FÖREDRAGNINGSLISTA. Landstingsstyrelsens sammanträde måndagen den 16 december 2013 kl. 13 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

Transkript

1

2

3 FÖREDRAGNINGSLISTA Landstingsstyrelsens sammanträde måndagen den 16 december 2013 kl. 13 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr Ärende Val av justerare. I tur: Sören Bergqvist Tid för justering: torsdagen den 19 december 2013 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Dnr 230 Landstingsövergripande analys Informationsärende CK Planläggning av Ulleråker Informationsärende, Thord Hägg CK Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv CK Organisationskommitténs slutrapport CK Forskningsstrategi för Landstinget i Uppsala län CK Ny pris- och biljettstruktur för UL-trafiken - KOMPLETTERAS CK Införande av processbaserat ledningssystem i landstinget - Informationsärende CK Finanspolicy för Landstinget i Uppsala län CK Placeringspolicy för pensionsmedelsförvaltning för Landstinget i Uppsala län CK Rekommendation om en gemensam enhetlig modell för preventivmedelssubvention CK Politisk viljeinriktning för palliativ vård CK Framtidens Akademiska, verksamhetsutveckling och effektivisering CK Avtal om listning över länsgräns, Sörmland CK Avtal om listning över länsgräns, Västmanland CK Mellanlänsavtal, Västmanland CK Centrala förtroendemannakostnader fördelning 2014 CK

4 246 Redovisning av landstingsgemensamma styrdokument CK Kontorslokaler för landstingets ledningsfunktioner CK RUFS 2010 Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet Remissyttrande till Stockholms läns landsting CK Vård av extremt tidigt födda barn Remissyttrande till Socialstyrelsen CK Granskning av landstingets vårdplatsdimensionering Svar till revisionen CK Granskning av kontroll och uppföljning vid Regionala forskningsrådet Svar till revisionen 252 Medicinhistoriskt stipendium 2013 Landstinget i Uppsala län - KOMPLETTERAS CK CK Inför patient- och närståendeutbildningar Svar på motion CK Inför brukarrevision inom psykiatridivisionens verksamheter Svar på motion CK Svar på skrivelse angående hanteringen av återbetalda AFA-premier CK Granskning av patienten i centrum Anmälningsärende CK Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter Anmälningsärende CK Nominering av ledamöter och ersättare i viltförvaltningsdelegationen i Uppsala län Valärende CK Landstingsdirektörens rapport CK Anmälan av beslut enligt delegation CK Skrivelser för kännedom 262 Bemyndigande avseende beslut om dospaketeringstjänster CK

5 Finanspolicy Beslutad av landstingsfullmäktige CK

6

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE 1 LANDSTINGETS FINANSVERKSAMHET OCH FINANSIELLA MÅL 1 ANSVARSFÖRDELNING 1 Landstingsfullmäktige 1 Landstingsstyrelsen 1 Finansutskott 1 Ekonomidirektör 2 Finanschef 2 FINANSIERINGSRISK 2 Generella riktlinjer 2 Direktiv och riskmått 3 RÄNTERISK 3 Generella riktlinjer 3 Direktiv och riskmått 3 VALUTARISK 4 Generella riktlinjer 4 Direktiv och riskmått 4 KREDIT- OCH MOTPARTSRISK 4 Generella riktlinjer 4 Direktiv och riskmått 4 LIKVIDITETSHANTERING/CASH MANAGEMENT 5 Generella riktlinjer 5 Direktiv och riskmått 5 ADMINISTRATIVA REGLER 5 Affärsprocesser 6 Tecknande av finansiella avtal 6 RAPPORTERING OCH UPPFÖLJNING 6 Rapportering till landstingsstyrelsen 6

8

9 Finanspolicy för Landstinget i Uppsala län Inledning och syfte Landstinget i Uppsala län (landstinget) ska på ett effektivt och säkert sätt förvalta de finansiella medel som landstinget förfogar över (KL 8 kap 2-3a ). Syftet med finanspolicyn är att ange övergripande regler för hur finansverksamheten i landstinget ska bedrivas. Detta inkluderar främst att: ange hur ansvaret för finansiella aktiviteter fördelas definiera och klargöra vilka finansiella risker landstinget är exponerat emot och hur dessa ska hanteras fungera som vägledning i det dagliga arbetet för personal inom finansfunktionen. Förvaltningen av medel avsatta för pensionsåtagandet omfattas inte av finanspolicyn utan regleras av ett separat reglemente. Denna policy ska löpande ses över och minst årligen fastställas av landstingsfullmäktige. Om landstingets finansiella förutsättningar förändras avsevärt ska finanspolicyn omprövas. Avsteg från denna finanspolicy kräver godkännande av landstingsfullmäktige. Landstingets finansverksamhet och finansiella mål Den finansiella hanteringen ska återspegla och stödja landstingets strategiska mål om att ha en god ekonomisk hushållning som ger utrymme för långsiktig utveckling. Landstingets finansiella risker ska begränsas samtidigt som en aktiv finansförvaltning ska eftersträva god avkastning på överskottslikviditet och låg räntekostnad för lånade medel. Målen för finansverksamheten är att: säkerställa landstinget betalningsförmåga på kort och lång sikt säkerställa tillgång till erforderlig finansiering till en acceptabel kostnad genom en aktiv förvaltning uppnå en god avkastning på landstingets överskottslikviditet de finansiella riskerna hålls inom acceptabla nivåer säkerställa riskhanteringen genom kontroll och rapportering. Ansvarsfördelning Ansvaret för finansverksamheten inom landstinget regleras av landstingets delegationsordning. Ansvaret fördelas mellan landstingsfullmäktige, landstingsstyrelse och finansutskott, ekonomidirektör och finanschef enligt nedan. Landstingsfullmäktige har det övergripande ansvaret för finanspolicyn och beslutar om revidering minst en gång per år beslutar om nya låneprogram och utökanden av befintliga låneprogram för innevarande budgetår, till exempel banklån, certifikatprogram och obligationsprogram beslutar om överföring av medel från pensionsförvaltning. Landstingsstyrelsen beslutar om överföring av medel till pensionsförvaltning utser finansutskott. Finansutskott beslutar om utnyttjande av lånefaciliteter beslutar om placeringar med löptid över ett år bereder finansiella ärenden som t.ex. revidering av finanspolicy ger stöd till ekonomidirektören och finanschefen vid taktiska beslut kring finansfrågor. 1 av 6

10 Finanspolicy för Landstinget i Uppsala län Ekonomidirektör Ansvarar för att: vid behov ta initiativ till och föreslå uppdatering av policyn till finansutskottet tillse att landstinget har en väl fungerande finansfunktion limiter och instruktioner finns upprättade för finansfunktionen besluta om placeringar upp till 150 MSEK med löptid under ett år rapportering till landstingsstyrelsen enligt denna policy genomförs. Finanschef Ansvarar för att: sammanställa och analysera landstingets finansiella risker hantera landstingets finansiella risker, t.ex. genom att ingå avtal om finansiella transaktioner med landstingets motparter och att dessa sker inom ramen för finanspolicyn säkerställa tillgång till nödvändig finansiering baserat på landstingsplan och budget upprätthålla goda kontakter och företräda landstinget gentemot banker och finansieringsinstitut sträva efter att uppnå bästa möjliga villkor för upplåning, betalningar och andra finansiella tjänster upprätta beslutsunderlag för finansiella frågor säkerställa kvalitet i finansiella rapporter ta fram likviditetsprognoser och rapporter. Finansieringsrisk Med finansieringsrisk, ibland kallat refinansieringsrisk, avses risken att inte erhålla ny finansiering, att en befintlig finansiering ej kan ersättas med en ny eller att finansiering sker till en ovanligt hög kostnad. Normalt vid upptagande av finansiering gäller att kreditmarginalen ökar med löptiden på finansieringen. Målsättningen är att säkerställa tillgång till det lånekapital som krävs enligt fastställd landstingsplan och budget och samtidigt beakta totalkostnaden för den finansiering och de kreditlöften som krävs för uppfyllande av denna policy. Ansvaret för lånehanteringen fördelas mellan landstingsfullmäktige, finansutskott och finansavdelningen med ekonomidirektören och finanschefen. Landstingsfullmäktige fattar beslut om upprättandet av nya eller förändring av befintliga låneprogram, till exempel obligationsprogram eller lånefaciliteter hos Kommuninvest. Inom ramen för befintliga program fattar finansutskottet sedan beslut om vilka volymer av respektive program och faciliteter som får nyttjas av finansfunktionen. Det operativa ansvaret för att landstingets tillgängliga kassa och låneprogram utnyttjas på bästa sätt, enligt ovan beskrivna ansvarsfördelning, har finanschefen som också utför transaktionerna i marknaden. Generella riktlinjer I syfte att begränsa finansieringsrisken ska landstinget eftersträva krediter med lång löptid och en jämn förfallostruktur av befintliga lån. Merparten av den långsiktiga finansieringen bör ske utanför banksektorn på grund av landstingets goda kreditvärdighet, till exempel genom obligationsprogram på kapitalmarknaden, för att minimera kostnaden. Landstinget bör eftersträva en god diversifiering mellan olika finansieringskällor. Landstinget ska sträva efter att avtal omförhandlas i god tid. Målsättningen är att ersätta utnyttjade krediter och lån senast 6 månader innan förfall. Landstinget bör löpande bevaka förfallostrukturen och proaktivt arbeta med att utvärdera olika strategier för hur förfallen kan hanteras, till exempel att obligationer köps tillbaka och nya emitteras eller att banklån omförhandlas eller förlängs. För att 2 av 6

11 Finanspolicy för Landstinget i Uppsala län ytterligare begränsa finansieringsrisken bör outnyttjade säkerställda kreditlöften (backup-faciliteter) finnas. För att minska kostnaden för finansiering bör landstinget kontinuerligt utvärdera olika finansieringsformer samt hålla en ändamålsenlig volym på backup-faciliteter. Direktiv och riskmått Diversifiering av finansieringskällor Upplåning får ske i form av banklån, certifikat, obligationer och reverser i börsregistrerad eller onoterad form, såväl på den svenska som på den internationella kapital- och/eller kreditmarknaden. För lån upptagna i utländsk valuta, se Valutarisk. Återköp av emitterade värdepapper får ske som en del i landstingets skuldförvaltning. Likviditetsreserv För att begränsa finansieringsrisken, det vill säga täcka upp för förfall och prognostiserade betalningar, ska landstinget upprätthålla en likviditetsreserv, se definition nedan, som ackumulerat ska: för de närmaste 180 dagarna täcka alla kända nettobetalningar och finansiella nettoflöden. Likviditetsreserv definieras som summan av: kassa och bank, outnyttjade backup-faciliteter och kontokrediter samt avvecklingsbara kortfristiga placeringar (exklusive ställda säkerheter för derivatpositioner, så kallade collaterals). Likviditetsreserven ska mätas månadsvis över de närmsta 12 månaderna med beaktande av kommande låneförfall, förväntade investeringar och utdelningar, prognostiserat kassaflöde samt förfall av backup-faciliteter. Diversifiering av låneförfall För att sprida risken för att behöva emittera obligationer, omförhandla lån eller förlänga backupfaciliteter vid ogynnsamma marknadsförhållanden, får vid var tid maximalt: 33 % av befintlig nettoskuld förfalla inom det närmsta året och 50 % av befintlig nettoskuld förfalla inom 2 år. Ränterisk Ränterisk är risken för att räntekostnaden för existerande och framtida finansiering påverkas negativt av förändrat ränteläge. Målsättningen med ränteriskhanteringen är att erhålla en över tid låg räntekostnad samtidigt som ränteprofilen anpassas mot den ekonomiska planen. Generella riktlinjer I syfte att hantera räntekostnaden och ränterisken bör landstinget kontinuerligt utvärdera befintlig skuldportfölj inklusive derivat mot aktuell räntekurva på marknaden. Landstinget bör söka den ränteprofil som anses lämplig med hänsyn till totalkostnad och gällande affärsplan. Finanschefen bör löpande föra diskussion med ekonomidirektören om möjliga och lämpliga förändringar av ränteprofilen och vara överens innan större justeringar av ränteprofilen genomförs. Direktiv och riskmått Det är tillåtet att använda räntederivat för att förändra räntebindningstiden för finansförvaltningen i syfte att anpassa ränteprofilen. Att aktivt gå in och ur positioner enbart i syfte att tjäna pengar, så kallad trading, är dock inte tillåtet. 3 av 6

12 Finanspolicy för Landstinget i Uppsala län Landstingets ränteprofil regleras via avvikelsemandat kopplat till tidsfickor, se diagram nedan, som beskriver den procentuella fördelningen av ränteförfallen i förhållande till den totala finansiella skuldvolymen. Fördelningen ska uttryckas som en nettoposition av de ränteförfall som finns i ränteportföljen, det vill säga räntebindningen i lån inklusive räntederivat. Tidsintervall, månad Min, % Max, % > Utgångspunkten för räntebindningsberäkning bygger på följande principer: Rörlig ränta är klassificerad som bunden till nästa rullningsdag/räntejusteringsdag. Fast ränta i lån eller swap är klassificerad som bunden till förfallodag. Optioner räknas in till sitt deltavärde, t.ex. en köpt cap med delta 0,5 och underliggande 100 MSEK räknas som 0,5*100 = 50 MSEK bundet till aktuell lösenränta. Valutarisk Med valutarisk avses risken för negativ påverkan av resultat-, balansräkning eller kassaflöde på grund av förändringar i valutakurser. Generella riktlinjer Landstingets exponering mot valutarisk uppstår främst vid avtal med internationella aktörer och genom lån eller tillhörande räntebetalningar. Eftersom ingen betydande exponering finns i den underliggande verksamheten bör landstinget enbart låna pengar i utländsk valuta ur totalkostnadseller diversifieringssyfte avseende finansieringskällor. Direktiv och riskmått Nedanstående exponeringar i utländsk valuta ska kurssäkras om de överstiger motvärdet 5 MSEK. Lån och tillhörande räntebetalningar. Betalningar kopplade till andra bekräftade kontrakt. Exponeringar under 5 MSEK kan säkras efter bedömning av riskläge och kostnad för säkring. Med kurssäkring avses användandet av antingen valutaterminer, räntevalutaswappar eller matchning mellan flöden eller tillgångar och skulder (inklusive kontobalanser). Kredit- och motpartsrisk Med kreditrisk och motpartsrisk avses i denna policy enbart risken relaterad till finansiella transaktioner. Kreditrisk definieras som risken för att landstinget ej får tillbaka placerat belopp och upplupen ränta av låntagaren. Kreditrisk kan endast uppstå vid placering av landstingets likviditet. Med motpartsrisk menas att motparten ej kan fullfölja sina åtaganden och uppstår då landstinget har ett icke-säkerställt positivt nettomarknadsvärde i derivat mot en motpart. Generella riktlinjer Inom ramen för landstingets finansförvaltning kan derivatavtal ingås som en naturlig del av den löpande verksamheten. Landstinget bör därför kontinuerligt se över sina exponeringar per motpart och bevaka kreditvärdigheten på dessa för att inte riskera att exponeringen blir oväntat stor mot någon motpart. Direktiv och riskmått Kreditrisker begränsas genom regler för vilka placeringar som är tillåtna, se Likviditetshantering/Cash Management. 4 av 6

13 Finanspolicy för Landstinget i Uppsala län Landstinget ska ha ISDA-avtal med samtliga motparter som derivataffärer görs med. Landstinget kan också, för att ytterligare minska motpartsriske,n ingå CSA-avtal (avtal som reglerar hanteringen av säkerheter ställda för nettomarknadsvärdet). Tillåtna motparter vid ingång av derivat är motparter som innehar rating enligt Standard & Poor s A eller bättre. Om motpartens rating försämras till under BBB+ och det saknas CSA-avtal så ska utestående derivat med motparten snarast möjligt stängas. Beslut om tidpunkt för stängning fattas av ekonomidirektören. Likviditetshantering/Cash Management Cash management handlar i detta sammanhang främst om processer kring interna och externa betalningar men inkluderar också kontohantering och bankadministration. Det övergripande målet för landstingets cash management är att se till att kontostrukturer och betalningslösningar är uppsatta på ett rationellt sätt och att bankadministration hanteras kostnadseffektivt. Generella riktlinjer Landstinget erhåller merparten av sina icke-finansiella inbetalningar i samband med skattebetalningar månadsvis och har löpande utbetalningar, varför kassabalansen följer ett sågtandsmönster. För att minimera kostnaden för nettoskulden bör landstinget sträva efter att kassan balanseras mot existerande skulder så att kassan minimeras. Detta åstadkoms till exempel genom att utnyttja kontokrediter och prognoser på likviditetsutvecklingen. Direktiv och riskmått Finansfunktionen ska säkerställa att landstinget har fungerande kontosystem och att dessa regelbundet ses över utifrån landstingets behov av funktionalitet och kostnadsnivå. Det är tillåtet att göra placeringar av överskottslikviditet. Placeringar, om andra än som säkerhet för derivat, får endast göras i SEK och ska i första hand göras på löptider i syfte att möta planerade utbetalningar eller möjliga tillfällen att lösa externa lån. Placeringar med löptid över ett år ska godkännas av finansutskottet. Placeringar är endast tillåtna i: nordiska banker/bankpapper med lägst rating A enligt Standard & Poor s nordiska säkerställda bostadsobligationer värdepapper utgivna av svenska staten, kommuner eller landsting värdepapper utgivna av svenska statens helägda bolag värdepapper utgivna av kommunalt helägda bolag med antingen rating K-1 eller minst A enligt Standard & Poor s. Landstinget ska investera sitt kapital efter principer som syftar till ett långsiktigt företagande med hänsyn i så stor utsträckning som möjligt till miljökonsekvenser, respekt för medmänniskor och att minimera risken för allmänhetens hälsoproblem. Därför strävar landstinget efter att inte genomföra placeringar i företag vars verksamhet huvudsakligen utgörs av tillverkning, distribution eller marknadsföring avseende vapen, tobak, alkohol eller pornografi. Landstingets kapital bör heller inte investeras i företag som kränker arbetsrättsliga villkor eller likabehandling av arbetskraft på grund av etnisk eller religiös tillhörighet, kön, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller könsidentitet/könsuttryck i enlighet med svenska diskrimineringslagstiftningen, Förenta nationernas konventioner eller International Labor Organizations konventioner om bland annat diskriminering av arbetskraft, tvångsarbete, barnarbete, fackligt engagemang och politiska åsikter. 5 av 6

14 Finanspolicy för Landstinget i Uppsala län Administrativa regler Nedan beskrivs ett antal administrativa regler som gäller i samband med finansverksamhetens affärsprocesser, betalningar och tecknande av avtal. Affärsprocesser Affärsavslut gällande lån, placeringar och derivat får göras av finanschefen eller ekonomidirektören. Nödvändig attestering av affärsavslut ska göras av två personer i förening, dock inte av den person som gjort affären. Affären ska därefter stämmas av mot avräkningsnota från motparten av annan person än den som utfört affären. Betalningar kopplade till finansiella transaktioner ska utanordnas av två i förening, dock inte av den person som gjort affären. Tecknande av finansiella avtal Vid upprättande av nya kredit- och derivatramavtal ska landstingets jurist anlitas för att säkerställa dokumentationens juridiska status. Rapportering och uppföljning Syftet med rapportering och uppföljning är att: säkerställa att denna finanspolicy efterlevs kontrollera de finansiella riskerna hålla landstingsstyrelsen uppdaterad om landstingets finansnetto, finansiella risker och finansiella ställning. Rapportering till landstingsstyrelsen Rapportering ska ske utan dröjsmål till finansutskottet om något av givna direktiv eller riskmått i denna policy överskrids. Rapportering ska även ske månadsvis till landstingsstyrelsen enligt vid var tid gällande rapportmall. Samtliga limiter och riskmått enligt denna policy samt uppföljning av räntekostnader och ränteintäkter ska ingå i ovanstående rapport. 6 av 6

15 Placeringspolicy för pensionsmedelsförvaltning Beslutad av landstingsfullmäktige CK

16

17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANSVARSFÖRDELNING 1 Landstingsfullmäktige 1 Landstingsstyrelsen 1 Finansutskott 1 Ekonomidirektör 1 Finanschefen 1 PENSIONSMEDELSFÖRVALTNING 2 Bakgrund 2 Mål och syfte med pensionsmedelsförvaltningen 2 Tillåtna tillgångsslag 2 Räntebärande placeringar 2 Aktieplaceringar 2 Alternativa investeringar 3 Riktlinjer för strukturerade produkter 3 Tillgångsfördelning 3 Jämförelseindex 3 Etiska hänsynstaganden 4 Rapportering 4 Motparter 4

18

19 Placeringspolicy för pensionsmedelsförvaltning i Landstinget i Uppsala län Ansvarsfördelning Landstingsfullmäktige Det är landstingsfullmäktiges ansvar att: fastställa placeringspolicyn och besluta om revidering besluta om överföring av medel från pensionsförvaltningen. Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsen bär det övergripande ansvaret för att landstingets tillgångar och skulder förvaltas i enlighet med denna policy. Det är landstingsstyrelsen ansvar att: besluta om överföring av medel till pensionsförvaltning utse ett finansutskott Finansutskott Det är finansutskottets ansvara att bistå landstingsstyrelsen i dess ansvarsområden enligt ovan och vad som annars framgår av policyn bereda finansiella ärenden som till exempel revidering av placeringspolicyn ge stöd till ekonomidirektören och finanschefen vid taktiska beslut kring finansfrågor. Ekonomidirektör Det är ekonomidirektörens ansvar att: vid behov ta initiativ till och föreslå uppdatering av policyn till landstingsstyrelsens finansutskott rapportering avseende pensionsmedelsportföljen till landstingsstyrelsen enligt denna policy genomförs tillse att landstinget har en väl fungerande finansfunktion besluta om anlitande av eventuella externa förvaltare besluta om att avveckla förvaltare som inte uppfyller landstingets krav. Finanschefen Det är finanschefens ansvar att: rebalansera den totala portföljen i förvaltningen av pensionsmedlen i de fall gränsvärdena för något av tillgångsslagen under- eller överskrids upprätthålla goda kontakter och företräda landstinget gentemot anlitade externa aktörer upprätta beslutsunderlag i finansiella frågor ombesörja att rapporter avseende pensionsmedelsportföljen produceras säkerställa kvaliteten i rapporteringen bevaka förvaltningen samt föreslå förändringar av aktuell placeringsinriktning och löpande utvärdera utfallet av den externa förvaltningen. 1 (4)

20 Placeringspolicy för pensionsmedelsförvaltning i Landstinget i Uppsala län Pensionsmedelsförvaltning Bakgrund Landstingets totala pensionsåtagande består av summan av de nuvärdesberäknade framtida pensionsutbetalningarna, upptaget som ansvarsförbindelse samt avsättningar till pensioner i balansräkningen. Pensionsutbetalningar kommer att utgöra en likviditetsbelastning framöver och varierar år från år. Landstinget har därför avsatt medel för att möta den extra likviditetspåfrestningen som detta innebär. De tillgångar som ingår i dessa medel benämns nedan portföljen. Placeringsreglerna gäller även för övrig långsiktig förvaltning. Mål och syfte med pensionsmedelsförvaltningen Mål och syfte med pensionsmedelsförvaltningen är att långsiktigt ha möjlighet att hantera den extra likviditetsbelastning som utbetalningarna till pensioner kommer att innebära. Tillåtna tillgångsslag Portföljens medel får placeras i följande tillgångsslag: svenska och utländska räntebärande värdepapper svenska och utländska aktier likvida medel alternativa investeringar. Placering får ske i aktie- och räntefonder som står under Finansinspektionens tillsyn eller motsvarande tillsyn i annat land och vars inriktning i allt väsentligt överensstämmer med denna placeringspolicy. Strukturerade produkter är i vissa fall tillåtna och ska hänföras till det tillgångsslag som exponeringen i huvudsak avser. Räntebärande placeringar Med räntebärande värdepapper avses svenska och utländska penningmarknadsinstrument, obligationer eller skuldförbindelser, inklusive depåbevis för sådana värdepapper. Investering får göras i fonder. Ränterisk är ett mått på hur avkastningen på en räntebärande tillgång påverkas av en förändring av marknadsräntan. Ränterisken begränsas genom att durationen i portföljen maximalt får uppgå till 5 år. Med kreditrisk avses risken att en emittent inte kan svara upp mot sina betalningsåtaganden, exempelvis till följd av en betalningsinställelse. Kreditrisken begränsas genom att portföljen endast får investera i väldiversifierade fonder som innehar värdepapper med en genomsnittlig rating motsvarande minst investment grade (fyra högsta ratingkategorierna enligt Standard & Poor s/moody s). Räntebärande placeringar i annan valuta än SEK ska vara valutasäkrade. Aktieplaceringar Med aktier avses svenska och utländska aktier handlade på reglerad marknadsplats samt aktierelaterade instrument, exempelvis svenska och utländska depåbevis, konvertibla skuldebrev samt teckningsrätter. Investeringar i tillgångsslaget aktier får ske genom investeringar i fonder och strukturerade produkter. Vid investeringar i aktier ska allmänt vedertagna principer om diversifiering inom och mellan olika aktiemarknader beaktas. Investeringar i aktier noterade i annan valuta än SEK valutasäkras ej. 2 (4)

21 Placeringspolicy för pensionsmedelsförvaltning i Landstinget i Uppsala län Alternativa investeringar Alternativa investeringar definieras i denna policy såsom investeringar som risk- och avkastningsmässigt skiljer sig från traditionella aktie- och ränteplaceringar. Exempel på alternativa tillgångar är hedgefonder, råvaror och private equity. Genom att investera i tillgångar som uppvisar låg korrelation med den befintliga portföljen kan den totala portföljrisken reduceras och avkastningen höjas. Placering i alternativa investeringar sker genom fonder eller strukturerade produkter. Riktlinjer för strukturerade produkter Belopp som placeras i strukturerad produkt ska till 95 procent vara kapitalskyddat. Vald emittent ska ha lägst kreditrating A/A2 enligt Standard & Poor s respektive Moody s. Sammanlagt högst fem procent av portföljen får placeras i strukturer emitterade av en och samma emittent. Tillgångsfördelning Normalfördelningen anger den långsiktiga tillgångsfördelningen. Vid beräkning av portföljens värde och limit ska portföljens tillgångar värderas med ledning av gällande marknadsvärde. Procenttalen i följande tabell anger limiter för lägsta och högsta andel som respektive tillgångsslag får utgöra av portföljens totala marknadsvärde. I tabellen framgår även normalfördelningen. Tillgångsslag Portföljen totalt (%) Min Normalfördelning Max Räntebärande värdepapper Aktier varav svenska aktier varav utländska aktier Alternativa investeringar 0-20 Högsta andelen likvida medel kan vara 20 procent med undantag för tillfällig omallokering. Om limit överskrids ska tillgångar avyttras i motsvarande mån så snart det lämpligen kan ske, dock senast inom 60 dagar efter överträdelsen, varvid skälig hänsyn ska tas till den risk som överskridandet innebär för portföljen som helhet. Motsvarande gäller om limit underskrids, varvid tillgångar anskaffas så snart det lämpligen kan ske. Vidare ska över- respektive underskridandet rapporteras snarast till landstingsstyrelsen. Jämförelseindex Som benchmark för portföljen ska följande index användas: Tillgångsslag Index Andel av portföljens sammanlagda index Räntebärande värdepapper Handelsbanken All Bond eller motsvarande 60 % Svenska aktier SIXPRX eller motsvarande 25 % Utländska aktier MSCI World Net (uttryckt i SEK) eller motsvarande 15 % 3 (4)

22 Placeringspolicy för pensionsmedelsförvaltning i Landstinget i Uppsala län Etiska hänsynstaganden Landstinget ska investera sitt kapital efter principer som syftar till ett långsiktigt företagande med hänsyn i så stor utsträckning som möjligt till miljökonsekvenser, respekt för medmänniskor och att minimera risken för allmänhetens hälsoproblem. Därför strävar landstinget efter att inte genomföra placeringar i företag vars verksamhet huvudsakligen utgörs av tillverkning, distribution eller marknadsföring avseende vapen, tobak, alkohol eller pornografi. Landstingets kapital bör heller inte investeras i företag som kränker arbetsrättsliga villkor eller likabehandling av arbetskraft på grund av etnisk eller religiös tillhörighet, kön, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller könsidentitet/könsuttryck i enlighet med svenska diskrimineringslagstiftningen, Förenta nationernas konventioner eller International Labor Organizations konventioner om bland annat diskriminering av arbetskraft, tvångsarbete, barnarbete, fackligt engagemang och politiska åsikter. Rapportering Rapporteringens syfte är att informera om portföljens resultat och portföljens exponering i relation till de fastställda limiterna i dessa finansiella riktlinjer. Finansfunktionen ska två gånger per år till finansutskottet lämna rapport som åtminstone ska innehålla uppgift om: avkastning under perioden och under året procentuell exponering av innehav uppdelat på tillgångsslag avkastning för jämförelseindex portföljens risk och riskjusterade avkastning ränteportföljens duration större förändringar under perioden. Senast tio bankdagar efter månadens utgång bör extern förvaltare rapportera till landstingets finansfunktion. Nedanstående punkter är önskvärda inslag i rapporteringen: marknads- och anskaffningsvärden avkastning under månaden, under året samt från portföljens start procentuell fördelning på olika tillgångsslag innehav av värdepapper fördelat per tillgångsslag större förändringar under månaden eventuella avvikelser från placeringspolicyn, avvikelsens orsak samt vidtagen åtgärd/förslag till åtgärd prestation relativt jämförelseindex riskjusterade nyckeltal. Motparter Godkända motparter vid förvaltning av kapital är: bolag som har tillstånd av Finansinspektionen för diskretionär portföljförvaltning avseende finansiella instrument, eller motsvarande tillstånd inom EU bolag som har tillstånd av Finansinspektionen att driva fondverksamhet, eller motsvarande tillstånd inom EU bolag som har tillstånd av Finansinspektionen att förvalta alternativa investeringsfonder, eller motsvarande tillstånd inom EU. Transaktioner ska ske enligt principen betalning mot leverans. Undantag från denna princip är tillåten vid tillfällen då det normala förfarandet är annat, såsom vid nyemissioner och köp av fondandelar. 4 (4)

23 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (47) Dnr CK Nominering av ledamöter och ersättare i viltförvaltningsdelegationen i Uppsala län Valärende Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att lämna följande förslag till länsstyrelsen på ledamöter och ersättare i viltförvaltningsdelegationen i Uppsala län för tiden 1 januari december 2017: Ledamöter Jan-Erik Andersson (M) Lars-Olof Legnerfält (C) Tomas Bergström (FP) Lena Rönnberg (S) Göran Carlsson (S) Ersättare Johan Rendel (M) Xxx (M) Roland Wallhuss (KD) Jenny Lundström (MP) Elisabet Rosengren (V) Ärendet Länsstyrelsen har i skrivelse hemställt om förslag på fem politiska företrädare samt ersättare i viltförvaltningsdelegationen i Uppsala län för perioden 1 januari december Till varje länsstyrelse skall det vara knuten en viltförvaltningsdelegation med uppgift att samverka och besluta i frågor som rör viltförvaltningen i länet. Viltförvaltningsdelegationen har landshövdingen som ordförande. Ledamöter och ersättare utses för fyra år och skall vara folkbokförda i länet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

24 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (47) Viltförvaltningsdelegationen kommer att vara ett beslutsorgan inom länsstyrelsen och ledamöterna blir is in roll statliga tjänstemän med delaktighet i ansvaret för länsstyrelsens uppgift att genomföra den av regeringen beslutade politiken i området. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Länsstyrelsen Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

25 Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport december 2013 Hälso- och sjukvård Ny överenskommelse om samverkansregler för hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicinteknisk industri och laboratorieteknisk industri Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting beslutade den 15 november att godkänna en ny gemensam överenskommelse mellan SKL, Läkemedelsindustriföreningen, Swedish Medtech och Swedish Labtech. SKL rekommenderar landstingen att för sin del anta överenskommelsen. Tidigare har separata överenskommelser slutits mellan SKL och respektive industriorganisation. Nyheter i den nya överenskommelsen är att industrin från och med 2015 inte längre kommer att finansiera deltagaravgift, kost och logi för landstingets medarbetare som deltar i aktiviteter arrangerade av industrin. Dock kan en lättare lunch erbjudas i vissa sammanhang. Landstinget bör, mot denna bakgrund, under 2014 bygga upp organisation/motsvarande för samtliga medarbetares fortbildning. Patientsäkerhetsarbetet 2013 " Patientsäkerhetsarbetet inom LUL har varit framgångsrikt år Samtliga fem grundkrav och sex indikatorer i Patientsäkerhetsöverenskommelsen 2013 är uppfyllda. Den 12 december beslutar regeringen, på förslag från SKL, hur tillgängliga medel skall fördelas nationellt. Patientsäkerhetsöverenskommelsen för 2014 har liknande upplägg som detta år. Grundkraven och indikatorerna är de samma som 2013, men kraven inom varje område har ökat. Inriktningen 2014 är fokus på handlingsplaner och påvisade resultat av genomförda förbättringar inom patientsäkerhetsarbetet. Det innebär en förflyttning av fokus från enbart mätningar av olika faktorer till definierade handlingsplaner för att förbättra säkerheten. Vårdrelaterade infektioner, säkrare läkemedelsrutiner, patientsäkerhetskulturarbete och minskning av antibiotikaförskrivning är fyra viktiga områden inför Förändringar för läkare och sjukgymnaster med ersättning enligt den s.k. nationella taxan Det som i allmänt tal kallas för nationell taxa är Lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning respektive Lag (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik. Landstinget har det direkta kostnadsansvaret för privata läkare och sjukgymnaster i öppenvård dels med ersättning enligt de två lagarna, dels med samverkansavtal.

26 2 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en tvåårig överenskommelse med Sveriges Läkarförbund och med Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund om förändringar i förordningen som anger förutsättningar och ersättningsnivåer för läkare och sjukgymnaster på nationella taxan. Justeringar i överenskommelsen kan komma att ske. Överenskommelsen innebär en uppräkning i ersättningen med 2 procent år 2014 och 1,9 procent år 2015 för båda yrkesgrupperna. Möjligheten att använda A-skattesedel i samband med fakturering tas bort från och med den 1 januari Överenskommelsen finns att tillgå på SKL:s hemsida Närvård Det pågår ett intensivt utvecklingsarbete inom området Närvård. Bland annat pågår utredningsarbete kring rehabilitering och SAH (specialistanknuten hemsjukvård) med syfte att skapa en god och jämlik vård i länet. Gränsen mellan specialiserad rehabilitering som landstinget ansvarar för och allmän rehabilitering som är kommunens ansvar behöver blir tydligare. I frågan om SAH finns många olika lokala perspektiv. I Tierp avser man knyta SAH till nya närvårdsplatser medan man i Heby efterfrågar SAH men inte har intresse för samfinansierade närvårdsformer. Landstinget behöver se över helheten. I dialogen med Regionförbundet och kommunerna har landstinget fått gehör för att de gemensamma resurserna som finns knutna till FoU-stöd ska ta sig an det viktiga utvecklingsarbetet inom psykiatri- och äldresatsningarna inför Internt pågår ett förbättringsarbete. Till exempel har en riktlinje för hälso- och sjukvårdsansvaret på HVB-hem tagits fram och länsdelsberedningarnas behovsanalyser ses över. De lokala behoven behöver tillvaratas på ett strukturerat sätt så att vi med utgångspunkt i landstingsplanen tydligare kan arbeta med de prioriteringar som politiken anger. Angående vaccinering mot humant papillomvirus (HPV) i Uppsala län För att minska framtida förekomst av livemoderhalscancer beslutade Socialstyrelsen i en förordning SOSFS 2008:31 att vaccinering mot HPV skulle införas i det allmänna vaccinationsprogrammet from för flickor i årskurs 5 och 6. På grund av att vaccinationsupphandlingen överklagades fördröjdes införandet av vaccinering, men i liten skala startade den i december 2012 med det upphandlade vaccinet Gardasil som också har effekt mot kondylom (könsvårtor). I Uppsala län kom vaccinering i skolorna igång under februari-mars 2012 i Uppsala och under hösten 2012 när det gäller de övriga kommuner. När vaccinering startade i skolorna uppmärksammades det att det fanns flera årskullar av flickor under 20 år som inte omfattades av det nationella vaccinationsprogrammet, trots att de medicinskt borde ha nytta av vaccineringen. Då beslutades att alla landsting skulle erbjuda flickor födda en kompletterande gratis vaccinering, så kallad catch-up. I Landstinget i Uppsala län kom den igång april 2012 med vaccineringar på vårdcentraler i samarbete med skolhälsovården som informerar de berörda flickorna och ordnade med föräldramedgivande. Trots förlängt erbjudande om gratis vaccinering och annonskampanjer har endast 47 procent av flickor i åldersgruppen vaccinerats, vilket är en ganska låg vaccinationstäckning jämfört med andra landsting, även om flera andra landsting också bara uppnått drygt 50 procent. När det gäller HPV-vaccinering enligt nationella

27 3 vaccinationsprogrammet har landstinget efter en försiktig start nu kommit upp till en vaccinationstäckning på 83 procent. En orsak till de relativt blygsamma resultaten kan vara en försiktighet hos både föräldrar och vården när det gäller vaccinerbjudande i kölvattnet av Pandemrix och de som drabbades av narkolepsi. En annan orsak varför vissa landsting lyckats bättre är att man i högre utsträckning har vaccinerat i skolan, något som dessvärre inte var möjligt i Uppsala län. Det pågår dock ett arbete i en HPV-vaccineringsgrupp för att försöka förbättra dessa resultat, bland annat genom att genomföra en ny kampanj efter nyår. Akademiska sjukhuset Akademiska får ansvar för försvarets smittskydd I november säkrades ett nytt avtal som innebär att Akademiska får ansvar för smittskydd inom Försvarsmakten. Avtalet gäller för åren och innebär att sjukhusets specialister inom infektion kommer att bistå försvaret med rådgivning, vaccinationer och sjukvård. Akademiska ska bistå med stöd vid utbrott av smittsamma sjukdomar, framförallt internationellt. Sjukhuset ska också ge stöd i policyfrågor samt vara rådgivare i frågor som rör smittskydd och förebyggande åtgärder/utbildning. Flera faktorer anses ha spelat in. Förutom hög kompetens inom infektion har Akademiska specialutbildade team dedikerade för luftburen intensivvård. Dessutom är transportmöjligheterna är mycket goda via Ärna flygplats som nyligen byggts ut. Sjukvårdspersonal kan med kort varsel infinna sig på önskad plats och smidigt transportera behövande till Akademiska för bedömning, vård och eventuellt isolering Åtgärder för en förbättrad vårdplatssituation Platsläget på Akademiska var ansträngt under hösten. Inom sjukhusets verksamhetsområden har det pågått ett kontinuerligt arbete för att hantera situationen. Som komplement till detta arbete har sjukhusledningen vidtagit övergripande åtgärder för att förbättra läget på sjukhuset. Fokus ligger på patientsäkerhet och arbetsmiljö. Exempel på åtgärder är dagliga avstämningsmöten om platsläget som chefsläkarna satt in på akuten. Vidar har det blivit väsentligt mycket lättare att rekrytera allmänsjuksköterskor. I väntan på att de nyrekryterade sköterskorna är på plats har sjukhuset under en övergångsperiod tagit in sjuksköterskor via bemanningsföretag, för att snabbt kunna öppna fler vårdplatser. Ledningen räknar med att vara ikapp bemanningsmässigt till skiftet mars-april Flera långsiktiga projekt och aktiviteter har startats under hösten för att både attrahera och behålla medarbetare, inte minst sjuksköterskor. Fokus ligger på att stärka sjukhusets attraktionskraft som arbetsgivare. Tillsammans med Vårdförbundet och Kommunal genomförs olika projekt avseende arbetstider. Inom arbetsmiljö pågår flertalet projekt, och ledarskap kommer bli ett stort fokusområde under 2014.

28 4 HR Löneöversyn Koncernledningens ställningstaganden Koncernledningen har gjort följande ställningstagande inför löneöversyn 2014: En medveten lönebildning ger förutsättningar för en ansvarsfull och långsiktig utveckling med fokus på verksamhet, kvalitet och resultat. Landstingets lönepolicy ska följas. Lönespridningen ska öka genom att individuell och differentierad lönesättning tillämpas. Nivålösa löneavtal ska vårdas genom att tillämpa medveten lönebildning. Landstinget avser att tillämpa dialogmodellen för samtliga medarbetare. Förvaltningarnas prioriteringar ska ha sin grund i analys av önskad lönestrukturförändring kopplat till förvaltningens kompetensförsörjningsplan och verksamhetens mål. Chefen har ansvar för att koncernens mål om en medveten lönebildning förverkligas. Medarbetaren har ansvar för att aktivt delta i lönebildningsprocessen. Medarbetarenkäten 2014 Arbetet med nästa års medarbetarenkät pågår i en projektgrupp bestående av ett antal representanter från HR funktionen i landstinget. Enkäten kommer att levereras och analyseras av företaget Webropol. Enkäten skickas ut i början av februari till närmare 11,000 landstingsanställda och totalrapporten beräknas levereras i början av april. Totalrapporten blir både en analys av 2014:s insamlade data och en jämförelse med tidigare medarbetarenkäter. Arbetsgrupp UU-LUL avseende utbildning av specialistsjuksköterskor Samrådsnämnden har beslutat att tillsätta en permanent arbetsgrupp mellan universitetet och landstinget för perioden Gruppen ska ha en rådgivande funktion och fungera som ett stöd och vara en referensgrupp för landstingets och universitetets hantering av frågor om dimensionering, rekrytering, utveckling, samverkan för specialistsjuksköterskeutbildningen. Habilitering- och hjälpmedel Beslutsstöd på individnivå Förvaltningens arbete med att utveckla ett beslutsstöd på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel är slutfört. Arbetet har skett inom projektet Riktlinjer och beslutsstöd, i samarbete med Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet. Vid den Nationella prioriteringskonferensen i Gävle i oktober presenterades beslutsstödet av förvaltningens projektledare i form av en workshop, vilken var välbesökt. Intresset för beslutsstödet har även efter konferensen visat sig vara stort och förfrågningar och önskemål om att få ta del av materialet inkommer varje vecka från olika delar av landet. Från att för tre år sedan legat på "efterkälken" inom området behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning är vi nu en förebild för andra när det gäller att göra prioriteringar på individnivå.

29 5 Stödverksamhet för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Den 2 december startade Närvårdsteamet NPF, en ny och unik stödverksamhet för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Hit kan vuxna över 18 år som tror sig ha adhd, autism eller andra neuropsykiatriska svårigheter komma för rådgivning och tips på strategier. Närvårdsteamet NPF bedrivs i samarbete mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län. Teamet och lokalerna på Bangårdsgatan 8 i Uppsala invigdes fredag 13 december. Kultur i länet Kultur i länet har beviljats kr från Kulturrådet för att under 2014 genomföra fem aktiviteter som på sikt ska leda till ökad förståelse och förnyelse kring synen på kultur för äldre samt öka tillgången av kulturyttringar. Fas ett är att förstärka och utveckla det regionala nätverket i länet för att gemensamt formera en flerårig plan och struktur. Fas två är att arrangera ett seminarium för chefer inom vård-, social och kulturområdet samt intresserade politiker där aktuell forskning presenteras. Fas tre är att arrangera en inspirationsdag för kulturombuden och annan personal där de får ta del av praktiska exempel på hur man kan arbeta med kultur för äldre. Fas fyra är att arrangera en utbildningsdag för kulturskapare i länet som inspiration för att börja arbeta med kultur för äldre. Dagen ska innehålla föredrag kring olika funktionshinder som kan uppstå när man blir äldre och om bemötande både mot brukare och mot personal inom vården. Fas fem är att utveckla Kulturdygn 2015 till att inkludera Lasarettet i Enköping. Mediebilden av landstinget 1-30 november 2013 Större nyheter Platsbristen på akuten vid Akademiska fortsatte att uppmärksammas liksom föregående månad och det talades om hotad patientsäkerhet. När sjukhuset gav besked om att man skulle ta in mer personal och öppna fler vårdplatser blev tonläget lugnare. Patienter framförde farhågor om att en förändring i regelverket skulle begränsa deras tillgång till subventionerade insulinpumpar. Frågan försvann från mediernas dagordning sedan landstinget lämnat besked om fortsatt subventionering. En uppgift om att nyblivna sjuksköterskor på Akademiska fick kronor i lön fick mycket stort mediegenomslag. Efter att landstingsfullmäktige fattat beslut presenterades planerna på en ny byggnad för vård och behandling på Akademiska. Medieuppmärksamheten kring detta var utförlig och positiv. Sedan DN skrivit om fallet med anhöriga som begärt skadestånd på grund av TV-serien sjukhuset blev det en stor mediefråga. Det var svårt för att kommentera uppgifterna på grund av den pågående rättsprocessen och rapporteringen blev mestadels negativ.

30 6 Andra exempel på mediernas rapportering Positivt: Måns stroketestar i Uppsala Snabbast insatser mot halscancer i Uppsala Inga intrång i Nors journal Enköpings lasarett opererar på söndagar Minskad utskrivning av antibiotika Fler kvinnor väljer mammografi Akademiska får eget kök Landstinget i Uppsala vinner pris för e-journaler Rätt av landstinget att bryta med Medhelp Negativt: Hebybor nekas rehabilitering Har väntat nästan ett år på provsvar Uppsalas cancerpatienter väntar längst i Sverige Akademiska får dubbla budskap om budgeten Allt fler klagar på vården Vårdplatser försvinner från äldrepsykiatrin Inhyrda sjuksköterskor tjänar mer än anställda Löneskämt får hård kritik Politiker lämnar uppdrag efter felaktiga ersättningar Neutralt: Ökad trängsel i kollektivtrafiken bäddar för spårvagnars comeback Patient anhållen för madrassbränder UL jagar plankare på pendeln En av tre invånare har bytt vårdcentral Inget avtal om att remittera patienter med bukhinnecancer Oroade på landsbygden mötte ambulansdirigering Uppsala vill förenkla för pendlare ny zonindelning i UL Sena läkemedelsleveranser drabbar patienter Patienter får läsa sina journaler på nätet Akademiska ska sköta smittskydd åt försvaret 782 skrev på för vårdcentraler Uppsala har kommit halvvägs mot listning över gränser

31 Landstingsdirektörens ekonomirapport November 2013

32 2 (7) Ekonomi Efter november månad prognostiseras balanskravsresultatet till plus 183 miljoner kronor. Detta är en negativ avvikelse mot budget med 44 miljoner kronor. Jämfört med föregående prognos är det en försämring med 23 miljoner kronor. Om effekten av den sänkta diskonteringsräntan inkluderas blir landstingets prognostiserade årsresultat minus 266 miljoner kronor. Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Skatteintäkter Statsbidrag Övrigt Finansiering Årets resultat Avgår reavinster Avgår diskonteringsränta Balanskravsresultat Försämringen mot föregående prognos beror på att Akademiska sjukhuset försämrar sin prognos med 60 miljoner kronor på grund av lägre riks- och regionintäkter. Samtidigt så förbättras resultatet för hälsooch sjukvårdsstyrelsen och ett flertal förvaltningar med totalt 40 miljoner kronor. Mnkr Avvik jmf budget Intäkter kömiljarden -35 Skatteintäkter +48 Intäkter statsbidrag -98 Pensionskostnader -13 Schablondeb intäkter pensioner +74 AFA +129 RIPS-effekt pensionsskuld -452 Ökat anslag HSS för köer -55 Nedskrivning fastigheter -29 Försäljning vårcentraler +9 HoS-förvaltningar (inkl HSS) -147 Övriga förvaltningar +60 Övrigt +16 Avvikelse mot budget -493 Utöver landstingets prognos så har det helägda bolaget Gamla Uppsala Buss lämnat en prognos på plus 20 miljoner kronor innan dispositioner och skatt. Nettokostnad i landstinget Den prognostiserade nettokostnadsutvecklingen är nu 7,6 procent exklusive jämförelsestörande poster 1, vilket ska jämföras med föregående prognos då nettokostnaden var 7,3 procent. Den ökade nettokostnadsutvecklingen jämfört med föregående månad beror på minskningen av riks- och regionintäkter. Den höga nettokostnadsutvecklingen på 7,6 procent år 2013 beror på de satsningar som görs inom hälso- och sjukvård och kollektivtrafik, med den nya SL-pendeln. En annan anledning är förvaltningarnas totalt sett negativa resultat, vilket innebär att förvaltningarna även har en ökad nettokostnad. Detta skapar en utveckling av nettokostnaden som inte motsvaras av ökade skatter och statsbidrag. I och med de satsningar som görs 2013 så höjdes skatten med 30 öre vilket motsvarar 200 miljoner kronor. Till följd av detta ökar även nettokostnaderna med 200 miljoner kronor. Bortser man från dessa satsningar är nettokostnadsutvecklingen 5,1 procent. Procent Prog Budg Nettokostnutv 7,6 6,0 3,2 4,0 5,8 Likvida medel Landstingets likvida medel uppgår till miljoner kronor, varav 934 miljoner kronor är det bokförda värdet för pensionsplaceringarna. Jämfört med föregående månadsrapport så är det en förbättring med 245 miljoner kronor, vilket främst beror på att återbetalningen för AFA kom in under november. Med anledning av inbetalningen från AFA försäkring prognostiseras landstingets likvida medel exklusive pensionsplaceringarna till miljoner kronor vid årets slut. Detta ska jämföras med en budget på miljoner kronor. Inklusive pensionsplaceringarna prognostiseras de likvida medlen till miljoner kronor. Medelavkastningen på de korta finansiella placeringarna uppgår till 1,24 procent. 1 Jämförelsestörande poster är återbetlningen av AFA på 129 mnkr och rivning av BUP-huset på 29 mnkr.