Rapport 2008:17. Tillsyn av öppenvård för barn och unga i Götene kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 2008:17. Tillsyn av öppenvård för barn och unga i Götene kommun"

Transkript

1 Rapport 2008:17 Tillsyn av öppenvård för barn och unga i Götene kommun

2 Tillsyn av öppenvård för barn och unga i Götene kommun

3 Rapport 2008:17 ISSN X Rapportansvarig: Socialkonsulenterna Catharina Andersson och Mikael Thörn Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Enhet: Socialenheten Adress: Mariestad Telefon: Fax: Beställ från under rubriken Rapporter

4 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Bakgrund och syfte Regeringen har gett Länsstyrelserna i uppdrag att under 2006 och 2007 granska olika delar av den offentliga sociala barn- och ungdomsvården, däribland öppenvården. En nationell arbetsgrupp med representanter från länsstyrelserna och Socialstyrelsen har arbetat med att begränsa och klargöra uppdraget. På gruppens rekommendation omfattar granskningen daglig verksamhet, kvalificerat nätverksarbete och socialpedagogiska insatser. De nyckelfrågor som skall besvaras är barns delaktighet, verksamhetens kvalitet och säkerhet i verksamheten. Metoder I Västra Götaland inleddes granskningen under 2006 med en kartläggning i form av enkät om vilka öppenvårdsinsatser som finns i länets kommuner. Utifrån denna kartläggning har Länsstyrelsen gjort ett urval av 13 kommuner som har uppgivit att de har riktad daglig verksamhet, kvalificerat nätverksarbete och/eller socialpedagogiska insatser. Urvalet av kommuner gjordes slumpmässigt utifrån kriterier att kommuner från samtliga fyra geografiska regioner i länet (Göteborg, Bohuslän, Skaraborg och Sjuhärdad) skulle finnas bland de granskade kommunerna. Vidare skulle det vara såväl glesbygdskommuner som städer med varierande antal invånare. De kommuner som omfattas av granskningen är Bengtsfors (ca inv.), Bollebygd (ca 8000 inv.), Borås (ca inv.), Grästorp (ca inv.), Göteborg (ca inv.), Götene (ca inv.), Härryda (ca inv.), Lidköping (ca inv.), Lilla Edet (ca 9000 inv.), Stenungsund (ca inv.), Sotenäs (ca 9500 inv.), Tanum (ca inv.), och Ulricehamn (ca inv.). I Göteborg har granskningen begränsats till de två MiniMaria-mottagningar samt Ungdomsteam Väster och Hisingen som alla arbetar med ungdomar med begynnande eller pågående missbruk och deras föräldrar. Första led i granskningen var att från de utvalda kommunerna begära in verksamhetsberättelse för 2006 eller annan redogörelse för den daglig verksamhet, kvalificerat nätverksarbete och socialpedagogiska insatser som kommunen hade uppgivit i kartläggningen, kommunens övergripande planeringsarbete rörande öppenvårdsinsatser för barn och unga, beskrivning på respektive verksamhets innehåll, dess omfattning i form av antal individer som hade insatsen samt antal personal och dess kompetens i mars

5 Andra led var att intervjua ansvariga verksamhetschefer, personal på de olika verksamheterna och enskilda som deltagit i daglig verksamhet eller fått socialpedagogiska insatser. Det insamlade materialet har sammanställts och analyserats utifrån nyckelfrågorna hur delaktiga är barnen i insatsernas planering, genomförande och uppföljning, vilken kvalitet har verksamheten (personalens utbildningsnivå, används strukturerade och evidensbaserade arbetsmetoder, finns det i verksamheten strukturerad klagomålshantering och hur kvalitetssäkrar kommunen verksamheten) är verksamheten säker för de barn, unga och föräldrar som deltar i den. Tillsyn i Götene Metod I Götene har socialkonsulenterna Mikael Thörn och Catharina Andersson genomfört granskningen. De verksamheter som har granskats är Familjeteamet, Nätverkslaget och G-huset. Götene socialnämnd har vid telefonkontakt även uppgivit att de har ett mobilt team, teamet är dock att se som en rörlig fritidsgårdsverksamhet och inte en insats inom socialtjänsten. Det mobila teamet har därför uteslutits ur tillsynen. Länsstyrelsen har tagit del av nämndens projektbeskrivning för G-huset, verksamhetsberättelse för Nätverkslaget samt redogörelse för familjeteamets verksamhet under Vi har intervjuat både personal och ansvariga chefer på Familjeteamet, Nätverkslaget och G-huset. Länsstyrelsen intervjuade två familjer som hade insatser från familjeteamet. Vid intervjuerna deltog mamma med en 12 årig son respektive mamma med två söner 15 och 16 år gamla. Familjerna intervjuades var för sig. Vid respektive intervju gavs samtliga familjemedlemmar möjlighet att uttala sig i olika frågor. Länsstyrelsen har även granskat dokumentationen vid familjeteamets verksamhet. 2

6 Länsstyrelsens övergripande bedömning av Götene kommuns öppenvårdsinsatser som riktar sig till barn och ungdom. Länsstyrelsen är positiv till Götene socialnämnds vilja att hitta nya och alternativa vägar att ge kommuninnevånarna behövliga stöd och hjälpinsatser. Länsstyrelsen konstaterar utifrån uppgifterna i intervjuerna att det finns en oklarhet i gränsdragningen mellan service och biståndsberättigade insatser. Familjeteamet och Rådgivningscentrum har närliggande arbetsuppgifter och arbetsmetoder. Det är viktigt att det för alla berörda blir tydligt varför eller om det ska vara en gränsdragning mellan de olika verksamheterna. Länsstyrelsen konstaterar att Götene socialnämnd inte har en systematisk klagomålshantering och att detta är ett förbättringsområde. Fördelen med att systematisera mottagandet av klagomål är att omfattningen av klagomålen blir tydlig och att strukturerade förbättringar kan genomföras kontinuerligt. Länsstyrelsen anser att det ska finnas en rutin för klagomålshantering som är väl känd och som används i hela verksamheten. Familjeteamets verksamhet Familjeteamet bedriver familjepedagogiskt förändringsarbete i barnfamiljer med barn upp till 18 år. I mars 2007 var 12 familjer med sammanlagt 22 barn aktuella för insatsen. I november 2007 har de cirka ärenden pågående. Totalt under 2007 har de haft 18 familjer med sammanlagt 38 barn samt fem familjehem med sex barn. Familjeteamet använder Marte Meo i samtliga familjehem som har uppdrag av Götene kommun. Syftet är att stärka anknytningen mellan familjehem och placerat barn. Delaktighet: Personalen vid Familjeteamet beskriver att familjebehandling ges i huvudsak som ett bistånd beviljat av utredande socialsekreterare. De tar dock även emot uppdrag från andra professionella såsom skola och BVC. Enskilda kan inte söka direkt, för dem finns andra enheter såsom rådgivningscenter som är en renodlad serviceinsats. Enhetschefen säger att biståndsinsatsen beslutas av henne efter förslag från den utredare som genomfört utredningen. Insatsen inleds med att socialsekreteraren ger familjepedagogerna ett skriftligt uppdrag. Därefter genomförs ett gemensamt möte där socialsekreteraren presenterar utredningen och de problem som där framkommit. Vid nästa träff, som endast berör familjepedagog och familj, är också barnen närvarande, oavsett ålder. Man konkretiserar då mer hur arbetet i familjen ska bedrivas och skälen till uppdraget förklaras för barnen. Uppdragen kan rikta sig till hela familjen eller delar av den. Det händer att familjepedagogerna har enskilda samtal med barnen. 3

7 Uppdragen kan förändras över tid utifrån den enskildes behov och önskningar men vid större förändringar måste detta förankras hos ansvarig socialsekreterare. Uppföljning av insatsen sker regelbundet minst var sjätte månad, frekvensen kan dock variera utifrån det individuella ärendet. Vid uppföljningen medverkar alltid socialsekreterare. Vilka familjemedlemmar som medverkar kan variera utifrån uppdragets inriktning. Om uppdraget i huvudsak riktas mot föräldern medverkar som regel inte barnen i uppföljningen. Familjepedagogerna beskriver att de anser att det är viktigt att avsluta insatsen på ett för alla bra sätt. De försöker därför alltid se till att dessa avslutningsmöten blir av även när familjen avbryter insatsen. Familjepedagogerna beskriver att formen alltid är densamma men innehållet blir olika. Om det är fråga om ett avbrott behöver samtliga familjemedlemmar bli klara över varför insatsen avslutas och få besked om vad som kommer att ske nu. Om uppdraget däremot avslutas för att målet är uppnått sker ett festligare avslutningsmöte. I de fall insatsen tillkommit på initiativ från en annan professionell myndighet än socialtjänsten medverkar endast familjen vid avslutningsmötet, annars är alltid socialsekreteraren närvarande. Familjepedagogerna är medvetna om anmälningsplikten enligt socialtjänstlagen och det har hänt att det gjort anmälan. De har då gjort den skriftligt. Innan anmälan lämnas in meddelar de familjen om skälen till att anmälan görs. De har också en dialog med familjen i samband med att ärendet inleds hos dom om att det finns situationer då de kommer att lämna uppgifter till handläggaren. Familjepedagogerna är medvetna om risken att professionella istället för att anmäla missförhållande initierar ärendet hos dem och de försöker vara tydliga initialt för att minimera den risken. I de intervjuade familjerna uttrycker de båda mammorna att de vet och förstår skälen till insatsen. För de tre ungdomarna tycks skälen vara mer otydliga. De är dock alla nöjda med att ha fått insatsen. Familjerna uppger att de har möjlighet att ha kontakten kvar så länge som de bedömer att den behövs och att de kunnat vara med och utforma innehåll och omfattning. Kvalitet Familjeteamet är en öppenvårdsinsats beslutad genom ett politiskt beslut. En tidigare tjänst som hemmahosare omvandlades 2005 till familjepedagog. Familjeteamet har växt fram som ett behov och har funnits i nuvarande form sedan april Rådgivningscentrum som också finns i kommunen är en samverkan mellan skola och socialtjänst. Där tar man endast emot uppdrag som service på de enskildas eget initiativ. Detta innebar att kommunen inte hade någon insats att erbjuda för de som hade rätt till bistånd och därför tillkom Familjeteamet. 4

8 Enhetschefen berättar att det för närvarande pågår en diskussion om gränsdragningen mellan familjeteamet och rådgivningscenter som båda erbjuder familjebehandling. Rådgivningscenter tar dock endast emot ärenden som anhängiggörs genom familjens eget initiativ. Även personalen tar upp frågeställningen om gränsdragningsproblem mellan de båda verksamheterna och att det är viktigt att tydliggöra verksamheternas likheter och skillnader. Mål för verksamheten saknas skriftligt ännu men ska innan årsskiftet 2007/2008 utarbetas för verksamheten. Någon uppföljning har ännu inte kunnat göras eftersom den ska ställas mot uppsatta mål. Verksamheten har funnits så kort tid att statistiksammanställning inte finns och inte heller en tydlig form för utvärdering. Familjepedagogerna för egen statistik. De bedömer att det behöver utvecklas en mer strukturerad form för statistik. Familjepedagogerna skulle också vilja se en utvärdering där familjer får lämna synpunkter på innehållet i insatsen. Verksamheten är öppen för familjer med barn upp till 18 år och har inga övriga begränsningar i problembild eller målgrupp. Enhetschefen beskriver att hon är socionom med vidareutbildning i psykoterapi (steg 1). Hon har arbetat drygt femton år som socialsekreterare och är enhetschef sedan Personalen på Familjeteamet säger att de ibland kan sakna att enhetschefen inte själv arbetat med behandlingsarbete eftersom det är lätt att det blir en slagsida till nackdel för det behandlande arbetet. Familjeteamets personal har utbildning till förskollärare respektive socialpedagog. En i personalen är Marte Meo-utbildad och är nu även handledare/utbildare i Marte Meo. Hon har påbörjat familjeterapi på GSI (2 steg), har utbildning i lösningsfokuserat arbetssätt och är utbildad nätverksledare. Den andra anställda familjepedagogen går för närvarande Marte Meo-utbildningen och beräknas vara klar med examen sommaren Hon har också läst lösningsfokuserat arbetssätt samt kognitivt förhållningssätt och är utbildad nätverksledare. Familjepedagogerna har även andra arbetsuppgifter. De deltar i nätverkslaget båda två och en av dem deltar på familjecentralen ungefär 7-8 % av en heltidstjänst. Verksamheten på Familjeteamet har en systemteoretisk bas och använder sig av Marte Meo, lösningsfokuserat arbetssätt, kognitivt förhållningssätt samt till viss del miljöterapi som metoder i arbetet. Familjepedagogerna väljer den metod som verkar motsvara behoven bäst. Man arbetar som regel från familjens hem men har också tillgång till en lokal. Familjepedagogerna beskriver att de har handledning var tredje till var fjärde vecka. De önska handledning oftare men säger att det är positivt att de utgör en egen handledningsgrupp och har 1½ timme åt gången. De har en Marte Meo-terapeut som handledare. 5

9 Familjepedagogerna skulle vilja komplettera sin kompetens med ytterligare familjeterapi och de skulle gärna se att de kunde få gå utbildningen samtidigt. Annars har den av dem som är nyanställd fått tillräckligt med fortbildning. Enligt enhetschefen finns det en plan för kompetensutveckling och under 2007 har hela förvaltningen deltagit i den utbildningssatsning som Skaraborgskommunerna gjort gemensamt med stöd av EU mål 3 medel. Enhetschefen anser att personalen har tillräcklig juridisk kompetens och personalen säger att det finns alltid möjlighet att rådfråga handläggande socialsekreterare om de känner sig osäkra. Familjepedagogerna beskriver att de idag skriver löpande anteckningar på ett UBS-minne. Vid uppföljningarna sammanställs anteckningarna och tillförs personakten. Verksamheten utformar inte själva sin genomförandeplan utan att en mer generell vårdplan utformas av socialsekreteraren. Götene socialnämnd har ingen systematisk klagomålshantering. De klagomål som kommer i verksamheten kan hänvisas till enhetschef men kan också leda till att familjerna avbryter insatsen. Enhetschefen får sällan ta emot klagomål. Familjeteamet har kontinuerlig samverkan med BUP och BVC/MVC. De har också en samverkan med specialpedagogerna inom skolan men det är inte strukturerat. Övrig samverkan sker utifrån individuella ärenden och behov. I de båda intervjuade familjerna har olika metoder använts i arbetet. En familj har fått hjälp med stöd av Marte Meo och en med samtal. Båda familjerna tycker att hjälpen har gett till resultat att de talar mer med varandra i familjen och tar sig mer tid att vara tillsammans. Samtliga barn uttrycker att det känns bättre hemma och att man är mer sams i familjen. Mamman som har hjälp med stöd av Marte Meo säger att hon tycker att det blivit så tydligt med filmningen. Man hinner gå tillbaka och se vissa episoder flera gånger för att faktiskt hinna förstå vad det är som händer i rummet. Säkerhet Familjepedagogerna har en lägenhet i samma fastighet som socialkontoret men med separat ingång. Lokalen är inte handikappanpassad. Detta löses genom att man då istället arbetar i familjens hem. Det finns behov av genomgång av brandskyddsåtgärder. Brandmyndigheten är vidtalad och skall komma för besiktning och synpunkter. Enhetschefen upplever att samarbetet mellan familjeteamet och resten av personalgruppen fungerar mycket bra och hon tror att teamet också upplever det så. 6

10 I arbetsgruppen har ingen diskussion förts om säkerhetsaspekter för den enskilde. Enhetschefen känner sig dock trygg med sin personal eftersom hon tycker att de har såväl kunskap som takt. Familjepedagogerna uppger att de ser sig som gäster i den enskildes hem och att de får bete sig därefter. Det är viktigt att låta den enskilde avgöra vad personalen ska och får göra i hemmet. Personalen måste vara tydlig i sitt uppdrag och varför de vill genomföra vissa aktiviteter. Vid olika former av aktiviteter används alltid nödvändigt säkerhetsutrustning. Båda familjerna uttrycker att de känner sig trygga med familjepedagogerna. De säger att de blir sedda och bekräftade i relationen och att alla blir lyssnade på. Den mamma som har mindre barn säger sig få stöd i att sätta gränser för barnen. Länsstyrelsens bedömning av Familjeteamets verksamhet Delaktighet Länsstyrelsen finner att nämndens arbetssätt med gemensamma inledande samtal och uppföljningsmöten ger de enskilda möjlighet att aktivt delta och påverka insatsens innehåll och utformning. Även nämndens arbetsmetoder med bland annat Marte Meo och lösningsfokuserat arbetssätt främjar den enskildes delaktighet i insatsen. Länsstyrelsen vill också poängtera vikten av att barn får beskrivet skälen till insatsen i familjen och vad insatsen syftar till att nå som resultat. Kvalitet Socialstyrelsen har i februari 2006 beslutat om föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006: 5). Enligt de allmänna råden skall det av en genomförandeplan framgå hur en beslutad insats praktiskt skall genomföras. Vidare anges i allmänna råden att genomförandeplan bör i regel upprättas inom den verksamhet som svarar för det praktiska genomförandet och med utgångspunkt i ett beslut om en insats och målet för insatsen beskriva hur den praktiskt skall genomföras. Socialstyrelsen har även under 2006 gett ut två handböcker, Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten och Barn och unga i socialtjänsten, i syfte att ge vägledning och att underlätta tillämpning av gällande regelverk inom området. 7

11 Länsstyrelsen anser att genomförandeplan skall utformas i den verksamhet som skall utföra insatsen dvs. av familjeteamet tillsammans med den aktuella familjen. Genomförandeplanen skall bryta ner den mer övergripande vårdplanen/uppdraget som har sin utgångspunkt i den genomförda utredning till en mer handlingsinriktad planering som blir konkret för familjen. Länsstyrelsen konstaterar att personalen har lämplig kompetens för uppdraget och att de får handledning och fortbildning i enlighet med verksamhetens behov. Säkerhet Länsstyrelsen konstaterar den aktuella lokalen inte är anpassad för personer med fysiska funktionsnedsättningar. Länsstyrelsen bedömer utifrån personalens beskrivning att den har ett professionellt förhållningssätt och bemötande av de enskilda. Länsstyrelsen vill dock framhålla vikten av att gruppen tillsammans med ansvariga arbetsledare återkommande tar upp diskussioner om bland annat etik och förhållningssätt vid arbete hemma hos de enskilda. Enligt Länsstyrelsens bedömning är det i sådana strukturerade gruppsamtal som eventuella individuella avvikelser i förhållningssätt m.m. kan uppmärksammas. G-husets verksamhet G-huset ska vara ett alternativ för de barn och ungdomar över 12 år som fortfarande har behov av vuxentillsyn efter skolan. Verksamheten ska också förebygga för de ungdomar som finns i riskzon. Målgruppen är ungdomar med olika diagnoser som ADHD, Aspergers syndrom eller lindrig utvecklingsstörning samt de ungdomar som behöver en meningsfull fritid med stimulans och samvaro med andra men som har svårigheter i en vanlig verksamhet. G-huset är ett projekt som ger en möjlighet för IFO och LSS att erbjuda en befintlig verksamhet istället för som tidigare olika individuella lösningar, kontaktpersoner m.m. G-huset består av en projektledare och två fritidsledare. G-huset är en frivillig eftermiddagsverksamhet som bedrivs i en lokal lånad av Pingstkyrkan. Bistånd till insatsen ges från socialsekreterare eller LSS-handläggare. Verksamheten har öppet mellan måndag till fredag och under skollov. 4-5 ungdomar har kontinuerligt besökt verksamheten under våren Totalt har cirka 8-10 ungdomar deltagit. Länsstyrelsen har intervjuat två personal samt verksamhetschef. 8

12 Delaktighet G-huset är en form av fritidssysselsättning och ger ingen vård eller behandling. Det är handläggare inom IFO eller LSS som fattar beslut om bistånd till verksamheten. När föräldrar och barn är intresserade av verksamheten görs ett besök på G- huset därefter kan föräldrar/barn besluta om att delta i verksamheten. G- huset är ett erbjudande och tackar de nej blir det inget bistånd. G-huset är en form av öppen daglig fritidsverksamhet. Personalen försöker anpassa verksamheten efter de ungdomar som går där, t ex kan de läsa, samtala, bygga högtalare, träna, åka på besök till olika aktiviteter, bada, gå ut och äta, åka till Liseberg m.m. Ibland kommer ungdomar ner bara för att äta. Föräldrar och barn är väl medvetna om vilken insats de tackat ja till. Insatsen följs upp kontinuerligt av handläggare. Föräldrarna har ofta kontinuerlig daglig kontakt med personalen. Personalen anser att de har bra kontakt både med ungdomarna och med föräldrarna. Biståndet följs upp med IFO/LSS en gång i månaden. Uppföljningen kan se lite olika ut beroende på ungdomens problem. Föräldrarna och framförallt barnen kan påverka innehållet i verksamheten. På G-huset försöker personalen anpassa verksamheten efter den enskilde ungdomens behov/önskemål. Vid avslutning av insatsen/biståndet har man oftast ett möte med barn/föräldrar och handläggare. Om ungdomen inte längre vill delta i G- husets verksamhet avslutas biståndet. Kvalitet Det är socialchef som beslutat om G-husets verksamhet och innehåll. Politikerna är väl förankrade i och intresserade av verksamheten och dess utveckling. G-huset är ett projekt att arbeta med en ny modell med barn/ungdomar som tidigare inte längre fick något stöd eller deltog i fritidsverksamhet med stimlans av och samvaro med vuxna. Eftersom verksamheten är ett projekt så utvärderas verksamheten kontinuerligt. Det har nyligen beslutats att G-husets verksamhet ska pågå även under Personalen är utbildade fritidsledare och har också viss utbildning inom området psykiska funktionshinder. Personalen har kontinuerlig arbetsledning av sin chef men ingen extern handledning. Både personalen och chefen anser att de har tillräcklig kompetens för att bedriva verksamheten. Personalen anser att de får den utbildning de behöver. Dokumentationen sköts av LSS - handläggarna och socialsekreterarna. Personalen på G-huset för ingen egen dokumentation. Vid möten med handläggaren så antecknar och dokumenterar denne. 9

13 Personalen uppger att de har ett bra samarbete med både med handläggare inom LSS och IFO. Personalen är väl förtrogen med anmälningsplikten enligt SoL och de har kännedom om sina skyldigheter. Det förs daglig statistik avseende antal ungdomar som deltar i verksamheten. Detta rapporteras till chef/styrgrupp. Cirka tio ungdomar har deltagit i G-husets verksamhet. De ungdomar som deltagit har varit mellan år. De flesta är mellan år. Någon har blivit myndig under tiden som biståndet pågått. De som hittills har varit inskrivna i verksamheten har alla haft en diagnos inom funktionshinderområdet. G-huset bedriver inte arbete utifrån några evidensbaserade metoder. G-huset är inte någon behandlingsinsats. G-huset är öppet för alla som tillhör målgruppen. Hitintills har det bara varit ungdomar med svensk bakgrund och mest pojkar. Det har varit få klagomål på verksamheten. Ifall det skulle komma klagomål hänvisar personalen till chefen. Både personal och chef anser att klagomålshanteringen kunde bli bättre då det saknas skriftliga rutiner. Säkerhet Personal och enhetschef uppger att de lokaler de bedriver verksamheten i är ändamålsenliga och bra ur säkerhetsaspekt. Om de är ute på någon aktivitet så tillämpar de säkerhetsföreskrifter/gällande lagar som t.ex. bilbälte vid transporter av ungdomarna. Det har inte varit några problem med säkerhetsfrågor hitintills. Länsstyrelsens bedömning Delaktighet Länsstyrelsen anser att ungdomar och föräldrar är delaktiga i insatsen och planeringen på ett bra och strukturerat sätt. Insatsen inleds, följs upp och avslutas i samarbete mellan föräldrar, ungdom och socialtjänst. Ungdomar och föräldrar har också möjlighet att påverka insatsens innehåll fortlöpande. Kvalitet Länsstyrelsen anser det positiv att nämnden försöker finna former för en daglig öppenvårds/fritids verksamhet till målgruppen. Länsstyrelsen anser det dock viktigt att nämnden också har tillgång till och erbjuder bistånd med individuella lösningar utifrån den enskildas behov. Länsstyrelsen anser att då nämnden beviljat bistånd ska en genomförandeplan upprättas. Dokumentationen ska utföras så nära den enskilde individen som möjligt. 10

14 Länsstyrelsen bedömer det som viktigt att se personalgruppens behov av kontinuerlig fortbildning inom funktionshinderområdet med tanke på målgruppens speciella svårigheter i socialt samspel. Säkerhet Länsstyrelsen kan konstatera att personalen uppger att verksamheten bedrivs i ändamålsenliga och säkra lokaler. Nätverkslaget Nätverkslagets uppgift är att förbereda och leda nätverksmöten. Det är alltid den enskilde som är huvuduppdragstagare till nätverkslaget men möten kan initieras av all personal som arbetar med barn och ungdomar i kommunen. Nätverkslaget består av fem personer från familjeteamet, handikappomsorgen, skolan och rådgivningscentrum. Nätverkslaget har samma enhetschef som Rådgivningscentrum. Under 2006 hölls 16 nätverksmöten med 16 familjer. Under hösten 2007 kommer nätverkslaget att fortsätta leda nätverksmöten i samma omfattning som tidigare. Varje nätverksledare lägger ner ca 10 % av en heltidstjänst i arbetet inom Nätverkslaget. Länsstyrelsen har intervjuar chef och de två av personalen som är anställda av socialtjänsten och som även arbetar som familjepedagoger. Delaktighet. När personal inom skola eller socialtjänst tror att det kan vara behov av ett nätverksmöte konsulteras någon i nätverkslaget. Detta sker utan att familjen identifieras och syftar till att se ifall det kan vara aktuellt med ett nätverksmöte. Därefter hålls ett förmöte med föräldrar och eventuellt någon personal. Information lämnas till föräldrarna och en nätverkskarta upprättas. Därefter skickas inbjudan ut till de som familjen bedömer behöver närvara vid nätverksmötet. Nätverksmötet hålls och leds av utbildade nätverksledare. Vid behov sker även uppföljningsmöte. Därefter avslutas uppdraget. Kvalitet Nätverkslaget är en del av den verksamhet som inleddes i samband med att Rådgivningscentrum startades som en gemensam resurs för skola och socialtjänst. Det är viktigt att den nätverksledare som utses för uppdraget inte handlägger ärendet inom sin förvaltning. Nätverksmöte kan bara ges som service på familjens uppdrag och någon dokumentation sker inte. Någon genomförandeplan upprättas inte heller eftersom uppdraget är avgränsat till ett alternativt några möten. Rådgivningscentrum för en regelmässig statistik utifrån olika kriterier. 11

15 Den personal från socialtjänsten som arbetar i nätverkslaget är alla utbildade nätverksledare, även enhetschefen. De har högskoleutbildning inom det beteendevetenskapliga området. Inom arbetsgruppen finns även vidareutbildning inom COPE, samarbetssamtal, Tejping och kulturkompetens. Säkerhet Verksamheten bedrivs i allmänhet i skolans eller socialtjänstens lokaler. Nätverksledarens uppgift är att tillse att alla kommer till tals under mötet och har då ett speciellt ansvar att tillse att ingen blir kränkt eller förbigången. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen ser positivt på att Götene kommun kan erbjuda nätverksmöten med utbildade och fristående nätverksledare. Länsstyrelsen bedömer att eftersom uppdraget är tidsavgränsat och på familjens eget initiativ är familjens delaktighet tillgodosedd. Länsstyrelsen konstaterar att med tanke på antalet nätverksmöten per år finns anledning att reflektera över vad som behövs för att upprätthålla nätverksledarnas kompetens. 12

16

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:34 Rapportnr: 2008:34 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga:

Läs mer

Rapport 2007:81. Tillsyn av öppenvård för barn och unga i Grästorps kommun Barnuppdraget 16:1

Rapport 2007:81. Tillsyn av öppenvård för barn och unga i Grästorps kommun Barnuppdraget 16:1 Rapport 2007:81 Tillsyn av öppenvård för barn och unga i Grästorps kommun Barnuppdraget 16:1 Tillsyn av öppenvård för barn och unga i Grästorps kommun Barnuppdraget 16:1 Rapport 2007:81 ISSN 1403-168X

Läs mer

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Tanums kommun

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Tanums kommun Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Tanums kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:29 Rapportnr: 2008:29 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga: Socialkonsulenterna

Läs mer

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Bengtsfors kommun

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Bengtsfors kommun Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Bengtsfors kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:27 Rapportnr: 2008:27 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga:

Läs mer

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Bollebygds kommun

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Bollebygds kommun Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Bollebygds kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:30 Rapportnr: 2008:30 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga:

Läs mer

Rapport 2007:87. Tillsyn av öppenvård för barn och unga i Ulricehamns kommun Barnuppdraget 16:1

Rapport 2007:87. Tillsyn av öppenvård för barn och unga i Ulricehamns kommun Barnuppdraget 16:1 Rapport 2007:87 Tillsyn av öppenvård för barn och unga i Ulricehamns kommun Barnuppdraget 16:1 Tillsyn av öppenvård för barn och unga i Ulricehamns kommun Barnuppdraget 16:1 Rapport 2007:87 ISSN 1403-168X

Läs mer

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Härryda kommun

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Härryda kommun Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Härryda kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:36 Rapportnr: 2008:36 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga: Socialkonsulenterna

Läs mer

Öppenvårdsinsatser för barn och unga på Mini-Maria-mottagningar, Göteborgs Stad

Öppenvårdsinsatser för barn och unga på Mini-Maria-mottagningar, Göteborgs Stad Öppenvårdsinsatser för barn och unga på Mini-Maria-mottagningar, Göteborgs Stad Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:31 Rapportnr: 2008:31 ISSN: 1403-168X

Läs mer

Rapport 2008:07. Tillsyn av öppenvård för barn och unga i Lidköpings kommun

Rapport 2008:07. Tillsyn av öppenvård för barn och unga i Lidköpings kommun Rapport 2008:07 Tillsyn av öppenvård för barn och unga i Lidköpings kommun Tillsyn av öppenvård för barn och unga i Lidköpings kommun Rapport 2008:07 ISSN 1403-168X Rapportansvarig: Socialkonsulenterna

Läs mer

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Stenungsunds kommun

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Stenungsunds kommun Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Stenungsunds kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:35 Rapportnr: 2008:35 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga:

Läs mer

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-02-22 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 Förslag till beslut Att Riktlinjer för handläggning,

Läs mer

Rapport 2006:76. Missförhållanden och personskada i LSS-verksamhet Rutiner och riktlinjer gällande anmälan

Rapport 2006:76. Missförhållanden och personskada i LSS-verksamhet Rutiner och riktlinjer gällande anmälan Rapport 2006:76 Missförhållanden och personskada i LSS-verksamhet Rutiner och riktlinjer gällande anmälan Missförhållanden och personskada i LSS-verksamhet Rutiner och riktlinjer gällande anmälan Rapport

Läs mer

Vård och straff Kartläggning enl 13 kap. 2 socialtjänstlagen avseende kontraktsvård och 34 lagen om kriminalvård i anstalt i Västra Götalands län

Vård och straff Kartläggning enl 13 kap. 2 socialtjänstlagen avseende kontraktsvård och 34 lagen om kriminalvård i anstalt i Västra Götalands län Rapport 2006:18 Vård och straff Kartläggning enl 13 kap. 2 socialtjänstlagen avseende kontraktsvård och 34 lagen om kriminalvård i anstalt i Västra Götalands län Vård och straff Kartläggning enligt 13

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av hem för vård eller boende (HVB) för barn och unga vid Hagens skol- och behandlingshem i Kungsbacka

BESLUT. Tillsyn av hem för vård eller boende (HVB) för barn och unga vid Hagens skol- och behandlingshem i Kungsbacka TgK1 2016 v 1.1 BESLUT Avdelning sydväst Annalena Berndtsson Annalena.berndtsson@ivo.se 2017-02-09 Dnr 8.4.2-43330/2016-5 1(6) Gryning Vård AB Box 5154 402 26 Göteborg Ärendet Tillsyn av hem för vård eller

Läs mer

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar 1(8) LSS Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar i Hylte kommun Verksamhetstillsyn genomförd av Arbetsmiljöverket, Länsstyrelsen i Hallands län och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet

Läs mer

Barnperspektivet vid långvarigt ekonomiskt bistånd och i avhysningsärenden

Barnperspektivet vid långvarigt ekonomiskt bistånd och i avhysningsärenden Rapport 2007:67 Barnperspektivet vid långvarigt ekonomiskt bistånd och i avhysningsärenden Länsstyrelsens granskning av hur barnperspektivet fått genomslag i handläggningen av ekonomiskt bistånd och i

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn av myndighetsutövning i samband med beslut om insatser enligt LSS i Lidköpings kommun.

BESLUT. Ärendet Tillsyn av myndighetsutövning i samband med beslut om insatser enligt LSS i Lidköpings kommun. BESLUT Inspektionen för vård och omsorg 2016-09-16 Dnr 8.5-6973/2016-10 1(6) Avdelning sydväst Lena Almvik Gomben* lena.almvik-gombor@ivo.se Vård- och omsorgsnämnden Lidköpings kommun 531 88 Lidköping

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Kvalitetskrav för Familjerådgivning i Varbergs Kommun

Kvalitetskrav för Familjerådgivning i Varbergs Kommun Kvalitetskrav för Familjerådgivning i Varbergs Kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för familjerådgivning i Varbergs kommun är antagna av socialnämnden 2015-01-29 14. Dessa ersätter tidigare kvalitetskrav

Läs mer

Uppföljning av Aros Stödgrupp, leverantör av boendestöd, SoL, enligt LOV

Uppföljning av Aros Stödgrupp, leverantör av boendestöd, SoL, enligt LOV TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2018-04-26 Sida 1 (2) Diarienr NF 2018/00048-1.6.2 Sociala nämndernas förvaltning Helena Vesterlund Epost: helena.vesterlund@vasteras.se Kopia till Aros Stödgrupp AB Nämnden för

Läs mer

Kontaktpersoner och kontaktfamiljer. - rekrytering och stöd

Kontaktpersoner och kontaktfamiljer. - rekrytering och stöd Kontaktpersoner och kontaktfamiljer - rekrytering och stöd Kontaktpersoner och kontaktfamiljer - rekrytering och stöd ISSN 1103-8209, meddelande 2003:23 Ansvarig: Britt Segerberg Text: Agneta Hornvik Omslagsbild:

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

KONTAKTPERSON 9:4 LSS

KONTAKTPERSON 9:4 LSS Kvalitetsdokument KONTAKTPERSON 9:4 LSS Antaget av SON 2005-09-14 74 Reviderat SON 2008-04-23 44 Reviderat SON 2010-12-08 146 Socialförvaltningen Gotlands Kommun Innehåll Kontaktperson 3 Beslut 3 Verkställighet

Läs mer

BESLUT. Verksamheten har förutsättningar för att bedrivas med god kvalitet och säkerhet

BESLUT. Verksamheten har förutsättningar för att bedrivas med god kvalitet och säkerhet BESLUT 2016-10-03 Dnr 6.3.1-22330/2016 1(5) Avdelningen för tillståndsprövning Kopia för kännedom till: Socialnämnden i Tingsryd Räddningstjänsten i Östra Kronoberg Plusfamiljen Sjöviksgården AB Torsgatan

Läs mer

SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID OCH FAMILJ

SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID OCH FAMILJ SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID OCH FAMILJ ALL-TEAMET TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-05-29 Handläggare: Gunnel Öhrming Telefon: 08-50803203 Gudrun Johansson Telefon: 08-508

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Ärendet Tillsyn av hem för vård eller boende (HVB) för barn och unga vid Utvecklingshemmet Ringgården i Färgelanda.

Ärendet Tillsyn av hem för vård eller boende (HVB) för barn och unga vid Utvecklingshemmet Ringgården i Färgelanda. TgK1 2017 v 1.2 BESLUT 2018-12-18 Dnr 8.4.2-30412/2018-8 1(5) Ringgården AB Drottninggatan 50 11121 Stockholm Ärendet Tillsyn av hem för vård eller boende (HVB) för barn och unga vid Utvecklingshemmet

Läs mer

Vägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen

Vägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen Vägledande dokument Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen Beslutad av: funktionschef IFO 20190502 Reviderad: Dokumentansvarig: enhetschef för barn och unga För revidering ansvarar: enhetschef för

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2014-03-13 Dnr 8.4.2-568/2014 1(55) Avdelning mitt Anna Hugelius anna.hugelius@ivo.se Båktorp AB Tunaholm 1 611 95 Nyköping Ärendet Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol-

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV

KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV 1(8) KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV Sysselsättning till personer med psykiska funktionshinder 2(8) Innehållsförteckning Sid nr 1 UPPDRAGSBESKRIVNING 3 1.1 Målgrupp 3 1.2 Syfte 3 1.3 Mål för sysselsättningen

Läs mer

1(7) Familjerådgivning. Styrdokument

1(7) Familjerådgivning. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2017-02-07, 6 Dokumentansvarig Områdeschef IFO/Myndighetsenheten Reviderad 3(7) Innehållsförteckning 1 Insatsen...4

Läs mer

Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn

Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Ylva Ehn Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre

Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom socialtjänsten, förvaltningschefer Huvudmän för yrkesmässigt bedrivna enskilda verksamheter inom socialtjänsten Nr 3/2012 Februari

Läs mer

Kvalitetsuppföljning Falkenbergs Fontänhuset. Ekonomisk sammanställning av sysselsättning för personer med psykiska funktionshinder enligt LOV

Kvalitetsuppföljning Falkenbergs Fontänhuset. Ekonomisk sammanställning av sysselsättning för personer med psykiska funktionshinder enligt LOV sida 1 (6) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Kvalitetsuppföljning Falkenbergs Fontänhuset Ekonomisk sammanställning av sysselsättning för personer

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning Beslut Föräldrakooperativet Sagolunden ordforande@sagolunden.se Dnr 400-2016:209 Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Föräldrakooperativet Sagolunden beläget i Göteborgs

Läs mer

Att anmäla oro för barn

Att anmäla oro för barn Att anmäla oro för barn Reviderad 2017-10-09 Alla som arbetar med barn har en avgörande roll i att uppmärksamma barn som kan behöva samhällets stöd eller skydd. Att göra en anmälan kan kännas svårt liksom

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

Avtalsuppföljning Ramavtal insatser till barn och ungdomar

Avtalsuppföljning Ramavtal insatser till barn och ungdomar Avtalsuppföljning Ramavtal insatser till barn och ungdomar Basfakta verksamhet Verksamhetens namn Typ av verksamhet Antal platser Antal anställda i verksamheten Enhetens adress Basfakta leverantör Leverantör/firmanamn

Läs mer

www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun

www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/97-IFN-702 Åsa Påls - bl623 E-post: asa.pals@vasteras.se. Individ- och familjenämnden

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/97-IFN-702 Åsa Påls - bl623 E-post: asa.pals@vasteras.se. Individ- och familjenämnden TJÄNSTESKRIVELSE (2) Sociala nämndernas förvaltning 205-02- Dnr: 205/97-IFN-702 Åsa Påls - bl623 E-post: asa.pals@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Uppföljning av nätverksmöten och föräldrautbildning,

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Lex Sarah. Ulrika Ekebro 1 november 2012

Lex Sarah. Ulrika Ekebro 1 november 2012 Lex Sarah Ulrika Ekebro 1 november 2012 Ändringar i Lex Sarah från 1 juli 2011 14 kap 3-7 Socialtjänstlagen 24 b-f LSS Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:5 Lex Sarah en del av systematiskt

Läs mer

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Sociala frågor Janka Fosstveit Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Kvalitet och rättsäkerhet

Läs mer

Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara

Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara Äldre och personer med funktionshinder med omsorger från Socialförvaltningen ska få en god vård alternativt få gott stöd och god service och

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2016-6-14 Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens

Läs mer

Social- och äldrenämnden antar föreslaget yttrande till Socialstyrelsen i dnr 23931/2013 och 17906/2013.

Social- och äldrenämnden antar föreslaget yttrande till Socialstyrelsen i dnr 23931/2013 och 17906/2013. 2014-02-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2013/310-003 SÄN 2013/312-003 Social- och äldrenämnden Synpunkter på Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Rapport 2006:96 VÅRD OCH STRAFF. Granskning av socialtjänstens avslag på ansökningar om kontraktsvård och vård enligt 34 Kval.

Rapport 2006:96 VÅRD OCH STRAFF. Granskning av socialtjänstens avslag på ansökningar om kontraktsvård och vård enligt 34 Kval. Rapport 2006:96 VÅRD OCH STRAFF Granskning av socialtjänstens avslag på ansökningar om kontraktsvård och vård enligt 34 Kval www.o.lst.se RAPPORT 2006:96 ISSN 1403-168X RAPPORTANSVARIGA Socialkonsulenterna

Läs mer

KVALITETS- OCH LEDNINGSSYSTEM ENLIGT SOSFS 2006:11

KVALITETS- OCH LEDNINGSSYSTEM ENLIGT SOSFS 2006:11 SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (6) SDN 2008-11-27 KVALITETS- OCH LEDNINGSSYSTEM ENLIGT SOSFS 2006:11 Kvalitetssystemet inom Södermalms stadsdelsnämnd omfattar verksamhet enligt socialtjänstlagen

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning på Vitvaruåtervinningen, daglig verksamhet som drivs av Nytida.

Resultat från kvalitetsuppföljning på Vitvaruåtervinningen, daglig verksamhet som drivs av Nytida. sida 1 (7) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning på Vitvaruåtervinningen, daglig verksamhet som drivs av Nytida.

Läs mer

VÄSTBAS I STENUNGSUND

VÄSTBAS I STENUNGSUND STENUNGSUNDS KOMMUN 2014-02-20 VÄSTBAS I STENUNGSUND I Stenungsund finns en lång tradition, stor kunskap och gedigna erfarenheter från olika modeller för samverkan mellan kommunens olika verksamheter.

Läs mer

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning Beslut Huvudman forskola@stockholm.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid förskolan Abrahamsbergsvägen 92, Stockholms kommun Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm

Läs mer

2. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, nedan förkortad till LVU,

2. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, nedan förkortad till LVU, Nummer: SOSFS 2006:5 Rubrik: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS; beslutade den 17 februari

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) Diarienummer 183/ Socialförvaltning Id AN LEX SARAH

TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) Diarienummer 183/ Socialförvaltning Id AN LEX SARAH TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) 2013-09-16 Diarienummer 183/2012.739 Socialförvaltning Id 2013.1821 AN LEX SARAH Rutiner beträffande rapportering och anmälan av missförhållanden inom socialtjänsten och omsorgen

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING BILD KVALITETSREDOVISNING Budgetenhet INDIVID OCH FAMILJ År 2012 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET Budgetenhet Individ och Familj (IFO) TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN I budgetenheten Individ och Familj

Läs mer

1. Vägledning vid handläggning av kontaktperson enligt SoL och LSS

1. Vägledning vid handläggning av kontaktperson enligt SoL och LSS 1(4) STYRDOKUMENT DATUM 2016-09-26 Riktlinjer kontaktperson enligt SoL 1 och LSS 2 Avgränsning gällande kontaktperson enligt SoL: Dokumentets innehåll avser handläggning och verkställighet inom socialpsykiatri

Läs mer

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3

Läs mer

Anmälan av Länsstyrelsens i Stockholms län tillsyn av Stockholm HVB Barn & Ungdoms institutioner, Linggården, Giovannis och skyddade boendet Kruton

Anmälan av Länsstyrelsens i Stockholms län tillsyn av Stockholm HVB Barn & Ungdoms institutioner, Linggården, Giovannis och skyddade boendet Kruton SOCIALTJÄNSTNÄMNDEN KUNDORIENTERADE VERKSAMHETER SID 1 (5) 2007-08-16 Handläggare: Anders Fall Telefon: 08-508 25 608 Till Socialtjänstnämnden Anmälan av Länsstyrelsens i Stockholms län tillsyn av Stockholm

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola.

Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola. Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola. Ledande innebär att vi är kunskapsburet företag som vill vara ett föredöme och en drivkraft för utveckling in om vårt kompetensområde

Läs mer

Hur ska man förhindra att allvarliga missförhållanden uppstår?

Hur ska man förhindra att allvarliga missförhållanden uppstår? 2009-09-28 Dnr SON 97/2009-79 1 (5) Rutin för anmälan och handläggning av allvarliga missförhållanden enligt 14 kap. 2 SoL (Lex Sarah) Inledning Som huvudman för socialtjänsten har Täby kommun, socialnämnden,

Läs mer

Risk och skydd, skyddsbedömningar och standardiserade bedömningsmetoder

Risk och skydd, skyddsbedömningar och standardiserade bedömningsmetoder VÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSDAG OM Risk och skydd, skyddsbedömningar och standardiserade bedömningsmetoder 29 APRIL 2016, HÄRNÖSAND SAMBIBLIOTEKET För handläggare och chefer inom socialtjänstens myndighetsområde,

Läs mer

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet. Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Reflektionsfrågor för handläggning och dokumentation

Reflektionsfrågor för handläggning och dokumentation april 2019 Reflektionsfrågor för handläggning och dokumentation Stöd för den sociala barn- och ungdomsvården Innehåll Aktualisera 02 Planera utredning 05 Beslutsunderlag 08 Vårdplan 12 Genomförandeplan

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder SOSFS 2008:32 (S) Allmänna råd Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Avvikelsehantering inom socialtjänsten

Avvikelsehantering inom socialtjänsten Avdelningen för socialtjänst Sida 1 (5) 2014-04-22 Handläggare: Kristina Svärling 08 508 18 080 Till Farsta stadsdelsnämnd 2014-05-22 Avvikelsehantering inom socialtjänsten Yttrande över rapport från Stadsrevisionen

Läs mer

Dokumentationsriktlinjer

Dokumentationsriktlinjer Dokumentationsriktlinjer 2015-09-17 Sammanfattning/syfte. Syftet med dessa dokumentations riktlinjer är att du som medarbetare ska få vägledning i arbetet med dokumentation. Som medarbetare är du skyldig

Läs mer

Revisionsrapport. Familjehem. Lekebergs kommun. Inger Kullberg Cert. kommunal revisor November 2011

Revisionsrapport. Familjehem. Lekebergs kommun. Inger Kullberg Cert. kommunal revisor November 2011 Revisionsrapport Familjehem Lekebergs kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Rekommendationer 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag och revisionsfråga

Läs mer

Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende

Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende Sammanfattning De flesta äldre anser att omsorgspersonalen har tillräcklig kompetens för att utföra insatserna och är i stort sett nöjda

Läs mer

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering Samverkan och samarbete det finns rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete internt och externt, som gäller den enskildes behov av insatser vad avser t ex överföring av information hur samverkan ska

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:11 (S) och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte SAS Sida: 1 (5) 1. Riktlinjernas bakgrund och syfte Det finns en skyldighet att dokumentera genomförandet om individuellt behovsprövade insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

Rapport 2007:49. Anmälningar om missförhållanden inom handikappomsorgen 2006 Anmälningar enligt LSS och SoL i Västra Götaland

Rapport 2007:49. Anmälningar om missförhållanden inom handikappomsorgen 2006 Anmälningar enligt LSS och SoL i Västra Götaland Rapport 2007:49 Anmälningar om missförhållanden inom handikappomsorgen 2006 Anmälningar enligt LSS och SoL i Västra Götaland Rapport 2007:49 ISSN 1403-168X Rapportansvarig: Lars-Erik Gotthard Utgivare:

Läs mer

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna Mars 2010 Riktlinjer och rutiner för individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice, kontaktperson och korttidsvistelse enligt

Läs mer

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning Beslut Nyköpings kommun konnmun@nykoping.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Kan ntorps förskola, Nyköpings kommun Beslut 1 (4) Inledning genomför under våren

Läs mer

Lokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning

Lokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning 1 Lokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning Reviderad juni 2016 Innehåll Vad är lex Sarah 2 Att medverka till god kvalitet 2 Missförhållanden ska rapporteras 3 Skyldigheten att rapportera 3

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Verksamheten

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

När unga missbrukar. Utred, agera och dokumentera

När unga missbrukar. Utred, agera och dokumentera När unga missbrukar Utred, agera och dokumentera Socialtjänstens arbete med ungdomar och unga vuxna med begynnande eller pågående missbruk gemensam tillsyn i Stockholm, Göteborg och Malmö Länsstyrelserna

Läs mer

Kvalitetsredovisning ht 2009/vt 2010-06-08. Magelungen Jönköping/Tenhult Bergaskolan. Upprättad av Jonas Nestor enhetschef

Kvalitetsredovisning ht 2009/vt 2010-06-08. Magelungen Jönköping/Tenhult Bergaskolan. Upprättad av Jonas Nestor enhetschef Kvalitetsredovisning ht 2009/vt 2010-06-08 Magelungen Jönköping/Tenhult Bergaskolan Upprättad av Jonas Nestor enhetschef 1.Allmänt 1 2.Verksamhetens innehåll 1 3.Inskrivningsförfarande 1 4.Beläggning 2

Läs mer

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2 PROGRAM FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I UPPSALA KOMMUN Antaget av Kommunfullmäktige 29 maj 2001. Reviderat i april 2002 på grund av ändringar i lagen. Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Erfarenhetsseminarie Västermodellen

Erfarenhetsseminarie Västermodellen Erfarenhetsseminarie Västermodellen 13 september EN HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Agenda 13.00-13.30 13.30-13.50 13.50-14.00 Gun o Ingrid bakgrund och sammanställt material Jeanette presenterar följeforskningsresultat

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Budgetenhet INDIVID OCH FAMILJ

KVALITETSREDOVISNING. Budgetenhet INDIVID OCH FAMILJ KVALITETSREDOVISNING Budgetenhet INDIVID OCH FAMILJ År 2011 Budgetenhet Individ och Familj TIDSPERIOD 2011 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET GRUNDFAKTA OM ENHETEN I budgetenheten Individ och Familj ingår Vuxenenheten

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

BESLUT. 2011-01-21 Dnr. Stora Långared 447 94 Vårgårda

BESLUT. 2011-01-21 Dnr. Stora Långared 447 94 Vårgårda jl Socialstyrelsen T/Region SydvästlSek2 Maria Björklund maria.bjorklund@socialstyrelsen.se BESLUT 2011-01-21 Dnr 1(14) Arken Vård och Behandling AB Stora Långared 447 94 Vårgårda Huvudman Arken Vård och

Läs mer

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning en B Skolinspektionen Beski; Avesta kommun kommun@avesta.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Blåkullens förskola, Avesta kommun Beslut 1 (4) Inledning Skolinspektionen

Läs mer

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Rutin för rapportering och handläggning av missförhållanden Lex Sarah

Rutin för rapportering och handläggning av missförhållanden Lex Sarah Handläggare Per-Ola Hedberg Rutin för rapportering och handläggning av missförhållanden Lex Sarah Socialnämnden (kommunstyrelsen i Töreboda) ska enligt 14 kap. 3 SoL och 24 b LSS ansvara för att de som

Läs mer

förmedlingsmedel/egna medel

förmedlingsmedel/egna medel RIKTLINJER förmedlingsmedel/egna medel Dokumentets syfte Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare samt ge information till medborgare. Riktlinjerna innebär inte någon inskränkning

Läs mer