Krishantering på göteborgska

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Krishantering på göteborgska"

Transkript

1 en studie av brandkatastrofen i Göteborg den oktober 1998 Ahn-Za Hagström & Bengt Sundelius Series Editor: Bengt Sundelius

2 Titel: Krishantering på göteborgska: En studie av brandkatastrofen i Göteborg den oktober 1998 Utgiven av: Försvarshögskolan (2001, 2003) Omslag: Leif Arback Tryck: Elanders Gotab :a upplaga: 500 ex. ISBN: ISSN

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Syfte Metod Fallstudier Källor Källkritik Analytiskt ramverk Vad är en kris? Crismarts analysmodell Historisk och politisk kontext Multietnicitet och internationalisering Göteborgs stad Räddningstjänsten i Göteborg Polisen Sjukvården Tidigare erfarenheter Händelseförloppet Beslutstillfällen Larm om branden Livräddning Förhöjd beredskap och aktivering av stadens katastrofsamordningsplan Från lokal till nationell nivå Branden är släckt Överlevande och anhöriga till sjukhusen Försvaret kopplas in De sörjande Statsministern och försvarsministern anländer Risk för upplopp? Tematisk analys Beslutsenheter och krisorganisation Krisberedskap i Göteborg Ledning Ledarskap Initial problemformulering Räddningstjänsten anländer Sjukvården den första natten Polisen kallas

4 7.2.4 Göteborgs stad (inkl. stadsdelsnämnderna och skolorna) Övriga Up-scaling-faktorn Organisatoriskt/politiskt samförstånd och konkurrens Polis och sjukvård Kyrkan Försvarsmakten Symbolpolitiskt agerande Lokalt Nationellt Ekonomisk kompensation Den långsiktiga eftervården Information och kriskommunikation Intern information Extern information Kulturell och religiös mångfald Kriskommunikation Förtroendefrågor Sekvenskedjor och samtidighetslänkar Lärande och lärdomar Lärdomar av tidigare fall Lärdomar för framtiden Särskilda problemkomplex Värme och värdighet Mona Nahani Informationen till de anhöriga VIP-besöken Myndigheternas rutiner och praxis Avslutande diskussion Ordlista/begreppsdefinitioner Källförteckning Personförteckning Bilaga A. Sammanfattning av händelseförloppet Bilaga B. Program för FM/ÖCB totalförsvarsmöte NOVEMBER Program/dagordning för CRISMARTs slutna vittnessymposium 21 februari

5 Förord Det har nu gått ett par år sedan vår studie om brandkatastrofen vid Backaplan publicerades. Även om forskningsarbetet för vår del är avslutat sedan länge, har arbetet med branden fortgått i form av presentationer och föreläsningar i samband med konferenser, seminarier och utbildningsuppdrag. Intresset för det goda exemplet har varit och är stort. Branden och dess konsekvenser fortsätter att beröra. Då vår studie utkom fick vi en del synpunkter på titeln som ansågs alltför putslustig för att passa en så traumatisk händelse som branden. Titeln valdes dock för att tydligt visa sambandet med den tidigare boken Krishantering på svenska (Sundelius, Stern och Bynander 1997) som utgjorde den analytiska ledstjärnan i arbetet med brandstudien. Idag finns även Säkerhet på göteborgska. Filosofi och ekonomi i ett kommunalt säkerhetsarbete (K. Stålbrand, 2000) som förutom att spinna vidare på vår titel, även berör branden i dess fokus på Göteborgs krisförebyggande arbete. År 2002 disputerade Tuija Nieminen Kristofersson på avhandlingen Krisgrupper och spontant stöd. Om insatser efter branden i Göteborg 1998 (Socialhögskolan, Lunds universitet). I avhandlingen diskuteras vems kunskap det är som får styra och vad de drabbade själva efterfrågar i en kris som branden. Avhandlingen visar att den organiserade professionella processen, med experter och psykologer i stadsdelarnas och kyrkornas krisgrupper, och de frivilliga, spontana insatserna var sammanflätade och kompletterade varandra på ett bra sätt utan att någon konkurrens mellan olika professioner uppvisades. Konsensus rådde om vem som skulle göra vad. Detta tyder på att den goda Göteborgsandan fått råda i detta svåra arbete. I september 2002 presenterades Presstödsnämndens kartläggning Minoriteternas medier 1, där det noterades att det i kommuner och landsting är ytterst få som har kännedom om eller kontakt med de medier på minoritetsspråk som används av de utlandsfödda invånarna. Nämnden exemplifierar med Göteborgsbranden, då minoritetsredaktioner de första kritiska dagarna inte kallades till presskonferenser eller anlitades som informationsförmedlare på andra sätt. Utredningen följde med andra ord Kulturdepartementets utredning Brandkatastrofen i Göteborg (SOU 1999:68) och menade att detta kan ha varit en bidragande orsak till ryktesspridning och förvirring. Efter branden togs en mängd initiativ för att förbättra informationen till grupper med andra modersmål än svenska, t.ex. för att ge invandrargrupper egna mediekanaler i lokal-tv. Kritiker menar dock att satsningen på informationskanaler på andra språk än svenska minskat med tiden. Många grupper saknar fortfarande möjlighet att nå ut. Inte heller de tidigare planerna på en central krisgrupp i kommunen med representanter för alla invandrargrupper, varifrån information skulle kunna emanera vid en liknande händelser, har genomförts. 2 Detta är exempel på hur ett ökat säkerhetstänkande direkt efter katastrofer med tiden faller undan för nya prioriteringar

6 Att lösa informationsproblematiken är lättare sagt än gjort. I Göteborg talas mer än hundra språk. Att särskilt informera på vart och ett av dessa kan därmed tyckas vara en omöjlighet. Att exempelvis särskilt bjuda in vissa grupper till presskonferenser är tidsödande, dyrbar tid som sällan kan avsättas i ett krisförlopp. Rutinen med pressinbjudningar på stadens hemsida kommer därför troligtvis användas även i framtiden. Hösten 2001 invigdes den renoverade lokalen på brandens treårsdag. Efter övervägningar och diskussioner med anhörigföreningen i spetsen, beslöts att lokalen skulle bli en minneslokal i lugna och ljusa färger. Fönstren har förstorats och släpper in mycket ljus i det sparsamt inredda rummet. En del foton och montrar finns utplacerade och inläggningar i golven visar tydligt var väggarna en gång stod. 3 För dem som haft behov av att få återvända till brandlokalen för att bearbeta tankar och känslor, t.ex. skadade, anhöriga och andra inblandade, har lokalen blivit en värdig minnesplats. Branden fick långvariga konsekvenser. Flera av de unga drabbade lider av psykiska problem, koncentrationssvårigheter och brännskador. Några tappade greppet om skolarbetet. I februari 2002 beslutade därför försäkringsbolagen Folksam och Trygg-Hansa att ersätta 26 ungdomar med vardera kronor, dvs. schablonbeloppet för ett förlorat skolår. Utöver dessa har 312 ungdomar fått kronor var, bl.a. för kränkning och sveda och värk. 4 Året dessförinnan, den 16 februari 2001, blev det klart att fem personer skulle få dela på en belöning om 1,7 miljoner kronor för att de lämnat betydelsefulla uppgifter för brandutredningen. Beslutet fattades av Rikspolisstyrelsen i samråd med polismyndigheten i Västra Götaland. Det ansågs att de lämnade uppgifterna varit betydelsefulla, men inte ensamt avgörande för utgången. Andelen för var och en baserades på hur betydelsefull för brandutredningen deras respektive uppgift bedömdes vara. 5 Nästan fem år efter branden var den åter uppe i rätten. En kvinna som förlorat sin äldste son i branden krävde hundra tusen kronor i skadestånd. Det var fyra gånger mer än den praxis på tjugofem tusen kronor som 1993 fastställdes av Högsta domstolen och som därefter bekräftats i andra mål. Syftet med denna anmälan var inte att i första hand höja ersättningen i just detta fall, snarare att höja schablonen. Tre av de fyra som dömdes för att ha anlagt branden bestred ersättningskraven, då de inte ansåg sig ha begått något brott. Den fjärde, som erkänt att han tänt på, accepterade tjugofemtusen som rimligt skadestånd, men inte mer. 6 Brandkatastrofen på Hisingen påminner om mordet på Olof Palme 1986 och Estonias förlisning 1994, dvs. osannolikheter vi inte visste kunde hända här. Brandsäkerheten på svenska nattklubbar förbättrades efter Göteborgsbranden. Men idag konstaterar experter att nödutgångarna åter ofta är blockerade. 7 Göteborgsbrandens tragik skulle alltså kunna upprepas. I vilken svensk stad skall detta ske nästa gång? 3 Länsmannen 2/ SvD DN AB

7 Trots den ilska, sorg och besvikelse som fortfarande finns hos de drabbade och deras anhöriga, kan det konstateras att misstron mot officiella kommissioner, politiker och myndigheter inte frodats i efterföljden av denna händelse. Krishanteringen under och efter branden innebar att sorgearbetet kunde fokuseras på just sorgen, inte på klantigheter och sökandet efter syndabockar. Göteborgsandans konsensus och fokus på att gemensamt lösa svåra operativa och symbolpolitiska utmaningar framstår även efter fem år som ett lysande exempel på framgångsrik krishantering. Stockholm i augusti 2003 Ahn-Za Hagström Bengt Sundelius 7

8

9 Sammanfattning Krishantering på göteborgska Natten till den 30 oktober 1998 inträffade en våldsam brand under en fest med ca 400 ungdomar i en föreningslokal på Hisingen i Göteborg. Det var den svåraste brandkatastrofen i Sverige i modern tid. Sextiotre personer mellan 12 och 20 år omkom och över 200 skadades. De flesta av de omkomna och skadade hade invandrarbakgrund. Räddningsinsatsen var en av de största räddnings- och sjukvårdsinsatserna i Sverige någonsin. Etthundra femtio skadade fick intensivvård på Sahlgrenska, Östra, Mölndal och Kungälvs sjukhus. Tretton personer behövde specialistvård och under det första dygnet transporterades dessa med flyg och helikopter till brännskadeavdelningar i Uppsala, Stockholm, Linköping och Malmö samt Bergen, Norge. Näst efter Palme-utredningen har Göteborgsbranden utgjort den största polisutredningen i Sverige. Förhör har hållits med ca personer och utredningen beräknas ha kostat miljoner kronor. Rättegången mot de fyra gärningsmännen som misstänktes för att ha anlagt branden inleddes den 3 maj 2000 och tingsrättens dom föll den 8 juni Domen överklagades till hovrätten och domslutet, som i princip följde tingsrättens linje, meddelades den 29 augusti samma år. Den 12 oktober 2000 meddelade Högsta Domstolen att man inte ämnade ta upp fallet, vilket fastställde hovrättens dom och satte punkt för brottsutredningen. Nästan två år hade då gått sedan branden inträffade. Konkret berörde brandens effekter endast ett begränsat geografiskt område. Ändå kom alla samhällets nivåer att involveras, inte bara i Göteborg utan även nationellt. Sorgen blev gemensam och lämnade inte någon oberörd. Branden blottlade också många av segregationens konsekvenser och kulturella aspekter. Efterarbetet fokuserade på en rad problemställningar rörande samhällets struktur. Den etniska aspekten aktualiserade frågor om samhällsansvar, informationshantering, kriskommunikation och samverkan mellan myndigheterna. Sålunda var effekterna också av transnationell natur. Förutom ovan nämnda frågor aktualiserade branden även frågor om samhällets beredskap för olyckor med allvarliga konsekvenser och om människors säkerhetsmedvetande i vid bemärkelse. I studien Krishantering på göteborgska presenterar Ahn-Za Hagström och Bengt Sundelius en rad centrala problem och krav på beslut och åtgärder på lokal, regional och nationell nivå i krishanteringen i samband med branden. Analysen följer de intensiva beslutsprocesser och komplexa probleminramningar som omgärdade hanteringen av denna stressfyllda händelse såväl i krisens akuta fas som i dess mer utdragna eftervård. Detta karaktäriserades av en rad besökande ministrar och kungaparet, sorgemanifestationer, anhörigstöd och en mycket svår brottsutredning. Dramatisk Livräddning Branden, som startade i trapphuset på festlokalens kortsida nära en av de båda nödutgångarna, fick ett explosionsartat förlopp. Lokalen blev snart övertänd och kaos och panik uppstod när den stora folkmassan försökte nå den enda tillgängliga 9

10 nödutgången. Det första larmet om branden som nådde SOS Alarm kom via mobiltelefon inifrån lokalen klockan torsdagen den 29 oktober. Ljudkvaliteten var dålig och stördes av en mängd bakgrundsljud, vilket försvårade operatörens förmåga att uppfatta den adress larmet gällde. Drygt tre minuter senare larmades den första brandstyrkan ut från Lundby brandstation. Synen som mötte brandstyrkan från Lundby var i det närmaste overklig. En fullt utbruten brand syntes och den våta, kalla planen utanför byggnaden var fylld av skrikande och skadade människor. Även i fönstren syntes människor. Några hoppade, ett fall på ca sex meter, andra såg ut att tryckas ut. Brandstyrkan från Lundby valde att prioritera livräddning, ett arbete som blev mycket dramatiskt. I strävan efter att rädda så många som möjligt åsidosattes många regler om arbetarskydd för brandmännen. Det största kaoset utspelade sig på planen utanför den brinnande byggnaden, där skadade och chockade ungdomar blandades med personal från räddningsstyrkan, anhöriga, journalister och fotografer som snabbt var på plats. Vädret var svalt och fuktigt, bara ca fem grader varmt och det fanns vatten på asfalten. De flesta drabbade var dåligt klädda i det kyliga vädret. Det livräddande arbetet försvårades också av att många chockade ungdomar inte accepterade de prioriteringar som gjordes av sjukvårdarna på plats. En hotfull och svårarbetad situation uppstod i kaoset. Beslut som påverkade krishanteringen En kris som en samlad händelse är en efterkonstruktion. För beslutsfattarna handlar det istället om en rad problem som kräver beslut och ett omedelbart agerande. Dessa beslut påverkar ofta varandra både psykiskt och organisatoriskt och blir mer eller mindre tongivande i senare uppkomna och liknande situationer. Hagström och Sundelius har studerat händelsens olika tillfällen, situationer då nyckelpersoner behövde ställa sig frågan vad gör vi nu? Trots den, till en början, begränsade bilden av händelseförloppet på larmcentralen utlyser stabsbrandmästaren tidigt förhöjd beredskap och Göteborgs katastrofplan aktiverades. I och med detta anlände både stadsdirektören och kommunstyrelsens ordförande till Gårda brandstation, som blev en strategisk knutpunkt för krishanteringen. Förväntningarna på ett symbolpolitiskt agerande uppkom bara några timmar efter det att branden brutit ut. Under brandnatten uppdagades dock problem i kontakten med landets högsta ledning då standardiserade larmvägar saknades. Efter nattliga konsultationer beslöts att ett omedelbart besök från hög nivå vore lämpligt. Statsministern och försvarsministern anlände med flyg till Göteborg morgonen efter branden för en dag av symbolladdade besök. Studien diskuterar hur och varför information om en katastrof av denna typ snabbt når landets högsta politiska nivå och vilka konsekvenser detta får för den vidare krishanteringen. 10

11 Samarbete och Samförstånd Rapporten studerar också branden utifrån ett antal teman som knyter an till vetenskapligt grundad kunskap inom krishanteringsområdet och tidigare rön inom forskargruppen. Bland annat diskuteras Beslutsenheter och Krisorganisation, det vill säga hur beredskapsstrukturer initierades och fungerade under krisen. Även Ledning och Ledarskap studeras och exempel på hur personer fyllde denna funktion på ett insiktsfullt och föredömligt sätt lyfts fram. Studien visar också att individer i centrala positioner fann sig personligen utlämnade under hanteringen av katastrofen. Under rubriken Problemformulering lyfter rapporten fram de centrala värden som stod på spel för olika grupper av beslutsfattare och enskilda aktörer samt hur denna probleminramning förändrades under händelsernas gång. Krishanteringen präglades av samarbete och samförstånd, vilket sammanfattas i den speciella Göteborgsanda som aktörerna själva identifierat som en nyckelkomponent i arbetet. Begreppet syftar på inställningen och förmågan att på lokal nivå samarbeta över myndighets- och organisationsgränser (Polis, räddningstjänst, kommun och sjukvård samt mellan Svenska Kyrkan och övriga trossamfund). Göteborgs stad hade byggt upp en organisation under honnörsorden samverkan och ödmjukhet. De ansvariga kände varandra väl och hade stor respekt för varandras kompetens. Detta informella kitt bidrog till att samverkan kunde ske relativt friktionsfritt. Symbolhandlingar blev viktiga Hagström och Sundelius pekar på ett problem som ytterligare belyser krishanteringens många dimensioner. Den symboliska hanteringen kan bidra till att en kris inte omvandlas till ett trauma hos den breda allmänheten eller en förtroendekris för det politiska etablissemanget. En rätt hantering av symbolfrågorna kan på så sätt bidra till kriser som inte blir av. En tyst minut, besök på brandplatsen, deltagande under begravningar och andra symbolhandlingar signalerade att det politiska etablissemanget och det svenska folket kände solidaritet med Göteborg och de drabbade. Dessa manifestationer förhindrade sannolikt en större, senare förtroendekris. Studien visar också att dessa förtroendefrågor var intimt kopplade till den etniska och kulturella aspekten av krisens inramning. De drabbade och anhörigas förväntningar på myndigheternas agerande kan i mångt och mycket härröras till de kulturella dimensionerna. Detta påverkade även informationsarbetet. Stadens kulturella och religiösa mångfald problematiserades. En ryktesspridning med rasistiska förtecken uppstod och en risk för upplopp noterades av polisen. Krisen skapade också ett symboliskt behov av upprättelse genom att identifiera, lagföra och döma de ansvariga. En del myndighetsåtgärder väckte skeptiska reaktioner, till exempel då festarrangörerna anhölls trots att brandorsaken ännu inte var fastställd. Sökandet efter ansvariga i kombination med den utdragna förundersökningen bidrog till en del ryktesspridning, vilket i sin tur ökade behovet av proaktiva symbolhandlingar. Att de ansvariga så småningom kunde ställas till svars har troligtvis förhindrat ytterligare trauman för samhället. 11

12 Särskilda Värdekomplex Förutom den etniska och kulturella mångfalden påverkades förtroendefrågorna även av en organisatorisk rigiditet bland svenska myndighetsutövare. Hagström och Sundelius tar upp centrala värden som hamnade i motsatsförhållanden. Dessa värdekonflikter tvingade aktörerna att göra, ibland, omöjliga avvägningar och prioriteringar under tidspress och betydande osäkerhet. Konflikterna accentuerades av skilda förväntningar på myndigheternas agerande, men också av bristande kunskap om olika kulturella särdrag, inklusive de ungdomskulturer som i hög grad är etniskt gränsöverskridande. Aktörernas strävan att visa värme och värdighet kolliderade ibland med myndigheternas rutiner och praxis, de många ministerbesöken, informationen till de anhöriga samt fallet med den försvunna Mona Nahani. Här handlade det, förutom resursprioriteringar vid VIP-besöken, också om okänslig informationsspridning och prioritering av information, vilket genererat lärdomar inför framtiden om kriskommunikation i ett multikulturellt Sverige. Den tematiska analysen avslutas med ett antal övergripande synpunkter på de lärdomar som låg till grund för och de som nu kan dras från Göteborgsbranden. Vad i hanteringen av krisen var bra respektive mindre föredömligt? Hur kan dessa lärdomar implementeras och bäst tas till vara? Lärdomar/Slutsatser Trots en inövad beredskap för eventuella katastrofer och kriser, var Göteborg inte förberedd på en kris av detta slag. Inte heller hade man förberett sig på de effekter stadens etniska och kulturella mångfald kom att ha på krisen och dess hantering. Branden visade också vikten av lokalkännedom och att de lokala stadsdelsnämnderna kan bli direkt berörda i en krissituation. Detta ställer i sin tur stora krav på genomförandeorganisationen samt på en strategisk ledning med tyngdpunkt på samordning och resursstöd. Göteborgsbranden var ett exempel på hur den nya kommunikationsteknologin påverkar krishanteringen. Massmedia, anhöriga och allmänhet var på plats nästan lika snabbt som räddningsinsatsen. Detta bidrog ytterligare till stress hos de inblandade och en kaotisk skadeplats. En ny erfarenhet var också det stora intresset för händelsen utomlands och behovet av att informera utländsk media. Det går inte alltid att förebygga kriser, men det går att förhindra att en svår påfrestning på samhället utvecklas till ett långsiktigt, nationellt trauma. Förhastad information, formuleringar och interna uttryck (fackspråk) bör undvikas i kriskommunikation, då detta kan undergräva förtroendet för krishanteringen. Även i krisens mest akuta skede finns ett behov av ett dagen eftertänkande. Kommunens ledning avsatte tidigt resurser för diagnos och för det psykosociala omhändertagandet. Krisbearbetningen och eftervården lyfts fram som föredömliga. Branden gav också insikt om betydelsen av ett symbolpolitiskt agerande. Ledare på både lokal och nationell nivå trädde fram på ett konstruktivt sätt och fyllde behovet av etiskt ledarskap och offentlig trygghetssymbolik. 12

13 1 Inledning Krishantering på göteborgska Natten till den 30 oktober 1998 inträffade en våldsam brand under en ungdomsfest i en föreningslokal på Hisingen i Göteborg. I branden, som var den svåraste brandkatastrofen i Sverige i modern tid, omkom 63 personer mellan 12 och 20 år och över 200 skadades. 8 De flesta av de omkomna och skadade hade invandrarbakgrund. Räddningsinsatsen, som genomfördes av cirka nittio personer 9, var en av de största räddnings- och sjukvårdsinsatserna i Sverige någonsin. Etthundrafemtio skadade fick intensivvård på de fyra akutsjukhusen i Stor-Göteborg (Sahlgrenska, Östra, Mölndal och Kungälvs sjukhus). Tretton personer behövde specialistvård och under det första dygnet transporterades dessa med flyg och helikopter till brännskadeavdelningar i Uppsala, Stockholm, Linköping och Malmö samt Bergen, Norge. Den polisutredning som följde på branden blev den näst största i Sverige någonsin: Förhör hölls med ca 1300 personer och utredningen kom enligt beräkningar att kosta mellan 25 och 30 miljoner kronor. 10 Sjutton poliser och två åklagare arbetade heltid i ett och ett halvt år för att utreda brandorsaken. Händelsen kallas allmänt för Brandkatastrofen. I Göteborg talas det allmänt om därungdomar och avser då de ungdomar som befann sig på brandplatsen. Katastrofen drabbade ett stort antal människor, antingen direkt eller indirekt. I en del skolor har så mycket som 80 % av eleverna anknytning till personer som omkom eller skadades svårt i branden. 11 Den anhörigförening som bildades i februari 1999 (BOA Brandoffrens anhöriga) har fler medlemmar än de motsvarande grupper som bildades efter Estoniaolyckan. 12 Den kollektiva sorgen lämnade inte någon oberörd. Göteborgsbranden har karaktäriserats som en identitetsbrytande händelse, där ett tecken på det identitetsbrytande är att det talas om före och efter branden. Ytterligare tecken är att händelser av detta slag emotionellt påverkar den enskilda individen starkt, att den i vissa avseenden är övermäktig den mänskliga kapaciteten samt att den i somliga stycken saknar referensramar och därmed avviker från det vi betraktar som normalt. 13 Trots att branden konkret berörde ett begränsat geografiskt område involverades samhällets samtliga nivåer (lokal, landstings-, läns- och nationell nivå) i hanteringen av katastrofen, något som också anses vara karaktäristiskt för en identitetsbrytande händelse. I ett tidigt skede förstod man att det fanns ett rikstäckande intresse för branden, varpå regeringen och andra berörda myndigheter informerades. Responsen och engagemanget kom omedelbart: 8 När branden utbröt befann sig cirka 390 personer i lokalen. Ungefär 260 av dessa hade själva tagit sig ut innan räddningstjänsten anlände. Av de 120-talet personer som beräknats ha varit kvar i byggnaden då räddningsarbetet påbörjades kunde cirka 60 räddas ut av rökdykare. Ett tiotal av dessa avled av sina skador (KAMEDO 75, sid. 10). 9 Cirka femtio personer från räddningstjänsten medan ett fyrtiotal var ambulanssjukvårdare eller annan medicinsk personal (s 19 Räddningsverkets observatörsrapport). 10 Presstalesmannen för polismyndigheten i Västra Götaland, Bengt Staaf, anger siffran 30 miljoner kronor i Aftonbladet Den största polisutredningen i Sverige någonsin är Palmeutredningen. 11 En enkätundersökning gjord bland skolungdom och lärare av Göteborgs kommun i maj 1999, där elva av de drabbade skolorna ingått (s Skolverkets rapport). 12 Lars Lilled, Växjö den oktober Räddningstjänstens interna rapport, sid

14 inom tolv timmar från det att larmet gått besökte både statsministern och försvarsministern Göteborg och brandplatsen tillsammans med landshövdingen. Senare besökte även kungaparet och flera andra ministrar platsen. Dessa symboliska besök uppfattades mycket positivt av både drabbade och anhöriga och personal på plats. För Göteborgs stad innebar branden en insikt om att de tänkta scenarier efter vilka katastrofsamordningen strukturerats inte var tillräckliga. De tekniska problemen av infrastrukturell art man övat efter fick ge plats åt omhändertagande och psykosocial omsorg. Istället för att följa de inövade rutinerna fick man till stor del improvisera och snabbt försöka ändra de mentala referensramarna, varför avsteg från den katastrofmanual staden använder sig av ansågs nödvändig. En händelse av Göteborgsbrandens dimension ställer höga krav på samordning. Trots den förändrade probleminramningen och det inledningsvis kaotiska räddningsarbetet, lyckades man väl med att samordna arbetet, kanske mycket tack vare det som kallas Göteborgsandan. Begreppet syftar på den goda viljan och förmågan att på lokal nivå samarbeta över gränserna (polis, räddningstjänst, kommun och sjukvård samt mellan Svenska kyrkan och övriga trossamfund) som anses råda i Göteborg. De olika aktörerna har god kännedom om och respekt för varandra, varför samarbete och samverkan kan ske relativt friktionsfritt. I dessa avseenden kan Krishantering på göteborgska vara ett föredöme: värdet av ett gott exempel ska inte underskattas. Eftersom majoriteten av de drabbade hade invandrarbakgrund blottlade branden också många av segregationens konsekvenser och påvisade mångkulturella aspekter av betydelse för krishanteringen. 14 Många av de offren och deras anhöriga kom från etniska grupper som står utanför viktiga delar av det svenska samhällslivet. Tidigare grundläggande föreställningar om hur samhället ska fungera i krissituationer omkullkastades och värdekonflikterna var flera. Tillsammans med det naturliga chocktillstånd som överlevande och anhöriga befann sig i, inte minst med tanke på de drabbades ringa ålder, tillförde den etniska aspekten ytterligare en problemdimension. Den mångkulturella aspekten bidrog bl.a. till de rykten om rasistdåd och passiva myndigheter som snabbt uppkom. Även den efterföljande debatten om myndigheternas hantering av de berörda påverkades starkt av den etniska dimensionen, en debatt som blev något av en följetong i massmedia under de kommande åren. Händelser med svåra efterverkningar som denna medför givetvis starka krav på förklaringar. Då brandorsaken inte klargjordes förrän långt senare skapades en grund för en intensiv ryktesflora om attentat, gasattack, nynazistiska gärningsmän etc. Tillsammans med många av de etniska gruppernas utanförskap kan den historiska anknytningen till ouppklarade brott/bristande krishantering i Sverige (Palmemordet, Estonias förlisning) ha utgjort en grogrund för ett minskat förtroende för myndigheterna. 14 Det totala antalet överlevande som registrerats av polisen var 385 personer mellan 12 och 25 år; medelåldern var 16,3 år. Av dessa var 262 svenska medborgare. De övriga hade 23 olika nationella medborgarskap. Till de störst drabbade grupperna (utöver de med svenskt medborgarskap) hör iranier (33), somalier (18), jugoslaver (15) och chilenare (9). Många i gruppen svenska medborgare hade dessutom utländskt ursprung (KAMEDO 75, sid. 79). 14

15 En mängd insatser har gjorts för att utvärdera händelsen och komma till rätta med de rykten som fanns i omlopp. Förutom polisens förundersökning för att fastställa brandorsaken och därigenom falsifiera rykten om brandens uppkomst, har en mängd rapporter och skrifter sammanställts för att ta till vara lärdomar från fallet. Likaså har ett omfattande arbete av räddningstjänst och polis utförts i de drabbade skolorna under lång tid. Besöken i skolorna har ägt rum både i informationsoch stödsyfte. Med andra ord hade Göteborgsbranden betydligt mer långtgående konsekvenser än den minutoperativa räddningsinsatsen. Tidigt i katastrofens inledningsskede förstod man vikten av att ha ett långsiktigt arbetsperspektiv med tonvikt på värme och värdighet, ett begrepp som blev något av en ledstjärna i hanteringen av branden. Under ett par år lade Göteborgs kommun ner stora resurser på eftervård samt försök att höja beredskapen för händelser av detta slag i framtiden, något som är av vikt även för andra kommuner i Sverige. Bland annat upprättades fem stödcentrum och Lars Lilled fick uppgiften att samordna kontakten mellan myndigheter och anhöriga. Den 26 april 2000 väcktes åtal för grov mordbrand mot de fyra ungdomar som misstänktes ha anlagt branden och rättegången inleddes på Svenska Mässan i Göteborg den 3 maj samma år. Tingsrättens fällande dom den 8 juni överklagades och hovrättsförhandlingarna startade den 27 juli Drygt en månad senare meddelade Hovrätten för Västra Sverige sitt domslut, vilket innebar åtta års fängelse för en av de åtalade, sju år för ytterligare två samt tre års sluten ungdomsvård för den yngste av de fyra. Den 12 oktober meddelade Högsta domstolen att man inte ämnade ta upp fallet på nytt, vilket avslutade den rättsliga processen. Nästan två år hade då gått sedan branden inträffade. 1.1 Syfte Syftet med detta arbete är att utifrån Göteborgsbranden bidra till kunskap om svensk krishantering i ett bredare perspektiv. Teoretiskt och metodologiskt hänger arbetet samman med andra fallstudier om krishantering. Det underförstådda antagandet är att det, trots krisers oberoende karaktär, finns gemensamma beröringspunkter i hanterandet av alla typer av kriser. En kris hanteras inte i ett vakuum utan i ett sammanhang där tidigare erfarenheter påverkar tankesätt och agerande också i det aktuella fallet. Beredskap och kunskap höjer kvaliteten på hanteringen av en uppkommen kris. Genom att studera och jämföra olika fall av krishantering kan denna färdighet förbättras. Nya tankebanor och insikter om vanliga fallgropar genererar erfarenhetsbaserad kunskap som kan utnyttjas praktiskt vid nästa kris. Ambitionen med denna studie är att kartlägga skeendet så detaljrikt som möjligt för att lyfta fram både positiva och negativa aspekter. I varje fall av lyckad krishantering finns givetvis mer eller mindre väl genomförda moment. Meningen med denna studie är inte att finna enskilda förklaringsorsaker till förloppet eller enstaka beslut som bestämde krisens utgång. Istället fokuserar arbetet på krisen som en dynamisk process, där en serie problem och frågor som tolkas subjektivt kräver snabba beslut och ett bestämt agerande. Syftet är att identifiera de olika delarna i 15

16 processen, s.k. process-tracing. 15 I en dynamisk process spelar både individ, grupp och organisation samt kommunikationen inom och mellan dessa roll, då det påverkar hantering och beslutsfattande i samma utsträckning som formella regler, normer och processer. Lösningen och hanteringen av ett akut problem påverkar de följande och det är dessa sekvenskedjor som i efterhand kallas för en kris. Sålunda har själva beslutsprocessen, dvs. hur situationen upplevs av respektive aktör, vilka värderingar och normer som styr, hur samarbete och informationshantering går till etc., stor betydelse för krisens hantering. Därmed görs en avgränsning, då denna rapport varken behandlar brandens orsak, utredningen eller den efterföljande rättegången annat än för en kronologisk beskrivning av fallet. För att förstå diskussionen om Göteborgsbranden som en nationell kris, är det nödvändigt att inleda studien med en teoretisk diskussion om hur begreppet kris kan definieras. Genom att sätta in händelsen i en historisk och politisk kontext skapas ytterligare förståelse för krisdynamiken. Först ges en beskrivning av staden Göteborg, de berörda myndigheternas organisationer samt tidigare lokala erfarenheter av krishantering. Därefter lämnas en kort redogörelse för händelseförloppet innan de, för denna analys, centrala beslutstillfällena identifieras. Att fokusera på kritiska beslutstillfällen bidrar ytterligare till att belysa fallets komplexitet. Ny information och nya villkor för beslutsfattande inkommer ständigt under arbetets gång, varvid frågan vad gör vi nu? måste hanteras. Dessa tillfällen kan liknas vid vägkorsningar, då de val som görs präglar den fortsatta hanteringen av krisen. Studien fokuserar på interaktionen mellan beslut på den operativa och den politiska nivån. Inledningsvis ligger tonvikten dock på den operativa sidan, då det var här som några av de centrala besluten i krisens tidiga skede fattades. Rapporten övergår sedan i en tematisk analysdel där aspekter med ett visst förklaringsvärde på hanterandet lyfts fram. De första avsnitten berör krisorganisation, beslutsenheter och ledarskap. För vem eller vilka var Göteborgsbranden en kris? Hade aktörerna samma syn på problemet? Förelåg någon konkurrens mellan olika individer eller organisationer? I den tematiska analysen behandlas också symboliskt agerande, information och kriskommunikation, internationalisering och etnicitet, värdekonflikter samt förtroendefrågor innan lärande och lärdomar lyfts fram. Under avsnittet Särskilda problemkomplex behandlas fallets mer komplicerade balansgångar, situationer som har karaktär av val mellan pest och kolera och oundvikligen leder till att någon part känner sig drabbad av ett, i deras ögon, felaktigt beslut. Därefter avslutas arbetet med en sammanfattande diskussion kring fallet och hur denna tunga erfarenhet kan bidra till en större medvetenhet i Sverige om betydelsen av att varje kommun säkrar god beredskap inför nästa kris. 15 Bennet & George

17 2 Metod 2.1 Fallstudier Studier av beslutsfattande har en lång tradition inom samhällsvetenskapen, men krishantering som särskilt forskningsområde är relativt nytt. Enligt Stern finns det två grundläggande argument för att studera en kris: reell betydelse och observatoriskt inflytande. 16 Det förstnämnda syftar till fenomenets egenskaper i sig: händelser av stor vikt, politiska och etiska dilemman samt beslutsfattanden under press som har avsevärda effekter även efter krisens slut. Detta är också orsaken till att det finns ett stort intresse för kriser hos allmänhet, politiker, massmedia och den akademiska världen. Den andra kategorin sätter in krisen i ett större sammanhang, där händelsen utgör en del av den mer generella politiken och förvaltningen. 17 Kriser bör studeras både som vanlig politik och som ett komplement till denna. Kriser är en snabbare och mer intensiv fas av den generella politiken/administrativa beslutsprocessen. Då kriser belyser många centrala element i den vardagliga politiken är studier av kriser ett bra sätt att studera även det dagliga politiska beslutsfattandet. Den metod som utvecklats inom Crismart, och som denna studie använder, består av fyra olika steg. Det första steget innebär en detaljerad rekonstruktion av krisens händelseförlopp, något som görs via officiella dokument, rapporter, massmedia och intervjuer med både beslutsfattare och andra berörda. Fallet placeras sedan i dess historiska, politiska och institutionella kontext. I det andra steget delas händelseförloppet in i kritiska lägen/tillfällen där nya vad gör vi nu? -situationer uppstår och kräver (nya) beslut. Dessa nyuppkomna situationer utmanar och upptar beslutsfattarnas kapacitet samt förändrar händelsens fortsatta utveckling till det bättre eller sämre. Det tredje steget är en tematisk analys av olika nyckelfenomen/ teman som ledarskap, samordning och kommunikation. I steg fyra sammanställs slutligen de tidigare stegen och jämförs sedan med andra kriser i Crismarts fallbank och i den internationella litteraturen. 2.2 Källor En mängd rapporter, utredningar och skrifter har sammanställts om Göteborgsbranden. I princip har samtliga berörda instanser (räddningstjänst, sjukvård, skola etc.) har skrivit separata rapporter och ett flertal studier/rapporter är under produktion. Räddningstjänstens första rapport offentliggjordes redan i november 1998 och innehöll tidsangivelser, erfarenheter samt personliga reflektioner från personal som deltog. Den första oberoende utredningen av branden blev dock den rapport som publicerades av Försvarets forskningsanstalt (FOA) i juni 1999 och till 16 Stern 1999:3. 17 Ur denna synvinkel antas en jämförande (ibland konkurrerande) relation mellan studier av kriser och andra typer av politiska studier föreligga (ibid). 17

18 de senast publicerade rapporterna hör KAMEDO-rapporten (Katastrofmedicinska organisationskommittén, Socialstyrelsen), som offentliggjordes i maj 2001, och Statens Haverikommissions slutrapport om branden, presenterades vid en presskonferens i Göteborg den 28 juni samma år. En annan av de rapporter som använts i detta arbete är framtagen av Styrelsen för Psykologiskt Försvar (SPF) tillsammans med forskare vid Örebro Universitet. Denna rapport fokuserar på kommunikation, rykten och förtroende i samband med branden. Även regeringen har initierat två offentliga utredningar. Den första av de båda (SOU 1999:68) påbörjades redan den 8 november 1998 genom ett kommittédirektiv. Utredningen behandlar nyhetsförmedlingen och hur informationen om branden fungerade för de av de närmast berörda som inte har en svenskspråkig bakgrund. 18 I december 2000 färdigställdes en andra statlig utredning om branden (SOU 2000:113), vilken kan ses som en övergripande sammanfattning av dittills färdiga och påbörjade rapporter. För att rekonstruera händelseförloppet så utförligt som möjligt, består detta arbete delvis av en kortare sammanställning av dessa rapporter. Dessa har därefter kompletterats med muntliga källor. I viss mån har också pressmaterial använts för att få en uppfattning om den offentliga diskussion som fördes i samband med fallet. De muntliga källorna i arbetet består främst av två seminarier/konferenser: Totalförsvarsmötet den november 1999 och Vittnessymposiet den 21 februari 2000, vilka båda bandades. Totalförsvarsmötet anordnades av Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) och där diskuterades bland annat det civila försvarets läge, utveckling och framtid. Som en del av detta behandlades Göteborgsbranden som ett tema under mötets andra dag, där en del av de aktörer som varit verksamma under krisens inledningsskede delade med sig av sina erfarenheter. Några av dessa samlades senare till ett Vittnessymposium i Göteborg på initiativ av Crismart. Här diskuterades branden inom de för Crismart givna ramarna och följde m.a.o. i stort sett den indelning som beskrivs i den tematiska analysen. Då ett utkast av denna studie färdigställts, skickades utkastet på remiss till deltagarna i ovan nämnda symposium för eventuella kommentarer. Dessa klargörande synpunkter har sedan integrerats. I arbetet ges hänvisningar till dessa källor med namn och datum då dessa kom oss tillhanda. Studien har också tagit del av ett föredrag som hölls av Lennart Olin på konferensen 9th World Conference on Disaster Management i Kanada Kompletterande intervjuer med några av aktörerna har även hållits, bl.a. har Lars Lilled, krissamordnare i Göteborgs stad, intervjuats. Detta för att ytterligare belysa krisens tidsperspektiv samt hanteringen av eftervården av brandens konsekvenser Vi har också använt oss av ALB (Arkivet för Ljud & Bild) och dess samling av nyhetsinslag om fallet, men någon djupanalys av massmedias rapportering av fallet har inte gjorts. Även Internet har använts sparsamt, trots den mängd information som finns där Kommittédirektiv 1998:103 (bilaga 1 till SOU 1999:68). 18

19 2.3 Källkritik Krishantering på göteborgska Den allmänna uppfattningen är att kvaliteten i rapporterna varierar och det finns flera motsägelsefulla faktauppgifter i de olika dokumenten. Förekomsten av motstridiga uppgifter kan dock betraktas som normal i detaljerade kartläggningar av snabba händelseförlopp då någon logg/skriftlig rapportering inte sker under arbetets gång. Händelsen nedtecknas istället som en efterhandskonstruktion 20, vilket ofta leder till vissa motsättningar/konflikter mellan olika observatörers studier. Samtidigt är just dessa motstridiga uppgifter av stort intresse, då denna studie använder en kognitiv ansats, vilket innebär att aktörerna antas tänka och agera utifrån en subjektiv föreställning. Med anledning av ovanstående har, i de fall motstridiga uppgifter förkommit, de uppgifter som lämnats direkt av de inblandade under möten och seminarier prioriterats. En av anledningarna är att de olika aktörernas uppgifter kan bekräftas eller ifrågasättas av de övriga deltagarna i seminariet och på så sätt framträder en tydligare bild av händelseförloppet. En del kritik har även förekommit mot den första statliga utredningen (SOU1999:68) och då främst gällt en del felaktiga bedömningar som gjorts i utredningen. 21 Flera av Vittnessymposiets deltagare efterlyste en granskning av de rapporter som gjorts, inklusive medias rapportering i jämförelse med den information som faktiskt lämnades. 22 En andra statlig utredning presenterades i december 2000 (SOU 2000:113) där erfarenheter och lärdomar sammanställs för att utgöra ett underlag för agerandet vid eventuella olyckor i framtiden samt för att samhällets beredskap ska kunna stärkas. I samband med denna rapport har en mängd myndigheter och organisationer beretts möjlighet att lämna synpunkter på informationsutredningens betänkande, dvs. den första statliga utredningen (SOU 1999:68). Den andra utredningen (SOU 2000:113), som ger ett värdefullt helhetsperspektiv genom en övergripande inventering av kunskap om fallet, diskuterar även de förslag och rekommendationer som lämnas i SOU 1999:68. Ett i studien återkommande begrepp är Göteborgsandan. Begreppet syftar på en gammal företeelse som ursprungligen var relaterad till 1950-talets kommunalpolitiker och de ofta förekommande skiftningarna i den partipolitiska majoriteten i kommunen. Genom ett slags gentlemens agreement vädrades eventuella motsättningar inte offentligt. Istället sökte man komma överens, samarbeta och göra det som var bäst för göteborgaren. 23 Som tidigare nämndes innebär ett gott samarbete över myndighetsgränser en stor fördel i den typ av sammanhang som brandkatastrofen utgör exempel på. God personkännedom och stor ömsesidig respekt kan bi- 19 Detta gäller inte minst ( ), där man förutom information om brandens händelseförlopp, utredning och rättegång också kan läsa de drabbades egna berättelser. Här finns minnesbilder, hälsningar och hyllningar till de omkomna. I den mån Internet har använts har dock informationen hämtats från officiella hemsidor, t.ex. Göteborgs stad. 20 Åke Jakobsson, Vittnessymposiet. 21 Detta gäller bland annat utlarmningstiden och det faktum att berörda tjänstemän inte fått komma till tals innan utredningen dragit sina slutsatser (se t.ex. Göteborgs stad, Tjänsteutlåtande Dnr A 372/99). 22 Både SPF-rapporten i samarbete med Örebro Universitet och SOU behandlar dock informationsaspekten. 23 Det är dock oklart om detta verkligen ligger till grund för samförståndet om att samarbeta för att lösa uppkomna problem (Berit Lundstedt ). 19

20 dra till ett bra arbetsresultat. Samtidigt formas de angivna aktörerna som grupp, vilket gör det svårare för en utomstående att tränga in bakom fasaderna av harmoni bland grupper, organisationer, beslutsfattare och ledarskap. Få faktorer är så enande som ett gemensamt yttre hot och erfarenheter visar att man som utsatt yrkesgrupp (t.ex. inom poliskåren) i hög grad är benägen att hålla ihop gentemot utomstående. Någon kritik riktas inte mot de olika enheterna inom gruppen, utan man håller varandra om ryggen. Då den metod Crismart använder sig av för att granska hanteringen av kriser i hög grad intresserar sig för gruppdynamik, organisationsstrukturer och individers samarbete, är den så kallade Göteborgsandan en komplicerande faktor. 20

21 3 Analytiskt ramverk 3.1 Vad är en kris? Av central betydelse för studien är frågan om vad en kris egentligen är och, följdfrågan, för vem det är en kris. Den krisdefinition som används i Crismarts studier är: Situationer då centrala beslutsfattare upplever att Betydande värden står på spel eller hotas 2. En begränsad tid står till förfogande 3. Omständigheterna präglas av betydande osäkerhet Detta skiljer sig något från traditionella definitioner, just för att den också innefattar kriser som saknar en utpräglad säkerhetspolitisk karaktär. Med betydande värden avses förutom människoliv både ekonomiska och politiska värden, men också humanitära värden. Definitionen omfattar alltså även miljökatastrofer, samhällsolyckor, epidemier och företagskriser. Utifrån dessa kriterier har Göteborgsbranden en mycket utpräglad kriskaraktär. Betydande värden stod på spel, inte bara ur de centrala beslutsfattarnas perspektiv (kommun, räddningstjänst etc.), utan också för allmänheten. De värden som hotades var först och främst människoliv då 63 barn och ungdomar omkom. I och med den multietniska aspekten och det bristande förtroendet för myndigheterna stod även politiska värden på spel, även på nationell nivå. De ekonomiska värdeaspekterna i krisen omfattade främst ersättning till skadade och anhöriga samt kompensation för de krishanteringsåtgärder som vidtogs och kan alltså härröras till krisens efterdyningar. Eventuella diskussioner om ekonomiska värden av infrastrukturell art (ersättning för lokaler, kompensation för skador på den intilliggande lagerhallen etc.) fick falla undan för diskussioner om katastrofens mänskliga aspekter. Tidspressen och osäkerheten var uppenbar. Främst gällde det de akuta räddningsinsatserna som under mycket pressade förhållanden genomfördes på plats. Men även under krisens fortsatta hantering och utveckling fanns både tidspress och osäkerhetsmomenten närvarande. Erfarenheter från andra fall visar hur viktigt det är att fatta rätt beslut, åtaganden som man i ett senare skede kan stå fast vid och genomföra, samtidigt som symboliska handlingar ofta krävs i ett tidigt skede. Några av de främsta osäkerhetsmomenten berodde på de kulturella aspekterna. Ett flertal olika etniska grupper och därmed olika kulturer var inblandade. Förenat med myndigheternas medvetna tonvikt på begreppen värme och värdighet blev detta något av en balansgång för beslutsfattandet. Man ville inte trampa på någons ömma tår. Ytterligare ett osäkerhetsmoment utgjordes av brandutredningen och det faktum att branden kunde vara anlagd. Förhören och sökandet efter potentiella gärningsmän i kombination med en risk för upplopp i staden, spädde på osäkerhetsmomentet betydligt. 24 Sundelius & Stern m Bynander

22 Med utgångspunkt i ovanstående, samt i följdfrågan om för vem Göteborgsbranden var en kris, kan det konstateras att det finns individuella skillnader i uppfattningarna om händelsen. För räddningstjänsten kan det exempelvis diskuteras om branden i sig verkligen utgjorde en kris, då bränder är något av en vardag och tillhör den profession man valt. Detta kan i viss mån också sägas gälla för polis och sjukvård, där beredskap och omfattande skadescenarion hör till arbetets natur. För dessa grupper utgjordes krisen snarare av brandens konsekvenser och inträffade alltså huvudsakligen efter branden. Vetskapen om det stora antalet drabbade, att många var barn och ungdomar samt de kulturella dimensionerna är det som utgjorde krisen Detta är också orsaken till att studien har långtgående perspektiv, i viss mån så långt som till dags dato. Naturligtvis är den individuella skillnaden i betraktelsen av en kris unikt i Göteborgsbranden. Som alltid handlar det om val av perspektiv. I det här fallet kan man välja att fokusera på att 63 ungdomar dog eller att mer än 300 ungdomar överlevde 3.2 Crismarts analysmodell Ett viktigt moment i krisstudier är att återskapa och sätta sig in i den situation som beslutsfattarna befann sig i, vilket ofta är problematiskt då det finns en mängd komplexa fenomen och småkriser inom nästan alla fallstudier. Det innebär att arbetet inom Crismart fokuserar på förståelse, snarare än förklaring. 25 Vidare används en kognitiv-institutionell ansats för att identifiera drivkrafterna i agerandet, vilket ska förstås som att händelsen analyseras inom en specifik tidsram i sin historiska, institutionella och politiska kontext. Ett agerande i en krissituation går inte att förstå genom att objektivt beskriva kontexten: besluten beror till stor del på hur situationen upplevs och tolkas av aktören. Hollis & Smith menar att to understand is to reproduce the order in the minds of actors; to explain is to find causes in the scientific manner. 26 Agerandet i en kris är alltså till stor del beroende av individens och gruppens subjektiva uppfattningar, då tolkningar och urval görs utifrån förmågan att hantera information och agera i enlighet med denna. Det första steget i Crismarts modell för krisstudier är att empiriskt kartlägga krisskeendet i detalj, ett pusselarbete som är resurs- och tidskrävande. Detta sker genom en omfattande och varierande informationsinhämtning, t.ex. tidningar, officiella tryck och andrahandsframställningar. Dessa behöver ofta kompletteras med intervjuer för ytterligare faktadetaljer, information om personella och organisatoriska relationer samt enskilda personers bedömningar i konkreta valsituationer. Ur den enskilde beslutsfattarens perspektiv upplevs en kris egentligen inte i den holistiska mening det i efterhand oftast hänvisas till. Ingen enskild aktör eller observatör har heller den totala bilden av krisskeendet. I stället har aktörerna en rad akuta beslutsproblem att ta ställning till. Med anledning av ovanstående innebär steg två av analysen att dela upp ett krisfall i en rad kritiska beslutspunkter, där en mängd ny information (s.k. impetus) leder fram till frågan vad gör vi nu?. Från 25 För en mer utförlig diskussion om skillnaderna, se Hollis & Smith Hollis & Smith 1990:87. 22

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden Engelsk benämning: Basic course in Leadership under demanding conditions Kurskod: 1LL046 (fristående kurs), 1FK020

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA

KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA Kris och katastrofpärmen förvaras hos rektor Innehållsförteckning Krisberedskap på skolan Ansvarsfrågan Krisledningsgruppen på Södra Stockholms

Läs mer

i samverkan med Välkommen till en kostnadsfri öppen föreläsning via telebild!

i samverkan med Välkommen till en kostnadsfri öppen föreläsning via telebild! Torsdagen den 20 oktober Akut omhändertagande vad händer i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner? Carina Elmqvist Sänds från Växjö En patients första möte med involverade personer på

Läs mer

Torsdagen den 20 oktober Akut omhändertagande vad händer i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner?

Torsdagen den 20 oktober Akut omhändertagande vad händer i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner? I samarbete med Linnéuniversitetet i Kalmar/Växjö, erbjuder Dorotea Lärcentrum föreläsningar under hösten via videokonferens, torsdagar kl 07.45-09.00 och förutom trevliga populärvetenskapliga föreläsningar

Läs mer

Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation

Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation Antagen av förbundsstyrelsen 3 juni 2006 Reviderad av förbundsstyrelsen 18 maj 2013 1. Inledning Det här är en krishanteringsplan för Förbundet

Läs mer

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Skarpt läge Talarmanus till OH-bildserie Bild 1 Skarpt läge 1 Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Bild 3 Därför skriften Skarpt läge 3 Bild 4 Lita på den egna kunskapen 4 Bild 5 Skyddsombudet

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Rapport Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Foto: Närkes Brandkår, Örebro Foto: Närke Brandkår, Örebro Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 405 44 GÖTEBORG www.vgregion.se/pkmc

Läs mer

Krisplan för Torsbergsgymnasiet 2010/11

Krisplan för Torsbergsgymnasiet 2010/11 2010-09-02 Krisplan för Torsbergsgymnasiet 2010/11 Mål Målen med krisplanen är att vid traumatiska händelser bland elever och anställda ge ett bra omhändertagande av drabbade och ge stöd åt de anställda

Läs mer

Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter

Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter 10.20-10.40 Fika l 0.40-12.00 Triage 12.00-12.45 Lunch 12.45-13.30

Läs mer

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Krishanteringsplan s.1 (5) Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Viktiga kontaktuppgifter vid en krissituation: Namn Funktion Telefonnummer Pia Eriksson huvudtränare 070-958

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva

Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva 1 Broschyren är framtagen av Sveriges Dövas Riksförbund TEXTREDIGERING: Helena Fremnell Ståhl ILLUSTRATIONER: Jacob Lind LAYOUT: Birgitta Orström

Läs mer

KRISPLAN Bergakottens förskola

KRISPLAN Bergakottens förskola KRISPLAN Bergakottens förskola Inledning Vid en akut kris kan man uppleva kraftig stress och det kan därför vara svårt att fatta rationella beslut. Avsikten med den här krisplanen är att underlätta hanteringen

Läs mer

Krisplanen. KRIS / Incident 2014-05-12. Mycket svår situation som beror på sammanbrott av viktiga funktioner. Oväntad störande händelse

Krisplanen. KRIS / Incident 2014-05-12. Mycket svår situation som beror på sammanbrott av viktiga funktioner. Oväntad störande händelse KRIS / Incident Mycket svår situation som beror på sammanbrott av viktiga funktioner Krisplanen Oväntad störande händelse KFUM Central Basket, Status: Krisgrupp formerad med bland andra: Anders Westkämper,

Läs mer

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 Datum 2015-06-29 Sida 1 (6) Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 1. Sammanfattning RUBICON står för rutiner brottsutredningar i konkurs och har sedan mitten av 1990-talet varit

Läs mer

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 HELSINGBORG Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 Bild från kompetensutvecklingsavdelningen Anledning till utredningen: Insats med RITS styrka vid brand ombord på passagerarefärjan

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING Handlingsplanen ska ge all personal på Värnamo Vuxenutbildning grundläggande information, kunskap och beredskap om hur man kan agera vid krissituationer

Läs mer

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen 2005-06-02

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen 2005-06-02 Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-02 Johan Järnesund 08-440 14 32 Johan.jarnesund@rsos.se Undersökning av det psykologiska/psykosociala stöd som erbjudits drabbade

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

KRISPLAN Uppdaterad 2010-02-18

KRISPLAN Uppdaterad 2010-02-18 KRISPLAN Uppdaterad 2010-02-18 Krisgrupp vid Strandängsskolan 7-9 Namn tel. arbete hemtelefon mobiltelefon Andreas Karlsson 77137 0706 577 137 rektor Susanne Kaczmarek 77769 0709 500 469 bitr. rektor Anna

Läs mer

Taktisk manual för brandundersökningar i Norden

Taktisk manual för brandundersökningar i Norden Taktisk manual för brandundersökningar i Norden SKL Rapport 2013:01 Författare Conny Ohlsson Statens Kriminaltekniska Laboratorium - SKL 581 94 Linköping Kontaktperson Conny Ohlsson Statens Kriminaltekniska

Läs mer

Bara skog som brinner?

Bara skog som brinner? Bara skog som brinner? Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014 Fredrik Bynander & Viktoria Asp Vad hände? 31 juli 2014 Branden startar 4 augusti Stor brandspridning 5 augusti

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 personer Glest befolkat Många små orter utspridda i länet Befolkningen

Läs mer

Detta anförande behandlar mina

Detta anförande behandlar mina HANDLINGAR Personliga erfarenheter av ledarskap i krissituationer Inträdesanförande i Kungl Krigsvetenskapsakademien avd V den 28 november 2006 av generaldirektör Christina Salomonson Detta anförande behandlar

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET 1 SU FU-2.11.1-3666-14 KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av rektor 2014-12-18 2 INNEHÅLL 1 Syfte och mål 3 2 Händelser som omfattas av krisplan 3 3 Krisledningsstruktur 4 3.1 Krisledningsgruppen

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Psykiskt och socialt omhändertagande Del 1 1(11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Värmdö kommuns krisledningsorganisation... 3 2.1 Krisledningsnämnd...

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID OLYCKA/KRIS

HANDLINGSPLAN VID OLYCKA/KRIS HANDLINGSPLAN VID OLYCKA/KRIS 2 Innehållsförteckning: sid Handlingsplan vid olycka/kris Klara Gymnasium 3 - Akut omhändertagande - information till personal - information till elever - information till

Läs mer

Dnr: 450-1278-2013. Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012

Dnr: 450-1278-2013. Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012 Dnr: 450-1278-2013 Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012 Projektrapport 2:4 2012 Strategi för kriskommunikationssamverkan Projektansvarig: Stefan Triumf Tel: 019-19 38 48 E-post: stefan.triumf@lansstyrelsen.se

Läs mer

Krisplan för Bele Barkarby Innebandy. Innehåll

Krisplan för Bele Barkarby Innebandy. Innehåll Krisplan för Bele Barkarby Innebandy Innehåll Inledning...2 Krisplanen syfte...2 Krisen kommer...2 Svårare olycka eller dödsfall...2 Första insatsen...2 Efter olycka / dödsfall... 2 Insatser efter olycka

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER

BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER Reviderad 16 oktober 2014 Deltagare i Karlfeldtgymnasiets krisgrupp Rolf Engman Gymnasiechef Bo Larsson Mikael Andersson Utvecklingsledare Jan Vennberg Intendent Åsa

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Riktlinjer för första hjälpen och krishantering

Riktlinjer för första hjälpen och krishantering 2008-01-01 Definition Insatser som krävs vid en dramatisk händelse som en olycka, brand eller rån vilka kan få stora konsekvenser på arbetsplatsen eller verksamheten. Det omfattar även händelser i medarbetares

Läs mer

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Åklagarmyndigheten har med stöd av bidrag från Satsa friskt byggt upp en organisation för psykosocialt omhändertagande vid hot och våld. Åklagarmyndigheten

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 511.2014.01017 Sida 1(8) 2014-10-08 OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Brand i byggnad Utredare Magnus Östlund Medutredare --------------------------- Olycksdatum 2014-09-04 Utredningsdatum 2014-09-04

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

Handlingsplan för krissituationer på Karlstads universitet (kort version)

Handlingsplan för krissituationer på Karlstads universitet (kort version) Handlingsplan för krissituationer på Karlstads universitet (kort version) En kris eller katastrof som berör Karlstads universitet kan inträffa när som helst. Då är det viktigt att organisationen är väl

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Modern krishantering:

Modern krishantering: Modern krishantering: Flexibilitet, ledarskap och stärkta egna resurser Magnus Brolin leg psykolog, leg psykoterapeut Per Calleberg leg psykolog, biolog Mikael Westrell socionom, leg psykoterapeut Kollektiva

Läs mer

Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga

Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga Enkätundersökning av Livsmedelsverket livsmedelssektorns Rådgivningsavdelningen krisberedskapsförmåga Rådgivningsenheten 2013 Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER VID OLYCKSFALL, SVÅR SJUKDOM OCH DÖDSFALL HOS PERSONAL VID VÄSTERVIKS KOMMUN (HANDLEDNING VID KRIS) ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN 2009-05-13,

Läs mer

Krishanteringsplan. Svenska Frisbeesportförbundet

Krishanteringsplan. Svenska Frisbeesportförbundet Krishanteringsplan Syfte Skapa en krismedveten beredskap vid händelse som påverkar Svenska Frisbeesportförbundets verksamhet och aktiviteter i negativ riktning. Mål Krishanteringsplanen ska användas för

Läs mer

Undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204)

Undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204) BESLUT Dnr 2008-03-18 1402-2007 Svenska Bankföreningen Att: Marie-Louise Ulfward Box 7603 103 94 STOCKHOLM Såsom ombud för: Se bilaga. Undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204) Datainspektionens

Läs mer

Krisplan Intern version

Krisplan Intern version Krisplan Intern version Beslut: Högskolestyrelsen 2001-06-11 Revidering: Rektor 2011-11-21, 2014-12-01 Dnr: DUC 2011/1822/10 Gäller fr o m: 2014-12-01 Ersätter: Krisplan, inter version, DUC 2011/1822/10,

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 maj 2011 Ö 5381-10 KLAGANDE VN Ombud och offentlig försvarare: Advokat NU MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN

Läs mer

Rapport. 18-årsundersökning MSB 2014-10-24

Rapport. 18-årsundersökning MSB 2014-10-24 Rapport 18-årsundersökning MSB 1--2 Innehåll Sid: Om undersökningen 3 Målgruppen Slutsatser Resultat Om det inträffar en kris 9 Risk och oro för den egna säkerheten 18 Förtroende för myndigheterna 29 Säkerheten

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium

Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium Innehåll 1. Inledning 2. Konkret handlingsplan 3. Åtgärder vid olika krissituationer 4. Handfasta råd vid sorgearbete 5. Definition av krisbegreppet samt dess olika

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Försäkra dig om: Viktig att tänka på för barn i kris

Försäkra dig om: Viktig att tänka på för barn i kris Försäkra dig om: - Att ambulans - polis - brandkår tillkallas. Larmnummer 112. - Att ge första hjälpen. - Att hålla obehöriga borta från olycksplatsen. - Att trösta och lugna. - Att rektorn meddelas omedelbart

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson

Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson Intra-organisatorisk (inom org.) Inter-organisatorisk (mellan org.) Intra-sektoriell (offentlig, privat eller ideell sektor) - Offentlig

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

Att skapa bra stämning i ett arbetslag.

Att skapa bra stämning i ett arbetslag. PULS, Rune Olsson AB www.pulsro.se sid 1 Att skapa bra stämning i ett arbetslag. Ett arbetsschema för en Kick-off. 1 Under en kick-off går arbetsgruppen igenom hela arbetsförloppet så att alla blir klara

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Krisledningsplan - Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Plan Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2014-05-12, Kf 30/2014 Ansvar Säkerhetschef Krisledningsplan

Läs mer

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND. Brand i industrihotell Fältmätargatan 9 i Västerås, 2013-12-17

MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND. Brand i industrihotell Fältmätargatan 9 i Västerås, 2013-12-17 MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND Sekretessprövas innan utlämning UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL BRANDUTREDNING Undersökning enligt 3 kapitlet 10 lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Datum 2014-05-06

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Krisinstruktion. KRISBEREDSKAP FÖR Linköpings Flygklubb

Krisinstruktion. KRISBEREDSKAP FÖR Linköpings Flygklubb 1 KRISBEREDSKAP FÖR Linköpings Flygklubb Bakgrund Statistiskt sker det tio haverier per år. Med hundra klubbar i Sverige, drabbas varje klubb vart tionde år Varje klubbmedlem bör ha en hög krisberedskap.

Läs mer

Kommunicera kris och hantera klimatrisker 10 år sedan stormen Gudrun Nicklas.Guldaker@keg.lu.se

Kommunicera kris och hantera klimatrisker 10 år sedan stormen Gudrun Nicklas.Guldaker@keg.lu.se Kommunicera kris och hantera klimatrisker 10 år sedan stormen Gudrun Nicklas.Guldaker@keg.lu.se Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds Universitet Några stormar sedan 1902 1902

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Våld och hot säkerhetsrutiner vid Vällingbyskolan

Våld och hot säkerhetsrutiner vid Vällingbyskolan Våld och hot säkerhetsrutiner vid Vällingbyskolan Förebyggande åtgärder: Ordningsregler som syftar till att skapa arbetsro och trivsel på skolan. Bemöta främlingsfientlighet, intolerans och odemokratiska

Läs mer

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö Bilden av Malmö Malmö stads varumärkesarbete bilden av malmö Innehåll Bilden av Malmö 3 En resa i tiden 4 Det medvetna bildskapandet 5 Den goda spiralen 6 Ett målinriktat arbete 7 Kommunikation & Utveckling

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete. Utveckla samarbetet! Nycklar. Marie Fridolf www.ideelle.se 1

Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete. Utveckla samarbetet! Nycklar. Marie Fridolf www.ideelle.se 1 Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete Föredrag den 17 februari 2012 Marie Fridolf 0709-812963 www.ideelle.se Utveckla samarbetet! Värdegrunden Ett nytt systemtänk Samarbetets

Läs mer

1.Se till att skadade/berörda får hjälp. 2.Kontakta någon i skolans krisledningsgrupp (adresslista s.2)

1.Se till att skadade/berörda får hjälp. 2.Kontakta någon i skolans krisledningsgrupp (adresslista s.2) Leksands folkhögskola Augusti 2012 Beredskapsplan vid krissituationer Vid en krissituation: 1.Se till att skadade/berörda får hjälp 2.Kontakta någon i skolans krisledningsgrupp (adresslista s.2) 3.Skolans

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Kompendium om kris- och säkerhetsarbete för funktionärer på Friskis&Svettis

Kompendium om kris- och säkerhetsarbete för funktionärer på Friskis&Svettis Kompendium om kris- och säkerhetsarbete för funktionärer på Friskis&Svettis Viktiga telefonnummer SOS Alarm, larma på telefonnummer 112 Uppgifter att delge SOS-alarm: Företagsadress: Arnljothallen Öneslingan

Läs mer