Konventionen om barnets rättigheter Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konventionen om barnets rättigheter Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige"

Transkript

1 Konventionen om barnets rättigheter Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

2 Konventionen om barnets rättigheter med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Förord av barn- äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér 1

3 2 Konventionen om barnets rättigheter inklusive Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Ny upplaga med anledning av konventionens 25-årsjubileum Omslagsfoto: Folio/Petri Artturi Asikainen Tryck: Elanders, november 2014 Artikelnummer: S ISBN:

4 Innehåll Förord... 5 Barn ska tas på allvar ett kvarts sekel med barnkonventionen Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige... 8 All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan

5 Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn...17 Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv Förteckning över konventionens artiklar Konventionen om barnets rättigheter...22 Inledning...22 Del I...24 Del II...46 Del III Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi

6 Förord Barn ska tas på allvar ett kvarts sekel med barnkonventionen Sverige ska vara ett av de bästa länderna att växa upp i. Varje flicka och pojke ska kunna känna sig trygg och ges de bästa förutsättningarna för att utveckla sin potential. Barn är fullvärdiga medlemmar i det demokratiska samhället och ska växa som fritt tänkande människor och delta på egna villkor i samhällsutvecklingen. Rättigheterna och livsvillkoren för barn i Sverige ska fullt ut uppfylla de krav som barnkonventionen innebär. Barnkonventionen är det mest ratificerade traktatet om mänskliga rättigheter i historien. Rättigheterna i barnkonventionen är dock annorlunda än i andra konventioner. Konventionen är givetvis ett juridiskt dokument men den är också ett visionärt politiskt dokument som stakar ut nödvändiga steg i utvecklingen av ett demokratiskt samhälle. Genom att förverkliga konventionens bestämmelser bygger vi ett samhälle som tar hänsyn inte bara till barnen idag utan även att barn i kommande generationer får de bästa förutsättningarna att växa. Inte minst därför är det av största vikt att barnen själva känner till sina rättigheter. Vårt arbete idag kommer att prägla samhällsutvecklingen för framtida generationer. Det har alltså gått ett kvarts sekel sedan FN:s generalförsamling antog konventionen om barnets rättigheter. Sedan dess har nästan alla världens länder anslutit sig till 5

7 konventionen. Sverige ratificerade konventionen redan 1990 och har genom detta förbundit sig att genomföra konventionens bestämmelser och garantera rättigheterna till varje enskilt barn. De senaste 25 årens arbete ska inte bara fortsätta utan intensifieras. Därför har vi påbörjat arbetet med att inkorporera konventionen, dvs. göra barnkonventionen till svensk lag. Genom inkorporering blir konventionen ett slags skyddsnät för alla beslut och verksamheter som rör barn. Även i de fall, om än få, där den nuvarande lagstiftningen eller dess praktiska tillämpning brister. Myndigheterna kommer att ha barnkonventionen som laglig grund i all sin verksamhet och som det yttersta rättesnöret för sin verksamhet. Jag hoppas också att vi ska kunna införliva dessa rättigheter i vårt sätt att tänka, i vårt sätt att arbeta, i vårt sätt att möta barnen. Vi ska ta barn på allvar det är konventionens budskap för oss alla, beslutsfattare och föräldrar, yrkesspecialister och tjänstemän, liksom övriga vuxna. Luta er framåt eller sätt er på huk för att höra bättre vad barnet har att säga det är alltid något mycket viktigt! Därför uppmanar jag dig att noga läsa och samtala och sprida kunskap om barnkonventionen och dess tilläggsprotokoll. Jag är övertygad om att de inom kort kommer att bli en viktig del av den svenska lagstiftningen och, i och med det, direkt tillämpbara i alla situationer som rör barn. Vi ska inte behöva vänta i 25 år till för att garantera varje enskild flicka eller pojke de bästa möjliga förutsättningarna för deras utveckling. Barnkonventionen ska bli lag så fort som möjligt! Stockholm, november 2014 Åsa Regnér Barn- äldre- och jämställdhetsminister 6

8 1 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Riksdagen har den 1 december 2010 godkänt den strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige som regeringen har föreslagit i propositionen Strategi för att stärka barnets rättigheter (prop. 2009/10:232). Denna broschyr innehåller den av riksdagen godkända strategin. För att stärka barnets rättigheter i Sverige ska följande strategi gälla: All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. 8

9 Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Strategin syftar till att stärka barnets rättigheter i Sverige. Den ersätter den strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige som gällt sedan Strategin består av ett antal principer. Dessa uttrycker grundläggande förutsättningar för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Strategin utgår från de mänskliga rättigheter som varje barn upp till 18 år ska tillförsäkras enligt internationella överenskommelser, särskilt de åtaganden som följer av konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen.) Rättigheterna ska tillförsäkras alla barn oavsett bl.a. ålder, kön och funktionsnedsättning (barnkonventionen artikel 2). Avsikten är att strategin ska vara en utgångspunkt för offentliga aktörer på statlig och kommunal nivå som i sina verksamheter ska säkerställa barnets rättigheter. Den vänder sig således till riksdag, regering, statliga myndigheter, landsting och kommuner. Rättsväsendet har i detta sammanhang en viktig roll i att säkerställa barnets rättigheter utifrån gällande lagstiftning. Strategin syftar till att stärka barnets rättigheter inom alla berörda områden och verksamheter på statlig och kommunal nivå. De åtgärder som genomförs utifrån strategin kommer att se olika ut för olika aktörer och förändras i takt med samhällsutvecklingen, omvärldsförändringar och kunskapen om barns levnadsvillkor. Det är också i berörda verksamheter som uppföljningar och omprövningar vid behov sker av de prioriteringar, beslut och åtgärder som genomförs. De insatser som regeringen initierar och genomför inom barnrättspolitiken kommer att utgå från strategin och följas upp och redovisas till riksdagen. Strategin kommer också att ses över och följas upp med jämna mellanrum för att säkerställa att den är effektiv och användbar för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Barnkonventionen uttrycker ett förhållningssätt till barn som sätter barnet i fokus vid beslut eller åtgärder som kan beröra ett enskilt barn eller en grupp barn. Detta barnperspektiv innebär att 9

10 inför ett beslut eller en åtgärd ska ansvarig beslutsfattare överväga om det berör barnet eller barnen och i så fall på vilket sätt. Att anamma ett barnperspektiv handlar både om attityder, kunskap och arbetssätt. Det speglar synen på barn som fullvärdiga medborgare och kompetenta individer som ska bemötas med respekt i alla sammanhang. Om åtgärden eller beslutet bedöms få konsekvenser för barnet eller barnen ska hänsyn tas till de mänskliga rättigheter som barn har enligt bl.a. barnkonventionen. Att på så sätt säkerställa barnets rättigheter i åtgärder eller vid beslut som rör barn innebär att ha ett barnrättsperspektiv. Det krävs tydlig styrning på alla nivåer i samhället för att säkerställa att barnets rättigheter genomsyrar arbets- och beslutsprocesser. Det innebär att lagar och andra författningar och deras tillämpning måste vara i samklang med barnkonventionen och att kunskap om barnets rättigheter sprids till barn, föräldrar och relevanta yrkesgrupper. Vidare måste kunskap om barns levnadsvillkor ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Beslut och åtgärder som har konsekvenser för barn måste också följas upp ur ett barnrättsperspektiv. För att stärka barnets rättigheter krävs också samverkan mellan de olika aktörerna. All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen Enligt barnkonventionen ska staten vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns i konventionen (artikel 4). Barnrättskommittén, som har till uppgift att granska staternas genomförande av konventionen, har både i sina s.k. General Comments och i sina periodiska rekommendationer till bl.a. Sverige påpekat vikten av att relevanta lagar stämmer överens med barnkonventionen (General Comments No. 5, 2003). Lagstiftningen är statens främsta instrument för att garantera att barnets rättigheter tillgodoses i verksamheter, beslut och åtgärder som rör det enskilda barnet och barn som kollektiv. All 10

11 lagstiftning som rör barn ska därför utformas i överensstämmelse med normerna i barnkonventionen och andra internationella traktat som reglerar barnets rättigheter. Det finns inget hinder för att den svenska lagstiftningen går längre än de internationella åtagandena när det gäller barnets rättigheter (artikel 41). Det är viktigt att hela lagstiftningskedjan, från utredningsdirektiv till beslut i riksdagen, präglas både av ett barnperspektiv och ett barnrättsperspektiv. Även remissförfarandet är en viktig del av lagstiftningsarbetet och involverar såväl offentliga aktörer som det civila samhället. Remissinstanserna har på så sätt ett ansvar att utifrån sina verksamhetsområden beakta barnets rättigheter i sina yttranden över olika lagförslag. Barnombudsmannen har en särskild roll i att uppmärksamma att lagar och andra författningar samt deras tillämpning stämmer överens med barnkonventionen och till regeringen föreslå de författningsändringar eller andra åtgärder som behövs. Lagstiftningen ska främja och skydda barnets rättigheter på ett effektivt sätt. Barnkonventionens grundläggande principer bör iakttas i utformandet av all relevant lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd, oavsett sakområde. Dessa grundläggande principer är förbudet mot diskriminering av barn, kravet på att vid alla beslut som rör barn ta särskild hänsyn till barnets bästa, barnets rätt till liv och utveckling samt barnets rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som berör honom eller henne (artiklarna 2, 3, 6, 12). Centralt för lagstiftningsarbetet är dessutom statens skyldighet att respektera och främja föräldrarnas och andra vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter (bl.a. artiklarna 3, 5, 9, 14, 18). Myndigheter, kommuner och landsting ska tolka och tillämpa lagar och förordningar så att åtagandena enligt barnkonventionen och andra internationella överenskommelser som rör barnets rättigheter respekteras i praktiken, i beslut och åtgärder. 11

12 Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang Barnkonventionen och andra internationella instrument för mänskliga rättigheter tillerkänner barnet rätt till trygghet och skydd, mänsklig värdighet och fysisk integritet. I enlighet med barnkonventionen ska barnet skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, men även skyddas mot utnyttjande, vanvård eller försumlig behandling. Barnrättskommittén har lyft fram staternas skyldighet att säkerställa att barn skyddas mot alla former av våld (General Comments No. 8, 2006). Våld mot barn kan förekomma i barnets relationer med närstående, med övriga vuxna och med andra barn. Det drabbar barn i alla åldrar, från spädbarn till ungdomar. Det kan ske i olika sammanhang såsom i hemmet, i skolan, på fritiden och genom olika sociala medier. Våld mot barn ska förebyggas och bekämpas med alla till buds stående medel. Flera olika aktörer såsom skolan, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och polisen har ett ansvar att ge barn det skydd de har rätt till. För att effektivt bekämpa alla former av våld krävs också samverkan mellan ansvariga aktörer med utgångspunkt i barnets bästa. Det är viktigt att tidigt upptäcka och erbjuda stöd till både barnet och familjen. Det är också viktigt att barn som utsätts för våld i olika sammanhang kan få det stöd, den rehabilitering och det skydd som de behöver. Även förövarna behöver stödinsatser. Det gäller både när det handlar om barn som begår övergrepp mot eller utsätter andra barn för våld och vuxna förövare. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem Enligt barnkonventionens artikel 12 ska staten tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. Detta är 12

13 en av de grundläggande principerna i barnkonventionen och ska därför finnas med i tolkningen av de övriga artiklarna. Barnrättskommittén har också lyft fram vikten av att stärka barnets möjligheter att uttrycka sina åsikter (General Comments No. 12, 2009). Artikel 12 anger också att barnet ska beredas möjlighet att höras i olika typer av domstolsärenden som rör barnet, direkt, genom företrädare eller genom lämpligt organ. Även i andra administrativa förfaranden ska barnet beredas möjlighet att höras. Det kan handla om sådana beslut som rör barnets utbildning, hälso- och sjukvård för barnet och åtgärder inom socialtjänsten som rör barnet. Av detta följer att all relevant lagstiftning ska vara utformad på ett sådant sätt att barnets rätt att uttrycka sina åsikter tillgodoses. För att ge barnet förutsättningar att uttrycka sina åsikter krävs det att ansvariga aktörer har kunskap om hur denna rättighet ska förverkligas i den egna verksamheten. Det innebär att det måste finnas kunskap om och utarbetade arbetssätt för hur barnets åsikter på bästa sätt kan inhämtas, utifrån barnets ålder och mognad. Det är viktigt att miljön känns trygg för barnet och att metoder och arbetssätt är väl anpassade till barnets förutsättningar. Det innebär att barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få möjlighet att höras inte begränsas till tal utan kan inhämtas genom olika uttrycksmedel (artikel 13). I alla beslut som rör barn bör det framgå hur barnets åsikter har inhämtats och beaktats. Artikel 12 innehåller inga specifika åldersgränser. Begreppet mognad är inte heller definierat. Det innebär att man i varje enskilt ärende måste bedöma barnets förmåga att förstå det som han eller hon ska uttrycka sin åsikt om och anpassasituationen och informationen utifrån det. Barnkonventionens artikel 12 kräver inte bara att barnet fritt ska få uttrycka sina åsikter och ha möjlighet att höras i domstolsförfaranden, direkt, genom företrädare eller genom lämpligt organ, och i andra administrativa förfaranden. Åsikterna ska dessutom tillmätas betydelse. Det innebär att man när barnets åsikter har inhämtats, ska göra en bedömning där barnets åsikter 13

14 tillmäts betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Man bör i såväl inhämtandet av barnets åsikter som i bedömningen av hur de ska användas ta hänsyn till barnets situation, ett barn kan till exempel hamna i en svår lojalitetskonflikt. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken Enligt barnkonventionen åtar sig konventionsstaterna att genom lämpliga och aktiva åtgärder göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland såväl barn som vuxna (artikel 42). Barnrättskommittén har framhållit vikten av att barn får kunskap om sina rättigheter (General Comments No. 1, 2001). Barnet har också enligt barnkonventionen rätt till tillgång till information, särskilt sådan som rör barnets välfärd och fysiska och psykiska hälsa (artikel 17). För att barnets rättigheter ska kunna tillgodoses behöver barn ha kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Det förutsätter bl.a. att information om barnets rättigheter ska finnas och vara anpassad till barns olika behov och förutsättningar. Lärare och personal inom förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen spelar en särskilt viktig roll i att ge barnet kunskap om sina rättigheter. Barnets rättigheter ska tillgodoses, som medborgare, patient, konsument eller elev. Det ställer krav på att myndigheter, landsting och kommuner inom sina verksamhetsområden förmedlar och tillhandahåller anpassad information till barn om deras rättigheter och hur rättigheterna kan tillgodoses. Det gäller såväl i enskilda ärenden som i frågor där barn som kollektiv är berörda. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap I föräldrarnas ansvar ingår att ge barnet ledning och råd då barnet utövar de rättigheter som erkänns i konventionen. Staten 14

15 ska enligt konventionen ge lämpligt bistånd till föräldrar och vårdnadshavare då de fullgör sitt ansvar för barnets uppfostran och utveckling (artiklarna 5, 18). Alla offentliga aktörer har ett ansvar och en skyldighet att gripa in när föräldrarna inte klarar av sin föräldraroll och när barnets rättigheter inte tillgodoses inom familjen (artikel 19). Föräldrarna är de som står närmast barnet och som ska se till barnets behov och bevaka sitt barns rättigheter, i förhållande till exempelvis förskolan, skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Det är därför viktigt att föräldrar får kunskap om de rättigheter barn har och vad dessa rättigheter innebär genom de verksamheter på framförallt kommunal nivå som kommer i kontakt med föräldrar. Även Barnrättskommittén har uppmärksammat detta (General Comments No. 7, 2005). Det är särskilt viktigt att nå blivande och nyblivna föräldrar. Mödra- och barnhälsovården har ett särskilt ansvar för att förmedla kunskap om barns behov och utveckling i relation till de rättigheter barn har. Socialtjänsten har också ett ansvar genom det stöd som ges till barn och föräldrar i utsatta situationer. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter En central princip i barnkonventionen är att barnets bästa särskilt ska uppmärksammas vid alla åtgärder som rör barn (artikel 3). Det innebär att hänsyn ska tas till alla samlade rättigheter som barnet har enligt konventionen och till de behov och intressen som det enskilda barnet har. Inför ett beslut eller en åtgärd ska därför ansvarig beslutsfattare överväga om beslutet eller åtgärden berör barnet eller barnen och i så fall på vilket sätt, dvs. ha ett barnperspektiv. Om åtgärden eller beslutet bedöms få konsekvenser för barnet eller barnen ska hänsyn tas till de mänskliga rättigheter som barn har enligt bl.a. barnkonvent- 15

16 ionen. Att på så sätt säkerställa barnets rättigheter i åtgärder eller vid beslut som rör barn innebär att ha ett barnrättsperspektiv. Kunskapen om barnets rättigheter och vad dessa rättigheter innebär i praktiken är därför en grundförutsättning för att i det dagliga arbetet leva upp till åtagandena enligt konventionen. Således behöver de beslutsfattare och de yrkesgrupper vars arbete rör barn ha en gedigen kunskap om vilka rättigheter barn har, om hur rättigheterna kommer till uttryck i svensk lagstiftning och om hur dessa på bästa sätt kan omsättas i deras respektive verksamheter. Barnrättskommittén har påpekat vikten av utbildning om barnets rättigheter till berörda yrkesgrupper (General Comments No. 5, 2003). Det är viktigt att det i yrkesutbildningar för dem som ska arbeta med eller för barn ingår utbildning om barns utveckling, behov, förutsättningar och rättigheter. Arbetsgivare på statlig och kommunal nivå ansvarar för att berörda yrkesgrupper erbjuds en fortlöpande och lämplig kompetensutveckling. Dessa yrkesgrupper har också ett ansvar att utveckla och behålla kunskapen om barnets rättigheter och dess omsättning i praktiken. Arbetsmetoder som på ett systematiskt och långsiktigt sätt kan stärka barnets rättigheter i beslut och åtgärder som rör barn är en viktig del i detta. Det är angeläget att de erfarenheter och kunskaper som finns av att arbeta med barnets rättigheter och barnkonventionens tillämpning i olika verksamheter sprids och att det sker en dialog och samverkan i dessa frågor mellan aktörer på statlig och kommunal nivå. Dialog mellan berörda aktörer kan också bidra till att minska de existerande skillnaderna mellan kommuner och mellan landsting i genomförandet av konventionen. De offentliga aktörerna bör dessutom verka för ett erfarenhetsutbyte och en dialog med relevanta frivilligorganisationer och med barn och unga. Kunskaps- och erfarenhetsutbyte om barnets rättigheter innefattar också en internationell dimension. Barnets mänskliga rättigheter är i fokus inom många internationella organ och utvecklas ständigt. Sveriges aktiva medverkan är en viktig del i 16

17 att åstadkomma en förbättrad praktisk tillämpning av de rättigheter barn har. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan Barnkonventionen förmedlar en helhetssyn på barnet. De olika artiklarna hänger samman och förutsätter varandra. Ansvaret för verksamheter som rör barn delas mellan stat och kommun och mellan centrala, regionala och lokala myndigheter. Därför är det viktigt med samverkan för att möjliggöra en helhetssyn på barnet (General Comments No. 5, 2003 och General Comments No. 7, 2005). Detta ska ske med utgångspunkt i barnets rättigheter, behov och intressen. Det kan till exempel handla om samverkan kring utsatta barn eller barn med särskilda behov. Kommuner och landsting har ansvaret för de flesta av verksamheterna som rör barns levnadsvillkor och säkerställandet av deras rättigheter. Därför är det mycket angeläget att samverka på kommunal nivå och att utbyta erfarenheter inom den egna verksamheten men även med andra berörda aktörer med utgångspunkt i barnets rättigheter. De statliga myndigheter som arbetar med frågor och verksamheter som rör barn har i sin tur ett ansvar att skapa förutsättningar för samverkan och samordning med utgångspunkt i barnets rättigheter inom den egna myndigheten, i förhållande till andra myndigheter och i relation till den samverkan och styrning som sker gentemot kommuner och landsting. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn För att kunna vidta lämpliga åtgärder och göra prioriteringar som rör barn är det nödvändigt att ha god kunskap om barns levnadsvillkor på lokal, regional och nationell nivå. Barnrättskommittén 17

18 rekommenderar staterna att göra kontinuerliga kartläggningar och datainsamlingar (General Comments No. 5, 2003). Barns behov och förutsättningar är föränderliga över tid varför det är viktigt att ha aktuell kunskap om barns levnadsvillkor. Denna inhämtas genom såväl kvalitativa och kvantitativa kartläggningar som studier och forskning. Det kan exempelvis röra sig om kunskap om ekonomin för olika barnfamiljer, situationen för utsatta barn, barns fysiska och psykiska hälsa, barns tillgång till kultur och möjlighet till eget skapande och barns skolresultat. Barns egna åsikter är en viktig kunskapskälla då utredningar, kartläggningar och andra studier genomförs som rör barn. Därigenom blir barn också delaktiga i de prioriteringar som görs. För att säkerställa att barn inte diskrimineras enligt artikel 2 i barnkonventionen är det viktigt att den kunskap om barns levnadsvillkor som samlas in möjliggör jämförelser utifrån olika bakgrundsfaktorer, men även jämförelser mellan lokal, regional, nationell och internationell nivå. Det finns också ett behov av att ge en helhetsbild av och följa hur insatser på olika områden tillsammans påverkar utvecklingen av barns levnadsvillkor. Samverkan för och samordning av insamling av data är centralt för att utbyta erfarenheter och möjliggöra jämförelser. Det är också en grund för åtgärder och utformning av verksamheter som vänder sig till barn. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn (artikel 3) och alla rättigheterna i konventionen ska respekteras på alla nivåer i samhället. Detta kräver kontinuerliga analyser av konsekvenserna av beslut, så kallade barnkonsekvensanalyser, och utvärderingar av vilka faktiska konsekvenser beslut och åtgärder har fått för barn. Det gäller både beslut och åtgärder som rör det enskilda barnet och generella beslut och åtgärder som rör barn. Genom uppföljningar och utvärderingar 18

19 kan man dessutom identifiera behovet av nya lagbestämmelser och andra insatser för att stärka barnets rättigheter. Uppföljningar och utvärderingar av beslut och åtgärder som rör barn ska alltid göras utifrån ett barnrättsperspektiv, dvs. grundas på normerna och principerna etablerade av bl.a. barnkonventionen. Det förutsätter en tydlig och aktiv styrning på alla nivåer. Beslutsfattare och tjänstemän vars arbete rör barn behöver systematiskt skaffa sig kunskap om hur barnets rättigheter tillgodoses inom deras respektive områden. Detta gäller särskilt i beslut och åtgärder på kommunal nivå som rör det enskilda barnet. Myndigheter som utövar tillsyn inom områden som berör barn bidrar till en systematisk uppföljning av barnets rättigheter och intressen. Dessa aktörer är centrala för att barnets rättigheter ska kunna tillgodoses. De kan utifrån sina granskningar visa på brister inom de berörda verksamheterna som behöver åtgärdas för att förbättra barns levnadsvillkor och tillämpningen av barnets rättigheter. Det ingår också i Barnombudsmannens uppdrag att systematiskt följa upp och utvärdera tillämpningen av barnkonventionen i verksamheter som rör barn. Det är viktigt att barn själva får uttrycka sina åsikter i samband med uppföljningar och utvärderingar av beslut och åtgärder som rör dem, t.ex. när det gäller det stöd eller den vård de får. 19

20 2 Förteckning över konventionens artiklar Del I Art 1 Definition av barn Art 2 Icke-diskriminering Art 3 Barnets bästa Art 4 Genomförande av rättigheterna Art 5 Föräldrarnas ledning Art 6 Rätt till liv och överlevnad Art 7 Rätt till namn och nationalitet Art 8 Rätt att behålla identitet Art 9 Åtskiljande från föräldrar Art 10 Familjeåterföreningar Art 11 Olovligt bortförande Art 12 Åsiktsfrihet och rätten till att bli hörd Art 13 Yttrande och informationsfrihet Art 14 Tanke- samvets- och religionsfrihet Art 15 Förenings- och församlingsfrihet Art 16 Rätt till privat- och familjeliv Art 17 Massmediers roll Art 18 Uppfostran och utveckling Art 19 Skydd mot övergrepp Art 20 Alternativ omvårdnad Art 21 Adoption Art 22 Flyktingbarn Art 23 Handikappade barn Art 24 Hälsa- och sjukvård Art 25 Översyn avseende omhändertagna barn 20

21 Art 26 Social trygghet Art 27 Levnadsstandard Art 28 Utbildning, rätt till Art 29 Utbildning, syfte Art 30 Minoritets- och urbefolkningsbarn Art 31 Vila och fritid Art 32 Skydd mot ekonomiskt utnyttjande Art 33 Skydd mot narkotika Art 34 Skydd mot sexuellt utnyttjande Art 35 Förhindrande av handel med barn Art 36 Skydd mot annat utnyttjande Art 37 Skydd mot tortyr och dödsstraff Art 38 Skydd mot väpnade konflikter Art 39 Rehabilitering Art 40 Straffprocess och kriminalvård Art 41 Förhållande till mer långtgående bestämmelser Del II Art 42 Informationsskyldighet om konventionen Art 43 Kommittén för barnets rättigheter Art 44 Implementeringsrapporter Art 45 Kommitténs arbetsmetoder Del III Art 46 Undertecknande Art 47 Ratificering Art 48 Anslutning Art 49 Ikraftträdande Art 50 Ändringar Art 51 Reservationer Art 52 Uppsägning Art 53 Depositarie Art 54 Originaltexter 1) Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter 2) Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter om handel med barn, barn prostitution och barnpornografi 21

22 3 Konventionen om barnets rättigheter Antagen av FNs generalförsamling den 20 november Regeringen beslutade den 21 juni 1990 att ratificera konventionen(prop. 1989/90:107). Ratifikationsinstrumentet deponerades hos FN:s generalsekreterare den 29 juni Konventionen trädde i kraft den 2 september 1990 (SÖ 1990:2). Inledning Konventionsstaterna, som anser att, i enlighet med de principer som proklamerats i Förenta nationernas stadga, erkännandet av den inneboende värdigheten hos alla medlemmar av människosläktet och av deras lika oförytterliga rättigheter utgör grundvalen för frihet, rättvisa och fred i världen, som beaktar att Förenta nationernas folk i stadgan på nytt bekräftat sin tro på de grundläggande mänskliga rättigheterna och beslutat främja sociala framsteg och bättre levnadsvillkor under större frihet, som erkänner att Förenta nationerna i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter proklamerat och kommit 22

23 överens om att envar är berättigad till alla de fri- och rättigheter som däri anges, utan åtskillnad av något slag, såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt, som erinrar om att Förenta nationerna i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna proklamerat att barn har rätt till särskild omvårdnad och hjälp, som är övertygade om att familjen, såsom den grundläggande enheten i samhället och den naturliga miljön för alla dess medlemmars och särskilt för barnens utveckling och välfärd, bör ges nödvändigt skydd och bistånd så att den till fullo kan ta på sig sitt ansvar i samhället, som erkänner att barnet, för att kunna uppnå en fullständig och harmonisk utveckling av sin personlighet, bör växa upp i en familjemiljö, i en omgivning av lycka, kärlek och förståelse, som anser att barnet till fullo bör förberedas för ett självständigt liv i samhället och uppfostras enligt de ideal som proklamerats i Förenta nationernas stadga, och särskilt i en anda av fred, värdighet, tolerans, frihet, jämlikhet och solidaritet, som beaktar att behovet att ge barnet särskild omvårdnad fastslagits i 1924 års Genévedeklaration om barnets rättigheter och i deklarationen om barnets rättigheter, vilken antogs av generalförsamlingen den 20 november 1959, och erkänts i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (särskilt artiklarna 23 och 24), den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (särskilt artikel 10) samt i stadgar och tillämpliga instrument för fackorgan och internationella organisationer som ägnar sig åt barnens välfärd, som beaktar att, såsom anges i deklarationen om barnets rättigheter, barnet på grund av sin fysiska och psykiska omognad behöver särskilt skydd och särskild omvårdnad innefattande lämpligt rättsligt skydd, såväl före som efter födseln, 23

24 som erinrar om bestämmelserna i deklarationen om sociala och rättsliga principer rörande skydd av och omsorg om barn, särskilt med hänsyn till nationell och internationell placering i fosterhem och adoption; Förenta nationernas minimistandardregler för rättsskipning rörande ungdomsbrottslighet (Pekingreglerna) samt deklarationen om skydd av kvinnor och barn i nödsituationer och vid väpnad konflikt, som erkänner att det i alla länder i världen finns barn som lever under exceptionellt svåra förhållanden och att sådana barn kräver särskild uppmärksamhet, som tar vederbörlig hänsyn till vikten av varje folks traditioner och kulturella värden när det gäller barnets skydd och harmoniska utveckling, som erkänner betydelsen av internationellt samarbete för att förbättra barns levnadsvillkor i varje land, särskilt i utvecklingsländerna, har kommit överens om följande: Del I Artikel 1 I denna konvention avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. Artikel 2 1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska 24

25 eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. 2. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro. Artikel 3 1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. 2. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder. 3. Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal, och lämplighet samt behörig tillsyn. Artikel 4 Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns i denna konvention. I fråga om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter skall konventionsstaterna vidta sådana åtgärder med utnyttjande till det yttersta av sina till- 25

26 gängliga resurser och, där så behövs, inom ramen för internationellt samarbete. Artikel 5 Konventionsstaterna skall respektera det ansvar och de rättigheter och skyldigheter som tillkommer föräldrar eller där så är tillämpligt, medlemmar av den utvidgande familjen eller gemenskapen enligt lokal sedvänja, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, att på ett sätt som står i överensstämmelse med den fortlöpande utvecklingen av barnets förmåga ge lämplig ledning och råd då barnet utövar de rättigheter som erkänns i denna konvention. Artikel 6 1. Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet. 2. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Artikel 7 1. Barnet skall registreras omedelbart efter födelsen och skall ha rätt från födelsen till ett namn, rätt att förvärva ett medborgarskap och så långt det är möjligt, rätt att få vetskap om sina föräldrar och bli omvårdat av dem. 2. Konventionsstaterna skall säkerställa genomförandet av dessa rättigheter i enlighet med sin nationella lagstiftning och sina åtaganden enligt tillämpliga internationella instrument på detta område, särskilt i de fall då barnet annars skulle vara statslöst. 26

27 Artikel 8 1. Konventionsstaterna åtar sig att respektera barnets rätt att behålla sin identitet, innefattande medborgarskap, namn och släktförhållanden såsom dessa erkänns i lag, utan olagligt ingripande. 2. Om ett barn olagligt berövas en del eller hela sin identitet, skall konventionsstaterna ge lämpligt bistånd och skydd i syfte att snabbt återupprätta barnets identitet. Artikel 9 1. Konventionsstaterna skall säkerställa att ett barn inte skiljs från sina föräldrar mot deras vilja utom i de fall då behöriga myndigheter, som är underställda rättslig överprövning, i enlighet med tillämplig lag och tillämpliga förfaranden, finner att ett sådant åtskiljande är nödvändigt för barnets bästa. Ett sådant beslut kan vara nödvändigt i ett särskilt fall, t.ex. vid övergrepp mot eller vanvård av barnet från föräldrarnas sida eller då föräldrarna lever åtskilda och ett beslut måste fattas angående barnets vistelseort. 2. Vid förfaranden enligt punkt 1 i denna artikel skall alla berörda parter beredas möjlighet att delta i förfarandet och att lägga fram sina synpunkter. 3. Konventionsstaterna skall respektera rätten för det barn som är skilt från den ena av eller båda föräldrarna att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkt kontakt med båda föräldrarna, utom då detta strider mot barnets bästa. 4. Då ett sådant åtskiljande är följden av åtgärder som en konventionsstat tagit initiativet till, t.ex. frihetsberövande, fängslande, utvisning, förvisning eller dödsfall (innefattande dödsfall oavsett orsak medan personen är frihetberövad) gentemot den ena av eller båda föräldrarna eller barnet, skall den 27

28 konventionsstaten på begäran ge föräldrarna, barnet eller om så är lämpligt, någon annan medlem av familjen de väsentliga upplysningarna om den/de frånvarande familjemedlemmarnas vistelseort, såvida inte lämnandet av upplysningarna skulle vara till skada för barnet. Konventionsstaterna skall vidare säkerställa att framställandet av en sådan begäran inte i sig medför negativa följder för den/de personer som berörs. Artikel I enlighet med konventionsstaternas förpliktelse under artikel 9, punkt 1, skall ansökningar från ett barn eller dess föräldrar om att resa in i eller lämna en konventionsstat för familjeåterförening behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt av konventionsstaterna. Konventionsstaterna skall vidare säkerställa att framställandet av en sådan begäran inte medför negativa följder för de sökande och medlemmar av deras familj. 2. Ett barn vars föräldrar är bosatta i olika stater skall ha rätt, utom i undantagsfall, att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkt kontakt med båda föräldrarna. Konventionsstaterna skall för detta ändamål och i enlighet med sin förpliktelse under artikel 9, punkt 1, respektera barnets och dess föräldrars rätt att lämna vilket land som helst, innefattande sitt eget, och att resa in i sitt eget land. Rätten att lämna ett land skall vara underkastad endast sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga för att skydda den nationella säkerheten, den allmänna ordningen (ordre public), folkhälsan eller den allmänna sedligheten eller andra personers fri- och rättigheter samt är förenliga med övriga i denna konvention erkända rättigheter. 28

29 Artikel Konventionsstaterna skall vidta åtgärder för att bekämpa olovligt bortförande och kvarhållande av barn i utlandet. 2. För detta ändamål skall konventionsstaterna främja ingåendet av bilaterala eller multilaterala överenskommelser eller anslutning till befintliga överenskommelser. Artikel Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 2. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet. Artikel Barnet skall ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer. 2. Utövandet av denna rätt får underkastas vissa inskränkningar men endast sådana som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga (a) för att respektera andra personers rättigheter eller anseende; eller 29

30 (b) för att skydda den nationella säkerheten, den allmänna ordningen (ordre puplic) eller folkhälsan eller den allmänna sedligheten. Artikel Konventionsstaterna skall respektera barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. 2. Konventionsstaterna skall respektera föräldrarnas och i förekommande fall, vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter att på ett sätt som är förenligt med barnets fortlöpande utveckling ge barnet ledning då det utövar sin rätt. 3. Friheten att utöva sin religion eller tro får underkastas endast sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga för att skydda den allmänna sedligheten eller andra personers grundläggande fri- och rättigheter. Artikel Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till föreningsfrihet och till fredliga sammankomster. 2. Utövandet av dessa rättigheter får inte underkastas andra inskränkningar än sådana som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna säkerheten, den allmänna ordningen (ordre public) för skyddandet av folkhälsan eller den allmänna sedligheten eller andra personers fri- och rättigheter. 30

31 Artikel Inget barn får utsättas för godtyckliga eller olagliga ingripanden i sitt privat- och familjeliv, sitt hem eller sin korrespondens och inte heller för olagliga angrepp på sin heder och sitt anseende. 2. Barnet har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden eller angrepp. Artikel 17 Konventionsstaterna erkänner den viktiga uppgift som massmedier utför och skall säkerställa att barnet har tillgång till information och material från olika nationella och internationella källor, särskilt sådant som syftar till att främja dess sociala, andliga och moraliska välfärd och fysiska och psykiska hälsa. Konventionsstaterna skall för detta ändamål, (a) uppmuntra massmedier att sprida information och material av socialt och kulturellt värde för barnet och i enlighet med andan i artikel 29; (b) uppmuntra internationellt samarbete vad gäller produktion, utbyte och spridning av sådan information och sådant material från olika kulturer och nationella och internationella källor; (c) uppmuntra produktion och spridning av barnböcker; (d) uppmuntra massmedier att ta särskild hänsyn till de språkliga behoven hos ett barn som tillhör en minoritetsgrupp eller en urbefolkning; (e) uppmuntra utvecklingen av lämpliga riktlinjer för att skydda barnet mot information och material som är till skada för barnets välfärd, med beaktande av bestämmelserna i artiklarna 13 och

32 Artikel Konventionsstaterna skall göra sitt bästa för att säkerställa erkännandet av principen att båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Föräldrar eller, i förekommande fall, vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Barnets bästa skall för dem komma i främsta rummet. 2. För att garantera och främja de rättigheter som anges i denna konvention skall konventionsstaterna ge lämpligt bistånd till föräldrar och vårdnadshavare då de fullgör sitt ansvar för barnets uppfostran och skall säkerställa utvecklingen av institutioner, inrättningar och tjänster för vård av barn. 3. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barn till förvärvsarbetande föräldrar har rätt att åtnjuta den barnomsorg som de är berättigade till. Artikel Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings, administrativa och sociala åtgärder samt åtgärder i utbildningssyfte för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp, medan barnet är i föräldrarnas eller den ena förälderns, vårdnadshavares eller annan persons vård. 2. Sådana skyddsåtgärder bör, på det sätt som kan vara lämpligt, innefatta effektiva förfaranden för såväl upprättandet av sociala program som syftar till att ge barnet och dem som har hand om barnet nödvändigt stöd, som för andra former av förebyggande och för identifiering, rapportering, remittering, undersökning, behandling och uppföljning av fall av ovan beskrivna sätt att behandla barn illa samt, om så är lämpligt, förfaranden för rättsligt ingripande. 32

33 Artikel Ett barn som tillfälligt eller varaktigt berövats sin familjemiljö eller som för sitt eget bästa inte kan tillåtas stanna kvar i denna miljö skall ha rätt till särskilt skydd och bistånd från statens sida. 2. Konventionsstaterna skall i enlighet med sin nationella lagstiftning säkerställa alternativ omvårdnad för ett sådant barn. 3. Sådan omvårdnad kan bl. a. innefatta placering i fosterhem, kafalah i islamsk rätt, adoption eller om nödvändigt, placering i lämpliga institutioner för omvårdnad om barn. Då lösningar övervägs skall vederbörlig hänsyn tas till önskvärdheten av kontinuitet i ett barns uppfostran och till barnets etniska, religiösa, kulturella och språkliga bakgrund. Artikel 21 Konventionsstater som erkänner och/eller tillåter adoption skall säkerställa att barnets bästa främst beaktas och skall, (a) säkerställa att adoption av ett barn godkänns endast av behöriga myndigheter, som i enlighet med tillämplig lag och tillämpliga förfaranden och på grundval av all relevant och tillförlitlig information beslutar att adoptionen kan tillåtas med hänsyn till barnets ställning i förhållande till föräldrar, släktingar och vårdnadshavare och att, om så krävs, de personer som berörs har givit sitt fulla samtycke till adoptionen på grund av sådan rådgivning som kan behövas; (b) erkänna att internationell adoption kan övervägas som en alternativ form av omvårdnad om barnet, om barnet inte kan placeras i en fosterfamilj eller adoptivfamilj eller inte kan tas om hand på lämpligt sätt i sitt hemland; (c) säkerställa att det barn som berörs av internationell adoption åtnjuter garantier och normer som motsvarar dem som gäller vid nationell adoption; 33

34 (d) vidta alla lämpliga åtgärder för att vid internationell adoption säkerställa att placeringen inte leder till otillbörlig ekonomisk vinst för de personer som medverkar i denna; (e) främja, där så är lämpligt, målen i denna artikel genom att ingå bilaterala eller multilaterala arrangemang eller överenskommelser och inom denna ram sträva efter att säkerställa att placeringen av barnet i ett annat land sker genom behöriga myndigheter eller organ. Artikel Konventionsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ett barn som söker flyktingstatus eller anses som flykting i enlighet med tillämplig internationell eller nationell rätt och tillämpliga förfaranden och oberoende av om det kommer ensamt eller är åtföljt av sina föräldrar eller någon annan person, erhåller lämpligt skydd och humanitärt bistånd vid åtnjutandet av de tillämpliga rättigheter som anges i denna konvention och i andra internationella instrument rörande mänskliga rättigheter eller humanitär rätt, som nämnda stater tillträtt. 2. För detta ändamål skall konventionsstaterna, på sätt de finner lämpligt, samarbeta i varje ansträngning som görs av Förenta nationerna och andra behöriga mellanstatliga organisationer eller ickestatliga organisationer, som samarbetar med Förenta nationerna, för att skydda och bistå ett sådant barn och för att spåra föräldrarna eller andra familjemedlemmar till ett flyktingbarn i syfte att erhålla den information som är nödvändig för att barnet skall kunna återförenas med sin familj. I så fall då föräldrar eller andra familjemedlemmar inte kan påträffas, skall barnet ges samma skydd som varje annat barn som varaktigt eller tillfälligt berövats sin familjemiljö av något skäl, i enlighet med denna konvention. 34

35 Artikel Konventionsstaterna erkänner att ett barn med fysiskt eller psykiskt handikapp bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället. 2. Konventionsstaterna erkänner det handikappade barnets rätt till särskild omvårdnad och skall, inom ramen för tillgängliga resurser, uppmuntra och säkerställa att det berättigade barnet och de som ansvarar för dess omvårdnad får ansökt bistånd som är lämpligt med hänsyn till barnets tillstånd och föräldrarnas förhållanden eller förhållandena hos andra som tar hand om barnet. 3. Med hänsyn till att ett handikappat barn har särskilda behov skall det bistånd som lämnas enligt punkt 2 i denna artikel vara kostnadsfritt, då så är möjligt, med beaktande av föräldrarnas ekonomiska tillgångar eller ekonomiska tillgångarna hos andra som tar hand om barnet och skall syfta till att säkerställa att det handikappade barnet har effektiv tillgång till och erhåller undervisning och utbildning, hälso- och sjukvård, habilitering, förberedelser för arbetslivet och möjligheter till rekreation på ett sätt som bidrar till barnets största möjliga integrering i samhället och individuella utveckling, innefattande dess kulturella och andliga utveckling. 4. Konventionsstaterna skall i en anda av internationellt samarbete främja utbyte av lämplig information på området för förebyggande hälsovård och medicinsk, psykologisk och funktionell behandling av handikappade barn, innefattande spridning av och tillgång till information om habiliteringsmetoder, skoloch yrkesutbildning, i syfte att göra det möjligt för konventionsstater att förbättra sina möjligheter och kunskaper och vidga sin erfarenhet på dessa områden. Särskild hänsyn skall härvid tas till utvecklingsländernas behov. 35

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Konventionen om barnets rättigheter Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Konventionen om barnets rättigheter Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Konventionen om barnets rättigheter Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Konventionen om barnets rättigheter med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Förord av barn-

Läs mer

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamlingen den 20 november 1989.

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamlingen den 20 november 1989. FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamlingen den 20 november 1989. Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet

Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet Inledning och bakgrund Svenska Frisbeesportförbundet har vid sitt årsmöte 2008 antagit FN:s barnkonvention som ett rättesnöre att arbete efter

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Barnkonventionens 54 artiklar i sin helhet.

Barnkonventionens 54 artiklar i sin helhet. Barnkonventionens 54 artiklar i sin helhet. Artikel 1 I denna konvention avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller för landet. Artikel 2

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter. i Sverige. Faktablad. Socialdepartementet. December 2010

Strategi för att stärka barnets rättigheter. i Sverige. Faktablad. Socialdepartementet. December 2010 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Faktablad Socialdepartementet December 2010 Riksdagen har den 1 december 2010 godkänt den strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige som

Läs mer

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem i det fortsatta arbetet med barnkonventionen, t ex i arbetslag, på arbetsplatsträffar. Bild

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Artikel 1. I denna konvention avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet.

Artikel 1. I denna konvention avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. Artikel 1 I denna konvention avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. Artikel 2 1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:232

Regeringens proposition 2009/10:232 Regeringens proposition 2009/10:232 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Prop. 2009/10:232 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 juni 2010 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom socialtjänsten Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

BARN KONVEN TIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter

BARN KONVEN TIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter BARN KONVEN TIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter INNEHÅLL Sid. 4 Sid. 6 FÖRORD FÖRTECKNING ÖVER KONVENTIONENS ARTIKLAR Sid. 11 Sid. 11 Sid. 14 Sid. 35 Sid. 40 FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

FN:s konvention om BARNETS RÄTTIGHETER

FN:s konvention om BARNETS RÄTTIGHETER FN:s konvention om BARNETS RÄTTIGHETER Painotuote Innehållsförteckning Förord 4 KONVENTIONEN OM BARNETS RÄTTIGHETER Inledning 5 Del I 7 Art. 1 Definition av barn 7 Art. 2 Icke-diskriminering 7 Art. 3 Barnets

Läs mer

Barnens RäddningsArk

Barnens RäddningsArk Barnens RäddningsArk FN's konvention om Barnets Rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter består av 54 artiklar. FN:s konvention om Barnets Rättigheter antagen av FN:s generalförsamling den 20

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter antagen av FN s generalförsamling den 20 november 1989 Inledning Konventionsstaterna, som anser att, i enlighet med de principer som proklamerats i Förenta nationernas

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter antagen av FN s generalförsamling den 20 november 1989

FN:s konvention om barnets rättigheter antagen av FN s generalförsamling den 20 november 1989 FN:s konvention om barnets rättigheter antagen av FN s generalförsamling den 20 november 1989 Inledning Konventionsstaterna, som anser att, i enlighet med de principer som proklamerats i Förenta nationernas

Läs mer

Artikel 1. Ett barn det är varje människa i världen upp till 18 år. Om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet.

Artikel 1. Ett barn det är varje människa i världen upp till 18 år. Om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. Artikel 1 Ett barn det är varje människa i världen upp till 18 år. Om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. Artikel 1 Vem är barn i vår verksamhet? Vilka barn möter vi i vår

Läs mer

Konvention om barnets rättigheter

Konvention om barnets rättigheter Antagen genom Generalförsamlingens resolution 44/25 den 20 november 1989 Trädde ikraft den 2 september 1990 Inledning Konventionsstaterna, som anser att, i enlighet med de principer som proklamerats i

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

barn konven tionen FN:s konvention om barnets rättigheter

barn konven tionen FN:s konvention om barnets rättigheter barn konven tionen FN:s konvention om barnets rättigheter innehåll Sid. 4 Sid. 6 Förord Förteckning över konventionens artiklar Sid. 11 Sid. 11 Sid. 14 Sid. 35 Sid. 40 FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Barnkonventionen består av 54 artiklar. Nedan presenteras samtliga dessa artiklar i sin fullständiga version. Artikel 1: Definition

Läs mer

FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER

FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER Sivu 1/11 FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER antagen av FN:s generalförsamling den 20 november 1989 Inledning Konventionsstaterna, som anser att, i enlighet med de principer som proklamerats i Förenta

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter Inledning

FN:s konvention om barnets rättigheter Inledning FN:s konvention om barnets rättigheter Inledning Konventionsstaterna, som anser att, i enlighet med de principer som proklamerats i Förenta nationernas stadga, erkännandet av den inneboende värdigheten

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom tandvården Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Stiftelsen Rättsstatens Vänner Seminarium 21 november 2011 Barnen i Rättssamhället. Texter och länkar. Riksdagsmotioner, några exempel

Stiftelsen Rättsstatens Vänner Seminarium 21 november 2011 Barnen i Rättssamhället. Texter och länkar. Riksdagsmotioner, några exempel Stiftelsen Rättsstatens Vänner Seminarium 21 november 2011 Barnen i Rättssamhället Texter och länkar FB 6 kap. om vårdnad, boende och umgänge (8 sidor) FN:s konvention om barnets rättigheter (13 sidor)

Läs mer

Barnkonventionen och kulturen

Barnkonventionen och kulturen Barnkonventionen och kulturen - En översikt av artikel 13, 17 och 31 Susann Swärd Rättighetsfokus www.rattighetsfokus.se Maj 2013 Källor: FN:s Kommitté för barnets rättigheter samt UNICEF 1 Yttrandefrihet

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom samhällsplanering och miljö Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del

Läs mer

POLICY FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

POLICY FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER POLICY FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2007-11-26 ORSA KOMMUN Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla

Läs mer

Motion om revidering av Barnkonventionen

Motion om revidering av Barnkonventionen Motion till partiet Enhets årsmöte 2015 Borås 2015-03-10 Motion om revidering av Barnkonventionen Barnkonventionen är 25 år gammal och lutar sig mot 90 år gamla texter, detta motionsförslag föreslår en

Läs mer

Barnrättsbaserat beslutsunderlag

Barnrättsbaserat beslutsunderlag Barnrättsbaserat beslutsunderlag - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen Varför ett barnrättsbaserat beslutsunderlag? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning för sedan

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD I STOCKHOLMS STAD Rapport 2009

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD I STOCKHOLMS STAD Rapport 2009 HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD I STOCKHOLMS STAD Rapport 2009 Del I Bilagor April 2009 Projektledare: Kickis Åhré Älgamo Projektadministratör : Ulla-Britt Fingal Bild: Systerjouren Somaya HEDERSRELATERAT

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen 1(2) 2012-01-17 Yttrande om hur BUFs förslag till ny skolorganisation stämmer med FNs Barnkonvention. I skrivelse från Anna Levin Katthammarsvik önskar hon svar på hur BUF/BUN kommer att beaktar -att alla

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra

Läs mer

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN

Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den 10 december 1948 antog FN det första internationella dokument som erkänner att alla människor har samma värde och rättigheter.

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom förskolan och skolan Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA ARTIKEL 1 Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK RATIFICERADE KONVENTIONER Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Konventionen om

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Nya skolskjutsregler för grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola i Eskilstuna kommun

Nya skolskjutsregler för grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola i Eskilstuna kommun 2016 Stadsbyggnadsnämnden Datum 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen Trafikavdelningen Stadsbyggnadsnämnden Nya skolskjutsregler för grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola i Eskilstuna kommun Förslag

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Barnrättsbaserat beslutsunderlag. - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen i Region Kronoberg

Barnrättsbaserat beslutsunderlag. - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen i Region Kronoberg Barnrättsbaserat beslutsunderlag - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen i Region Kronoberg Varför ett barnrättsbaserat beslutsunderlag? Barnkonventionen har varit juridiskt bindande

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. 1 FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen definierar vilka

Läs mer

Lag (1993:335) om Barnombudsman

Lag (1993:335) om Barnombudsman Barnombudsmannens uppgifter Lag (1993:335) om Barnombudsman Företräda barns och ungas rättigheter Bevaka efterlevnaden av barnkonventionen Driva på genomförandet av barnkonventionen Informera och bilda

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG Verksamhetsåret 2012/2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Elizabeth Englundh. Sveriges Kommuner och Landsting. Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. elizabeth.englundh@skl.se www.gorbarnstarkare.skl.

Elizabeth Englundh. Sveriges Kommuner och Landsting. Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. elizabeth.englundh@skl.se www.gorbarnstarkare.skl. Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting elizabeth.englundh@skl.se www.gorbarnstarkare.skl.se Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Stat Landsting SKL överenskommelse

Läs mer

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter.

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. Barn har rätt att bli lyssnade på Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. BRIS I en dialog som fungerar finns jag tillsammans med andra. Där finns någon som lyssnar på mig och där får jag möjlighet

Läs mer

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Förskolan Humlan Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg

Läs mer

Barnkonventionen och den nya skollagen (2010:800)

Barnkonventionen och den nya skollagen (2010:800) Barnkonventionen och den nya skollagen (2010:800) - Exempel på hur barnkonventionen reflekteras i skollagen RÄTT TILL UTBILDNING (ART. 28)... 2 SKOLDISCIPLIN (ART. 28)... 3 SYFTE MED UTBILDNINGEN (ART.

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter och dess fakultativa protokoll

FN:s konvention om barnets rättigheter och dess fakultativa protokoll FN:s konvention om barnets rättigheter och dess fakultativa protokoll FINLANDS FN-FÖRBUND UNA FINLAND Utgivare: Suomen YK-liitto www.ykliitto.fi Inledning: Tuomas Kurttila Tryckeri: Sälekarin Kirjapaino

Läs mer

Barnkonventionen i föräldrastöd

Barnkonventionen i föräldrastöd Barnkonventionen i föräldrastöd - en intervjustudie med ledare Johanna Olsson Pedagogiska institutionen Nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd Föräldrastöd bör ha ett tydligt barnrättsperspektiv

Läs mer

Barnkonventionen i föräldrastöd. Johanna Olsson Pedagogiska institutionen

Barnkonventionen i föräldrastöd. Johanna Olsson Pedagogiska institutionen Barnkonventionen i föräldrastöd Johanna Olsson Pedagogiska institutionen Lägesrapport Tidskriften Barn Specialnummer: Föräldrastöd i Norden Påbörjat analys av föräldrastödsmaterial Hur beskrivs barnet

Läs mer

Mänskliga rättigheter i klassrummet

Mänskliga rättigheter i klassrummet Mänskliga rättigheter i klassrummet Vem gäller det? Är det en mänsklig rättighet att få vara med på skolkortet? Konventionen om barnets rättigheter Artikel 3.1 barnets bästa i främsta rummet 3.3 personalens

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Ärendenummer: Summering av beslutsärendet: Barnrättsbaserad beslutsprocess Ärendenamn: Definition av vilka barn som berörs av detta beslut: Åtagande och ansvar (artikel 4) Tar vi det här beslutet på rätt

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt. Dir. 2013:35. Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt. Dir. 2013:35. Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt Dir. 2013:35 Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en kartläggning inom särskilt angelägna

Läs mer

Uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i kommuners och landstings verksamheter

Uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i kommuners och landstings verksamheter Regeringsbeslut II:14 2016-12-20 S2011/08293/FST S2016/07874/FST (delvis) Socialdepartementet Barnombudsmannen Box 22106 104 22 STOCKHOLM Uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

När barnkonventionen blir svensk lag vad innebär det för kommunen? Titti Mattsson Juridiska fakulteten Lunds universitet

När barnkonventionen blir svensk lag vad innebär det för kommunen? Titti Mattsson Juridiska fakulteten Lunds universitet När barnkonventionen blir svensk lag vad innebär det för kommunen? Titti Mattsson Juridiska fakulteten Lunds universitet Struktur Barnrätt(ighet)sperspektivet ett ökande krav oavsett i verksamheter som

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA Verksamhetsåret 2015/2016 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika rättigheter

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011

Läs mer

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen

Läs mer

Barnets bästa. Nyckelord: mänskliga rättigheter, likabehandling. Innehåll

Barnets bästa. Nyckelord: mänskliga rättigheter, likabehandling. Innehåll 1 Barnets bästa Material Time Age A4 45 min 10-12 Nyckelord: mänskliga rättigheter, likabehandling Innehåll En gruppdiskussion där eleverna får diskutera vilka behov ett barn har för att vara trygga, lyckliga

Läs mer