VARFÖR DÅ? HUR GÖR MAN?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VARFÖR DÅ? HUR GÖR MAN?"

Transkript

1 UNGDOMSINFLYTANDE VARFÖR DÅ? HUR GÖR MAN? 1

2 Innehåll: Innledning Sid 3 IDA... Sid 4 Ungdomsinflytande. Varför då? Hur gör man?.. Sid 5 Resultatet från de olika arbetsgrupperna Sid 6 (Sluta, börja, fortsätta och utvecklade strategier) Slutord.. Sid 18 Bilaga 1 UPH, Gotlands ungdomspolitiska handlingsprogram Sid 19 Bilaga 2 Annette Dahlqvists Powerpoint presentation.. Sid 21 Bilaga 3 Barnkonventionen Sid 26 Bilaga 4 Så här tänker ungdomarna på Gotland.. Sid 44 (Inhämtat från lotsarnas skolturné, ungdomsforum och ungdomsråd) Bilaga 5 Kontakt uppgifter.. Sid 45 (IDA gruppen, ungdomslotsarna, Demokratiakademin, referenser) Bilaga 6 Deltagarlistan och befattning Sid 46 2

3 I denna rapport finns sammanställningen av tankar, frågeställningar och funderingar kring demokratidagen på Suderbys Herrgård utanför Visby den 23 september På initiativ av IDA gruppen samlades politiker och tjänstemän för att skapa nytänk och inspiration inför det framtida arbetet på det ungdomspolitiska området. Annette Dahlqvist höll en inledande föreläsning om hur man kan tänka inom kommunen i ungdomsdemokratiska frågor och efter lunch delades vi in i grupper för att arbeta fram metoder och strategier för hur vi inom kommunen ska arbeta vidare med att synliggöra ungdomspolitiska frågor. Resultaten från dessa arbeten finns samlade i denna rapport. Utförare av denna rapport Helén Coughlin-Sjögren Ungdomslots Ungdomsavdelningen Gotlands kommun 3

4 IDA Under många år har Gotlands kommun haft ett stort engagemang i arbetet med ungdomsinflytande och delaktighet för unga inom kommunen genomfördes ett ungdomsparlament som resulterad i ett dokument med 122 förslag och satser från ungdomarna på Gotland blev ett genombrotts år då två engagerade tonårstjejer tog kontakt med kommunstyrelsen och sa att de vill ha mer inflytande och delaktighet i vad som händer i deras vardag. Arbetet fortsatte under år för att fortsätta utveckla ungdomsinflytande om hur man på bästa möjliga sätt kunde tillmötesgå ungdomarna på Gotland blev det klart att kommunen skulle starta upp en styrgrupp där representanter från två olika förvaltningar, kultur och fritidsförvaltningen (kff) och barn och utbildningsförvaltningen (buf) som skulle arbeta på uppdrag av kommunstyrelsen med att utveckla arbetet som berör inflytande och delaktighet för unga inom kommunen., Den gruppen döptes till IDA- Inflytande Delaktighet och Ansvar- ett ungt Gotland. IDA: s Mål och Syften är Att realisera Barnkonventionen och skapa former för ett reellt ungdomsinflytande på Gotland Att skapa förutsättningar för möten som på sikt leder till ett ungdomspolitiskt handlingsprogram (bilaga 1) Att verka för ett helhetsperspektiv som riktar sig till alla generationer för att skapa förutsättningar för den unga generationen Den primära målgruppen är barn och unga. Den sekundära målgruppen är de vuxna som på något sätt arbetar/verkar för barn och ungdomar. Idag 2008 arbetar det två ungdomslotsar på uppdrag från IDA gruppen. Deras primära målgrupp är alla ungdomar på Gotland från åldrarna år. Ungdomslotsarna har bland annat i uppdrag att samordna ett ungdomsråd där ungdomar tillsammans med lotsarna och IDA gruppen kommer att ta fram material till ett ungdomspolitiskt handlingsprogram. Ungdomslotsarna ska också hitta sätt tillsammans med Gotländska ungdomar som gör att en grund till ungdomsrådet alltid kommer att finnas kvar men också arbeta mycket utåt i skolor och vid mötesplatser där ungdomar träffas. Att hålla dialogen öppen och aktiv är ett viktigt arbete. (Bilden visar glada ungdomar på hajk från Roma och Tjelvars fritidsgård) 4

5 Ungdomsinflytande, varför då? Hur gör man? Med Annette Dahlqvist Annette Dahlqvist arbetar på Demokratiakademin och är inbjuden till Gotland för att inspirera oss att tänka nytt i frågan om inflytande och delaktighet. Annette börjar dagen med att presentera sig själv och att berätta lite hur hon har hamnat på Demokratiakademin. Känner man till bakgrunden om den personen man ska lyssna på kan det vara lättare att förstå hur han eller hon tänker, det kan vara lättare att bilda sig en uppfattning om vad dagen kommer att handla om. Det som är viktigt med den här dagen då många tjänstemän och politiker inom olika förvaltningar inom kommunen samlas för att jobba med demokratiska frågor är att påminna sig själv om vikten av att kunna sätta demokratin i ett verkligt sammanhang. Varför ska Gotlands kommun arbeta med ungas inflytande? En fråga vi fick diskutera med våra närmaste bordsgranne och när vi efteråt fick gör en liten redovisning om vad vi kommit fram till var vi alla överrens om att ungas tankar var viktiga bl. a. för att det är deras framtid vi nu bygger upp. Arbetsmöjligheter, bostadsfrågor, ekonomin mm kom på tal. Vad innebär det att vara tjänsteman inom kommunen och hur ska kommunen arbeta med ungas inflytande? Vad vill våra ungdomar på Gotland? Det är en frågeställning vi ska prioritera i vårt sätt att tänka. Idag får ungdomar endast plats i enstaka frågor, det är något vi behöver ändra på. Ett sätt är att bjuda in deras tankar bättre genom att skapa bättre möjligheter till forum där de blir bemötta med trovärdighet. Det är våran uppgift som tjänstemän att ge våra ungdomar verktyg så att inflytande och delaktighet blir en del av deras vardag. Idag märker vi tydligt att det finns ett glapp mellan våra ungdomar som brinner för ett engagemang och de som inte har behov av engagera sig. Hur ska vi nå dessa ungdomar och vad beror det på? Kan det vara så att vi vuxna inte lyssnar eller handlar det om okunskap i hur kommunen fungerar och vad man som ungdomar har för möjligheter? Det är dags att vi tar reda på i vilken framtid våra ungdomar vill leva i. Annette visar oss lite grundläggande historia kring hur man såg på barn och unga från 1500 talet fram till nu tid. (PowerPoint presentationen finns som bilaga 2) Det har hänt en del men vi har en bit kvar att gå. Idag har nästan alla länder godkänt barnkonventionen (Bilaga 3). Att ett land har godkänt en konvention innebär att det har bundit sig folkrättsligt till att förverkliga den. Sverige skrev under barnkonventionen 1990, som ett av de första länderna. Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen. Definitionen ska gälla i alla samhällen, oavsett kultur, religion eller andra särdrag. Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter. Varje människa under 18 år räknas som barn, om inte han eller hon blir myndig tidigare enligt den nationella lagstiftningen. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar, varav 41 är sakartiklar och slår fast vilka rättigheter varje barn ska ha. Resten av artiklarna handlar om hur staterna ska arbeta med konventionen. Sakartiklarna ska läsas som en helhet. Det går med andra ord inte att lyfta ut en sakartikel och läsa den helt skild från de andra. Man brukar tala om att konventionen är hel och odelbar. 5

6 Fyra huvudprinciper Fyra av sakarartiklarna i barnkonventionen är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna. När man läser alla övriga artiklar ska man läsa dem med huvudprinciperna som glasögon. Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har godkänt den. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet barnets bästa är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Barnkonventionen ska genomsyra alla frågor och ska synliggöras på arbetsplatser och i skolan. Hur är det med det? Hur arbetar Gotlands kommun med Barnkonventionen? Att synliggöra barnkonventionen, är det ett av skolans demokratiska uppdrag? För att kunna arbeta med konventionen måste kommunen för sin egen skull definiera barn och unga. Vad är barn? Vilken ålder räknas och när kan man börja arbeta demokratiskt med barnen? Redan på dagis, i förskolan eller kanske ännu tidigare? Vad är en ungdom? Vilken ålder räknas och varför? Att vara ung idag är inte att vänta. Att vara ung idag ska vara på lika villkor som vuxna. Sveriges ungdomsminister Nyamko Sabuni förändrar synen på delaktighet genom att ändra ordvalet Makt till inflytande inom regeringen. Kan finnas både bra och dåliga sätt att se det på, men en fråga hon ställer vidare är då: - Hur mycket makt kan man ha när man är under 18 år? Vad säger Gotlands kommuns styrkort och mål? Känner alla innevånare på Gotland till kommunens Syfte och mål? Känner alla som arbetar inom de olika förvaltningarna till styrkorten och hur kommunen arbetar med demokratiska frågor? Vad är egentligen skolans demokratiska uppdrag? Idag pratar man om den förlängda ungdomstiden, men vad betyder det egentligen? Är den påverkad av samhället eller är det något vi har hittat på? Vi benämner gärna ungdomar i olika begrepp idag som ex: Ung vuxen eller jag har vuxna barn. Hur tänker vi då? Kanske måste man kolla på individer istället för att definiera till Barn och unga, ett lite dilemma för kommunen, eller? Vi måste hänga med i samhällets utveckling. Det ser inte ut idag som det gjorde i går. Om man går tillbaka några år i tiden så var man mera pottränad (Annetts ord), man var van att vänta på sin tur. Idag liknas det mer av en generation med Up and go stil, man går när man är redo. Ungdomarna i dag rör på sig mera genom att se världen, ut och reser betydligt mer än förr. Många är inte lika materialistiska idag som man var då. 6

7 Hur gör man då för att hänga med och för att kunna fånga upp ungdomarna under skoltiden och hur får man dem att stanna kvar eller komma tillbaka? Ett sätt kan vara att titta på transportsträckan inom kommunen. Vad gör jag med mina åsikter? Hur vet jag att den behandlas? Hur vet jag hur jag kan påverka och hur jag ska göra? Många gånger tar det för lång tid. Om vi idag har up and go generationen är transportsträckan en viktig del att utveckla för att få delaktighet och inflytande levande inom kommunen. Ett annat sätt är att bygga upp ett ungdomspolitiskt handlingsprogram där kommunen har ett/eller visar: 1. Långsiktigt övergripande mål 2. Vad kommunen vill genomföra för unga 3. Stöd & inspiration 4. Verktyg för unga & vägledning i dialogen med kommunen 5. Att Arbetet tvärsektoriellt = resurseffektivt Skapa kanaler för inflytande Med ett ungdomspolitiskt handlingsprogram kan man lättare hantera barnkonventionen, transportsträckan och det pågående arbetet med inflytande och delaktighet. Skapa en årsagenda, flerårsagenda Skapa en pågående process Utvärdering och konsekvensanalyser UPH ska koppla ihop i det ordinarie budget arbetet Men, vem i kommunen har det övergripande ansvaret för att handlingsprogrammet sätts i bruk och uppnås? Tänk på att inflytande är ett medel, inte ett mål 7

8 Metoder är en framgångsfaktor Att bara sitta och lyssna på en föreläsare är varken roligt eller inspirerande, speciellt under en sådan vacker höstdag som Gotland bjöd på. Till våran fördel så fortsatte vi dagen med att arbeta i olika grupper som Arne Grau Amnér (chef för ungdomsavdelningen) delade in oss i. Vi började med att tänka kreativt med hjälp av en workshop som Annette kallade Sluta, Börja, Fortsätta. Vi skull ha Gotland som fokus, tänka Gotlands kommun. Vi tänker också ungdomsfrågor, inflytande samt kommun i helhet. Frågeställningar vi fick jobba med: 1. Vad är det vi tycker att Gotlands kommun ska sluta med, något vi inte behöver längre? 2. Vad är det som faktiskt ät bra och som kommunen ska fortsätta med? 3. Vad ska Kommunen börja med? Så här blev det: Vad ska vi sluta med? Sluta arbeta förvaltningsvis, alltså tänka eller se bara sin egen förvaltning, Sluta arbeta i stuprör Att sluta se ungdomar som om det är alla som har problem eller svårigheter. Sluta tro att vi vet hur ungdomar har det sluta tro att vi vet vad barn och unga mår, drömmer om eller längtar till Sluta se ungdomar som en homogengrupp Sluta prata om ungdomarna Sluta att inte lyssna Sluta ta beslut utan att barn och unga få vara med Sluta dra ut på tiden Sluta tala som om att vi har ungdomsinflytande Sluta nonchalera Barnkonventionen vid olika beslut Men vad tycker vi att vi ska fortsätta att utveckla? Bussiga kortet Utveckla fritidsgårdar Pengar i påse, skapa resurser Demokratiträning i skolan och förskola Utveckla sommaren för unga IDA byar Dialog och mötesplatser Kompetensutveckla Prioritera unga Informera om befintliga resurser Skapa nya snabba vägar Uppfylla, uppdatera måldokument Fortsätta förankra och synliggöra barnkonventionen Utveckla arbetet inom skolan 8

9 Vad kan vi börja med/starta? Vi har en idé som vi vill göra. Förbättra kollektivtrafiken utifrån ungdomars behov Ungdomar på nämndemöten Med i planarbetet anpassa IMAGIN Gotland Utveckla, bredda IDA, bjuda in till olika arenor i IDA program Ungdomspolitiskt handlingsprogram UPH Synliggör det vi gör och erbjuder Bredda unga 24 timmar Möten och dialoger: Vuxen Vuxen, vuxen- ung, ung- ung Kompetensutveckla ex. elevrådsutbildning både för lärare och elever Öppna stora forum där unga kan tala med politiker och tjänstemän, fritidsledare mm och där deras ord tas på allvar. Börja följa upp ungdoms projekt. Visa intresse för det som ungdomar skapar UKM Graffiti och skate verksamhet Lära oss den nya tekniken bättre Börja med barn och ungdomsanalys av/vid beslut inom alla sektioner, visa i skolorna på Gotlands Nätverka Ungdomsfaddrar Omvärdbev- Uppföljning Tänka bredare över förvaltningsgränserna Samarbeta mera Skapa tips lådor Samarbeta bättre med ideella föreningar, kyrkan mm Kontaktlista, kontaktpersoner/politiker från alla nämnder Börja med att göra årliga kommunövergripande uppföljningar av vad man har gjort för ungdomar och med vilka pengar, vad kan bli bättre? Uppmärksamma barn och ungdomar som inte är i risk zonen, börja tala med dem i stället för om dem. Mötesplatser, virtuella, fysiska Ha ungdomar som referensgrupp i kommunala frågor Ev. en ungdomsnämnd, där man förankrar eller skapar en uppsamlingsplats för ungas idéer Vara mer offensiv i vardagen, visa upp på föräldramöten, skolor, visa på vad det politiska arbetet handlar om. Synliggöra alla! Vi har nu jobbar fram vad vi tycker att Gotlands kommun ska sluta med, fortsätta med och börja med. Men hur ska vi gå till väga? Det kan vara lätt att säga att vi ska förändra något men då kan det också vara bra att ha metoder för hur det ska gå till, eller det bästa av allt är att ha färdiga strategier. 9

10 Det var det som eftermiddagen gick åt till, nämligen att skapa färdiga strategier om hur vi i olika frågor ska ta oss vidare. Vi fick välja vilken grupp beroende på vad man ville diskutera. Vi fick välja ett ämne av det vi tyckte att Gotlands kommun skull börja med/utveckla mera. Därefter skulle vi bygga upp strategiska planer. Här nedan följer namnen på grupperna och deras strategiska planer. Namnen på grupperna Grupp 1: Utveckla UPH Uppfylla, uppdatera måldokumentet Ung 24 timmar Utvecklas på tvären Samverka Grupp 1 valde att arbeta med: samverkan Grupp 2: IDA Imagine Gotland Grupp 2 valde att arbeta med båda punkterna Grupp 3: Dialog/forum Möten Vuxen-vuxen Ungdom-Vuxen Ungdom-Ungdom Snabba vägar Grupp 3 valde att arbeta med: Dialog/ forum och en viktig frågeställning Grupp 4: Förankra Barnkonventionen Kompetensutveckling: unga, personal, andra vuxna Grupp 4 valde att arbeta med: Barnkonventionen Grupp 5: Synliggöra vad Gotland gör för unga 10

11 Grupp 1 Rubrik: SAMVERKAN Vad? Mellan nämnder och förvaltning Varför? Tillsammans är vi starka, För att få genomslags kraft i hela kommunen Vilka är målgruppen? I första hand nämnd och förvaltning Vilka gör och vem har ansvaret? Beslut från högre ort Och det är förvaltningschef och nämnde ordförande som bär ansvaret Hur ska det gå till? Tänka i nya banor, hitta nya arbetssätt, kortare beslutsvägar, informera, via det ungdomspolitiska handlingsprogrammet uppdatera styrkorten, skapa engagemang När ska det ske? Finns ingenting att vänta på 11

12 Grupp 2 Rubrik Drömmen om Gotland Vad? Samla in förhoppningar om Gotland i framtiden och det bästa just nu genom intervjuer Varför? Mobilisera ungdomar för att skapa underlag till beslut om det framtida Gotland Vilka är målgruppen? Alla på Gotland som blev intervjuade. Det är ungdomar som intervjuar. Vilka gör? IDA, ungdomslotsar och ungdomsrådet/parlament Vem har ansvaret? IDA gruppen, även nämnder och förvaltningar Hur ska det gå till? När ska det ske?

13 Grupp 2 Rubrik Bredda IDA Vad? Flera förvaltningar representerade i IDA Varför? Ungdomar berörs av många förvaltningars beslut och insatser. Vi ska stärka 24/7 perspektivet Vilka är målgruppen? IDA och alla kommunala förvaltningar. Vilka gör? Styrgruppen IDA Vem har ansvaret? Lena Celion Hur ska det gå till? Ta upp frågan vid kommande möte, utarbeta strategier för genomförande När ska det ske? Ta upp under hösten 13

14 Grupp 3 Rubrik Dialog forum, via nätet Vad? Ett öppet forum på nätet där unga kan få svar på frågor i alla ämnen och där vi kan ställa frågor till unga (Ung 24 h) Varför? För att ge ungdomarna en chans att ställa frågor och att för att få frågor. Här är det viktigt att ställa frågor på rätt sätt.(se strategin för frågeställning nedan) Vilka är målgruppen? Ungdomar med frågeställningar eller lust att mötas Vilka gör? Vem har ansvaret? Hur ska det gå till? När ska det ske? 14

15 Grupp 3 Rubrik Frågeställning Vad? Hur ställer vi en fråga i ett ungdomsperspektiv? Varför? För att få svar på våra frågor, för utveckling, uppbyggnad osv. Vilka är målgruppen? Vilka gör? Vem har ansvaret? Hur ska det gå till? När ska det ske? 15

16 Grupp 4 Rubrik Barnkonventionen beskrivning Vad? BK. Barnkonventionen Varför? Se till barn och ungas bästa i alla beslut, fokus på att vi är rätt ute och utvärdering Vilka är målgruppen? Tjänstemän och politiker ev. föreningslivet Vilka gör? IDA, KS och fullmäktige Vem har ansvaret? Kommunledningen, politiker och tjänstemän Gemensamt ansvar Hur ska det gå till? Krav på BK vid varje beslut, fråga behandlas ej utan utbildning i BK När ska det ske? Påbörjas

17 Grupp 5 Rubrik Reclaim Gotland Vad? Mässa/festival Varför? För att engagera och visa upp vad Gotland gör för ungdomar Vilka är målgruppen? Primär målgrupp är ungdomar Sekundär målgrupp är politiker, tjänstemän och Allmänheten. Vilka gör? Ungdomsrådet på Gotland i samarbete med förvaltningarna Vem har ansvaret? En styrgrupp som består av representanter från KS och Ungdomslotsarna Hur ska det gå till? När ska det ske? V

18 Att arbetet över förvaltningsgränserna ska breddas och utvecklas var alla överens om. Ett viktigt arbete ligger framför våra fötter. Under den här demokratidagen fick vi ta del av mångas tankar kring hur man kan gå till väga. Vi fick även ihop en del strategier som kommer att förändra kommunens demokartiska arbete med ungdomsfrågor. Att tänka UNG 24h är något Gotlands kommun kommer att använda sig av och ungdomsfrågor kommer att finnas med i agendan kontinuerligt, det är jag helt övertygad om. Tack för en mycket lärorik och givande dag. 18

19 Bilaga 1 GOTLANDS KOMMUNS PROGRAM FÖR UNGDOMARS INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen. Sverige var en av de första som anslöt sig. Barnkonventionens Artikel 3 lyder: I frågor som berör barn och ungdomar (0-18 år) skall barnens och ungdomarnas bästa komma i främsta rummet. Barnkonventionens Artikel 12 lyder: 1. Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 2. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet. Målet är att ungdomars engagemang, deras skapande förmåga och kritiska tänkande erkänns, uppmuntras och tas till vara och att ungdomarna under ansvarstagande utövar sin rätt till inflytande och delaktighet ooooo I Gotlands kommun skall ungdomars delaktighet säkerställas genom 1. Ungdomsparlament Ungdomsparlamentet utgör ett årligt forum för ungdomar i Gotlands kommun för diskussion av övergripande frågor, policies mm i frågor som rör ungdomar. Ungdomsparlamentet tar fram den Agenda som Ungdomsrådet har att arbeta efter under kommande år. Ungdomsparlamentet består av ca 100 ungdomar som utses efter intresseanmälan och omröstning i grundskolorna (skolår 8-9) och i gymnasieskolans årskurser 1-2, samt ett antal platser för ungdomar som inte återfinns i skolverksamheten, enligt en viss mandatfördelning. 2. Ungdomsrådet Ungdomsrådet (ca ungdomar ) utgör ett forum för samråd och en referensgrupp för samtliga nämnder och förvaltningar i frågor som berör ungdomar, t ex som remissinstans. Ungdomsrådet skall också arbeta för att Ungdomsparlamentets beslut blir verkställda. Rådet 19

20 sammanträder minst två gånger per termin och utses av Ungdomsparlamentet efter val av kandidater enligt viss mandatfördelning. Mandatperioden är ett år från det årliga Ungdomsparlamentet t o m nästa års parlament. 3. Ungdomslots Det skall finnas en ungdomslots i kommunen med uppgift att uppmuntra ungdomar till ökat engagemang och ansvarstagande och till ett ökat intresse för deltagande i samhällsutvecklingen. Ungdomslotsen skall arbeta uppsökande, samordnande och stödjande. En huvuduppgift är att fånga upp ungdomars idéer och lotsa dem till rätt kanaler, så att det skapas en reell möjlighet för ungdomarna att framföra sina idéer och tankar, både på lokal nivå och i kommunövergripande frågor. 4. Kontaktpersoner och kontaktpolitiker Det skall finnas minst en kontaktperson vid varje förvaltning och minst en kontaktpolitiker i varje nämnd gentemot ungdomsrådet 5. Tillgänglighet Kallelser och protokoll till kommunfullmäktige, kommunstyrelse och övriga nämnder skall finnas tillgängliga på Internet. Det skall finnas möjlighet att framföra synpunkter till beslutsfattare i Gotlands kommun, bl a via Internet. 6. Utbildning om Barnkonventionen De stater som anslutit sig till konventionen har åtagit sig att göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland vuxna och barn. (Barnkonventionen, artikel 42). I Gotlands kommun skall information om Barnkonventionen ske till barn och ungdomar i första hand genom förskoleverksamhet och skolan. Information till vuxna sker genom anordnande av informationsmöten för politiker och för allmänheten. Rädda Barnen är en viktig organisation i detta arbete. 7. Förskoleverksamhet och skola Förskolan och skolan har ett ansvar för att man arbetar i enlighet med demokratiska arbetsformer och att det finns fungerande samrådsorgan i varje förskola och skola, samt att alla barn och elever får utbildning i mötesteknik och demokratiska processer. En målsättning är att de gotländska elevråden, fr o m skolår 7, skall ges tillfälle att mötas i en gemensam, årlig konferens. 8. Mötesplatser I alla tätorter där det finns 7-9-skola skall det finnas fritidsgård med uttalat ungdomsinflytande. I övriga orter kan verksamhet av träffpunktskaraktär med ungdomsinflytande erbjudas. Det skall också finnas en virtuell mötesplats för debatt och åsiktsutbyte i frågor som är angelägna för ungdomar. 9. Ungdomars organisering Ungdomars egen organisering skall uppmuntras genom att en viss del av förenings- och kulturbidragen avsätts till detta syfte. Snabb och enkel handläggning på ungdomars villkor skall eftersträvas, där t ex Ungdomsrådet har inflytande över vissa av besluten ooooo

21 Bilaga 2 1. Varför ska kommuner arbeta med ungas inflytande? 2. Regeringens mål ungdomspolitiken Se unga som en resurs Verkligt inflytande Verklig tillgång till välfärd Synen på barn under talet tal tal For example, in 1530 Martin Luther argued that children belong to God and the community, not just their parents Att vara barn eller kvinna innebar inga rättigheter utan mer förpliktelser. Man skulle försörja sin familj i guds namn tal Upplysningstiden framhöll barnets individuella kapacitet och behov av kunskap genom John Locke Synen att barn lär av att skaffa sig erfarenheter. Fokus låg på att lära barn på nödvändigheter för att bli en bra vuxen. Franska revolutionen sattes folket i centrum, en uppstart för diskussionen kring mänskliga rättigheter. 21

22 1800 talet Romantikens intåg. Där Rousseau sprider kunskapen om att barndomen är en lek och bättre än vuxenlivet. Barns ska vara barn innan de växer upp och ha en oskyldig, naturlig och lycklig barndom I slutet på 1800 talets så börjar industrialiseringen ta full fart och barnens arbetssituation kom på dagordningen i storstäder och lagar stiftades. Romantikens anhängare ansåg att barnarbete inom industrin var onormalt i mitten & vuxna börjar mer och mer skydda och ta hand om sina oskyldiga behövande barn. Under senare delen av 1800 talet blev det en förståelse av barnets egen kapacitet 1800 talets industrialisering var ett startskott för att börja skydda barn i någon form. I mitten av 1800 talet inrättades institution för omhändertagande av föräldralösa och handikappade barn i storstäderna. Lagar för att någotsånär kunna kontrollera barnarbete infördes 1900 talet. After centuries of being dismissed, ignored,manipulated and looked upon as objects, children were finally granted legal recognition as persons. Under så skapades sociala reformer för att säkra skydd och omsorg för barn. Bl.a. inom områden som barnhälsa, skolsjukvård. Barn aga lyftes upp på den politiska agendan till diskussion och ungdomsdomstolar inrättades. Skolan började konkurrera ut barnarbete Barnomhändertagande, omsorgsrörelser startade i samband med 1:a världskriget och 1919 inrättade ILO (International Labour Organisation) lagar för att skydda i barn i speciellt utsatta, tuffa jobb Grundare av Rädda barnens internationella union, E. Jebb, skrev en deklaration för barnens rättigheter Den s.k. Genève deklarationen. Under andra världskriget påbörjades aktivt ett engagemang kring barnets välbefinnande ta form UNICEF bildades. 22

23 1900 talet Skolan började konkurrera ut barnarbete Barnomhändertagande, omsorgsrörelser startade i samband med 1:a världskriget och 1919 inrättade ILO (International Labour Organisation) lagar för att skydda i barn i speciellt utsatta, tuffa jobb Grundare av Rädda barnens internationella union, E. Jebb, skrev en deklaration för barnens rättigheter Den s.k. Genève deklarationen. Under andra världskriget påbörjades aktivt ett engagemang kring barnets välbefinnande ta form UNICEF bildades. Forts 1900 talet 1959 skrevs UNCRC, det unika var samma rättigheter för barn som vuxna, dock var synen att se barnen mer som ett objekt som behövde service. Den 20 november 1989 antogs barnkonventionen efter 10 års arbete inom FN. Synen på barn förändrades i arbetet mellan , från ett objekt som behöver service till en syn på barnet som en individuell person, människa Synen på barnen idag 2008 Barn upp till 18 år. Barn lyfts in i på den politiska agendan. Barn har sina rättigheter som fullvärdiga medborgare Barn är subjekt 23

24 Vad är en ungdom? Demokratiarbete bygger bl.a. på: Barnkonventionen Nationella ungdomspolitiken Kommunens mål Lokal kommundels mål Skolans demokratiuppdrag Transportsträckan Transportsträckan 1. Veta att man tycker något 2. En process att kunna formulera sina åsikter: Att få en chans att reflektera över mina åsikter innan ex en enkät! Veta att jag kan påverka& hur jag ska göra Veta vad som händer med mina åsikter Ungdomspolitiskt handlingsprogram? Långsiktigt övergripande mål Visar vad kommunen vill genomföra för unga Stöd & inspiration Ett verktyg för unga & vägledning i dialogen med kommunen Arbeta tvärsektoriellt = resurseffektivt Skapa kanaler för inflytande Vad behöver kommunen tänka på? Bakgrundshistorik Utveckling & utformning av handlingsprogrammet Förankring & synliggörande 24

25 Vem i kommunen har det övergripande ansvaret för att handlingsprogrammet sätts i bruk och uppnås? Att förändra förhållningssätt och attityd Skapa en årsagenda, flerårsagenda En pågående process Utvärdering och konsekvensanalyser UPH ska koppla ihop i ordinarie budget arbetet Metoder är en framgångsfaktor Inflytande är ett medel, inte ett mål Ungdomsrådet Samverkan Skolan demokrati uppdrag Kompetensutveckling att bli sedd för den man är att den vuxne ser och bekräftar mig att fnittra ihop 25

26 Bilaga 3 Barnkonventionen Hela konventionstexten Här nedan kan du läsa FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) i sin helhet. Förteckning över konventionens artiklar: Inledning Del I Art. 1 Definition av "barn" Art. 2 Icke-diskriminering Art. 3 Barnets bästa Art. 4 Genomförande av rättigheterna Art. 5 Föräldrarnas ledning Art. 6 Rätt till liv och överlevnad Art. 7 Rätt till namn och nationalitet Art. 8 Rätt att behålla identitet Art. 9 Åtskiljande från föräldrar Art. 10 Familjeåterföreningar Art. 11 Olovligt bortförande Art. 12 Åsiktsfrihet och rätten till att bli hörd Art. 13 Yttrande- och informationsfrihet Art. 14 Tanke-, samvets- och religionsfrihet Art. 15 Förenings- och församlingsfrihet Art. 16 Rätt till privat- och familjeliv Art. 17 Massmediers roll Art. 18 Uppfostran och utveckling Art. 19 Skydd mot övergrepp Art. 20 Alternativ omvårdnad Art. 21 Adoption Art. 22 Flyktingbarn Art. 23 Handikappade barn Art. 24 Hälsa- och sjukvård Art. 25 Översyn avseende omhändertagna barn Art. 26 Social trygghet Art. 27 Levnadsstandard Art. 28 Utbildning, rätt till Art. 29 Utbildning, syfte Art. 30 Minoritets- och urbefolkningsbarn Art. 31 Vila och fritid Art. 32 Skydd mot ekonomiskt utnyttjande Art. 33 Skydd mot narkotika Art. 34 Skydd mot sexuellt utnyttjande Art. 35 Förhindrande av handel med barn Art. 36 Skydd mot annat utnyttjande Art. 37 Skydd mot tortyr och dödsstraff Art. 38 Skydd mot väpnade konflikter Art. 39 Rehabilitering 26

27 Art. 40 Straffprocess och kriminalvård Art. 41 Förhållande till mer långtgående bestämmelser Del II Art. 42 Informationsskyldighet om konventionen Art. 43 Kommittén för barnets rättigheter Art. 44 Implementeringsrapporter Art. 45 Kommitténs arbetsmetoder Del III Art. 46 Undertecknande Art. 47 Ratificering Art. 48 Anslutning Art. 49 Ikraftträdande Art. 50 Ändringar Art. 51 Reservationer Art. 52 Uppsägning Art. 53 Depositarie Art. 54 Originaltext FN:s konvention om barnets rättigheter antagen av FN:s generalförsamling den 20 november 1989 Inledning Konventionsstaterna, som anser att, i enlighet med de principer som proklamerats i Förenta nationernas stadga, erkännandet av den inneboende värdigheten hos alla medlemmar av människosläktet och av deras lika oförytterliga rättigheter utgör grundvalen för frihet, rättvisa och fred i världen, som beaktar att Förenta nationernas folk i stadgan på nytt bekräftat sin tro på de grundläggande mänskliga rättigheterna och beslutat främja sociala framsteg och bättre levnadsvillkor under större frihet, som erkänner att Förenta nationerna i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter proklamerat och kommit överens om att envar är berättigad till alla de fri- och rättigheter som däri anges, utan åtskillnad av något slag, såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt, som erinrar om att Förenta nationerna i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna proklamerat att barn har rätt till särskild omvårdnad och hjälp, som är övertygade om att familjen, såsom den grundläggande enheten i samhället och den naturliga miljön för alla dess medlemmars och särskilt för barnens utveckling och välfärd, bör ges nödvändigt skydd och bistånd så att den till fullo kan ta på sig sitt ansvar i samhället, som erkänner att barnet, för att kunna uppnå en fullständig och harmonisk utveckling av sin personlighet, bör växa upp i en familjemiljö, i en omgivning av lycka, kärlek och förståelse, 27

28 som anser att barnet till fullo bör förberedas för ett självständigt liv i samhället och uppfostras enligt de ideal som proklamerats i Förenta nationernas stadga, och särskilt i en anda av fred, värdighet, tolerans, frihet, jämlikhet och solidaritet, som beaktar att behovet att ge barnet särskild omvårdnad fastslagits i 1924 års Genèvedeklaration om barnets rättigheter och i deklarationen om barnets rättigheter, vilken antogs av generalförsamlingen den 20 november 1959, och erkänts i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (särskilt artiklarna 23 och 24), den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (särskilt artikel 10) samt i stadgar och tillämpliga instrument för fackorgan och internationella organisationer som ägnar sig åt barnens välfärd, som beaktar att, såsom anges i deklarationen om barnets rättigheter, "barnet på grund av sin fysiska och psykiska omognad behöver särskilt skydd och särskild omvårdnad innefattande lämpligt rättsligt skydd, såväl före som efter födseln", som erinrar om bestämmelserna i deklarationen om sociala och rättsliga principer rörande skydd av och omsorg om barn, särskilt med hänsyn till nationell och internationell placering i fosterhem och adoption; Förenta nationernas minimistandardregler för rättskipning rörande ungdomsbrottslighet (Pekingreglerna) samt deklarationen om skydd av kvinnor och barn i nödsituationer och vid väpnad konflikt, som erkänner att det i alla länder i världen finns barn som lever under exceptionellt svåra förhållanden och att sådana barn kräver särskild uppmärksamhet, som tar vederbörlig hänsyn till vikten av varje folks traditioner och kulturella värden när det gäller barnets skydd och harmoniska utveckling, som erkänner betydelsen av internationellt samarbete för att förbättra barns levnadsvillkor i varje land, särskilt i utvecklingsländerna, har kommit överens om följande: DEL 1 Artikel 1 I denna konvention avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. Artikel 2 1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. 2. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro. Artikel 3 1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. 28

29 2. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder. 3. Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal, och lämplighet samt behörig tillsyn. Artikel 4 Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns i denna konvention. I fråga om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter skall konventionstaterna vidta sådana åtgärder med utnyttjande till det yttersta av sina tillgängliga resurser och, där så behövs, inom ramen för internationellt samarbete. Artikel 5 Konventionsstaterna skall respektera det ansvar och de rättigheter och skyldigheter som tillkommer föräldrar eller där så är tillämpligt, medlemmar av den utvidgande familjen eller gemenskapen enligt lokal sedvänja, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, att på ett sätt som står i överensstämmelse med den fortlöpande utvecklingen av barnets förmåga ge lämplig ledning och råd då barnet utövar de rättigheter som erkänns i denna konvention. Artikel 6 1. Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet. 2. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Artikel 7 1. Barnet skall registreras omedelbart efter födelsen och skall ha rätt från födelsen till ett namn, rätt att förvärva ett medborgarskap och så långt det är möjligt, rätt att få vetskap om sina föräldrar och bli omvårdat av dem. 2. Konventionsstaterna skall säkerställa genomförandet av dessa rättigheter i enlighet med sin nationella lagstiftning och sina åtaganden enligt tillämpliga internationella instrument på detta område, särskilt i de fall då barnet annars skulle vara statslöst. Artikel 8 1. Konventionsstaterna åtar sig att respektera barnets rätt att behålla sin identitet, innefattande medborgarskap, namn och släktförhållanden såsom dessa erkänns i lag, utan olagligt ingripande. 2. Om ett barn olagligt berövas en del eller hela sin identitet, skall konventionsstaterna ge lämpligt bistånd och skydd i syfte att snabbt återupprätta barnets identitet. Artikel 9 1. Konventionsstaterna skall säkerställa att ett barn inte skiljs från sina föräldrar mot deras vilja utom i de fall då behöriga myndigheter, som är underställda rättslig överprövning, i enlighet med tillämplig lag och tillämpliga förfaranden, finner att ett sådant åtskiljande är nödvändigt för barnets bästa. Ett sådant beslut kan vara nödvändigt i ett särskilt fall, t ex vid övergrepp mot eller vanvård av barnet från föräldrarnas sida eller då föräldrarna lever åtskilda och ett beslut måste fattas angående barnets vistelseort. 2. Vid förfaranden enligt punkt 1 i denna artikel skall alla berörda parter beredas möjlighet att delta i förfarandet och att lägga fram sina synpunkter. 29

30 3. Konventionsstaterna skall respektera rätten för det barn som är skilt från den ena av eller båda föräldrarna att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkt kontakt med båda föräldrarna, utom då detta strider mot barnets bästa. 4. Då ett sådant åtskiljande är följden av åtgärder som en konventionsstat tagit initiativet till, t ex frihetsberövande, fängslande, utvisning, förvisning eller dödsfall (innefattande dödsfall oavsett orsak medan personen är frihetberövad) gentemot den ena av eller båda föräldrarna eller barnet, skall den konventionsstaten på begäran ge föräldrarna, barnet eller om så är lämpligt, någon annan medlem av familjen de väsentliga upplysningarna om den/de frånvarande familjemedlemmarnas vistelseort, såvida inte lämnandet av upplysningarna skulle vara till skada för barnet. Konventionsstaterna skall vidare säkerställa att framställandet av en sådan begäran inte i sig medför negativa följder för den/de personer som berörs. Artikel I enlighet med konventionsstaternas förpliktelse under artikel 9, punkt 1, skall ansökningar från ett barn eller dess föräldrar om att resa in i eller lämna en konventionsstat för familjeåterförening behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt av konventionsstaterna. Konventionsstaterna skall vidare säkerställa att framställandet av en sådan begäran inte medför negativa följder för de sökande och medlemmar av deras familj. 2. Ett barn vars föräldrar är bosatta i olika stater skall ha rätt, utom i undantagsfall, att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkt kontakt med båda föräldrarna. Konventionsstaterna skall för detta ändamål och i enlighet med sin förpliktelse under artikel 9, punkt 1, respektera barnets och dess föräldrars rätt att lämna vilket land som helst, innefattande sitt eget, och att resa in i sitt eget land. Rätten att lämna ett land skall vara underkastad endast sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga för att skydda den nationella säkerheten, den allmänna ordningen (ordre public), folkhälsan eller den allmänna sedligheten eller andra personers fri- och rättigheter samt är förenliga med övriga i denna konvention erkända rättigheter. Artikel Konventionsstaterna skall vidta åtgärder för att bekämpa olovligt bortförande och kvarhållande av barn i utlandet. 2. För detta ändamål skall konventionsstaterna främja ingåendet av bilaterala eller multilaterala överenskommelser eller anslutning till befintliga överenskommelser. Artikel Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 2. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet. Artikel Barnet skall ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer. 2. Utövandet av denna rätt får underkastas vissa inskränkningar men endast sådana som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga 30

31 (a) för att respektera andra personers rättigheter eller anseende; eller (b) för att skydda den nationella säkerheten, den allmänna ordningen (ordre puplic) eller folkhälsan eller den allmänna sedligheten. Artikel Konventionsstaterna skall respektera barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. 2. Konventionsstaterna skall respektera föräldrarnas och i förekommande fall, vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter att på ett sätt som är förenligt med barnets fortlöpande utveckling ge barnet ledning då det utövar sin rätt. 3. Friheten att utöva sin religion eller tro får underkastas endast sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga för att skydda den allmänna sedligheten eller andra personers grundläggande fri- och rättigheter. Artikel Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till föreningsfrihet och till fredliga sammankomster. 2. Utövandet av dessa rättigheter får inte underkastas andra inskränkningar än sådana som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna säkerheten, den allmänna ordningen (ordre puplic) för skyddandet av folkhälsan eller den allmänna sedligheten eller andra personers fri- och rättigheter. Artikel Inget barn får utsättas för godtyckliga eller olagliga ingripanden i sitt privat- och familjeliv, sitt hem eller sin korrespondens och inte heller för olagliga angrepp på sin heder och sitt anseende. 2. Barnet har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden eller angrepp. Artikel 17 Konventionsstaterna erkänner den viktiga uppgift som massmedier utför och skall säkerställa att barnet har tillgång till information och material från olika nationella och internationella källor, särskilt sådant som syftar till att främja dess sociala, andliga och moraliska välfärd och fysiska och psykiska hälsa. Konventionsstaterna skall för detta ändamål, (a) uppmuntra massmedier att sprida information och material av socialt och kulturellt värde för barnet och i enlighet med andan i artikel 29; (b) uppmuntra internationellt samarbete vad gäller produktion, utbyte och spridning av sådan information och sådant material från olika kulturer och nationella och internationella källor; (c) uppmuntra produktion och spridning av barnböcker; (d) uppmuntra massmedier att ta särskild hänsyn till de språkliga behoven hos ett barn som tillhör en minoritetsgrupp eller en urbefolkning; (e) uppmuntra utvecklingen av lämpliga riktlinjer för att skydda barnet mot information och material som är till skada för barnets välfärd, med beaktande av bestämmelserna i artiklarna 13 och

32 Artikel Konventionsstaterna skall göra sitt bästa för att säkerställa erkännandet av principen att båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Föräldrar eller, i förekommande fall, vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Barnets bästa skall för dem komma i främsta rummet. 2. För att garantera och främja de rättigheter som anges i denna konvention skall konventionsstaterna ge lämpligt bistånd till föräldrar och vårdnadshavare då de fullgör sitt ansvar för barnets uppfostran och skall säkerställa utvecklingen av institutioner, inrättningar och tjänster för vård av barn. 3. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barn till förvärvsarbetande föräldrar har rätt att åtnjuta den barnomsorg som de är berättigade till. Artikel Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och sociala åtgärder samt åtgärder i utbildningssyfte för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp, medan barnet är i föräldrarnas eller den ena förälderns, vårdnadshavares eller annan persons vård. 2. Sådana skyddsåtgärder bör, på det sätt som kan vara lämpligt, innefatta effektiva förfaranden för såväl upprättandet av sociala program som syftar till att ge barnet och dem som har hand om barnet nödvändigt stöd, som för andra former av förebyggande och för identifiering, rapportering, remittering, undersökning, behandling och uppföljning av fall av ovan beskrivna sätt att behandla barn illa samt, om så är lämpligt, förfaranden för rättsligt ingripande. Artikel Ett barn som tillfälligt eller varaktigt berövats sin familjemiljö eller som för sitt eget bästa inte kan tillåtas stanna kvar i denna miljö skall ha rätt till särskilt skydd och bistånd från statens sida. 2. Konventionsstaterna skall i enlighet med sin nationella lagstiftning säkerställa alternativ omvårdnad för ett sådant barn. 3. Sådan omvårdnad kan bl a innefatta placering i fosterhem, kafalah i islamsk rätt, adoption eller om nödvändigt, placering i lämpliga institutioner för omvårdnad om barn. Då lösningar övervägs skall vederbörlig hänsyn tas till önskvärdheten av kontinuitet i ett barns uppfostran och till barnets etniska, religiösa, kulturella och språkliga bakgrund. Artikel 21 Konventionsstater som erkänner och/eller tillåter adoption skall säkerställa att barnets bästa främst beaktas och skall, (a) säkerställa att adoption av ett barn godkänns endast av behöriga myndigheter, som i enlighet med tillämplig lag och tillämpliga förfaranden och på grundval av all relevant och tillförlitlig information beslutar att adoptionen kan tillåtas med hänsyn till barnets ställning i förhållande till föräldrar, släktingar och vårdnadshavare och att, om så krävs, de personer som berörs har givit sitt fulla samtycke till adoptionen på grund av sådan rådgivning som kan behövas; (b) erkänna att internationell adoption kan övervägas som en alternativ form av omvårdnad om barnet, om barnet inte kan placeras i en fosterfamilj eller adoptivfamilj eller inte kan tas om hand på lämpligt sätt i sitt hemland; (c) säkerställa att det barn som berörs av internationell adoption åtnjuter garantier och normer som motsvarar 32

33 dem som gäller vid nationell adoption; (d) vidta alla lämpliga åtgärder för att vid internationell adoption säkerställa att placeringen inte leder till otillbörlig ekonomisk vinst för de personer som medverkar i denna; (e) främja, där så är lämpligt, målen i denna artikel genom att ingå bilaterala eller multilaterala arrangemang eller överenskommelser och inom denna ram sträva efter att säkerställa att placeringen av barnet i ett annat land sker genom behöriga myndigheter eller organ. Artikel Konventionsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ett barn som söker flyktingstatus eller anses som flykting i enlighet med tillämplig internationell eller nationell rätt och tillämpliga förfaranden och oberoende av om det kommer ensamt eller är åtföljt av sina föräldrar eller någon annan person, erhåller lämpligt skydd och humanitärt bistånd vid åtnjutandet av de tillämpliga rättigheter som anges i denna konvention och i andra internationella instrument rörande mänskliga rättigheter eller humanitär rätt, som nämnda stater tillträtt. 2. För detta ändamål skall konventionsstaterna,på sätt de finner lämpligt, samarbeta i varje ansträngning som görs av Förenta nationerna och andra behöriga mellanstatliga organisationer eller icke-statliga organisationer, som samarbetar med Förenta nationerna, för att skydda och bistå ett sådant barn och för att spåra föräldrarna eller andra familjemedlemmar till ett flyktingbarn i syfte att erhålla den information som är nödvändig för att barnet skall kunna återförenas med sin familj. I så fall då föräldrar eller andra familjemedlemmar inte kan påträffas, skall barnet ges samma skydd som varje annat barn som varaktigt eller tillfälligt berövats sin familjemiljö av något skäl, i enlighet med denna konvention. Artikel Konventionsstaterna erkänner att ett barn med fysiskt eller psykiskt handikapp bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället. 2. Konventionsstaterna erkänner det handikappade barnets rätt till särskild omvårdnad och skall, inom ramen för tillgängliga resurser, uppmuntra och säkerställa att det berättigade barnet och de som ansvarar för dess omvårdnad får ansökt bistånd som är lämpligt med hänsyn till barnets tillstånd och föräldrarnas förhållanden eller förhållandena hos andra som tar hand om barnet. 3. Med hänsyn till att ett handikappat barn har särskilda behov skall det bistånd som lämnas enligt punkt 2 i denna artikel vara kostnadsfritt, då så är möjligt, med beaktande av föräldrarnas ekonomiska tillgångar eller ekonomiska tillgångarna hos andra som tar hand om barnet och skall syfta till att säkerställa att det handikappade barnet har effektiv tillgång till och erhåller undervisning och utbildning, hälso- och sjukvård, habilitering, förberedelser för arbetslivet och möjligheter till rekreation på ett sätt som bidrar till barnets största möjliga integrering i samhället och individuella utveckling, innefattande dess kulturella och andliga utveckling. 4. Konventionsstaterna skall i en anda av internationellt samarbete främja utbyte av lämplig information på området för förebyggande hälsovård och medicinsk, psykologisk och funktionell behandling av handikappade barn, innefattande spridning av och tillgång till information om habiliteringsmetoder, skol- och yrkesutbildning, i syfte att göra det möjligt för konventionsstater att förbättra sina möjligheter och kunskaper och vidga sin erfarenhet på dessa områden. Särskild hänsyn skall härvid tas till utvecklingsländernas behov. Artikel Konventionsstaterna erkänner barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering. Konventionsstaterna skall sträva efter att säkerställa att inget barn är berövat sin rätt att ha 33

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamlingen den 20 november 1989.

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamlingen den 20 november 1989. FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamlingen den 20 november 1989. Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter

Läs mer

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte

Läs mer

Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet

Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet Inledning och bakgrund Svenska Frisbeesportförbundet har vid sitt årsmöte 2008 antagit FN:s barnkonvention som ett rättesnöre att arbete efter

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Barnkonventionens 54 artiklar i sin helhet.

Barnkonventionens 54 artiklar i sin helhet. Barnkonventionens 54 artiklar i sin helhet. Artikel 1 I denna konvention avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller för landet. Artikel 2

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Artikel 1. I denna konvention avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet.

Artikel 1. I denna konvention avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. Artikel 1 I denna konvention avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. Artikel 2 1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Konventionen om barnets rättigheter Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Konventionen om barnets rättigheter Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Konventionen om barnets rättigheter Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Konventionen om barnets rättigheter med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Förord av barn-

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem i det fortsatta arbetet med barnkonventionen, t ex i arbetslag, på arbetsplatsträffar. Bild

Läs mer

BARN KONVEN TIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter

BARN KONVEN TIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter BARN KONVEN TIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter INNEHÅLL Sid. 4 Sid. 6 FÖRORD FÖRTECKNING ÖVER KONVENTIONENS ARTIKLAR Sid. 11 Sid. 11 Sid. 14 Sid. 35 Sid. 40 FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter antagen av FN s generalförsamling den 20 november 1989 Inledning Konventionsstaterna, som anser att, i enlighet med de principer som proklamerats i Förenta nationernas

Läs mer

Konventionen om barnets rättigheter Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Konventionen om barnets rättigheter Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Konventionen om barnets rättigheter Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Konventionen om barnets rättigheter med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Förord av barn-

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter antagen av FN s generalförsamling den 20 november 1989

FN:s konvention om barnets rättigheter antagen av FN s generalförsamling den 20 november 1989 FN:s konvention om barnets rättigheter antagen av FN s generalförsamling den 20 november 1989 Inledning Konventionsstaterna, som anser att, i enlighet med de principer som proklamerats i Förenta nationernas

Läs mer

FN:s konvention om BARNETS RÄTTIGHETER

FN:s konvention om BARNETS RÄTTIGHETER FN:s konvention om BARNETS RÄTTIGHETER Painotuote Innehållsförteckning Förord 4 KONVENTIONEN OM BARNETS RÄTTIGHETER Inledning 5 Del I 7 Art. 1 Definition av barn 7 Art. 2 Icke-diskriminering 7 Art. 3 Barnets

Läs mer

Barnens RäddningsArk

Barnens RäddningsArk Barnens RäddningsArk FN's konvention om Barnets Rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter består av 54 artiklar. FN:s konvention om Barnets Rättigheter antagen av FN:s generalförsamling den 20

Läs mer

FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER

FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER Sivu 1/11 FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER antagen av FN:s generalförsamling den 20 november 1989 Inledning Konventionsstaterna, som anser att, i enlighet med de principer som proklamerats i Förenta

Läs mer

Konvention om barnets rättigheter

Konvention om barnets rättigheter Antagen genom Generalförsamlingens resolution 44/25 den 20 november 1989 Trädde ikraft den 2 september 1990 Inledning Konventionsstaterna, som anser att, i enlighet med de principer som proklamerats i

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom socialtjänsten Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter Inledning

FN:s konvention om barnets rättigheter Inledning FN:s konvention om barnets rättigheter Inledning Konventionsstaterna, som anser att, i enlighet med de principer som proklamerats i Förenta nationernas stadga, erkännandet av den inneboende värdigheten

Läs mer

Stiftelsen Rättsstatens Vänner Seminarium 21 november 2011 Barnen i Rättssamhället. Texter och länkar. Riksdagsmotioner, några exempel

Stiftelsen Rättsstatens Vänner Seminarium 21 november 2011 Barnen i Rättssamhället. Texter och länkar. Riksdagsmotioner, några exempel Stiftelsen Rättsstatens Vänner Seminarium 21 november 2011 Barnen i Rättssamhället Texter och länkar FB 6 kap. om vårdnad, boende och umgänge (8 sidor) FN:s konvention om barnets rättigheter (13 sidor)

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Barnkonventionen består av 54 artiklar. Nedan presenteras samtliga dessa artiklar i sin fullständiga version. Artikel 1: Definition

Läs mer

Barnkonventionen och kulturen

Barnkonventionen och kulturen Barnkonventionen och kulturen - En översikt av artikel 13, 17 och 31 Susann Swärd Rättighetsfokus www.rattighetsfokus.se Maj 2013 Källor: FN:s Kommitté för barnets rättigheter samt UNICEF 1 Yttrandefrihet

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

barn konven tionen FN:s konvention om barnets rättigheter

barn konven tionen FN:s konvention om barnets rättigheter barn konven tionen FN:s konvention om barnets rättigheter innehåll Sid. 4 Sid. 6 Förord Förteckning över konventionens artiklar Sid. 11 Sid. 11 Sid. 14 Sid. 35 Sid. 40 FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER

Läs mer

Artikel 1. Ett barn det är varje människa i världen upp till 18 år. Om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet.

Artikel 1. Ett barn det är varje människa i världen upp till 18 år. Om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. Artikel 1 Ett barn det är varje människa i världen upp till 18 år. Om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. Artikel 1 Vem är barn i vår verksamhet? Vilka barn möter vi i vår

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

POLICY FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

POLICY FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER POLICY FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2007-11-26 ORSA KOMMUN Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen 1(2) 2012-01-17 Yttrande om hur BUFs förslag till ny skolorganisation stämmer med FNs Barnkonvention. I skrivelse från Anna Levin Katthammarsvik önskar hon svar på hur BUF/BUN kommer att beaktar -att alla

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom tandvården Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Motion om revidering av Barnkonventionen

Motion om revidering av Barnkonventionen Motion till partiet Enhets årsmöte 2015 Borås 2015-03-10 Motion om revidering av Barnkonventionen Barnkonventionen är 25 år gammal och lutar sig mot 90 år gamla texter, detta motionsförslag föreslår en

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD I STOCKHOLMS STAD Rapport 2009

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD I STOCKHOLMS STAD Rapport 2009 HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD I STOCKHOLMS STAD Rapport 2009 Del I Bilagor April 2009 Projektledare: Kickis Åhré Älgamo Projektadministratör : Ulla-Britt Fingal Bild: Systerjouren Somaya HEDERSRELATERAT

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN

Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den 10 december 1948 antog FN det första internationella dokument som erkänner att alla människor har samma värde och rättigheter.

Läs mer

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

Barnrättsbaserat beslutsunderlag

Barnrättsbaserat beslutsunderlag Barnrättsbaserat beslutsunderlag - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen Varför ett barnrättsbaserat beslutsunderlag? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning för sedan

Läs mer

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Kommunledningsförvaltningen Anneli Wiker Annelie.Wiker@kristinehamn.se Datum 2016-04-04 Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen Sammanfattning Folkhälsoenheten har fått

Läs mer

Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen

Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Kommunledningsförvaltningen Anneli Wiker Annelie.Wiker@kristinehamn.se 2016-04-04 Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen Sammanfattning Folkhälsoenheten har fått i uppdrag

Läs mer

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter.

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. Barn har rätt att bli lyssnade på Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. BRIS I en dialog som fungerar finns jag tillsammans med andra. Där finns någon som lyssnar på mig och där får jag möjlighet

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA ARTIKEL 1 Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG Verksamhetsåret 2012/2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom förskolan och skolan Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk

Läs mer

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Förskolan Humlan Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter Barn har rätt att bli lyssnade på Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter I en dialog som fungerar finns jag tillsammans med andra. Där finns någon som lyssnar på mig och där får jag möjlighet

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2014-04-28, 31. Barnplan för Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Antagen av kommunfullmäktige 2014-04-28, 31. Barnplan för Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Antagen av kommunfullmäktige 2014-04-28, 31 Barnplan för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 1 FN s barnkonvention... 1 Trygga och goda uppväxtförhållanden...

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. 1 FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen definierar vilka

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM

UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM Ungdomspolitiskt program, Mora kommun Daterad 2009-11-16 Fastställd Kommunfullmäktige 2009-11-16 Reviderad - Produktion Kommunledningskontoret Dnr 2009/138 030 Dokument Winess,

Läs mer

Barnkonventionen och den nya skollagen (2010:800)

Barnkonventionen och den nya skollagen (2010:800) Barnkonventionen och den nya skollagen (2010:800) - Exempel på hur barnkonventionen reflekteras i skollagen RÄTT TILL UTBILDNING (ART. 28)... 2 SKOLDISCIPLIN (ART. 28)... 3 SYFTE MED UTBILDNINGEN (ART.

Läs mer

Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27. www.uppsala.

Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27. www.uppsala. A b c Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27 www.uppsala.se Förord Konventionen om barnets rättigheter sätter barnets behov

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Barnets bästa. Nyckelord: mänskliga rättigheter, likabehandling. Innehåll

Barnets bästa. Nyckelord: mänskliga rättigheter, likabehandling. Innehåll 1 Barnets bästa Material Time Age A4 45 min 10-12 Nyckelord: mänskliga rättigheter, likabehandling Innehåll En gruppdiskussion där eleverna får diskutera vilka behov ett barn har för att vara trygga, lyckliga

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA Verksamhetsåret 2015/2016 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika rättigheter

Läs mer

FN:s allmänna förklaring

FN:s allmänna förklaring Page 1 of 5 FN:s allmänna förklaring Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter och dess fakultativa protokoll

FN:s konvention om barnets rättigheter och dess fakultativa protokoll FN:s konvention om barnets rättigheter och dess fakultativa protokoll FINLANDS FN-FÖRBUND UNA FINLAND Utgivare: Suomen YK-liitto www.ykliitto.fi Inledning: Tuomas Kurttila Tryckeri: Sälekarin Kirjapaino

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011

Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011 Olika Lika BARN DÄR HÄR DÅ NU Barnkonventionen Barnkonventionen FN:s konvention om barnets

Läs mer

Barnrättsbaserat beslutsunderlag. - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen i Region Kronoberg

Barnrättsbaserat beslutsunderlag. - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen i Region Kronoberg Barnrättsbaserat beslutsunderlag - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen i Region Kronoberg Varför ett barnrättsbaserat beslutsunderlag? Barnkonventionen har varit juridiskt bindande

Läs mer

Revidering av Barnets rättigheter i Karlsborg Handlingsplan för FN:s barnkonvention

Revidering av Barnets rättigheter i Karlsborg Handlingsplan för FN:s barnkonvention TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2015-06-12 xxx Arbetsgruppen för barnkonventionen Kommunfullmäktige Revidering av Barnets rättigheter i Karlsborg Handlingsplan för FN:s barnkonvention Förslag till

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

MR-kortleken. När riskerar du att diskriminera? Var går gränsen för en acceptabel jargong på en arbetsplats?

MR-kortleken. När riskerar du att diskriminera? Var går gränsen för en acceptabel jargong på en arbetsplats? Artikel 1: Frihet och jämlikhet MR-kortleken Är det alltid rätt att behandla alla på samma sätt? Artikel 2: Icke-diskriminering Vilka är diskrimineringsgrunderna? Saknar du någon diskrimineringsgrund?

Läs mer

Elizabeth Englundh. Sveriges Kommuner och Landsting. Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. elizabeth.englundh@skl.se www.gorbarnstarkare.skl.

Elizabeth Englundh. Sveriges Kommuner och Landsting. Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. elizabeth.englundh@skl.se www.gorbarnstarkare.skl. Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting elizabeth.englundh@skl.se www.gorbarnstarkare.skl.se Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Stat Landsting SKL överenskommelse

Läs mer