Fritids- och föreningslivet en arena för integration och hälsa

Transkript

1 Fritids- och föreningslivet en arena för integration och hälsa Slutrapport

2 Det första jag började träna var karate. Efter det fick jag bra självkänsla och bra självförtroende. Ett bra liv faktiskt. Med idrotten börjar det riktiga livet faktiskt, som jag tycker. - Ahmed, 18 år, ensamkommande

3 Ett projekt med stöd från Fritids- och föreningslivet - en arena för integration och hälsa har genomförts med stöd av 37-medel från Länsstyrelsen i Örebro län. Medlen syftar till att ge ökad möjlighet till etablering, integration och bättre hälsa hos nyanlända flyktingar. Nora kommun har varit projektägare och projektet har genomförts i samverkan med övriga kommuner i norra Örebro län.

4 Sammanfattning Projektet Fritids- och föreningslivet en arena för integration och hälsa har haft som mål att stärka flyktingars möjligheter att delta i fritids- och föreningslivet. Fokus har legat på kompetenshöjande insatser för såväl nyanlända flyktingar som kommunala tjänstemän och föreningsliv. Projektet har i sina arbetsmetoder utgått från den förstudie som genomfördes före projektperiodens start och de sex huvudområden som där presenterades: långsiktighet, kulturkompetens, ledarbehov, samordning och samverkan, incitament och stöd samt arenor och mötesplatser. SFI:n och HVB-hem (hem för vård eller boende) för ensamkommande barn har varit projektets centrala arenor samt föreningsträffar för att brett nå ut till det lokala föreningslivet. Många flyktingar är nyfikna och intresserade av hur det svenska föreningslivet är uppbyggt och vilka värden det innehåller. I omvänd riktning finns ett behov och efterfrågan från föreningslivet hur de kan få kontakt och stöttning i sin ambition att bredda sin föreningsverksamhet till att nå fler med annan etnisk bakgrund. Genom projektet har hundratals nyanlända flyktingar nåtts av information om föreningslivet. Flera nya föreningar har startats och barn och ungdomar med utländsk bakgrund har genom projektet getts möjlighet till föreningsdeltagande. Cirka 25 föreningar eller studieförbund har varit delaktiga i projektet och flera av dem har både startat upp och avslutat integrationsfrämjande insatser under projektperioden. Gemensamt för de flesta nyanlända är frågorna om tid och ekonomi och uppfattningen att det är ett hinder för deltagande. Det tar tid att bygga en ekonomisk plattform i ett nytt land och andra prioriteringar går ofta före, såsom jobb och utbildning. För att motverka detta har föreningar stöttats och uppmuntras till att söka Idrottslyftsmedel för att avsätta pengar och resurser till att nå nyanlända i större utsträckning. Mottagandet av flyktingar och ensamkommande barn har ökat i Sverige de senaste åren och förväntas också att öka framtiden. Detta gör nyanlända flyktingar till en viktig målgrupp för länets föreningar och studieförbund för ett fortsatt levande föreningsliv. Örebro läns Idrottsförbund (ÖLIF) och SISU Idrottsutbildarna har för avsikt att fortsätta stötta integrationsfrämjande satsningar i form av Idrottslyftsprojekt och tillhandahållande av utbildningstillfällen i såväl norra länsdelen som länet i helhet. Kommunerna har en avgörande roll i det integrationsfrämjande arbetet. Projektet har lyft fram vikten av ett strategiskt arbetssätt för att underlätta för fler att delta i det lokala föreningslivet. Det bör finnas ett ansvar hos respektive kommuns förvaltningar och tjänstemän att aktivt jobba med integration och använda den ideella sektorn som en resurs. Detta kan ej nog poängteras. 4

5 Innehållsförteckning Sidnummer INLEDNING 6 BAKGRUND 8 SYFTE, MÅL OCH ORGANISATION 10 GENOMFÖRANDE 11 FÖRENINGSAKTIVITETER 12 RESULTAT 16 Analys av måluppfyllelse 18 DISKUSSION 22 FORTSÄTTNING FRAMÅT 23 MODELL OCH ARBETSSÄTT 24 GODA RÅD 25 REFERENSER 26 5

6 INLEDNING Projektet Fritids- och föreningslivet en arena för integration och hälsa har pågått under perioden Finansiering har skett genom regionala 37-medel via Länsstyrelsen i Örebro län, enligt förordningen 2010:1122. Syftet har varit att använda fritids- och föreningslivet som en integrationsarena för nyanlända flyktingar (med permanent och tillfälligt uppehållstillstånd; förkortat PUT och TUT) och ensamkommande barn. Nora kommun har varit projektägare och genomförandet har skett tillsammans med övriga tre kommuner i norra Örebro län; Lindesbergs kommun, Hällefors kommun och Ljusnarsbergs kommun. Projektledaren har haft sin anställning vid Örebro läns Idrottsförbund (ÖLIF), som fungerat som projektets utförare. Den förstudie som genomfördes har legat till grund för projektets utformning. Däri betonades bland annat vikten av långsiktiga strategier, ökad kulturkompetens hos föreningar och tjänstemän samt behovet av samordning och samverkan kommunala förvaltningar emellan. Nyanlända flyktingar och ensamkommande barn har under de senaste åren ökat kraftigt i antal varför kommuners angelägenhet att på ett fullvärdigt sätt inkludera dessa i samhället bör vara stor. Vi har identifierat att många nyanlända saknar kontaktnät och kunskap om hur det ideella föreningslivet är uppbyggt. Därför behövs insatser som fokuserar på att höja kunskapsnivån hos dessa samtidigt som föreningslivet stöttas i sina ambitioner att inkludera fler personer med utländsk bakgrund. Att vara aktiv i en förening kan för många innebära skillnaden mellan välbefinnande och ohälsa. 6

7

8 Bakgrund Fritids- och föreningslivet kan vara en integrerande kraft i samhället där människor med olika bakgrund kan mötas kring gemensamma intressen. Deltagande i meningsfulla föreningsaktiviteter är hälsofrämjande och kan förbättra förutsättningar för nyanlända att förstå koder i det svenska samhället, prata svenska i vardagen och skapa kontaktnät. Fritids- och föreningslivet har en stor potential och kan utvecklas till att bli en än mer betydande part i samhällets strategier för integration, då en god hälsa är en viktig faktor för etablering och delaktighet i samhället. Svenskt föreningsliv Svenskt och nordiskt föreningsliv är i internationella mått väldigt unikt, med sin höga föreningstäthet, höga antal deltagande och det faktum att föreningar drivs av ideella krafter. Rekryteringen till föreningslivet går ofta via socialt arv där personer som är uppväxta i föreningsaktiva familjer är mer aktiva. Rekrytering sker även bland människor som redan är aktiva i en eller flera andra föreningar (Svedberg et al. 2010). Föreningsengagemanget är dock inte lika stort i hela befolkningen utan vissa grupper tycks i större utsträckning stå utanför föreningslivet. Medlemskap i en idrotts- eller friluftsförening är generellt vanligare bland yngre personer med etniskt svensk bakgrund och bland personer med eftergymnasial utbildning. Det är främst invandrade personer och de yngsta samt äldsta kvinnorna som är mindre föreningsaktiva och därmed underrepresenterade i det civila samhället (Svedberg et al. 2010). Etnicitet och ungdomars deltagande i föreningsidrott Fundberg (2012) beskriver i Vem platsar i laget? att jämförelser mellan unga med svensk bakgrund och de som enligt olika definitioner räknas ha utländsk bakgrund ej skiljer sig till någon större grad sett till föreningsdeltagande. Fundberg konstaterar att etnicitet i stora drag inte verkar spela någon större roll för deltagande inom idrotten utan att den mer anmärkningsvärda skillnaden uppstår först när en kombination görs mellan kön och etnicitet. Då synliggörs ett mönster där flickor med utländsk bakgrund i lägre grad deltar i föreningsidrott jämfört med flickor med svensk bakgrund. Den största skillnaden som presenteras handlar istället om vilken typ av aktivitet som undersöks när det gäller motionerande eller idrottande. Unga flickor med utländsk bakgrund promenerar, medan unga pojkar spelar fotboll. Flickor med utländsk bakgrund deltar inte bara i lägre utsträckning i föreningsidrott utan lämnar den även i högre grad än andra flickor. Ett omvänt förhållande råder för pojkarna, där de med utländsk bakgrund fortsätter med sitt idrottande i högre grad än andra pojkar. Fotboll är den mest populära sporten hos både pojkar och flickor, oavsett etnisk bakgrund, och basket är den sport som flickor med utländsk bakgrund intresserar sig för i högre grad än andra flickor (Fundberg, 2012). Föreningslivet bidrar till hälsa Engagemang i föreningslivet kan påverka de nyanländas hälsa i positiv riktning och öka känslan av delaktighet och KASAM (känsla av sammanhang). Begreppet KASAM har utvecklats av medicinsociologen Aaron Antonovsky och handlar kortfattat om människans behov av att känna sig som en del av ett sammanhang. KASAM handlar om tre delkomponenter: att tillvaron är förutsägbar och strukturerad så att den blir begriplig, att individen har de resurser som krävs så att tillvaron blir hanterbar samt att livets utmaningar upplevs som meningsfull. Höga värden på delkomponenterna innebär att individen har en stark känsla av sammanhang och därmed en hög förmåga att hantera sitt liv och de utmaningar hen möter. Nyanlända flyktingar som kommer till Sverige upplever ofta att de befinner sig i ett helt nytt sammanhang och nytt samhälle och att som nyanländ få möjligheten att delta aktivt i föreningslivet kan ge dem en känsla av att de kan begripa, skapa mening och hantera det nya sammanhanget. Utövandet av fritidsverksamhet och konstnärligt skapande kan även hjälpa de nyanlända att hantera eventuell ohälsa, som kan ha kommit av flykten eller andra faktorer (Socialstyrelsen 1995:4). Föreningslivet kan utgöra en viktig hälsofrämjande del för nyanlända barn eftersom det utgör en egen arena där de kan komma hemifrån vilket främjar barns identitetsutveckling (Lundvall, 2009). 8

9 Föreningslivet viktigt för integration Forskare har visat på många anledningar till varför föreningslivet är en viktig del i integrationsarbetet. Den politiska integrationen fram som en viktig aspekt av invandrares deltagande i föreningslivet. Där betonas medlemmarnas möjlighet att i en förening antingen agera öppet politiskt genom att föreningen driver olika sakfrågor, eller indirekt genom att föreningsengagemanget ger möjlighet att utöva demokratiskt beslutsfattande och bidrar till en allmän folkbildning (Bengtsson, Kugelberg och Myrberg, 2009). Föreningsaktivitet hänger således samman med människans delaktighet i det demokratiska samhället. Föreningslivet utgör en viktig arena där människor kan bygga upp och vidga sitt sociala nätverk, där relationer från föreningslivet ökar individens sociala kapital. Det sociala kapitalet är en viktig faktor för upplevelsen av att inkluderas i samhället (Bourdieu, 1994). Sociala nätverk utgör en central början till nyanländas integration i samhället. SWECO:s studie från 2007 visar dock att invandrare har svårt att få kontakt med svenskfödda (SWECO, 2007). Fundberg och Lagergren (2010) menar att föreningsaktiviteter kan bryta denna vanligtvis låga kontaktyta mellan svenskar och nyligen invandrade personer genom ett skapande av sociala nätverk, vilka får en stor betydelse för nyanländas engagemang, trivsel och känsla av meningsfullhet. Den meningsfulla gemenskapen som föreningslivet kan bidra med handlar dock inte om etniska gemenskaper, utan de sociala nätverk som bildas och därmed blir en viktig pusselbit för integration. Projektets förstudie I den förstudie som genomfördes konstaterades sex områden som för kommuner och föreningar upplevde som betydelsefulla för integration i föreningslivet; långsiktighet, kulturkompetens, ledarbehov, samordning och samverkan, incitament och stöd, arenor och mötesplatser (Bilaga 1). Dessa områden har under projektets gång legat till grund för de insatser, aktiviteter och verksamheter som ägt rum under projektperioden. Föreningslivet kan utgöra en viktig hälsofrämjande del för nyanlända barn eftersom det utgör en egen arena där de kan komma hemifrån vilket främjar barns identitetsutveckling. - Lundvall,

10 Syfte, mål och organisation Syfte Syftet med projektet har varit att Använda fritids- och föreningslivet som en integrationsarena för nyanlända flyktingar (TUT, PUT) samt ensamkommande barn. Uppnå en ökad kulturkompetens inom föreningar (framför allt idrottsföreningar men även andra ideella föreningar/organisationer) för att skapa en inkluderande miljö. Stärka flyktingars möjligheter att delta i befintligt fritids- och föreningsliv. MÅL Övergripande mål: Projektet har haft som mål att ge ökad möjlighet till etablering, integration och bättre hälsa hos nyanlända flyktingar genom ökat deltagande i fritids- och föreningsliv. PROJEKTORGANISATION Fritids- och föreningslivet en arena för integration och hälsa har finansierats av 37-medel från Länsstyrelsen i Örebro län och drivits av projektledare från Örebro läns Idrottsförbund. En styrgrupp med representanter från Nora, Lindesberg, Hällefors och Ljusnarsbergs kommun, ÖLIF samt norra länsdelens folkhälsostrateg har under projekttiden bestått men under tidens gång delvis utbytt representanter. Från projektets start bildades även en arbetsgrupp med tjänstemän från samtliga kommuner samt en representant från Folkhälsoteamet i norra Örebro län. Denna grupp avvecklades halvvägs in i projektet på grund av otydlighet i uppdraget och svårigheter att skapa gemensamma uppdrag att genomföra. Efter avvecklandet bildades istället lokala grupper i varje kommun där kontakten var mer direkt och specifik kopplad till den verksamhet och de aktiviteter som genomförts. Delmål: 30 föreningar/studieförbund ska aktivt delta i integrationsarbetet. 200 nyanlända flyktingar ska nås av information om lokala föreningslivet Föreningarna ska rekrytera minst 80 nya medlemmar från målgruppen. Alla kommuner ska ha en långsiktig strategi för samverkan i integrationsarbetet med lokala föreningslivet. Målgrupper har varit föreningslivet i norra Örebro län och mottagare av resultatet nyanlända flyktingar (PUT, TUT) samt ensamkommande barn i norra länsdelen. 10

11 GENOMFÖRANDE Projektet har varit metodprövande och hämtat delar av arbetssätt och metoder från andra projekt med koppling till föreningsliv och integration. Utifrån detta har sedan olika arbetsformer tagit plats. Dessa har sett olika ut i respektive kommun, beroende av deras tidigare integrationsinsatser, organisation, kapacitet och struktur. En gemensamhet har funnits i SFI som en central arena för kunskapsspridning för nyanlända flyktingar medan HVB-hemmen för ensamkommande barn har varit projektets andra stora arena för aktiviteter och spridande av föreningskunskap. Projektet har byggt på hög delaktighet av föreningar och nyanlända flyktingar och det har inneburit att insatserna förändrats över tid. En lärande utvärdering har följt arbetet varför insatser har kunnat revideras under projektets gång. Nätverkande och samverkan Spridning av projektet har skett via föreningsträffar, folkhälsokonferenser i länet, politikerträffar och Örebro läns landstings folkhälsonämnd. Projektet har deltagit och presenterats vid Integrationsrådet, ett forum för samverkan mellan statliga myndigheter, kommuner, idéburna sektorn och privata näringslivet. Erfarenhetsutbyten har skett med Skånes Idrottsförbund, Östergötlands Idrottsförbund samt Borlänge kommun. Det har kontinuerligt pågått en dialog med kommuner, förvaltningar och fritids- och föreningsliv för att skapa sätt att främja integrationen inom den ideella sektorn. Projektet har även medverkat till ökad medvetenhet hos ÖLIF som organisation och bidragit till att medarbetare lyft in integrationsperspektivet i sina ordinarie uppdrag. Kommunala tjänstemän Ett centralt inslag har varit kompetenshöjande insatser för samtliga grupper som påverkas av projektets ambition; att skapa ett öppnare föreningsliv där fler nyanlända flyktingar och ensamkommande kan delta på jämlika villkor. Kommunala tjänstemän har bjudits till föreläsningar om andra nationella integrationsprojekt samt workshops och föreläsningar om kulturkompetens. Även strategiska integrationsutvecklare från Borlänge kommun delgav sina erfarenheter och arbetssätt. 11 Föreningar Föreningar har vid föreningsträffar mottagit information om integrationsprojektet och uppmanats att delta. Föreningarna har fått kunskap i hur de, exempelvis genom Idrottslyftet, kan söka rekryteringsprojekt som syftar till att främja integrationen i sin förening och sedan få stöttning av projektet. På träffarna har både nationella och lokala exempel getts på olika framgångsrika integrationsprojekt. I den mån det varit möjligt har lokala föreningsexempel deltagit och berättat om vad som gjort dem framgångsrika i integrationsarbetet. Nyanlända flyktingar och ensamkommande barn Vid SFI:n och HVB-hem har nyanlända fått en grundläggande utbildning i hur det svenska föreningslivet fungerar och deltagare har fått prova på att bilda en styrelse. Tidigare projekt med fokus på integration genom föreningslivet har visat att kunskapshöjande insatser för såväl föreningsliv som nyanlända varit en framgångsfaktor för ökat deltagande varför detta projekt haft tonvikt på detta. Fokus har legat på att förklara det ideella engagemanget, demokratiska grundstenar och hur man gör om man är intresserad av att gå med i en förening. För de ensamkommande har tillfällena med föreningskunskap ibland genomförts tillsammans med tolk. Vilket gått bra men den direkta kommunikationen till ungdomarna varit att föredra, då den ger fler frågor och diskussioner. Informationsspridning Informations- och presentationsmaterial kopplat till föreningslivet har spridits till identifierade nyckelarenor. Riksidrottsförbundets flerspråkiga material där föreningslivet i Sverige beskrivs på nio olika språk har både visats upp och spridits. Bland annat har bibliotek, HVB-hem, Röda korset, kommunala tjänstemän inom kultur- och fritidssektorn samt idrottsföreningar mottagit exemplar. Några av kommunerna har även publicerat skriften på sina hemsidor. Målet har varit att föra ut kunskap på strategiska ställen i samhället där nyanlända ska kunna skaffa sig kunskap om svenskt föreningsliv med stöd av modersmål. Ekonomiska incitament Vikten av ekonomiska incitament för att frigöra resurser till integrationsarbete hos föreningarna har under projekttiden i flera fall identifierats som betydelsefull. Det finns exempel på integrationsarbete i föreningar utan några som helst ekonomiska incitament, men dessa är till antalet relativt få. Ofta kretsar föreningars vardag i första hand kring andra frågeställningar, vilket tyvärr resulterar i att integration blir en punkt längre ner på prioriteringslistan. Kommunernas bidragsregler har en avgörande roll i vad man som kommun vill stimulera föreningslivet till. Här är det betydelsefullt att tydligt utformade och exemplifierande bidrag finns att söka för integrationsfrämjande insatser, samt att dessa är enkla att hitta och söka.

12 föreningsaktiviteter Föreningsinformation på boendet vågen i vedevåg SISU Idrottsutbildarna och ÖLIF deltog på ett husmöte hos Vågen det nyöppnade boendet för ensamkommande barn i Vedevåg. Sju ensamkommande barn från Marocko, Afghanistan och Somalia informerades via tolk om hur föreningslivet i Sverige är uppbyggt och fungerar. Ungdomarna fick själva prova på att bilda en styrelse, där de genom omröstning utsåg ordförande, sekreterare och kassör. Boendet gavs en uppsättning foldrar från Riksidrottsförbundet där föreningslivet beskrivs på nio olika språk. Föreningsträff i Ljusnarsberg SISU Idrottsutbildarna och ÖLIF informerade en handfull föreningar om LOK-stödsrapportering och Idrottslyftet samt diskuterar integrationsmöjligheter i föreningslivet i Ljusnarsbergs kommun. Föreningarna uppmuntrades att söka Idrottslyftet för föreningsutvecklande satsningar i allmänhet och integration i synnerhet. En filmtrailer om Borlänges integrationsprojekt Somalia bandy visades för deltagarna inklusive ordföranden i kommunstyrelsen. Föreläsning Om Kulturkompetens i Lindesberg Jonas Nyström från Rädda barnen gästade församlingshemmet i Lindesberg under en förmiddag och berättade om sina erfarenheter av kulturmöten, bland annat från sin tid inom FN-förbundet. Ett fyrtiotal deltagare från större delen av länet, med koppling till integration i sin tjänst eller inom föreningslivet, närvarade vid föreläsningen. Jonas förde bland annat fram att bilden av verkligheten uppfattas genom vår kulturella bakgrund och att det kanske inte alltid går att rå för, utan snarare har skapats utifrån kontexten vi fostrats i. Föreläsning med Somalia bandy i Örebro Patrik Andersson, initiativtagare till Somalias bandylandslag från Borlänge, gästade tillsammans med en spelare från Somaliska landslaget i augusti 2014 Örebro för att berätta om Borlänges integrationsprojekt. Kvällen arrangerades i samverkan med Örebro kommun och föreningar från Örebro län bjöds in. Totalt närvarade ett femtiotal deltagare, från både föreningslivet och kommuner. Föreningsträff i hällefors Representanter från SISU Idrottsutbildarna och Örebro läns Idrottsförbund gick tillsammans med Hällefors kultur- och fritidschef igenom ekonomiska hjälpmedel för att stötta föreningslivet. En filmtrailer om Somalia bandy visades för de totalt 19 deltagarna inklusive kommunen, ÖLIF och SISU Idrottsutbildarna. föreningsinformation PÅ BOENDET DALGÅRDEN I gyttorp Nora Pershyttan BK och Nora Basket besökte boendet Dalgården och berättade om sina föreningsaktiviteter på orten. Informationen översattes via tolkar till de åtta hittills anlända ungdomarna i åldern år. ÖLIF överlämnade ett antal exemplar av den flerspråkiga skriften Idrott en bra start i livet till boendet. Nora basket ny tjejgrupp Nybildade föreningen Nora basket har under våren 2014 startat upp basketträning en gång i veckan, avsedd för tjejer/kvinnor. Detta möjliggör deltagande för kvinnor med olika religiös tillhörighet och etnisk bakgrund. Träningen uppfattas från deltagarna som veckans höjdpunkt och kvinnorna kommer från länder som Afghanistan, Chile, Uganda och Turkiet. Nora Basket har även varit på SFI i Nora för att berätta om sin verksamhet. Mail från Katie Thacher, initiativtagare och coach Nora Basket: They are so appreciative and they always ask me why we can t play more. They think it s really nice to move the body and they don t think there are any other opportunities in Nora for them to exercise without men present which is important to a lot of their cultures. Ny Kampsportklubb i Hällefors Genom projektet har det startats en ny kampsportsklubb i Hällefors och de drivande krafterna är ungdomarna och personalen på boendet Solrosen i Hällefors. SISU Idrottsutbildarna har ett samarbete med föreningen i deras utbildning och utvecklingsfrågor och ligger som ordinarie verksamhet hos SISU Idrottsutbildarna. En viktig grundsten i föreningen är att ALLA är välkomna för att integration ska ske. Föreningen tränar tre gånger i veckan med cirka 15 personer på varje träning. Styrelsen har gjort studiebesök i Örebro karateförening för att hämta inspiration till sin verksamhet. Barn- och ungdomsdomarkurser för ensamkommande På efterfrågan från boendena i Ljusnarsberg och Hällefors har ÖLIF och SISU Idrottsutbildarna i samverkan med Örebro läns Fotbollsförbund medverkat till att tillhandahålla domarkurser för ensamkommande ungdomar i norra länsdelen. Fotbollsintresset är ofta stort och det finns en vilja att lära sig mer om spelet och dess regelverk. Efter avslutad utbildning är målet att ungdomarna ska få tilllämpa sina kunskaper i praktiken, vilket ställer krav på god samverkan med föreningarna på orten. 12

13 Samverkan med boendet bergsgården vid ledarcamp 2014 Varje år delar Folksams Idrottsfond ut stipendier för deltagande i Ledarcampen. Det är ett läger som inspirerar och kompetensutvecklar unga ledare att fortsätta utvecklas inom idrotten. Sökanden ska vara en ideell ledare eller funktionär i åldern år och verksam i en idrottsförening som är ansluten till Riksidrottsförbundet. Vid ledarcampen i Kungsörstorp 2014 deltog en ledare som är aktiv inom karate och som tidigare anlänt till Sverige som ensamkommande barn. Deltagandet möjliggjordes genom samverkan med boendet Bergsgården i Ljusnarsberg. Idrott och integration vid föreningsträffar På föreningsträffar har projektet spridit information och kunskap om exempel från länet samt övriga landet där föreningar jobbat framgångsrikt med integration. I Lindesberg berättade John Martinsson från Fellingsbro GoIF om orienteringssektionen som gått från en marginell barn- och ungdomsverksamhet till att nu omfatta barn och unga. En stor del är asylsökande barn från närområdet. Vid samma tillfälle inspirerade Kamran Kabinejad från Örebro boxningsklubb om hur de fångar upp ungdomar med olika bakgrund och etnicitet genom boxningen. Information och workshop om Svensk idrott i Ljusnarsberg För att öka kunskapen och förståelsen om föreningslivet har genomfördes en träff på boendet Bergsgården kring svensk idrott med fokus på organisation, struktur och föreningskunskap. Cirka 15 ensamkommande barn från boendet var med under träffen. Basket i Ljusnarsberg i samverkan med ABF Under våren 2014 har vi i samverkan med ABF i Kopparberg och kommunen startat upp cirkelträning i basket med ett träningstillfälle i veckan. Kommunen tillhandahåller en idrottslokal, vi har köpt in ett tiotal basketbollar och ABF bidrar med en kvalificerad ledare till basketträningarna. Det förekommer inga krav på förkunskap och basketkvällarna har haft ett snitt på cirka 15 deltagare per tillfälle. Några av de ensamkommande barnen från boendet Bergsgården brukar delta på dessa träningar. Plattformen i Norra länsdelen Det fanns ett behov av ledarutbildning i norra länsdelen och därför genomfördes Plattformen i Hällefors där de två boendena i norra länsdelen var speciellt inbjudna. Projektet stöttade deltagarna så att de fick delta kostnadsfritt. Sammanlagt deltog 22 personer på utbildningen varav 16 av dem var från boendena. Några av dem har gått vidare som ledare. 13 Idrottslyftsprojekt i norra länsdelen Under våren och sommaren 2014 har ytterligare Idrottslyftsprojekt med integrationsinriktning beviljats av Örebro läns Idrottsförbund. Guldsmedshytte Sportklubb har beviljats medel för att i samverkan med skolan använda inlinehockey som rekryteringsform. Föreningen tillhandahåller låneutrustning, instruktör, förtäring och bussresor till och från arenan. Hällefors Gymnastikförening har beviljats medel för att locka fler medlemmar till sin verksamhet genom att samverka med boendet för ensamkommande barn, samt ge möjlighet att starta upp verksamhet för kvinnor med annan etnisk bakgrund. Konferensdag i Fittja på temat Integration och Rasism Distriktets fotbollsföreningar samt alla boenden, kommunala tjänstemän och politiker bjöds in för att gemensamt delta på konferens om Fotbollens nya mål: social inkludering. Fokus var på hur fotbollsklubbar och kommuner tillsammans kan motverka rasism och verka för social inkludering. Intresset från föreningar, HVB-hemmen och kommunerna var svalt och till sist deltog en person från Nora kommun och en förening från vårt län med två representanter tillsammans med projektledaren för SISU:s projekt Ensamkommande barn. Integrationsmöte i Hällefors Under våren 2013 genomfördes ett möte med idrottsföreningar i Hällefors samt boendet för ensamkommande barn. Mötets syfte var att följa upp den tidigare föreningsträffen där föreningar fick anmäla intresse för att jobba med integrationsfrågor och ensamkommande barn i huvudsak. Fem föreningar närvarade; Hällefors löparklubb, Hällefors gymnastikförening, Hällefors AIF fotboll, Hällefors ishockeyklubb, Hällefors bandyklubb. Övriga som var med var SFI i Hällefors, Hällefors kommun, SISU Idrottsutbildarna och ÖLIF. Hällefors ishockeyklubb startade senare ett idrottslyftsprojekt med syfte att ungdomarna från boendet i Hällefors skulle kunna få testa på ishockey. Likaså har en ny kampsportklubb startats utifrån idéer från mötet. Föreningsinformation på SFI i Nora, Hällefors och Ljusnarsberg Under våren bjöds ÖLIF och SISU Idrottsutbildarna in till SFI-undervisningen på Hjernet i Nora, för att informera om hur en förening styrs och är uppbyggd. Tidigare har besök gjorts av kommunens föreningsassistent och representanter från det lokala föreningslivet. Några SFI-elever har också gjort ett föreningsbesök där verksamheten visats upp. Syftet har varit att ge ökad kunskap, inspiration och förmåga att själv aktivt söka sig till föreningslivet.

14 Hällefors IK besökte under slutdelen av ishockeysäsongen SFI i Hällefors för att informera om sin verksamhet för eleverna. Mail från Hällefors IK: Vi besökte SFI klasserna i skolan och berättade om vår verksamhet samt visade HIK:s reklamfilm för dem. Det kändes bra i båda klasserna, i synnerhet med den klassen som pratar och förstår svenska. I Ljusnarsberg har föreningar gjort besök på SFI Kopparhyttan, bland annat Guldvaskarföreningen. Mail från SFI-lärare Linzi McLeod: Hej! Ken och Ulla har varit här och informerat om hur det går till, när man vaskar guld. Jag kunde tyvärr inte vara med, men min kollega berättade att de visade utrustningen och bilder från tidigare tävlingar. Eventuellt ska eleverna på SFI få prova på! Dialog med kommuner om bidragsregler Under projektets gång har frågan om ekonomiska incitament diskuterats tillsammans med kommunernas tjänstemän inom kultur- och fritidssektorn. Projektet har lyft fram möjligheten att som kommun välja ut områden att stimulera genom olika satsningar genom ekonomiska incitament och bidragsformer, exempelvis för att stärka integrationen i kommunen. Detta har lett till att några av kommunerna sett över sina nuvarande bidragsregler och utformat förslag på ändringar av dessa. Lindesbergs kommun har från årsskiftet 14/15 antagit bidragsregler som innehåller möjlighet till satsningar från föreningslivet som främjar integration av nyanlända flyktingar. Nora kommun har tagit fram ett förslag till nya bidragsregler för 2015 där jämställdhet och etnisk mångfald finns med som ett av fem övergripande mål. Bergsgården i samarbete med Kopparbergs BK Boendet Bergsgården har sökt samarbete med Kopparbergs BK för att få in ungdomarna i föreningen och då i fotbollssektionen. Genom projektet har samtal förts mellan föreningen och boendet vilket öppnat upp för möjligheter till samarbete. Detta har resulterat i en gemensam handlingsplan. Ytterligare ett möte mellan personal, ungdomar från boendet och Kopparbergs BK hölls under våren Det visade sig då att majoriteten av de ensamkommande ungdomarna var av en högre ålder än vad KBK för närvarande har ungdomslag i, vilket försvårat ett snabbt inlemmande i ordinarie verksamhet. År 2015 planeras en eventuell uppstart av seniorverksamheten i KBK igen, där de ensamkommande barnen från Bergsgården avses delta i verksamheten. Fellingsbro GoIF prisat för sitt integrationsarbete Fellingsbro GoIF:s orienteringssektion har flera gånger uppmärksammats för sina insatser för asylsökande barn. Under 2013 erhöll klubben Skogssportens Gynnares mångfaldsstipendium på kronor. De uppmärksammades med flera sidor i tidningen Skogssport, Nerikes Allehanda och på Lindesbergs kommuns hemsida. I slutet av 2014 mottog föreningen ännu ett pris för sin medmänskliga omtanke i form av ett stipendium på kronor från OK Tisaren/Stena Miljöteknik. Klubbens ordförande John Martinsson har under projektets gång vid flera tillfällen fått delge sina erfarenheter från integrationsarbetet. They are so appreciative and they always ask me why we can t play more. They think it s really nice to move the body and they don t think there are any other opportunities in Nora for them to exercise without men present which is important to a lot of their cultures. - Katie Thacher, initiativtagare och coach Nora Basket 14

15

16 REsultat Utvärderingen av projektet har varit tredelad, fördelad på kommuners, föreningslivets respektive nyanländas och ensamkommande barns upplevelser av integration genom fritids- och föreningslivet (Bilaga 2,3,4). Ansatsen har varit en lärande utvärdering för se om projektet är på rätt väg för att nå de uppsatta målen. Varje utvärderingsdel har föranlett diskussioner i styrgruppen och successiva förändringar i projektets genomförande. Utvärderingen har haft som mål att undersöka den struktur och samverkan som projektet har som syfte att stärka samt att lyfta och synliggöra de arbetsformer som är framgångsrika. Slutligen har utvärderingen också haft som mål att klarlägga vilka förutsättningar som finns för att skapa ett arbetssätt som fungerar över tid i ordinarie verksamheter i kommunerna. Utvärdering del I: Kommunala tjänstemän De intervjuade har inom sin kommun en position med koppling till fritids- och föreningslivet och besvarat frågor som berör fritids- och föreningsliv och integration inom sitt ansvarsområde. Då de fyra kommunerna på många sätt skiljer sig från varandra i storlek, närhet till större städer, utbud av föreningsliv och befolkningssammansättning är en gemensam och entydig bild av hur integrationen fungerar inom föreningslivet i norra länsdelen svår att göra. I en någorlunda övergripande bild anger de kommunala tjänstemännen att projektet har initierat många nya kontakter, aktiviteter och erfarenhetsutbyten under projekttiden. Dessa insatser uppger de intervjuade vara uppskattade och det önskas även en fortsatt samverkan med länsidrotten efter projektens slut. Det har upplevts finnas en oklarhet i vad projektet ska resultera i rent konkret, vilket kan ha sin förklaring av att det genomförts med en metodutvecklande ansats. Tjänstemännen framhåller dock vikten av projektets existens i sig, och att det har hjälpt till att föra upp integrationsfrågan på dagordningen. Samtliga kommuner upplevde frågan om integration genom fritids- och föreningslivet som viktig men återkom också ofta till att deras roll som tjänstemän innehöll begränsat med tid för att ägna frågan den tid och uppmärksamhet de önskat. Upplevelsen hos några av de kommunala tjänstemännen var att det i framtiden skulle vara svårt att fortsätta med integrationsarbetet kopplat till föreningslivet. Utvärdering del II: Föreningsledare I den utvärderingsdel som berörde föreningsledares upplevelser av integration i föreningslivet framgick att flera föreningar uppskattar kommunens efterfrågan av att utöka möjligheterna till integration genom ökat föreningsengagemang. Flera av de intervjuade uppgav en god kontakt med kommunen och att ett förtroende fanns sinsemellan. Å andra sidan angav några av informanterna att de inte kände sig sedda av sin kommun och att de visades liten uppskattning för sitt ideella arbete. I kontakten med ÖLIF uppgav föreningarna att de haft en dialog med projektet men att det var olika på vilket sätt de senare gått vidare med den kontakten. Några har informerats om projektet men upplevt sig sakna möjlighet eller inte ha behov av det. Andra har använt såväl ÖLIF som SISU Idrottsutbildarna som bollplank och kunskapsstöd i integrationsfrågan. De som haft direkt samverkan med projektet var positiva och såg fram emot ett samarbete även i framtiden. Föreningsledarnas upplevelser av problem kopplat till integration i föreningslivet handlade främst om frågor som transport, kontakt med boendepersonal på HVB-hem samt avsaknad av personnummer för personer med utländsk bakgrund. Transport ansågs vara en svårighet då barn och ungdomar med utländsk bakgrund inte alltid angavs ha föräldrar med körkort eller föreningsengagemang som fanns att stötta barnen och eller ungdomarna i sitt aktivitetsutövande. Vi åker till alla tävlingar med buss så att dom ska ha möjlighet att följa med. De har inget att åka med annars. Åker de bilar har de ingen att åka med. Så vi åker buss till alla närtävlingar. Det kostar någon krona men det är vi beredda att ta. Man ser ju hur glada de är, och mammor och pappor är med och barn och syskon. - Informant, föreningslivet 16

17 För ensamkommande barn handlade mycket om hur man tillsammans med boendepersonalen kom upp med lösningar på detta. Vad det gäller personnummer upplevdes en osäkerhet kring vad som gäller försäkringsmässigt för medlemmar som ej innehar fullständigt svenskt personnummer. Utvärdering del III: Nyanlända flyktingar De nyanlända som intervjuats har varit både ensamkommande ungdomar samt SFI-studerande. Utifrån detta skiljer sig upplevelsen av föreningslivet därför något, grupperna emellan. De ensamkommande ungdomarna upplevde att boendepersonalen på HVB-hemmen gav dem ett gott stöd i frågor om fritidsaktiviteter. De får ibland skjuts till aktiviteter och har även fasta träningstider i idrottshallar som de fått tillgång till i samverkan med kommunen. Oftast är det då fotbollsspel som står på schemat, även om det finns en viss efterfrågan att även göra annat. Ungdomarna angav också att de ibland kunde få hjälp och stöd från sina gode män vad det gäller fritidsoch föreningslivet. Integrationsmässigt upplevde ungdomarna att det trots deltagande i föreningslivet var svårt att få nya kamrater av svenskt ursprung. De vuxna som intervjuades upplevde att det var svårt att veta hur man går tillväga för att få reda på mer om vad som finns att göra på fritiden. Många sade sig vilja ha information om var de kan motionera eller idrotta, oavsett om det var i föreningsform eller på egen hand. Ett återkommande problem som de intervjuade upplevde var svårigheten att komma i kontakt med jämnåriga svenskar. De önskade gärna knyta kontakter med andra i sin egen ålder för att utöka sitt kontaktnät och eventuellt öka chanserna till ett jobb i framtiden. För de vuxna var även kostnaden för att delta i föreningslivet en viktig fråga. De upplevde att det kostade mycket pengar att både vara föreningsaktiv själv såväl som att ha barn som utövade någon aktivitet. För ungdomarna var detta inte ett lika vanligt bekymmer. Endast en angav att det hade varit svårt att införskaffa nödvändig utrustning till sin aktivitet men att detta hade löst sig genom att en träningskompis bekostat skor och kläder avsedda för idrotten. När vi tränar ihop, är jag mest med dom som är invandrare. De som är svenskar är mest med varandra, men vi pratar inte så mycket, vi är inte nära varandra. De som känner varandra är med varandra - Ungdom Några uppger dock att de fått nya vänner genom sina föreningsaktiviteter. Exempelvis genom att de pratar med varandra genom Facebook eller ses och hittar på saker även utanför aktiviteten. Tidsbrist och långa resvägar upplevde ungdomarna ofta som ett problem för sina fritidsaktiviteter. Aktiviteter som inte fanns i närområdet slukade mycket tid för resande och några av ungdomarna kände att de var tvungna att prioritera bort dessa till förmån för skolan. Jag måste läsa mycket om jag ska kunna läsa program. Då hinner jag inte åka till Örebro. Det tar lång tid, och jag har inte mycket tid - Ungdom 17

18 Analys av måluppfyllelse Mål 1: 30 föreningar/studieförbund ska aktivt delta i integrationsarbetet. Analys: I projektet har cirka 25 föreningar, studieförbund och organisationer varit involverade. Fler föreningar har dock informerats om projektet genom de föreningsträffar som ägt rum under projektperioden. För att ha möjlighet att jobba med integration i sin förening har projektet identifierat att det krävs en viss grad av beredskap och resurser. Många föreningar har berättat om att andra behov går före, innan man har möjlighet att utveckla integrationsaspekten i just sin förening. Exempel på detta har varit ledarbrist, tillgång till anläggningar och ekonomi. Utifrån detta har projektet i samverkan med SISU Idrottsutbildarna försökt stödja föreningarna i dessa frågor. De föreningar som uttryckt en önskan att få hjälp och stöd i integrationsarbetet har projektet försökt fånga upp och tillsammans med föreningen utveckla verksamheten till att utöka sitt mångfaldsperspektiv. Från ÖLIF:s sida uppmuntras och stöttas kontinuerligt satsningar som föreningar i länet vill göra med integrationsperspektiv genom Idrottslyftet. Under projekttiden har över en handfull ansökningar från föreningar i norra länsdelen, som haft ökad integration och mångfald som huvudsakligt eller delsyfte i sina projektansökningar, beviljats medel från Idrottslyftet. Mål 2: 200 nyanlända flyktingar ska nås av information om lokala föreningslivet. Analys: En stor del av integrationsarbetet har innefattat kommunikation och informationsspridande. Med hänsyn till bakgrund, språknivå och intresse har fokus varit på att höja kännedomen om det svenska föreningslivet. En viktig del i detta arbete har varit att göra information om föreningslivet tillgänglig på ställen där nyanlända flyktingar själva kan finna den, såsom bibliotek och kommuners hemsidor. Den föreningsinformation som både ÖLIF, SISU Idrottsutbildarna och kommunernas lokala föreningsliv spridit till nyanlända flyktingar och ensamkommande barn har överträffat målet på 200 personer. ÖLIF och SISU Idrottsutbildarna har i huvudsak informerat om det svenska föreningslivet medan lokala exempel som handbollsföreningen Lindeskolans IF och Linde volley i Lindesberg haft en större betoning sin idrott och exempelvis hur verksamhet, träning och struktur fungerar med lag i olika åldrar. Vid dessa tillfällen har föreningarna även delat ut fribiljetter till några av sina hemmamatcher, där hundratals personer senare också har löst in sin entrébiljett och sett representationslaget spela. Föreningsinformation har i huvudsak getts på SFI och boenden för ensamkommande barn. I andra kommuner har exempelvis kommunens föreningsassistent informerat i klasser på SFI, likväl som lokala föreningar besökt studenterna och berättat om föreningslivet. Därtill har personal på ÖLIF tillsammans med SISU Idrottsutbildarna besökt både Eductus, SFI och boenden för ensamkommande barn för att berätta om föreningslivet. Inom projektet har det även tagits fram ett PowerPoint-material som på grundnivå beskriver det svenska föreningslivet och som kommunala tjänstemän och lärare fått ta del av så att de i framtiden kan modifiera och använda det i framtida utbildningstillfällen. 18

19 Mål 3: Föreningarna ska rekrytera minst 80 nya medlemmar från målgruppen. Analys: En uppskattning över hur många nyanlända flyktingar som genom projektet funnit en plats i föreningslivet är svår att fastställa. På många sätt har projektet kommit att handla om att såväl öppna upp föreningslivet för nyanlända som de nyanlända för föreningslivet. Projektets syfte har inte varit matchning i sig utan att sprida information, kunskap och intresse genom ett bredare tillvägagångssätt. Indikationer på att nyanlända engagerat sig i föreningslivet finns i aktiviteter som den nystartade kampsportklubben i Hällefors, basketträningarna i Ljusnarsberg och den nystartade basketföreningen i Nora. Arrangerandet av Linde Sports Camp i Lindesberg, där skolbarn i mellanstadieåldern får prova på olika idrotter, har också bidragit till att fler mer annan etnisk bakgrund än den svenska sökt sig till föreningslivet. Mål 4: Alla kommuner ska ha en långsiktig strategi för samverkan i integrationsarbetet med lokala föreningslivet. Analys: Samtliga kommuner har i dagsläget policies, planer, dokument eller skrivelser som på något sätt innefattar mångfald och integration i föreningslivet. Dessa är dock ofta skrivna på ett övergripande sätt och svåra att konkretisera. En av kommunerna har antagit en integrationspolicy som ska genomsyra samtliga kommunala förvaltningars områden. Denna är avsedd att brytas ner till handlingsplaner för respektive förvaltning. En annan strategi för långsiktig samverkan med föreningslivet är styrandet av ekonomiska bidrag för integrationsinsatser. Under projektperioden har flera av kommunerna reviderat sina bidragsregler och från början av 2015 finns i två av kommunerna tydligt beskrivet att mångfald och integration är prioriterade områden som föreningar uppmuntras att utveckla. Det projektet i huvudsak identifierat är betydelsen av att kommuner och föreningar äger sin egen strategi för integrationsarbete i fritids- och föreningslivet. Det finns inget koncept som till hundra procent går att använda på samma sätt överallt, men det går alltid att göra anpassade varianter. Huvudsaken är att drivet och intresset kommer från utföraren, oavsett om det är en kommun eller förening. På många sätt har projektet kommit att handla om att såväl öppna upp föreningslivet för nyanlända som de nyanlända för föreningslivet. 19

20

21

22 Diskussion Projektet har i det stora hela fortlöpt som planerat men har omfattats av en något längre startsträcka än beräknat. De styr- och arbetsgruppsmöten som hållits under projekttiden har präglats av relativt svag uppslutning, vilket har försvårat arbetet. En del representanter som utsetts i sina kommuner har, inte sällan utan angiven orsak, uteblivit från dessa möten. Detta har inneburit att integrationsarbetet och vissa processer i projektet tagit längre tid än nödvändigt. Lyckligtvis finns även goda exempel, där uppslutningen varit god och intresset för att delta och vara involverad i projektet varit stort. Etablerandet av samarbetspartners i föreningslivet har skett kontinuerligt under projektets gång. Främst via föreningsträffar i kommunerna där integrationsfrågan lyfts som en del av dagordningen. Detta har varit framgångsrikt och ett bra sätt att knyta till sig intresserade föreningar, som antingen vill ha stöd och hjälp i integrationsfrågan eller som vill skapa en mer integrationsbetonad inriktning i sin förening. Några föreningar har anmält sitt intresse omgående, andra har tagit tid på sig att fundera och sedan återkommit med förslag på hur de som förening vill gå vidare. Genom projektet har integrationsfrågan aktualiserats i samtliga kommuner och en ökad medvetenhet har märkts av i kommunerna. En positiv faktor som efter hand tillkommit är projektets funktion som samordnande part vid olika aktörers samarbeten. Projektets helikopterperspektiv om vilka aktörer som finns och vad som pågår i länet har i sig bidragit till att olika projekt och verksamheter framgångsrikt kopplats samman för ytterligare samarbeten. Matchandet av utbud och efterfrågan är något som ökat ju mer kontakter som projektet knutit genom olika former av nätverkande. Organisationsmässigt beslutades halvvägs genom projektet att avveckla den länsövergripande arbetsgrupp som bestod av representanter från de fyra olika kommunerna. Dels på grund av svårigheter med närvaro, dels på grund av att värdet av dessa sammankomster ej bedömdes höja värdet på projektet i den mån det var tänkt. Som alternativ till detta skapades lokala arbetsgrupper istället i respektive kommun. Detta bedömdes som mer effektivt då det blev enklare för deltagarna att se sin funktion i arbetet, baserat på deras yrkesroll. Uppgiften att sprida framgångsrika exempel och goda arbetssätt föll då istället i högre grad på projektledaren. En förändring ifrån den tilltänkta planen var att utvärderingen gjorts av en utvärderare från ÖLIF istället för från Samhällsmedicinska enheten vid Örebro läns landsting. Detta har påverkat projektet i det avseende att utvärderingen påbörjats senare än planerat. Projektet ämnade i sin beskrivning att ta särskild hänsyn till jämställdhetsperspektivet. Detta är något som i viss mån försvårats av att majoriteten av alla ensamkommande ungdomar som kommer till Sverige är pojkar. Nora baskets uppstartade tjej- och kvinnogrupp och Hällefors gymnastikförenings Idrottslyftssatsning med somaliska kvinnor är insatser som haft särskilt kvinnofokus, men de yngre flickorna har alltjämt varit svåra att nå. Det handlar till viss del om kulturförståelse, där det i vissa fall kan medfölja hinder för kvinnors deltagande i aktiviteter. Informerande om föreningslivet har gjorts kontinuerligt på boenden och SFI:n i syfte att uppmuntra såväl unga som äldre, män och kvinnor, pojkar och flickor att söka sig till föreningslivet. Detta bör ses som en ständigt pågående process som institutioner, organisationer, kommun och föreningsliv gemensamt måste arbeta för. Flickor nås i högre grad genom skolan och där har projektets arbetssätt varit att uppmuntra såväl skola som föreningar att söka samarbeten och Idrottslyftsmedel för aktiviteter samt att delta i de prova-på-arrangemang som såväl kommunerna som ÖLIF och SISU Idrottsutbildarna arrangerar. Projektet har haft tyngdpunkt på idrottsföreningar trots att projektet omfattat alla typer av föreningar och studieförbund. Den främsta förklaringen är nog att projektledaren haft sin anställning hos ÖLIF och många medarbetare på ÖLIF och SISU Idrottsutbildarna har engagerat sig i arbetet. Men insatser har gjorts på många sätt för att involvera alla föreningar och studieförbund i varje kommun. Intresset har dock, med vissa undantag, inte varit så stort. 22

23 Fortsättning framåt I samtal med kultur- och fritidsansvariga i respektive kommun har dessa fått framlägga vad som närmast är aktuellt på integrationsområdet kopplat till fritids- och föreningslivet i kommunerna. Nora Kultur- och fritidsförvaltningen i Nora kommun har under 2014 tagit fram nya bidragsregler för kommunens föreningar. Dessa förväntas träda i kraft under 2015 och innehåller målområden såsom jämställdhet och mångfald. Förhoppningen är att målområdena ska ge föreningar klara och tydliga regler att förhålla sig till. I Nora finns en plan för att fortsätta att besöka SFI med föreningsinformation. Det finns en befintlig kontakt mellan kommunens föreningsassistent och lärare på SFI, vilket möjliggör samverkan kring framtida utbildningsinsatser under kommande åren. En fråga som lyfts och som är under utredning är huruvida kommunens föreningsassistent kan fungera som kontakt vid ärenden gällande barn från ekonomiskt utsatta familjer. Beslut om detta väntas under Hällefors I Hällefors har en integrationspolicy har antagits men den strategiska inriktningen för hur varje förvaltning ska arbeta integrationsfrämjande är ännu inte fastställd. Under 2015 vill kommunens kultur- och fritidschef ta fram en kultur- och fritidsplan där integrationsfrågan finns med. Kultur- och fritidschefen lyfter fram nybildandet föreningar från nyanlända som positivt men att de även i framtiden kommer behöva fortsätta jobba med kommunikation, exempelvis hur hallbokning och regler vid användande tillämpas. Ljusnarsberg I Ljusnarsbergs kommun finns ett arbetsmaterial och förslag till integrationsprogram som för närvarande är under bearbetning. I dokumentet vill kommunen tydliggöra vad som är kommunens ansvar inom etablerings- och integrationsområdet. Tidsbrist inom kommunala organisationen anges som en av orsakerna till att det strategiska arbetet med integration ännu inte tagit önskad fart. Inom kommunen finns dock föreningar som aktivt jobbar med frågan. Bland annat ett juniorförbund som börjat med filmvisning och aktiviteter för asylsökande barn och ungdomar. Det pågår en översyn av kultur- och fritidsförvaltningens bidragsregler men det är ännu inte färdigställt huruvida dessa kommer att ha särskilt fokus på att främja föreningars integrationsarbete. Lindesberg Som en av de kommuner som 2013 tog emot flest nyanlända flyktingar i förhållande till sin befolkning erhöll Lindesbergs kommun en statlig prestationsersättning från Migrationsverket. Denna ersättning har sedan förvaltningar kunna söka för att vidareutveckla mottagandet. Kultur- och fritidsförvaltningen har som mål att under 2015 vidareutveckla det nystartade Linde Sports Camp med att utöka kvoten med barn och unga från ekonomiskt utsatta hushåll. Det finns en ambition att göra en särskild satsning på flickor med utländsk bakgrund för att i större mån locka dessa till föreningslivet. I Hällefors finns också planer på att bygga om och rusta upp den kommunala idrottsplatsen Hällevi. Ishallen har nyligen bytt till en ny ispist och även bytt till en mer energieffektiv belysning. I framtiden finns även planer på att handikappanpassa anläggningen. En del arbete är redan gjort men mycket beslutsfattande och finansiering återstår innan Hällevi genomgått den planerade upprustningen. 23