Yttrande över Handlingsplan för ökad krisberedskap

Transkript

1 Ulf Palm E-post: Kopia till Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Dnr: 2016/377-TN-010 Tekniska nämnden Yttrande över Handlingsplan för ökad krisberedskap Förslag till beslut Tekniska nämnden översänder denna skrivelse till kommunstyrelsen som sitt svar på remissen. Ärendebeskrivning Handlingsplan för ökad krisberedskap i Västerås, beskriver övergripande åtgärder som prioriterats för att begränsa kommunens sårbarhet och stärka krishanteringsförmågan inom staden och med andra samverkande aktörer. Planen har tagits fram av stadsledningskontoret i samverkan med berörda förvaltningar och bolag inom Västerås stad samt ett antal externa aktörer. Underlag för framtagandet av planen har varit Risk- och sårbarhetsanalys Västerås kommun 2016 vilken bifogas med remissen. Tjänstemannayttrande Västerås stad har under de senaste åren arbetat med ett stort antal kriser och har samlat viktiga erfarenheter. Det är viktigt med upparbetad förmåga att förutse och förhindra kriser och i de fall de ändå inträffar, ha en hög beredskap för att möta krisen. Vid en kris är det mycket viktigt med samordning och effektivt utnyttjande av resurser. Det är därför bra att vissa åtgärder lyfts upp till en stads- och kommunövergripande hantering. I övrigt har tekniska kontoret inga synpunkter. Hans Näslund Direktör Ulf Palm Kommunikationsstrateg Skickad av: Kerstin Herbertsson - bo954

2 REMISS 1 (2) Diarienr Kommunstyrelsen /402-KS-161 Ärende Remitterat till Remiss Handlingsplan för ökad krisberedskap Se förteckning Handlingsplan för ökad krisberedskap i Västerås, beskriver övergripande åtgärder som prioriterats för att begränsa kommunens sårbarhet och stärka krishanteringsförmågan inom staden och med andra samverkande aktörer. Planen har tagits fram av Stadsledningskontoret i samverkan med berörda förvaltningar och bolag inom Västerås stad samt ett antal externa aktörer. Underlag för framtagande av denna plan har varit Risk- och sårbarhetsanalys Västerås kommun 2016 vilken bifogas med remissen. Remissinstanser finns redovisade nedan. Remisstiden omfattar 8 veckor till Svar senast Synpunkter på handlingsplanen? Remisstiden pågår fram till den 15 juni Eventuella synpunkter lämnas skriftligen senast den 1 juni via e-post till kommunstyrelsen@vasteras.se eller via vanlig post till Västerås stad, Kommunstyrelsen, Västerås. Vad händer sedan? Remissen är en del i arbetet med att ta fram handlingsplanen. Alla synpunkter som kommer in under remisstiden kommer att sammanställas och bemötas i en samrådsredogörelse. Handlingsplanen revideras därefter med utgångspunkt i de inkomna synpunkterna. Beslutet att anta planen tas sedan av kommunfullmäktige. Kontakt Om du har frågor kring planens innehåll, kontakta: Johan Ahlström, riskingenjör, tel , johan.ahlstrom@vasteras.se Med vänlig hälsning Anethe Mannerhagen Kanslichef Remisslista: ID: Remiss - Krisberedskap

3 VÄSTERÅS STAD REMISS 2 Diarienr /402-KS-161 Nämnder och styrelser Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Förskolenämnden Grundskolenämnden Individ- och familjenämnden Kulturnämnden Miljö- och konsumentnämnden Nämnden för funktionshindrade Nämnden för idrott och friluftsliv Skultuna kommundelnämnd Styrelsen för proaros Tekniska nämnden Tekniska produktionsstyrelsen Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Äldrenämnden Kommunala bolag Bostads AB Mimer Mälarenergi AB Mälarhamnar AB Näringsliv Västerås Västerås & Co Västerås Flygplats AB Kommunalförbund Mälardalens Brand- och Räddningsförbund VafabMiljö AB Myndigheter Försvarsmakten Länsstyrelsen i Västmanlands län Polisen Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Västmanlands län Västmanlands läns landsting Övriga Länsförsäkringar Bergslagen

4 Diarienr 2016/402-KS-161 nternati Handlingsplan för ökad krisberedskap i Västerås, Antagen av kommunfullmäktige XX april 2016 program policy handlingsplan riktlinje

5 Handlingsplan för ökad krisberedskap program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort inklusive koncernen Västerås stad uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet i koncernen Västerås stad anger strategier och konkreta åtgärder för att nå den politiska viljeinriktningen och fastställda mål på olika nivåer i organisationen säkerställer ett riktigt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande i koncernen Västerås stad

6 Handlingsplan för ökad krisberedskap Handlingsplan för ökad krisberedskapsförmåga Bakgrund Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) reglerar krishanteringen i kommuner och landsting. Bestämmelserna i lagen syftar till att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i respektive verksamhet och ha en god förmåga att hantera samhällsstörningar, extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. För att säkerställa att Västerås kommuns och samhällets funktionalitet kan upprätthållas även vid störningar, olyckor, kriser och krig krävs en förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå och återhämta sig från påfrestningar. Skydd av samhällsviktig verksamhet handlar om att säkerställa en förmåga att förebygga, hantera och återhämta sig från påfrestningar hos de verksamheter och funktioner som är av betydelse för befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet samt våra grundläggande värden. Samhällsviktig verksamhet Med samhällsviktig verksamhet menas de verksamheter, anläggningar, noder, infrastrukturer och tjänster som upprätthåller den funktion som de ingår i och är av avgörande betydelse för upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner. Samhällsviktig verksamhet kan vara av nationell, regional eller lokal betydelse. Vad som är samhällsviktigt kan variera beroende på vilka situationer vi ställs inför och i takt med att samhället utvecklas. Kontinuitetsplanering Med kontinuitetsplanering är verksamheten förberedd på störningar som kan inträffa. Verksamheten hanterar samhällsviktiga åtaganden med reservrutiner och kan snabbare återskapa funktion och normalläge. Kontinuitetsplanering syftar till att: identifiera samhällsviktiga och kritiska processer förebygga avbrott i verksamheten säkerställa förmågan att upprätthålla acceptabla driftsnivåer om avbrott ändå uppstår kritiska processer ska kunna återupptas inom acceptabel avbrottstid Krishantering Genom att planera för att kunna hantera olika händelser, allt från incidenthantering till krishantering, skapas förutsättningar för att en händelse effektivt ska kunna tas om hand och för att den samhällsviktiga verksamheten kan upprätthållas. Risk- och sårbarhetsanalyser För att identifiera risker och sårbarheter i kommunen och inom stadens förvaltningar och bolag har bland annat risk- och sårbarhetsanalyser genomförts. Den övergripande analysen presenteras i Risk- och sårbarhetsanalys Västerås kommun 2016 (Dnr 2016/160-KS). Nämndernas, styrelsernas och bolagens egna internkontrollplaner och riskanalyser beskriver vilka åtgärder de ska genomföra. Vissa sårbarheter som identifieras är lika för många verksamheter och i många fall ineffektivt om de ska hanteras av alla. Därför lyfts vissa åtgärder upp till en stadsoch kommunövergripande hantering. 3

7 Handlingsplan för ökad krisberedskap Avgränsning Handlingsplanen inkluderar inte annat säkerhetsarbete eller uppgifter enligt annan lagstiftning, som exempelvis skydd mot olyckor, även om vissa åtgärder har koppling till annan lagstiftning. Särskilda satsningar och prioriteringar Denna handlingsplan beskriver de övergripande åtgärderna som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet. Utifrån analyser som genomförts och brister som identifierats vid utvärderingar av inträffad händelse ska följande satsningar och prioriteringar ske för att säkerställa kontinuitet vid samhällsstörningar och extraordinära händelser. 4

8 Handlingsplan för ökad krisberedskap Målbild Kommentar Aktiviteter Ansvarig Medverkande Tidsplan och finansiering Ökad förmåga att hantera elavbrott. Flertalet av stadens äldreboenden saknar reservkraft. Ingen av stadens trygghetspunkter har reservkraft. Stadens äger inga mobila reservkraftverk och de Mälarenergi disponerar behövs till deras egen verksamhet. Det finns möjlighet för synergier och samarbetsformer. Tidigare var kraftvärmeverket tänkt som kommunens eget reservkraftverk genom ö-drift (produktion av el till tätorten Västerås). Genom en bytesaffär med Vattenfall gällande elnät styr inte Mälarenergi själva över hur el från kraftvärmeverket ska prioriteras. Det finns scenarier, till exempel helt dött regionnät, då man kan använda KVV till att starta upp från dött nät där det inte går att mata ut på regionnätet utan man måste börja med en mindre last. Då börjar man med att mata Västerås lokalnät för att därefter på sikt fasa in regionnätet. 1. Förstudie som beskriver hur Västerås stad bör hantera frågan om reservkraft. I analysen ska ingå hur stadens 18 trygghetspunkter bör förberedas. 2. Införande av reservkraft i stadsnätet enligt PTSFS 2015:2 Post- och telestyrelsens föreskrifter om krav på driftsäkerhet. 1. Stadsledningskontoret 2. FIBRA. Mälarenergi Elnät AB, Sociala nämnders förvaltning, Fastighetskontoret, Vård och omsorg. 1) Klart Finansieras med stadsbidraget för krisberedskap. 2) Löpande. Budgeteras och beskostas av FIBRA. 5

9 Handlingsplan för ökad krisberedskap Målbild Kommentar Aktiviteter Ansvarig Medverkande Tidsplan och finansiering Förmåga att hantera avbrott i drivmedelsförsörjningen. Vid elavbrott krävs bränsle till reservkraftverk. Reservkraftverkens egna tankar räcker ofta bara till några timmars drift och måste därefter tankas. Samtidigt som elen försvinner slutar pumparna vid drivmedelsstationerna att fungera. Mälarenergi Elnät har en lösning där de försörjer drivmedelsstationer med el från reservkraftverk i ett rullande system för att förse Mälarenergis fordon, blåljusfordon och ev. andra prioriterade fordon med drivmedel. Ta fram bränsleförsörjningsplan som inkluderar alla samhällsviktiga aktörer i Västerås kommun. I planarbetet ska kartläggas om det finns behov av investeringar. Stadsledningskontoret. Mälarenergi Elnät och värme, Fastighetskontoret, Övriga samhällsviktiga aktörer med reservkraft i kommunen och behov av att kunna tanka fordon. Klart Finansieras med stadsbidraget för krisberedskap. Ökad förmåga att förhindra och hantera social oro. Uppdatera plan för hantering av social oro. Stadsledningskontoret. Polisen med flera. Klart Ordinarie budget. Stärkt krisberedskap hos medborgarna. Invånarnas krisberedskap är låg. Vid el-, vatten- och värmeavbrott så måste invånarna (exkl. svaga grupper) ha förmåga att klara sig själva den första tiden. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, planerar för olika nationella aktiviteter. Staden och Mälarenergis aktiviteter bör samordnas med MSBs. Information gällande risker i kommunen kan stärkas. Här har MSB tagit fram en vägledning till stöd. 1. Informationskampanjer. 2. Utveckla lösning kopplat till Mitt Västerås för att snabbt kunna sprida information till invånarna. 3. Förbättrad riskkommunikation. Stadsledningskontoret. Mälarenergi, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, P4 Västmanland, Lanstinget, Västerås frivilliga resursgrupp. 1. Påbörjas , därefter löpande arbete. 2. Klart Finansieras med stadsbidraget för krisberedskap. 3. Klart Finansieras med stadsbidraget för krisberedskap. 6

10 Handlingsplan för ökad krisberedskap Målbild Kommentar Aktiviteter Ansvarig Medverkande Tidsplan och finansiering Motverka våldsbejakande extremism. Våldsbejakande extremistmiljöer kan utgöra ett hot mot samhällets grundläggande struktur, dess styrelseskick samt politiska företrädarna på olika nivåer men även mot medborgares grundläggande demokratiska rättigheter. Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Implementera och arbeta utifrån innehållet i planen. Stadsledningskontoret. Polisen med flera. Plan antagen Löpande arbete med aktiviteter. Särskilda aktiviteter budgeteras årligen. Påbörjat planeringen av Civilt försvar. Sverige saknar övergripande kontinuitetsplaner för t.ex. livsmedelsförsörjning. Genom planering av civilt försvar kommer också normala civil krisberedskapsplanering att stärkas. 1. Stärka samverkan med Försvarsmakten och då med extra fokus på hemvärnsbataljonen i Västmanland. 2. Medverka i Försvarsmaktens övningar. 3. Utbilda tjänstemän och politiker i höjd beredskap. 1. Stadsledningskontoret. 2. Alla förvaltningar och bolag. 3. Stadsledningskontoret. Försvarsmakten, Länsstyrelsen. 1. Löpande. Ordinarie verksamhet. 2. Vecka LTÖ + september 2017 Aurora. Ordinarie budget /2018 Finansieras med stadsbidraget för krisberedskap. 7

11 Handlingsplan för ökad krisberedskap Målbild Kommentar Aktiviteter Ansvarig Medverkande Tidsplan och finansiering Stärkt förmåga att hantera stora och omfattande samhällsstörningar. Skogsbranden i Västmanland visade en bristande förmåga till ledning och samverkan mellan samhällets olika aktörer. MBR kommer under hösten 2016 flytta sin räddningscentral till Eskilstuna. Polisens kommer att flytta sin länskommunikationscentral till Uppsala. Mälarenergi kommer inom något år att flytta sin driftledningscentral till nya lokaler. Allt detta skapar nya förutsättningar och möjligheter. I projektet Stadens kontrollrum vill Mälarenergi utnyttja den digitala tekniken för att skapa en gemensam plattform där samhällets olika intressenter och verksamheter ska kunna dela information, se status på kritiska samhällsfunktioner och ge beslutsstöd i kriser och vid störningar. 1. Implementering av det nationella konceptet för ledning och samverkan. Bygga en organisationsstruktur mellan aktörerna inom Västerås kommun. Hanteras i ny plan för hanteringar av samhällsstörningar. 2. Stadens kontrollrum. Förstudie pågår. Därefter beslut om implementering. 3. Fortsatta gemensamma stabsoch ledningsutbildningar och utveckla funktionsutbildningar. 4. Reviderad vägledning till stadens verksamheter för framtagande av krishanteringsplan. 1. Stadsledningskontoret. 2. Mälarenergi Elnät AB. 3. Stadsledningskontoret. 4. Stadsledningskontoret. MBR, polisen, med flera. 1. Löpande. Finansieras med stadsbidraget för krisberedskap. 2. Pågår. Förstudie klart ME Elnäts ordinarie budget. 3. Årligen. Finansieras med stadsbidraget för krisberedskap Finansieras med stadsbidraget för krisberedskap. 8

12 Handlingsplan för ökad krisberedskap Målbild Kommentar Aktiviteter Ansvarig Medverkande Tidsplan och finansiering Ökad driftsäkerhet inom elektronisk kommunikation. Många samhällsfunktioner är beroende av att kunna utbyta information mellan individer, organisationer och tekniska system. Elektronisk kommunikation bidrar till samhällsviktig verksamhet inom en rad områden. Västerås stad har drabbas av flera incidenter som påvisat att det finns klara brister i incidenthanteringen, samverkan och kontinuitetsplaneringen. Mälarenergis verksamheter drabbades hårt efter att en huvudnod i stadsnätet slutade fungera. I nuläget går kommunikationen via FIBRA (Wimax) och incidenten visade att den lösningen är sårbar. Kommunikationsrummet i Stadshuset saknar idag redundans samtidigt som befintligt rum har stora brister. Rummet är av mycket stor betydelse för att stadens ITsystem ska fungera. MSB har gett förslag till hur befintligt rum ska säkras. 1. Riskanalys ska göras av IT-processen utifrån stadens modell vilken inkluderar kontinuitetsplanering och krishantering. Arbetet ska göras i samverkan med CGI, TDC och FIBRA. 2. Krisövningar ska genomföras minst årligen med ITstörningar som scenario. 3. Utveckla rutiner och förmåga att samverka och att skapa gemensam lägesbild vid IT- incidenter. 4. Framtagande av nätverksbild i staden. 5. Förbättra och skapa redundant kommunikation till Mälarenergi Elnäts mottagningsstationer. 6. FIBRA bör snarast följa de krav som ställs i PTSFS 2015:2 Postoch telestyrelsens föreskrifter om krav på driftsäkerhet. 7. Medverkan på krisövningen Telö Nytt kommunikationsrum för staden. Åtgärder i befintligt rum. 1. Servicepartner ITcenter. 2. Servicepartner ITcenter. 3. Servicepartner ITcenter. 4. Stadsledningen. 5. Mälarenergi Elnät AB. 6. FIBRA. 7. Stadsledningen och FIBRA. 8. Stadsledningskontoret för nytt rum. Servicepartner för att befintligt rum åtgärdas. CGI, FIBRA, TDC, Vård och omsorg Stadsledningskontoret har särskilda medel avsatta för stöd i processen. 2. Årligen. Ordinarie budget Ordinarie budget Ordinarie budget. 5. Redan budgeterad av Mälarenergi Elnät AB. Löpande åtgärd kommande år. 6. Löpande. Budgeteras och beskostas av FIBRA Ordinarie budget Särskilda medelavsatta är avsatta i 2016 års budget. 9

13 Handlingsplan för ökad krisberedskap Målbild Kommentar Aktiviteter Ansvarig Medverkande Tidsplan och finansiering Förebygga och öka förmågan att hantera väpnat våld drabbades Sverige av väpnat våld i offentlig miljö. Risken finns att det kommer att hända igen. Personal, elever etc är inte övade att kunna hantera denna typ av scenario. Verksamhetslokaler är anpassade för utrymning. Vid denna typ av scenario är ibland inrymning rätt metod. 1. Utbildning. 2. Utbildningskoncept med film för att effektivisera breddutbildning. 3. Vid ny- och ombyggnation inom staden ska hänsyn tas till risken för väpnat våld. 1. Respektive verksamhet där risk finns för väpnat våld. Stadsledningskontoret och polisen genomför utbildningen. 2. Stadsledningskontoret. Ev kommer Skolverket/ polisen/msb/skl ta fram något. 3. Fastighetskontoret. Barn och utbildningsförvaltningen Finansieras med stadsbidraget för krisberedskap. 2. Påbörjas Ev kommer Skolverket/ polisen/msb/skl ta fram något. 3. Löpande. Budgeteras av FK. Förmåga att inom Västerås stads verksamheter hantera störningar i livsmedelsproduktionen. El- och vattenavbrott, störningar med transporter leder till störningar i livsmedelsproduktionen. Västerås stad har ca 75 tillagningskök vilka leverera mat till förskolor, skolor och äldreboenden. 1. Undersök möjligheten att ha förråd på olika geografiska platser för nödproviant så som konserver som kan förtäras kalla som varma. 2. Säkerställ kontinuitetshantering för el- och vattenavbrott. 3. Kartlägg matproduktion och leveranser inom Västerås kommun. 4. Skapa en krisberedskapsplan för livsmedelsförsörjning till invånarna i Västerås kommun. 5. Kravställning på kontinuitetshantering hos privata utförare av vård och omsorg gällande matleverans/ livsmedelsförsörjning. 1. Barn- och utbildningsförvaltningen, Vård och omsorg. 2. Barn- och utbildningsförvaltningen, Vård och omsorg. 3. Stadsledningskontoret. 4. Stadsledningskontoret. 5. Sociala nämndernas förvaltning. Fastighetskontoret, Sociala nämndernas förvaltning, Livsmedelsföretag i Västerås, Landstinget, Livsmedelsverket, försvarsmakten med flera Budgeteras av BUF och Vård och omsorg Budgeteras av BUF och Vård och omsorg Finansieras med stadsbidraget för krisberedskap Finansieras med stadsbidraget för krisberedskap och löpande. Ordinarie budget. 10

14 Handlingsplan för ökad krisberedskap Målbild Kommentar Aktiviteter Ansvarig Medverkande Tidsplan och finansiering Ökad förmåga att hantera storskalig utrymning. Skogsbranden i Västmanland visade att myndigheterna hade bristande förmåga att hantera storskalig utrymning. Västerås stad saknar idag planläggning för utrymning inom vård och omsorg. Landstinget kommer till 2017 ha arbetat fram en utrymningsplan för Västmanlands sjukhus. Här är det viktigt att landstinget och staden samordnar arbetet. 1. Utbildning och övning. 2. Handlingsplan för utrymning inom vård och omsorg. 1. Stadsledningskontoret. 2. Sociala nämndernas förvaltning. Polisen, MBR, Landstinget med flera Finansieras med stadsbidraget för krisberedskap Ordinarie budget. Genomföra tekniska förberedelser för att hantera störningar i vattenförsörjningen. Senaste åren har Västerås stad och Mälarenergi jobbat intensivt med kris- och kontinuitetsplanering inom vattenförsörjning. Fortfarande kvarstår att slutföra några redan beslutade åtgärder. Några åtgärder har tillkommit (punkt 3 och 4). Kostnaden för nödvattenanslutning ligger på cirka 5 000:-/objekt. 1. Slutföra implementeringen av nödvattenanslutning på äldreboendena i kommunen 2. Slutföra inköp av nödvattenpumpar 3. Förbereda Stadshuset med nödvattenanslutning 4. Utreda behovet av nödvattenanslutningar inom Västerås stads kost- och måltidsenheter. 1. Fastighetskontoret. 2. Mälarenergi VA. 3. Fastighetskontoret. 4. BUF och Vård och omsorg Budgeteras av FK Redan budgeterat av ME VA Budgeteras av FK Budgeteras av FK. Krav om krisberedskap och kontinuitetshantering vid upphandlingar av varor och tjänster inom samhällsviktig verksamhet. SKL och MSB kommer under 2016 att presentera en vägledning för robusta upphandlingar 1. Framtagande av riktlinjer med beaktande av robusta upphandlingar. 2. Implementering av riktlinjerna. 1. Stadsledningskontoret. 2. Servicepartner Ordinarie budget Ordinarie budget. 11

15 Handlingsplan för ökad krisberedskap Målbild Kommentar Aktiviteter Ansvarig Medverkande Tidsplan och finansiering Ökad beredskap inom kommunikation för Västerås stad och Mälarenergi. Kriskommunikation och snabbhet är en av nyckelfaktorerna för att lyckas med krishanteringen. Invånare, kunder och media förväntar sig snabb information. Idag saknar både staden och Mälarenergi beredskap inom området kommunikation trots att båda organisationerna bedriver 24/7 verksamhet. Idag har i princip alla större företag en pressjour. 1. Klara ut vilka förväntningar som finns på organisationens och kommunikationsfunktionens tillgänglighet. Ge förslag på förstärkt beredskap inom kommunikation. 1. Stadsledningskontoret och Mälarenergi Ordinarie budget. 12

16 Handlingsplan för ökad krisberedskap Stadsledningskontoret Västerås Telefon

17 Risk- och sårbarhetsanalys Västerås kommun 2016 Antagen av kommunstyrelsen den 16 mars 2016 Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskrift (MSBFS 2015:15) om sådana risk- och sårbarhetsanalyser som avses i 2 kap. 1 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

18 Ansvarig för denna publikation är Västerås stad stadsledningskontoret genom Trygghet- och Säkerhetsenheten Datum: 2016 Dnr 2016/160-KS Kontaktuppgifter: Mikael Lagergren och Johan Ahlström 2

19 Innehållsförteckning Bakgrund... 6 Avgränsningar... 7 Definitioner... 8 Spridning... 8 Sekretess... 8 Rapportering och uppföljning... 9 Arbetsprocess och metod... 9 En verksamhetsintegrerad modell... 9 Beskrivning av Västerås kommun Infrastruktur Kollektivtrafik Näringslivets struktur och arbetsmarknad Kraftvärmeverk Fjärrvärme Fjärrkyla Elnät Dricksvattenförsörjning Vattenverk Avloppssystem och reningsverk Stadsnätet i Västerås Vattenkraft och vattenreglering i Västerås Matproduktion inom Västerås stad Samhällsviktig verksamhet i Västerås kommun Övrigt som är av betydelse att skydda inom kommunen Kritiska beroenden för Västerås kommun Definitioner Allmänna riskbilden för Västerås kommun Dagens klimat

20 Väder Brand Transport av farligt gods Farlig verksamhet och sevesoanläggningar Farlig verksamhet Seveso Erosion, skred, ras och slamströmmar Översvämning Förorenad mark Brott/kriminalitet Terrorhotet mot Sverige Informationssäkerhet (generell riskbeskrivning för Sverige och globalt) Smitta/pandemier Epizootier och zoonoser Inträffade händelser gällande smittspridning i kommunen Nationell riskbedömning Försvarspolitiska inriktningen gällande civilt försvar Bakgrund Totalförsvar Civilt försvar Psykologiskt försvar Den enskildes ansvar och krisberedskap Ansvarets gränser är inte alltid tydliga Halva befolkningen har inte gjort några förberedelser Informations- och utbildningsbehov för den enskildes ansvar och beredskap Inträffade händelser mellan åren 2011 till Västerås kommun Nationellt Identifierade och värderade risker (Riskanalysen)

21 Beskrivning av respektive riskområde Generell och samlad förmågebedömning av Västerås kommuns krishanteringsförmåga Övriga genomförda, pågående och planerade åtgärder Beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser 192 Aktörer Resurser kopplat till olika händelser/scenarier Internationell hjälp Källor

22 Bakgrund Samhällsutvecklingen kännetecknas bland annat av demografiska och socioekonomiska förändringar, klimatförändringar, snabb teknikutveckling, specialisering och globalisering. Dessa trender kan tillsammans leda till att hittills okända risker uppträder, men även att nya möjligheter till ökad trygghet och säkerhet öppnar sig. Den ökade komplexiteten gör det samtidigt svårare att få en bild av de hot, risker och sårbarheter som finns i vårt samhälle. Västerås stad har en nyckelroll i kommunens krisberedskap. Det är alltid i en kommun som krisen inträffar. Kommunen har därför ett så kallat geografiskt områdesansvar. Det innebär att Västerås stad ska verka för att olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Enligt lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, SFS 2006:544, ska kommunen under varje mandatperiod genomföra en risk- och sårbarhetsanalys av sådana risker och sårbarheter i kommunens geografiska område som kan leda till en extraordinär händelse. Med en extraordinär händelse avses enligt lagen "en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Det finns två perspektiv som risk- och sårbarhetsanalyserna måste tillgodose, dels egennyttan för den egna organisationen eller verksamheten och dels att tillgodose behovet av att kunna ge en samlad riskbild för hela kommunen. Denna rapport speglar det senare perspektivet. Västerås stads interna risker presenteras i nämnderna och styrelsernas internkontrollplaner och stadens prioriterade risker sammanställs och fastslås av kommunstyrelsen. Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är följande: ge kunskap hur vi förebygger, förbereder oss och hanterar kriser ge beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga ge ett underlag för information om samhällets risker till allmänheten ge underlag för samhällsplaneringen, samt bidra till att ge en riskbild för hela kommunen. Risk- och sårbarhetsanalyserna är ett av flera verktyg i arbetet med krishantering och säkerhet. Andra verktyg är Handlingsprogram enligt Lag om skydd mot olyckor, säkerhetsskyddsanalys, kontinuitetsplanering och säkerhetsronder (se kapitel arbetsprocess och metod). Denna rapport besvarar följande frågeställningar som framgår av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) föreskrifter: En övergripande beskrivning av kommunen En övergripande beskrivning av stadens arbetsprocess och metod En övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område De identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område En övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser 6

23 En bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse Planerade och genomförda åtgärder samt bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. Avgränsningar Denna risk- och sårbarhetsanalys är en grovanalys på övergripande nivå med fokus på stora olyckor och extraordinära händelser som kan drabba Västerås kommun. Mindre vardagsolyckor och hanteringen av dessa hanteras i Västerås stads handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor, SFS 2003:778. Vardagshändelser fokuserar på relativt frekventa olyckor och händelser med begränsade konsekvenser. Västerås stads handlingsprogram hanterardrunknings- och trafikolyckor, brand och utsläpp av farliga ämnen. Dessa risker är i stor utsträckning förutsägbara och medan extraordinära händelser och mer allvarliga kriser är svårare att bedöma och då framförallt sannolikheten för att de ska inträffa. Därför har tyngdpunkten i analysarbetet varit att titta på konsekvenserna av extraordinära händelser och mer allvarliga samhällsstörningar. För mer information se Västerås stads handlingsprogram förförebyggande verksamhetenligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor 2015 Analysen tar inte heller upp risker i det långsiktiga perspektivet där människors hälsa och miljö kan skadas genom långsiktig exponering för farliga ämnen, buller, strålning eller liknande. Men det ska poängteras att en vardagsolycka kan eskalera till att bli en extraordinär händelse och mer allvarlig kris om den inte kan hanteras på rätt sätt. 7

24 Figur 1 Källa. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap vägledning risk och sårbarhetsanalyser. Definitioner När Västerås stad benämns i rapporten menas den kommunala organisationen. Med Västerås kommun och kommun avses geografiska området. Västerås tätort benämns i rapporten som Västerås. MBR = Mälardalens Brand- och Räddningsförbund MSB = Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Spridning Rapporten ligger till grund för kommunens riskarbete vilket ställer krav på tillgänglighet av analysen. Den är också en källa till information som ska lämnas till kommuninvånare och medarbetare. Exempel på spridning av rapporten är: utskick till kommuner i Västerås kommuns närhet, länsstyrelsen, Västerås stads säkerhetsnätverk samt samtliga förvaltningar och bolag inom Västerås stad. Information om rapporten samt beskrivning av risker i Västerås kommun finns på Västerås stads webbplats. Sekretess Grundregeln i Sverige är att allmänna handlingar ska vara offentliga. Enligt 18 kapitlet 13 offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400) gäller sekretess för den här typen av uppgifter om det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgifterna röjs. Om uppgifterna kan komma att utnyttjas för brottslig verksamhet såsom brott, bedrägeri, skadegörelse, sabotage eller terrorhandlingar kan det således leda till att säkerheten i samhället minskar. I denna risk- och sårbarhetsanalys finns inget behov av att redovisa några sekretessbelagda uppgifter. Informationen som bildar underlag för denna plan hanteras på respektive förvaltning, bolag och förbund i särskilda rapporter. 8

25 Rapportering och uppföljning Enligt MSB föreskrift 2015:5 ska kommunen senast 31 oktober under mandatperiodens första år skriftligen redovisa till länsstyrelsen. Därefter ska kommunen senast den 15 februari varje år följa upp sin risk- och sårbarhetsanalys och rapportera uppföljningen till Länsstyrelsen och MSB. Sammankallande för arbetet är stadsledningskontoret. Den regelbundna rapporteringen ska omfatta: Ändrade förutsättningar som påverkar riskbilden eller de förmågebedömningar som gjorts Genomförda och planerade åtgärder som påverkar riskbilden eller de förmågebedömningar som gjorts Resultatet av genomförd uppföljning av risk- och sårbarhetsanalyser. Västerås stad har valt att årligen revidera risk- och sårbarhetsanalysen och inte producera någon separat rapport. Därmed finns det alltid en uppdaterad risk- och sårbarhetsanalys för Västerås kommun. Arbetsprocess och metod Att genomföra risk- och sårbarhetsanalyser är ett kontinuerligt arbete som ingår i Västerås stads modell för säkerhetsarbete. Riskerna inom kommunens geografiska område samt verksamhetsrisker analyseras kontinuerligt på en för kommunen övergripande nivå såväl på förvaltnings, bolagsnivå verksamhetsnivå samt processer inom staden. Västerås stad har genomfört risk- och sårbarhetsanalysen efter vad som avses i 2 kap. 1 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser MSBFS 2015:5. Stadsledningskontoret har i uppdrag att samordna och leda arbetet samt ansvarar också för att en rapport (risk- och sårbarhetsanalysen) sammanställs för vidare beslut hos kommunstyrelsen och redovisning till Länsstyrelsen. Kopplat till risk- och sårbarhetsanalysen ska också beskrivas vilket arbete och åtgärder som ska ske för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet. Stadens arbete med trygghet och säkerhet beskrivs i Riktlinje för trygghet och säkerhet antagen av kommunstyrelsen En verksamhetsintegrerad modell Västerås stads metod och process för risk- och sårbarhetsanalys syftar till ett helhetsperspektiv. Samma metod används extern (geografiska områdesansvaret, sektorsområden) och internt (förvaltningsövergripande). Modellen är starkt integrerad i Västerås stads verksamhetsprocesser och grundar sig även i stadens interna kontrollarbete (se figur 2). 9

26 För mer information se Västerås stad, riktlinje för riskanalys och intern kontroll samt tillämpnings anvisning för riskanalys och internkontroll Västerås stad. Figur 2 Verksamhetsprocess Figur 3 Arbetsprocess Modellen består av fyra steg och varje steg är ett aktivt arbete som pågår i linjeorganisationen på respektiver förvaltning enligt en årscykel. Utgångspunkten är centralt fastställda målområden med olika konsekvensnivåer (se tabell sid 11) att mäta risker mot. Målområdena uppfyller dels perspektiv enligt LEH (liv, hälsa, miljö, samhällets funktionalitet) och perspektiv enligt kommunallagen (regelefterlevnad, stadens attraktivitet, ändamålsenlig och effektiv verksamhet). Vid behov kan andra målområden kompletteras inom området för säkerhetsskydd eller informationssäkerhet. Den interna förvaltningsövergripande analysen innehåller fyra olika konsekvensnivåer för varje målområde, den externa analysen har en femte (allvarligare konsekvensnivå). 10

27 Egna verksamheten utgör utgångspunkt för allt arbete, och en genomlysning av denna utgör det första steget i arbetet. Tillgänglighetskrav, definierat som den längsta tid ett åtagande kan ligga ner utan att oacceptabla konsekvenser uppstår, sätts och ligger till grund för kontinuitetshanteringen i senare steg. Steg två är att göra en riskhantering mot verksamheten, här identifieras, analyseras (mot konsekvensområden tabell sid 11), värderas och behandlas riskerna. I detta steg sätts kontroller och uppföljningsmekanismer. Tredje steget är att för de mest kritiska åtagandena, de med högst tillgänglighetskrav, genomförs ett kontinuitetsplaneringsarbete. Planeringen görs i ett antal olika steg där målsättningen är att identifiera risker kopplade till tidskritiska aktiviteter i en process. Det fjärde steget är att göra en samlad bedömning och därefter kan avgöras om krav även bör ställas på krishanteringsförmåga. Om så är fallet följs detta upp med kontroller av att planer upprättast, övningar genomförts. Hur varje nämnd inom Västerås stad ska hantera sina risker redovisas i interkontrollplanen. Internkontrollplanen antas i respektive nämnd och av kommunstyrelsen under hösten varje år. För mer information läs "Internkontrollplaner för verksamhetsåret 2016, Dnr 2015/1082-KS. I bilaga 1 och 2 till denna finns underlag avseende internkontrollplaner för 2016 från nämnder och styrelser." I Risk- och sårbarhetsanalysen för kommunen har fokus legat på risker som kan härledas till det geografiska områdesansvaret enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och stora olyckor enligt lagen om skydd mot olyckor. Betoning har lagts mer på konsekvens än på sannolikhet då det senare är mycket svårt att bedöma. Ur det framtagna riskregistret har en prioritering skett på de allvarligaste riskerna samt bedömning gjorts av förmågan att hantera konsekvensen. En riskmatris har utarbetats och denna grovanalys är basen för det fortsatta arbetet. En prioritering har gjorts av vilka risker i kommunen som fokus bör läggas på. Ansvarig har utsetts för olika aktiviteter som ska leda till ökad förmåga eller minskad sårbarhet och risk. Syftet med detta har varit att skapa en gemensam bild av vilka risker som olika aktörer i kommunen gemensamt ska arbeta vidare med. Skillnaden mellan den externa analysen och den interna förvaltningsövergripande är förutom olika modeller för konsekvenskategori och sannolikhetskriterier att den externa kompletteras med identifiering av samhällsviktig verksamhet, beroendeanalys och förmågebedömning, samt att externa aktörer har deltagit i analysarbetet. I 2015 års arbete med den externa RSA:n har följande aktörer medverkat vid workshops: kommunala förvaltningar (stadsledningskontoret, fastighetskontoret, serviceparter, vård och omsorg, miljöoch hälsskyddsförvaltningen) kommunala bolag (Mälarenergi (VA, Elnät, Vattenkraft, Kraftvärmeverket) FIBRA, Västerås flygplats, Mimer), Mälardalens Brand- och Räddningsförbund, polisen, Försvarsmakten, frivilligorganisationer och landstinget. Ytterligare en skillnad mellan det interna och externa perspektivet är att för den interna processen används ett IT baserat systemstödsverktyg. 11

28 Nämnder och styrelser Status internkontrollplan och riskanalyser januari 2016 Förskolenämnden, grundskolenämnden samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Riskanalys är genomförd som grund för internkontrollplaner för 2016 års verksamhet. Internkontrollplanen är integrerad i nämndernas styrkort. Individ- och familjenämnden, nämnden för personer med funktionsnedsättning och äldrenämnden. Riskanalys är genomförd som grund för internkontrollplaner för 2016 års verksamhet. Tekniska nämnden Riskanalys är genomförd som grund för internkontrollplaner för 2016 års verksamhet. Kulturnämnden och nämnden för idrott och friluftsliv Riskanalys är genomförd som grund för internkontrollplaner för 2016 års verksamhet. Byggnadsnämnden Internkontrollplan för 2016 fastställd. Riskanalys enligt stadens nya modell ska genomföras under Miljö- och konsumentnämnden Riskanalys är genomförd som grund för internkontrollplaner för 2016 års verksamhet. Skultuna kommundelsnämnd Riskanalys är genomförd som grund för internkontrollplaner för 2016 års verksamhet. Under 2016 ska riskanalysen göras enligt stadens nya modell. Kommunstyrelsen Riskanalys är genomförd som grund för internkontrollplaner för 2016 års verksamhet. Under 2016 ska riskanalysen göras enligt stadens nya modell. Kommunrevisionen Arbete med internkontrollplan för 2016 pågår och fastställs före årsskiftet. Överförmyndarnämnden Riskanalys är genomförd som grund för internkontrollplaner för 2016 års verksamhet. Valnämnden Riskanalys genomfördes 2014 inför valet. Ingen internkontrollplan för 2015 eller 2016 har redovisats. Styrelsen för Vård och Omsorg Internkontrollplan för 2015 finns och gäller tills en ny har fastställts. Vissa risker har uppdaterats under 2015, men ingen ny plan har fastställts för

29 Styrelsen för Servicepartner En förenklad riskanalys har genomförts under 2015, som grund för internkontrollplanen för 2016 års verksamhet. Den nya metoden för riskanalys har genomförts under hösten 2015 och kommer att ligga till grund för en uppdaterad internkontrollplan under första halvåret Fastighetsnämnden Riskanalys är genomförd som grund för internkontrollplaner för 2016 års verksamhet. Styrelsen för Stöd, fritid och entreprenad Internkontrollplan för 2016 fastställd. Riskanalys enligt stadens nya modell ska genomföras under Bolag Status internkontrollplan 2016 Mälarenergi AB En instruktion för Mälarenergis arbete med intern kontroll under 2016 har tagits fram. Den ska godkännas av styrelsen. Bostads AB Mimer Uppdatering av internkontrollplan för verksamhetsåret 2016 pågår. Den ska fastställas av styrelsen. Västerås Flygplats AB Internkontrollplan för verksamhetsåret 2016 finns. Västerås Stads Strategiska Fastigheter AB Internkontrollplan för verksamhetsåret 2016 finns. Det framgår inte om den är fastställd av styrelsen. Mälarhamnar AB Internkontrollplan för 2016 finns. Styrelsen godkänner internkontrollplanen årligen. Västerås stads marknads- och näringslivsaktiebolag Internkontrollplan för 2016 är fastställd av styrelsen. Mälardalens Brand- och Räddningsförbund Internkontrollplan för 2016 är fastställd av styrelsen. 13

30 Konsekvenskategori för Västerås stads interna riskhantering Målområde Övergripande målbeskrivning Konsekvens Liv och hälsa Människor som bor, besöker eller verkar i Västerås ska skyddas mot personskador eller dödsfall och känna sig trygga. Som arbetsgivare ska Västerås även analysera risker för personskador och trygghet på arbetsplatsen. Samhällets funktionalitet och grundläggande värden Åtaganden, verksamheter, infrastruktur, värden och traditioner som säkerställer att samhället och staden kan fungera i enlighet med samhällets grundläggande principer om människors lika värde, jämställdhet och rättssäkerhet. Stadens attraktivitet Västerås ska vara en attraktiv stad och besöksmål, där företag vill verka, där människor vill bo och arbeta, och som utomstående vill besöka. Miljö och egendom Skador på miljö eller egendom kan vara oåterkalleliga. Risker mot miljö och egendom liksom mot immateriella värden ska därför analyseras och behandlas. Med egendom menas såväl stadens som andras fysiska eller monetära egendom. Ändamålsenlig och effektiv verksamhet Tillgängliga resurser används så att ändamålsenlig och effektiv verksamhet nås såväl ur ett finansiellt perspektiv som ur ett verksamhetsperspektiv. Ändamålsenlig och effektiv verksamhet skapas genom att Västerås stads verksamhet drivs i enlighet med direktiv från kommunfullmäktige. Regelefterlevnad Västerås ska i all sin verksamhet följa de lagar och regler som styr respektive verksamhet. Egna målområden Definieras vid behov av den enskilda förvaltningen eller bolaget, med utgångspunkt i styrande dokument Riskvärderingskriterier för kommunens risk- och sårbarhetsanalys SANNOLIKHETSBESKRIVNING 14

31 Beskrivare Beskrivning Frekvens 5 Mycket sannolik Händelsen väntas inträffa under de flesta omständigheter 4 Sannolik Händelsen kommer troligen att inträffa under de flesta omständigheter 3 Möjlig Händelsen kommer att inträffa vid något tillfälle Kommer att inträffa mer än en gång per år Kommer att inträffa en gång per år Kommer att inträffa en gång var femte (5:e) år 2- Ovanlig Händelsen kan inträffa vid något tillfälle Kommer att inträffa en gång var tionde (10:e) år 1 - Osannolik Händelsen kommer att inträffa endast under mycket ovanliga omständigheter Mer sällan an en gång vart trettionde (30:e) år KONSEKVENSBESKRIVNING Beskrivare Exempel inverkan 5 Mycket betydande Fem eller fler dödsfall och/eller Förlorade tillgångar eller intäkter som överstiger SEK 500 miljoner och/eller Internationella TV-nyheter och/eller statlig utredning och/eller Internationell uppmärksamhet/kritik på Twitter, Facebook, bloggar eller i andra sociala mediekanaler och/eller Mycket betydande och långvarig miljöförstöring och/eller Totalt serviceavbrott under fler än fem dagar 4 Betydande Flera dödsfall och/eller flertalet skador och/eller Förlorade tillgångar eller intäkter på SEK 250 miljoner 500 miljoner och/eller Nationella TV-nyheter och/eller utredning av tillsynsmyndighet och/eller Nationell uppmärksamhet/kritik på Twitter, Facebook, bloggar eller i andra sociala mediekanaler och/eller Betydande och långvarig miljöförstöring och/eller Totalt serviceavbrott under tre-fem dagar 3 Måttlig Ett dödsfall och/eller flertalet skador och/eller Förlorade tillgångar eller intäkter på SEK 50 miljoner 250 miljoner och/eller Regionala media (huvudnyhet) och/eller undersökning av tillsynsmyndighet och/eller Massiv regional/lokal uppmärksamhet/kritik på Twitter, Facebook, bloggar 15

32 eller i andra sociala mediekanaler och/eller Betydande förorening med återhämtning efter halva tiden och/eller Totalt serviceavbrott under en-tre dagar 2 Mindre betydande Flertalet skador och/eller Förlorade tillgångar eller intäkter på SEK 5 50 miljoner och/eller Rapportering i regional media och/eller Regional/lokal uppmärksamhet/kritik på Twitter, Facebook, bloggar eller i andra sociala mediekanaler och/eller Mindre och kortvarig miljöförstöring och/eller Verksamhetsavbrott mellan åtta timmar och ett dygn (24 timmar) 1 - Obetydlig Lättare skador och/eller Förlorade tillgångar eller intäkter till ett värde av mindre än SEK 5 miljoner och/eller Rapportering (inte första sidan) i regional media och/eller Enstaka fall av lokal uppmärksamhet/kritik på Twitter, Facebook, bloggar eller i andra sociala mediekanaler och/eller Kortvarig förorening utan miljöskador och/eller Mindre serviceavbrott under åtta timmar FÖRMÅGA Nivå Beskrivning av förmåga 1. Förmågan är god, klarar av att hantera 80 % % av de behov som finns i sju dagar. Bedömningen att förmågan är god innebär att kommunen bedöms ha resurser och kapacitet att kunna lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära händelser. 2. Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister, klarar av att hantera mellan 50 % och 80 % av det behov som finns. Att förmågan är i huvudsak god men har vissa brister innebär att samhällsservice i viss mån åsidosätts för att prioritera mer akut verksamhet. Kommunen har inte tillräckligt med resurser för att lösa sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. 3. Det finns en viss förmåga, men är bristfällig, klarar av att hantera mellan 20 % och 50 % av det behov som finns. Bristfällig förmåga innebär att kommunens resurser kraftigt understiger det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära händelser. 16

33 4. Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga, klarar av att hantera upptill 20 % av det behov som finns. Att det inte finns någon förmåga eller att den är mycket bristfällig innebär att kommunen är i det närmaste oförberedd. De viktigaste revideringarna och kompletteringarna som gjorts i 2016 års risk- och sårbarhetsanalys är: Analys av risker och konsekvenser vid skyfall Ny riskkartläggning Beskrivning av totalförsvar och civilt försvar Den enskildes krisberedskap Beskrivning av riskerna vid dammbrott Komplettering med indikatorer gällande risk för social oro Uppdaterad beroendeanalys och kartläggning av samhällsviktig verksamhet Beskrivning av vattenkraft och vattenreglering i Västerås kommun Ny översvämningskartering för Svartån Beskrivning av kollektivtrafiken i kommunen Illustrationer är framtagna för att tydliggöra riskkommunikation i kommunen. Beskrivning av matproduktionen i Västerås stad 17

34 Beskrivning av Västerås kommun Figur 4 Karta över Västerås kommun och Sverige där Västerås kommun är märkt. Fakta Västerås kommun Län Centralort Västmanlands län Västerås cirka Femte största i Sverige Areal 1143km 2 (land 963 km 2, vatten 180 km 2 ) Folkmängd Personer med utländsk bakgrund cirka Sverige sjätte största. Ökar med cirka personer/år 24,6 procent 18

35 Utrikes födda efter födelseland, Västerås kommun år (Länder i vilka fler än 200 personer är födda särredovisas) Antal Andel (%) Finland ,0% Irak ,7% Somalia ,3% Iran ,7% Syrien ,9% Turkiet 987 3,5% Bosnien och Hercegovina 737 2,6% Polen 734 2,6% Jugoslavien 705 2,5% Thailand 616 2,2% Tyskland 606 2,2% Norge 527 1,9% Kina 501 1,8% Chile 493 1,8% Italien 398 1,4% Libanon 352 1,3% Indien 327 1,2% Colombia 285 1,0% Storbritannien och Nordirland 273 1,0% Ryssland 261 0,9% Afghanistan 242 0,9% Rumänien 240 0,9% USA 236 0,8% Eritrea 228 0,8% Danmark 226 0,8% Vietnam 225 0,8% Etiopien 209 0,7% Övriga ,8% Totalt ,0% 19

36 Folkmängd efter kön och ålder, Västerås kommun år Män Kvinnor Befolkningstäthet 147 invånare/km². 36:e högsta Befolkning tätort/landsbygd / Högsta punkt Lägsta punkt Väggeberget 108 meter över havet Hamngatan 1,3 meter under havet Tätorter Område med minst 200 invånare där avståndet mellan husen är mindre än 200 meter samt där andelen fritidsfastigheter understiger 50 procent. Tätort Befolkning Barkarö Dingtuna 993 Hökåsen Kvicksund Skultuna Tillberga Tortuna 446 Irsta Västerås Enhagen-Ekbacken Tidö-Lindö 673 Kärsta och Bredsdal 228 Munga 258 Örtagården 479 Totalt

37 Småorter Samlad bebyggelse med invånare, där det är högst 150 meter mellan husen. En småort kan dock ha mer än 200 invånare om andelen fritidsbostäder överstiger 50 procent. Källa Statistiska Centralbyrån (SCB) Befolkning Brustorpet (Kungsbyn) 53 Gesala 51 Haraker 59 Litslunda 54 Lospånga by 176 Lycksta (Romartuna) 138 Malmen (Gäddeholm) 90 Orresta 92 Roligheten 59 Roparudden (Rytterne) 61 Råstock 73 Åkesta 102 Ändesta 104 Totalt

38 Dag- och nattbefolkning Dagbefolkning är den befolkning som vistas i Västerås dagtid - inpendlare (dvs. jobbar i Västerås men är bosatt i en annan kommun/län) Dagbefolkning - Förvärvsarbetande dagbefolkning 16- år 2013 Bor Män Kvinnor Totalt Hallstahammar Sala Surahammar Eskilstuna Köping Enköping Stockholm Uppsala Örebro Arboga Fagersta Kungsör Heby Skinnskatteberg Håbo Göteborg Strängnäs Avesta Norberg Övriga Totalt

39 Nattbefolkning är den befolkning som vistas i Västerås nattetid - är alltså både utpendlare samt de som både bor och jobbar i Västerås. (utpendlare = nattbefolkningen som arbetar i annan kommun/län) Nattbefolkning - Befolkningen 16- år 2013 Arbetar Män Kvinnor Total Stockholm Eskilstuna Hallstahammar Enköping Köping Sala Surahammar Solna Uppsala Örebro Fagersta Göteborg Arboga Sigtuna I utlandet/på havet Sundbyberg Järfälla Sollentuna Ludvika Övriga Totalt Välfärdsindikatorer 2014 Nedan jämförs Västerås med riket och med genomsnittet för fyra jämförelsekommuner (Linköping, Örebro, Norrköping och Eskilstuna). Det är inte ett viktat resultat för dessa kommuner utan varje kommun och dess data väger lika tungt trots storlek. Av de jämförda välfärdsindikatorerna är det för andelen familjer med försörjningsstöd och andelen med utländsk bakgrund som Västerås avviker mest från riksgenomsnittet. Detta genom en högre andel familjer med försörjningsstöd och en högre andel med utländsk bakgrund. Störst avvikelse från jämförelsekommunerna har Västerås för indikatorerna som rör befolkningens ekonomi, främst andel familjer med försörjningsstöd och andel ekonomiskt utsatta barn. Även om båda dessa andelar är högre i Västerås än i riket ligger Västerås lägre än genomsnittet för jämförelsekommunerna både vad gäller andel med försörjningsstöd och andel ekonomiskt utsatta barn. 23

40 Figur 5 Västerås jämfört med riket och genomsnitt, max- och minvärde för jämförelsekommunerna Lidköping, Norrköping, Örebro och Eskilstuna Välfärden i Västerås bostadsområden Det finns stora skillnader mellan bostadsområdena i Västerås både vad gäller rent demografiska aspekter och när det kommer till de välfärdsindikatorer som studerats. Till exempel varierar andelen arbetslösa mellan 1,8 och 8,1 procent, det genomsnittliga antalet ohälsodagar mellan 13 och 44 dagar per år och andelen familjer med låg inkomststandard mellan 1,7 procent och 13,3 procent. Samma områden återkommer i många fall i toppen respektive botten för flera av indikatorerna. 24

41 Figur 6 Andel (%) av befolkningen (20-64 år) som förvärvsarbetar efter kön, Västerås och riket år (Obs! Bruten axel) 25

42 Figur 7 Andel (%) av bostadsområdets befolkning (20-64 år) som förvärvsarbetar, Västerås år

43 Figur 8 Andel (%) öppet arbetslösa (18-64 år) i oktober respektive år, Västerås och riket år Figur 9 Andel (%) öppet arbetslösa (18-64 år) efter område, 30 september

44 Figur 10 Andel av befolkningen (25-64 år) som har eftergymnasial utbildning, Västerås år

45 Figur 11 Bostäder per bostadsområde efter hustyp och upplåtelseform, Västerås år

46 Figur 12 Befolkningen efter bostadsområde och ålder, Västerås år

47 Figur 13 Andel (%) av befolkningen som har utländsk bakgrund, Västerås år Figur 14 Andel (%) av befolkningen per bostadsområde som har utländsk bakgrund, Västerås år

48 Välfärdsindex För att få en sammanfattande bild av hur välfärden ser ut i varje område har ett övergripande välfärdsindex skapats. Följande elva indikatorer ingår i välfärdsindexet: Förvärvsfrekvens Andel öppet arbetslösa Andel med eftergymnasial utbildning Andel behöriga till gymnasiet (yrkesprogram) Familjens disponibla inkomst per konsumtionsenhet Andel familjer med försörjningsstöd Andel familjer med låg inkomststandard Andel ekonomiskt utsatta barn Ohälsotal Andel elever i skolår 9 som ser ljust på framtiden Antal anmälda brott per tusen invånare Dessa indikatorer är tänkta att ge en schabloniserad bild av välfärden i de olika områdena. Beaktas bör också att även små variationer mellan områdena kan ge ett stort utslag i välfärdsindexet. Välfärdsindex har beräknats på följande sätt: För var och en av de tio indikatorerna som ingår rangordnas de 22 bostadsområdena från området med det mest positiva värdet till området med det minst positiva värdet. Området med till exempel högst förvärvsfrekvens får värdet 1 (eftersom en hög förvärvsfrekvens är positivt) och området med lägst förvärvsfrekvens får värdet 22. Därefter summeras för varje område samtliga tio indikatorers rangvärden till ett så kallat välfärdsindex. Välfärdsindex tar alltså ingen hänsyn till de faktiska nivåerna på indikatorerna utan beskriver endast välfärden i ett bostadsområde i relation till välfärden på övriga bostadsområden. Rent teoretiskt kan välfärdsindex variera från (1*11 till 22*11). Ett längre indexvärde indikerar att välfärden utifrån valda indikatorer är god, medan ett högt indexvärde innebär en sämre välfärd i bostadsområdet. I Västerås har Hamre-Talltorp och Irsta det lägsta indexvärdena och ligger således i topp i välfärdslistan medan Bäckby och Vallby har högst indexvärden och därmed hamnar längst ner i välfärdslistan. Figur 15 Välfärdsindex 32

49 Västerås jämfört med riket och jämförelsekommunerna Linköping, Norrköping, Örebro och Eskilstuna Indikator Västerås Linköping Örebro Norrköping Eskilstuna Riket Snitt jämförelsekommuner Andel barn 0-17 år 20,2% 20,0% 20,9% 20,7% 20,9% 20,2% 20,5% Andel 65 år och äldre 19,3% 17,2% 17,7% 18,8% 19,5% 19,4% 18,1% Andel med utländsk bakgrund 25,7% 18,6% 21,8% 22,2% 29,5% 20,7% 22,3% Andel småhus 34,2% 32,9% 33,2% 35,3% 36,9% 43,9% 34,6% Medianinkomst (kronor), d isponibel inkomst per konsumtionsenhet Andel familjer med försörjningsstöd 1) 4,9% 4,5% 5,0% 6,5% 8,6% 3,9% 6,7% Andel familjer med låg inkomststandard Andel ekonomiskt utsatta barn Arbetstillfällen per förvärvs- arbetande invånare 7,8% 10,6% 8,6% 7,7% 9,0% 8,5% 9,1% 11,8% 12,0% 13,2% 14,4% 19,8% 10,8% 15,5% 1,05 1,1 1,08 1,01 0,98 1 1,04 Förvärvsintensitet (män) 78,5% 73,9% 77,0% 76,1% 74,4% 78,5% 75,6% Förvärvsintensitet (kvinnor) 73,8% 71,4% 74,2% 71,8% 70,7% 75,6% 71,4% Andel öppet arbetslösa år (män) 2) 4,3% 3,0% 4,1% 4,9% 5,6% 3,6% 4,4% Andel öppet arbetslösa år (kvinnor) 2) 3,6% 2,8% 3,4% 4,3% 6,3% 3,1% 4,2% Andel med eftergymnasial utbildning (män) 38,3% 49,2% 37,5% 31,2% 28,9% 35,2% 36,7% Andel med eftergymnasial utbildning (kvinnor) 46,0% 53,0% 50,0% 40,0% 39,0% 45,0% 44,6% Andel gymnasiebehöriga, yrkesprogram (pojkar) 3) 83,7% 88,8% 84,0% 84,1% 85,6% 86,3% 85,6% Andel gymnasiebehöriga, yrkesprogram (flickor) 3) 86,4% 88,9% 86,2% 87,0% 86,4% 88,9% 87,1% 4) Ohälsotal män 21, ,1 22,2 24,5 21,8 21,0 4) Ohälsotal kvinnor 32,8 25, ,5 34,4 32,0 30,8 33

50 Valdeltagande kommunfullmäktige ,4% 85,2% 84,8% 83,0% 80,5% 82,8% 83,4% Anmälda brott/ invånare 5) ) Andelen skiljer sig något från den andel som redovisas i resterande del av rapporten även om källan till uppgiften i båda fallen är SCB. Skillnaden antas ligga i populationsavgränsningen. 2) Avser andel öppet arbetslösa av den registerbaserade arbetskraften år. Aktualitet juli Källa: Arbetsförmedlingen 3) Avser behörighet till yrkesprogram för elever som vårterminen 2013 slutat skolår 9. Källa: Skolverket, databasen SIRIS 4) Avser ohälsotalet 2013 för personer år. Källa Försäkringskassan 5) Avser totala antalet polisanmälda brott mot brottsbalken per invånare. Källa: BRÅ Hemtjänst, boendestöd, hemsjukvård och särskilda boenden I Västerås kommun har drygt personer hemtjänst och boendestöd fördelat på 15 olika utförare. Hemsjukvård utförs av tre utförare varav två är kommunala. Totalt har cirka hemsjukvård. Cirka 50 % av dessa är inskrivna och har därmed ett större vårdbehov och under en längre tid. Trygghetslarm i ordinärt boende 65 år och äldre har personer samt 114 st 64 år och yngre. Fördelningen hemtjänst i procent av totala timmar och personer Intervall (h/v) Personer Timmar % 4% % 6% % 15% % 50% % 8% % 15% 200< ~0% 2% Servicehus Lägenheter Gideonsbergs servicehus 47 Hammarby servicehus 31 Herrgärdets servicehus 91 Karlslunds servicehus 108 Oxbackens servicehus

51 Parkgården, Tillberga 9 Resmilan 115 Skallbergets servicehus 84 Vallby servicehus 57 Vallonens servicehus 35 Änglamarken 8 Summa 687 Ålderdomshem Lägenheter Björkbacken 36 Daggrosen 12 Eriksborg 50 Fatburen 16 Flodinsgården 23 Granen 36 Haga Äng 16 Hälleborg 30 Mälarhem 10 Hammarby 21 Lövsångargården 36 Parkgården 9 Södergården 55 Timtalund 13 Treklangen 0 Trumslagarbacken 36 Tujagården 36 Vallonen 6 Änglamarken 15 Ängsklockan 36 Summa 492 Gruppboenden Lägenheter Ankaret 45 Daggrosen 24 Fatburen 32 Gryta 3 A, B 18 Gude 25 Hagalidsgården 32 Haga Äng gruppboende 46 Hammarby 7 Hälleborg 50 Hökåsens 13 Karlslund 6 35

52 Klockarkärleken 39 Mälarhem 16 Pettersberg 0 Pilfinksgården 47 Rösegården 48 Solglimten 12 Södergården 18 Tre små hus 16 Änglamarken 23 Summa 517 Korttid Lägenheter Gryta korttidsenhet, avd 1 och 2 48 Hälleborg växelvård 20 Zethelius avd 1 och 2 37 Zethelius rehab avd 25 Rösegården 4 Tre små hus 4 Vallonen 2 Summa 140 Mer statistik finns på 36

53 Infrastruktur Figur 16 Centralstationen i Västerås. Infrastrukturen kan ses som blodomloppet i den totala samhällsbyggnaden. En fungerande infrastruktur är av mycket stor betydelse för arbets- och studiependling och inte minst för att kunna frakta gods. Detta gäller lokalt såväl som regionalt och nationellt. Arbets- och studiependling Arbets- och studiependlingen till och från Västerås har under de senaste åren ökat. Antalet personer som pendlade in till arbete eller studier i Västerås var i slutet av 2015 cirka personer och utav dessa är cirka personer gymnasieungdomar. Totalt var det år 2015 närmare Västeråsare som pendlade ut från kommunen. Arbetspendlingen har sedan år 2000 ökat med 21 procent för inpendling och utpendlingen med 39 procent. Pendlingsutbytet sker främst från kommunerna Eskilstuna och Hallstahammar. Pendlingsutbytet med Stockholm är betydande och har ökat de senaste åren. Cirka en tredjedel av utpendlingen sker till Stockholm. Trenden är att både in- och utpendlingen kommer att fortsätta att öka. Arbetstillfällena spås öka mest i storstäderna, men inte i samma takt som nya bostadsmöjligheter. Stockholm kommer med andra ord vara beroende av inpendlande arbetskraft och en för Västerås stor del av dessa kommer troligen att söka sin bostad i Västerås. Detta gör att vi är allt mer beroende av fungerande kommunikationer för att trygga arbets- och studiependlingen. 37

54 Godstranporter Sverige står inför en framtida utmaning i hur vi ska hantera den kraftigt ökande godsmängderna. Hur ska vi genom att nyttja samtliga trafikslag kunna klara av godsutmaningen och samtidigt göra det på ett hållbart vis? Västerås geografiska läge tillsammans med möjligheterna för en optimal och hållbar godshantering gör Västerås till en unik transportnod i Sverige. Västerås centrala läge i Sverige och i Mälardalsregionen tillsammans med att samtliga fyra transportslag finns inom staden innebär att Västerås är en viktig pusselbit för Sveriges godstrafik, en pusselbit som har stora och unika utvecklingsmöjligheter. Infrastrukturen ger Västerås möjligheter att utvecklas och positionera sig både regionalt, nationellt och internationellt för att öka intresse och inflöde av boende, kompetens, besökare och investeringar. Västerås stad har tagit fram ett program för trafiköverskridande infrastruktur för gods vilken beskriver övergripande hur Västerås vill bidra till en regionalt och nationellt hållbar godstransportkedja där de olika trafikslagen samverkar. Programmet syftar till att Västerås kan erbjuda god tillgänglighet lokalt, interregionalt och internationellt. Figur 17 Trafiköverskridande infrastruktur 38

55 Väg Europaväg 18 som ingår i det av EU utpekade Trans European Transport Network, TEN-T går i öst-västlig riktning genom kommunen och tätorten. TEN-T är av särskild internationell betydelse. Till den ansluter norrifrån riksvägarna 56 och 66 från Sala respektive Fagersta. Söderifrån ansluter riksväg 56 från Eskilstuna. Väg 56 ingår i det nationella stamvägnätet och är en viktig länk mellan Gävle, Mälardalen och Norrköping. Väg 66 är en viktig förbindelse från Ludvika till Västerås hamn. Järnväg Genom Västerås tätort i öst-västlig riktning passera Mälarbanan som knyter samman Stockholm Västerås Örebro. Väster om Västerås, i nordlig riktning finns järnväg som knyter ihop Västerås med de närliggande kommunerna Fagersta, Avesta och vidare norrut. Öster om Väster går tåg i nordlig riktning mot Sala och vidare norrut. Söderut finns tåg mot Eskilstuna. Sträckan Västerås - Eskilstuna utgör riksintresse för järnväg. Till riksintressen hör också stationen och Västerås kombiterminal. Flyg Stockholm-Västerås flygplats är en internationell flygplats som ligger 10 min eller 6 km öster om centrala Västerås i direkt anslutning till E18. Under år 2014 reste passagerare till och från flygplatsen. Verksamheten på flygplatsen har två huvudgrenar vilka är fraktflyg och passagerarflyg. Ett flertal företag som erbjuder pilotutbildningar för både helikopter och flygplan är verksamma på flygplatsen. Hässlö flygförening, som är en av de största i landet, har också sin verksamhet där. I och med att ett flertal flygföreningar, inklusive Frivilliga flygkåren, har flyttat sin verksamhet till Stockholm-Västerås flygplats är den numera den största i Sverige avseende General aviation. Trafikverket har pekat ut flygplatsen som ett riksintresse avseende flygkapacitet i mälardalsregionen. Även Försvarsmakten nämner flygplatsen som en nationell angelägenhet. Flygplatsen hade, som exempel, en betydande roll i bekämpandet av Sveriges största skogsbrand i Västmanland under Alla luftburna brandbekämpningsfartyg utgick i veckor från Stockholm-Västerås flygplats. Ur ett krishanteringsperspektiv erbjuder flygplatsen stora ytor för logistikhantering. Den är en lämplig plats för uppställning av fordon och andra resurser från angränsande län vid stora särskilda händelser bland annat för att det är ett tillträdesskyddat område. Flygplatsen är en bra och tydlig brytpunkt för enheter som anländer från öster. Det finns funktionella lokaler för ledning samt säker och stabil elförsörjning även om kringliggande områden är strömlösa. Vidare finns det personal för räddningstjänst och mycket avancerade brandbekämpningsfordon som är disponibla för den kommunala räddningstjänsten vid större bränder. Hamn Västerås har Nordens största insjöhamn. Västerås hamn är av riksintresse för sjöfarten enligt Sjöfartsverket. Till hamnen anlöpte år fartyg och den hanterade godsmängden var 1,5 miljoner ton. Hamnen hanterar för samhället viktiga flöden av drivmedel samt bränsle till kraftvärmeverket. Mälarhamnar AB lastar och lossar och transporterar farligt gods inom hamnområdet och i magasin. Hamnens kunder mellanlagrar farligt gods inom hamnområdet och magasin. I hamnen hanteras farligt gods i bulk främst som flytande bulk. Förpackat farligt gods hanteras i container. Västerås hamn har dock möjlighet att bedriva hamnverksamhet som innebär maximalt fartygsanlöp per år samt godshantering upp till maximalt 3,3 miljoner ton per år. 39

56 Hamnen omfattas av ISPS-koden och har därför ett skalskydd samt kontroller av vad och vem som ankommer till hamnen. Beredskap i form av en handlingsplan för att gå upp i nivå vid ökad hot bild finns och är godkänd av transportstyrelsen. Godsstråk, noder och terminaler i storregionen I storregionen finns tre av Sveriges tio så kallade basflygplatser, Stockholm Arlanda, Stockholm Bromma och Visby flygplats. Regionen har även flygplatser som drivs i kommunal eller privat regi, varav de största är Örebro, Västerås, Eskilstuna, Skavsta, Norrköping och Linköping. I storregionen finns sju hamnar - Stockholmshamnar, Södertälje hamn, Harghs hamn, Mälarhamnar, Norrköpings hamn, Gävle hamn och Oxelösunds hamn. Idag är hamnarna viktiga noder för flera transportslag. Regionen genomkorsas av flera nationellt utpekade järnvägar för gods- och persontransporter så som Västra stambanan, Södra stambanan, Ostkustbanan, Bergslagsbanan och Godsstråket genom Bergslagen. Regionen berörs även av många viktiga banor som har sin start- och målpunkt inom eller i nära anslutning till regionen. Dessa är Mälarbanan, Svealandsbanan, Stråket Sala-Oxelösund, Dalabanan, Bergslagspendeln och Stångådalsbanan/ Tjustbanan. Många av de regionalt och nationellt mest betydelsefulla vägarna för transport av gods passerar genom regionen - Europavägarna E4, E18, E20 och E22 samt de nationella riksvägarna väg 50, väg 56 och väg 70. I Stockholm är Årsta den viktigaste terminalen för gods på järnväg. Rosersberg kan få motsvarande roll för gods som ska till eller från området norr om Mälaren. Hallsberg är regionens största nav för godstransporter på järnväg. Godset på lastbil samlas på terminaler utspridda i regionen. Figur 18 Inom Västerås och i Västerås närhet finns många av regionens och landets viktiga infrastrukturstråk samt noder för på-, av- och omlastning. Kollektivtrafik AB Västerås Lokaltrafik är entreprenör vilket innebär att de kör och ansvarar för den trafik som VL/Kollektivtrafikmyndigheten planerar. Det sker i genomsnitt cirka delresor per dag med den allmänna kollektivtrafiken i Västerås kommun Större andel sker på vardagar och färre under helger. 110 st bussar är aktiva vid Västeråsdepån varav 95 % drivs med biogas. Bussarna drivs även av diesel men det finns även någon elbuss på prov. 40

57 Skoltrafik har 14 linjer och 900 stycken resande under skoldagar. Cirka 510 resor till/från vårdinrättning inom Västerås kommun, inklusive sjukresor på flexlinjen. Antalet resor med färdtjänst är cirka 360 med start eller slut inom Västerås kommun, inklusive färdtjänstresenärer på flexlinjen. Sjuk- och färdtjänstresorna beställs och planeras i kollektivtrafikmyndighetens beställningscentral vid sjukhusområdet. Båttrafik Turlistbelagd båttrafik sker under sommarveckorna mellan Färjkajen Östra Holmen Elba Öster Mälarstrand och Johannesberg. Ytterligare båttrafik finns till vissa andra öar,till exempel Almö-Lindö, Ridön och Skåpholmen. Näringslivets struktur och arbetsmarknad En balanserad näringslivsstruktur kännetecknar Västerås kommun; cirka anställda inom offentlig sektor, cirka inom handel och service och cirka anställda hos de regionala exportörerna. Västerås är en teknik- och handelsstad med högutbildad arbetskraft, västeråsbor har högre utbildning. Här finns cirka registrerade aktiebolag. Näringslivet domineras framför allt inom branscherna processtyrning, automation och industriell informationsteknologi, logistik och transport, inbyggda system, kraft och energi, järnvägsindustri och spårburna lösningar och handel. Västerås Science Park är idag landets femte största Sience Park. Kvalificerade tjänsteföretag inom alla branscher finns representerade i Västerås kommuns näringsliv. Sedan många år är staden ett regionhandelscentrum i Mälardalen. Några av de stora livsmedelskedjorna ICA, Coop och Martin och Servera finns här med stora lagercentraler. Med sitt läge i Mälardalen har Västerås ett stort omland, inte minst när det gäller handel. Det totala handelsindexet ligger på 131 vilket innebär att 31 procent av köpkraften kommer från omlandet. 41

58 20 största företagen i Västerås Företagsnamn VÄSTERÅS KOMMUN VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTING ABB AB ICA SVERIGE AB BOMBARDIER TRANSPORTATION SWEDEN AB ATTENDO SVERIGE AB MÄLARDALENS HÖGSKOLA POLISMYNDIGHETEN WESTINGHOUSE ELECTRIC SWEDEN AB AB VÄSTERÅS LOKALTRAFIK ADECCO SWEDEN AKTIEBOLAG COOP LOGISTIK AB FÖRSÄKRINGSKASSAN MÄLARENERGI AB NOVASIS MITT AB POSTNORD SVERIGE AB PROFFICE INDUSTRIAL & LOGISTICS AB SAMHALL AKTIEBOLAG Företagets storleksklass i regionen anställda anställda anställda anställda anställda anställda anställda anställda anställda anställda anställda anställda anställda anställda anställda anställda anställda anställda VÄSTMANLANDS STÄD & FLYTT-TJÄNST AKTIEBOLAG anställda ENICS SWEDEN AB anställda 42

59 In- och utpendling De största inpendlingskommunerna och inpendlingslänen för personer som arbetspendlar till Västerås, år 2011 Inpendling till Västerås från Kommun Personer Hallstahammar Sala Surahammar Eskilstuna Köping Enköping 975 Stockholm 647 Uppsala 395 Örebro 302 Arboga 271 Fagersta 206 Kungsör 190 Heby 142 Skinnskatteberg 107 Avesta 105 Göteborg 96 Norberg 91 Strängnäs 90 Håbo 76 Ludvika 63 Övriga kommuner Totalt Län Västmanlands län Uppsala län Södermanlands län Stockholms län Örebro län 449 Övriga län Totalt

60 De största utpendlingskommunerna och utpendlingslänen för arbetspendlande västeråsare, år 2011 Utpendling från Västerås till Kommun Personer Stockholm Eskilstuna 994 Hallstahammar 878 Enköping 675 Sala 601 Köping 509 Surahammar 420 Solna 382 Uppsala 296 Örebro 255 Fagersta 200 Göteborg 142 Arboga 134 Sundbyberg 124 Sigtuna 113 Utlandet 112 Järfälla 87 Sollentuna 80 Ludvika 77 Huddinge 67 Övriga kommuner Totalt Län Stockholms län Västmanlands län Södermanlands län Uppsala län Örebro län 311 Övriga län Totalt

61 Inpendling till Västerås kommun år 2009 Näringsgren Jordbruk, skogsbruk och fiske 154 Tillverkning och utvinning Energi och miljö 194 Byggverksamhet Handel Transport 725 Hotell och restauranger 186 Information och kommunikation 538 Kreditinstitut och försäkringsbolag 173 Fastighetsverksamhet 171 Företagstjänster Civila myndigheter och försvaret 966 Utbildning 879 Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster 413 Okänd bransch 25 Samtliga näringsgrenar

62 Kommun Antal Hallstahammars kommun 449 Sala kommun 279 Surahammar kommun 272 Enköping kommun 146 Köping kommun 143 Fagersta kommun 92 Eskilstuna kommun 74 Arboga kommun 57 Skinnskatteberg kommun 42 Stockholm Stad 34 Norberg kommun 30 Smedjebackens kommun 21 Avesta kommun 18 Håbo kommun 13 Kungsör kommun 12 Uppsala kommun 10 Heby kommun 8 Ludvika kommun 8 Gotland kommun 7 Mora kommun 7 Övriga kommuner 100 st 185 Totalt Av dessa antas ca pendla dagligen till och från Västerås. Utomkommuns elever i Västerås Figur 19 Utomkommuns elever i Västerås. 46

63 Kraftvärmeverk Figur 20 Kraftvärmeverket i Västerås. Flygmontage Sjöhagsvägen. Källa: Scheiwiller Svensson Arkitektkontor AB Västerås kraftvärmeverk KVV som är Sveriges största, sett till installerad effekt ligger cirka tre kilometer väster om Västerås centrum i anslutning till djuphamnen. Vid KVV sker en kombinerad produktion av el och fjärrvärme. De bränslen som KVV använder idag är tjockolja EO5, lättolja EO1, tallbecksolja, kol, biobränslen (torv, träflis, bark och sågspån) byggavfall samt avfallsbränslen. Produktionen sker huvudsakligen med avfallsbränslen samt förnyelsebara biobränslen. Totalt har kraftvärmeverket idag 5 block (pannor inklusive turbin) samt en panna som är kopplat parallellt med turbin 4 tillsammans med panna 4. Panna 3 kan enbart eldas med EO5, och används idag endast som en effektreserv till Svenska kraftnät under vintersäsongen. I bränsleberedningsanläggningen för panna 6 sker det mottagning, beredning i form av avskiljning av metall, glas, sten för att få ett berett och färdigt industri- och hushållsavfall. Bränsleberedningen hanterar årligen cirka ton industri- och hushållsavfall. För att kunna lagra det beredda bränslet under en kortare tid, finns det i direkt anslutningen till bränsleberedningen ett ballager för lagring av balat bränsle inomhus. Detta som en bränslebuffert om ett haveri på bränsleberedningen skulle ske. Huvuddelen av produktionen av fjärrvärme i Västerås sker på KVV, men även i Hallstahammar (HVC), Hetvattencentral Gasverket (HVG) kan produktion ske, dock till en ringa del i förhållande till KVVs produktion. Dessa anläggningar är reservanläggning för fjärrvärmenätet i Västerås. 47

64 Fjärrvärme Västerås kraftvärmeverk förser utöver Västerås kommun också de omkringliggande tätorterna Hallstahammar, Kolbäck och fr.o.m även Surahammar med fjärrvärmevärme (se karta). Fjärrvärmeutbyggnaden i Västerås påbörjades år 1954 och omfattar idag ett drygt 80 mil långt ledningsnät. Fjärrvärmenätet i Västerås är ett av de större i Sverige i leveransvolym räknat. Cirka 95 procent av fastighetsbeståndet i Västerås kommuns tätorter är anslutet till fjärrvärmenätet. Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) är Västerås kommun den kommun i landet med högst andel småhus med fjärrvärme som enda uppvärmningskälla. Nästan 73 procent av småhusen värms med fjärrvärme, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på cirka elva procent. Dock finns ett antal småhus som har annan uppvärmningskälla. Det kan till exempel vara el, ved, olja och värmepumpar. Figur 21 Karta över fjärrvärmenätet. 48

65 Fjärrkyla Mälarenergi producerar cirka 28 GWh fjärrkyla per år som levereras till 70 anläggningar i Västerås. Fjärrkyledistributionen sker främst till Centrallasarettet, offentliga lokaler, butiker, kontor, datorhallar samt 2 flerbostadsfastigheter. Fjärrkyleanläggningen ligger centralt placerat i Västerås. Fjärrkylenätet har en längd av cirka 15 kilometer. Utbyggnadsplanerna för Västerås fjärrkyla gäller framför allt fastigheter i city. Figur 22 Fjärrkylenätet i Västerås. 49

66 Elnät Nätägare i kommunen är Mälarenergi Elnät AB och Vattenfall Eldistribution AB. Inom Västerås kommun är det hög tillgänglighet på elnätet. Västerås har en anslutning mot stamnätet. Från anslutningen finns tre regionnät anslutna. Vid ett totalavbrott på regionnätet finns möjligheten att driva delar av nätet i så kallad ö-drift. Detta innebär att inmatningen från regionnätet är bruten och att elleverans till kommunen måste produceras i kraftvärmeverket KVV i Västerås. Från KVV finns möjligheten att koppla upp ett lokalt begränsat elnät som kan förse delar av kommunen med el. Hur mycket el som kan levereras är beroende av hur mycket el som kan produceras i KVV och hur störningssituationen ser ut. Ö-drift har aldrig provats i praktiken. Mottagningsstationerna i de flesta tätorterna i kommunen har god redundans på inkommande ledningar. Irsta mottagningsstation är radialmatad, ansluten mot en inkommande ledning. Vissa områden på landsbygden är radialmatade, exempelvis Kärrbo och Mälaröarna. Dessa områden ses successivt över för att säkra att ellagens krav på max 24 timmars elavbrotts uppfylls. En stor del av lokalnätet i kommunen består av jordkabelledningar. En del av kabelnätet är av äldre typ och har större risk för spontana fel än ett nyare elnät. I kommunen finns nätstationer som är strandnära placerade, där risk för erosion/ras/skred finns. Figur 23 Karta över elnätsägarna i Västmanland. 50

67 Avbrottsminuter per kund Antal avbrott per kund Statistik över elavbrotten i Sverige och Västerås Elavbrott ger upphov till höga kostnader och olägenheter för både näringslivet och för hushållen. Svenska hushåll drabbades under 2013 av i genomsnitt 1,3 avbrott och hade en genomsnittlig sammanlagd avbrottstid på 150 minuter. Tiden är väldigt väderberoende och den genomsnittliga avbrottstiden över tid i Sverige ligger på 150 minuter. Leveranssäkerheten är betydligt bättre för kunder som är anslutna till stadsnät än för kunder som är anslutna till landsbygdsnät. Mellan 1998 och 2010 hade landsbygdskunderna i genomsnitt omkring fem gånger så många avbrott och trettio gånger så många avbrottsminuter som stadskunderna. Totalt var det nästan abonnenter som har haft avbrott längre än 24 timmar under 2013 vilket motsvarar cirka 1,4 procent av alla kunder. Detta kan jämföras med 2008 då det var cirka kunder som påverkades, vilket motsvarar cirka 0,5 procent och 2010 då det var med kunder vilket motsvarar cirka 0,03 procent Avbrottstid och avbrottsfrekvens 1,4 1, ,0 0,8 0,6 0,4 0, ,0 Avbrottstid (vänster axel) Avbrottsfrekvens (höger axel) Figur 24 Statistik på elavbrott som berört Mälarenergi Elnäts stationer i Västeråsområdet. Avbrotten här rör både från eget nät och överliggande regionnät. 51

68 Dricksvattenförsörjning Mälarenergi AB ansvarar för den kommunala dricksvattenförsörjningen. Det kommunala vattenledningsnätet sträcker sig från Hässlö och Fågelbacken till en stor del av kommunen, se karta nedan. Utöver detta ledningsnät finns ett mindre kommunalt vattenledningsnät på Nyckelön. Figur 25 Karta över vattenledningsnätet i Västerås kommun. 52

69 I Västerås kommun finns tre kommunala vattentäkter. Se tabell. Vattentäkt Mälaren Fågelbacken * Hässlö* *Med vattenverk Typ av täkt: Ytvattentäkt Grundvattentäkt med konstgjord infiltration i Badelundaåsen Grundvattentäkt med konstgjord infiltration i Badelundaåsen Vattenverk Hässlö och Fågelbackens vattenverk Varje dygn tas cirka m 3 råvatten från Västeråsfjärden i Mälaren till Hässlö vattenverk där förbehandling av vattnet sker. Efter förbehandlingen pumpas hälften av vattnet ut till infiltrationsplatsen på Hässlö medan den andra hälften pumpas genom en lång överföringsledning till infiltrationsplatsen vid Fågelbacken. Efter att vattnet har sjunkit ner i åsen strömmar det sakta genom åsen mot grundvattenbrunnarna, som är placerade vid både Hässlö och Fågelbacken. Cirka 10 procent av det uppumpade vattnet utgörs av naturligt grundvatten som kommer från åsens tillrinningsområde. Det konstgjorda grundvattnet pumpas upp ur åsen vid Hässlö och Fågelbacken och leds till vattenverken där det desinficeras och ph-justeras innan det pumpas ut på ledningsnätet. Mälarenergi har gjort en analys av risken för att kontaminerat vatten når råvattenintaget vid Hässlö vattenverk. I närområdet råder stor aktivitet, som exempelvis fartygstrafik, lastning/lossning, utsläpp av processvatten med mera. Resultaten visade att både ämnen med högre och lägre densitet än omgivande vatten kan nå råvattenintagen under de förhållanden och två scenarier som studerats, dock blir utspädningen av respektive ämne god. Vattenskyddsområden Centralortens vattentäkter (Västeråsfjärden och Badelundaåsen) fick ett nytt vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter fastställt av Länsstyrelsen i Västmanlands län i maj Vattenskyddsområdet och föreskrifterna ger tillsyningsmyndigheten större möjlighet att kontrollera, påverka och styra miljöstörande verksamheter på och längs Badelundaåsen samt i Västeråsfjärden. Vattenskyddsområdet skapar även rådrum så att de som är ansvariga för vattentäkten får en möjlighet att hinna agera om något oförutsett händer. 53

70 Figur 26 Nya vattenskyddsområden med zonindelning. 54

71 Större enskilda dricksvattenförsörjning Större enskilda dricksvattentäkter som försörjer grupper av fastigheter i Västerås kommun. Vattenverk Gruffets Holme Harakers vattenverk Högåsen Sevalla Svanå samfällighet Gesala Romfartuna Kyrkbys samfällighetsförening Sundängens camping Södra Björnön Tidö slott Ängsö slott Försörjda hushåll eller verksamhet 40 hushåll Ca 30 hushåll + skola 20 hushåll Förskola + 11 hushåll 15 hushåll ca 15 hushåll + äggpackeri 8 hushåll + skola, kyrka och församlingshem 2 hushåll + Campinggäster Stugby (55 stugor) och 24 husvagnsplatser 12 hushåll + restaurang 8 hushåll + servering 55

72 Avloppssystem och reningsverk Kungsängsverket är Västerås avloppsreningsverk och renar spillvatten från hushåll och industrier. Hit kommer cirka 50 miljoner liter avloppsvatten i retur varje dygn. Allt spillvatten leds till reningsverken innan det går ut i Mälaren, medan dagvattnet i regel leds direkt till Mälaren. Mindre reningsverk finns också i Skultuna och Nyckelön. Idag finns det över 600 km spill- och tryckavloppsledningar som är anslutna till Kungsängens avloppsreningsverk i Västerås. Figur 27 Spillvattennätet i Västerås tätort med omnejd. 56

73 Figur 28 Dagvattennätet i Västerås tätort med omnejd. Dagvattennätet är över 460 km långt. I figuren finns även de stora bergssprängda dagvattentunnlarna med som transporterar dagvatten från stadens norra och västra delar till Svartån och Kapellbäcken. Figur 29 Områden med kombinerade avloppsledningar, ca 5 % av spillvattennätet är kombinerat. Utöver dessa finns även kombinerade ledningar i delar av Tillberga och Ändesta. 57

74 Bräddavlopp och nödutlopp på spillvattennätet För att avloppsvatten inte ska stiga upp i fastigheter vid hydraulisk överbelastning eller vid haverier är spillvattennätet försett med bräddavlopp och nödutlopp. Bräddavloppen finns nedströms de områden där kombinerade ledningar finns och där hydraulisk överbelastning kan förekomma. Nödutloppen finns vid de flesta spillvattenpumpstationerna. En del pumpstationer används för att avlasta vissa delar av spillvattennätet vid stora flöden. En del av flödet pumpas då till en annan del av spillvattennätet. De flesta bräddavloppen är lokaliserade i centrala Västerås medan pumpstationerna oftast ligger mer spritt i stadens yttre delar. Stadsnätet i Västerås I Västerås är det fiberoptiska nätet (stadsnätet) väl utbyggt inom tätorten. Det består av ett centralt huvudnät med fyra viktiga huvudnoder som är byggda med redundans. Från dessa noder är nätet byggt till 20 distributionsnoder från vilka sedan accessnät når fastigheter och slutanvändare via enskilda överlämningspunkter. Driften och övervakning av nätet sker från FIBRA AB med beredskap dygnet runt. Kommunikationen är i högsta grad beroende av strömförsörjning. De fyra huvudnoderna är försedda med batteribackup för att säkra driften vid eventuellt strömavbrott. Kommunikationen är dock beroende av att även distributionsnoder och överlämningspunkter har batteribackup. I Västerås har 60 procent av hushållen tillgång till stadsnätet samt samtliga kommunala arbetsställen och cirka företag. Allmännyttans fastighetsbestånd är anslutet och samtliga studentbostäder. Ett stort antal villor ingår i de anslutna fastigheterna. Tjänster som nyttjas i stadsnätet är utöver internet och telefoni även TV samt larm, fastighets- och övervakningstjänster. Trenden är att det går alltmer samhällskritisk information i nätet samt tjänster som e- hemtjänst. En ständig utbyggnad sker av stadsnätet med anslutningar till befintliga fastigheter och nybyggnation samt även Mälarenergikoncernens olika anläggningar. Dessutom ansluts ett stort antal mobilmaster till stadsnätet vilket medför att även den mobila trafiken är beroende av stadsnätet. Idag når stadsnätet även en del ytterområden som Skultuna, Hökåsen, Tillberga, Tidö-Lindö, Enhagen, Ekbacken, Barkarö, Örtagården och Kärrbo. 58

75 Figur 30 Följande bild visar i grova drag utbyggnaden av stadsnätet. Figur 31 Karta över hur nätet i stort ser ut samt hur Fibras nät kan nå omvärlden via KN7 hos Stokab eller via Accessbolaget och Utsikt. 59

76 Vattenkraft och vattenreglering i Västerås Inom Västerås kommun förekommer endast mindre vattenkraftverk och regleringsdammar. Dessa förekommer uteslutande i Svartån. Kraftverken är av så pass ringa storlek att driftavbrott inte påverkar elnätet i kommunen i övrigt. Den mest tydliga risken med vattenregleringen är risken för dammbrott och påföljande risk för översvämning. Dammar klassificeras utifrån ett system för konsekvensklassning som dammägarna själva använder som utgår från RIDAS (Kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet). Detta system har använts i många år och klassningen är av de flesta dammägare beslutad och klar. De regleringsdammar som förekommer i Västerås är av mindre storlek och medför därför endast små och lokala konsekvenser vid ett dammbrott. Dessutom finns sedan 2014 en förordning om dammsäkerhet (SFS 2014:214) som bland annat innebär att dammar ska konsekvensklassas under av Länsstyrelsen, baserat på underlag som tillhandahålls av verksamhetsutövare. Beroende på vilken konsekvensklass en damm tilldelas, ska löpande inspektioner, dammsäkerhetsutvärderingar, rutiner vid nödsituationer mm upprättas och genomföras. System för att upprätthålla en god dammsäkerhet är således väl etablerade och inarbetade både i lagstiftning, hos myndigheter och verksamhetsutövare. Matproduktion inom Västerås stad Restaurangenheten Restaurangenheten lagar mat till 131 enheter (5 gymnasium, 46 skolor, 80 förskolor) 65 produktionskök- lagar all mat 13 mottagningskök- lagar pasta, ris, potatis samt grönsaker. 12 serveringskökförbereder grönsaker 41 obemannade enheter dit vi levererar allting, frukost och mellanmål tillreds av förskolepersonal Portioner: lunch ca 220 dagar per år Måltidsenheten 9 tillagningskök 1 mottagningskök 10 obemannade kök 7 servicehusrestauranger- tillagningskök 3 produktionskök- tillagningskök 10 vårdboende som får kompletta måltider men tillreder frukost, kvällsmål samt mellanmål. Därmed är de att betrakta som serveringskök. 2 äldreboenden lagar sin egen mat. Portioner: 1500 lunch, 550 middag 365 dagar per år Leveranser och avbrott Beroende på verksamhet kommer leveranser av livsmedel 1-4 ggr per vecka. Vid avbrott i leveranser räcker livsmedel 3-4 dagar för de elever och boende verksamheten är avsedd för. Då innebär det tömning av förråd, frysar och kylar 60

77 Om el och vatten slutar fungera räcker livsmedel och möjligheten att försörja elever och boende ca 1-2 dagar med bifintlig utrustning. Det finns inga resurser att försörja andra med livsmedel än de som bor och verkar i verksamheterna är avsedda för. 61

78 Samhällsviktig verksamhet i Västerås kommun Figur 32 Samhällsviktig verksamhet. En samhällsviktig verksamhet definieras som en samhällsfunktion av sådan betydelse att ett bortfall av eller en svår störning i funktionen skulle innebära stor risk eller fara för befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet eller samhällets grundläggande värden. En samhällsfunktion som har till uppgift att hantera en pågående allvarlig händelse eller kris så att skadeverkningarna blir så små som möjligt är också en samhällsviktig verksamhet. De samhällssektorer inom vilka viktiga samhällsfunktioner kan identifieras är följande. Dessa gäller generellt för de flesta kommuner i landet. 62

79 Identifieringen av samhällsviktiga aktörer i Västerås kommun grundar sig mycket på pandemiplaneringen 2009 och Styrel projektet 2011 och Samhällssektorer Energiförsörjning Finansiella tjänster Handel och industri Hälso- och sjukvård samt omsorg Information och elektronisk kommunikation Kommunalteknisk försörjning Livsmedel (inkl drickvatten) Offentlig förvaltning - ledningsfunktioner - stödfunktioner - tjänsteproduktion Samhällsfunktion Produktion och distribution av el, fjärrvärme, fjärrkyla, fossila bränslen och drivmedel. För Västerås kommun gäller specifikt kraftvärmeverket, biogasproduktionoch distribution, fjärrkylaproduktion- och distribution, OKQ8 bränsledepå samt överliggande elnät Betalningsförmedling, tillgång till kontanter, privata försäkringstjänster och värdepappershandel. Samtliga större banker finns etablerade i Västerås. I Västerås finns ett stort antal uttagautomater för kontakter. Västerås stads internbank är av stor betydelse för koncernen. Detaljhandel, IT-drift och IT-service, bygg- och entreprenadverksamhet, bevaknings- och säkerhetsverksamhet samt tillverkningsindustri. I Västerås finns webbleverantörer som levererar tjänster till samhällsviktigverksamhet i Sverige. Akutsjukhus, primärvård, psykiatri, läkemedelsförsörjning, smittskydd, samt omsorg om barn, funktionshindrade och äldre. I Västerås finns bland annat Västmanlands sjukhus vilket är länets största sjukhus och 40-tal äldreboenden. Teletjänster, Internet, radio- och TV-utsändningar, distribution av post, produktion och distribution av dagstidningar samt radio och TV. SR P4 Västmanland, Vlt och Västerås tidning har sina huvudredaktioner i Västerås. Svt har också redaktion i Västerås. I Västerås finns också internetleverantörer och större serverhallar. Dricksvattenförsörjning, hantering av avlopp, renhållning, samlingsplatser, sophantering samt väghållning. Jordbruk samt tillverkning, distribution och kontroll av livsmedel. I Västerås finns bland annat centrallager för ICA, COOP och Martin och Servera samt några producenter av livsmedel (b.la Hilton Food) samt storkök. Inom Västerås kommun finns drickvatten produktion och distribution. Regional ledning och lokal ledning, tillsyns- och tillståndsverksamhet, expert- och analysverksamhet, indikerings- och laboratorieverksamhet, utbildningstjänster samt begravningsverksamhet. Länsstyrelsen i Västmanlands läns ledningsplats är placerad i Västerås. Västerås stad och stadshuset har en viktig betydelse för beslutsprocesser och demokratifrågor. 63

80 Skydd och säkerhet Socialförsäkringar Transporter Räddningstjänst, polis, domstolar, kriminalvård och SOS Alarm samt tullkontroll. I Västerås finns bland annat Polisens Länskommunikationscentral, larmcentral för SOS Alarm, kriminalvården (en anstalt och ett häkte) och Västmanlands tingsrätt. Hemvärnet och flera bevakningsbolag finns etablerade i Västerås. I kommunen finns också flera Rakel-objekt. Försäkringskassan finns etablerad i Västerås. Västerås stad har flera kontor som hanterar ekonomiskt bistånd. Väg-, järnväg-, sjö- och flygtransport samt förvaltning av transportinfrastruktur. I Västerås finns också Sveriges största insjöhamn. Västmanlands lokaltrafik har sin trafikledning samt huvuddepå etablerad i Västerås. Övrigt som är av betydelse att skydda inom kommunen Figur 33 Vad är av betydelse att skydda inom kommunen? Förutom att säkerställa samhällets funktionalitet och det är också viktigt att skydda natur- och kulturmiljö, klimat, miljö, hälsa, demokrati med mera. Skogsbranden i Västmanland visade tydligt vilket värde skogen har och bränderna i kulturbyggnader i Växjö och Norberg skapade djupa sår i dessa orter. I Västerås översiktsplan för 2026 finns redovisat vad är av allmän intressen och av nationell betydelse. 64

81 Kritiska beroenden för Västerås kommun Figur 34 Kritiska beroenden för Västerås kommun. Teknik- och samhällsutveckling har medfört en allt mer komplex väv av beroenden mellan olika samhällsviktiga verksamheter. Försvinner elen eller om transporterna stannar så drabbas också en lång rad andra verksamheter. Globaliseringen har lett till en intensifiering av ekonomisk, social och politisk integration mellan olika länder och regioner. Beroendet av omvärlden har byggts in i samhället, vilket gör att de potentiella sårbarheterna ökar. I dagens globaliserade värld kan Sverige påverkas mycket av en kris som startar i ett annat land, till exempel ett krig eller ett vulkanutbrott. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap redovisar, utifrån ett regeringsuppdrag, med flera rapporter identifiering och analys av kritiska beroenden. Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera definieras som kritiska. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar, som kan få 65

82 till följd att en extraordinär händelse inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort. Västerås kommuns beroenden är i stort sett de samma som för de flesta andra kommuner i Sverige till exempel: Vatten och avlopp Elförsörjning inklusive överliggande nät Fjärrvärme Vård och omsorg Arbetskraft Drivmedel Elektroniska kommunikationer Transporter och infrastruktur Livsmedelsförsörjning Finansiella tjänster Bevakning Demokratiska vägar In pendlande arbetskraft De som skiljer Västerås kommun från genomsnittet av Sveriges kommuner är vårt beroende av fjärrvärme, biogas, fjärrkyla, hamnen och flygplatsen. Biogasen driver till exempel en stor del av Västerås lokaltrafiks och Västmanlands länstrafiks bussar. Fjärrkylan är viktig för att till exempel kyla IT-hallar och sjukhuset. Hamnen är till exempel betydelsefull för inleverans av bränsle till Västerås kraftvärmeverk och råvaror till OKQ8:s bränsledepå. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (före detta Krisberedskapsmyndigheten) har utvecklat en metod för beroendeanalys. Enligt den modellen bedöms beroendets styrka, enligt följande skala: Kritiskt beroende: Verksamheten har inga stötdämpare och en mycket begränsad uthållighet. Tydligt beroende: Verksamheten har vissa stötdämpare och en viss uthållighet. Svagt eller osäkert beroende: Verksamheten kan få svårigheter under vissa väldigt specifika förutsättningar, men kan i de allra flesta fall hantera störningen väl. Västerås kommuns beroende av fjärrvärme och biogas är kritiskt. Fjärrkyla och hamnen bedöms som tydligt. Svagt eller osäkert beroende till Stockholm-Västerås flygplats. Definitioner Konsekvenser: Vad händer med den egna verksamheten om en verksamhet den är beroende av inte fungerar? Stötdämpare: Finns det alternativa sätt att tillgodose behov, utan den verksamhet man är beroende av? Uthållighet: Hur länge klarar sig verksamheten utan den verksamhet den är beroende av? 66

83 Allmänna riskbilden för Västerås kommun Naturolyckor och klimat relaterade risker är relativt ovanliga i vår del av världen och Sverige, det är i första hand människor och våra verksamheter som orsakar de största riskerna i vår omgivning. Dagens klimat De flesta vädersystem som berör Västmanland passerar med den dominerande västvinden och har sitt ursprung över Atlanten. Detta innebär att regn- och snöområden har påverkats både av Norges och Sveriges bergskedjor innan de når fram, och mycket avnederbörden har då hunnit falla ur molnen. Västmanlands låglänta områden ligger delvis i lä från bergskedjorna. Mälardalen har, med tanke på breddgraden, ett gynnsamt klimat, särskilt avseende temperaturen. Närheten till Mälaren och Östersjön dämpar temperatursvängningarna och minskar frostläntheten, jämfört med motsvarande breddgrader. Klimatet i Västerås kommun liknar klimatet vid Sveriges ostkust. Framtidens klimat En svensk statlig utredning Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) kartlagde samhällets sårbarhet för extrema väderhändelser och successiva klimatförändringar på kort, medellång och lång sikt. Länsstyrelsen i Västmanlands län har utifrån denna utredning gjort en analys för att beskriva de pågående och förväntade klimatförändringarna ur ett regionalt perspektiv till år 2100 (Rapport 210:18) men även delvis ur ett globalt. I analysen beskrivs även konsekvenserna av klimatförändringarna och hur dessa kan komma att påverka samhället och dess medborgare och 2015 har SMHI på Länsstyrelsen i Västmanlands uppdrag utfört en regional klimatanalys för Västmanlands län. Analysen omfattar en stor mängd data och beräkningar som syftar till att ge en översiktlig bild av klimatförhållandena i länet såväl under dagens klimat som i framtidens klimat. Arbetet är baserat på beräkningar från SMHI samt klimatscenarier från den internationella klimatforskningen. Framtidsberäkningarna sträcker sig i första hand tidsperioden till år I Västmanlands län är de förväntade klimatförändringarna fram till år 2100 bland annat följande: Tydlig ökning av årsmedeltemperaturen. Cirka 3-5 o C. Störst uppvärmning sker vintertid med upp mot sex grader. Värmeböljor från 2 till 18 dagar/år och extrem värme ökar. Graddagar kylning ökar. Behoven av kylning har hittills varit små i Sverige. För Västmanlands län var medeltalet för referensperioden graddagar. Mot slutet av seklet beräknas ökningen till i medeltal 130 graddagar. Behovet av energi för kylning förblir dock mycket litet i jämförelse med uppvärmningsbehovet, även i framtiden, även fast graddagar uppvärmning minskar. Årsmedelnederbörden ökar med cirka 15-20%. Nederbörden ökar under vintern och våren. De kraftiga regnen beräknas öka. Högre höst-vinterflöden och lägre vårflod. Lågvattenperioden blir längre och med lägre flöden. Svartån har något ökade tillrinningar. Medelvindhastigheterna har minskat under 1900-talet. Framtiden är osäker. Vegetationsperioden kommer att förlängas med 50-80dagar. Snötäckets varaktighet minskar med upp till 60 dagar. Mindre is på sjöar och vattendrag. 67

84 Antalet dagar med låg markfuktighet ökar i framtiden. Från dagens cirka 15 dagar till dagar eller i värsta fall dagar mot slutet av seklet. Det innebär en ökad risk för bränder i skog och mark. Skyfall i framtiden Trots att nederbörden sommartid ser ut att minska i framtidens Sverige så kommer risken för skyfall att öka (IPCC, 2013). Eftersom skyfall kan vara väldigt lokala fenomen så är de svåra att prognostisera. Vid simulering av nederbörd i framtida klimatscenarier utvärderas oftast långa tidssteg så som dygn, månad eller under en viss årstid. Därför finns det bara ett fåtal analyser av framtida korttidsnederbörder så som skyfall i Sverige. Enligt IPCC:s klimatscenarier förväntas antalet dagar per år med kraftig nederbörd (minst 10 mm per dygn) att öka med 5-15 dagar från normalperioden till år 2100 beroende på vilket scenario som används (SMHI, 2014f), se figur 36. Detta innebär att det i värsta fall kan bli nästan en fördubbling av antal dagar per år med en nederbördsmängd på 10 mm. Västmanlands län är utmarkerat på kartan och där ses en ökning med maximalt 8 dagar per år. Dock visar scenarierna att antal dagar sommartid med kraftig nederbörd maximalt kommer öka med ett par dagar i länet. Figur 35 Beräknad genomsnittlig förändring av antal dagar per år med kraftig nederbörd (10 mm per dygn) för perioden jämfört med enligt scenarierna RCP 2,6, RCP 4,5 respektive RCP 8,5. Scenarierna visar ett genomsnitt av flera olika klimatscenarier och skalan anges i antal dagar. Västmanlands län är markerat på kartan (SMHI, 2013a). Förutom fler dagar med kraftig nederbörd kommer även den största dygnsnederbörden att vara större i slutet av detta århundrade än under normalperioden Beroende på vilket scenario som används kommer den största dygnsnederbörden öka med procent från dagens genomsnittliga 35 mm för Svealand (SMHI, 2014h, 2013a). Vid en jämförelse av hur en dygnsnederbörd med återkomsttiden 10 år har förändrats historiskt i Sverige, ses en genomsnittlig ökning på 6,4 procent från perioden fram till (Olsson och Foster, 2013). Då dagens regn med återkomsttiden 10 år innehåller en större mängd vatten än regnet med samma återkomsttid från den tidigare perioden, innebär det att det ursprungliga regnet med återkomsttiden 10 år inträffar oftare. På grund av klimatförändringarna förväntas återkomsttiden för olika regnintensiteter bli kortare även i framtiden (Söderberg m.fl., 2011). En förenklad metod för att uppskatta regnets framtida storlek är att använda så kallade klimatfaktorer, vilka representerar den procentuella ökningen av nederbörden i framtiden jämfört med normalperioden. Denna 68

85 faktor kan multipliceras med dagens nederbörd för att undersöka hur framtidens nederbörd kan se ut (Svenskt Vatten, 2011). Som tidigare nämnts visar RCP-scenarierna för Västmanlands län en procentuell ökning av nederbördsmängden på 5-30 procent närmare år Med hjälp av detta, och beräkningsmetod enligt Dahlström (2010) har en sammanställning gjorts över den förväntade återkomsttiden för olika regnintensiteter mot slutet av detta århundrade. Sammanställningen ses i figur 29. En regnvaraktighet på 30 minuter har använts vid beräknandet av de framtida återkomsttiderna. Vid intensivare regn är osäkerheterna större för de framtida scenarierna, därför beräknas även den framtida återkomsttiden för en extrem ökning på 50 procent. Figur 36 Hur framtidens återkomsttid för olika regn beror på olika klimatfaktorer. Många forskare är eniga om att Sverige i framtiden kommer drabbas av fler skyfall under sommaren. Från de klimatmodeller som finns tillgängliga idag är det dock svårt att bedöma hur kraftiga dessa skyfall kommer att bli i urbana miljöer då modellernas upplösning vanligtvis är på 50 x 50 km (Svenskt Vatten, 2011). 69

86 FRAMTIDA NEDERBÖRD I SVERIGE ENLIGT IPCC:S KLIMATSCENARIER Figur 37 Årsnederbördens beräknade förändring (%) för perioden jämfört med enligt scenarierna RCP2,6, RCP4,5 respektive RCP8,5. Scenarierna visar ett genomsnitt av flera olika klimatscenarier. Västmanlands län är markerat på kartan (SMHI, 2013a). Figur 38 Förändringen av årsnederbörden (%) i Västmanlands län under perioden jämfört med normalperioden Staplarna är medelvärden från observationer där de gröna staplarna överstiger den normala nederbörden under normalperioden och de gula har mindre nederbördsmängd än normalt. Den svarta kurvan representerar ett medelvärde från nio olika klimatscenarier för scenario RCP 2,6 och det grå fältet visar variationen för klimatscenarierna (SMHI, 2013a). 70

87 Figur 39 Förändringen av årsnederbörden (%) i Västmanlands län under perioden jämfört med normalperioden Staplarna är medelvärden från observationer där de gröna staplarna överstiger den normala nederbörden under normalperioden och de gula har mindre nederbördsmängd än normalt. Den svarta kurvan representerar ett medelvärde från nio olika klimatscenarier för scenario RCP 8,5 och det grå fältet visar variationen för klimatscenarierna (SMHI, 2013a). 71

88 Konsekvenser av klimatförändringar Klimatfaktorernas påverkan på systemtyper för Västerås (Konsekvenserna av klimatförändringarna) kommer att påverka många olika samhällssektorer vilket flera olika myndigheter, forskare och andra organisationer har analyserat. Många negativa konsekvenser framkommer, men även en del positiva. I tabellen nedan redovisas specifika och generella konsekvenser för Västerås för de olika systemtyperna. Materialet är framtaget utifrån inventerat material och genomförd workshop i Västerås med flera olika aktörer inom Västerås kommun. Systemtyp Klimatfaktor Konsekvens Specifikt för Västerås Vägar, järnvägar, flyg Skyfall och långvarig nederbörd Översvämning av låglänta vägpartier och tunnlar, trafikavstängning och skador på vägar, vägbanker och broar som följd. Högre belastning på dagvattensystem vid vägar och på flygplatser, kan kräva ombyggnader. Emausmotet på E18 känsligt vid kraftig nederbörd. Översvämningskänslig tunnel under Norrleden. Erosion av gång- och cykelväg och grusväg inträffat. Höga flöden och vattenstånd Risk för bortspolning av vägar och väg- /järnvägsbankar och därmed trafikstopp. Till följd av ökade risker för ras, skred och erosion även risk för bankonstruktioner och skadade broar. Svartån, nära utloppet i Mälaren riskerar järnvägen och ett antal allmänna vägar att påverkas av höga flöden i Svartån och/eller höga nivåer i Mälaren. Problematik finns även kring Lillån och Sagån. Översvämning av Mälaren påverkar flygplatsen och vägar och järnvägar. Bland annat finns översvämningsrisk vid broförbindelsen till Björnön och Lindövägen till Tidö-Lindö. Ombyggnaden av Slussen påverkar mycket! Temperatur (ökad, nollgenomgångar) Avseende järnvägen kan ökad temperatur leda till mindre rälsbrott vintertid, men ökat underhåll under sommaren. Isbeläggning/snö Minskat behov av vinterunderhåll, ökad framkomlighet. Minskad isläggning på Mälaren kan minska möjligheterna till bland annat isvägar för de boende på Mälaröarna. 72

89 Kraftig vind Risk för stormfällning av skog och avbrott på järnväg och väg. Tjäle Beroende på hur tjälen använts som resurs i över- och underbyggnader vid järnväg blir konsekvensen ökat eller minskat underhållsbehov då tjäldjupet minskar i framtiden. Generellt ersätts tjälrelaterade skador av värme- och vattenbelastningsskador. Även flygfältens bärighet kan påverkas. Åska Kan leda till ökat antal strömavbrott. Sjöfart Högvattenstånd och höga flöden Risk för översvämning och efterföljande skred. Vid höga vattenstånd i Mälaren påverkas Västerås hamn, risk för översvämning. Minskad framkomlighet för bränsle t.ex till Mälarenergi. Låga vattenstånd Problem i farleder, muddring kan krävas. Mälaren, yrkessjöfarten känslig. Framtida reglering i Slussen påverkar mycket. Isförhållanden Minskad isutbredning (säsong och yta) minskar kostnader för isbrytning. Sannolikt kommer perioden med istäcke på Mälaren att minska såväl som istäckets utbredning eftersom temperaturökning vintertid. Detta minskar kostnaderna för isbrytning för sjöfarten. Vindförhållanden En ev ökning av extrema vindar kan medföra problem för sjöfarten. Telekommunikationer Vindförhållanden Stormfällning medför ökade risker för system med luftledningar och master. Beroende av elnätets robusthet 73

90 Fibernät Beroende av elnätets robusthet Radio- och tvdistribution Beroende av elnätets robusthet Elsystem (nät/produktion) Höga vattenstånd, översvämning Översvämning kan slå ut nätstationer, elstolpar och anläggningar. Vid höga nivåer i Mälaren påverkas Mälarenergis nätstationer i mycket begränsad omfattning vid en återkomsttid på mer än 100 år. Vid en återkomsttid på strax under 1000 år slås en nätstation ut som Kungsängsverket (ARV) är direkt beroende av. Åska Risk för att friledningsnätet och nätstationer slås ut. Snö och is Luftburna ledningar är känsliga för isbildning, haverier till följd av detta vilket bör minska i framtiden (dels pga. mindre isbildning, dels pga. ökad andel nedgrävda kablar). Storm Kan leda till stolphaveri. Ökad nederbörd Kan generellt ge ökad möjlighet för vattenkraftproduktion. Dock ökad risk för röta och rostangrepp, vilket minskar livslängden på ledningsstolpar. Ökad temperatur Risk för minskad elproduktion pga. högre kylvattentemperatur. 74

91 Dammar Översvämningar/höga flöden Högre flöden i vattendragen i framtiden riskerar att drabba och orsaka problem i dammar i kommunen. Risk för dammbrott samt ev ökad risk för ras, skred, erosion av dammar till följd av översvämningar. I framtiden kommer 100- årsflöden i Svartån att öka. För övriga vattendrag varierar prognoserna. Följande dammar som riskerar att drabbas av naturolyckor identifierades av SGI: Skarpshyttebron, grunddamm samt kraftverksdammen (Västerås kraft), Forsby kvarn, Åkesta kvarn, Hällsjön, Bruksdammen. Även dammar utanför kommunens och länets gränser riskerar att drabba Västerås. Vind, tjäle, is Ökad vind kan ge risk för skador på dammar pga. vinduppstuvning och vågbildning, medan minskad tjäle och is ofta innebär mindre risk för skador. Fjärrvärme/fjärrkyla Höga vattenstånd, höga flöden, skyfall Översvämningsrisker för produktionsanläggningar samt risk för skador på isoleringsmaterial kring ledningar (varaktighet har betydelse). Höjda grundvattennivåer kan leda till sättningsskador, framförallt på gamla ledningar som är mindre tåliga, eller ledningsbrott. Mycket begränsade till begränsade konsekvenser på Västerås kraftvärmeverk vid höga nivåer i Mälaren. God förmåga finns dock att hantera den största risken. För de begränsade konsekvenserna (framförallt ekonomiska) finns mycket begränsad förmåga att hantera. Det är större risker för distributionen än produktionen i Västerås, har visats i en utredning gjord av Mälarenergi och Energimyndigheten. Ökad vattentemperatur. Påverkar produktionen av fjärrkyla. Fjärrkylan är viktig för sjukhuset, men bör ej påverkas av temperaturhöjning eftersom de har ett separat system/enskild anläggning. Avlopps- och dagvattensystem Skyfall Risk för överbelastade ledningar med t ex källareller marköversvämningar och bräddningar som följd. Även på verkan på enskilda avlopp. 75

92 Ökad nederbörd, omfördelning av nederbörd. Hög belastning på reningsverk med risk för bräddning. Höjda grundvattennivåer kan leda till ökade risker för sättningsskador på ledningar samt ökat in läckage. Studie gjord av Svenskt Vatten (Mälarenergi engagerade) har visat att temperaturökningen gör att mängden tillskottsvatten är konstant medan avrinningen i dagvattensystemen kommer att öka. Minskad kyla och tjäle Minskad risk för skador på ledningar. Höga vattenstånd Risk för dämning i utloppsledningar om höga vattenstånd i recipient, ger problem med avledning av dagvatten. Mälaren (påverkas av Slussens ombyggnad). Kungsängsverket (ARV) påverkas eller slås ut helt vid höga nivåer i Mälaren. Bl.a. finns beroende till nätstation som översvämmas. Kan få mycket allvarliga till mycket betydande konsekvenser för hela Västerås. Risker att ett antal pumpstationer slås ut. Dricksvattensystem (produktion och distribution) Översvämningar (olika orsaker), höga vattenstånd (Mälaren) Orsakar risk för avbrott, förorening (översvämning av olika föroreningskällor), risk för ras, skred, erosion (ledningar, täkter och produktion). Risk för naturolyckor finns i 2 grundvattentäkter inom kommunen: Hässlö och Fågelbacken. Hässlö påverkas vid en översvämning av Mälaren. Höga vattenstånd i Mälaren kan orsaka problem, påverkas mycket av Slussens ombyggnad. Råvattenpumpen från Mälaren påverkas vid höga nivåer (från begränsad till mycket betydande risk beroende på vattennivå) med risk för avbrott i dricksvattenproduktionen. Det krävs dock en relativt liten insats för att bygga bort denna risk. Ökad temperatur Ger högre vattentemperatur och risk för sämre vattenkvalitet t ex p.g.a. ökade humushalter, algblomning, förorening av mikroorganismer. Kan påverka alla länets vattentäkter. 76

93 Torka, minskad grundvattenbildning Påverkar dricksvattentillgången Stigande havsnivå Saltvatteninträngning Mälaren, Slussens ombyggnation påverkar Minskad kyla och tjäle Minskad risk för skador på vattenledningar. Byggnader (konstruktion) Nederbörd (olika typer), temperatur (ökad, nollgenomgångar) och luftfuktighet Risk för fukt- och mögelskador ökar (ffa träfasader samt tegel och puts med dålig avrinning), ökat underhållsbehov. Papptak (vanliga på industrier och småhus) är känsliga för höga temperaturer och kan få fuktskador vid dålig avrinning. Ökad temperatur kommer att leda till ökad fuktbelastning inomhus, vilket kan leda till mer mikrobiell belastning och mer husdammskvalster, vilket i sin tur kan leda till ökad risk för allergier. Vid nollgenomgångar kan vattenmättad puts få sprickor. Höjda grundvattennivåer och mer regn kan ge skador på grund och gynnsammare klimat för mögel i krypgrunder, medan ökad temperatur och fukt kan ge mer mögel generellt, ex inomhus och på kallvindar (ventileras med uteluft). Snölast Snömängden kommer att minska vilket innebär mindre belastning på takkonstruktioner. Vindförhållanden Soltimmar 77

94 Byggnader (värme och kylbehov) Temperatur (graddagar) Minskat värmebehov, ökat kylbehov. De minskade värmebehovet kommer att innebära stora kostnadsbesparingar i form av minskad energianvändning. Behovet av uppvärmning kommer att minska med ca en tredjedel för Västmanlands län i slutet av seklet (Graddagar för Västerås från ca 3400 till ca 2400). Behovet av kyla kommer att öka (från ca 0-10 graddagar till ca i slutet av seklet, varierar mycket, precis vid Mälarkusten betydligt fler!). Inga äldreboenden i Västerås har kylutrustning idag. Kan även behöva skärmas av/byggas om för minskad solinstrålning. Kan vara ett problem som måste hanteras akut. Hur planerar man för äldre som inte bor hemma? Solinstrålning, solskenstid, molnighet Byggnader kan behöva skärmas av/byggas om för minskad solinstrålning. Kan vara ett problem som måste hanteras akut. Hur planerar man för äldre som inte bor hemma? Eller på förskole- och skolgårdar samt lek- och badplatser. Vind Bebyggelse/bebyggd mark (naturolyckor) Översvämning (höga flöden, höga vattenstånd, skyfall) Skador på byggnader, problem med tillgänglighet, risk för skador på människor, avlopp/dagvattenproblem Ex Svartån, Mälaren. Risker finns för befintlig och planerad bebyggelse samt verksamheter. Risker och konsekvenser vid skyfall finns endast erfarenhetsmässigt bedömda. Ex drabbades områdena Knektgatan/Klockartorpet, Narvavägen, Hamre ridskola, Skallbergsskolan, av skyfall 2011 och delar av Västerås kommuns byggnadsyta riskerar att drabbas av översvämning av Svartån eller Mälaren. Enligt SGI:s analys riskerar 6 st exploateringsområden inom kommunen att drabbas av översvämning. 78

95 Ras, skred, erosion Mer och intensivare nederbörd såsom förändrade grundvattennivåer ökar sannolikt risken för ras, skred och erosion och därmed risker för byggnader och bebyggd mark. Delar av Västerås kommuns byggnadsyta riskerar att drabbas av ras, skred eller erosion. Enligt SGI:s analys riskerar 15 st exploateringsområden inom kommunen att drabbas av ras, skred eller erosion. Bebyggelse/ bebyggd mark (föroreningsspridning) Översvämning/ökad nederbörd Översvämningar och ökad nederbörd samt ras och skred kan medföra att föroreningar sprids från förorenad mark och deponier. Läckage till sjöar, vattendrag och vattentäkter kan öka till följd av mer regn, högre vattenstånd, ökad avrinning. Sediment i dagvattenledningar/- kulvertar riskerar spolas ut med höga föroreningshalter, oljeföroreningar etc. Ett flertal miljöfarliga verksamheter och förorenade områden (MIFO) inom Västerås kommun riskerar att drabbas av naturolyckor och därmed sprida föroreningar. Människors hälsa Ökad temperatur/fler värmeböljor Ökat antal dödsfall, äldreboenden, livsmedelshantering, smittspridning Nederbörd och hög temperatur, medeltemperatur och årstiders längd Ökad risk för smittspridning, nya spridningsmönster och sjukdomar. Naturolyckor Kan ge ökad risk för personskador och ökade problem för bl.a. sjukvård och hemtjänst. Jordbruk Nederbörd, ökad temperatur, växtsäsongens längd och start, torka, översvämning I huvudsak förbättras förutsättningarna för jordbruket med mindre frost, längre växtsäsong och möjligheter till ökade grödor. Däremot finns risk för nya skadedjur och sjukdomar till följd av ändrat klimat och ett ökat behov av bevattning och dränering. Svårigheter med att skörda pga. dränkt åkermark, förstörda skördar pga. nederbörd, problem med jorderosion. Total åkerareal ha. Inom Västerås arbetstillfällen inom jordbruk, skogsbruk och fiske <1% (ca 0,8), jämfört med riket ca 2 %. 79

96 Skogsbruk Nederbörd, temperatur, växtsäsongens längd, extrema vindar. Ökad tillväxt till följd av längre vegetationsperiod ger ökad virkesproduktion. Ökad frekvens av skador (insekter, svampar, storm, fukt/avrinning). Ev ökad stormfällning. Minskad tjäle ger ökade skador av skogsmaskiner, jorderosion. Totalt arbetade 517 pers inom jordbruk, skogsbruk och fiske år 2010 Fiske Förändrade vattenföringsmönster Mot slutet av seklet beräknas flödet i Svartån öka vintertid medan vårfloden minskar. Även sommartid kan flödena bli lägre. Perioderna med låga vattenföringar ser ut att bli längre. Fritidsfisket är viktigt för kommunens invånare. T.ex. Svartån. Naturmiljö Temperatur, nederbörd, flöden, växtsäsong mm Den biologiska mångfalden kan påverkas både positivt och negativt. Effekter av ex människans nyttjande och hushållning av natur och naturresurser ska också bedömas i relation till klimatförändringarna för att få en helhetsbild. Det finns även en risk för att främmande invasiva växter etablerar sig när klimatet förändras och blir varmare och fuktigare. Växter som idag inte är invasiva kan också ge problem under ändrade växtförhållanden. Vattenmiljö Ökad temperatur i vatten och luft, flödesmönster, vattenstånd, islossning. Utlakning av humus och närsalter kommer att öka till följd av ökad temperatur, tidigare islossning och ökad avrinning. Leder till färgade vatten, övergödning och ev mer alger och bakterier och därmed en sämre vattenkvalitet. Sediment i dagvattenledningar/- kulvertar riskerar spolas ut med höga föroreningshalter, oljeföroreningar etc. 80

97 Avfallshantering Längre perioder med ökad nederbörd Risk för ökad föroreningsspridning från deponier och verksamhetsytor. Risk för svårighet att sprida biogödsel på åkermark. Kan påverka produktionen av biogas och därmed drivmedelsförsörjningen till busstrafiken. Risk för försämrad framkomlighet med åtföljande svårigheter att samla in avfall. Risk för överbelastning och försämrad funktion hos enskilda avloppsanläggningar. Längre perioder med ökad temperatur Risk för sanitära olägenheter i samhället. Behov av tätare intervall för insamling av avfall. Risk för svårighet att avsätta framställda avfallsbränslen. Ökat lagringsbehov med ökad brandrisk. Enskilda avlopp Skyfall Risk för överbelastade ledningar med t ex källareller marköversvämningar som följd. Västerås har ca 10% enskilda avlopp Kulturmiljö Skyfall och långvarig nederbörd Risk för förstörda byggnader på grund av fukt. Högt vattenstånd och höga flöden Risk att översvämningar förstör kulturarv. Risk att byggnader med arkiv påverkas av översvämning. Västerås stad har ett lagstadgat ansvar för stadens arkiv Kraftiga vindar, förändrade grundvattenförhållanden, utebliven tjäle. Risk att stormfällda träd förändrar landskap och miljöer på ett oönskat sätt. 81

98 Konsekvenser av klimatförändringar i omvärlden Enligt FNs Klimatpanel, Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) har uppvärmningen ökat markant de senaste 50 åren. Det är sannolikt att detta till största delen beror på mänskliga aktiviteter. Enligt IPCC har utsläppet av växthusgaser ökat med 70 procent mellan 1970 och 2004 och den globala medeltemperaturen kommer med stor sannolikhet att öka med ytterligare 1,8-4,0 grader till slutet av detta sekel, jämfört med år Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen har vi i Sverige extra stora klimatförändringar att vänta. Bland annat är alla klimatscenarierna i denna utredning eniga om att temperaturen kommer att stiga mer i Sverige och Skandinavien än det globala genomsnittet. Modellscenarierna pekar på att medeltemperaturen i Sverige kommer att stiga med 3 5 grader till 2080-talet jämfört med åren Detta kommer innebära att klimatzonerna i Sverige snabbt flyttas norrut. Under 2020 talet kan det komma att innebära att Mälardalen kommer att få ett klimat som liknar dagens Skåne och i slutetet av 2000 talet norra Frankrikes Den nationella riskbilden kan komma att påverkas av utvecklingen i omvärlden där klimatförändringarna kan få än mer omfattande konsekvenser än i Sverige. Några exempel är att åtskilliga miljoner människor i bland annat norra Afrika och stora delar av Asien kan komma att lida brist på dricksvatten. Ytterligare miljoner människor, framförallt i Asien, kan komma att behöva flytta till följd av havsnivåhöjningen. Detta kan bland annat leda till stora flyktingströmmar. 82

99 Väder Figur 40 När SMHI utfärdar varningar så är det sällan Västmanlands län berörs trots att varningar har utfärdats för omkringliggande län. Trots modern teknik är det svårt att förutsäga när stormar, snökaos och översvämningar till följd av extrem nederbörd ska inträffa. Tack vare ny utrustning, avancerad kunskap och gedigen erfarenhet är meteorologerna ofta bra på att bedöma om det till exempel är regn att vänta. Däremot har de betydligt svårare att avgöra exakt var och hur mycket det ska regna. Enligt statisk över väder och historiska händelser har Västerås kommun en lägre risk jämfört med andra delar av landet. Jämfört med västkusten är sannolikheten för isstormar också lägre för Västerås kommun. Däremot har Västerås kommun drabbats av ett antal kraftiga skyfall med lokala översvämningar som följd. Senaste skyfallen drabbade Västerås 22 juli 2011 och 8 juli Båda händelserna har utvärderats och ett antal åtgärder har utifrån detta genomförts och planerats. 83

100 Nederbörd Figur 41 Klimatkarta som illustrerar uppskattad årsnederbörds medelvärde för den av WMO definierade normalperioden Källa Ett nederbördsrekord sattes 26 augusti 1996 då 146 mm föll under ett dygn (kl 07-07) i Hallstaberg öster om Västerås. Men 160 mm bedöms ha fallit på 24 timmar i Skultuna (15 km norr om Västerås) den 10 augusti

101 Snö Figur 42 Normalt största snödjup under vintern, medelvärde. Källa 85

102 Vind Figur 43 Normala vindenergiförhållanden. Källa 86

103 Temperatur Figur 44 Klimatkarta som illustrerar dygnets minimitemperaturers medelvärde i februari för den av WMO definierade normalperioden Källa 87

104 Figur 45 Klimatkarta som illustrerar dygnets maximitemperaturers medelvärde i juli för den av WMO definierade normalperioden Källa 88

105 Åska Åska kan förekomma under hela dygnet men vanligast är klockan svensk sommartid. Åska kan uppträda under hela året men i genomsnitt inträffar flest antal åskdagar över land i juli följt av augusti och juni. Figur 46 Antal åskdagar per år enligt observationer från SMHIs väderstationer (Sveriges Nationalatlas, 2004) Källa 89

106 Figur 47 Medelantal urladdningar per 10 km x 10 km, juni. Beräkningarna baseras på data för åren Källa Rymdväder Solstormar kan påverka viktiga samhällsfunktioner, som elnätet, tågtrafik, satelliter och flygtrafik. Två gånger per dygn tar SMHI emot prognoser för rymdväder från brittiska Met Office Prognoscenter för rymdväder. Prognoserna handlar om solens aktivitet. SMHI sammanställer underlaget och när det bedöms att det finns risk för kraftiga utbrott informeras berörda myndigheter vars verksamhet kan komma att påverkas. Enligt de bedömningar som görs är solaktiviteten för närvarande förhöjd vilket anses öka riskerna för fenomen som solstormar. Dessa fenomen kan orsaka störningar på jordens magnetfält och leda till en rad allvarliga effekter på tekniska system för satellitkommunikation, GPS, radiokommunikation och elkraftdistribution. Vid större händelser kan resultatet bli långvariga störningar i samhällsviktiga verksamheter såväl inom Europa som i ett vidare internationellt perspektiv. Men stora solstormar kan uppstå när som helst, även om statistiken visar att de kommer tätare under maximum i solcykeln. Sveriges geografiska läge i norra Europa betraktas som särskilt utsatt för konsekvenserna av rymdväder. 90

107 Det finns lite erfarenheter om solstormar. I Quebec, Kanada, 1989, mörklades hela staden eftersom solstormen slog ut stadens elsystem under nio timmar. Strömlösheten orsakade många allvarliga problem för stadens infrastruktur och invånare och det blev flera allvarliga olyckor inträffade på grund av den. Det senaste kända stora solutbrottet som drabbade Sverige inträffade 2003 och orsakade en timmes strömavbrott för abonnenter i Malmö. Enligt Svenska kraftnät är solstormar inget stort problem, moderna anläggningar är inte speciellt känsliga för den här typen av strömmar. Brand Västerås - Annan brand än i byggnad Figur 48 Annan brand än i byggnad i Västerås 91

108 1,80 Brand i byggnad per år och 1000 invånare 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Västerås Riket Linköping Jönköping Örebro Figur 49 Brand i byggnad per år och 100 invånare Västerås - Antal bränder per objektstyp Figur 50 Antal bränder per objektstyp i Västerås 92

109 1,00 Andel bränder i bostad per år och 1000 invånare 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Västerås Linköping Riket Jönköping Örebro Figur 51 Andel bränder i bostad per år och invånare Bostäder Ett ökat antal äldre utgör en väsentlig faktor att ta hänsyn till i räddningstjänstsammanhang. I slutet av 2014 var cirka 7363 personer över 80 år bosatta i Västerås kommun. Över 200 trappuppgångar i hus högre än fyra våningar som kräver räddningstjänstens höjdfordon som alternativ utrymningsväg finns i Västerås. Vård, omsorg och kriminalvård med mera Mer än 100 inrättningar för vård eller omsorg för fler än tre personer som har hjälpbehov vid utrymning i händelse av brand inklusive ett länslasarett med över 450 sängplatser i byggnader med upp till tolv våningar som mest. Mindre än tio låsta institutioner och anstalter i där de intagna är inlåsta ständigt eller under viss tid. Förskoleverksamhet, skolverksamhet eller skolbarnomsorg Drygt 60 förskolor, skolor eller skolbarnomsorg där verksamheten inte enbart är belägen i markplan. Drygt 70 förskolor, skolor eller barnomsorgsanläggningar där fler än 90 barn eller ungdomar vistas samtidigt. Mellan sju och tio förskolor, skolor eller skolbarnomsorg där fler än fem funktionshindrade barn eller ungdomar med hjälpbehov vid utrymning i händelse av brand vistas samtidigt. 93

110 Hotell och andra tillfälliga boenden Mer än tio byggnader för hotell, pensionat eller vandrarhem med platser för minst nio gäster eller som har minst fem gästrum. Mer än tio byggnader för elevhem eller förläggningar med platser för fler än 50 personer eller har fler än 25 förläggningsrum. Samlingslokaler med mera Mer än 100 samlingslokaler som används av fler än 150 personer. Stora köpcentra, framför allt i Västerås centrum, på Hälla och på Erikslund där många butiker inryms i samma brandcell och ibland i flera våningsplan. Stora konsert- och teaterlokaler med personantal upp till Mer än 100 restauranger och andra liknande verksamheter vilka har tillstånd att servera alkohol och där det finns platser för fler än 50 personer i samma lokal. Cirka tio fritidsanläggningar där det finns platser för fler än personer, helt eller delvis under tak. I ABB Arena norr, Swedbank Park samt ABB Arena Syd kan upp till personer befinna sig samtidigt. Industrier Mer än 100 byggnader eller andra anläggningar med minst 20 personer sysselsatta samtidigt i industriverksamhet Ett flertal mycket stora lagerlokaler med en sammanlagd yta större än m² finns i Västerås, bland annat ett antal lagercentraler på Stenby och ett höglager på Hacksta. Cirka 100 industrier för vilka det krävs tillstånd enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Byggnader eller anläggningar med stora kulturhistoriska värden Det finns ett flertal kulturbyggnader som exempelvis Västerås slott, Domkyrkan samt stadsdelen Kyrkbacken med äldre trähus. Byggnad eller anläggning vars utformning innebär stor risk för allvarliga skador vid brand I Västerås finns över 40 byggnader med fler än nio våningar ovan mark. I Västerås finns garage med minst två plan under mark och med ytan > 2000 m². Citytunnelen i Västerås med förbindelse till ett stort antal olika fastigheter avsedd för boende och transporter till centrumbutiker. En brand i tunneln leder med stor sannolikhet till ett snabbt brandförlopp. Skogsbrand Kommunens landskapstyp med relativt små skogspartier och övervägande inslag av lövträd minskar risken för omfattande bränder. Naturliga begränsningslinjer med ett omfattande vägnät gör också brandspridningen svårare och förenklar släckningsarbetet. I slutet av juli 2014 inträffade en av Sveriges i modern tids största skogsbränder i nordvästra delarna av Västmanlands län. Direkt berörda av branden var Sala, Surahammar, Fagersta och Norbergs kommuner. Den enda påverkan på Västerås kommun var när kraftig rök drog in över kommunen, vilket resulterade i att ett antal automatlarm och vanliga brandlarm utlöstes. Räddningsledaren gick ut med rekommendation att 94

111 stänga fönster och dörrar samt ventilation. Västerås stad bidrog dock med ett stort antal resurser så som personal och utrustning för att bedriva stab. Utvärdering av Västerås stads inblandning samt den totala insatsen är genomförda. Transport av farligt gods Figur 52 Transport av farligt gods. Begreppet farligt gods används som ett samlingsnamn av ämnen som kan ha sådan kemiska eller fysikaliska egenskaper att de i sig själva eller i kontakt med andra ämnen kan orsaka skador på människor, djur, egendom och miljö. Farligt gods transporteras till, från och genom Västerås på väg, järnväg och via sjöburen trafik. I dagsläget förekommer ingen flygburen transport av farligt gods via Västerås flygplats men det finns inga restriktioner som förhindrar en sådan verksamhet i framtiden. Farligt gods på väg Europaväg 18, riksvägarna 56 och 66 med högt trafikflöde samt betydande mängder farligt gods passerar genom kommunen. Totalt kan mellan ton farligt gods transporteras mellan Hallstahammar och Västerås under en månad vilket gör denna sträcka till den mest belastade i Sverige enligt Statistiska Centralbyrån (kartläggning av farligt godstransporter, SRV 2006). 95

112 Aktuella transportleder för farligt gods genom Västerås framgår av Västmanlands läns författningssamling. Primärt farliga godsleder används för att styra genomfartstrafiken till vissa huvudleder. Sekundära leder används för vägvalsstyrning i de fall det föreligger behov av styrning av lokala transporter, det vill säga där det finns alternativa vägar till en mottagare. Saknas alternativa vägar till en mottagare finns det inte heller något behov av att utse sekundär transportled eftersom transporter till plats för lossning av farligt gods alltid ska ske kortaste väg från angiven farligt godsled (primär eller sekundär). Figur 53 Transportleder för farligt gods genom Västerås 96

113 Transportleder för farligt gods i Västerås ADR klass E18 Väst transp/dygn E18 Öst transp/dygn Väg 66 transp/dygn Väg 56 Nord transp/dygn 1 Explosiva ämnen och föremål < 1 < 1 0 < Brandfarliga gaser Icke giftiga, icke brandfarliga gaser Giftiga gaser Brandfarliga vätskor Brandfarliga fasta ämnen Självantändande ämnen < < Utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten < 1 < 1 0 < Oxiderande ämnen Organiska peroxider <<1 0 0 <<1 6.1 Giftiga ämnen 1 <1 <1 <1 6.2 Smittförande ämnen 2 2 <1 <1 7 Radioaktiva ämnen <1 1 0 <1 8 Frätande ämnen Övriga farliga ämnen och föremål I tabellen redovisas resultatet av SRV kartläggning omräknat i antal transporter per dygn för Västerås. Mälardalens Brand- och Räddningsförbund genomförde 2009 en farligt gods utredning (Dnr 2008/33- MBR-010) på uppdrag av stadsledningskontoret Västerås stad. Utifrån denna analys har lokala trafikföreskrifter ändrats och byggnation pågår av för en ny uppställningsplats intill E18 vid västra infarten till Västerås. E18, Rv 56 och 66 är genom hela kommunen är byggd som mötesfri väg vilket minskar konsekvenserna av trafikolyckorna på dessa sträckor. Sträckan E18 Hälla-Sagån är utbyggd till motorväg. Västerås kommun får sitt dricksvatten från Mälaren med infiltration inom Hässlö och Fågelbacken. En olycka med farligt gods inom något av skyddsområdena kan medföra avsevärda störningar på berört vattenförsörjningsområde. 97

114 För mer information "Mälardalens Brand- och Räddningsförbund farligt gods utredning (Dnr 2008/33- MBR-010)" Farligt gods på sjöfart (Mälaren) Mälarens omfattande last- tankbåtstrafik samt friluftsliv och småbåtsverksamhet påverkar riskbilden. Årligen transporteras stora mängder gods i form av oljeprodukter och kemikalier till Mälarhamnarna. Oljor och kemikalier som transporteras är bland annat bensin, bitumen, diesel, etanol, tallbecksolja och andra oljor samt fosforsyra, salpetersyra och ammoniak. Transporterna sker främst till hamnarna i Västerås och Köping. Exempelvis transporterades år 2014 cirka 300 ton radioaktiva ämnen via Västerås hamn och cirka ton ammoniak importeras årligen via Köpings hamn. Ammoniaken kommer i gasform med ett gastankfartyg som lossar cirka ton var åttonde dag. Ammoniak är ett mycket farligt ämne och ett utsläpp i närheten av befolkade områden skulle kunna få mycket allvarliga konsekvenser. En grundstötning med ett ammoniaklastat fartyg skedde vid Kvicksundsbron på 80-talet men inget läckage skedde och all erfarenhet från olyckor med denna typ av fartyg visar att sannolikheten för läckage/utsläpp av gas är mycket liten. Varje år sker 700 anlöp till Västerås och Köpings hamnar med en sammanlagd godsmängd på strax över 2 miljoner ton. Hamnens kunder mellanlagrar farligt gods inom hamnområde och magasin. Prognoser pekar på att behovet av transporter till sjöss ökar. När slussen i Södertälje har byggts ut och farleder muddrats (Mälarprojektet) kan dessutom större och mer djupgående fartyg gå in i Mälaren. De föreslagna åtgärderna innebär: Ökade säkerhetsmarginaler genom anpassning till internationella riktlinjer för sjösäkerhet (PIANC). Minsta avståndet mellan fartyg och sjöbotten (så kallad bottenklarning eller clearance) ökar, såsom leddjupgåendet, det vill säga det största djupgåendet ett fartyg får ha när det går i farleden Ökad tillgänglighet genom att farlederna görs tillgängliga för större och modernare fartyg Ökad kapacitet med ökade möjligheter att transportera gods på Mälaren. SSPA Sweden AB har, på uppdrag av Mälarkonsortiet, genomfört en maritim riskanalys av den uppgradering av farlederna i Mälaren och Södertälje som Sjöfartsverket utför samt för de delar som berör prövningen av tillhörande muddrings- och farledsförbättringar i Västerås och Köpings hamnar. Riskanalysen visar att: Sannolikheten för grundstötning/kollision minskar per ton (70 procent större volym per fartyg. Antalet fartyg reduceras till 59 procent) Konsekvenserna vid olyckor kan öka då större fartyg kan bära mer last. Men lasten är uppdelad i olika utrymmen eller celler för att minska risken att flera delar av lasten läcker ut. Minsta avståndet mellan fartyg och sjöbotten (så kallad bottenklarning eller clearance) ökar medan marginaler till broar minskar. 98

115 Figur 54 Kritiska platser i Mälaren för kollision, grundstötning, kontakt. Källa: SSPA Sweden AB Olycksstatistiken mellan perioden 1995 till oktober 2012 för Mälaren visar att det totalt inträffat 112 olyckor fördelat på 13 olika kategorier. Av dessa har 8 olyckstillfällen klassats som allvarliga. Riskbilden för oljeutsläpp i Mälaren är hög, dels för att avståndet till land är så kort att ett oljepåslag är nästan omedelbar, grunda vikar med begränsad vattenomsättning, vass och strandängar vilka är känsliga för olja, dels för att Mälaren är dricksvattentäkt för mer än två miljoner människor (enligt Vattenmyndigheten Norra Östersjön). Mälaren är redan påverkad av människan och har liten resiliens, det vill säga svag förmåga att stå emot och återhämta sig från påfrestningar. Västerås kommun får huvudsakligen sitt dricksvatten från Mälaren. En olycka med farligt gods i inre delen av Västeråsfjärden kan innebära avsevärda störningar i vattenförsörjningen i Västerås. Mälaren är också ett omfattande rekreationsområde och har ett antal yrkesfiskare. I Mälaren och på dess öar och stränder finns ett flertal områden som bedömts speciellt skyddsvärda eller känsliga i händelse av ett olje- eller kemikalieutsläpp. Inom Västerås kommun finns drygt 20 sådana objekt. Däribland finner man områden med särskilt skyddsvärda fågelarter, viktiga lek- och uppväxtområden för fisk, områden av stor betydelse för friluftslivet samt områden med betydande ekonomiska intressen. Mer om dessa områden och objekt går det att läsa om i "Miljöatlas för Mälaren", framtagen av kommittén för Mälarens vattenvård. Denna finns att tillgå hos Mälardalens Brand- och Räddningsförbund och Länsstyrelsen i Västmanland. Västerås stad har en oljeskyddsplan för Mälaren. Här beskrivs arbetet vid olje- och kemikalieutsläpp i Mälaren. Planen kan även användas vid utsläpp på land. Framtida oljetransportvolymer på Mälaren Flera befintliga anläggningar för mellanlagring av petroleumprodukter i Mälardalsregionen planeras att avvecklas, exempelvis Loudden och Bergs oljehamnar i Stockholm. Detta medför sannolikt att en viss mängd av dessa transporter kommer att gå sjövägen till Västerås. Av de i dagsläget cirka 1,5 miljoner ton 99

116 bränsle som passerar Stockholm kommer kanske storleksordningen ett par hundratusen ton att gå till Västerås istället. Idag går cirka ton bränsle (våtbulk) till Västerås. Farligt gods på järnväg De olyckor som sker med farligt gods börjar oftast som urspårningar eller sammanstötningar. Orsakerna till dessa olyckor är vanligtvis någon form av hinder på spåren, banfel (solkurvor, växelfel, rälsbrott med mera), den mänskliga faktorn, för hög hastighet eller fordonsfel. Andra orsaker kan vara snö, is, skred, ras eller sabotage. Ett väl utbyggt tågkontrollsystem (ATC) på de svenska järnvägarna gör att sammanstötningar mellan två tåg är mycket ovanligt. Däremot är sammanstötningar på bangårdar mer vanligt men där är hastigheten låg och det leder till små eller inga konsekvenser. Sammanstötning mellan tåg är så låg att den försvinner i den allmänna osäkerheten. Urspårning på järnvägen Urspårning av vagnar sker relativt frekvent på järnvägen, dock är konsekvensen oftast ringa. Det kan exempelvis vara ett hjulpar som åker av spåret men tåget är fortfarande i upprätt position. Ibland kan det däremot innebära att några vagnar åker utanför spårområdet. I detta fall kan skador uppstå på människor, egendom eller miljö. Hur långt en vagn åker utanför spårområdet beror på en mängd faktorer, men den som påverkar mest är hastigheten på tåget. Riskutredning Västerås Västerås stad har som mål att ta ett samlat grepp om risken angående transporter av farligt gods genom staden. Mälardalens Brand- och Räddningsförbund har inventera och värdera riskbilden för urspårning samt transporter av farligt gods genom Västerås tätort. Riskutredningarna är uppdelade i tre delrapporter, nord/öst från centralstationen, stationsområdet och väst från centrastationen Syftet är att förenkla planprocessen genom att utarbeta ett ramverk som kan användas av den enskilda planhandläggaren. Ramverket anger hur stationsområdet kan planeras med olika typer av byggnader och verksamheter med hänsyn till de risker som uppstår med transport på järnväg. Utredningarna hanterar endast risker förknippade med urspårning och transport av farligt gods på järnvägen i Västerås. Statistik angående transport av farligt gods på järnväg är begränsad. Dåvarande Räddningsverket har utfört två rikstäckande undersökningar, år 1996 och år Dessa undersökningar är grova och intervallen som anges gällande antal vagnar och mängder kan ibland vara väldigt stora. Mera specifik och detaljerad statistik gällande vilka mängder som transporteras av respektive RID-klass (reglementet för internationell transport av farligt gods på järnväg) har erhållits från Trafikverket för avsedda sträckor genom Västerås. Dessa siffror är dock känsliga och kan därför inte redovisas i denna risk- och sårbarhetsanalys eller i farligt gods utredningarna. 100

117 RID-klass Typämne Skadeområde Bedömning 2 Bl.a. Brännbara (gasol), giftiga gaser (ammoniak, svaveldioxid) Skadeområde upp till kilometerlånga avstånd pga. brännskador, förgiftning och tryckpåverkan. K:5 S:2 3 Bensin, diesel, eldningsoljor Skadeområdet upp till 50 m pga. brännskador och rökskador. K:3 S:3 4 Kiseljärn, karbid, fosfor Konsekvenser i närområdet. K:2 S:2 5 Ammoniumnitrat, natriumklorat, väteperoxider och kaliumklorat Konsekvenser upp emot 251 m pga. tryckpåverkan och brännskador. K:5 S:1 6 Arsenik, blysalter, kvicksilversalter, bekämpningsmedel Giftigt utsläpp. Konsekvenser i närområdet.. K:2 S:2 8 Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra Frätskador, konsekvenser i närområde. K:2 S:3 9 Gödningsmedel, asbest, magnetiska material m.m. Konsekvenser i närområdet. K:1 S:3 Sammanställning av de olika RID-klassernas konsekvens och sannolikhet U= Urspårning 2= Brandfarlig och giftig gas 3= Brandfarlig vätska 4= Brandfarligt fast 5= Oxiderande 6= Giftigt 8= Frätande 9= Övriga ämnen Figur 55 De olika klasserna samt urspårning i en riskmastris. 101

118 Utifrån ovanstående riskmatris är har nedanstående scenarier detaljerad analyserats. Flera scenarier har inte analyseras vidare och detta beror dels på att inga eller försumbara kvantiteter transporteras eller att konsekvensen av en olycka inte bedöms vara omfattande, utan endast begränsad till närområdet. Klass 2 Brandfarlig och giftig gas Klass 3 Brandfarlig vätska Klass 5 Oxiderande ämne Urspårning Resultatet av riskvärderingarna visar att vissa scenarier påverkar den sammanlagda riskbilden i stor utsträckning. Dessa händelser är samtliga urspårningar, liten och medelstor jetflamma samt liten pölbrand. Därför inriktas de flesta åtgärderna på att minska dessa händelsers riskbidrag. Sammanfattningsvis föreslås följande åtgärder: Ett skyddsavstånd på 30 meter ifrån järnvägen. Inom meter ska det endast förekomma mindre verksamheter med befolkningstäthet på maximalt 1000 personer/km 2. Denna befolkningstäthet kan tolkas som 10 personer i en byggnad eller ute i det fria som sammanlagt upptar en yta på 100 x 100 meter. Alla byggnader inom 50 meter ifrån det närmaste spåret som transporterar farligt gods bör utföras med brandskyddad fasad alternativt uppföra en mur/plank eller vall för att skydda mot brandspridning. Alla byggnader inom 100 meter bör placera friskluftintaget, entréer och utrymningsvägarna så långt bort ifrån järnvägen som möjligt. Minst en utrymningsväg bör finnas på motsatt sida av byggnaden som vetter mot järnvägen. Att hastigheten för tågen reduceras till 60km/h (gäller endast stationsområdet). För mer läsning se Mälardalens Brand- och Räddningsförbunds riskutredningar farligt godsutredningar järnväg. 102

119 Farlig verksamhet och sevesoanläggningar Vid vissa anläggningar kan verksamheten innebära fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljö. Vissa anläggningar som klassas som farlig verksamhet omfattas även av Sevesolagstiftningen som handlar om att vidta åtgärder för att förhindra och begränsa konsekvenserna vid en allvarlig kemikalieolycka. Figur 56 Karta över Farlig verksamhet i Västerås kommun 103

120 Farlig verksamhet Länsstyrelsen fattar i samråd med kommunen beslut om det som i LSO 2 kap 4 benämns som "farlig verksamhet". Farlig verksamhet är anläggningar där verksamhet innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarlig skada på människa eller miljö. För ägare till en anläggning eller verksamhetsutövare på en anläggning som omfattas av LSO 2 kap 4 innebär det bland annat att man är skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa allvarliga skador. Vid vissa anläggningar bedrivs verksamhet som innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Vid dessa anläggningar krävs en skälig beredskap som kompletterar kommunens beredskap för räddningsinsats. Ägaren eller verksamhetsutövaren kan också behöva vidta andra nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa allvarliga skador. Beredskapen vid anläggningen och i kommunen syftar till att kunna utföra effektiva räddningsinsatser vid en olycka inom den farliga verksamheten. Mälardalens Brand- och Räddningsförbund, Länsstyrelsen samt Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen ansvarar för tillsyn av dessa anläggningar. Westinghouse Sweden Electric AB Figur 57 Westinghouse bränslefabrik i Västerås. Kärnbränslefabriken Westinghouse på Norra Finnslätten i Västerås, som tillverkar bränsleelement till kärnkraftverk både i Sverige och utomlands faller under lagen 1984:3 om kärnkraftteknisk verksamhet och kontrolleras regelbundet av Strålsäkerhetsmyndigheten SSM. Utöver kärnbränsle förekommer en omfattande lagring och hantering av brandfarlig gas och andra farliga kemikalier. En olycka inom området kan medföra allvarliga skador på människor och miljö utanför anläggningen. SSM har klassat anläggningen att tillhöra hotkategori II (SSMFS 2008:15). Beroende på i vilken hotkategori en kärnteknisk anläggning har placerats ställs olika krav på den beredskap som ska finns i och omkring anläggningen. Beräkningar visar att för bränslefabriken skulle ett utsläpp i värsta fall kunna innebära ett tillskott motsvarande en årlig stråldos människan får en naturlig stråldos från luft, mark, byggnadsmaterial och föda, för de personer som befinner sig nära anläggningen. 104

121 I hotkategori II är ägaren ansvarig för planeringen inom anläggningen medan Länsstyrelsen har ansvar för att vidta skyddsåtgärder för allmänheten. Länsstyrelsen ansvarar därför för beredskapsplaneringen för kärntekniska olyckor. Länsstyrelsen ska informera och besluta om åtgärder för att skydda allmänheten vid inträffad olycka. I detta ansvar ligger bland annat att upprätta en plan för beredskapen kring den kärntekniska anläggningen Westinghouse. För ytterligare information se Länsstyrelsens beredskapsplan för Westinghouse. Figur 58 Maximalt område som kan behöva inrymmas och utrymmas vid radiologisk olycka i bränslefabriken Westinghouse i Västerås. För övrigt ligger Västerås cirka 12 mil från närmaste kärnkraftverk, vilket är Forsmark. 105

122 Mälarenergi AB, Västerås Kraftvärmeverket Inom anläggningen används och förvaras förutom bränsle i fast form även brandfarliga gaser, saltsyra, natriumhydroxid och stora mängder ammoniak. En olycka inom anläggningen kan innebära allvarliga skador på människor och miljö utanför anläggningen samt långtgående konsekvenser för Västerås kommun som helhet. Bodycote AB Bodycote Värmebehandling AB i Västerås lagrar stora mängder ammoniak och gasol som vid en olycka kan orsaka allvarliga skador på människor inom och utanför anläggningen samt på den omgivande miljön. Mälarhamnar AB Inom djuphamnsområdet lagras och distribueras diverse olika kemikalier i varierande mängd. En olycka inom någon del av området skulle kunna medföra en omfattande skada på miljön i Mälaren och på personer inom Västerås södra och västra stadsdelar. Inom oljehamnsområdet lagras och distribueras stora mängder brandfarlig vara. En olycka inom någon del av området kan medföra en omfattande skada på miljön i Mälaren och allvarliga skador på personer inom Västerås södra och västra stadsdelar. OK Q8 AB Vid oljedepåerna OKQ8 kan det förekomma stora mängder oljeprodukter som vid brand eller utsläpp kan vålla allvarlig skada på människor och miljö. Då anläggningen omfattas av kravet på säkerhetsrapport enligt 10 lagen(1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (så kallade Sevesoanläggning enligt högre kravnivån) ska MBR ha en plan för räddningsinsatser. Denna plan finns att tillgå på MBR:s hemsida ( Gasolomlastningsstationen Preem Vid gasolomlastningsstationen förekommer stora mängder gasol som vid brand eller utsläpp kan vålla allvarlig skada på människor i dess närhet. Ett läckage av gasol som antänder och bildar en jetflamma kommer att påverka närområdet. Riskavstånd kan bli upp till runt 150 meter beroende på väder med mera. Ett läckage av gasol som inte antänder driver iväg i ett gasmoln. Hur långt detta moln kan driva är beroende av vädret. Men gasmolnet kan sedan antändas till en gasmolnsexplosion. Detta kommer att påverka ett stort kringområde. Riskavstånd kan vara runt 300 meter beroende på väder med mera. Ett annat scenario är att tanken värms upp så mycket att hela tanken exploderar i en så kallad BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion). Detta kommer att påverka ett mycket stort kringområde. Riskavstånd kan bli runt meter beroende på väder med mera. Rangerbangården Ett stort antal tankvagnar innehållande kondenserade brandfarliga och giftiga gaser samt andra kemikalier rangeras dagligen vid rangerbangården. Bostadsbebyggelse finns inom ett avstånd av 100 m från rangerbangården. En olycka inom området kan medföra allvarliga skador på människor och miljö. Svensk Växtkraft AB vid Västmanlands Lokaltrafiks bussdepå Vid Västmanlands Lokaltrafiks bussdepå i Västerås finns en större naturgas-/biogasanläggning som vid brand eller utsläpp kan vålla allvarlig skada på människor i dess närhet. 106

123 Västerås flygplats Hässlö Västerås flygplats som har godkänts enligt 6 kap. 9 första stycket i luftfartslagen och är därmed enligt Lagen om skydd mot olyckor att betrakta som farlig verksamhet. Detta framförallt med tanke på de allvarliga konsekvenserna på liv, vattenverk och vattentäkt som en eventuell olycka på eller i omedelbar närhet till flygplatsen kan medföra. Övriga farliga verksamheter är: Johannisbergs flygplats ABB Arena syd Seveso Bakgrunden till seveso-lagstifningen är ett par större olyckor inom den kemiska industrin. Sevesoreglerna tillämpas på verksamheter där farliga ämnen vid ett och samma tillfälle förekommer eller kan förekomma i vissa mängder. Om en verksamhet omfattas av kravet på säkerhetsrapport i sevesolagstiftningen, det vill säga omfattas av den högre kravnivån, har allmänheten rätt att få information om vilka risker som föreligger vid verksamheten, vilka säkerhetsåtgärder som ska vidtas. Staden har ansvaret för att de personer som skulle kunna beröras av en allvarlig kemikalieolycka vid verksamheten får denna information. Detta gäller såväl personer i Västerås kommun som personer i annan kommun eller i förekommande fall utomlands. Verksamhetsutövaren är skyldig att bekosta informationen. I Västerås kommun är följande anläggningar klassade som sevesoanläggningar: Högre kravnivån OK Q8 AB Mälarenergi AB, Västerås Kraftvärmeverk Lägre kravnivån VAFAB Miljö Gryta Biogasanläggning Erosion, skred, ras och slamströmmar Statens geotekniska institut (SGI) har på uppdrag av Länsstyrelsen Västmanlands län identifierat områden i länet där klimatförändringar kan komma att medföra ökade risker för naturolyckor. Utredningen baseras bland annat på en utredning som SMHI utfört, Klimatanalys för Västmanlands län, SMHI (2012). Områden i Västmanlands län har översiktligt identifierats där det finns förutsättningar för erosion, skred, ras, slamströmmar och översvämning som kan medföra skador på bebyggelse och infrastruktur och påverka områden med miljöfarlig verksamhet och förorenad jord. Utredningen är avsedd att användas som ett underlag för länsstyrelsens regionala klimatanpassningsarbete och vid arbete med kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser och fysiska planering. Utredningen ger inte förslag till specifika skydds- och anpassningsåtgärder till följd av potentiella risker för naturolyckor. 107

124 Figur 59 Objekt inom område med förutsättningar för naturolyckor Västerås kommun. Källa SGI 108

125 Figur 60 Objekt inom område med förutsättningar för naturolyckor redovisas. Redovisade områden och förhållanden på tillhörande kartor är anpassad till utredningens översiktliga nivå. Kartorna bör därför inte förstoras till annan detaljeringsgrad. Källa SGI. Erosion Erosionsförutsättningar vid Mälarens stränder finns i Västerås kommun vid: Borgåsund Mellansundet, Lillön och Sanda nordnordväst om Kvicksund Kvicksund Mälaröarna Östra Holmen, Björnö (utmed näset mellan Norra och Södra Björnö samt södra änden av Björnö), Skåpholmen, Stora Sandskär, Flaten och Högholmen. Lokala effekter tillkommer på grund av ökad erosion till följd av stormar, översvämning och tillfälliga högvatten eller andra säsongsbetonade effekter. Konsekvenser av klimatförändringar Stranderosion ökar om frekvens och styrka på stormar ökar och vid höjd vattennivå. Det är okänt om frekvens och styrka på stormar kommer att förändras på grund av klimatförändringar, eftersom klimatscenarierna inte ger tydliga scenarier för framtida vindförhållanden. Det är därför svårt att fastställa hur stranderosionen kommer att förändras på grund av detta. Om inte åtgärder vidtas för ökade nederbörsmängder vilket ger vattennivåförändringar längs Mälarens stränder kommer det att påverka stranderosionen. 109

126 Erosionen längst Svartån bedöms komma att bli oförändrade eller till och med minska. Erosionsförutsättningar längst vattendrag finns längs Svartån genom Västerås kommun på flera platser: Samhällena Haråker och Skultuna Mellan Skultuna kyrka och Billsta i nordvästra delen av Västerås stadskärna. Västra åstranden uppströms E18. MSB utför successivt en landsomfattande översiktlig stabilitetskartering av ler-, silt- och sandslänter i bebyggda områden. Inom Västmanlands län har dock sådan översiktlig stabilitetskartering i MSB:s regi ännu inte utförts. 110

127 Figur 61 Kartan visar var samhällsviktiga verksamheter finns i förhållande till Svartån. 111

128 Översvämning Figur 62 Översvämning vid en gång och cykeltunnel under E18 vid Erikslund 22 juli Foto: Mikael Spillman, Svevia. Kraftiga regn, snösmältning, kombinerat med övriga ogynnsamma klimatbetingade faktorer medför risk för översvämningar i anslutning till Svartån, lokala platser i kommunen och i vissa fall även Mälaren. Den vanligaste typen av översvämningar är kopplade till stora nederbördsmängder och/eller kraftig snösmältning. För översvämningar runt Mälaren och vid Svartån finns det ofta goda möjligheter att i tid, några dygn i förväg, varna för vad som är på gång så att förebyggande åtgärder kan vidtas. Däremot är det svårt att avgöra var risken för lokala översvämningar till följd av skyfall är störst. Det beror på att nederbörden, regn till exempel, sällan är jämnt fördelad över ett område. Stora mängder kan falla lokalt, speciellt där åskväder drar fram. Vid sådana tillfällen är det inte ovanligt med lokala översvämningar i dagvattensystem och källare. Ledningarna som ska leda bort dagvattnet från gator och torg är dimensionerade för ett 10-års regn, inte för att snabbt kunna leda bort extrema mängder nederbörd. Häftiga skyfall och långvarig nederbörd kan också få konsekvenser för låglänta områden inom staden. Stadsledningskontoret sammankallar inför eventuell vårflod till en arbetsgrupp som följer och analyserar händelseutvecklingen gällande flödena i Svartån. Vid behov förbereds också förebyggande åtgärder. Inför varje sommar kallas också ett flertal olika berörda aktörer till samverkansmöte där man förbereder sig inför eventuella skyfall och hur de ska hanteras. Detta har resulterat i en checklista för hur skyfall ska hanteras. Översvämning Mälaren I den strandnära bebyggelse som tillkommit under 2000-talet har hänsyn tagits till förväntade klimatförändringar i den fysiska planeringen. I slutet av 1990-talet bestämdes en dimensionerande nivå 112

129 (färdigt golv i bostad) till + 1,5 m över Mälarens normalvattennivå i Västerås. För den äldre bebyggelsen och infrastrukturen finns ingen motsvarande beredskap eller planering kom Länsstyrelserna runt Mälaren med ut med nya rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse vid Mälaren. Ny sammanhållen bebyggelse samt samhällsfunktioner av betydande vikt behöver placeras ovan nivån 2,7 meter (RH2000). Enstaka byggnader av lägre värde bör placeras ovan nivån 1,5 meter (RH2000). Västerås stad kommer att följa de nya rekommendationerna. Figur 63 Elbafärjan utanför Lillåudden. Foto: Clifford Shirley Historiska händelser De högsta vattennivåerna i Mälaren sedan den full ut reglerades 1968 skedde i december I oktober 2000 började vattennivån stiga och fortsatte under hela november till följd av riklig nederbörd och mättade grundvattenförhållanden. Mälarens vattenstånd i Västerås uppgick då till +1,44 meter RH 2000 (61 centimeter över medelvattenstånd), tre cm över föreskriven vattennivå enligt gällande vattendom, med översvämningar som följd. Vattennivån i Svartån steg också och det var nära att vattnet skulle svämma över i centrala Västerås med följd att vatten hade kunnat rinna in i Stadshuset. I övrigt var konsekvenserna för Västerås kommun mycket små. Vid översvämningarna år 2000 var det mycket nära att tunnelbanestationen i Gamla Stan i Stockholm skulle ha svämmats över. Detta visade att det finns en allvarlig risk att systemen med försörjningstunnlar för vatten, el, tele och fjärrvärme under Stockholm kunde drabbas. Detta bedöms få allvarliga konsekvenser på såväl lokal, regional som nationell nivå då bortfall i infrastrukturen skulle kunna ge störningar i samhällsviktig verksamhet. Länsstyrelsen i Stockholms län har upprättat en risk- och sårbarhetsanalys samt tagit fram åtgärdsförslag avseende översvämningshot för trafik- och försörjningstunnlar i Stockholms län. Genomförda analyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB har i ett regeringsuppdrag analyserat och bedömt konsekvenserna av en översvämning i Mälaren för olika samhällssektorer. Fokus för uppdraget har varit att studera en översvämnings konsekvenser på sådana verksamheter som är viktiga för samhällets funktionalitet. Risken för översvämning i Mälaren är idag hög eftersom tillrinningen till Mälaren kan vara högre än den kapacitet som finns att tappa vatten från Mälaren. Fram till dess att en ökad tappningskapacitet eller att förebyggande och beredskapshöjande åtgärder av mycket stor omfattning har genomförts kvarstår den höga risken. 113

130 Vattenstånd (m) dagens situation Vattenstånd (m) efter utbyggnad av Slussen Saltsjön medelvattenyta +0,20m Medelvattennivå Västerås +0,83m Medelvattennivå Mälaren +0,87 m +0,87m Högsta uppmätta nivå (december 2000) sedan ,44m i Västerås +1,42m vid Norrström (10% sannorlikhet värre jmf 2000 fram till 2020) 100-års nivå +1,86m +1,28m Dimensionerande nivå Västerås ,33m (+1,5m) Dimensionerande nivå Västerås ,70m års nivå +2,88m +1,33m års nivå och dimensionerande nivå +3,04m +1,48m Maximal nivå (ök slussen) +3,10m Tabell över Mälarens vattennivåer RH Vindpåverkan ger en snedställning av sjöytan och kan under en kortare tid uppgå till 0,3 meter. Vågpåverkan kan lokalt vara stor och ge ytterligare skador. Sannolikheten för ett 100-års flöde är 1 på 100 för varje enskilt år. 100-årsflödet beräknas genom en statistisk analys av observerade vattenföringsserier. Sannolikheten för att flödet ska inträffa 1 gång under 100-årsperioden är 63 procent och sannolikheten att det ska inträffa 2 gånger under samma period är 40 procent. Det högsta beräknade flödet baseras på en kombination av alla kritiska faktorer som kan bidra till flödet, t.ex. snösmältning, regn och magasinsfyllning. MSB har också under 2012 genomfört det första steget i arbetet med förordningen (2009:956) om översvämningsrisk och har identifierat 18 områden med betydande översvämningsrisk. Runt Mälaren utpekades Stockholm och Uppsala med störst översvämningsrisk. I tidigare genomförda analyser har SMHI tillsammans med före detta Räddningsverket sammanställt en översiktlig översvämningskartering för Mälaren (se rapport 22, ). Man har även genomfört en enskild studie för Svartåns flödesförhållande (SRV KD ). På uppdrag av regeringen presenteras 2006 ett delbetänkande (SOU 2006:94) till klimat- och sårbarhetsutredningen där översvämningsrisker för bland annat Mälaren presenterades. Översvämningsstudie har även genomförts av Västerås stad

131 Konsekvenser För samhällsviktiga verksamheter i Västerås blir konsekvenserna av en översvämning av Mälaren följande: Vattenreningsverket eftersedimentering slås ut vid +2,46 meter med konsekvens att vattnet från avloppsreningsverket tar sig ut i Mälaren rent hydrauliskt. Råvattenpumparna vid Hässlövattenverk stannar vid nivåer högre än +2,04 meter och däröver så har hävertfunktionen ersatts av självfall från intagsbrunnen ute vid Mälaren. Över +2,74 meter kommer vattnet in i elrummet där två frekvensomriktare finns. Pumpar och motorer i stationen klarar sig dock, de sitter högre. Kraftvärmeverket drabbas vid en vattennivå +4,0 meter och konsekvensen blir då mycket betydande driftstörningar som konsekvens. Mälarenergi Elnäts nätstationer berörs först vid nivån 2,2 meter och då i mycket begränsad omfattning. Vid en nivå på 2,73 meter inträffar en mycket allvarlig konsekvens för Kungsängsverkets Reningsverk vilket då kommer att drabbas av totalt strömavbrott. Fjärrkyla bedöms inte påverkas. Vid höjden 2,4 meter översvämmas en kulturhistorisk byggnad. Tre stycken förskolor påverkas vid en översvämning vid höjderna +1,7, 2,1 och 2,2 meter. Översvämningar bedöms inte beröra förorenad mark vilket skulle kunna medföra att miljöfarliga ämnen komma i omlopp. Broförbindelsen till Björnön kommer att översvämmas vid + 1,85 meter men förbindelsen bedöms kunna upprätthållas med tillfälliga åtgärder. Lindövägen till Tidö-Lindö med cirka 600 permanentbostäder kan delvis svämmas över vid +2,0 meter. Väg till Lillåudden och Östra hamnen beräknas översvämmas vid +2,5 2,85 meter. Figur 64 Översvämning vid Björnöbron årsskiftet 20000/

132 Antal berörda byggnader Antal berörda byggnader Småhus friliggande Analysen är utförd på data från Fastighetskartan kopplat till Fastighetsregistret ,9 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8 1,9 2,0 2,1 2,2 2,3 2,4 2,5 2,6 2,7 2,8 2,9 3,0 3,1 Vattennivå i Mälaren (meter RH 2000) Upplands Väsby (0114) Järfälla (0123) Ekerö (0125) Huddinge (0126) Botkyrka (0127) Salem (0128) Upplands-Bro (0139) Nykvarn (0140) Stockholm (0180) Södertälje (0181) Sundbyberg (0183) Solna (0184) Sigtuna (0191) Håbo (0305) Knivsta (0330) Uppsala (0380) Enköping (0381) Eskilstuna (0484) Strängnäs (0486) Kungsör (1960) Hallstahammar (1961) Västerås (1980) Köping (1983) Arboga (1984) 100-årsnivå Dimensionerande nivå Figur 65 Antal friliggande småhus som påverkas vid olika vattennivåer i Mälaren Flerfamiljshus Analysen är utförd på data från Fastighetskartan kopplat till Fastighetsregistret 0 0,9 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8 1,9 2,0 2,1 2,2 2,3 2,4 2,5 2,6 2,7 2,8 2,9 3,0 3,1 Vattennivå i Mälaren (meter RH 2000) Upplands Väsby (0114) Järfälla (0123) Ekerö (0125) Huddinge (0126) Botkyrka (0127) Salem (0128) Upplands-Bro (0139) Nykvarn (0140) Stockholm (0180) Södertälje (0181) Sundbyberg (0183) Solna (0184) Sigtuna (0191) Håbo (0305) Knivsta (0330) Uppsala (0380) Enköping (0381) Eskilstuna (0484) Strängnäs (0486) Kungsör (1960) Hallstahammar (1961) Västerås (1980) Köping (1983) Arboga (1984) 100-årsnivå Dimensionerande nivå Figur 66 Antal flerfamiljshus som påverkas vid olika vattennivåer i Mälaren. 116

133 Antal berörda Antal berörda Dagbefolkning Analysen är utförd med geokodade arbetsställen ,9 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8 1,9 2,0 2,1 2,2 2,3 2,4 2,5 2,6 2,7 2,8 2,9 3,0 3,1 Vattennivå i Mälaren (meter RH 2000) Upplands Väsby (0114) Järfälla (0123) Ekerö (0125) Huddinge (0126) Botkyrka (0127) Salem (0128) Upplands-Bro (0139) Nykvarn (0140) Stockholm (0180) Södertälje (0181) Sundbyberg (0183) Solna (0184) Sigtuna (0191) Håbo (0305) Knivsta (0330) Uppsala (0380) Enköping (0381) Eskilstuna (0484) Strängnäs (0486) Kungsör (1960) Hallstahammar (1961) Västerås (1980) Köping (1983) Arboga (1984) 100-årsnivå Dimensionerande nivå Figur 67 Andel berörda av befolkningen dagtid som påverkas vid olika vattennivåer i Mälaren. Befolkning Analysen är utförd med geokodade befolkningsuppgifter ,9 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8 1,9 2,0 2,1 2,2 2,3 2,4 2,5 2,6 2,7 2,8 2,9 3,0 3,1 Vattennivå i Mälaren (meter RH 2000) Upplands Väsby (0114) Järfälla (0123) Ekerö (0125) Huddinge (0126) Botkyrka (0127) Salem (0128) Upplands-Bro (0139) Nykvarn (0140) Stockholm (0180) Södertälje (0181) Sundbyberg (0183) Solna (0184) Sigtuna (0191) Håbo (0305) Knivsta (0330) Uppsala (0380) Enköping (0381) Eskilstuna (0484) Strängnäs (0486) Kungsör (1960) Hallstahammar (1961) Västerås (1980) Köping (1983) Arboga (1984) 100-årsnivå Dimensionerande nivå Figur 68 Andel berörda boende av befolkningen som påverkas vid olika vattennivåer i Mälaren. 117

134 Antal berörda byggnader Industri Analysen är utförd på data från Fastighetskartan ,9 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8 1,9 2,0 2,1 2,2 2,3 2,4 2,5 2,6 2,7 2,8 2,9 3,0 3,1 Vattennivå i Mälaren (meter RH 2000) Upplands Väsby (0114) Järfälla (0123) Ekerö (0125) Huddinge (0126) Botkyrka (0127) Salem (0128) Upplands-Bro (0139) Nykvarn (0140) Stockholm (0180) Södertälje (0181) Sundbyberg (0183) Solna (0184) Sigtuna (0191) Håbo (0305) Knivsta (0330) Uppsala (0380) Enköping (0381) Eskilstuna (0484) Strängnäs (0486) Kungsör (1960) Hallstahammar (1961) Västerås (1980) Köping (1983) Arboga (1984) 100-årsnivå Dimensionerande nivå Figur 69 Andel berörda industrier vid olika vattennivåer i Mälaren. Figur 70 Nivåer i förhållande till medelvattennivån i Mälaren. 118

135 Figur 71 Nivåer i förhållande till medelvattennivån i Mälaren. 119

136 Figur 72 Nivåer i förhållande till medelvattenstånd i Mälaren. För mer information om riskerna vid översvämning av Mälaren läs MSB rapport " Konsekvenser av en översvämning i Mälaren". Svartån En översvämning av Svartån kan få följder där Fiskartorget med närliggande områden översvämmas. Orsaken är att turbinbron stoppar upp vattnet vid höga flöden varvid vattnet kan komma att ledas in i staden. 120

137 Figur 73 Karta, översvämning Svartån högsta flöde - City. 121

138 Figur 74 Karta, översvämning Svartån högsta flöde - Kommunen. 122

139 Skyfall Den senaste forskningen visar att dagens klimat kommer förändras inom den närmaste framtiden. Från framtidsscenarier (IPCC, 2013) över klimatet år 2100 ses att nederbörden kommer bli både kraftigare, i form av fler skyfall, och mer frekvent återkommande mot århundradets slut. Enligt SMHI:s definition innebär det minst 1 mm på 1 minut eller minst 50 mm regn under 1 timme. Skyfall förekommer oftast under sommaren och kan redan idag leda till kraftiga översvämningar med stora konsekvenser som följd. I urbana miljöer med många hårdgjorda ytor rinner vattnet med en högre hastighet och mer vatten kan ansamlas på grund av en låg infiltrationsförmåga. Ofta är ledningssystemet inte dimensionerat för att leda bort dessa extrema flöden, vilket gör att marken översvämmas istället. Då det finns bland annat känslig infrastruktur, många bostadshus och olika samhällsviktiga funktioner i urbana miljöer, kan konsekvenserna av ett skyfall bli extra kostsamma här. Försäkringsbolagen bekräftar detta genom att redovisa vilka höga kostnader som ett skyfall kan leda till. Då skyfall kan leda till svåra konsekvenser är det relevant att undersöka påverkan från dessa intensiva regn vidare. Dock är det svårt att förutse när och var skyfall kommer ske då de ofta sker över liten yta och under kort tid. Västerås stad har tidigare drabbats av skyfall där stora områden har översvämmats med höga kostnader för samhället som följd. För att motverka att samhället drabbas allt för hårt vid kraftig nederbörd kan möjliga konsekvenser utredas, vilka därefter kan användas som grund för var förebyggande åtgärder behövs. Ett sätt att utreda dessa möjliga konsekvenser är att kartlägga lågpunktsområden i terrängen där vatten kan ansamlas. Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) har nyligen utfört en sådan kartering över Västerås. I rapporten Skyfall över Västerås en konsekvensstudie Sol Wallinder har lågpunktskarteringen jämförts med samhällsviktiga verksamheter, förorenade områden, infrastruktur samt planerad och befintlig bebyggelse i syfte att utreda vilka objekt som ligger i riskområden. Vid jämförelsen framgick att många av de undersökta objekten ligger i låga områden och då riskerar att översvämmas vid ett skyfall. Det gäller främst sjukhusområdet, mindre bostadsområden, cykel- och bilunderfarter samt nätstationer. Lågpunktskarteringen ger en första indikation på vilka områden som behöver undersökas vidare för att se om vatten faktiskt ansamlas i dessa låga områden. För vidare studier valdes sjukhusområdet med omnejd då det ligger i ett stort lågt område och har tidigare översvämmats vid skyfall, dessutom är det en viktig samhällsfunktion. Översiktlig kartering av Västerås tätort Utifrån SMHI:s lågpunktskartering har flera lågpunktsområden där vatten kan ansamlas påträffats i Västerås tätort med omnejd. I många av dessa områden finns även skyddsvärda och samhällsviktiga objekt. Nedan ses några utvalda kartor över viktiga objekt som riskerar att drabbas av översvämningar vid skyfall. De områden som har prioriterats vid undersökningen är de som riskerar att drabbas av minst 1 meter översvämning. Fler kartor finns i rapport Skyfall över Västerås en konsekvensstudie Sol Wallinder. Utifrån den lågpunktskartering som har undersökts samt från de hydrauliska simuleringar som har gjorts kan följande slutsats dras att i Västerås stad finns många lågpunktsområden där viktiga objekt riskerar att översvämmas vid skyfall. Främst gäller det sjukhuset, bil- och cykelunderfarter, nätstationer samt flera mindre bostadsområden. 123

140 Bostadsområden Bostadsområden som är lågt belägna, och då riskerar att översvämmas vid skyfall, är indelade i större och mindre områden, se figur 77. De större bostadsområdena är markerade med röda ringar och ligger till stora delar under 1 m djup. Bostadsområden som kan drabbas i mindre utsträckning är inringat med blå färg. Bostadsområdena Bäckby, Vallby, Rönnby, Gryta, Skiljebo och Brandthovda riskerar att drabbas hårt vid ett skyfall. Detaljerade kartor över dessa områden ses i separat rapport. Utifrån Google Maps kan det ses att gemensamt för dessa bostadsområden är tät bebyggelse med många odikade vägar. SMHI:s kartering visar även att många innergårdar kan drabbas av översvämning. Totalt antal bostadsområden som riskerar att drabbas i större utsträckning vid skyfall: 8 större bostadsområden 35 mindre bostadsområden Figur 75 Större och mindre bostadsområden som riskerar att drabbas av översvämningar från skyfall med utgångspunkt från SMHI:s lågpunktskartering. Vägar och järnväg Många vägar i tätorten ligger i lågpunktsområden. Bland annat riskerar E18 att översvämmas på flera ställen, exempelvis vid Rocklundamotet, Talltorpsmotet, Folkparksmotet, Korsängsmotet samt vid Emausmotet som även översvämmades från skyfallet Då många vägunderfarter ligger i riskområden har dessa delats in i underfarter för bilar (markeras med röda punkter) samt underfarter för cyklister och fotgängare (markeras med blå punkter). Gemensamt för cykelunderfarterna är att det oftast saknas diken och brunnar i närheten. Övriga vägområden längs vägar, exempelvis där det finns grunda eller obefintliga 124

141 diken nära vägen som troligen inte kommer kunna ta hand om allt regnvatten, har markerats med gröna punkter. Hit hör även de vägar som ligger vid vattendrag som riskerar att svämma över. Låga områden där järnvägsvallen riskerar att översvämmas vid skyfall har markerats med lila punkter. Risk för att järnvägsvallen ska drabbas vid skyfall finns främst kring stationsområdet vid Terminalvägen samt på flera ställen av järnvägen längs Mälaren från centrum och vidare västerut mot Hacksta. Alla stora vägunderfarter och järnvägsvallar finns utmarkerade med punkter i separat rapport, dock bara de cykelunderfarter som riskerar att drabbas värst på grund av det stora antalet låglänta cykelunderfarter. Totalt antal vägar och järnvägar som har upptäckts som potentiella riskområden för översvämning: 18 bilunderfarter 80 cykelunderfarter 44 övriga vägområden 12 platser längs järnvägen I figur 78 ses en sträcka längs E18 där Emausmotet, Korsängsmotet samt Folkparksmotet riskerar att översvämmas. Den sista bilunderfarten som är markerad i figuren är Pilgatan som går under järnvägsspåret. Här ses även att cykelunderfarten under korsningen Kungsängsgatan och Björnövägen, delar av Stora Gatan, Karlsgatan samt att innergården vid Ingenjör Bååths gata riskerar att översvämmas. Figur 76 Exempel på några stora vägunderfarter längs E18, cykelunderfarter och övriga vägområden som riskerar att drabbas vid skyfall med utgångspunkt från SMHI:s lågpunktskartering. 125

142 Figur 77 Karta över centrala Västerås där cykelunderfarter, delar av järnvägsvallen, övriga vägområden samt några stora vägunderfarter som riskerar att drabbas vid skyfall är utmarkerade med utgångspunkt från SMHI:s lågpunktskartering. Skolor, sjukhus och vårdcentraler Flera byggnader ligger i låglänta områden och risken finns att många innergårdar kan översvämmas vid skyfall. En uppdelning har gjorts av byggnader med samhällsviktiga funktioner där skolor, vårdcentraler och sjukhus har undersökts. De byggnader som har upptäckts ligga i lågpunktsområden är: 3 sjukhus/vårdcentraler 20 skolor De byggnader som riskerar att drabbas i störst utsträckning är sjukhuset, Erikslunds hälsocentral, Rönnbyskolan, Norra Vallbyskolan och Skiljeboskolan. Innergårdar vid Skallbergsskolan, Mälardalens Högskola och Viksängsskolan kan också översvämmas i stor utsträckning. 126

143 Figur 78 Sjukhus, vårdcentraler och skolor i Västerås Stad som riskerar att drabbas av översvämningar från skyfall med utgångspunkt från SMHI:s lågpunktskartering. Förorenade områden Vid jämförelsen av lågpunktsområden mot de förorenade områden som finns utmarkerade har 19 förorenade platser upptäckts där vatten kan ansamlas. Exempel på detta är vid hamnen i de centrala delarna av tätorten där föroreningar har påträffats, se figur

144 Figur 79 Flera områden som riskerar att översvämmas enligt SMHI:s lågpunktskartering finns nära förorenad mark. Planerad bebyggelse Uppgifter om planerad bebyggelse (både bostäder och näringslivsmark) från Västerås kommun har analyserats utifrån SMHI:s lågpunktskartering. En sammanslagning har gjorts av de byggnadsplaner som både har trätt i laga kraft och de som är uppe för diskussion. I figur 82 har områden ringats in där planerad bebyggelse förekommer i eller i närheten av lågpunktsområden och som då skulle kunna påverkas av skyfall. Där det planeras nybyggnationer vid Gryta och i Irsta, ligger stora delar av dessa områden i lågpunktsområden som riskerar att översvämmas. I Norra Skiljebo planeras nya byggnader på mark som ligger nära stora lågpunktsområden som även tidigare har drabbats av översvämningar vid skyfall. 128

145 Figur 80 Områden där nya byggnationer planeras och som riskerar att översvämmas enligt SMHI:s lågpunktskartering. Pumpstationer och nätstationer En undersökning har gjorts för att ta reda på om prioriterade pumpstationer och nätstationer från Mälarenergi finns i lågpunktsområden. Endast två av pumpstationerna (i Bäckby samt i Irsta) finns inom gränserna för SMHI:s lågpunktskartering, dock ligger båda dessa i stora lågpunktsområden, vilket är ett naturligt läge för pumpstationer. Vid gränsen av SMHI:s kartering mot Tillberga finns det ett stort lågpunktsområde där en pumpstation finns i närheten, dock ligger den strax utanför karterat område. Totalt ligger 68 nätstationer i eller i närheten av lågpunktsområden. Dessa har delats in i de som ligger i mindre lågpunktsområden ( m 2 ) samt de som ligger i större lågpunktsområden (> m 2 ). De som ligger i eller i närheten av ännu mindre lågpunktsområden (< 250 m 2 ) redovisas inte. Nätstationerna som befinner sig i eller i närheten av de största lågpunktsområdena är: 2 finns i större lågpunktsområden med ett djup > 1 m 13 finns i större lågpunktsområden med ett djup > 0,2 m 4 finns i mindre lågpunktsområden med ett djup > 1 m 27 finns i mindre lågpunktsområden med ett djup > 0,2 m 129

146 Förorenad mark Bakgrund Inom Västerås kommungräns finns markområden, byggnader, grundvatten och vattensediment som är förorenade. Några av dessa är kraftigt förorenade och i behov av efterbehandling. Därför har en handlingsplan för förorenade områden tagits fram med syftet att redovisa hur föroreningssituationen ser ut idag utifrån redan utförda undersökningar och inventeringar, sätta upp mål för arbetet förorenade områden samt redovisa hur arbetet fortskrider. Samordningsansvaret för förorenade områden har Västerås stad Fastighetskontoret vilka leder en arbetsgrupp med deltagare från stadens förvaltningar och bolag. Föroreningar och risker Föroreningar som hamnat i mark, grundvatten eller i sediment blir ofta kvar under lång tid om inte någon gör något åt det. Föroreningarna sprids sakta vidare till vattendrag och vidare ut i Mälaren och slutligen Östersjön. På vägen kan föroreningarna påverka djur och natur och därigenom även oss människor. Vi människor utsätts för föroreningar till exempel om det dammar från den förorenade marken, när vi eller våra barn får i sig förorenad jord, eller om föroreningen hamnar i dricksvattnet. Spridningen är ofta långsam och påverkas av nederbörd, grundvattenrörelser och biologiska processer. Mänskliga aktiviteter kan kraftigt påverka spridningen av föroreningar som dittills legat relativt stilla. Dessa risker måste speciellt uppmärksammas den dag man vill förändra markanvändningen, exempelvis genom att bygga bostäder på platsen där den gamla träimpregneringsanläggningen har legat eller en förskola planeras på den gamla gasverkstomten. Att industribyggnader kan vara förorenade av tidigare verksamheter är extra viktigt att uppmärksamma om de ska göras om till bostäder. Vanliga föroreningar i Västerås kommun är tungmetaller som bly, koppar och zink, som bland annat kommer från ytbehandlingsverksamheter, metallbearbetning, gjuterier samt organiska föroreningar som polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Dagsläget i Västerås kommun Kunskap om var områden som utgör risk för människors hälsa och miljön finns är inte heltäckande. Länsstyrelsen utför identifiering utifrån branscher där risk för förorening finns och inventering av de objekt som utgör mycket stor eller stor risk, enligt MIFO (Metodik för inventering av förorenade områden, Naturvårdsverket), av nedlagda verksamheter. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har påbörjat inventering av pågående verksamheter. Inom Västerås kommun finns idag 859 registrerade misstänkt förorenade områden, enligt Länsstyrelsens MIFO-databas. I Västerås kommun har Länsstyrelsen riskklassat sju områden enligt MIFO fas 1, 28 st i riskklass 2, 48 i riskklass 3 och 18 områden i riskklass 4. För mer information se rapport 2010:19 på Länsstyrelsens hemsida. 130

147 Figur 81 Förorenad mark och byggnader har i nuvarande kartportalen tagits fram som ett hjälpmedel för att visa var misstänkt förorenade områden finns. 131

148 Brott/kriminalitet Tendenser såväl lokalt, nationellt och globalt visar en ökad polarisering socialt, ekonomisk, politiskt och religiöst. Det ställer nya krav på våra kunskaper och val av insatser på förebyggande arbete också på samverkan i nya former och med delvis nya aktörer. För att möta framtidens utmaningar inom detta område så har en handlingsplan för att motverka våldsbejakande extremism tagits fram i Västerås. Syftet med handlingsplanen är att stärka och värna om demokratin samt att göra samhället mer motståndskraftigt mot odemokratiska krafter. Hur brottsutvecklingen kommer att se ut under de närmaste åren är svårt att säkert slå fast glädjande är är att den polisanmälda brottsligheten i länet och i landet minskar? Både Polisområdet Västmanland och Västerås stads övergripande mål är att minska brottsligheten och öka känslan av trygghet i samhället. Glädjande är att våldsbrotten totalt fortsätter att minska i jämförelse med 2008 års polisanmälda brott. Oroande är att brotten anlagd brand, klotter- och annan skadegörelse fortsätter att öka. Detta är däremot brott som är svåra att värdera eftersom vi idag bl.a. inte vet mörkeltal och benägenheten att anmäla. Polisområde Västmanland och Västerås stad har beslutat att samverka för att effektivisera och utveckla det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Västerås stad och polisområde Västmanland har tecknat inriktningen på ett medborgarlöfte som samverkan kring stölder av skoldatorer, livsstilskriminella m.m. I Västerås kommun finns också ett lokalt brottsförebyggande råd (Värna Västerås). Verksamheten ska stimulera till samverkan och aktivt deltagande i det lokala brottsförebyggande arbetet. Det brottsförebyggande arbetet sker genom samverkan mellan olika myndigheter, förvaltningar, organisationer, föreningar och företag samt stöd till medborgerliga initiativ såsom grannsamverkan. För detta arbete finns ett verksställande utskott samt en koordinator placerad på Stadsledningskontoret. Samtliga polisanmälda brott 2015 är 14 % lägre än

149 Antal polisanmälda brott totalt i Västerås kommun Figur 82 Antal polisanmälda brott totalt i Västerås kommun Polisanmäld brottslighet per invånare Figur 83 Polisanmäld brottslighet per invånare

150 Polisanmäld brottslighet per invånare med jämförbara städer Västerås stad Helsingborgs kommun Eskilstuna Kommun Uppsala Kommun Örebro kommun Norrköping Kommun Figur 86 Polisanmäld brottslighet per invånare Hotbilden mot Västerås stads verksamheter och intressen är från Polisens sida bedömd som känd och med låga hot- och risknivåer. Grovt kriminella personer, gäng och aktörer finns dock inom Västmanlands län. För mer informations om den generella hotbilden för Sverige hänvisas till Säkerhetspolisens rapporter. Terrorhotet mot Sverige Ett terrorattentat kan få mycket stora konsekvenser både för samhället i stort och för enskilda individer. De metoder som terrorister använder orsakar många gånger stor skada för samhällen och/eller kan lämna många skadade och döda efter sig. Terroristangrepp kan utföras av enskilda individer eller grupper. I dagens samhälle är många samhällskritiska verksamheter beroende av elektricitet, IT, telefoni, och transporter. Detta skapar sårbarheter som kan utnyttjas av terrorister. Den svenska hotbilden påverkas i stor utsträckning av vad som händer i vår omvärld och kan förändras snabbt. I november 2015 höjdes terrorhotnivån från förhöjt (3) till högt (4) hot på en femgradig skala En grupp om fyra personer utförde omfattande skadegörelse mellan augusti och september 2004 på flera skolor och andra kommunala inrättningar i bland annat Västerås och Eskilstuna. Vandaliseringen var ett led i en planerad brottslighet där Sveriges infrastruktur skulle ödeläggas. Flera attentat planerades och målen var kraftverk, vattenverk, riksdagshus och regeringskansli. Kartor över landets elförsörjning plockades fram liksom över landets järnvägsnät. En 23-åring från Västerås och flera ligamedlemmar åtalades för förberedelse till terroristbrott, men friades av tingsrätten. Det är första gången svenska medborgare misstänkts för ett sådant brott. Gruppen fälldes för grov skadegörelse. Lagen om straff för terroristbrott infördes den 1 juli Den 11 december 2010 inträffade ett självmordsattentat på en gata i centrala Stockholm. Ingen blev skadad vid detta terrordåd förutom gärningsmannen som avled. Det finns exempel på fall där långt gångna planer på attentat från våldsbejakande grupper och individer har avslöjats. Ett antal gripanden har gjorts under senare tid som har koppling till terrorattentatsplaner. 134

151 I Sverige är det Säkerhetspolisen som ansvarar för terrorismbekämpningen. Den arbetar förebyggande för att förhindra attentat i Sverige eller mot svenska intressen. Det finns ett myndighetssamarbete kring terrorism i Sverige. I Samverkansrådet mot terrorism har tretton svenska myndigheter gått samman i syfte att stärka Sveriges förmåga att motverka terrorism. Sverige samverkar också internationellt. Det finns tretton multilaterala konventioner om terrorism. Sverige har skrivit på samtliga och därmed förbundit sig att motverka terrorism tillsammans med andra länder. Informationssäkerhet (generell riskbeskrivning för Sverige och globalt) Bakgrund Begreppet informationssäkerhet har sitt ursprung i behovet av att skydda och säkra tillgången till information i vid bemärkelse. Detta omfattar, men begränsar sig inte till, IT-säkerhet. Även organisatoriska ramar och enskilda individers säkerhetsmedvetande respektive hantering av information har stor betydelse för informationssäkerheten. Gällande lagar, förordningar, föreskrifter, avtal, interna regler, verksamhetsbehov och rådande hotbilder styr informationssäkerhetsarbetet. Genom åtgärder och rutiner som skyddar information och informationssystem måste informationssäkerhet upprätthållas till en lämplig nivå av dessa grundläggande kriterier för information: Riktighet Att information inte kan förändras vare sig av obehöriga, av misstag eller på grund av funktionsstörning. Informationen ska vara tillförlitlig, korrekt och fullständig. Tillgänglighet Att information och informationstillgångar kan utnyttjas efter behov, i förväntad utsträckning och inom önskad tid utifrån de krav som ställs på verksamheten. Konfidentialitet Att information inte görs tillgänglig eller avslöjas för obehöriga. Spårbarhet Att, där det finns krav/behov av det, i efterhand entydigt kunna härleda specifika aktiviteter eller händelser till ett identifierat objekt. Det ska gå att se vem som tagit del av informationen, vilka förändringar som har skett och av vem dessa har utförts. De flesta verksamheter i Sverige, såväl offentliga som privata, har idag en informationshantering som är beroende av fungerande IT-stöd. Störningar i detta IT-stöd kan få omfattande konsekvenser för enskilda verksamheter eller, under speciella förhållanden, för samhället som helhet. De störningar som förekommer kan vara av teknisk natur, orsakas av utifrån kommande händelser, slitage, bristande rutiner, slarv eller brott mot existerande regelverk. De kan också ha sin grund i medvetna blockerings- eller intrångsförsök. De skador som uppstår kan bestå i förlust eller oönskad spridning av information, medveten manipulering av system eller information respektive minskad tillgänglighet till systemen. Informationssystem har ofta karaktären av stödfunktioner eller utgör integrerade delar av helt annan samhällsinfrastruktur, vilket innebär att riskerna måste bedömas i förhållande till den enskilda tillämpningen eller till andra, sektorspecifika risker. Det är svårt att bedöma omfattningen ur samhällsövergripande perspektiv. Det finns emellertid några generella hot, sårbarheter och risker som är värda att nämna. 135

152 Sårbarheterna skiftar snabbt Den snabba utvecklingen på IT-området har inneburit att de tekniska sårbarheterna hos informationssystem och underliggande teknisk infrastruktur har en tendens att skifta över tid, i betydligt snabbare takt än för många andra typer av samhällsinfrastruktur. Kända sårbarheter går att reducera eller helt eliminera, men nya upptäcks hela tiden. Ofta går det därför att inte att ge annat än en ögonblicksbild av sårbarheterna hos ett specifikt informationssystem. Och inte ens då är det säkert att bilden är fullständig, eftersom det kan förekomma ännu icke upptäckta sårbarheter. Dessa utgör latenta risker, omöjliga att uppskatta. De skiftande sårbarheterna representerar ett problem för förvaltare av informationssystem. Utan tillräcklig medvetenhet eller tillräckliga resurser för att uppmärksamma och åtgärda kända tekniska sårbarheter ökar risken för intrång i eller störningar hos informationssystem och teknisk infrastruktur. Den förstärks dessutom av det faktum att många intrångsförsök idag sker maskinellt och i stort antal. Tilltagande komplexitet En av de grundläggande orsakerna till de nya sårbarheter som hela tiden upptäcks i våra informationssystem är den komplexitet som kännetecknar dem. Programfunktionerna utvecklas helt enkelt snabbare än skyddsförmågan. Det tar visserligen alltid en viss tid att åtgärda nyupptäckta sårbarheter, vilket leder till att skyddsåtgärderna lider av nära nog konstant eftersläpning. Men den ständigt ökande komplexiteten har blivit ett problem i sig, och det har inte hjälp med att man börjat tillämpa ny, säkrare metodik för programmering. Programvaror som bjuds ut till försäljning går i praktiken inte att utvärdera på ett uttömmande sätt, och de innehåller följaktligen mängder av småfel som får korrigeras genom successiva uppdateringar, säkerhetsfixar, servicepaket och liknande. De åtgärder som måste tas till är bland annat att en tillfredsställande riskhantering, ordentlig kravställning samt omfattande testning och utvärdering av informationssystem innan de tas i drift. Konvergens Sammanföring av olika tjänster, främst telefoni och datakommunikation, till gemensam infrastruktur så kallad konvergens kan också introducera sårbarheter. När flera verksamhetskritiska tjänster görs beroende av samma underliggande infrastruktur gäller det att denna miljö är tillräckligt väldimensionerad och robust. Lokala problem med ip-telefoni och datorintegrerade talsvarstjänster inom framför allt den kommunala sektorn och i hälso- och sjukvården pekar på att det kan krävas ytterligare insatser för att stärka robustheten hos dem. Detta medför att bland annat att effekterna/konsekvenserna av överbelastningsattacker ökar. Centralisering Centralisering är en annan utvecklingstendens på IT-området som ställer högre krav än tidigare på informationssäkerheten. Begrepp som serverkonsolidering, virtualisering och lagringsnätverk innebär att informationshanteringsresurser av kostnads- och effektivitetsskäl samlas, vilket kan leda till att det skapas sårbara punkter (så kallade single point-of-failure) som har likheter med gemensam infrastruktur för all kommunikation. Ytterligare en sårbarhet kan uppstå om offentlig information och information som omfattas av sekretess visserligen skiljs åt logiskt, men fortfarande delar fysiska lagringssystem. Såväl lagring och transport som tillgängliggörande måste finnas med i den informationsklassificering som ligger till grund för hanteringen av olika typer av information. Utlagda tjänster Den tilltagande utläggningen (outsourcing) av informationshantering på externa leverantörer sker oftast av kostnads- och effektivitetsskäl. Utlagda tjänster kan dock påverka informationssäkerheten negativt. Bland 136

153 annat handlar det om vilken kontroll som finns över hur och var den information som lagras och hanteras utanför den egna organisationen. Vidare medför omfattande kedjor av underleverantörer i samband med molntjänster en ökad riskexponering och komplexitet kopplat till efterlevnad av legala krav. Beroenden till olika externa leverantörer ställer dessutom stora krav på en tydlig ansvarsfördelning och koordinering vid incidenthantering. Inom samhället kan vi se en tendens till att antalet aktörer som levererar samhällskritiska tjänster inom olika branscher koncentreras till ett fåtal leverantörer. Denna koncentration medför att sannolikheten för riktade attacker mot de aktuella leverantörerna torde öka i och med att konsekvensen för samhället och effekten av attackerna ökar. Informationsförluster Otillåten eller okontrollerad spridning av information kan i vissa fall innebära betydande samhällsrisker. Det har inte minst visat sig i de upprepade fall av omfattande informationsförluster som på senare år fått stor uppmärksamhet utomlands, bland annat i Storbritannien. Förlust eller stölder av datorer och minnesmedia har där lett till att stora och känsliga datamängder, såväl privata som offentliga, hamnat i orätta händer. Flera av dessa händelser har kommit till allmän kännedom först efter tvingande lagstiftning om incidentrapportering vid förlust av personuppgifter. Sådan lagstiftning saknas för närvarande i Sverige. När information väl förlorats är det mycket svårt att åter få kontroll över den. Konsekvenserna på längre sikt av sådana händelser kan därför vara mycket svåra att uppskatta. Består informationen dessutom av personuppgifter, kontouppgifter eller lösenord kan den ursprungliga informationsförlusten i sin tur leda till ytterligare problem i form av nya datorintrång, bedrägerier och liknande. Kommunerna förvaltar omfattande informationsmängder i form av bland annat befolkningsregister och databaser med uppgifter om känsliga personuppgifter, samhällsinfrastruktur etcetera. Okontrollerad spridning av dessa data utgör ett tydligt hot. Den stora tillgången till information, den ökade lagringskapaciteten i datorer och ökningen av mobila arbetssätt, utgör här ett speciellt problem eftersom volymer av samma storlek som hela befolkningsdatabaser idag kan lagras på en liten minnessticka. Detta ställer speciella krav på att väl utformade riktlinjer för hanteringen av information i samhällsviktiga organisationer, samt att dessa riktlinjer också följs. Bristande regelefterlevnad representerar i dessa sammanhang en betydande sårbarhet. I många fall har kretsen av personer som hanterar känslig information elektroniskt ökat. Detta medför att ett ökat intresse från illvilliga parter att försöka lura av personerna information genom olika bedrägliga aktiviteter såsom nätfiskeattacker. Västerås stad drabbades av ett antal nätfiskeattacker under 2013 och 2014, vilket bland annat fick till följd att stadens e-post blev svartlistad och ej kunde kommunicera utåt till vissa parter. Således kan denna typ av attacker även ha en tillgänglighetsrelaterad påverkan. Vidare ser vi en ökning av angrepp i utpressningssyfte. Exempel på det senare är så kallad. Ransomware där filer krypteras på hårddiskar och filservrar i syfte att bedriva utpressning mot de som har drabbats av informationsförlust. Verktyg för att genomföra beskrivna exempel på angrepp är idag extremt enkla att komma över och de är ofta till och med gratis. Skyddsåtgärder mot de ovan exemplifierade angreppen måste inkludera tekniska åtgärder, men framförallt ett utökade insatser för att öka den generella informationssäkerhetskompetensen och medvetenheten. 137

154 Digitala styrsystem Digitala, distribuerade styrsystem och så kallad SCADA-system (Supervisory Control and Data Aquisition) har på senare år fått allt större uppmärksamhet ur risksynpunkt. Det har nämligen visat sig att dess system, som tidigare installerades isolerat för att styra industriprocesser och liknande, nu i tilltagande omfattning börjat kopplas ihop med administrativa datorsystem. Dessa kan i sin tur vara installerade på ett sådant sätt att de går att nå utifrån, till exempel via internet. Sårbarheterna på detta område är fortfarande inte tillräckligt klarlagda. Mediesektorn Den informationsspridning som sker i mediesektorn kan ur flera perspektiv betraktas som samhällsviktig. Vid sidan av sin roll som opinionsbildare och förmedlare av nyheter och analys av vår omvärld underlättar massmedierna en snabb spridning av larmmeddelanden vid olyckor och katastrofer. Massmedierna har också en samhällsstabiliserande roll, genom att fungera som välkända informationskanaler i situationer som kännetecknas av osäkerhet. De sårbarheter och risker som kan förknippas med massmediedistribution är flera. För det första ser vi idag en långsiktig utveckling mot allt större andel elektroniskt distribuerade massmedia. Tidningar och etermedia har fått sällskap av nätbaserade medier. Detta ökar å ena sidan mångfalden inom den fria informationsspridningen. Men det finns också en risk för att det ökar andelen felaktigt uppfattad information, rykten eller medveten spridning av missvisande budskap. En annan sårbarhet är att de distributionsvägar som används idag konvergerar och samlas i bredbandsanslutningar. Vid bortfall i hushållens elförsörjning eller teleanslutningar är risken numera stor för att, vid sidan om telefoni, även tillgången till tv-kanaler och internetkommunikation försvinner. Spridning av individuella digitaltevemottagare motverkar i viss mån detta. Smitta/pandemier När en smittsam sjukdom på kort tid drabbar många människor i ett land uppstår en epidemi. Sprids smittan mellan länder kallas den pandemi. En epidemi/pandemi kan påverka samhället på ett annorlunda sätt än andra allvarliga händelser, eftersom: situationen kan förvärras ytterligare genom att enskilda människor smittar andra sjukvården och andra viktiga verksamheter är speciellt utsatta eftersom personer som arbetar där kan bli sjuka, vilket leder till att allt färre ska ta hand om allt fler sjuka en epidemi kan pågå i många veckor, till skillnad från en allvarlig olycka eller katastrof som oftast har ett kort och intensivt förlopp. Människors ökade resande, förändrade livsstil och globala handel med livsmedel och levande djur kan påverka hur smittämnen sprids. Ytterligare en faktor är den ökade antibiotikaanvändningen, som har lett till att allt fler bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika. 138

155 I tätbefolkade miljöer som sjukhus, daghem och djurfarmar sprids sjukdomar lättast. Men oavsett hur miljön ser ut, är det dålig hygien som är den allra viktigaste riskfaktorn när det gäller smittsamma sjukdomar. Pandemier brukar dyka upp några få gånger per århundrade pågår ett utbrott av Ebolafeber i Västafrika, risken för global spridning ses som minimal. Tidigare pandemier har varit influensa A(H1N1), även kallad svininfluensan, Spanska sjukan, Hong Kong-influensan och Asiaten. Folkhälsomyndigheten har sedan 1 juli 2015 det nationella samordningsansvaret för smittskyddsfrågor. Folkhälsomyndigheten är även den expertmyndighet som ska följa och analysera läget när det gäller smittsamma sjukdomar bland människor. I varje landsting finns en smittskyddsläkare som leder arbetet inom landstinget med att förebygga och förhindra att smittsamma sjukdomar sprids. Epizootier och zoonoser Epizooti är en utbredd spridning av en allvarlig, smittsam djursjukdom. Sjukdomar som smittar mellan djur och människor kallas med ett gemensamt namn för zoonoser. I takt med att människor, djur, foder och animaliska produkter transporteras allt längre och oftare, ökar riskerna för att mer omfattande epidemier och zoonoser ska bryta ut. Förutom lidande och ökat vårdbehov vid smitta bland människor kan enstaka fall eller större utbrott bland djur också påverka hela samhället. Smittspridning kan antingen ske vid direktkontakt mellan djur och människor eller indirekt, till exempel genom smittade livsmedel eller vatten. Smittämnen kan också spridas med fästingar och myggor. Några exempel på zoonoser är salmonella, campylobakter, sars, fågelinfluensa och den nya influensan A(H1N1). En viktig faktor som kan driva fram nya infektioner och förändra spridningen av redan kända smittor är klimatförändringar. Förändringar i djurproduktion, djurtransporter och förändrade förhållanden för vilda djur och sällskapsdjur är andra viktiga faktorer som påverkar förekomsten av zoonoser i Sverige. Genom smittskyddslagen har Folkhälsomyndigheten uppdraget att vara samordnande myndighet när det gäller nationellt smittskyddsarbete inom folkhälsan. Jordbruksverket har motsvarande roll på den veterinära sidan. Flera andra myndigheter har ansvarsområden som i varierande grad kan beröras vid ett zoonosutbrott. Inträffade händelser gällande smittspridning i kommunen År 1979 behövde 69 personer vårdas på Centrallasarettet i Västerås efter att ha insjuknat i legionärsjuka. Legionellabakterierna spreds från kyltornet på taket till varuhuset Punkt. Påsken 2007 fick Mälarenergi problem med dricksvattenförsörjningen till Dingtuna efter ett reparationsarbete. Ett stort antal personer (minst 337 personer) drabbas av magsjuka efter att ha druckit otjänligt vatten. Det tog en och en halv månad innan vattnet var godkänt att dricka igen. Utöver dessa utbrott har staden under de senaste decennierna varit förskonad från mer omfattande smittspridning. Några mer begränsade utbrott av magsjuka har förekommit i slutna sällskap. 139

156 Nationell riskbedömning Regeringen gav Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB i uppdrag att ta fram förslag till en nationell riskbedömning som ska ta sin utgångspunkt i de rådslutsatser om riskbedömning som tagits i EU. MSB överlämnade 2013 den första svenska nationella riskbedömningen till regeringen. Den är en fördjupning och vidareutveckling av den riskidentifiering som genomfördes I rapporten identifieras 27 allvarliga risker som kan skapa allvarliga störningar i samhället om de inträffar. Riskerna som presenteras är sådana som i huvudsak har en låg sannolikhet och som skulle kunna få stora konsekvenser i ett nationellt perspektiv och därmed kan anses vara viktiga för EU:s övergripande bild. Riskidentifieringen baseras på ett urval av risker som centrala myndigheter och länsstyrelser har identifierat i sina risk- och sårbarhetsanalyser år De identifierade riskerna är: översvämningar ras och skred stormar jordbävningar och vulkanutbrott solstormar värmebölja skogsbränder angrepp av skadeinsekter (växtskadegörare) smittsamma sjukdomar: utbrott, pandemier, zoonoser och epizootier resistenta bakterier och resistens mot antiviraler störningar i försörjning av läkemedel risker med nukleära och radiologiska ämnen risker med kemiska ämnen dammbrott störningar i livsmedels- och dricksvattenförsörjningen omfattande bränder i byggnader och tunnlar störningar i elektroniska kommunikationer störningar i elförsörjningen störningar i betalningssystemen oljeutsläpp avbrott i transporter och stora transportolyckor terrorism cyberattacker risk för instabilitet i samhället och social oro 140

157 Västerås risk- och sårbarhetsanalys belyser det flesta av den nationella analysens identifierade risker. Dammbrottuppströms i Svartån bedöms inte utgöra någon större risk för Västerås kommun och finns därför inte upptagen i riskanalysen. Störningar i betalsystem, störningar i livsmedelsförsörjningen, cyberattacker, resistenta bakterier och resistens mot antiviraler är risker som centrala myndigheter bör ta ansvar för och arbeta förebyggande med. Samhällsviktiga aktörer inom kommunen bör dock ha en kontinuitetsplan för att hantera flera av dessa scenariers under minst en veckas tid. 141

158 Försvarspolitiska inriktningen gällande civilt försvar Bakgrund Den säkerhetspolitiska situationen i Europa har försämrats. Den ryska ledningen har visat att den är beredd att använda den militära förmågan för att uppnå sina politiska mål. Den försämrade säkerhetspolitiska situationen innebär förändrade krav på den svenska försvarsförmågan. I propositionen redovisar regeringen en inriktning för att stärka den svenska försvarsförmågan och öka den operativa förmågan i krigsförbanden fr.o.m t.o.m Ytterst ska försvaret kunna möta ett väpnat angrepp. På så sätt skapar försvaret tillsammans med politiska, diplomatiska och ekonomiska medel en tröskel för den som skulle vilja angripa Sverige eller utöva påtryckningar med militära maktmedel. Målet för det militära försvaret ska från och med 2016 vara att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige och främja vår säkerhet. Detta ska ske genom att hävda Sveriges suveränitet, värna suveräna rättigheter och nationella intressen förebygga och hantera konflikter och krig skydda Sveriges handlingsfrihet vid politisk, militär eller annan påtryckning och om det krävs försvara Sverige mot incidenter och väpnat angrepp skydda samhället och dess funktionalitet i form av stöd till civila myndigheter. Målet för det civila försvaret ska från och med 2016 vara att värna civilbefolkningen säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld. Det civila försvaret utgörs av verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att hantera situationer då beredskapen höjs. Det civila försvaret är därmed inte en organisation. Verksamheten bedrivs av statliga myndigheter, kommuner, landsting, privata företag och frivilligorganisationer. Det avser skydd av befolkningen, säkerställande av samhällsviktiga funktioner och övriga samhällets stöd till Försvarsmakten. Det samlade totalförsvaret ställer därför krav på ett brett engagemang och förankring i samhället. Totalförsvar Regeringens bedömning: Totalförsvarets förmåga inför och vid ett angrepp behöver stärkas. Planeringen för totalförsvaret bör därför återupptas. En sammanhängande planering för totalförsvaret bör säkerställas genom planeringsanvisningar till berörda myndigheter. Kommunerna har ännu inte fått några planeringsanvisningar. Under många år har det endast bedrivits ett begränsat arbete att planera och förbereda civilt försvar. Detta har sin grund i den hotbild och den inriktning för försvaret som följde efter det kalla krigets slut. I praktiken upphörde berörda myndigheters och andra aktörers planering för höjd beredskap eftersom det inte längre fanns något behov. De resurser som specifikt hade skapats för det civila försvaret under andra världskriget och det kalla kriget fram till åren kring 1990 har blivit inaktuella och kunnat tas ur drift. Vissa resurser, till exempel livsmedelslagren, har avvecklats. Endast avseende skyddsrummen, drift och vidmakthållande av 142

159 vissa reservfunktioner inom etermedia, elförsörjningen och upprätthållande av elektroniska kommunikationer har det även fortsättningsvis genomförts åtgärder för att upprätthålla viss specifik förmåga. Sedan ett par år tillbaka pågår på uppdrag av regeringen ett arbete med att återuppta en planering för det civila försvaret inom länsstyrelser och centrala myndigheter. Regeringen konstaterar att Försvarsmakten har kvalificerade resurser som i många fall saknas inom andra samhällssektorer. (MSB har sedan tidigare tittat extra på det civila samhällets möjlighet att stödja Försvarsmakten inom områdena transport och logistik, försörjning med livsmedel, drivmedel, elektricitet, och telekommunikation samt tillgång till sjukvårdsresurser. Uppdraget redovisades i december Så kan det civila försvaret utvecklas och stärkas ) Civilt försvar Regeringens bedömning: Planeringen för det civila försvaret bör återupptas och genomföras utifrån planeringsanvisningar som regeringen beslutar. Inom ramen för det civila försvaret bör berörda aktörer planera för att under höjd beredskap, inledningsvis under en kortare tid, kunna stödja Försvarsmakten. Psykologiskt försvar Regeringens bedömning: Det försämrade omvärldsläget aktualiserar behovet av ett psykologiskt försvar anpassat efter dagens förhållanden. Sverige bör utveckla sin förmåga att identifiera och möta påverkanskampanjer. Berörda myndigheter och aktörer måste kunna hantera sådana kampanjer såväl i fredstid som vid höjd beredskap. En påverkanskampanj är centralt styrd samtidigt som ett brett spektrum av metoder, såväl öppna som dolda kan användas. Inom ramen för en påverkanskampanj genomförs påverkansoperationer. Det psykologiska försvarets roll i detta sammanhang har redovisats tidigare. Karaktären på dessa påverkanskampanjer kan vara av en sådan art att de ställer särskilda krav på försvarsmyndigheterna och de rättsvårdande myndigheterna. Den enskildes ansvar och krisberedskap Försvarsutskottet har under våren och hösten 2015 genomfört en uppföljning av information till allmänheten om den enskildes ansvar och beredskap vid en krissituation. Försvarsutskottets uppföljning visar att information till allmänheten om den enskildes ansvar och beredskap vid en krissituation i samhället ges av vissa aktörer, framför allt av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) på webbplatserna DinSäkerhet.se och Krisinformation.se. En kartläggning gjordes av ett fyrtiotal kommuners webbplatser där Västerås stad ingick. Stadens webbplats fick ett bra omdöme detaljerad, strukturerad och samtidigt överblickbar information. Ansvarets gränser är inte alltid tydliga Var den enskildes ansvar börjar och slutar är relativt tydligt när det gäller att förebygga och att minska effekterna av brand samt av översvämning eller jordskred på egendom där en lokal riskbild finns. Resonemanget är sannolikt svårare att applicera på krissituationer där individen inte har någon möjlighet att förebygga olyckor eller lindra uppkomna kriser, till exempel vid ett reaktorhaveri eller ett kemiskt utsläpp. Frågan om den enskildes ansvar handlar om en avvägning mellan individens ansvar för sitt liv och sin egendom och det allmännas ansvar att säkra befolkningens hälsa och överlevnad. Gränsen för var den enskildes ansvar upphör och var det allmännas ansvar tar vid går inte att exakt fastställa. Det beror på många faktorer, däribland krisscenariot. 143

160 Först när den enskilde inte klarar av att skydda sitt liv och sin egendom längre kan det bli ett åtagande eller en skyldighet för det allmänna att ingripa. Halva befolkningen har inte gjort några förberedelser Nästan halva befolkningen har inte gjort några förberedelser för att kunna klara ett långvarigt elavbrott. Ungefär lika många har aldrig ens tänkt på hur de skulle påverkas om elen försvinner en längre tid. Det visar en undersökning som MSB presenterade i december Svaren bygger på människors uppskattningar av den egna beredskapen vid ett scenario med ett långvarigt elavbrott vintertid. Bland de som inte har gjort några beredskapshöjande åtgärder inför ett långvarigt elavbrott är det cirka hälften som motiverar det med att de inte tänkt på att händelsen kan inträffa. 30 procent svarar att de tror att det är mycket liten risk att det kommer att hända dem. Här är personer mellan 18 och 29 år överrepresenterade. Trots en relativt låg riskmedvetenhet och beredskap uppskattar 66 procent att de skulle klara sig utan samhällets stöd i tre dygn eller längre om de skulle drabbas av ett långvarigt elavbrott. 39 procent uppskattar att de skulle klara sig en vecka eller längre. Män bedömer i högre utsträckning än kvinnor att de skulle klara sig en vecka eller längre utan offentliga insatser. Övriga resultat från undersökningen: 73 procent tror att det är osannolikt att det kommer att inträffa ett långvarigt elavbrott inom de närmaste fem åren. Den vanligaste förberedelsen som människor har gjort inför att långvarigt elavbrott är tillgången till en alternativ värmekälla (27 procent). 60 procent har höga eller mycket höga förväntningar på att personer i ens närhet ska stödja det egna hushållet vid ett långvarigt elavbrott. Omvänt visar undersökningen att viljan att hjälpa personer i ens närhet också är stor. 50 procent har höga eller mycket höga förväntningar på sin kommun vid ett långvarigt elavbrott. 68 procent svarar att de inte har tagit emot någon information om hur de kan förbereda sig inför en samhällskris. Vid en varning för en annalkande storm med efterföljande långvariga elavbrott svarar 18 procent att de inte vet hur de skulle förbereda sig. Informations- och utbildningsbehov för den enskildes ansvar och beredskap Försvarsutskottet anser, bland annat mot bakgrund av den säkerhetspolitiska, teknologiska och klimatologiska utvecklingen i Sverige och i omvärlden, att det är viktigt att följa upp utskottets tidigare uttalanden om nödvändigheten av information till allmänheten om den enskildes ansvar och beredskap vid en fredstida kris, höjd beredskap eller krig. Sverige arbetade traditionellt mycket med sådana kunskapsinsatser under efterkrigstiden där till exempel informationen Om kriget kommer spelade en viktig roll på sin tid genom broschyrer och telefonkataloger, men verkligheten i dag innebär nya och framför allt bredare hotbilder att hantera, varför frågan om hur man når ut med budskapet om vikten av en egen krisberedskap förtjänar ett förnyat 144

161 engagemang. Utskottet konstaterar att informations- och utbildningsbehovet är stort och att både myndigheter och frivilligorganisationer, i samverkan med skolorna, har en viktig roll för att tillfredsställa detta behov. Inträffade händelser mellan åren 2011 till 2015 Här redovisas ett urval av händelser som drabbat Västerås kommun och Sverige vilka har fått stor uppmärksamhet av olika anledningar. Västerås kommun 2012 Bombdåd utanför Blue Moon Bar lördagen den 17 juni personer befann sig i lokalen och fick utrymmas. Skyfall i Västerås city 8 juli På vissa platser uppmättes 100-års regn. Mälarenergi fick in över 100 anmälningar om skador tillföljd av översvämningar. Banvallen till järnvägen rasade vi Hästhovsgatan vilket medförde störningar i tågtrafiken. Kostnaderna för samhället till följd av skyfallet beräknas till 10-tals miljoner. Figur 87 Översvämning Hästhovsgatan 8 juli 2012 Spam hotade Västerås stads verksamheter i december E-post från Västerås stad spärrades på tre svarta listor och andra organisationer började spärra mail från Västerås stad. Problemet berodde på att några medarbetare hade klickat på länkar eller fyllt i sina lösenord i formulär. Deras konton kapades och användes därefter av externa parter för att skicka ut en dryg miljon spam-mail med Västerås stad som avsändare. 145

162 2013 Social oro i Husby Stockholm maj 2013 fick även spridningseffekt till Västerås. Händelserna på Bäckby handlade inte om social oro utan ren vandalism där ett fåtal ungdomar inspirerades av händelserna i Husby och själva ville hitta kopplingen. Olje- och diselutsläpp vid i Mälaren Lögarängen 14 april En privatperson larmade SOS Alarm om ett utsläpp i Mälaren. Även om utsläppet inte var jättestort så fick händelsen relativt stor medial uppmärksamhet. Räddningstjänsten, polisen, Kustbevakningen, Mälarenergi och Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen samverkade för att hantera händelsen. Mälarenergis råvattenintag stängdes under ett dygn. Utsläppet kom via dagvattenledningar ut i Mälaren. Händelsen är utvärderad av Västerås stad. Figur 88 Oljeutsläpp vid Lögarängen i Mälaren 14 april 2013 Västerås stad drabbades av ett antal nätfiskeattacker under 2013 och 2014, vilket bland annat fick till följd att stadens e-post blev svartlistad och ej kunde kommunicera utåt till vissa parter. Behovet av återkommande insatser för att öka personalens IT-kompetens och säkerhetsmedvetande tydliggjordes vid dessa attacker I slutet av augusti 2014 drabbades kommunen av en värmebölja under nästan två veckor. Alla åtgärder vidtogs enligt de planer som då fanns. 146

163 Figur 89 (Läsarbild VLT): Röken ligger tät över Västerås. Här är en bild från 18 våningen på Skrapan. 31 juli 2014 bröt en skogsbrand ut i nordvästra delarna av Västmanlands län, skogsbranden spred sig snabbt och kom att bli den största skogsbranden som drabbat Sverige i modern tid. Västerås stad var aldrig direkt drabbat förutom den kraftiga brandrök som drog in över kommunen och utlöste ett antal brandlarm. Kommunen bistod dock med resurser i form av cirka 100 personer och utrustning. En intern utvärdering för staden genomfördes under hösten 2014 med stöd av PwC. Slutet av 2014 drabbas staden av tre telefonhaverier. Detta på grund av störningar hos TDC. Inga inkommande samtal till stadens medarbetare fungerade, inte heller mellan medarbetare I februari 2015 kraschade ett mindre flygplan direkt efter start vid Björnöns strandkant. Alla ombord klarade sig utan allvarligare skador. Miljösanering fick göras på haveriplatsen. Händelsen är utvärderad av Statens haverikommission. I juni kraschar ett segelflygplan vid Johannesbergsflygplats och kolliderade med en personbil. Ingen skadade sig allvarligt. En pantbank nära stadshuset i Västerås rånades den 4 juni av flera maskerade män. Gärningsmännen kunde snabbt gripas efter rånet efter en kort men dramatisk biljakt i city. Till följd av rånet spärrades delar av Västerås city av och tre förskolor fick evakueras. Händelsen är utvärderad av Västerås stad. En man som fått avslag på sin asylansökan överföll och dödade helt oprovocerat två kunder på IKEA:s varuhus i Västerås i augusti Offren var hemmahörande i Skellefteå. Flera personer bevittnade händelsen och hela Erikslunds Köpcenter fick utrymmas. Händelser fick en enorm medial uppmärksamhet och fler internationella mediebolag rapporterade om händelsen. Som följd av dådet uppkom hot mot olika objekt och personer. Krishantering och samverkan skedde under någon vecka på nationell, regional och lokal nivå. Händelsen är utvärderad av Västerås stad. 147

164 Efter sommaren 2015 startade stora flyktingströmmar till Europa och Sverige. Människorna som flydde kom främst från Syrien, Afghanistan och Irak men även andra länder. I skrivande stund så pågår hantering av flyktingströmmarna. Skolattacken i Trollhättan (22 oktober 2015), 4 dödade inklusive gärningsmannen. Attacken var ett hatbrott mot invandrare och ägde rum på grundskolan Kronan. En 21-årig man attackerade mörkhyad skolpersonal och elever med ett svärd och en kniv. Gärningsmannen blev skjuten av polisen och avled. Efter detta dåd riktades flera hot skolor i Västerås, bland annat Rubeckianska gymnasiet fick motta ett hot som föranledde en massiv krishantering från staden och polisen. Händelsen är utvärderad av Västerås stad. I terrordåden i Paris i november 2015 dödades en och skadades en Västeråsare. Dåden fick till följd att säkerhetspolisen beslutade att höja hotnivån när det gäller terrorism riktad mot Sverige. Hotnivån höjdes ett steg från förhöjt (3) hot till högt (4) hot på en femgradig skala där nivå fem är högsta hotnivån. Händelsen är utvärderad av Västerås stad. Nationellt Oljeutsläpp Tjörn september Största oljeutsläppet någonsin på Västkusten. Oljeutsläpp (råtallolja) vid Söderhamn i januari Cisternläckage på Arizona Chemicals ut i Östersjön. Datahaveriet hos it-driftleverantören Tieto. Den 25 november 2011 ledde ett hårdvarufel till driftstopp i servrar hos Tieto. 46 av Tietos kunder drabbades och bland annat slogs väsentliga delar av it-stödet ut hos Bilprovningen, Apoteket AB och flera svenska kommuner. Stormen Dagmar drabbade Sverige, Norge och Finland 26 december I Sverige stoppades tågtrafiken i de norra delarna av landet. Kastvindar på över 30 m/s, i vissa fall över 40 m/s, uppmättes abonnenter beräknas ha varit utan ström. Skogsbolagen beräknar att värdet på den omkullblåsta skogen till mellan 200 och 300 miljoner kronor. Sommaren 2012 drabbades många delar av Sverige av skyfall och översvämningar med stora samhällskostnader som följd. Svensk Försäkring kritiserade kommunerna i Sverige för underdimensionerade avloppsledningar. Social oro drabbade flera förorter till Stockholm i maj Oroligheterna startade i Husby i västra Stockholm och händelserna fick bland annat till följd att vissa länder avrådde sina medborgare från att resa till Sverige drog två kraftiga stormar in över Sverige. 5 december drabbades syd- och västkusten av stormen Sven som ställde till stora problem i trafiken och orsakade även översvämningar på flera håll utmed skånska kusten. Stormen Ivar drog in över norra Sverige 12 december och med starkast vindar över Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Gävleborgs län. Konsekvenserna var bland annat strömavbrott, störningar i tåg- och vägtrafik, telefonin, värme och dricksvatten Skogsbranden i Västmanland, se ovan Översvämningar i Västsverige. 18 augusti orsakade kraftigt regn översvämningar och stora trafikstörningar på flera håll i Värmland, Västra Götaland och Halland. Halmstads kommun drabbades även av avbrott i dricksvattnet. Nationellt teleavbrott hos Telia och Tele2 i februari 2015 gjorde att deras kunder under 5 timmar bland annat inte kunde ringa

165 2015 Flyktingsströmmar, Parisdåden och Skolattack i Trollhättan. Se ovan. 149

166 Identifierade och värderade risker (Riskanalysen) Figur 90 Identifierade och värderade risker Risk Scenario Förmåga 1. Elavbrott >1 dygn, -18ºC, drabbar större del av Västerås. Orsakar bl.a. avbrott i bränsleförsörjningen och störningar i livsmedelsförsörjningen. 2a. Vatten, avbrott >1 dygn, -10ºC, Tillberga, Hökåsen, Lycksta och Skultuna. 2b. Vatten, otjänligt Otjänligt vatten i hela Västerås. Vattnet kan konsumeras efter kokning c. Vatten, otjänligt Otjänligt vatten hela Västerås. Vattnet kan ej 3 150