet att beskriva förutsättningarna för öppen och fri arkivinformation Regeringen beslutade den 23 mars 2017 att ge Riksarkivet i uppdrag att

Läs mer

>venska Filminstitutet

>venska Filminstitutet B l " g* REGERINGEN Regeringsbeslut 1:53 2014-12-22 Ku2014/1241/MFI Ku2014/2121/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 271 26 102 52 Stockholm >venska Filminstitutet inkom

Läs mer

Information till sökande av stöd till elektroniskt publicerade och distribuerade tidskrifter, så kallade nättidskrifter

Information till sökande av stöd till elektroniskt publicerade och distribuerade tidskrifter, så kallade nättidskrifter Information till sökande av stöd till elektroniskt publicerade och distribuerade tidskrifter, så kallade nättidskrifter Denna information syftar till att ge den sökande en allmän orientering av bidraget.

Läs mer

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella Regeringsbeslut IV 6 Arbetsmarknadsdepartementet 2014-12-18 A2014/4438/DISK A2014/1080/DISK A2014/3779/DISK m.fl. Se bilaga 1 Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 10422 Stockholm Regleringsbrev för

Läs mer

Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna. De viktigaste förslagen är:

Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna. De viktigaste förslagen är: 2009-01-29 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna De viktigaste förslagen är: Ny lag om nationella minoriteter och

Läs mer

2007/6261 Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum Registrering och digitalisering av ljudband i Ájttes ljudarkiv NORRBOTTEN

2007/6261 Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum Registrering och digitalisering av ljudband i Ájttes ljudarkiv NORRBOTTEN Sid 1 av 5 Beviljade ansökningar, belopp i kronor. Bidrag beviljas 30 000 kr (inkl. sociala avgifter) per månad och anställd. 2007/6484 ABM Resurs c/o smuseet Västernorrland 888000-3143 ABM-Y Access (KUR

Läs mer

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010 Revisionsrapport Skatteverket 171 94 Solna Datum Dnr 2011-05-04 32-2010-0578 Skatteverkets årsredovisning 2010 Riksrevisionen har granskat Skatteverkets (SKV:s) årsredovisning, daterad 2011-02-21. Syftet

Läs mer

12-23. 2013-12-19 Ku2013/2079/MFI. Riktlinjer för budgetåret 2014 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet

12-23. 2013-12-19 Ku2013/2079/MFI. Riktlinjer för budgetåret 2014 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet REGERINGEN Kulturdepartementet 12-23 Regeringsbeslut 63 2013-12-19 Ku2013/2079/MFI Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 271 26 102 52 Stockholm Ku2013/2461/RFS (delvis) Riktlinjer för budgetåret 2014

Läs mer

Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015

Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015 Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015 Förutsättningar En förutsättning för att beviljas medel ur programmet är att projektet bidrar till Nordisk nytta,

Läs mer

Umeå Europas kulturhuvudstad 2014. Slutredovisning av genomförda projekt och aktiviteter

Umeå Europas kulturhuvudstad 2014. Slutredovisning av genomförda projekt och aktiviteter Umeå Europas kulturhuvudstad 2014 Slutredovisning av genomförda projekt och aktiviteter Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Dokumentations- och forskningsprojekt... 5 Stadens skriftspråkliga landskap...

Läs mer

Slutrapport. Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek

Slutrapport. Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek Slutrapport Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek Tommy Johansson, Vivika Sjöstedt, Berit Svensson 2016 Innehåll Bakgrund 3 Katalogiseringen av Husénsamlingen

Läs mer

Klarspråkarbetet i Sverige

Klarspråkarbetet i Sverige Eva Olovsson Klarspråkarbetet i Sverige Detta inlägg handlar om tre aspekter på klarspråksarbete: 1. Hur ska klarspråksarbete bäst organiseras? 2. Vad anser tjänstemän på myndigheter att de bäst behöver?

Läs mer

Innehåll. Resultatredovisning... 3. Finansiell redovisning... 33. Generaldirektörens förord... 2

Innehåll. Resultatredovisning... 3. Finansiell redovisning... 33. Generaldirektörens förord... 2 Årsredovisning 2010 Innehåll Generaldirektörens förord... 2 Resultatredovisning... 3 Samlad översikt... 3 Insamling, dokumentation och bevarande... 8 Forskning, utveckling och vetenskaplig bearbetning...

Läs mer

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun POLICY 2013-06-25 Vårt Dnr: 2008-0707 Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-23, 102 Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Organisationsnr: 21 20 00-2783 Besöksadress:

Läs mer

Nordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014

Nordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014 Nordisk språkgemenskap på olika sätt Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014 Förändringar i de nordiska språksamhällena kring 2000 Engelskans ställning som ett slags

Läs mer

Statens historiska museers digitaliseringsstrategi

Statens historiska museers digitaliseringsstrategi Dnr. 131-1440-2015 Statens historiska museers digitaliseringsstrategi Föreliggande strategi gäller för Statens historiska museers (SHMM:s) arbete med att digitalisera, digitalt tillgängliggöra samt digitalt

Läs mer

1. Slutrapport till länsstyrelsen om Fridaprojektet

1. Slutrapport till länsstyrelsen om Fridaprojektet VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2012-11-20 DNR SN 2011.069 DAVID MATSCHECK SID 1/1 UTREDARE 08/587 854 60 DAVID.MATSCHECK@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Slutrapport till

Läs mer

Budgetunderlag för verksamhetsåren 2015 2017

Budgetunderlag för verksamhetsåren 2015 2017 1(7) 2014-02-27 Budgetunderlag för verksamhetsåren 2015 2017 1. Anslag Institutet anhåller om att inom utgiftsområde 17, anslaget 3:4 Institutet för språk och folkminnen höjs med 6 miljoner kronor fr.o.m.

Läs mer

För kännedom till: Generaldirektör Ingrid Johansson Lind, Institutet för språk och folkminnen

För kännedom till: Generaldirektör Ingrid Johansson Lind, Institutet för språk och folkminnen Umeå 2013-10-01 SO 25/80 Till: Kulturdepartementet Kulturutskottet Utbildningsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Landsbygdsdepartementet För kännedom till: Generaldirektör Ingrid Johansson Lind,

Läs mer

Vid bedömningen gäller reglerna i högskoleförordningen (1993:100) och Örebro universitets anställningsordning.

Vid bedömningen gäller reglerna i högskoleförordningen (1993:100) och Örebro universitets anställningsordning. ORU 1.2.1-02595/2017 Behörighetskrav och bedömningsgrunder samt anvisningar till sakkunnigutlåtande för professorsanställningar inom ENT-nämndens ansvarsområde vid Örebro universitet Vid bedömningen gäller

Läs mer

Riktlinjer för budgetåret 2013 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet

Riktlinjer för budgetåret 2013 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet l ^.cft/vww.cx Regiat. 2013 "01-09 Regeringsbeslut 16 REGERINGEN D*SHaO 2>- I 5" 2012-12-20 Ku2012/1898/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter: STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare

Läs mer

Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg

Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg Koncept Regeringsbeslut Kulturdepartementet Sofia Granqvist sofia.granqvist@regeringskansliet.se 08-4052253 Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg Regleringsbrev för budgetåret avseende

Läs mer

Revisionsrapport. Löpande granskning 2010. Sammanfattning. Lantmäteriet 801 82 Gävle 2011-01-20 32-2010-0663. Datum Dnr

Revisionsrapport. Löpande granskning 2010. Sammanfattning. Lantmäteriet 801 82 Gävle 2011-01-20 32-2010-0663. Datum Dnr Revisionsrapport Lantmäteriet 801 82 Gävle Datum Dnr 2011-01-20 32-2010-0663 Löpande granskning 2010 Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Lantmäteriet bland annat granskat I-divisionens

Läs mer

Revisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2006. Sammanfattning. Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING 2007-04-20 32-2006-0596

Revisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2006. Sammanfattning. Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING 2007-04-20 32-2006-0596 Revisionsrapport Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING Datum Dnr 2007-04-20 32-2006-0596 Årsredovisning för Linköpings universitet 2006 Riksrevisionen har granskat årsredovisningen för Linköpings universitet

Läs mer

Ett svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna

Ett svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna Ett svenskt digitalt sarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek December 2003 Internationellt har det skapats ett antal digitala sarkiv där

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Kungl. biblioteket

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Kungl. biblioteket Regeringsbeslut III:36 Utbildningsdepartementet 2016-12-20 U2016/04699/F U2016/05494/BS(delvis) U2016/05666/F Kungl. biblioteket Box 5039 102 41 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret avseende Kungl.

Läs mer

KOP nätverket för konst och publikfrågor

KOP nätverket för konst och publikfrågor KOP nätverket för konst och publikfrågor På uppdrag av Kultur Skåne, Region Skånes kulturnämnd Utförd under år 2012 Anna Lönnquist, Ystads konstmuseum Innehåll Bakgrund... 1 KOP- nätverket för konst och

Läs mer

Policy barn- och ungdomsverksamhet. Musikverkets uppdrag

Policy barn- och ungdomsverksamhet. Musikverkets uppdrag Policy barn- och ungdomsverksamhet Musikverkets uppdrag I Musikverket ingår Musik- och teaterbiblioteket, Svenskt visarkiv och Caprice Records, Scenkonstmuseet, Elektronmusikstudion, och Musikplattformen.

Läs mer

Mediaplan för KTH Biblioteket. Version 1.1

Mediaplan för KTH Biblioteket. Version 1.1 Mediaplan för KTH Biblioteket Version 1.1 Innehåll KTH Bibliotekets uppdrag... 3 Urvalskriterier... 3 Förvärvsprinciper... 3 Kursböcker... 3 KTH-publikationer... 3 Fjärrlån... 4 Tillgängliggörande... 4

Läs mer

Verksamhetsberättelse för 2010

Verksamhetsberättelse för 2010 Verksamhetsberättelse för 2010 Helsingborg Verksamhetsberättelse för 2010 Styrelsen Ordförande Vice ordförande Kassör Ledamöter Dan Karlsson Ann-Christine Malmgren Tomas Nordström Lillebil Pettersson Åke

Läs mer

Budgetunderlag för verksamhetsåren 2013 15

Budgetunderlag för verksamhetsåren 2013 15 1(7) 2012-02-29 Budgetunderlag för verksamhetsåren 2013 15 1. Anslag Institutet anhåller om att inom utgiftsområde 17, anslaget 3:4 Institutet för språk och folkminnen höjs med 12,6 miljoner kronor fr.o.m.

Läs mer

Verksamhetsplan 1(5) 2015

Verksamhetsplan 1(5) 2015 Verksamhetsplan 1(5) Vision STR-T är ett riksförbund för alla tornedalingar, meänkielitalande och människor med anknytning till det geografiska området som omfattar Torneälvdal på båda sidor om älven.

Läs mer

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden

Läs mer

Remissvar på betänkandet Kraftsamling mot antiziganism SOU 2016:44

Remissvar på betänkandet Kraftsamling mot antiziganism SOU 2016:44 Remissvar på betänkandet Kraftsamling mot antiziganism SOU 2016:44 2016-12-14 Institutet för språk och folkminnens synpunkter Institutet för språk och folkminnen lämnar härmed synpunkter på de delar av

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden.

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden. Regeringsbeslut 15 REGERINGEN 2003-12-18 Ju2003/10256 Justitiedepartementet Revisorsnämnden Box 24014 104 50 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden Riksdagen har beslutat

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om en ny lärarutbildning (U 2007:10) Dir. 2008:43

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om en ny lärarutbildning (U 2007:10) Dir. 2008:43 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen om en ny lärarutbildning (U 2007:10) Dir. 2008:43 Beslut vid regeringssammanträde den 17 april 2008. Sammanfattning av uppdraget Med stöd av regeringens

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum Sid 1 (5) Instruktion för Umeå marina forskningscentrum 1 Namn Umeå marina forskningscentrum (UMF) Umeå Marine Sciences Centre 2 Bakgrund Umeå marina forskningscentrum (UMF) inrättades 1989 vid Umeå universitet,

Läs mer

Årsredovisning 2011 Institutet för språk och folkminnen. Generaldirektörens förord... 2

Årsredovisning 2011 Institutet för språk och folkminnen. Generaldirektörens förord... 2 Årsredovisning 2011 Innehåll Generaldirektörens förord... 2 Resultatredovisning... 3 Samlad översikt... 3 Insamling, dokumentation och bevarande... 8 Forskning, utveckling och vetenskaplig bearbetning...

Läs mer

Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN

Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN 2007-11-26 Dnr 333/2007 1 (6) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Skriftliga kommentarer till samråd med Integrationsoch jämställdhetsdepartementet 3 december 2008

Skriftliga kommentarer till samråd med Integrationsoch jämställdhetsdepartementet 3 december 2008 Skriftliga kommentarer till samråd med Integrationsoch jämställdhetsdepartementet 3 december 2008 Härmed sänder Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset (STR-T) följande skriftliga kommentarer

Läs mer

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.

Läs mer

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 1 (5) Förutsättningar för gallring efter skanning För att myndighet ska få gallra pappershandlingar efter skanning fordras det myndighetsspecifika

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5)

Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5) REMISSVAR DATUM BETECKNING 2001-06-15 620-299-2001 ERT DATUM ER BETECKNING Ku2001/341/Ka Kulturdepartementet Enheten för kulturarvsfrågor 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5)

Läs mer

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum Sid 1 (5) Instruktion för Umeå marina forskningscentrum 1 Namn Umeå marina forskningscentrum Umeå Marine Sciences Centre 2 Bakgrund UMF inrättades 1989 vid Umeå universitet, samtidigt som motsvarande centra

Läs mer

Digitalisering. enligt Kungliga biblioteket

Digitalisering. enligt Kungliga biblioteket Digitalisering enligt Kungliga biblioteket Kungliga biblioteket var en av de institutioner och myndigheter som i december 2009 fick i uppdrag av regeringen att ge ett underlag till en nationell strategi

Läs mer

Datum Dnr Remiss. Betänkandet (SOU 2015:89) Ny Museipolitik

Datum Dnr Remiss. Betänkandet (SOU 2015:89) Ny Museipolitik Kulturnämnden Karl-Magnus Lenntorp Utvecklare kulturarv 040-675 37 32 Karl.M.Lenntorp@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-02-29 Dnr 1504021 1 (5) Kulturnämnden Remiss. Betänkandet (SOU 2015:89) Ny Museipolitik

Läs mer

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm. Betänkandet Värna språken Förslag till språklag (SOU 2008:26)

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm. Betänkandet Värna språken Förslag till språklag (SOU 2008:26) 1 YTTRANDE 2008-07-04 Dnr Ku2008/664/KV Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Värna språken Förslag till språklag (SOU 2008:26) Sammanfattning och allmänt Förslaget som presenteras i form av

Läs mer

STADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet

STADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet STADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet 2012-03-27 1 Namn Föreningens namn är ULI Geoforum. 2 Ändamål ULI Geoforum är en ideell förening med syfte att sprida och effektivisera

Läs mer

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella Regeringsbeslut 11 2016-12-08 Ku2016/02713/LS(delvis) Kulturdepartementet Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 10422 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslagen 7:1 och 7:2 Åtgärder

Läs mer

Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011. Rättvik 2010-05-09

Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011. Rättvik 2010-05-09 Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011 Rättvik 2010-05-09 Verksamhetsidé Folkmusikens hus är ett resurs- och kompetenscentrum för folkmusik och - dans. Ändamålen är att Bevara, Berätta och Berika.

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Sammanställning av enkät om digital insamling

Sammanställning av enkät om digital insamling Sammanställning av enkät om digital insamling Som en del i översynen av den digitala insamlingsprocessen vid Nordiska museet skickades våren 2015 en enkät till museer på temat Digital kultur och digitala

Läs mer

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste

Läs mer

Kulturarv för alla 2012

Kulturarv för alla 2012 Rapport från Riksantikvarieämbetet Kulturarv för alla 2012 Riksantikvarieämbetets regeringsuppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken

Läs mer

Medier Fakta i korthet

Medier Fakta i korthet Jag vill ha fler syntolkade filmer, tv-program och teaterföreställningar. Delar av dessa skulle kunna förinspelas och läggas i en molntjänst som jag kommer åt med valfritt hjälpmedel, exempelvis en daisyspelare

Läs mer

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129)

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Statens kulturråd SWEDISH NATIONAL COUNCIL FOR CULTURAL AFFAIRS Utbildningsdepartementet 04-05-26 Dnr KUR 2004/388 103 33 Stockholm 1(4) YTTRANDE KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Kulturrådet

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer