Byggnadsnämnden PROTOKOLL

Transkript

1 Byggnadsnämnden PROTOKOLL Månadsrapport 257 RS remiss Nya steg för en effektivare plan- och bygglag 258 Visby Tunnan 2 Utvecklad talan till överklagande av Länsstyrelsens beslut att bifalla överklagat beslut om avslag på ansökan om bygglov på Visby Tunnan 2, Mål nr P , Avdelning 3 Mark- och miljödomstolen 259 Visby Renen 1 och Renen 8 ansökan om planbesked, samråd 260 Visby Innerstaden 1:2 (del av) kryssningskaj detaljplan 261 Ardre S:26 ansökan om planbesked för upprättande av detaljplan 262 Gothem Busarve 1:26 ansökan om planbesked för upprättande av detaljplan 263 Eskelhem Unghanse 1:28 (del av) detaljplan, samråd 264 Hemse Kalkonen 14 ansökan om ändring av detaljplan, granskning 265 Visby Muramaris 1:2 olovlig åtgärd byggande utan startbesked 266 Eksta Bjärges 1:29 olovligt byggande, rättelseföreläggande rivning av plank 267 Fårö Nystugu 1:11 nybyggnad av fritidshus 268 Väskinde Nors 1:108 nybyggnad av fritidshus 269 Stenkyrka Grausne 1:73 nybyggnad av enbostadshus och garage/förråd 270 Rone Halor 1:61 förhandsbesked för uppförande av fritidshus 271 Visby Norderstrand 1:23 olovligt uppförda tio s.k. villavagnar 272 Västergarn Snauvalds 1:2 förhandsbesked för uppförande av bostadshus 273 Tofta Smågårde 1:19 uppförande av carport/förråd 274 Fårö Vinor 1:23 förhandsbesked för uppförande av fritidshus 275 Västerhejde Nygårds 1:209 uppförande/återuppbyggnad av fiskebod (Buske fiskeläge, bod nr 3) 276 Kräklingbo Hagrummet 1:5 ändrad användning av gäststuga till fritidshus 277 Hellvi S:1 uppförande av strandbod och anmälan om rivning av befintlig strandbod 278 Visby Skölden 18 om- och tillbyggnad samt ändrad användning från kontor/handel till bostäder/handel (Adelsgatan 8-10) 279 När Frigges 1:5 förhandsbesked för uppförande av bostadshus 280 Väskinde Nors 1:158 nybyggnad av carport/förråd/gästrum 281 Sanda Smiss 1:27 förhandsbesked för uppförande av fritidshus 282 Visby Kräklan 1 fasadändring av hotellbyggnad 283 Gammelgarn Klints 1:33 uppförande av två fritidshus samt garage/förråd anmälan av rivning av fritidshus

2 284 Othem Släggan 8 tillbyggnad av förråd med carport 285 Diverse skrivelser och protokoll 286 Tofta Krokstäde 1:511 uppförande av plan tidbegränsat bygglov t.o.m återförvisat för ny handläggning 287 Visby Snödroppen 17 olovligt byggande, uppförande av uterum, källare utan startbesked 288 Delegationsbeslut

3 PROTOKOLL Sammanträdesdag Byggnadsnämnden Plats och tid Konferensrum Bornholm, kl Beslutande Bo Björkman (S), ordf Karl-Allan Nordblom (MP) v.ordf. Anna Enström (S) Sven-Åke Malmberg (S) Majvor Östergren (S), inte 273 Bertil Eneqvist, (S) tjg 273 Tore Tillander (V) Ersättare Bertil Eneqvist (S) Lena Lingvall (S) Per Gahnström (S) Josefin Hagelin (S) Henrik Johansson (MP) Övriga närvarande Christian Hegardt, inte 264 Cecilia Heldtander Färnlöf Anders Rahnberg, Mats Renborn, 256 Leif Tofftén, 256 Gunilla Fohlin Anna Malm Håkan Onsjö (M) Lars-Erik Benneck (M) Kerstin Löfgren Dahlström (C) Börje Bendelin (C) ers. för Lars Jakobsson (C) Mats-Ola Rödén (FP) Lena Simonson (M) Bengt Hedberg (M) Arne Josefsson (C) Stig Hansson (C) Gunnar Gustafsson, Yvonne Mårtensson, Maria Hansson, Magnus Åhlfeldt, från 271 Ann-Louise Mårtensson, 271 Per Henell, , Frank Vanberg, 272, Utsedd att justera Lars-Erik Benneck Paragrafer Justeringens plats Samhällsbyggnadsförvaltningen nämndsekreterarens rum, fredagen den 7 november kl Underskrifter Sekreterare... Gunilla Fohlin Ordförande... Bo Björkman Justerande... Lars-Erik Benneck ANSLAG/BEVIS et är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Byggnadsnämnden Sammanträdesdag Datum för anslags Datum för anslags uppsättande nedtagande Förvaringsplats för protokollet Samhällsbyggnadsförvaltningen Underskrift...

4 Bn 256 Månadsrapport september BN 2014/ SBF den 10 oktober 2014 Byggnadsnämnden beslut Månadsrapporten godkänns. Bedömning Periodens utfall är positiv med 493 tkr jämfört med budgeten. Intäkternas utfall uppgår till totalt tkr vilket är tkr lägre än periodens budget. De totala kostnaderna uppgår till tkr, vilket är ett överskott mot budgeten med tkr. Utfallet för personalkostnaderna uppgår till tkr, vilket kan jämföras med periodens budget som är tkr. Budget och utfall för kostnader och intäkter åskådliggörs i nedanstående tabell. Text Budget, tkr Utfall, tkr Avvikelse, tkr Intäkter Driftkostnader Netto Enligt den ekonomiska prognosen för 2014 kommer byggnadsnämnden att redovisa ett budgetöverskott med 60 tkr. Byggnadsnämnden är anställningsmyndighet för de medarbetare som arbetar inom Samhällsbyggnadsförvaltningen. I nedanstående tabeller redovisas uppföljning av personalstatistik för samhällsbyggnadsförvaltningen för perioden januari-september Den första tabellen åskådliggör antalet anställda inom förvaltningen medan den andra redovisar antalet årsarbetare. Antal Anställda Januari September Differens Tillsvidare anställda Visstidsanställda Totalt antal anställda

5 Bn 256 forts Antal Årsarbetare Januari September Differens Tillsvidare anställda 148,55 157,05 8,50 Visstidsanställda 11,50 15,00 3,50 Totalt antal anställda 160,05 172,05 12,00 Personalstatistiken för perioden januari-september 2014 visar att antalet årsarbetare uppgår till 172,05 vilket är en ökning med 12,00 jämfört med januari. Vid samma tidpunkt i september 2013 var antalet årsarbetare 159,55. Totalt 53 personer arbetar med de frågor som byggnadsnämnden ansvarar för, vilket är en ökning med 10 personer jämfört med januari Omräknat till årsarbetare så motsvarar det 9,0 st. Upplysningar Telefon Region Gotland , e-post: byggnadsnamnd@gotland.se Postadress: Byggnadsnämnden, Visby

6 Bn 257 RS remiss Nya steg för en effektivare plan- och bygglag BN 2014/ SBF den 26 september RS 2014/520 - BN au 227 Byggnadsnämndens förslag till beslut i regionstyrelsen 1. Byggnadsnämnden avvisar promemorians förslag till följdförändringar i de lagar med anknytning till Regeringen förslag om lättnader i detaljplanekravet i propositionen - En enklare planprocess, med undantag av införandet av begreppet samlad bebyggelse i plan- och bygglagen. 2. Byggnadsnämnden avvisar förslaget att Regeringen ska ges möjlighet att meddela föreskrifter om att startbesked för anmälningsärenden ska ske inom tre veckor från det att den fullständiga anmälan kommit in till nämnden. 3. Byggnadsnämnden föreslår att ordningslagen och plan- och bygglagen ändras så att frågan om jakt genom skjutning med eldvapen inom ett område med detaljplan för vindkraft överlämnas att regleras med planbestämmelser i detaljplanen. Övriga redovisade förslag till ändringar i de redovisade lagrummen bedöms vara motiverade. Motiv och bedömningar utvecklas under rubriken Bedömningar. Bakgrund Regionstyrelsen önskar byggnadsnämndens synpunkter på promemorian - Nya steg för en effektivare plan- och bygglag från Socialdepartementet, Ds 2014:31, som nu är ute på remiss fram till Den aktuella promemorian redovisar vilka författningsändringar som krävs om bestämmelserna i plan- och bygglagen (2010:900) skulle ändras i riktning mot lättnader i fråga om kravet att kommunen i vissa fall alltid ska upprätta en detaljplan. Författningsändringar bedöms i sådant fall krävas i: Miljöbalken Väglagen (1971:948) Ordningslagen (1993:1617) Lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning Plan- och bygglagen

7 Bn 257 forts Promemorian redovisar även behovet av följdändringar i: Fastighetsbildningslagen (1970:988) och Lagen (2014:227) om färdigställandeskydd (med anledning av de nya bestämmelserna om s.k. komplementbostadshus som infördes i plan- och bygglagen den 2 juli 2014). Promemorian redovisar slutligen även behovet av ytterligare ändringar i miljöbalken för att säkerställa verksamhetsutövares rättssäkerhet vid omgivningsbuller vid bostadsbyggnader, samt flera nya steg för en effektivare plan- och bygglag. Sammanfattning av förslaget Minskade krav på detaljplan förutsätter följdändringar i flera lagar Regeringen föreslog i propositionen - En enklare planprocess (prop. 2013/14:126) - att kravet på detaljplan i plan- och bygglagen borde begränsas. I stället för att i princip alltid kräva en detaljplan för ny sammanhållen bebyggelse skulle kommunerna ges ett större utrymme för att bedöma i vilka fall som en detaljplan krävs. Riksdagen avvisade regeringens förslag. Regeringen redovisade i propositionen att förslaget medförde att det fanns ett behov av följdändringar i flera andra lagar. Vilka författningsändringar som krävs i andra författningar redovisas i denna promemoria. Efter remissbehandlingen av denna promemoria avser regeringen att ta ställning till om det finns skäl att återkomma till riksdagen med förslaget att begränsa kravet på detaljplan i plan- och bygglagen. Enligt gällande rätt ska kommunen i vissa fall, enligt det s.k. detaljplanekravet, pröva om ett mark- eller vattenområde är lämpligt för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning genom en detaljplan (jfr 4 kap. 2 plan- och bygglagen [2010:900]. Bland annat gäller att en detaljplan ska upprättas för: en ny sammanhållen bebyggelse, om det behövs med hänsyn till omfattningen av bygglovspliktiga byggnadsverk i bebyggelsen, en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang, och ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket är en byggnad eller kräver bygglov och byggnadsverkets användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande.

8 Bn 257 forts Som detaljplanekravet, enligt promemorian, är utformat i dag utgörs bebyggelsemiljön inom en detaljplan vanligtvis av sammanhållen bebyggelse. Förhållandet gäller även omvänt, dvs. sammanhållen bebyggelse utgörs i normalfallet av planlagd mark. Vissa undantag finns naturligtvis, bl.a. när det är fråga om äldre byar på landsbygden. Regeringen föreslog i propositionen - En enklare planprocess - att detaljplanekravet skulle begränsas från och med den 1 juli 2015 (prop. 2013/14:126 s. 54 ff.). Enligt propositionen borde plan- och bygglagen endast kräva att lämpligheten för bebyggelse m.m. ska prövas genom en detaljplan när det är fråga om en åtgärd som: kräver bygglov, om användningen av byggnadsverket kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, utgör nyetablering av en s.k. Sevesoverksamhet, eller om det behövs med hänsyn till närheten till en Sevesoverksamhet. Enligt promemorian bygger många lagar på antagandet att sammanhållen bebyggelse ska regleras med en detaljplan. I de fall som lagstiftaren har önskat knyta vissa bestämmelser till sammanhållen bebyggelse har dessa ofta knutits till själva detaljplanen. Enligt gällande rätt kan förekomsten av en detaljplan t.ex. medföra krav på tillstånd, att vissa åtgärder är förbjudna eller kan utföras utan krav på sådana tillstånd som annars skulle behövas (avsnitt 4.2). Om kravet på detaljplan begränsas i plan- och bygglagen finns det anledning att tro att det kan bli relativt vanligt att kommunerna i vissa fall väljer att inte upprätta en detaljplan, även i fråga om tätorter och annan sammanhållen bebyggelse. Sådana bestämmelser i andra lagar som är kopplade till förekomsten av en detaljplan kommer således inte att omfatta den bebyggelse som inte omfattas av detaljplan. Därför krävs i vissa fall en justering av regelverket om de rättsverkningar som i dag är kopplade till just förekomsten av en detaljplan ska omfatta sådan tätare bebyggelse som i framtiden inte alltid kommer att omfattas av detaljplan. I promemorian bedöms att det i många fall är lämpligt att ändra tillämpningsområdet av dessa bestämmelser så att dessa inte bara ska gälla inom områden med detaljplan utan även inom områden med samlad bebyggelse. Förslag till förändring: Samlad bebyggelse föreslås föreligga om det finns minst hus och de bebyggda tomterna gränsar till varandra eller åtskiljs endast av väg, parkmark o.d. Den närmare innebörden av detta uttryck och motiven till att välja just detta uttryck redovisas i avsnitt 4.4.

9 Bn 257 forts Av promemorian framgår att från såväl allmän som enskild synpunkt är det angeläget att lagbestämmelser är förutsägbara och enkla att tillämpa. Uttrycket samlad bebyggelse kan leda till tolkningsproblem i det enskilda fallet. Kommunens översiktsplan bör redovisa vilka områden där bebyggelsen är samlad på sådant sätt som avses i detta sammanhang. Därigenom kan samhället göra det lättare för den enskilde att förstå inom vilka områden som vissa krav enligt berörda speciallagar är tillämpliga (avsnitt 4.5). Lagändringar som följd av att kravet på detaljplan begränsas Ordningslagen ändras Förslag till förändringar: Kravet på att anmäla allmänna sammankomster utomhus, respektive offentliga tillställningar som det inte krävs tillstånd för, ska även gälla i de fall som dessa anordnas inom samlad bebyggelse. Kravet på anmälningsskyldighet bör även gälla för en allmän sammankomst som anordnas inomhus inom samlad bebyggelse. Kravet på att en offentlig plats inom område med detaljplan inte utan tillstånd av Polismyndigheten får användas på ett sätt som inte stämmer överens med det ändamål som platsen har upplåtits för, eller som inte är allmänt vedertaget, bör utökas till att omfatta offentliga platser inom samlad bebyggelse generellt. Kravet på att sprängning och skjutning med eldvapen, utan tillstånd av Polismyndigheten, inte får äga rum inom ett område som omfattas av detaljplan utökas till att även omfatta samlad bebyggelse. Motsvarande ska även gälla för de särskilda regler som gäller för vissa luft- eller fjädervapen. Däremot bedöms att definitionen av offentlig plats inte behöver ändras om kravet på detaljplan begränsas (avsnitt 4.6). Miljöbalken ändras Förslag till förändring: Definitionen av avloppsvatten, som bl.a. omfattar vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss fastighet eller vissa fastigheters räkning, bör även omfatta motsvarande avvattning av mark inom samlad bebyggelse. Det finns dock inget behov att ändra på reglerna om bestämmelserna att ett tillstånd eller en dispens inte får ges i strid med en detaljplan eller områdesbestämmelser.

10 Bn 257 forts Inte heller regeringens rätt att föreskriva att vissa djur inte utan särskilt tillstånd av kommunen får hållas inom områden med detaljplan, om sådana föreskrifter behövs för att hindra att olägenheter för människors hälsa uppstår, behöver utvidgas till att avse även andra områden. Inte heller undantaget att en fastighet i vissa fall inte ska räknas som jordbruksmark, behöver ändras (avsnitt 4.7). Lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning ändras Förslag till förändring: Kommunens ansvar för gaturenhållning, snöröjning och liknande åtgärder på sådana gator, torg, parker och andra allmänna platser som är redovisade i en detaljplan och för vilka kommunen är huvudman, bör utvidgas till att även gälla motsvarande områden som kommunen har iordningställt för att tillgodose gemensamma behov inom samlad bebyggelse. Däremot bör kommunens skyldigheter inte gälla om det finns särskilda skäl för kommunen att låta bli att vidta åtgärderna. Inom samlad bebyggelse, som inte omfattas av detaljplan, bör kommunen ges rätt att ålägga en fastighetsinnehavare att stå för gaturenhållning och snöröjning m.m. i fråga om sådana platser och områden som har iordningställts och begagnas för allmän trafik. Kommunen bör inom samlad bebyggelse kunna ålägga fastighetsinnehavarna att utföra kommunens skyldigheter för gaturenhållning och snöröjning m.m. i fråga om sådana gångbanor eller andra utrymmen utanför fastigheten som behövs för gångtrafiken (avsnitt 4.8). Väglagen ändras Förslag till förändring: Väghållaren ska även i fortsättningen ha ansvar för renhållning av vägområden samt av mark till en bredd av 25 meter intill parkeringsplatser eller rastplatser som är väganordning avseende motorvägar och motortrafikleder utanför områden med detaljplan där kommunen i övrigt har renhållningsansvaret för vägområden. Om så inte sker skulle de föreslagna ändringarna i lagen om särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning kunna leda till att kommunen och staten, i de fall som staten är väghållare, skulle ha ansvar för samma områden.

11 Bn 257 forts Plan- och bygglagen ändras på flera punkter Förslag till förändringar: Kravet på bygglov för en annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, där ändringen innebär att byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt, bör även gälla inom samlad bebyggelse. Kravet på bygglov för en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring inom ett område med detaljplan bör utvidgas till att även gälla inom en samlad bebyggelse. För att göra regelverket enhetligt bör formuleringen sammanhållen bebyggelse där bygglov behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen, som med några variationer förekommer på ett par ställen i lagen, ändras till samlad bebyggelse. Byggnadsnämndens möjligheter att ingripa med förelägganden för ökad trafiksäkerhet inom områden med detaljplan bör utvidgas till att gälla alla områden. Byggnadsnämnden ska dock inte få ingripa med förelägganden i de fall som väghållningsmyndigheten respektive länsstyrelsen har rätt att ingripa med förelägganden när det gäller allmän väg. Kravet att det inom områden med detaljplan normalt krävs bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar bör även gälla inom områden med samlad bebyggelse (avsnitt 4.14). Detta krav finns i plan- och byggförordningen (2011:338). Lagar med anknytning till plan- och bygglagen som inte behöver ändras om kravet på detaljplan begränsas Lagen om ägofred ändras inte Med ägofred avses hur den enskilde jordägarens mark skyddas mot intrång av främmande betesdjur. Om en fastighet används för bete av bl.a. hästar och nötkreatur finns en skyldighet att anordna stängsel om någon av grannarna yrkar på det, s.k. stängselskyldighet. I ägofredslagen finns ett undantag som innebär att stängselskyldigheten inte gäller inom områden med detaljplan. Även om kravet på detaljplan begränsas i plan- och bygglagen bedöms att det inte finns något behov av att ändra undantaget när det gäller stängselskyldighet inom detaljplan (avsnitt 4.10).

12 Bn 257 forts Minerallagen ändras inte I minerallagen finns bestämmelser om undersökning och bearbetning av fyndigheter av vissa mineraliska ämnen, s.k. koncessionsmaterial, på egen eller annans mark. Om en prospekterare får bearbetningskoncession innebär det en rätt gentemot markägaren att efter en s.k. markanvisningsförrättning att bedriva bearbetning på dennes mark. I lagen finns bestämmelser som påverkar möjligheten till undersökningsarbete respektive möjligheten att få markanvisning på annans mark, bl.a. inom områden med detaljplan. Även om kravet på detaljplan begränsas i plan- och bygglagen bedöms att det inte finns något behov av att ändra hindersbestämmelserna i minerallagen (avsnitt 4.11). Jordabalken ändras inte Enligt jordabalken har vissa nyttjanderätter en längsta giltighetstid. Denna giltighetstid är normalt 50 år. Inom områden med detaljplan är denna tid endast 25 år. I jordabalken finns även bestämmelser om jordbruks- och bostadsarrende, där ett sådant arrende i vissa fall kan sägas upp inom områden som omfattas av detaljplan. Vidare finns i jordabalken bestämmelser som innebär att relaxation i vissa fall kan ske med ett förenklat förfarande i fråga om s.k. gemensamma inteckningar, dvs. när flera fastigheter används som säkerhet för ett lån. Genom relaxationen upphör således en eller flera gemensamma inteckningar att gälla i någon eller några fastigheter, men inte i alla. Normalt ska en pantbrevsinnehavare (dvs. långivare) godkänna relaxationen, men i fråga om fastigheter som bildats genom avstyckning av ett område som förvärvats av en kommun för att ingå i allmän plats inom detaljplan behöver något sådant godkännande inte ske. Även om kravet på detaljplan begränsas i plan- och bygglagen bedöms att det inte finns något behov av att ändra jordabalken i dessa avseenden (avsnitt 4.12). Lagen om allmänna vattentjänster ändras inte I vattentjänstlagen finns bestämmelser som hänger samman med bestämmelserna om detaljplan i plan- och bygglagen. Bland annat ska sådan mark som i en detaljplan har redovisats som allmän plats utgöra allmän platsmark enligt vattentjänstlagen. För sådana områden ska berörda fastighetsägare i vissa fall betala avgifter för en allmän VA-anläggning. Vidare gäller bl.a. att en fastighetsägare normalt ska betala avgifter för en obebyggd fastighet om fastigheten enligt en detaljplan är avsedd för bebyggelse.

13 Bn 257 forts Även om kravet på detaljplan begränsas i plan- och bygglagen bedöms att det inte finns något behov av att ändra vattentjänstlagen i dessa avseenden (avsnitt 4.13). Ändringar med anledning av bestämmelserna om komplementbostadshus i planoch bygglagen Sedan den 2 juli 2014 är det möjligt att bl.a. uppföra s.k. komplementbostadshus i omedelbar närhet av en- eller tvåbostadshus, även i de fall som åtgärden strider mot den detaljplan som gäller för området. Mot bakgrund av de synpunkter som framfördes under beredningen av propositionen redovisas i promemorian vilka behov av följdändringar i fastighetsbildningslagen (1970:988) respektive lagen (2014:227) om färdigställandeskydd. Fastighetsbildningslagen behöver inte ändras I samband med införandet s.k. komplementbostadshus i plan- och bygglagen framfördes bl.a. att bestämmelserna i vissa fall kunde leda till en olämplig bebyggelseutveckling i de fall som en gällande detaljplan inte innehöll några s.k. fastighetsindelningsbestämmelser. Denna oro byggde på tanken att ett komplementbostadshus i vissa fall skulle kunna fungera som utgångspunkt för nya fastigheter som skulle kunna vara mindre lämpliga i förhållande till kommunens avsikter med detaljplanen. Ett komplementbostadshus på en styckningslott skulle följaktligen kunna ge upphov till ytterligare komplementbostadshus så att en olämplig dominoeffekt skulle kunna uppstå på ett sätt som var mindre lämpligt för kommunen respektive omgivningen. I propositionen aviserade regeringen sin avsikt att återkomma till frågan om det finns behov av följdändringar i FBL, vilket föranleder den analys som följer. Bedömningen är att det saknas skäl för att ändra fastighetsbildningslagen och plan- och bygglagen till följd av risken för olämpliga avstyckningar föranledda av komplementbostadshus (avsnitt 5.1). Lagen om färdigställandeskydd bör ändras Enligt färdigställandeskyddslagen krävs i vissa fall ett färdigställandeskydd för sådana åtgärder som enligt plan- och bygglagen kan genomföras utan bygglov, trots att byggnadsnämnden enligt plan- och bygglagen inte har något ansvar för att kontrollera om byggherren har skaffat ett sådant skydd.

14 Bn 257 forts Förslag till förändring: Det ska aldrig krävas ett färdigställandeskydd för sådana åtgärder som undantagits från kravet på bygglov enligt plan- och bygglagen, dvs. i fråga om att uppföra, ändra eller bygga till komplementbostadshus, att göra en tillbyggnad på ett en- eller tvåbostadshus eller att bygga takkupor på ett sådant hus eller att i ett enbostadshus inreda ytterligare en bostad (avsnitt 5.2). Verksamhetsutövares rättssäkerhet vid omgivningsbuller vid bostadsbyggnad Riksdagen har beslutat att förbättra samordningen mellan de regelverk som gäller för planering och byggande respektive tillsyn i fråga om buller genom förslagen i propositionen Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen (prop. 2013/14:128). Lagändringarna träder i kraft den 2 januari Avsikten är att buller som har godtagits i ett ärende enligt plan- och bygglagen som huvudregel inte ska få leda till senare ingripanden med stöd av miljöbalken. Bland annat införs en ny bestämmelse i miljöbalken med innebörden att en tillsynsmyndighet, som huvudregel, inte får besluta om förelägganden eller förbud när det gäller omgivningsbuller vid en bostadsbyggnad om det i planbeskrivningen till detaljplanen eller i bygglovet enligt plan- och bygglagen har angetts beräknade bullervärden och omgivningsbullret inte överskrider dessa värden. Under remissbehandlingen av det betänkandet påpekade flera remissinstanser att det på längre sikt finns risk för att verksamheter kan komma att utsättas för ingripanden då omprövning av befintliga tillstånd sker i de fall då bostadsbebyggelse har tillåtits i ett mer bullerutsatt läge. Av propositionen framgår att regeringen delar denna bedömning men att det vid tidpunkten för regeringens beslut inte var möjligt att ta ställning till vilka författningsändringar som kunde behövas, utan att frågan om vilka åtgärder som kan behövas för att trygga verksamhetsutövarnas rättssäkerhet behövde utredas. Vidare aviserade regeringen ett behov av att se över bestämmelserna i miljöbalken för att trygga att en verksamhetsutövare, som överskrider ett villkor om buller i ett tillstånd enligt miljöbalken, inte ska drabbas av påföljder förutsatt att bullret följer de bullervärden som har angetts i ett bygglov eller i planbeskrivningen till en detaljplan. Mot bakgrund av ovanstående föreslås i några ändringar i miljöbalken.

15 Bn 257 forts Förslag till förändringar: I fråga om omgivningsbuller vid en bostadsbyggnad ska tillståndsmyndigheten vid prövning av ett nytt eller ändrat tillstånd inte få besluta om villkor enligt 16 kap. 2 miljöbalken som innebär strängare krav avseende sådant buller än vad som följer av beräknade bullervärden, om sådana värden anges i planbeskrivningen till den detaljplan eller i det bygglov som gäller för bostadsbyggnaden. Detta gäller om beslutet grundas enbart på förhållanden som är hänförliga till att bostadsbyggnaden har uppförts i enlighet med planen eller lovet. Villkor som innebär strängare krav ska dock få meddelas om det med hänsyn till de boendes hälsa finns synnerliga skäl för det. Komplementbostadshus ska aldrig få föranleda villkor i fråga om omgivningsbuller (avsnitt 6.1). I fråga om omgivningsbuller vid en bostadsbyggnad ska tillståndsmyndigheten, i samband med omprövning av tillstånd, inte få meddela skärpta villkor i ett tillstånd med stöd av 24 kap. 5 miljöbalken enbart på grund av att det sedan ett tillstånd har getts eller senast ändrats tillkommit en ny bostad i omgivningen, bostaden ingår i ett område med detaljplan eller omfattas av ett bygglov och omgivningsbullret inte överskrider beräknade bullervärden som harangetts i planbeskrivningen till detaljplanen eller i lovet. Skärpta villkor ska dock få meddelas om det med hänsyn till de boendes hälsa finns synnerliga skäl för det. Komplementbostadshus ska dock aldrig få föranleda skärpta villkor i fråga om omgivningsbuller (avsnitt 6.1). Det bör införas ett undantag från straffbestämmelsen om otillåten miljöverksamhet i de fall en bostadsbyggnad utsätts för omgivningsbuller i strid mot ett bullervillkor. Undantaget ska gälla om byggnaden ingår i ett område med detaljplan eller omfattas av ett bygglov och det i planbeskrivningen eller i bygglovet har angetts beräknade bullervärden som omgivningsbullret inte överstiger (avsnitt 6.2). Nya steg för en effektivare plan- och bygglag I promemorian föreslås flera ändringar i plan- och bygglagen i syfte att göra lagen enklare och effektivare. Förfarandet för att upphäva tomtindelningar m.m. bör förenklas Enligt äldre lagstiftning kunde fastighetsindelningen regleras genom s.k. tomtindelningar och fastighetsplaner på i princip samma sätt som en kommun i dag kan reglera fastighetsindelningen genom en s.k. fastighetsindelningsbestämmelse i en detaljplan.

16 Bn 257 forts Eftersom tomtindelningar och fastighetsplaner enligt plan- och bygglagen gäller som fastighetsindelningsbestämmelser räknas ett upphävande av en sådan tomtindelning eller fastighetsplan som en ändring av en detaljplan. Förslag till förändring: I promemorian föreslås att ett förenklat förfarande ska kunna tillämpas för att kunna upphäva eller ändra tomtindelningar m.m. I sådana fall ska samråd inte behöva ske med andra kommuner, länsstyrelsen eller sakägare utanför planområdet. Vidare ska kommunen kunna besluta om ett upphävande efter ett samråd och den s.k. samrådsredogörelsen har skickats till dem som inte har fått sina synpunkter tillgodosedda. Därigenom behövs ingen s.k. granskningstid. Kommunen ska emellertid låta granska det ändrade förslaget om kommunen efter att samrådet är klart ändrar sitt förslag väsentligt (avsnitt 7.1). Bestämmelserna om genomförandetid vid ändring av en detaljplan behöver förtydligas Reglerna för att t.ex. upphäva en tomtindelning eller fastighetsplan kan uppfattas som att hela detaljplanen ges en ny s.k. genomförandetid, vilket i sådant fall får till följd att det blir väsentligt svårare att upphäva eller ändra detaljplanen under den tid som genomförandetiden löper. Förslag till förändring: Plan- och bygglagen bör ändras så att det blir tydligt att om en detaljplan ändras så ska planens genomförandetid enbart gälla för de frågor som ändringen avser (i stället för den del som ändras). Undantag bör införas med innebörden att denna bestämmelse inte ska tillämpas i sådana delar som en planändring innebär att delar av detaljplanen upphävs (avsnitt 7.2). Kommunens handläggningstid för ett anmälningsärende bör regleras I plan- och bygglagen finns bestämmelser om att byggnadsnämnden ska handlägga en ansökning om lov och förhandsbesked inom viss tid. Däremot finns ingen reglerad tid för anmälningsärenden. Förslag till förändring: Regeringen bör ges möjlighet att meddela föreskrifter om handläggningen av ärenden om anmälan enligt plan- och bygglagen.

17 Bn 257 forts Byggnadsnämnden bör handlägga ett anmälningsärende skyndsamt och meddela sitt beslut om startbesked inom tre veckor från det att den fullständiga anmälan kom in till nämnden (avsnitt 7.3). Sökanden i lov- och anmälningsärenden bör kunna överklaga ett beslut om startbesked Byggnadsnämndens beslut om startbesked får enligt plan- och bygglagen endast överklagas av sökanden i bygglovsärendet. Detta innebär att sökanden i t.ex. ett anmälningsärende inte får överklaga nämndens beslut, trots att sökanden kan ha godtagbara skäl för att överklaga beslutet. Förslag till förändring: För att säkerställa sökandens rättssäkerhet bör sökanden även i ett rivningslovs-, marklovs- eller anmälningsärende få överklaga byggnadsnämndens beslut om startbesked (avsnitt 7.4). Lantmäterimyndigheten bör ingå i den obligatoriska samrådskretsen vid förlängning av genomförandetid Om s.k. fastighetsindelningsbestämmelser införs i en detaljplan ska detaljplanen utformas så att vissa krav i fastighetsbildningslagen (1970:988), anläggningslagen (1973:1149) och ledningsrättslagen (1973:1144) är uppfyllda. Den prövning som kommunen gör av dessa villkor är därefter bindande för lantmäterimyndigheten och sakägarna och innebär att en prövning av dessa villkor inte behöver och inte kan ske och inte heller får åberopas i efterföljande förrättningar när planen genomförs. Riksdagen har beslutat om ett förenklat förfarande för att förlänga genomförandetiden i en detaljplan. Lagändringen innebär att vid förlängning av genomförandetiden begränsas kravet på samråd med berörda myndigheter samt boende och kända sakägare, inom och i anslutning till planområdet, till att endast omfatta kända sakägare inom planområdet. Lantmäterimyndighetens möjlighet att besluta i förrättningsärenden kan begränsas av kommunens beslut att förlänga genomförandetiden. Förslag till förändring: Samråd bör ske med lantmäterimyndigheten i de fall som en detaljplans genomförandetid förlängs med stöd av det förenklade förfarandet (avsnitt 7.5).

18 Bn 257 forts Reglerna om markanvisningsavtal och exploateringsavtal behöver samordnas Riksdagen har, efter förslag från regeringen, beslutat att berörda parter, i samband med arbetet att ta fram en detaljplan, ska informeras om kommunens avsikt att ingå exploateringsavtal, dessa avtals huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal. Informationen ska lämnas i detaljplanens planbeskrivning och i en redovisning under samrådet. När det gäller sådana markanvisningar som avses i lagen (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar har några krav på redovisning emellertid inte införts, trots att en markanvisning vanligtvis har stora likheter med ett exploateringsavtal. Förslag till förändring: En överenskommelse om markanvisning bör redovisas på samma sätt som ett exploateringsavtal i planbeskrivningen och under ett samråd om ett planförslag (avsnitt 7.6). Reglerna för att expediera lov och förhandsbesked behöver justeras Förslag till förändringar: Bestämmelserna i plan- och bygglagen bör justeras när det gäller hur beslut om lov och förhandsbesked ska expedieras. Endast beslut som innebär att ett lov eller förhandsbesked ges bör behöva kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar, dvs. inte sådana beslut som innebär att ett lov inte ges, att ett ärende om lov avskrivs från vidare handläggning, m.m. Om ett beslut inte angår ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt eller fastighet, som gränsar till den tomt eller fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser, eller som skiljs åt från denna endast av en väg eller gata, och inte heller angår andra kända sakägare, bör det inte vara nödvändigt att skicka det meddelande som kungörs i Post- och Inrikes Tidningar till dessa. Det bör inte vara nödvändigt att delge berörda hyresgästorganisationer samt sakägare och bostadsrättsinnehavare, hyresgäster och boende som har lämnat synpunkter i ärendet som inte blivit tillgodosedda i fråga om beslut om lov och förhandsbesked, om det är uppenbart obehövligt. I det fall ett beslut inte delges de nyss nämnda, sökanden eller annan part bör beslutet i stället skickas till dessa.

19 Bn 257 forts Om en ansökan om lov eller förhandsbesked avser en åtgärd inom ett område med områdesbestämmelser bör en underrättelse skickas till berörda hyresgästorganisationer samt sakägare och bostadsrättsinnehavare, hyresgäster och boende och tillfälle ges för dem att yttra sig. En underrättelse bör emellertid inte behövas i de fall som åtgärden är reglerad i områdesbestämmelser (avsnitt 7.7). Regleringen av takkupor bör förenklas Nu gällande regler leder till att det kan vara svårt att avgöra huruvida det krävs en anmälan till byggnadsnämnden för att bygga en takkupa. Förslag till förändringar: Sådana takkupor som har undantagits från krav på bygglov bör alltid kräva en anmälan till nämnden I dagsläget kan vara svårt för den enskilde att avgöra om en anmälan krävs. På så vis blir regelverket enklare. För sådana takkupor som kräver en anmälan bör det inte krävas en kontrollansvarig eller ett tekniskt samråd. Den bedömning som byggnadsnämnden ska göra inför beslutet om startbesked som är undantagna från krav på bygglov ska endast avse om den aktuella åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt plan- och bygglagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. En byggsanktionsavgift bör kunna beslutas om byggandet av en takkupa som kräver anmälan påbörjas utan att startbesked har avvaktats (avsnitt 7.8). Ikraftträdande Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2015 med undantag för de bestämmelser som avser omgivningsbuller i miljöbalken. Dessa föreslås träda i kraft den 1 juli 2015 (avsnitt 8). Bedömningar I promemorian borde ha lämnats ett större och tydligare utrymme för remissinstanserna att redovisa synpunkter samlat på både den föreslagna förändringen av det nuvarande detaljplanekravet och nu redovisade följdförändringar i flera lagar. Detaljplanen fyller en viktig funktion i bedömningen av en lämplig bebyggelseutveckling inom ett område, för samordning av gemensamma angelägenheter mm inom ett sådant område, samt gör processen för bebyggelseutvecklingen transparent och ger i ordnade former tillfredsställande möjligheter till inflytande för enskilda och myndigheter.

20 Bn 257 forts Bedömningen är därför att det vore olyckligt att ge ett större godtyckligt lokalt svängrum när det gäller att bedöma behovet av detaljplan än vad som gäller i dagsläget. Om den i propositionen - En enklare planprocess - föreslagna förändringen av det nuvarande detaljplanekravet genomförs är sannolikheten även stor för att bedömningen av när behovet av detaljplan är påkallat kommer att variera från kommun till kommun. Detta kan komma att uppfattas som att det inte är samma regler som gäller för hela landet. Det finns emellertid motiv att göra förändringar i det rådande plansystemet. Steget mellan att i planlöst land klara en lämplig och hållbar bebyggelseutveckling med bygglovprövning som huvudsakligt styrmedel och kravet på detaljplan kan med rätta i vissa fall uppfattas vara för stort. Att ersätta det nuvarande detaljplanekravet med det gällande förslaget i propositionen - En enklare planprocess - bedöms dock vara ett allt för stort steg åt andra hållet. Förändringar av detaljplanekravet bör sättas in i ett större sammanhang. Hela planprocessen bör därför ses över samlat. I promemorian är bedömningen att sammanhållen bebyggelse i normalfallet utgörs av planlagd mark. Stora delar av den bebyggelse som utgör sammanhållen bebyggelse på den Gotländska landsbygden ligger inte inom detaljplan. Bedömningen är att liknande förhållanden även råder i många andra av landets kommuner. En hel del av de föreslagna förändringarna skulle därför innebära nya regleringar för många som bor på landet och som av många skulle uppfattas som ett ökat besvär utan vidare mening. Trots att den samlade bebyggelsen ska redovisas i översiktsplanen så kommer det ändå alltid i många enskilda fall råda osäkerhet, både för kommunens tjänstemän och inte minst för allmänheten, om en byggnad eller en plats ligger inom samlad bebyggelse eller inte och därmed osäkerhet om vilka regler som gäller för den aktuella byggnaden eller platsen. Bedömningen är att det finns anledning att vara restriktiv med att knyta allt för mycket lagstiftning till något som är så pass tolkningsbart som begreppet samlad bebyggelse, samt att den bebyggelse som går in under begreppet samlad bebyggelse hela tiden förändras och sker under mindre kontrollerade former än om planeringen av bebyggelseutvecklingen i huvudsak sker genom framtagande av detaljplaner. Bedömningen är att den föreslagna uppluckringen av gränserna för de områden där de i promemorian redovisade lagarna föreslås få rättsverkan med stor sannolikhet även leder till en uppluckring av rättssäkerheten, samt att de föreslagna följdändringarna innebär risk för att den eftersträvade förenklingen av detaljplaneprocessen i själva verket leder till mer byråkratiskt krångel för både enskilda och myndigheter i andra situationer än vid prövning av bygglov. Trots detta är bedömningen att de i promemorian föreslagna följdändringarna ändå i vissa delar kan vara lämpliga att genomföra, även om det av riksdagen avvisade förslaget om en förändring av det nuvarande detaljplanekravet inte genomförs.

21 Bn 257 forts Bedömningen är att det trots allt finns goda argument för att samlad bebyggelse ändå bör återkomma som begrepp i plan- och bygglagen, dock inte som ersättning för detaljplanen. Begreppet samlad bebyggelse kommer exempelvis väl till pass när det handlar om bygglovbefriade åtgärder utanför och inom sammanhållen bebyggelse i redan gällande lagstiftning. I det fallet är det nygamla begreppet samlad bebyggelse ur rättssäkerhetssynpunkt ett steg i rätt riktning. Bedömningen är således att de i promemorian föreslagna följdförändringarna i huvudsak inte bör genomföras. Det finns dock exempel på skrivningar i ordningslagen med kopplingar till detaljplan, som inte nämns i den nu aktuella promemorian, men där bedömningen är att det ändå finns goda skäl för att ordningslagen bör ändras. Av ordningslagen framgår i dag att skjutning med eldvapen inte är tillåten inom detaljplan. Detta gäller även inom detaljplaner för vindkraftverk. Detta utgjorde för ett antal år sedan ett starkt argument för att vindkraftverk inte skulle detaljplaneläggas. I gällande plan- och bygglagen finns möjligheter, om än begränsade, att upprätta detaljplan för vindkraftanläggningar. Det är inte med självklarhet att jakt inom dessa områden är olämplig. Ordningslagen och planoch bygglagen bör därför konstrueras på ett sådant sätt att frågan om jakt inom ett område med detaljplan för vindkraft överlämnas att regleras med planbestämmelser i detaljplanen. Förslaget att Regeringen ska ges möjlighet att meddela föreskrifter om att startbesked för anmälningsärenden ska ske inom tre veckor från det att den fullständiga anmälan kommit in till nämnden bör inte genomföras. Det kan starkt ifrågasättas om det är lämpligt att byggandet av s.k. Attefallsåtgärder ska ges högre prioritet än byggande som kräver bygglov. Övriga redovisade förslag till ändringar i de aktuella lagrummen bedöms vara motiverade. Upplysningar Telefon Region Gotland , e-post: byggnadsnamnd@gotland.se Postadress: Byggnadsnämnden, Visby

22 Bn 258 Visby Tunnan 2 Utvecklad talan till överklagande av Länsstyrelsens beslut att bifalla överklagat beslut om avslag på ansökan om bygglov på Visby Tunnan 2, Mål nr P , Avdelning 3 Mark- och miljödomstolen. BN 2013/ SBF den 28 oktober 2014 Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämnden i Region Gotland har överklagat Länsstyrelsens beslut från , att bifalla överklagande av byggnadsnämndens beslut BN 141 från , att avslå ansökan om bygglov för uppförande av balkong på fastigheten Visby Tunnan 2. Yrkanden Byggnadsnämnden i Region Gotland yrkar att Mark- och Miljödomstolen ska ändra Länsstyrelsens beslut att återförvisa rubricerat ärende till byggnadsnämnden för utfärdande av bygglov och i stället besluta i enlighet med byggnadsnämndens beslut. Region Gotlands skäl för överklagande Byggnadsnämnden vidhåller att den planerade balkongen/terrassen skulle om den genomförs utgöra en förvanskning av den aktuella byggnaden enligt 8 kap 13 PBL. Det kan konstateras att Länsstyrelsen inte är enig i sitt beslut. Föredragande länsjurist Ulrika Thorsén har i beslutet meddelat skiljaktig mening. Det innebär att Länsstyrelsens juridiska kompetens i detta ärende inte stöder Länsstyrelsens beslut, utan istället menar att byggnadsnämnden har gjort en riktig bedömning när den har beslutat avslå aktuell bygglovansökan. I beslutsmotiveringen anför Länsstyrelsen att det Avgörande för bedömningen i ärendet är hur de sökta åtgärderna påverkar byggnaden och stadsbilden. Länsstyrelsen menar i sitt beslut att byggnadsnämnden inte har motiverat på vilket sätt de anser att åtgärden skulle förvanska byggnaden utan bara konstaterar att balkonger över takfall är olämpliga, d.v.s. att det inte går att utläsa några specifika bedömningar i det nu aktuella fallet. Av Länsstyrelsens motivering framgår dock att länsstyrelsen håller med om att Den föreslagna balkongen påverkar det kulturhistoriska värdet negativt och utgör därför ett främmande tillskott som enligt byggnadsordningen inte passar in i miljön.

23 Bn 258 forts Ulrika Thorsén gör å sin sida bedömningen att byggnadsordningens och därmed byggnadsnämndens skrivningar är tillräckliga för att avslå aktuell bygglovansökan. Av Ulrika Thorséns skiljaktiga mening framgår bl.a. att byggnadsordningens starka formuleringar om att terrasser på tak utgör en främmande byggnadskropp som inte tillhör äldre byggnadsskick och att de förvanskar byggnaden samt att de har en negativ inverkan på stadsbilden och taklandskapet gör att balkongen/terrassen på köksfarstun är olämplig. För tydlighetens skull bör här påpekas att stadsbilden och taklandskapet inte är skilda begrepp. Taklandskapet utgör en del av stadsbilden, ofta en viktig del. Detta gäller i allra högsta grad för Visby innerstad. I slutraderna sammanfattar länsstyrelsen sin beslutsmotivering med att balkongen tar tillvara byggnadens karaktärsdrag och kulturhistoriska värden, detta trots att man i stycket innan har konstaterat motsatsen, d.v.s. att Den föreslagna balkongen påverkar det kulturhistoriska värdet negativt och utgör därför ett främmande tillskott som enligt byggnadsordningen inte passar in i miljön. Bedömningen är att det på den här för ärendet helt avgörande punkten saknas logik i länsstyrelsens slutsats i förhållande till de i beslutsmotiveringen redovisade bedömningarna. Byggnadsnämndens bedömning, liksom den som kommer till uttryck i den skiljaktiga meningen, är att när det kommer till balkonger i takfallet uttrycker byggnadsordningen med önskvärd tydlighet att detta är ett främmande inslag på byggnader från 1800-talets slut, d.v.s. en sådan byggnad som behandlas i det aktuella ärendet. Syftet med byggnadsordningen är att ge en transparant och begriplig riktlinje som innebär att fastighetsägare redan innan en prövning kan utläsa vilka regler som huvudsakligen gäller, d.v.s. att tolkningen av detaljplanen underlättas. Någon ytterligare specifik bedömning har därför i detta ärende inte bedömts vara motiverad, då byggnadsordningen som princip anger att balkonger i takfallet är olämplig på äldre byggnader av det slag som behandlas i detta ärende. Byggnadsnämnden ställer sig även i övrigt till fullo bakom de beskrivningar, motiveringar och slutsatser som kommer till uttryck i länsjurist Ulrika Thorséns skiljaktiga mening. Med stöd av ovan anförda vidhåller därför byggnadsnämnden att den planerade balkongen/terrassen skulle om den genomförs utgöra en förvanskning av den aktuella byggnaden enligt 8 kap 13 PBL.

24 Bn 258 forts Upplysningar Telefon Region Gotland , e-post: Postadress: Byggnadsnämnden, Visby

25 Bn 259 Visby Renen 1 och Renen 8 ansökan om planbesked, samråd BN 2013/ SBF den 18 september Au 228 Byggnadsnämndens beslut 1. Samhällsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att samråda planförslaget, daterat , enligt 5 kapitlet 11 plan- och bygglagen (PBL 2010:900). 2. Beslutet får inga ekonomiska konsekvenser för Region Gotland, vilket framgår av planbeskrivningen. Bakgrund Planförhållanden m.m. I den fördjupade översiktsplanen för Visbyområdet, Hela Visby 2025, antagen , anges att området i huvudsak ska användas för bostäder. I bilaga Bebyggelsens och utemiljöns karaktärsdrag i Visby ytterstad utmärks Solbergaområdet som ett av flera områden med kulturhistorisk bebyggelsemiljö. För området gäller detaljplan Stadsplan för utanför ringmuren belägna områden av Visby stad fastställd Enligt gällande plan ska fastigheterna i huvudsak användas för bostadsändamål (B). Med B betecknat område får bebyggas endast med hus, som uppföras fristående. Å tomt får endast uppföras en huvudbyggnad. Där tomt gränsar intill flera än en gata, må dock byggnadsnämnden medgiva uppförande av två huvudbyggnader. Byggrätten är 25 % av fastighetens areal. Byggnad får uppföras i högst två våningar med en byggnadshöjd på 7,6 meter. Tomtindelning för Solbergaroteln, kvarteret Renen, fastställdes Dessa gäller numera som fastighetsbestämmelser. I närområdet har totalt nio motsvarande ändringar av tomtindelningar genomförts - kvarteret Katten 1962, kv. Lammet 1982, kv. Renen 1964, kv. Mården 1960 m.fl. Motivering till att miljökonsekvensbeskrivning inte krävs Samhällsbyggnadsförvaltningen har bedömt att genomförandet av detaljplanen inte innebär någon betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 11 miljöbalken.

26 Bn 259 forts Tillkommande bebyggelses utformning säkerställs genom varsamhetsbestämmelser så att den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljön tillvaratas och utvecklas. Planuppdrag Ärendet behandlades i byggnadsnämnden, med beslut om planuppdrag. Samhällsbyggnadsförvaltningen har upprättat ett förslag till detaljplan, daterat Syftet med ändringen är att möjliggöra en ändring av fastighetsindelning för Renen 1 och Renen 8 och att genom tilläggsbestämmelser ge förutsättningar för att ny bebyggelse utformas och integreras väl i kvarteret. Bedömning I den ursprungliga planansökan gällde att få möjlighet att stycka fastigheten Visby Renen 1 till två fastigheter. För fastigheten Visby Renen 8 fanns en bygglovansökan inne för en komplementbyggnad som följde planbestämmelserna i gällande detaljplan från 1934, men som volymmässigt bröt mot det befintliga bebyggelsemönstret. Detta bygglov kommer inte att aktualiseras om tilläggsbestämmelsen antas av byggnadsnämnden. I tjänsteskrivelsen för den ursprungliga planansökan gjordes tjänstemannabedömningen att det inte fanns motiv till en styckning av fastigheten Visby Renen 1 till två fastigheter. Syftet med föreslagen tilläggsbestämmelse är att den nya bebyggelsen genom utformningsbestämmelser kommer att anpassas och mer integreras till kvarterets befintliga bebyggelseutformning om en detaljplaneändring omfattas av de två fastigheterna Visby Renen 1 och Visby Renen 8. Utformningsbestämmelser för höjd och taklutning är sålunda positivt för bebyggelseutformningen i denna del av kvarteret, vilket även bedöms överväga de eventuellt negativa sidorna av skapandet av två nya fastigheter. Upplysningar Telefon Region Gotland , e-post: byggnadsnamnd@gotland.se Postadress: Byggnadsnämnden, Visby

27 Bn 260 Visby Innerstaden 1:2 (del av) kryssningskaj detaljplan BN 2014/ SBF den 3 oktober Au 229 Byggnadsnämndens beslut 1. Samhällsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att samråda planförslaget, daterat , enligt 5 kapitlet 11 plan- och bygglagen (PBL 2010:900). 2. Genomförandet av planen medför bl.a. utgifter för byggande av hela hamnanläggningen och därtill hörande anläggningar samt ny infrastruktur. Vid en jämförelse mellan den värdeökning och de kostnader som detaljplanen medför samt de mervärden som uppkommer genom denna exploatering, bl.a. för turismen får detaljplanen, antas ekonomiskt lönsam. I vart fall ur ett regionalekonomiskt perspektiv. Bakgrund Detaljplanen syftar till att i första hand möjliggöra en utbyggnad av en kaj för kryssningstrafik söder om befintligt hamnområde. Därutöver föreslås en utfyllnad för framtida hamnändamål väster om oljepiren och en byggrätt för magasin och verkstad på 500 kvm inom det befintliga södra hamnområdet. Planförhållanden Översiktsplanen för Gotland (Bygg Gotland - översiktsplan för Gotlands kommun ), antagen beskriver i avsnittet om infrastruktur: För Visby hamn ses möjligheterna att skapa ett resecentrum och att få till stånd en kryssningskaj samt att skapa säkrare och tillgängligare trafikmiljöer i, till och från hamnområdet. Inriktningen för Visby hamn är att den ska användas till linjetrafiken, oljehantering, kryssningstrafik och gästhamnsverksamhet. Visby hamn är av riksintresse för sjöfarten och yrkesfisket. Planläggningen av aktuellt område för en kryssningskaj och ett utökat område för övrig hamnverksamhet är således väl förankrad i regionens översiktsplan. Vidare finns en fördjupad översiktsplan (FÖP) för Viby antagen Enligt denna ska området söder om den södra vågbrytaren utgöra ett expansionsområde för hamnändamål syftande till att säkerställa en framtida utveckling av hamnen. Området som är föremål för denna detaljplaneläggning ligger inom expansionsområdet. Området ligger som utredningsområde i den fördjupade översiktsplanen.