Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Tallåsen By

Transkript

1 Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Tallåsen By 1

2 Lagen Från den 1/ finns bestämmelser om diskriminering och kränkande behandling i två regelverk. Diskrimineringslagen och Skollagen, kap 14a. Lagarna syftar till att förtydliga förskolans ansvar när det gäller barns trygghet och arbetsmiljö. Det främjande och förebyggande arbetet ska enligt diskrimineringslagen beskrivas i en likabehandlingsplan och enligt Skollagen i en årlig plan mot kränkande behandling, vilka kan skrivas samman till en gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skollagen, enligt kap 14a, 8 Diskrimineringslagen, enligt kap 3, 16. Lagen med diskrimineringsgrunderna har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning Sedan den 1/ skyddas barn i förskolan mot diskriminering och trakasserier som har samband med ålder och könsöverskridande identitet, men dessa områden är inte förskolan skyldig att inkludera i sin Likabehandlingsplan. Ansvar När ett barn känner sig utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling, inträder handlingsplikten som innebär en skyldighet att utreda omständigheter och att påbörja ett åtgärdsarbete. Handlingsplikten börjar gälla oavsett hur kränkningen kommit till förskolans kännedom. Lagen gäller för alla på förskolan, oavsett det är vuxna eller barn som kränker ett barn. Alla verksamheter är skyldiga att upprätta en Likabehandlingsplan som fångar insatser mot diskriminering och trakasserier utifrån vår lagstiftning. Planen ska vara känd för alla och beskriva det förebyggande arbetet, åtgärder och en kartläggning för riktade områden som förskolan ska mot. Den ska även innehålla tydliga rutiner för insatser och akuta åtgärder avseende kränkningar. Förskolechef har det yttersta ansvaret för att det finns en känd Likabehandlingsplan i verksamheten, och att det bedrivs ett aktivt arbete på området utifrån lagstiftningen. Personalen ansvarar för att arbeta utifrån Likabehandlingsplanen och att aktualisera Planen på föräldramöten och vid inskolning av nya barn. De ansvarar även för att barnen utifrån ålder och mognad involveras i det förebyggande arbetet och får kännedom om Likabehandlingsplanens innehåll och betydelse. 2

3 Definition av begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande uttryck. Ett barn kan diskrimineras om barnet blir särbehandlad av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera. Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas utifrån en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Med indirekt diskriminering menas när förskolan tillämpan en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande uttryck eller ålder. Kränkande behandling Det som tidigare kallades mobbing definieras idag som kränkande behandling. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen alla människors lika värde. Det är den som blir utsatt som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande. Det är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan ske i form av retning, ryktesspridning, utfrysning eller olika påhopp. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Trakasserier Det är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är at det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala och utifrån psykosociala beteenden. Det finns kränkningar som är brottsliga handlingar, så som t ex hot eller misshandel. Könsöverskridande identitet Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck omfattar de flesta transpersoner, personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna. Personer med könsöverskridande identitet eller uttryck kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. 3

4 Mobbning När en person upprepade gånger och över tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer och där det finns en obalans i styrkeförhållandet (makt). Utifrån Olweaus definition. Likabehandling Likabehandling betyder inte att alla barn ska behandlas lika utan att barnen blir lika behandlade utifrån sina förutsättningar. DO Diskrimineringsombudsmannen Befogade tillsägelser Personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening (Barn- och elevskyddslagen), även om barnet i fråga kan uppleva det som en kränkande behandling. Med anledning av ovanstående, är det av stor vikt att likabehandlingsarbetet diskuteras på förskolan, så att vi tillsammans strävar efter ett gemensamt förhållningssätt som skapar trygghet hos både barn och personal. (Avesta kommuns Pedagogiska deklaration är ett stödjande dokument för personalen på förskolan inom det här området.) Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. 4

5 Mål Vår målsättning är att arbeta för alla barns lika värde genom att skapa en trygg miljö i förskolan, fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Arbetet på förskolan bedrivs utifrån lagstiftning och FN:s barnkonvention. Inget barn får diskrimineras på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller andra liknande skäl. Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga. Barn och unga ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. Barn och unga ska ges möjlighet att framföra och få respekt för sina åsikter i frågor som berör dem. (Barnkonventionen artikel 2, 3, 6, 12) Alla barn och föräldrar ska känna sig trygga och mötas av respekt på förskolan. Ingen form av kränkningar skall förekomma. Inget barn ska känna sig osedd eller utsatt. Vi har ett förebyggande arbete, som bidrar till att förhindra trakasserier och kränkningar på förskolan. Vår Likabehandlingsplan är ett levande dokument och arbetet föregås av insatser, uppföljning och en årlig revidering. Förebyggande insatser, metoder i förskolan För att förebygga att kränkande behandling uppstår vill vi utveckla vår sociala miljö, så att trygghet och gemenskap stärks. Personalen ansvarar för att utveckla ett gott klimat på förskolan och att upprätta ett nära samarbete med barnens hem för en öppen dialog. Det förebyggande arbetet sker på följande sätt: Vi är medvetna om vårt uppdrag i läroplanen (Lpfö 98 reviderad 2010) och arbetar med värdegrundsfrågor utifrån vår Pedagogiska deklaration och Verksamhetsidén. DO`s handledning Förebygga diskriminering och kränkande behandling i förskolan ligger till grund för vårt förebyggande arbete. Vi har rutiner för inskolning och föräldrar får en planerad introduktion till förskolan. Vi har en känd Likabehandlingsplan, som informeras om till föräldrar och barn. Vi gör enkätundersökningar och har forum (föräldramöten och utvecklingssamtal) där föräldrar ges möjlighet att lämna synpunkter och påverka vår verksamhet. Vi har en öppen dialog, bland annat genom fortlöpande samtal med föräldrar om barnets dag, vid lämning och hämtning. Vi erbjuder samtal varje termin, där barnets situation och trivsel på förskolan diskuteras. 5

6 All personal ansvarar för att alla barn, varje dag, blir sedda och bekräftade. All personal ansvarar för att samspelet mellan alla som möts i förskolan kännetecknas av respekt och förtroende. Alla ska ha rätt till att vara sig själv och känna att hon/han duger som de är. Personalen har ett ansvar för att vara goda förebilder, uppmuntrande, stöttande och finnas till hands för barnen. All personal arbetar för att barnen ska få möjlighet att vara i mindre grupper när tillfällen ges, för att de ska få komma till tals och få ett ökat inflytande. All personal arbetar för att barnen utvecklar medkänsla och en vilja att hjälpa varandra, bl a genom lek, temaarbeten och vid samlingar. All personal beaktar barns inflytande och tydliggör begreppet demokrati i barngruppen, genom att belysa barns åsikter och uttryck. Barnen får möjlighet att öva på området i praktiken genom olika aktiviteter. All personal arbetar medvetet med genuspedagogik. All personal uppmuntrar barnen till positiv beröring, såsom att våga hålla en kompis i handen eller sitta i en trygg famn. All personal medverkar till att skapa förutsättningar och möjligheter för barnen att samarbeta på olika sätt, i syfte att stärka gruppkänslan. Förskolan planerar verksamheten bl a utifrån olika former av grupper (ålder, kön mm.), och har börjat använda ett värdegrundsmaterial som heter START och Stegvis. All personal är uppmärksam på alla former av kränkningar mellan barn/barn och mellan vuxna/barn, vilket förutsätter att personalen finns närvarande i barnens lek och aktiviteter. Vi har rutiner för hur vi ska agera när så behövs. Tecken på att någon form av kränkning pågår/ kan ha skett, som man ska vara observant på hos barnen är: Ovilja att komma till förskolan, ont i magen/ huvudet, ovilja att berätta om hur det är på förskolan, nedstämdhet eller aggressivitet. (Det behöver ej vara så.) Förskolan upprättar en kartläggning varje år på de områden som ska synliggöras och utredas, för att motverka alla former av kränkningar. Incidentrapporter ska dokumenteras och sparas inför uppföljningstillfället. En Incidentrapport är en rapport där vi dokumenterar enstaka allvarliga händelser, som kräver mer ingripande åtgärder än bara tillsägelser eller kortare samtal med barnen för at reda upp situationen. Generellt sett gäller det situationer där personalen bestämmer sig för att ringa barnens föräldrar. Rapporterna kommer att sammanställas och ligga till grund för vår utvärdering i samband med att kartläggningen ska följas upp och revideras. Incidentrapporterna kan ge oss vägledning på nya områden att arbeta med. Incidentrapporten ska dokumenteras och sparas inför uppföljningstillfället. Bilaga 1 6

7 Förskolan uprättar en kartläggning varje år på de områden som ska synliggöras och utredas för att motverka alla former av kränkningar. Bilaga 2A Kartläggning och Bilaga 2 B Uppföljning av kartläggningen. Handlingsplan, då någon form av kränkande behandling uppstår All personal ansvarar för att uppmärksamma och stoppa kränkande behandling direkt när det uppstår, (barn mot barn eller vuxen mot barn). Den personal som uppmärksammat händelsen har ansvar för att hjälpa barnet att förstå att det gjort fel, kan se sin egen roll i händelsen och vid behov kunna säga förlåt, allt utifrån sig egen mognadsnivå. Denna personal ansvarar även för att ta fram arbetsmetoder för att återskapa ett bra klimat mellan barnen. Vidare skall denna personal se till att information når föräldrarna. Det är viktigt att våga ta upp ett felaktigt beteende med sin arbetskamrat direkt, för att kunna utreda och stötta ett bättre förhållningssätt framöver. All personal är skyldig att snarast rapportera upprepade eller grövre kränkningar mellan barn/barn till förskolechef/utvecklingsledare. Kontinuerlig uppföljning och stöd ges till berörda barn och parter. Handlingsplan vid grövre eller upprepade kränkningar tar vi på största allvar. Så här gör vi: Arbetslaget gör en anmälan till förskolechef/utvecklingsledare och dokumenterar samtidigt händelsen. Samtal i arbetslaget sker om situationen/ händelser och arbetsfördelning- En utredning påbörjas i samarbete med ledningen i och inblandade parter. Beslut om åtgärder kan ske i arbetslaget i samråd med rektor/utvecklingsledare. Uppföljning och utvärdering bestäms. När, hur och av vem/vilka. Allt ska dokumenteras av dem som arbetar med fallet och sparas hos rektor/utvecklingsledare. Om det är kränkning vuxen mot barn ska ärendet alltid lämnas till rektor. Där ett samtal med ledning och fackligt ombud sker utifrån händelsen. En utredning påbörjas och beslut om åtgärder, insatser och hur uppföljningen ska ske planeras. Händelsen och handlingsplan ska dokumenteras och finnas hos rektor. 7

8 Om det handlar om att en vuxen har kränkt ett barn kan ärendet gå vidare till personalenheten och verksamhetschef för samråd och beslut om åtgärder. Utvärdering och revidering Likabehandlingsplanen utvärderas årligen. Sker på ett APT Denna termin gör vi en kartläggning enligt husmodellen under vecka 42 och 43. Bilaga 2A fylls i av varje arbetslag och lämnas till utvecklingsledaren senast fredag vecka 44. Uppföljning av Bilaga 2A görs under vecka 3 och 4. Varje arbetslag bokar en tid med utvecklingsledaren och under detta möte används bilaga 2B. Under vårterminen gör vi på samma sätt som under hösterminen. Kartläggning vecka 10 och 11. Bilaga 2A fylls i av varje arbetslag och lämnas till utvecklingsledaren senast fredag vecka 12. Uppföljning bilaga 2B under vecka 14 och 15. Förskolan har använt sig av Skolverkets Allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för att utforma en handlingsplan mot kränkande behandling. En uppföljning av förskolans kartläggningsarbete ska ske kontinuerligt vid planeringarna för verksamheten. Resultatet av våra åtgärder för att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling mäts genom våra iakttagelser, incident-rapporter, kartläggningen, och genom barnsamtal. Resultaten diskuteras i både barn- och personalgrupper för att ta fram nya förslag och förbättringsområden. Ev sker en revidering av kartläggningsarbetet vid det tillfället, beroende på verksamhetens behov. Förskolechef Monica Anderstedt Utvecklingsledare Anna Enell Svensson 8

9 Datum: Berörda barn Incidentrapport/Dokumentation av kränkande behandling Bilaga 1 Förskola Berörda vuxna Roll Beskrivning av incidenten Vidtagna åtgärder Information till föräldrar (När och hur) Uppföljning (Hur, vem/vilka ansvarar) Ärendet avslutat (Datum och motivering) 9

10 Bilaga 2 A KARTLÄGGNING, förskola/avdelning: Område/situation: Kartläggning av nuvarande situation: Planerade åtgärder, områden och insatser: Ansvarsfördelning Bilaga 2 B KARTLÄGGNING- UPPFÖLJNING, förskola/avdelning: 10

11 Datum: Område/Situation: Uppföljning av tidigare insatser och åtgärder Beskrivning av utsatta områden, där vi ska fokusera på någon/några former av insatser Planerade åtgärder: Delaktighet: Uppföljning När, hur, vem/vilka ansvarar för det: 11

12 Sammanställning kartläggning ht 2012 Tallåsens förskola kartlägger verksamheten utifrån husmodellen. Den utgår från att personalen sätter upp papperslappar utanför varje rum, även uterummet. När eller om det hänt en incident i rummet, att ett barn blivit ledsen eller argt görs ett streck på pappret. Personalen gör en anteckning om det är av grövre karaktär Kartläggningen sker under 2 veckor. Efter kartläggningen sammanställer personalen vad kartläggningen visar. Om kartläggningen visar att det ofta förekommer incidenter i ett speciellt rum vidtar personalen åtgärder för detta. Det kan vara att en personal behöver vara mer frekvent i ett rum där det ofta hänt incidenter. Det kan också vara så att personalen diskuterar runt ett rum och kommer fram till att det behöver göras mer intressant för barnen. 12