Farliga hundhalsband. fritt på internet 1. På besök hos Djurgymnasiet Många motioner om djurskydd Djurens dag 2009 Tusentals björnar i fångenskap

Transkript

1 En tidning från Sveriges största djurskyddsorganisation Nr Årgång 119 Farliga hundhalsband säljs På besök hos Djurgymnasiet Många motioner om djurskydd Djurens dag 2009 Tusentals björnar i fångenskap fritt på internet 1

2 Utgåva Nummer 3/2009. Årgång 119 Ansvarig utgivare Sven Stenson Material Redaktionen ansvarar inte för insänt, icke beställt material. Tryckeri Norra Skåne Offset Annonsansvarig Binh Tan, Omslagsfoto Istockphoto Layout Mathias Lövström Manusstopp för nummer 1/ januari Adress Djurskyddet Sverige Rökerigatan 19, Johanneshov Tel: Fax: Plusgiro: Bankgiro: Plusgiro: Bankgiro: Förbundsstyrelsen Ordförande Sven Stenson, Vice ordförande Gunnela Ståhle, Ledamöter Gabrielle Rosendahl, Eva Norberg, Ingrid Redbo, Johan Beck-Friis, Håkan Bredin, Sven-Erik Alhem, Terese Holmberg Suppleanter Ulrike Segerström, Annika Schenk-Sundström Kansli Generalsekreterare Åsa Hagelstedt Ekonomiansvarig Bruno Maras Administration Åsa Hedberg Administration Bella Öberg Informatör Sara Frick Kolmyr Skolprojektet REDE Kerstin Malm Bli Djurskyddare du med! Idag är vi över röster för djuren! Läs mer på sidan 31. Inget ont som inte har något gott med sig att stå utan redaktör för tidningen är självklart ingen drömsituation och därför är vi mycket glada över att Elsa Frizell från och med nästa nummer är tillbaka på sin tjänst. Men samtidigt måste jag säga att det är väldigt roligt att få göra tidning. Man upptäcker hur mycket djurskyddsfrågor det finns att skriva om, och hade vi massor av pengar skulle det inte vara ett problem att fylla dubbelt så många tidningar om året som vi gör nu. Tyck till! Mejla dina ideér och åsikter till oss på Sveriges största djurskyddsorganisation djurskyddet sverige är med sina drygt medlemmar Sveriges största djurskyddsorganisation. Vi är en rikstäckande organisation med 60 anslutna djurskyddsföreningar. Organisationen har arbetat ideellt i över hundra år för att hjälpa djuren och stärka djurskyddet. vi arbetar för att alla djur ska ges möjlighet att utföra sina naturliga beteenden och för att djurens livskvalité ska förbättras. Vi vill att alla människor visar respekt och tar ansvar för alla djur. I det här numret skriver vi bland annat om björnar i Asien som tappas på galla under plågsamma former och djurskyddsorganisationen som arbetar för att rädda björnarna. Vi skriver om de plågsamma hundhalsband som säljs i Sverige trots att vissa av dom är olagliga. Som vi puffade för i förra numret håller vi på med en undersökning om hur kommunerna arbetar med djurskyddsfrågor i sin upphandling. Frågan har dock visat sig mer komplicerad än vi trodde, något vi skriver om i detta nummer. Vi har också granskat riksdagens beslut och förslag i djurskyddsfrågor. Ju mer man studerar detta så känner man att vi från Djurskyddet borde ha mycket mer kontakt med riksdagsledamöterna för att påverka vilka förslag som läggs och vilka beslut som fattas. I rovdjursfrågan har vi försökt, där röstade riksdagen ändå för att tillåta licensjakt på varg. Men vi ger inte upp, varken i denna eller i andra frågor. Och när redaktören är tillbaks hoppas jag få mer tid till att påverka politikerna ännu mer! Åsa Hagelstedt generalsekreterare asa.hagelstedt@djurskyddet.se vi arbetar genom kampanjarbete, rådgivning, representation i arbetsgrupper och kommittéer, och genom ekonomiskt bidrag till djurhemsverksamhet och djurskyddsfrämjande forskning. Djurskyddet Sverige är också remissinstans åt departement och myndigheter och driver skolprojektet REDE. arbetet finansieras av medlemsavgifter, arv och gåvor. Djurskyddet Sverige får inga statliga bidrag. internationellt arbetar vi genom Nordiska Djurskyddsrådet, Eurogroup for Animals samt genom World Society for Protection of Animals (WSPA). 2 Får du eller din familj flera tidningar? Hör av dig till kansliet så rättar vi till det.

3 INNEHÅLL Förbjudna halsband säljs på nätet Sidan 10 Många motioner om djurskydd Sidan 20 Innehåll Skriv till Djurskyddet! 4 I korthet 6 Svårt stoppa farliga hundhalsband 8 Med fokus på djur 12 Tusentals björnar i fångenskap i Kina 14 Många motioner om djurskydd 18 Djurens dag Vilja på kurs 22 Tar kommunerna djurskyddshänsyn i sina upphandlingar? 24 Krönika: Var gick det snett? 27 Fråga etologen och veterinären 28 Medlemsinformation 29 Föreningar i Djurskyddet Sverige 30 Sista ordet 31 Djurvänner på gymanasiet Sidan 14 Räddningen för Kinas gallbjörnar Sidan 8 Vilja på kurs Sidan 16 Många aktiviteter på Djurens dag Sidan 8 3

4 Skriv till Djurskyddet! E-post: Adress: Djurskyddet Sverige, Redaktionen, Rökerigatan 19, Johanneshov Vad tycker du är viktigt? Skicka in dina åsikter hit! Varför gör Djurskyddet reklam för Royal Canin? Är det något som rekommenderas av riksförbundet? Är vi djurskyddare så kunniga i foderfrågor så att vi kan stå för att RC:s foder är det bästa? Vad får vi för att vi gör reklam för RC? Jo, vi får göra mer reklam för RC! Vi delar ut och bär själva omkring på gratisprylar som det står RC på och skänker bort provpåsar av kattmat. De enda som gynnas av detta är RC och återförsäljarna. Ingen blir medlem eller stöttar Djurskyddet på annat sätt för att de får en gratispåse torrfoder! Djurskyddare ska ha väskor, dekaler med mera som det står Djurskyddet på inte RC! Föreningar som går med i den s.k. Breeders Club får även 20 % rabatt på kattfoder. Alla rabattsystem fördyrar varorna! RC fodret är också bland de dyraste på marknaden. Om vi köper 150 kg torrfoder per år så tjänar vi ca 1 500:-. Den reklam vi ger RC är säkert värd många gånger mer. Vi förlorar ingenting om vi slutar med denna reklam, vi kommer ändå att ha samma tillgång till zoobutikernas kunnande och tjänster som andra kunder. Det vi riskerar att förlora är det vi verkligen behöver, de stora inkomsterna i form av gåvor och arv. Djurvänner som är medvetna konsumenter kanske inte vill skänka sina pengar till verksamheter som stödjer utländska foder, både med tanke på djuren och på miljöpåverkan genom de långa transporterna. Riksförbundet propagerar nu för konsumentpåverkan när det gäller vår egen mat. Då måste vi djurskyddare också tänka på hur djuren som blir foder har levt, transporterats och slaktats! Jag anser att vi ska överlämna till försäljarna att rekommendera foder. Vi kan inte fortsätta göra reklam för foder som kommer från länder där djurskyddslagstiftningen är undermålig eller helt obefintlig. EVA SÖdeRBERG, ÖRNSKÖldsVIK Svar: Lokalföreningarna får själva bestämma vad de vill göra reklam för, det lägger sig förbundsstyrelsen inte i. Men varje lokalförening kämpar med ekonomin och att göra reklam för ett företag gör att föreningen också får någonting för det. Det djurhemmen får från Royal Canin är ständig info om nyheter inom foderområdet genom deras informationsfolder som ges ut varannan månad, erbjudande om att gå kurser eller ha egna kurser med RC:s utbildare för sin personal på katthemmen gratis, gratis reklam och materiel till Kattens dag varje år, erbjudande om att köpa pallar med mat förmånligt och julklappar till katthemspersonalen, vilket är en uppmuntran till hårt arbetande volontärer. Det finns säkert lokalföreningar som gör reklam för andra foderföretag också men för de hemlösa katternas skull har djurhemmen inte råd att vara kräsna kronor per år är ungefär vad en katt kostar att rädda. Och det är, som du själv skriver, vad föreningarna tjänar Foto: Lance Hancock på 10 säckar. Det går åt betydligt fler säckar foder för djurhemmen per år och det betyder att fler liv går att rädda. Det är värt att rädda liv mot att göra reklam anser i varje fall jag. TERese HOLMBERG ledamot I FörBUndsstyrelsen TIllIka VOLOntÄR PÅ strängnäs KATTHEM Stoppa hästplågeriet! Nu måste djurskyddsmyndigheter sätta stopp för detta kvalificerade djurplågeri som pågår på trav/galoppbanorna runt om i Sverige. Varför måste vi uppleva att hästar dör varje vecka med förklaringar från veterinärer som ett blodkärl har antagligen spruckit. Girigheten till pengar ska inte styra djurs liv och hälsa. Hoppas ni på Djurskyddet tar tag i detta djurplågeri. Det är hemskt och mycket sorgligt att se dessa rysliga bilder i media gång på gång, och förstå hästarnas panik när de känner att de inte orkar längre, men att det sitter någon och plågar/piskar dem att fortsätta. Människan är grym och hänsynslös. Ulla STRÖMBERG TUVesON I VÄstRA FRÖLUNda MEDleM AV DJUrskyDDet Svar: Du har helt rätt i att detta är oacceptabelt! Vi arbetar tillsammans med andra organisationer aktivt med hästfrågan. På vårt initiativ har också en motion lagts i riksdagen med krav på hårdare djurskyddskrav inom trav och galopp. Åsa hagelstedt GENERALSEKRETERARE Foto: istockphoto 4 Varmt tack till alla djurskyddare och gåvogivare! Ni hjälper djur att få en ny chans i livet. Med hjälp av era gåvor kan våra djurhem ge övergivna djur ett tillfälligt hem, mat, sällskap och veterinärvård.

5 TEMA HUND DEBATT Känner du till oss? Foto: Animals Angels Svarar du ja då tillhör du en exklusiv grupp. De flesta vet inte att vi existerar. Det är synd för vi tror att många skulle vilja stödja oss om de bara visste att vi fanns. Fortfarande används i Sverige hundratusentals djur i försök som kan vara plågsamma. I Europa är det miljontals. Många av dessa skulle kunna ersättas med cellkulturer, beräkningsmodeller i datorer, kemiska analysmetoder med mera, om bara den sortens forskning fick mer pengar. Det är där vi kommer in i bilden. Vi samlar in pengar från allmänheten för att stödja sådan forskning. Samarbete bedrivs med några av Sveriges bästa forskare. På vår hemsida kan du läsa om de projekt som får anslag just nu. Vill du stödja oss i vårt arbete? Ge ett bidrag och hjälp oss gärna att nå fler. (Forska Utan Djurförsök hette tidigare Stiftelsen Forskning utan djurförsök.) PlusGiro: Vi ersätter djurförsök med moderna metoder! 5

6 I KORTHET REDAKTÖR SARA FRICK Citypolisen i Stockholm satsar på djuren Foto: RPS Foto Stockholm City polismästardistrikt planerar och förbereder nu en grupp av människor som från årsskiftet ska hantera djurskyddsfrågor. Det är Citypolisen i Stockholms län som kraftsamlar och ökar sin kompetens i djurskyddsfrågor. Denna grupp av människor med särskild kompetens i djurskyddsfrågor kommer att hantera alla möjliga djurärenden som exempelvis omhändertaganden och upphittade djur. Med ett stort intresse och engagemang är detta en satsning för djuren i Stockholm City. En satsning av polisiär karaktär med syfte att förebygga och bekämpa brott där djur finns med på olika sätt. l FOTO: HELENA RISINGER Forskning visar att Rede-projektet har effekt 2009 har varit ett händelserikt år för projekt REDE som idag har cirka 1190 st registrerade på hemsidan och 355 REDE-utbildade lärare. Under våren genomfördes en mindre forskningsstudie som visade att REDE-materialet har effekt. När pojkar som gjort REDEövningar jämfördes med ett år äldre pojkar som inte gjort några, hade de mer empati än de äldre pojkarna. I höst fortsätter studien med ett större antal klasser. Efterfrågan på REDE-kurser och studiedagar har i år varit stor. Samtliga kurser blev snabbt fullsatta och reservlistor har införts. REDE-projektet har tacksamt mottagit ett öronmärkt bidrag från Djurvännernas förening i Stockholm. Pengarna går oavkortat till spridning av REDE i Stockholm. Läs mer om REDE på l FOTO: HELENA RISINGER Varning för falska hundannonser! På Blocket och liknande lokala annonssajter finns nu många oseriösa annonser för försäljning av hundar. Troligen finns det inga hundar utan det är någon som försöker lura till sej pengar. Annonserna innehåller ofta söta bilder på chihuahua-valpar men även andra hundar förekommer. Genomgående är annonserna skrivna på dålig svenska, har inga riktiga telefonnummer till annonsören och ofta används samma hundbild till flera olika annonser. Ibland får man en story om någon som ska flytta från Kamerun till Irak och inte kan ta valparna med sig varför de säljs billigt. Anmäl gärna dessa annonser om du hittar dem. Det brukar finnas en anmälningsfunktion inne i annonsen. l Djurskyddet finns på Facebook Om du använder Facebook kan du bli kompis med Djurskyddet Sverige så kan du hänga med i statusuppdateringar när det händer saker samt kommentera dessa. l Foto: istockphoto 6

7 Licensjakt på varg tillåts från 1 januari Den 21 oktober beslutade riksdagen om en ny rovdjursproposition. I korthet innebär beslutet att man nu tillåter licensjakt på varg, då man anser att det nuvarande beståndet på ca 200 vargar är tillräckligt. För att förbättra den genetiska statusen hos vargen beslutade man att tillåta invandring och införsel av varg, men antalet är alltså inte tänkt att öka i och med detta. Man beslutade också att flytta besluten om jakt från naturvårds verket till länsstyrelserna för att öka det regionala inflytandet. Djurskyddet är mycket kritiska till beslutet och har tillsammans med Naturskyddsföreningen, Rovdjursföreningen och WWF gjort en EU-anmälan av beslutet då det troligtvis strider mot EU:s art och habitatdirektiv. l Foto: Istockphoto Tjuvjakt vanlig död för vargen Det är inte minskad fertilitet på grund av inavel som är det största hotet mot den skandinaviska vargpopulationen, utan den illegala jakten. Tjuvjakt på varg har bromsat stammens utveckling kraftigt, men den har inte stoppat tillväxten helt. Forskare vid SLU i Grimsö har i samarbete med norska vargforskare beräknat den årliga dödligheten till 30 procent under åren jämfört med 20 procent under 1990-talet. Illegal jakt är orsak till ungefär hälften av dödligheten, medan naturlig död, trafikskador och legal jakt står för den andra hälften. I populationsstudier över vargstammar och andra hotade rovdjur på andra håll spelar den illegala jakten en stor roll. Den skandinaviska vargen tycks inte skilja sig från detta mönster. l Källa: SLU 7

8 Svårt att stoppa Foto: Istockphoto 8 Halsband som vållar djur lidande och skada är förbjudna att använda i Sverige. Trots det säljs både stackel- och elhalsband helt öppet via svenska hemsidor på nätet. Vi har svårt att komma åt försäljarna, säger Björn Dahlén, djurskyddschef på Jordbruksverket. Nu i höst har dock Konsumentverket tagit itu med marknadsföringen av både stackel- och elhalsband. Men när det gäller Commander Collar, ett stackelliknande halsband i hårdplast, har myndigheternas försök att stoppa försäljningen helt gått i stå: Det måste till en ändring i regelverket för att vi ska kunna agera mot Commander Collar, säger Björn Dahlén. TEXT EVA AXelssON

9 farliga halsband Förbjudna elhalsband säljs fritt Trots att elhalsband är förbjudna att använda i Sverige saluförs sex olika modeller på Vi säljer ett 40-tal varje månad, säger mannen bakom hemsidan när tidningen Djurskyddet ringer upp och utger sig för att vara hundägare och spekulant på ett elhalsband alternativt en osynlig hundgård. Att använda elhalsband som ger hunden elektriska stötar är förbjudet i Sverige. Men från hemsidan elhalsband.com kan både elhalsband, elektriska antiskallhalsband och osynliga hundgårdar beställas. Elhalsbandet, som på hemsidan kallas dressyrhalsband manövreras med en fjärrkontroll. Via kontrollens knapp sänds elektriska stötar till halsbandet för att hunden ska göra som föraren vill. Antiskallhalsbandet bygger också på elektricitet. Enligt hemsidan känner halsbandet av vibrationerna i hundens struphuvud vid skällande och ger då ifrån sig en strömstöt. Osynlig hundgård innebär att en slinga grävs ned i marken. Slingan fungerar sedan som en radiosändare till ett elhalsband på hundens hals. Om hunden kommer för nära slingan ger halsbandet elektriska stötar rakt in i hundens hals. Samtliga produkter är förbjudna att använda i Sverige, vilket också påpekas på hemsidan. Men det finns bara ett enda fall då någon åkt dit och dömts, säger den småländske företagare som ligger bakom elhalsband.com när vi frågar om man vågar använda sig av hans produkter. Det var ett hundpensionat som satt antiskallhalsband på en hund. Hans husse och matte kom en timme tidigare än avtalat för att hämta honom och då hade han bandet på sig. De anmälde kvinnan som hade pensionatet och hon blev dömd. Men det är det enda som hänt. Så man behöver inte vara rädd för att polisen ska komma? Nej, det är bara om du får en anmälan på dig som de måste kolla. Om man har grannar som inte är snälla kan det ju hända att de anmäler. Är man bara ute efter att ha koll på hunden anser han att en osynlig hundgård är den lämpligaste investeringen. Men man måste ändå träna och visa hunden var den får gå och inte gå så att den vet var signalen börjar och slutar. Man behöver inte ens gräva ned slingan, det räcker att hacka lite med trädgårdsspaden, viktigast är att veta var den ligger så att man inte kör av den med gräsklipparen. Ett dressyrhalsband kräver, enligt elhalsband.com, en aktivare hundförare. Det är mer till för lydnadsträning. Och ger alltså hunden elstötar? Ja, men styrkan är justerbar. Är det inte mer än ett myggbett så bryr sig inte hunden. Men högsta strömmen är rejält obehaglig. Strömstyrkan är ungefär densamma som ett kostängsel. Men det där får man anpassa efter hunden. Är det många som beställer halsband? Ja, nog säljer vi 40 i månaden, alltid. Att sälja, äga eller köpa halsbanden är inte olagligt, men däremot är det olagligt att använda dem på djur. Därför säljer elhalsbandet.com även en specialsydd Högsta strömmen är rejält obehaglig. Strömstyrkan är ungefär densamma som ett kostängsel., berättar försäljaren på elhalsband.com. scarf som döljer elhalsbandet. Passar alla dressyrhalsband och även antiskallhalsbanden samt halsbanden till osynlig hundgård står det på hemsidan. Elshalsband.com tycker att jag ska skaffa mig en produkt som är en kombination av osynlig hundgård och elhalsband. Den är lite dyrare, men då har du å andra sidan möjlighet att både träna lydnad och hålla koll på hunden så att den inte sticker hemifrån. Elhalsbanden kostar mellan och kronor beroende på räckvidd och strömstyrka. Med det billigaste kan hunden tilldelas elstötar på 100 meters avstånd, med det dyraste är maxströmmen högre och räckvidden 1,6 kilometer. Antiskallhalsbandet för att stoppa okynnesskällande kostar 1995 kronor och den osynliga hundgården kronor. n Foto: istockphoto 9

10 Stackelliknande halsband i plast Myndigheterna kommer inte åt hundhalsbandet Commander Collar som har stora likheter med stackelhalsband men är tillverkat i plast. Vi hamnade i ett konstigt läge och till slut kände vi oss inmålade i ett hörn, där diskussionen kom att handla om hur ordet tagg ska definieras, säger Björn Dahlén, djurskyddschef på Jordbruksverket. FAKTA Commander Collar Commander Collar är tillverkat i hårdplast med stackelliknande taggar vända in mot hundens hals. Halsbandet marknadsförs på internet av ett postorderföretag med säte i Skurup. Halsbandet uppges vara framtaget av en Don Sullivan, djurtränare med egen TV-show i Kanada. Halsbandet levereras med en DVD-film som visar hur halsbandet och en tillhörande lina ska användas. Bland annat uppmanas hundägaren att alltid hålla hunden i halsband och lina, även inomhus. PÅ DVD:n påstås att plasttaggarna fostrar hunden på samma sätt som en hundmamma fostrar valparna genom att bita dem i nackskinnet. Halsbandet Perfect Dog/Commander Collar består av en länk med plasttaggar riktade inåt. När halsbandet dras åt trycks taggarna in i hundens hals. Halsbandet marknadsförs och säljs via en sida på internet. Tidigare annonserades halsbandet även via reklaminslag i TV, men för ett år sedan stoppades reklamen sedan TV4:s tittarombudsman uppmärksammats på det oetiska hundhalsbandet. En namninsamling mot Commander Collar avslutades så sent som i juli i år. Men sedan har ärendet gått i stå och Björn Dahlén kan just nu inte se hur Jordbruksverket ska kunna komma vidare: Försäljaren började fråga oss hur mycket av plasttaggarna som behövde filas ned för att halsbandet skulle vara OK. Det blev en helt absurd diskussion till slut. För egentligen är det kanske inte taggarna som har störst effekt på hundens hals utan snarare mellanlänkarna. Vi kunde inte säga att halsbandet måste förbjudas, för egentligen handlar det om hur man använder det. Commander Collar är Enkelt att handla olagligt Vem som helst kan skicka efter ett stackelhalsband med taggar i metall från hemsidan Dog Security trots att de är förbjudna i Sverige. Enligt Jordbruksverkets föreskrifter får stackelhalsband inte användas står det visserligen som brasklapp intill de sex olika typerna av stackelhalsband som marknadsförs på sidan men sedan är det bara att klicka och lägga stackelhalsbandet i varukorgen. Dog Security, med adress utanför Malmö, påstår sig vara leverantörer till svenska, norska och finska polisen samt till amerikanska kennnlar och inte förbjudet, men heller inte godkänt av oss. Jordbruksverket har helt enkelt kommit fram till att Commander Collar inte är ett stackelhalsband i ordets rätta bemärkelse. I och med det har vi egentligen sagt vårt och Commander Collar är inte längre något ärende hos oss. Det måste till en ändring i regelverket om vi ska kunna agera mot Commander Collar. Björn Dahlén säger att det egentligen skulle behövas en vetenskaplig utredning om vad den här typen av halsband innebär för hunden. Man kan vara elak mot ett djur på så många olika sätt, även med sådant som inte är förbjudet. Stryphalsband, som ju är godkända, kan vara förfärliga. Ytterst handlar det alltid om hur föraren hanterar hunden. Elhalsband och stackelhalsband är förbjudna att användas. Den som marknadsför och säljer bryter mot god marknadsföringssed och kan förbjudas att fortsätta med detta. Det har hänt att elhalsband sålts på Blocket. När vi hör av oss tas annonserna bort. Men att komma åt försäljare med egen hemsida är svårare. n hundskolor. På Dog Securitys hemsida säljs också lösa stackellänkar, munkorgar, skyddsärmar och kamprullar avsedda för träning av jakt- och kamplust. Företagaren bakom Dog Security AB står bakom inte mindre än ytterligare sex bolag, varav ett säljer attiraljer till hembryggning av vin och öl och även marknadsför en hembränningsapparat. Den allra senaste hemsidan för försäljning som mannen bakom Dog Security satt upp marknadsför ett rengöringsmedel kallat Smittstopp som uppges förhindra spridning av svininfluensa. 10

11 Vad säger Konsumentverket? Både Elhalsband.com och Dog Security AB är pågående ärenden hos Konsumentverket. Vi har skrivit brev till båda företagen och påpekat att deras hemsidor strider mot god marknadsföringssed, säger Cecilia Norlander, jurist på Konsumentverket i Karlstad. På Dog Securitys hemsida marknadsförs och säljs stackelhalsband som är förbjudna att använda i Sverige. I mitten av september 2009 skickade Konsumentverket ett påpekande till Dog Security AB om att marknadsföringen av stackelhalsband strider mot god affärssed och är att anse som otillbörlig. Den som läser Dog Securitys hemsida får intryck av att produkterna är lagliga att använda, säger Cecilia Norlander. Det betyder att den som köper halsbandet också riskerar att använda det - och därmed begå ett lagbrott. Stackel inte förbjudet att sälja I sitt svar, som kom in till Konsumentverket den 9 oktober, försvarar sig Dog Security med att stackel inte är förbjudet att sälja och att det förekommer att stackel används med trubbarna utåt, till exempel till skydd mot rovdjur på jakthundar och vid vildsvinsjakt. Dessutom påstår sig Dog Security enbart sälja stackel till yrkesfolk trots att det i Sverige är förbjudet att använda stackelhalsband även vid yrkesmässig träning av hundar. Köp av elhalsband kan leda till lagbrott Också Elhalsband.com är ett pågående ärende hos Konsumentverket. Hemsidan Elhalsband.com marknadsför och säljer elhalsband med fjärrkontroll, antiskallhalsband och s.k. osynliga hundgårdar, allt förbjudet att använda i Jordbruksverkets föreskrifter. Enligt 15 i djurskyddsförordningen får utrustning eller anordning som ger djur en elektrisk stöt i avsikt att styra deras beteende inte användas skrev Cecilia Norlander i det brev som Konsumentverket skickade till Elhalsband.com i slutet av september. Konsumentverket anser att er marknadsföring av elhalsband och osynliga stängsel medför risk att de används på hundar vilket innebär att mottagaren av marknadsföringen skulle komma att begå lagbrott. Elhalsband.com förväntas komma in med svar senast den 28 oktober. Flera anmälningar mot halsbanden Konsumentverket beslutade att ta upp både Dog Security AB och Elhalsband. com sedan ett antal anmälningar under en längre tid kommit in mot båda företagen. Anmälningarna ses som underlag. Får vi in ett visst antal bedömer vi att det kommer att drabba ganska många konsumenter. Då gör vi ett ärende av det och tar upp frågan med företaget, säger Cecilia Norlander. Men för att Konsumentverket ska agera krävs att det som marknadsförs är förbjudet att använda. Flera anmälningar har kommit in också mot plasthalsbandet Commander Collar. Det är dock inget pågående ärende. För att det ska bli det krävs att Jordbruksverket anser att det är ett stackelhalsband. Hittills har Commander Collar inte omfattats av förbudsföreskrifterna. Därför har vi heller inte kunnat agera, säger Cecilia Norlander. n Vad kan Konsumentverket göra? Om ett företag inte frivilligt går med på att ändra sin marknadsföring har Konsumentverket olika möjligheter att ta till rättsliga åtgärder. Ett första steg kan vara ett vitesföreläggande. Om produkten fortsätter att säljas trots att Konsumentverket påpekat att det är olagligt tvingas företaget att betala vite. Konsumentverket kan också gå vidare och stämma företaget i marknadsdomstolen. 11

12 Råttan Leia älskar att klättra på människor. Här sitter hon på Nicole Romas axel. MED FOKUS PÅ DJUR Förutom vanliga gymnasiekurser finns kurser som Etologi, Djurskydd och Djurkunskap på schemat. Här finns det även möjlighet att lära sig sköta om allt från skäggagamer till marsvin. Djurskyddet har gjort ett besök hos Djurgymnasiet i Liljeholmen i Stockholm. TEXT OCH FOTO: SARA FRICK Eva Pihl, biträdande rektor för Djurgymnasiet, tar emot oss i skolans reception. Medan hon visar oss runt berättar hon att skolan startade 2002 och att det finns plats för 100 elever i varje årskull. Ungdomarna som söker till Djurgymnasiet har ett stort djurintresse och vill på något sätt jobba med djur i framtiden. Vårt mål är att ge ungdomarna en så pass bra utbildning att stå på så att de kan jobba med det de drömmer om, eller åtminstone hjälpa dem en bit på vägen, säger Eva. Framtida yrken för de som pluggar på Djurgymnasiet kan till exempel vara djursjukvårdare, djurskyddsinspektör, ridlärare eller zoolog. Djurskydd på schemat Djurgymnasiet erbjuder fyra olika profiler: Djursjukvård, Hund, Häst och Djurpark. Samtliga profiler innehåller ett antal gemensamma kurser förutom de specialinriktade kurser som varje profil innehåller. Kursen Djurskydd har Djurgymnasiets personal skrivit själva och är en av de kurser som alla elever läser. Kursen ger kunskaper om lokala djurskyddsbestämmelser, djurskyddslagen samt internationella lagar och förordningar. Kursen ger även kunskaper om djurs olika användningsområden och presenterar olika uppfattningar om hur vi ser på djurhållning idag. Eva berättar att eleverna bland annat får jobba med djurskyddslagen utifrån ett specifikt djur. Det är roligt att se hur elevernas syn 12

13 Karoliina Viljanen och Olivia Liljemon gosar gärna med skäggagamerna Harley och Montesa Djurgymnasiets biträdande rektor, Eva Phil, visar oss skolans djuravdelning där bland andra marsvinet Toffee bor. på djurskydd utvecklas efter att de har läst den här kursen, säger hon. Några av eleverna som vi träffar har kommit halvvägs med kursen och de berättar att de redan har lärt sig massor av saker som de inte visste innan. Nu när vi lär oss om djurskyddslagen inser man verkligen att den har sina brister. Det är konstigt att det finns så många och detaljerade bestämmelser för vissa djur medan det för andra djur finns väldigt få bestämmelser, konstaterar Nicole Roma som läser profilen Djursjukvård. Karoliina Viljanen som läser samma profil fortsätter: Man inser också att det finns väldigt många av dem som på något sätt jobbar med djur som inte tänker på djurskydd. Det har hänt att jag sett grejer som inte varit särskilt djurskyddsvänliga när jag varit ute på praktik och då försöker jag påpeka det. 15 veckors praktik För att Djurgymnasiets elever ska få känna på verkligheten ingår totalt 15 veckors praktik som är fördelad under utbildningens tre år. Skolan samarbetar med en rad olika verksamheter gällande praktikplatser, som till exempel stall, veterinärkliniker, djurparker och hunddagis. Eva berättar att det även finns möjlighet att praktisera utomlands. Första året praktiserade jag i en zoobutik och nu när jag går i tvåan kommer jag att få vara på en djurpark, vilket ska bli jättespännande, säger Beatrice Hammarqvist som läser profilen Djurpark. Nu när vi lär oss om djurskyddslagen inser man verkligen att den har sina brister. Det är konstigt att det finns så många och detaljerade bestämmelser för vissa djur medan det för andra djur finns väldigt få bestämmelser. Djuravdelning och hunddagis Det är inte enbart under praktiken som eleverna får möjlighet att praktiskt jobba med djur. Djurgymnasiet har nämligen en egen djuravdelning med bland annat reptiler, gnagare och fåglar. Här får eleverna lära sig hur man på bästa sätt sköter de vanligaste sällskapsdjuren. Vi lär oss allt från att lägga om sår på olika djur till hur man berikar olika djurs liv, det vill säga att man ger djuren en möjlighet att få utföra sina normala beteenden. Råttor behöver till exempel kunna klättra och gömma sig för att må bra, så då försöker vi tillgodose de behoven, berättar Olivia Liljemon som läser profilen Djursjukvård. Hon visar oss råttburen som några elever har byggt själva. Eva tillägger: Att djur ska ges möjlighet att utföra sina naturliga beteenden är något vi i Nicole Roma högsta grad förespråkar här på Djurgymnasiet. Därför blev jag oerhört upprörd när jag hörde om förslaget att ta bort den paragrafen från djurskyddslagen. Djurgymnasiet har även ett hunddagis där elever som läser profilen Hund tillbringar stora delar av sin undervisningstid. Hundarna på hunddagiset används i undervisningen så att eleverna få träna på olika moment, till exempel att lägga tassbandage eller öva klickerträning. Hundägarna får skriva på ett avtal som säger att vi får använda deras hundar i undervisningen och de flesta hundar verkar tycka att det är kul. Men märker vi att en hund inte gillar det använder vi självklart inte den hunden, säger Eva. Djurgymnasiet verkar vara en dröm för alla djurintresserade ungdomar. Säkerligen tycker djuren som kommer att komma kontakt med Djurgymnasiets färdigutbildade elever också att det är en dröm, eftersom utbildningen ger eleverna en sund, vettig och välbehövlig inställning till djur. n 13

14 Tusentals björnar i fångenskap i Kina Den sjätte december 2002 kom Franzi till Animals Asia Foundations räddningscenter i kinesiska Chengdu. Då hade hon legat inlåst i en bur i 25 år, ända sedan hon var en björnunge. text JeNNy Hallberg foto MONICA OlssON Buren Franzi räddades ur var samma bur som hon suttit i hela sitt liv och därför hade hon inte kunnat växa. Hennes huvud var en vuxen björns men kroppen bara en tredjedel av vad den borde vara om hon hade fått leva i frihet. Men det fick hon inte. Hon blev offer för den kinesiska gallindustrin, som håller runt björnar instängda i trånga burar och tappar dem på galla från ett öppet sår i magen, eftersom man tror att gallan har medicinsk effekt. När Monica Olsson träffar Franzi är hon 32 år och en mycket gammal björn. Det var sju år sedan hon räddades ur sin bur och fick en fristad på räddningscentret. Hon kom ofta så nära gallret så man kunde känna hennes andedräkt och se in i hennes ögon. Man undrar hur människan kan vara så grym och hur hon kunnat överleva denna tortyr. Franzis tår och flera av hennes tänder var avklippta för att hon inte skulle kunna rivas och bitas när hon tappades på galla varje dag på farmen hon räddades ifrån och Monica Olsson får tårar i ögonen när hon berättar om den lilla björnen med luggsliten päls och en förkärlek för grapefrukt. Monica Olsson är vice ordförande i Animal Protection Network (APN), en svensk organisation som stöder räddningscentret för Kinas gallbjörnar, Moon bear rescue, genom insamlingar och i september i år fick hon chansen att åka till Kina och träffa de före detta gallbjörnarna, som räddats från någon av Kinas gallfarmer. Jag ville bara gråta, dels för deras lycka, men också för att jag vet att det finns tusentals björnar som inte har det så bra som dem. Gammal tradition Galla från björnar har använts i traditionell kinesisk medicin i år i Kina, men också i Vietnam, Japan, Korea, Taiwan, Indonesien, Malaysia och Singapore. Galla innehåller ämnet ursodeoxykolsyra (UDCA) som tros vara antiinflammatorisk och kunna sänka feber, skydda levern, förbättra synen och bryta ner gallsten. Också människors galla innehåller ämnet UDCA, men björnars galla har den högsta koncentrationen. På 1980-talet blev björngalla en industri i större skala. Efterfrågan fanns också bland asiater i USA, Australien och Kanada och björnar fångades in och började födas upp på farmer, framförallt i Kina och Vietnam, där de placerades i trånga burar och tappades på galla, ofta flera gånger per dag. Kragbjörnen, eller asiatisk svartbjörn, är den vanligaste björnen på farmerna, men också malajbjörnen och det trots att båda arterna är listade som utrotningshotade. Dyra droppar Enligt den internationella djurrättsorganisationen WSPA tappas björnarna på farmerna varje år på kilo galla men bara runt 500 kilo används i olika läkemedel. Överskottet blir ögondroppar, vin och kosmetiska produkter. Trots att man sedan 50-talet kan framställa UDCA syntetiskt så föredrar många den naturliga gallan, som säljs för runt sex tusen dollar litern. Sedan 1990 är det förbjudet att fånga vilda björnar, men gallfarmerna är lag- 14

15 I Asien är det vanligt att björnar hålls fångna i små burar och tappas på galla ur öppna sår i magen. liga i Kina och Vietnam. Det motiverar den kinesiska regeringen med att den vilda björnpopulationen, som i hela Asien består av runt djur, bevaras. Enligt officiella siffror hålls omkring björnar i fångenskap och kan tappas på galla varje dag, år ut och år in och hade inte farmerna funnits hade vilda björnar dödats om året för att producera tillräckligt med galla för marknadens efterfrågan, enligt myndigheterna. Ändå fångas vilda björnar, enligt AAF. 20 procent av de björnar som räddats har skador som tyder på att de blivit fångade i snaror och fällor, t ex saknar de en tass eller ett ben. Det lönar sig att kämpa Gallbjörnarna blev kända för västvärlden 1993 av den brittiska djurrättskonsulten Jill Robinson, som då för första gången besökte en gallfarm. Hon hade hört att tusentals björnar tappades på galla på farmer i Kina och ville se det med egna ögon. Och hon chockades av vad hon såg. I bur efter bur i det mörka rummet på farmen låg och satt utrotningshotade kragbjörnar med rör instuckna genom hål i buken, där gallan tappades ut. De gnydde och gnällde, stångade huvudena mot burarna och en del saknade tassar eller tår. Antingen för att de snarfångats och snaran förstört deras lemmar, eller för att de klippts av av dem som jobbar på farmen. Tar man bort yttersta delen av tassarna kan björnarna inte rivas när de tappas på galla. Av samma anledning klipps hörntänderna av på många björnar, så att de inte ska kunna bitas. Tandens pulpa exponeras, vilket är smärtsamt och kan leda till infektioner. Bilderna kablades ut över världen och Jill började sin kamp för att rädda björnarna, en kamp mot farmare, läkare och mot den kinesiska regeringen. Det vi känner till om björnarnas liv i fångenskap på farmerna vet vi av de besök på över 50 farmer som Jill Robinson och andra aktivister från djurrättsorganisationer gjort genom åren efter Jills avslöjande Några besök har varit officiella och godkända av myndigheterna, men i många fall har de fått agera turister eller potentiella galluppköpare för att bli insläppta på farmerna. Moon bear rescue 1998 startade Jill Robinson Hongkongbaserade AAF, Animals Asia Foundation, och 2000 lyckades hon efter påtryckningar skriva ett avtal med den kinesiska regeringen om att ta hand om 500 björnar från de värsta gallfarmerna. Hon blev offer för den kinesiska gallindustrin, som håller runt björnar instängda i trånga burar och tappar dem på galla från ett öppet sår i magen, eftersom man tror att gallan har medicinsk effekt. 15

16 Sedan år 2000 har 260 björnar räddats till Moon bear rescue centre i Chengdu. Sedan dess har sammanlagt 41 farmer stängts och 260 björnar har räddats till Moon bear resue centre i Chengdu, i Guangdong-provinsen, på mark som Jill fick i gåva av en rik kinesisk affärsman och djurvän. 72 av de räddade björnarna har avlidit kort efter att de räddats till frihet. De har varit för illa tilltygade av undernäring, infektioner, tumörer eller led- och diskproblem för att de tvingats sitta eller ligga stilla i åratal utan att kunna röra sig. Björnarna utsätts för enormt fysiskt lidande, men också psykiskt, säger veterinären Johan Lindsjö, som har arbetat med björnar bland annat i Asien. De skriker, rivs och bits och stångar huvudet mot buren för att komma undan galltappningen och i fångenskapen utvecklar de stereotypa beteenden som kan ta lång tid att bli av med efter att de räddats till frihet, säger han. Och Monica Ohlsson berättar om en björn som alltid gick till ett hörn av gården och fastnade vid stängslet, där den trampade runt i cirklar, för att den var van att vara instängd på ett litet utrymme. Därför hade man fått stänga av hörnet med stenar, så att björnen inte skulle gå dit och fastna. Enligt kinesisk lag ska burarna vara så stora att björnarna ska kunna röra sig, men de flesta har inga andra burar än de små tömningsburarna, där de får vistas hela livet. Men de runt 170 björnar som överlevt anpassar sig nu långsamt till ett liv i frihet på centret, där de får mat och kärlek och kan leka med andra björnar. Och Monica Olsson kommer aldrig att glömma Franzi och de andra björnarna. Hon skulle gärna åka tillbaka, men Franzi får hon aldrig mer träffa. Strax efter att hon lämnat Kina, den 7 oktober, åt Franzi sin sista grapefrukt och lämnade sitt liv på centret, Jill Robinsson och de andra skötarna och hennes enda bästa björnvän Rupert. När nyheten om hennes död lagts ut på Jills blogg strömmade avskedshälsningarna in från jordens alla hörn: Rest in peace our darling Franzi, and thank you from your family who loved you to the moon and back. n För mer info: Så kan du hjälpa björnarna Vill du också göra din röst hörd i kampen för att rädda gallbjörnarna? På kan du mejla eller skriva ut och skicka Animal Asias färdigskrivna brev som uppmanar den Vietnamesiska regeringen att frigöra björnarna och låta Animals Asia s Moon Bear Rescue Centre ta hand om dem. 16

17 Det är enkelt att stödja Djurskyddet i din vardag! När du handlar på internet... Handla via godhandling.se och skänk samtidigt några kronor till Djurskyddet. Läs mer på När du sparar i fonder... Om du väljer att spara i Bancos Humanfond stödjer du Djurskyddet och vårt arbete genom att avstå 2 procent av din fondförmögenhet om året. Läs mer på När du vill uppvakta någon... Ge bort en gåva till Djurskyddet som en present till någon du tycker om. Skriv mottagarens namn tillsammans med gåva som referens, när du gör inbetalningen på vårt plusgirokonto: Du får ett fint gåvodiplom att överlämna till personen som ska få presenten. Läs mer på -självstängande hunddörr SIDOHÄNGD HUNDLUCKA LYALUCKAN är en självstängande hunddörr. Ramar och dörrblad är försedda med plåtskoning för att hindra gnag. Ramarna är försedda med gummilist och sluter helt tätt. Finns i två storlekar! Höger eller vänsterhängd! Br Andersson Stenfors SÄVAR Gå in på vår hemsida för mer information eller ring

18 Ingen ökning för djurskydd Tidigare i höst antog riksdagen budget för staten nästa år. Det är staten som fördelar medel både till jordbruksverket, som ju har ansvar för djurskyddsfrågorna efter nedläggningen av djurskyddsmyndigheten, och länsstyrelserna, som sköter tillsynen sedan årsskiftet då djurskyddsinspektörerna flyttades över från kommunerna. TEXT Åsa Hagelstedt Djurskyddet Sverige har under året påpekat att länsstyrelsernas resurser inte är tillräckliga och att man därmed inte hinner göra några rutinkontroller utan endast åka ut på larm. Organisationen har därför krävt av regeringen att man ska öka anslagen till länsstyrelserna. Av detta blev dock inget. När regeringen la fram sitt förslag till budget för nästa år var summan till länsstyrelserna såväl som till Jordbruksverket densamma som Lisen Sjöling som arbetar på Jordbruksdepartementet skriver i en kommentar till Djurskyddet att länsstyrelserna själva kan välja att omfördela medel inom sin egen verksamhet, alltså ta från någon annan avdelning för att ge till djurskyddsarbetet. Men några extra pengar från regeringen blev det alltså inte. Oppositionspartierna Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet hade alla egna förslag till budget som man lade fram i riksdagen. I Socialdemokraternas budget skriver man om djurskyddsarbetet. Man skriver att vi tvivlar på regeringens omsorg om skattemedel när Djurskyddsmyndigheten läggs ner och djurskyddskontrollen överförs från kommuner till länsstyrelser. Man skriver också att resurstilldelningen till länsstyrelserna är för snål och att vissa länsstyrelser har inte ens resurser till de akuta kontrollerna. Men i Socialdemokraternas förslag till budget är tilldelningen till länsstyrelserna densamma som regeringens. Man skriver alltså att resurserna inte räcker men föreslår ingen ökning i det egna budgetförslaget. Miljöpartiet och Vänsterpartiet är de enda partier som föreslår en ökning i budgeten på djurskyddsområdet. Miljöpartiet föreslår 20 miljoner extra till länsstyrelserna och Vänsterpartiet föreslår 30 miljoner extra till Jordbruksverket. Bland annat vill Vänsterpartiet tillsätta en särskild djurskyddsombudsman. Många motioner om djurskydd Under början av hösten har riksdagen sin allmänna motionstid. Då får riksdagens ledamöter lämna in motioner i vilket ämne man vill. I år lämnades 3599 motioner in. Drygt 50 av dessa handlar om djurskydd i någon form. Förslag om att höja kattens status, genom krav på ID-märkning och skärpt ägaransvar har skrivits av moderaten Marietta de Pourbaix-Lundin, folkpartisterna Birgitta Ohlsson och Solveig Hellquist, miljöpartisten Helena Leander och de båda socialdemokraterna Jan-Emanuel Johansson och Catharina Bråkenhielm. Wiwi-Anne Johansson från Vänsterpartiet har skrivit en motion om hårdare krav för trav- och galopphästar för att minska skadorna inom hästsporten. Om hundar skriver Helena Leander (MP) när hon bland annat vill skärpa reglerna för vilka hundhalsband som ska vara tillåtna. Catharina Bråkenhielm (S) vill ha en skärpning av fyrverkerireglerna för att bland annat skydda hundar. Annars handlar motionerna om hundar om att förbjuda kamphundar, vilket Rolf Gunnarsson (M) och Anneli Enochsson (KD) vill och att införa hundkörkort och skärpa koppeltvånget vilket Mikael Os- Birgitta Ohlsson, Folkpartiet. Jan-Emanuel Johansson, Socialdemokraterna. 18

19 i statens budget FOTO: JEJJE LINDER Man kan konstatera att det finns ett engagemang för djurskydd. Från Djurskyddets kansli har man varit i kontakt med några riksdagsledamöter och bistått med faktaunderlag inför motionsskrivandet, men detta arbete kommer att behöva intensifieras framöver. carsson och Else-Marie Lindgren, båda Kristdemokraterna föreslår. Förbud mot tidelag föreslås av socialdemokraterna Catharina Bråkenhielm, Hans Hoff och Gunilla Carlsson samt av miljöpartisten Ulf Holm. Lantbrukets djur nämns i ett antal motioner. Birgitta Ohlsson (FP) har tillsammans med några andra folkpartister skrivit om lantbruksdjurens rätt till utomhusvistelse samt om hårdare krav för kycklingindustrin. Catharina Bråkenhielm (S) skriver om vikten av att Sverige får behålla sitt krav på bedövning vid religiös slakt och om införandet av mobila slakterier skriver bland andra Maria Plass (M). Ulf Holm (MP) vill ha skärpta regler för att undvika avel med Belgisk Blå. Krav på ett starkare djurskydd och bättre kontroller tas upp i flera motioner. Jan-Emanuel Johansson, Michael Hagberg, Lars Wegendal med flera från Socialdemokraterna vill att tillsynen för djurskydd återförs till kommunerna samt att verksamheten förstärks. Tina Ehn från Miljöpartiet vill att förprövning ska samordnas med djurskydd för att säkerställa kopplingen till djurens välbefinnande och inte bara till tekniska bestämmelser. Wiwi-Anne Johansson med flera från Vänsterpartiet vill att Sverige inrättar ett råd för djuretik och tillsätter en djurombudsman. Jan-Emanuel Johansson (S) vill att man inrättar en djurbalk och att djurskyddslagen, liksom i Norge, även ska omfatta de vilda djuren. Jan-Emanuel vill även att djurskydds- och djurrättsorganisationer ges talesrätt i domstol i fall rörande djur på motsvarande sätt som miljöorganisationer kan göra enligt miljöbalken. Jaktfrågor tas också upp i den stora motionsfloran. Folkpartisterna Birgitta Ohlsson och Solveig Hellquist vill att grytjakt förbjuds och Alf Eriksson (S) vill att reglerna kring åteljakt på vildsvin regleras tydligare. Centerpartisterna Karin Nilsson och Ulrika Carlsson vill att staten ska underlätta för fällfångst av vildsvin, bland annat genom att låna ut fällor. Jan-Emanuelsson Johansson (S) vill införa strängare djurskyddskrav för minkar och andra djur som föds upp för päls så att deras behov bättre tillgodoses, bland annat genom tillgång till vatten. Djur som positiv inverkan på människors hälsa tas upp i motioner av Karin Nilsson och Gunnel Wallin (C), Thomas Nihlén (MP) och Birgitta Ohlsson (FP). Nihlén vill tillsätta en nationell arbetsgrupp som ska sprida kunskap om den positiva inverkan djur kan ha på äldres hälsa och Ohlsson vill att omhändertagande av djur också ska kunna räknas som en hushållsnära tjänst. Birgitta Ohlsson (FP) har också skrivit motioner om skärpta djurskyddskrav på djurparker och cirkusar. Sammanfattningsvis kan man konstatera att det finns ett engagemang för djurskydd, särskilt hos enskilda ledamöter. Från Djurskyddets kansli har man varit i kontakt med några riksdagsledamöter och bistått med faktaunderlag inför motionsskrivandet, men detta arbete kommer att behöva intensifieras framöver. n 19

20 Djurens dag 2009 Den 4 oktober varje år firas Djurens över hela världen till minne av skyddshelgonet Fransiskus av Assissi. Han ägnade sitt liv åt att hjälpa djur i nöd och helgonförklarades Några som också hjälper djur i nöd är Djurskyddet Sveriges lokala föreningar som firade Djurens dag med olika aktivteter. Temat för årets Djurens dag var Så mår djuren som ger oss vår mat och många av föreningarna delade ut en konsumentguide med samma namn. Många av föreningarna hade även hittat på andra aktiviteter. Text SARA FRICK Djurskyddet Gotlands ordförande Toni Wisth förbereder montern inför Djurens dag. Foto: Anita Keinonen Temat väckte intresse Djurskyddet Gotland hade placerat sig inne i Gallerian Östercentrum i Visby på Djurens dag där de delade ut konsumentguiden Så mår djuren som ger oss vår mat. Temat väckte intresse och ledde till intressanta diskussioner med de förbipasserande. SÅ MÅR DJUREN SOM GER OSS VÅR MAT En guide för den medvetne konsumenten 1 Polishundar från Polismyndigheten i Jämtlands län deltog på Djurens dag i Östersund. Foto: Ulrika Andersson, LT foto Tamillrar och polishundar Djurskyddet Jämtlands län firade Djurens dag redan 12 september på Travet i Östersund. Det fanns många olika aktiviteter att ta del av, till exempel en utställning med ett 20-tal hemlösa katter som Kattklubben Jämtkatten hade ordnat, Svenska Illervänner från Stockholm visade upp tamillrar med illerbowling och Åsbygdens Naturbruksgymnasium ställde ut marsvin. Åskådarna kunde även se polishundar från Polismyndigheten i Jämtlands län. Hundarna kom med helikopter och visade upp sina färdigheter under ledning av polisen och hundföraren Jörgen Modin. Djurskyddet Kronoberg ordnade en föreläsning med Shanaz Sandberg på Djurens dag. Foto: Margareta Göthe-Dalgren Föreläsning om skotträdda hundar Djurskyddet Kronoberg bjöd in till föreläsning i Älmhult på Djurens dag. Djursjukvårdaren och hundetologen Shanaz Sandberg föreläste om skotträdda hundar och vad man som hundägare kan göra för att hjälpa sin rädda hund. I samband med föreläsningen fick intresserade hundägare möjlighet att anmäla sitt deltagande i en studie kring förbättring av ljudkänslighet hos hund. 20

21 Foto: Marianne Eriksson Kim Lindbom Carlsson från Djurskyddet Hitta Katten i Enköping med lotterna i högsta hugg. Samlade in kronor Djurskyddet Hitta Katten i Enköping firade Djurens dag i två dagar. På fredagen 3 oktober deltog de på Hälsomässan i Enköping med lotteri, kattedamm (fiske damm), informationsbord och insamlingsbössor. Dagen efter fanns de på plats utanför Ica Maxi i Enköping med samma upplägg. Totalt samlade Djurskyddet Hitta Katten in kronor under dessa två dagar, vilket de känner sig mycket nöjda med. Förutom pengar fanns det även möjlighet att skänka kattfoder, något som är minst lika uppskattat, och det blev en hel del foder i insamlingstunnorna innan firandet av Djurens dag var över. 21

22 Vilja PÅ KURS I de två senaste numren av tidningen har vi fått följa Staffordshire Bullterriern Vilja på jobbet och på semestern. Nu har matte Åsa bestämt sej för att lära Vilja hur man umgås med barn, något Vilja inte är så bra på. Hon jagar dem nämligen och biter dem i byxbenen Åsa söker upp Eleonore Ahlénius som är utbildad hundinstruktör och driver företaget Samspel med hunden. När Åsa beskriver hur Vilja agerar när hon träffar barn förklarar Eleonore vad det beror på; Barn kan för många hundar upplevas som hotfulla då de omedvetet bryter mot alla hundens artighetsfraser. Barn kommer i hög fart utan att sakta ner (en hund saktar ner eller springer i båge för att visa att de inte ska attackera), barn tittar hunden rakt i ögonen (en hund tittar åt sidan när de möter varandra) och barn har ett kroppsbeteende som i hundens värld uppfattas som skrämmande och hotfullt. Är en hund inte socialtränad med barn kan den reagera antingen med att göra utfall som betyder jag vill ha avstånd, jag är rädd för dig eller så kan den reagera med att vilja lugna barnets hotande beteende genom att till exempel frenetiskt vilja komma upp och slicka i mungipan vilket oftast innebär att hunden måste hoppa för att nå upp till barnets mun. Ofta blir då barnet eller föräldern rädd och puttar bort hunden vilket leder till att hunden tänker men varför bråkar du med mig när jag försöker visa hur snäll jag är!? och så hoppar hunden ännu mer på barnet för att övertyga om sin vänlighet. Viljas ras, engelsk staffordshire bullterrier kallas även the nanny dog. De är ofta överförtjusta i barn och man imponeras ofta över hur den busiga hunden är extremt försiktig med barn. Vilja älskar barn, men är inte så van vid dem. Hon blir extremt glad av barn men samtidigt orolig över deras avvikande beteende vilket leder till stress. När det blir för mycket intryck och stimulus i hjärnan får man en överslagshandling, det vill säga en irrationell handling. I Viljas fall hoppar hon frenetiskt och man ser tydligt på hennes blick att hon är extremt överstimulerad av intryck. Staffar har dessutom låg stresströskel och som hundägare måste man snabbt lära sig att se när hunden är på väg att gå över tröskeln och hjälpa i tid innan det rinner över till en överslagshandling. En del hundar kan vid andra över slagshandlingar börja bita och dra i kopplet, rida på matte och husse eller hoppa upp och nafsa i armar och ben. Hur tränar man Vilja att hälsa lugnt på barn? 22