Nordisk folkloristik KURSPLAN

Transkript

1 Nordisk folkloristik KURSPLAN

2 Välkommen till studierna i nordisk folkloristik... 3 Till dig som är ny studerande... 3 Upplägget av studierna... 3 Examensstruktur... 4 Studieschema för kandidatexamen/magisterexamen... 5 Nordisk folkloristik: studier under första året... 6 Inriktning på kulturledning... 7 Studieformer...8 Plagiathantering... 9 Personalen i ämnet nordisk folkloristik FOLKLORISTIKENS STUDIESTRUKTUR KURSER I NORDISK FOLKLORISTIK Grundstudier Grundkurs i folkloristik Kulturanalys i teori och praktik Folktroföreställningar Berättelser och berättande Årets högtider och livets fester Ämnesspecifika ämnesstudier Teoretiska perspektiv på tradition Etnografiska fältmetoder Proseminarium med kandidatavhandling i folkloristik Utbildningslinjens gemensamma ämnesstudier Metod och teori, del Metod och teori, del Vetenskapsfilosofi...27 Valbara kurser Fördjupade studier Högre seminarium Praktik Avhandling pro gradu Valbara specialkurser Migrationsberättelser

3 Samisk folklore Oral Storytelling Folklore and the Internet Narrative folklore Kulturledning,

4 Välkommen till studierna i nordisk folkloristik Till dig som är ny studerande Ämnet nordisk folkloristik läses vid Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi (FHPT) vid Åbo Akademi, inom utbildningslinjen för kultur, historia och filosofi (KHF). Studenttutor i år är Linda Yrjölä och henne träffar du under studieorienteringsveckan Hennes uppgift är att hjälpa dig att bekanta dig med den studiesociala miljön, Åbo Akademi och ämnet nordisk folkloristik. Måndagen den kl. 15 träffar du Lena Marander-Eklund och Blanka Henriksson i aud. Valhall. Blanka fungerar som egenlärare för de nya huvudämnesstudenterna. Egenlärarens uppgift är att göra det lättare för dig att komma igång med dina studier. Ni kommer tillsammans med Blanka överens om egenlärarträffar, både gemensamma och personliga. Under dessa träffar diskuterar vi hur det är att studera vid ett universitet och hur du planerar dina studier. De personliga träffarna handlar om hur du bäst planerar dina studier med hjälp av databasen MinPlan. Under vårterminen ordnas ännu en egenlärarträff med varje student. Då planeras följande läsår. Vi håller kontakt med dig per e-post. Att ha ett eget användarområde och en e-postadress är såväl din rättighet som skyldighet. Studenttutorn hjälper dig att få användarrättigheter. På e-postlistan Folkloristik informerar vi studenterna om det som händer inom ämnet. Vänligen anmäl att du vill vara med på listan till Blanka. Denna e-postlista är interaktiv och där kan du diskutera med dina medstudenter. Du kan också skriva in dig på listan genom att gå in på sidan mailman.abo.fi/mailman/listinfo/folkloristik. Ofta håller också läraren för en kurs kontakt med kursdeltagarna per e-post. Du kan också gilla oss på Facebook, där aktuella fenomen presenteras Upplägget av studierna Nordisk folkloristik kan läsas som huvudämne eller biämne. För huvudämnesstuderande består studierna för kandidatnivå (180 sp) av grundstudier (2), ämnesstudier (2) och en kandidatavhandling med proseminarium (10 sp). Grundstudierna är obligatoriska, men på ämnesstudienivå kan du välja specialkurser som särskilt intresserar dig. I vissa specialkurser får du undervisning, de övriga är läskurser (se MinPlan). Kandidatstudierna ska avläggas på tre år så att du avlägger 60 sp per år inklusive ett biämne och allmänna, obligatoriska studier (20 3

5 sp). Magisterexamen (120 sp) avläggs på ytterligare två år. För närmare information se ämnets hemsida, MinPlan och kursplanen (det vill säga denna skrift). Du kan välja mellan att studera med inriktning folkloristik eller inriktning kulturledning. Du kan också ha folkloristik som biämne (stort biämne eller litet biämne 25) till vilket ämne som helst inom fakulteten och också utanför fakulteten om du så tycker. Rätt att studera folkloristik som biämne får du när du klarat grundkursen i folkloristik. Efter kandidatexamen kan du också ansöka om att bli antagen till arkivlinjen. Antagningen sker vartannat år (nästa gång våren 2018). Undervisningen ges i samarbete med Åbo universitet och i stor utsträckning på finska. 4

6 Dina studieresultat registreras i ett system som heter Sture. Du kan själv följa med dina studieresultat genom att beställa ett inofficiellt Sture-utdrag (minsture) till ditt e-postkonto vid Åbo Akademi ( MinPlan är ett elektroniskt planeringsverktyg som gör att du lättare ska kunna nå dina mål gällande examen. Din egenlärare hjälper dig med detta. Studieschema för kandidatexamen Studierna är planerade så att kandidatexamen avläggs på tre år och magisterexamen på ytterligare två. Varje student har förutom studier i huvud- och biämne också studier som är gemensamma för hela utbildningslinjen för Kultur, historia och filosofi inklusive obligatoriska språkstudier kontrollera reglerna i MinPlan. Vi rekommenderar att dessa studier i examen avklaras under det första studieåret. År 1 Huvudämne: grundstudier 2 Språk och kommunikation: svenska/finska Språk och kommunikation: språk nivå 4 Gemensamma studier: Akademiska studiefärdigheter Gemensamma kurser eller valbara studier Allmän inriktning: extra studier i huvudämnet eller andra studier Inriktning på Kulturledning: kulturledning 20 sp Sammanlagt 60 sp År 2 Huvudämne: ämnesstudier 2 Utbildningslinjens gemensamma studier: Metod och teori 1 & 2 10 sp Biämne: grundstudier 2 Sammanlagt 60 sp År 3 Huvudämne: proseminarium med kandidatavhandling Biämne: ämnesstudier Språk och kommunikation: Akademisk framställning Utbildningslinjens gemensamma studier: Vetenskapsfilosofi Gemensamma eller valbara studier 10 sp 3 Sammanlagt 60 sp 5

7 Nordisk folkloristik: studier under första året Allmän inriktning Grundstudier i nordisk folkloristik Språk & kommunikation & Obligatorisk Sp Grundkurs i folkloristik 5 Kulturanalys i teori och praktik 5 Folktroföreställningar 5 Berättelser och berättande 5 Årets högtider och livets fester 5 Totala antalet studiepoäng 25 Obligatorisk Finska (om skolutbildningsspråket är svenska) eller Svenska, 2 delar (om skolutbildningsspråket är finska) Språk nivå 4 (t.ex. Engelska FHPT ) Sp Totala antalet studiepoäng 10 Gemensamma studier Obligatorisk Sp Akademiska studiefärdigheter 5 Totala antalet studiepoäng 5 Andra studier 20 sp obligatorisk Sp t.ex. extra kurser/läskurser i huvudämnet ÖPU-kurser något av biämnen som rekommenderas i det följande Biämnesrekommendationer Totala antalet studiepoäng 20 Alla fakultetens huvudämnen kan också utgöra biämnen, i övrigt rekommenderas t.ex. Kultur- och socialantropologi Visuella studier Museologi Informationsvetenskap Kulturledning 6

8 Inriktning på kulturledning Grundstudier i nordisk folkloristik Språk & kommunikation & Obligatorisk Sp Grundkurs i folkloristik 5 Kulturanalys i teori och praktik 5 Folktroföreställningar 5 Berättelser och berättande 5 Årets högtider och livets fester 5 Totala antalet studiepoäng 25 Obligatorisk Finska (om skolutbildningsspråket är svenska) eller Svenska, 2 delar (om skolutbildningsspråket är finska) Språk nivå 4 (t.ex. Engelska FHPT ) Sp Totala antalet studiepoäng 10 Gemensamma studier Obligatorisk Sp Akademiska studiefärdigheter 5 Kurser i kulturledning I obligatorisk kurs, resten valabara Totala antalet studiepoäng 5 Obligatorisk: Introduktion till kulturledning Valbara: - Storytelling i företag och turism - Kulturledarpraktik - Kulturjuridik - Kulturpolitik och förvaltning 10 sp - Att skriva för media - Kulturmarknadsföring - Kulturledarskap - Berättande och ekonomi - Popularisering - Audiovisuellt berättande - Grundkurs i redovisning, extern del - Grundkurs i redovisning, intern del Totala antalet studiepoäng 25 Biämnesrekommendationer Alla fakultetens huvudämnen kan utgöra biämnen Sp 7

9 Studieschema för magisterexamen Magisterstudierna uppgår till 120 sp och de är planerade att avläggas på två år. Studenter som inleder obligatoriska kurser i magisterstudier förväntas i regel ha avlagt kandidatexamen. Huvudämne: fördjupade studier Huvudämne: pro gradu-avhandling Biämne (om man vill ha en biämneshelhet): grundstudier Valfria studier: t.ex. valbara specialkurser Studieformer 40 sp 40 sp sp Sammanlagt 120 sp Studierna är indelade i fyra perioder per läsår. Perioderna läsåret är följande: Period 1: (8 veckor) (vecka 43 undervisningsfri gällande folkloristik) Period 2: (8 v) Period 3: (10 v) (vecka 10 undervisningsfri gällande folkloristik) Period 4: (11 v) I kurserna tillämpas många olika studieformer: seminarier, grupparbeten, övningsuppgifter, diskussioner, litteraturstudier, essäer, referat och träning i att skriva vetenskapligt och kandidatavhandling. Kurserna kan vara uppbyggda på olika sätt. En del består främst av föreläsningar, andra innebär en större studentaktivitet genom presentationer av övningsuppgifter, grupparbeten och diskussioner. Studenternas egen aktivitet är viktig och har en positiv inverkan på vitsordet för kursen. I de kurser där undervisning ordnas förutsätts 80 procents närvaro och utförda uppgifter inom utsatt tid. Notera att MinPlan innehåller den officiella informationen gällande studierna, speciellt vad gäller litteraturen. Dock kan förändringar ske gällande kursernas tidpunkt. Observera att respektive lärare ger den senast uppdaterade informationen. Kursanmälan, som sker i MinPlan, är obligatorisk. Om inte ett tillräckligt antal studenter anmäler sig blir kursen inte av. Anmälningsfunktionen öppnas i regel en månad och stängs en vecka före kursstarten. Om du mot förmodan önskar avbryta en kurs, vänligen meddela den kursansvariga. Läskurser kan tas under hela läsåret. Kontakta Lena om saken. 8

10 Plagiathantering Ett universitets kvalitet vilar i första hand på omgivningens tilltro till verksamheten. Ifall någon skulle ifrågasätta trovärdigheten måste universitetet dock kunna visa på ett system som garanterar att verksamheten håller god kvalitet. För att garantera trovärdigheten för Åbo Akademi används för plagiatdetektion programvaran Urkund. Användningen följer en enkel princip. Studenten skickar in sin kandidatuppsats och magisteravhandling per e-post till systemet. Uppsatsen analyseras och med olika algoritmer jämförs den med andra dokument från olika källor (elektronisk litteratur, webbsidor och Urkunds dokumentdatabas). Läraren får tillgång till analysen och bedömer utifrån den om det är fråga om plagiat. Alla meddelade kopior behöver inte vara plagiat utan kan utgöra en del av en korrekt citering. Studenternas uppsatser sparas i Urkund, men enbart som jämförelsematerial. Ingen kan komma åt själva uppsatsen. Adressen dit uppsatser och avhandlingar kan skickas: Lena.Marander-Eklund.abo@analys.urkund.se Akademins sidor om plagiathantering: Kursutvärdering Från och med hösten 2016 utvärderas alla kurser. Information om detta ges separat. OBSERVERA att informationen i detta häfte ska ses som riktgivande för kurserna. Den officiella informationen hittas i MinPlan. I sista hand är det alltid läraren eller den kursansvariga som meddelar om tider, examinationssätt och övrigt. Se därför till att du även alltid kontrollerar din abo.fi-mail och anslagstavlan. Notera att förändringar i tider kan ske! Folkloristkaffe På onsdagar kl. 15 dricker vi kaffe tillsammans, lärarna och studerande, i kafferummet D202. 9

11 Personalen i ämnet nordisk folkloristik Bitr. professor Marander-Eklund, Lena, FD, docent. Träffas enligt överenskommelse, tfn , e-post: lmarande@abo.fi. Anställd Rum D 213. Universitets- Henriksson, Blanka, FD, anställd lärare tfn ,e-post: blanka.henriksson@abo.fi, Rum D 216 Timlärare Johansson, Maria, FM, e-post: mjohanss@abo.fi Löfgren, Jakob, FM; e-post: Jacob.Lofgren@abo.fi Sandell, Karin, FM, e-post: karin.sandell@abo.fi Arkivamanuens Huldén, Niklas, FM, träffas må 13 15, tfn , e-post: niklas.hulden@abo.fi. Docenter Forskare med anknytning till ämnet Asplund Ingemark, Camilla, FD, utnämnd , e-post casplund@abo.fi Cocq, Coppélie, FD, Humlab, Umeå Universitet, utnämnd , e- post: Coppélie.cocq@umu.se Klinkmann, Sven-Erik, FD, utnämnd , e-post svenerik.klinkmann@netikka.fi Meurling, Birgitta, FD, professor, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Uppsala universitet, e-post: birgitta.meurling@etnologi.uu.se. utnämnd Nylund Skog, Susanne, FD, forskare, Institutet för språk och folkminnen, Uppsala, e-post: susanne.nylund.skog@sprakochfolkminnen.se, utnämnd Skott, Fredrik, FD, forskningsarkivarie, Institutet för språk och folkminnen, Göteborg, e-post: fredrik.skott@sprakochfolkminnen.se, utnämnd Österlund-Pötzsch, Susanne, arkivarie, Svenska litteratursällskapet i Finland, FD, e-post: susanne.osterlund-potzsch@sls.fi, utnämnd Backa, Andreas. FM, doktorand, e-post: andreas.backa@abo.fi Björkholm, Johanna, FD, e-post: johanna.bjorkholm@abo.fi Harjunen, Catarina, FM, doktorand, e-post: charjunen@gmail.com Johansson, Maria, FM, doktorand, e-post: mjohanss@abo.fi Löfgren, Jakob, FM, doktorand, e-post: jlofgren@abo.fi Renman, Caroline, FM, doktorand, e-post: crenman@abo.fi Sandberg, Christina, FL, doktorand, e-post: csandber@abo.fi Sandell, Karin, FM, doktorand, forskare vid Svenska litteratursällskapet, e-post: karin.sandell@abo.fi Strandén-Backa, Sofie, FD, e-post: sofie.stranden@abo.fi Wall, Tora, FM, doktorand, e-post: tora.wall@nordiskamuseet.se Österlund-Pötzsch, Susanne, FD, e-post: susanne.osterlund-potzsch@sls.fi 10

12 Egenlärare Henriksson, Blanka (första och andra årets studerande) Marander-Eklund, Lena (längre hunna studerande) ÖPU-planerare Johansson, Maria, FM, e-post: Studenttutor Linda Yrjölä, e-post: FOLKLORISTIKEN STUDIESTRUKTUR Inom utbildningslinjen (UL) för Kultur, historia och filosofi (KHF) finns en helhet med gemensamma kurser: 30 sp fördelade på 1 obligatoriska kurser och 1 valbara kurser. De som inlett sina studier före hösten 2015 och inte avlagt kandidatexamen har rätt att slutföra sina kandidatstudier enligt det gamla systemet. KANDIDATEXAMEN Huvudämnesstudier Grundstudier 2 Obligatoriska Grundkurs i folkloristik, Kulturanalys i teori och praktik Folktroföreställningar Berättelser och berättande Årets högtider och livets fester Ämnesspecifika ämnesstudier 3 Obligatoriska Teoretiska perspektiv på tradition Etnografiska fältmetoder Proseminarium med kandidatavhandling i folkloristik Valbara kurser Valbara specialkurser 3 à (se nedan) Utbildningslinjens gemensamma ämnesstudier 30 sp Obligatoriska 1 Metod och teori, del 1, Metod och teori, del 2, folkloristik, Vetenskapsfilosofi, Valbara kurser Tre kurser ur utbildningslinjens gemensamma utbud, 3 x 10 sp

13 Biämnesstudier 2 (kort biämne) Grundstudier 2 Obligatoriska Grundkurs i folkloristik, Kulturanalys i teori och praktik Folktroföreställningar Berättelser och berättande Årets högtider och livets fester Biämnesstudier 60 sp (långt biämne) Grundstudier 2 som ovan Ämnesspecifika ämnesstudier 3 Obligatoriska Teoretiska perspektiv på tradition Etnografiska fältmetoder Valbara kurser 1 Valbara specialkurser 3 à (se nedan) Utbildningslinjens gemensamma ämnesstudier Metod och teori, del 1, Metod och teori, del 2, folkloristik Om biämnesstudenten avlagt Metod och teori 1 eller etnografiska fältmetoder som del av sina huvudämnesstudier ersätts dessa med valbara specialkurser à. Metod och teori 2 är obligatorisk även för biämnesstuderande som har folkloristik som långt biämne. MAGISTEREXAMEN Fördjupade studier 40 sp Högre seminarium, Aktuell forskning, (ges vartannat år) Praktik, Valbara specialkurser (se nedan) Avhandling pro gradu, sp 12

14 Valbara specialkurser Specialkurserna som är markerade med fet stil nedan ges läsåret som föreläsningseller nätkurser. Observera att du alltid ska kontakta examinatorn innan du börjar läsa för en specialkurs som du vill avklara som läskurs! LME står för Lena Marander-Eklund och JL för Jakob Löfgren. Kursnamn Kurskod Examinator Föreläsnings- eller läskurs Aktuell kulturteori L. M-E Läskurs Antik folklore L. M-E. Läskurs Barnfolklore och smågenrer L. M-E. Läskurs Storytelling i företag och turism L.M-E. Läskurs Berättelseanalys L. M-E. Läskurs Brittisk folklore J.L. Läskurs Folkloristikens klassiker L. M-E Läskurs Folkvisa, folkdans och folkmusik L, M-E. Läskurs Folklig historia L. M-E. Läskurs Folklore i våra idéer och värderingar L.M-E. Läskurs Folklore och kön L.M-E Läskurs Folklore och litteratur L. M-E. Läskurs Folklore och massmedia L. M-E. Läskurs Folktro och sägen L. M-E. Läskurs Folkloristiska varia L. M-E. Läskurs Folkloristiskt fältarbete L. M-E. Läskurs Folkmedicin och medicinsk antropologi L. M-E. Läskurs Folksaga L. M-E. Läskurs Forskningshistoria L. M-E. Läskurs Minoritetsfolklore L. M-E Läskurs Myt och epos L. M-E Läskurs Nordisk mytologi L. M-E Läskurs Spel och spelande L.M-E Läskurs Visuell folklore L. M-E. Läskurs Litteraturstudier L. M-E. Läskurs 13

15 Migrationsberättelser L. M-E. Kurs Samisk folklore L. M-E. Kurs Folklore and the Internet J. L. Kurs Storytelling workshops L. M-E. Kurs Discussion group L. M-E. Kurs Populärkultur L.M-E. Läskurs 14

16 KURSER I NORDISK FOLKLORISTIK Grundstudier Grundkurs i folkloristik Kurskod: () Tid: kursen inleds , v , mån 10 12, to Plats: v , 39 42: Arken Camera Obscura (E201), v. 38: Arken Simone Weil (M134) Lärare: Blanka Henriksson Målsättningar och innehåll: 1) att lära sig vad folklore är och hur den yttrar sig såväl i gången tid som i dagens samhälle 2) att bekanta sig med folklore-genrer och folklorens funktioner 3) att få kännedom om folkloristikens terminologi, material och metoder Lärandemål: Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - identifiera folklorens yttringsformer och med korrekta facktermer diskutera folklorefenomen i dagens samhälle och i äldre tradition både självständigt och i grupp - i skriftlig form reflektera över vad hon/han lärt sig Allmänfärdigheter: Du kommer att, förutom att få grundläggande insikter i folklore och folkloristik, lära dig att arbeta självständigt, att arbeta i grupp, diskutera folklorefenomen i dagens samhälle och sammanfatta och reflektera över det du lärt dig i skriftlig form. Både muntliga och skriftliga presentationer ingår. Undervisningsformer: Föreläsningar, övningar. Examinationsformer: Övningsuppgifter, kurstentamen. Obligatorisk anmälan på Minplan: Senast den Kurslitteratur: Arvidsson, A.: Folklorens former. Lund 1999, s Oring, E.: Just folklore : analysis, interpretation, critique (2012). Artikeln The arts, Artifacts and Artifices of Identity s Kattburga slott och andra finlandssvenska sagor. Sagor i urval av A. Bergman och B. Karlsson. Helsingfors (SLS 528.) Läses kursoriskt. 135 af Klintberg, B.: Folkminnen. Stockholm 2007, s af Klintberg, B.: Glitterspray. Stockholm Läses kursoriskt. 319 af Klintberg, B. och Ulf Palmenfelt: Vår tids folkkultur. Stockholm 2008, s Henriksson, B.: Trollen och vi. Vasa Folk i fest traditioner i Norden. Red. Jan-Öjvind Swahn. Höganäs

17 Fewster, D. (red.). Folket: studier i olika vetenskapers syn på begreppet folk. 11 Helsingfors (U. Wolf-Knuts: Folkloristikens folk. s ) McNeill, Lynne: Folklore rules. Atlantis Jonsson, B.R. (red.) Svenska medeltidsballader. Natur och kultur Kulturanalys i teori och praktik Kurskod: (), Tid: Nätkurs, inleds v. 38 Lärare: Maria Johansson Målsättningar och innehåll: I den här kursen får du lära dig att studera den vardag vi alla lever i. Att se på sin egen kultur är inte så enkelt, och det kan vara svårt att tränga igenom alla lager av för oss alla upplevda självklarheter. För att göra detta använder vi i den här kursen ett redskap som kallas för kulturanalys. Med hjälp av kulturanalys kan man blottlägga olika fenomen i ens egen tillvaro och komma till fascinerande slutsatser. Det självklara blir allt mindre självklart och ens eget samhälle ter sig som rena skattkammaren för den intresserade när man med kulturanalysens hjälp studerar sin omgivning. I kursen får du lära dig att studera vardagen med hjälp av deltagande observation, samt öva dig på att beskriva, analysera och tolka. Lärandemål: Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - upptäcka och reflexivt studera vardagen genom deltagande observation - beskriva, analysera och tolka sin vardagsomgivning med hjälp av kulturanalys Allmänfärdigheter: Ge och ta konstruktiv kritik, diskutera i grupp, ta ansvar för egen aktivitet i grupp och för gruppen som helhet, reflektera över eget lärande. Undervisningsformer: Nätkurs, ges av ÖPU. Examinationsformer: Uppgifter på Moodle. Anmälan på MinPlan: Ja. Utvärdering: Elektronisk utvärdering. Övrig information: Kursen ordnas som nätkurs av Öppna universitetet. För mer information kontakta utbildningsplanerare Maria Johansson (mjohanss@abo.fi) Kurslitteratur: Adelswärd, V: Prat, skratt, skvaller och gräl. Stockholm Ehn, B. & O. Löfgren: Kulturanalyser. Malmö Ehn, B. & O. Löfgren: När ingenting särskilt händer: nya kulturanalyser. Stockholm s. 9 82, Eriksson, Y. & A. Göthlund: Möten med bilder: Analys och tolkning av visuella uttryck. Lund Boken läses kursoriskt. 169 Klinkmann, S-E.: Televisionen som drömmaskin. På drömmarnas marknad: ikoner, fantasibilder och klichéer i populärkulturen. Hedemora 2006, s

18 Meurling, B.: Melon och gurka. Berättelser om självsvält. Nytänkande och eftertankar: kön, kulturella föreställningar och livsvillkor. Red. B. Meurling & M. Zackariasson. Uppsala 2006, s Ondskans etnografi. Red. L. & T. Gerholm. Stockholm Artiklarna av Frykman, Klein och Stattin. Svenska vanor och ovanor. Red. J. Frykman & O. Löfgren. Stockholm s Tankar från baslinjen: humanister om idrott, kropp och hälsa: festskrift till Mats Hellspong / Jesper Fundberg. Red. K. Ramberg & D. Waldetoft. Eslöv (Ehn, Billy & O. Löfgren: Hemlig tävlan. s ) och (Fundberg, Jesper: Att kasta killkast. Genusperspektiv på kropp och rörelse. s ). 21 Ehn, B. & Löfgren, O.: Kulturanalytiska verktyg, Malmö Kap. 3 och 4. Cashman, R.: Critical Nostalgia and Material Culture in Northern Ireland. Journal of American Folklore, 472, s Folktroföreställningar Kurskod: () Tid: Nätkurs med närstudieträffar, 3.11 to 10-15, to Plats: 3.11 aud. Aura, aud. Kosmos. Lärare: Tora Wall. Målsättningar och innehåll: I den här kursen får du studera olika föreställningsvärldar. Du får kännedom om de metoder som används inom folktroforskningen. Kursen behandlar äldre och nyare folkliga föreställningar, bl.a. folktrons väsen, folkmedicin och medicinsk antropologi, modern folklig religiositet och nyandlighet. Lärandemål: Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - använda termer och begrepp om folkliga föreställningar, folklig religiositet och vardagslivets ritualer förr och nu - analysera och diskutera olika folkliga föreställningar utgående från dessas egen logik och ställa denna i relation till adekvat teoretisk litteratur Allmänfärdigheter: Under kursen lär du dig att ställa frågor till både föreläsare, texter och material samt att diskutera dessa frågor. Du lär dig att reflektera över ditt eget lärande. Självständigt arbete. Teoretiskt kunnande inom branschen. Undervisningsformer: Nätkurs med närstudieträffar. Examinationsformer: Essä, övningar. Anmälan på MinPlan: Ja. Övrig information: Kursen ordnas som nätkurs av Öppna universitetet. För mer information kontakta utbildningsplanerare Maria Johansson (mjohanss@abo.fi) Kurslitteratur: Hammer, O. & C. Raudvere (red.): Berättelser om ondskan. En historia genom tusen år. Stockholm s

19 Hammer, O.: På spaning efter helheten. New age en ny folktro. Stockholm 2004 (2:a uppl.). Kap. 1, 8, 9 och Skott, F.: A-brunnar och K-brunnar. Om vardagsmagi, förhoppningar och farhågor, I: RIG 2015/2-3. Henriksson, B.: När man talar om trollen, I: RIG 2015/2-3. Jerkert, J. & S. O. Hansson (red.): Vetenskap eller villfarelse. Stockholm s af Klintberg, B.: Svenska trollformler. Stockholm 1965 (1980, 1988). (Texterna läses kursoriskt) 139 Marander-Eklund, L., S. Strandén, N. Holm (red.): Folkliga föreställningar och folklig religiositet: festskrift till professor Ulrika Wolf-Knuts. Åbo Som kurslitteratur läses fyra valbara artiklar. Paal, P.: Cancer and Emotions - The Moment of Diagnosis and Metaphoric Transformation. Novus, Oslo. I: Tidsskrift for kulturforskning 2009, nr 4, s Skjelbred, A.-H. Bolstad: Fortellinger om huldra: fortellinger om oss. 1998, s. 9 26, Häll, M.: Havsfruns hamn och Satans famn. Demonisk sexualitet, liminal kroppslighet och förtrollande naturlandskap i det tidigmoderna Sverige,I: RIG 2014/3. Tillhagen, C.-H.: Folklig läkekonst. Stockholm 1962, (1977), s Kännedom om Finlands svenska folkdiktning (folktro). Berättelser och berättande Kurskod: () Tid: Vecka 2 11, må Plats: Arken Bifrost (D207) Lärare: Sabine Zinck. Examinator: Lena Marander-Eklund Målsättningar och innehåll: - Att undersöka olika former av litteratur och berättelser från bondesamhället till vårt högteknologiska samhälle - Att få kännedom om tillblivelsen av samlingsverket Finlands svenska folkdiktning, samt att använda det genom övningsuppgifter. - Att få kännedom om The types of the folktale och Motif-index of folk-literature 1 6, samt att använda dem genom övningsuppgifter. - Att bekanta sig med hur man analyserar och strukturerar berättelser i folkloristik - Att söka fram och bearbeta relevant litteratur både på egen hand och med andra studenter 18

20 Lärandemål: Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - Använda Finlands svenska folkdiktning, The types of the folktale och Motif-index of folkliterature Definiera hur berättelser kan studeras folkloristiskt - Känna igen olika folkloristiska berättelsegenrer - Använda elektroniska källor källkritiskt Undervisningsformer: Föreläsningar (generella föreläsningar om teman/ moduler se nedan, samt diskussion om litteraturuppgifterna), pararbete/ grupparbeten och självständigt arbete. 1. Humor och sägner 2. Kalevala och epos 3. Finlandssvenska folkdiktning 4. Sagor/ Arne & Thompson 5. Levnadshistoriskt berättande/ att förstå berättelser Examinationsformer: Pararbete/grupparbeten, litteraturuppgifter, essä. Anmälning på MinPlan: Övrig information: Studenternas ansvar och uppgifter: - Förväntas på förhand läsa relevant litteratur samt skriva en kort text med reflektioner över texten (på ca 1 s.) som lämnas in innan föreläsningen - Arbeta i par/ grupp med övningsuppgifter att söka och skriva korta texter om Finlands svenska folkdiktning, The types of the folktale och Motif-index of folk-literature 1-6 (1 s. per uppgift) - Avslutande uppgift: skriva en text med utgångspunkt i Finlands svenska folkdiktning (5 s.) Kurslitteratur: Adelswärd, V.: Att förstå en berättelse: eller historien om älgen. Stockholm s Arvidsson, Alf, Livet som berättelse. Lund, S Henriksson, Blanka & Illman, Ruth & Marander-Eklund, Lena, Metodkompassen kulturvetarens metodbok. Åbo Akademi (valda delar) Hourihan, Margery, Deconstructing the hero: literary theory and children s literature. Routledge Huldén, L. & M. Huldén (övers.): Kalevala. Stockholm (Läses kursoriskt) 383 af Klintberg, B.: Svenska folksägner. Stockholm (1972, 1987), (Texterna läses kursoriskt) 352 af Klintberg, B. & U. Palmenfelt: Vår tids folkkultur. Stockholm s Järvinen, I-R.: Kalevala guide. Helsinki Marander-Eklund, L.: Kanske den bästa tiden i mitt liv. I: Tidsskrift for kulturforskning, nr 4/2009. s Peterson, P.: Sagans teorier. Uppsala (1976),

21 Svenska folksagor. Återberättade av Birgitta Hellsing; kommenterade av Jan-Öjvind Swahn; illustrerade av Alvaro Tapia. Stockholm (Texterna läses kursoriskt) 383 Wolf-Knuts, U (red.): All världens epos. Åbo Annat kursmaterial: Utöver den anvisade kurslitteraturen fordras att den studerande genom praktiska övningar har lärt sig använda: Aarne, M. & S. Thompson: The types of the folktale. Hki Thompson, S.: Motif-index of folk-literature 1-6. Khvn Kännedom om innehållet i Finlands svenska folkdiktning. Hfors Brevidläsningsmaterial: Kukkarokivi : suomalaisen folkloren antologia (toim. Leea Virtanen, Merja Virtanen), SKS 1988 Årets högtider och livets fester Kurskod: () Tid: kursen inleds 20.3, veckorna 12-15, tisdagar och torsdagar Plats: Arken Valhall (D206) Lärare: NN Målsättningar och innehåll: Fokus i denna kurs ligger på årets och livets högtider. Under kursens gång blir studenten bekant med de festseder som präglar högtiderna. I kursen väljer studenten en av livets och en av årets festseder. Denna söker studenten information om och informationen populariseras. Lärandemål: Efter avslutad kurs ska studenten kunna redogöra för årets högtider och livets fester i Norden. Studenten ska kunna popularisera inhämtad kunskap om fester och festseder. Allmänfärdigheter: Att självständigt behärska och utvärdera en större mängd inläst litteratur. En förmåga att popularisera av kulturvetenskapliga forskningsrön och hantera projekt. Undervisningsformer: Föreläsningar, grupparbete, litteraturstudier. Examinationsformer: Tentamen och popularisering. Utvärdering: Elektronisk kursutvärdering. Obligatorisk anmälan på Minplan: Senast den Kurslitteratur: Bell, Christine Ritual: Perspectives and Dimensions. New York : Oxford U. P., cop. Bringéus, Nils-Arvid Livets högtider. Stockholm: LT. Frykman, Jonas & Löfgren, Orvar (red.) Svenska vanor och ovanor. Stockholm: Natur och kultur. s. 9-32, 33-54,

22 Hagström, Charlotte, Hugoson, Marlene & Nordström, Annika (red) Nu gör vi jul igen. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen (SOFI), s , , , , Schön, Ebbe (red) Svenska traditioner: Årets fester och livets högtider. Sundbyberg: Semic. Ämnesstudier Ämnesspecifika ämnesstudier Teoretiska perspektiv på tradition Kurskod: () Tid: Veckorna 2-11, tisdagar Plats: Arken Nikander (D110) Lärare: NN Målsättningar och innehåll: Kursen handlar om hur traditioner anpassas och varieras i ett föränderligt samhälle. Du lär dig att diskutera om traditioner och deras plats i dagens samhälle samt att kritiskt granska kulturbegreppet. Traditioner och kulturella fenomen presenteras i relation till teoretiska begrepp som är centrala inom folkloristiken - exempelvis diskursivt fält, senmodernitet, etnicitet, kulturarv, genusperspektiv, performativitet och nostalgi. Lärandemål: Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna - identifiera, tillämpa och kritiskt granska centrala teoretiska begrepp inom ämnet - urskilja ett förändringsperspektiv gällande traditioner och kulturella fenomen Allmänfärdigheter: Kommunikation på svenska, färdighet att uppträda, problemlösningsförmåga. Undervisningsformer: Föreläsningar, övningar. Examinationsformer: Uppgifter, hemtentamen. Anmälan på MinPlan: Kurslitteratur: Ambjörnsson, F.: Vad är queer? Stockholm s Anttonen, P. J. (ed.): Tradition through modernity. Postmodernism and the nation-state in folklore scholarship. Helsinki s Danielsson, J.: Skräckskönt. Om kärleken till groteska filmer. En etnologisk studie. Text & Kultur, Umeå (Kapitel I s ) 25 Folkkultur i fokus. Tretton jubileumsföreläsningar. Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, Uppsala (Svensson, Birgitta: Särart, likhet, mångfald. Etnologiska perspektiv på kulturell identitet; s. 9 20) 22 21

23 Blank, Trevor J. & Howard, Robert Glenn (eds.) Tradition in the twenty-first century: locating the role of the past in the present. Utah State University Press Häggström, A.: Levda rum och beskrivna platser. Former för landskapsidentitet. Carlsson, Stockholm (Kapitlet Berättelser om plats och identitet s ) 27 Lundgren, A. S.: Tre år i g. Perspektiv på kropp och kön i skolan. Eslöv s Meurling, B. & al. (red.): Familj och kön. Etnologiska perspektiv. Lund s , 75-98, Mjöberg, J.: Innerlighetens tid. En sociologisk undersökning av intimitet och senmodernitet. s Uppsala Tillgänglig elektroniskt 12 Österlund-Pötzsch, S.: American Plus. Åbo s Hastrup, K.: Kultur den flexibla gemenskapen. Lund Avsnitt om tradition. Brevidläsningsmaterial: Miegel, Fredrik & Thomas Johansson: Kultursociologi. Studentlitteratur, Lund Etnografiska fältmetoder Kurskod: () Tid: Veckor 43-51, torsdagar Plats: Arken Westermarck (C101) Lärare: Niklas Huldén, Johannes Brusila, Måns Broo, Karin Sandell (kursansvarig) Målsättningar och innehåll: 1) att lära sig att identifiera olika slag av etnografiskt material 2) att skapa forskningsmaterial genom olika metoder såsom intervjuer, deltagande observation och frågelista 3) att reflektera över hur materialet skapas i fält och vilken forskarens roll är här. Kursen ordnas i samarbete mellan ämnena etnologi, folkloristik, musikvetenskap, religionsvetenskap och genusvetenskap. Lärandemål: Efter avslutad kurs ska studenten kunna - på ett etiskt hållbart sätt utföra fältarbete och reflektera över sin andel i fältarbetsprocessen - göra en intervju och transkribera den - göra deltagande observation och reflektera över sina observationer i en fältdagbok - skriva en forskningsdagbok Examinationsformer: 1) övningsintervju, intervju med utskrift 2) deltagande observation 3) svar på en frågelista 4) forskningsdagbok 22

24 5) tre uppgifter på basis av litteratur 6) presentationer gruppvis Allmänfärdigheter: Efter avslutad kurs ska studenten kunna tillämpa teoretisk kunskap i praktik samt ha kunskap i vetenskapens etiska regler. Anmälan på MinPlan: Utvärdering: Elektronisk utvärdering. Övrig information: Om biämnesstudenten avlagt etnografiska fältmetoder som del av sina huvudämnesstudier ersätts den med en () valbar specialkurs. Kurslitteratur: Aspers, P.: Etnografiska metoder. Att förstå och förklara samtiden. Malmö Arvastson, G. & B. Ehn (red.): Etnografiska observationer. Studentlitteratur Lund Gunnemark, K. (red.): Etnografiska hållplatser. Malmö Hagström, C. & Marander-Eklund, L. (red.): Frågelistan som källa och metod. Studentlitteratur Lund (C. Hagström & L. Marander-Eklund: Att arbeta med frågelistor. En introduktion. s. 9 30) 21 Kaijser, L. & M. Öhlander (red.): Etnologiskt fältarbete. Lund Sveningsson, M., M. Lövheim & M. Bergquist: Att fånga nätet. Kvalitativa metoder för Internetforskning. Lund Tillgänglig elektroniskt Proseminarium med kandidatavhandling i folkloristik Kurskod: (10 sp) Tid: Vecka Varannan vecka, onsdagar kl (v kl 9 12.) Plats: Bifrost (D207) Lärare: Blanka Henriksson Målsättningar och innehåll: 1) att lära sig vad som kännetecknar vetenskapligt skrivande 2) att lära sig informationssökning 3) att lära sig grunderna för att skriva en vetenskaplig uppsats 4) att formulera problem, hantera material och tillämpa teorier i en vetenskaplig kontext Under period 1 lär du dig uppsatsteknikens och informationssökningens grunder. Under period 3 och 4 författas själva uppsatsen. Personlig handledning ges under skrivandet. Under kursens gång görs uppgifter som stöder uppsatsskrivandet. De färdiga uppsatserna presenteras i slutet av period 4. En möjlighet att presentera en uppsats ges också period 1 eller 2 under förutsättning att du gått på seminarierna tidigare år men inte slutfört din uppsats. Uppsatstekniken kan tas som hemtentamen om du bor på annan ort. För själva seminarierna (termin 3 och 4) gäller 80 % närvaro om du är bosatt i Åbo med omnejd och 50 % om du bor på annan ort. Kandidatavhandlingens längd: sidor. Lärandemål: Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - på ett relevant sätt söka information, referera, citera och hänvisa korrekt 23

25 - formulera forskningsfrågor och precisera problem - med hjälp av relevant teoretisk litteratur avgränsa, behandla, analysera och tolka material på ett folkloristiskt sätt - omsätta de skrivtekniska färdigheterna och det akademiska kunnandet i praktiken genom att skriva en vetenskaplig uppsats - ta ställning till seminariets och handledarens förslag och utgående från dessa planera sitt arbete på ett självständigt sätt - ge konstruktiv kritik på medstudenternas texter, opponera vetenskapliga arbeten och muntligt försvara den egna uppsatsen Allmänfärdigheter: Du får kännedom om hur man skriver en vetenskaplig uppsats. Du lär dig att ge och ta konstruktiv kritik, att behandla ett större material på ett självständigt sätt och att ta ansvar för din egen tidsplanering. Undervisningsformer: Kursen består av föreläsningar, seminarier, övningar, referat, uppsatsskrivande, opposition. Kursen ges tillsammans med ämnet etnologi. Examinationsformer: Uppgifter, kandidatavhandling, opposition. Anmälan på MinPlan: Utbildningslinjens gemensamma ämnesstudier Metod och teori, del 1 Kurskod: () Tid: vecka 36-47, kl Plats: Armfelt (A102) vecka 39: Arken Westermarck (C101) Lärare: Holger Weiss m.fl., kursansvarig/folkloristik Lena Marander-Eklund Målsättningar och innehåll: Kursen ger grunderna i hermeneutik, källkritik, komparation, kvantitativa analys, narration, genus, minne/tid, bildanalys/symboler/semiotik, diskursanalys/diskurser, nätverksanalys/nätverk, platsanalys/rumslighet. Blocket består av två moment: del 1 gemensamma föreläsningar + kursdagbok () samt del 2 ämnesspecifika tutorials/övningsuppgifter och tentamen (). Lärandemål: Efter godkänd kurs förväntas den studerande - kunna kritiskt värdera och tillämpa många olika typer av vetenskapliga metoder - kunna genomföra analyser av texter och kunna bedöma olika källors värde utgående från olika analytiska angreppssätt - kunna använda sig av teoretiska infallsvinklar vid genomförandet av en forskningsuppgift - ha beredskap att kunna jämföra och relatera olika vetenskapliga angreppssätt till varandra - ha insikter i betydelsen av teoretiska perspektiv för modern forskning Allmänfärdigheter: - vara förtrogen med de möjligheter som olika metoder och teoretiska infallsvinklar ger genom att ha prövat dem i form av olika övningsuppgifter - ha elementära insikter i hur metod och teori kan tillämpas i skrivandet av en vetenskaplig avhandling - klara av sökningar i databaser och källsamlingar samt kunna redogöra för grunderna för informationssökning och -värdering 24

26 Undervisningsformer: Program: 7.9. Holger Weiss: Introduktion och allmän presentation; alla föreläsare: staden ur olika metodiska och teoretiska ingångar alla föreläsare fortsättning: staden ur olika metodiska och teoretiska ingångar Måns Broo: Komparation Jürgen Beyer: Källkritik Johannes Brusila: Social konstruktion och diskursanalys Lena Marander-Eklund: Narration ingen föreläsning Pia-Maria Ahlbäck: Text Holger Weiss: Tid, plats och rum Fred Andersson: Visuell analys Niklas Huldén: Kvantitativ analys Salla Tuori: Genus Bengt Kristensson Uggla: Hermeneutik Examinationsformer: Kursdagboken. Varje föreläsare bifogar en inläsningstext på ca 20 sidor inför föreläsningen samt ger en specifik fråga som studenten besvarar i kursdagboken utifrån inläsningstexten och föreläsningen samt utvecklar genom egen reflektion, summa max. 2 sidor/föreläsning. Ifall studenten uteblir/missar en föreläsning så ersätts den med en 5 sidors essä utgående från ett inläsningspaket som finns för varje föreläsningsdel på kursens Moodle-plattform. Övrig information: Föreläsningarna är gemensamma för alla deltagare men kursdeltagarna tenterar sin ämnesspecifika tentamenslitteratur i samband med kursen Metod och teori, del 2! Kursen avläggs alltid inom huvudämnet. Biämnesstuderande vid utbildningslinjen för kultur, historia och filosofi, som avklarat kursen inom sitt huvudämne, ersätter kursen medelst en specialkurs i biämnet. Anmälan på MinPlan: Metod och teori, del 2, folkloristik Kurskod: () Tid: vecka 36 49, måndagar Plats: Valhall (D206) Lärare: Blanka Henriksson Målsättningar och innehåll: 1) att lära sig att använda folkloristiska analys- och forskningsmetoder 2) att ge en inblick i folkloristisk metodologi som bas för kandidatavhandlingen Kursen bygger på att studerande går samtidigt på Metod och teori, del 2. Lärandemål: Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - särskilja och diskutera olika folkloristiska teorier och metoder - förhålla sig kritisk till vetenskaplig litteratur och användbarheten av olika metoder Allmänfärdigheter: Under kursen lär du dig att genom en (eller flera) övningsuppgift att anpassa metoderna/teorierna på ett givet material. Undervisningsformer: Föreläsningar och övningar. Examinationsformer: Reflekterande inlärningsdagbok, rapporter från Metod och teori del 1. 25

27 Anmälan på MinPlan: Utvärdering: Elektronisk utvärdering Övrig information: Metod och teori 2 är obligatorisk även för biämnesstuderande som har folkloristik som långt biämne. Kurslitteratur: En litteraturlista delas ut i samband med kursen. Litteraturen nedan gäller i samband med läskurs. Bauman, R.: A world of others' words. Cross-cultural perspectives on intertextuality. Malden, Blackwell (Kap. 5: Bell, you get the spotted pup: First person narratives of a tex as storyteller; s ) 27 Berger, A. A.: Narratives in popular culture, media, and everyday life. London Jackson, M.: The Politics of Storytelling. Violence, transgression, and intersubjectivity. Museum Tusculanum Press, University of Copenhagen 2002.s Finns även elektroniskt ezproxy.abo.fi/login?url= 89 Johansson, A.: Narrativ teori och metod. Med livsberättelsen i fokus. Lund s Lövkrona, I.: Annika Larsdotter barnamöderska. Lund 1999, s , Marander-Eklund, L. & al. (red.): Metodkompassen. Kulturvetarens metodbok. Åbo (Camilla Asplund Ingemark: Intertextualitet. s ) 16 Marander-Eklund, L. och A-C. Östman (red.): Biografiska betydelser. Norm och erfarenhet i levnadsberättelser. Hedemora s. 7 21, Nylund Skog, S.: Ambivalenta upplevelser & mångtydliga berättelser. Stockholm 2002, s Riessman, C. Kohler: Narrative Methods for the Human Sciences. Los Angeles kap Strandén-Backa, Sofie & Backa, Andreas, Nyckelpigan som nyckelsymbol. Elore 22 1/13 se Ronström Owe, Georg Dragos, Jonas Engman (red.), Folkloristikens aktuella utmaningar. Gotland University Press Valfi artikel ur Elore 1/2007 se eller valfri artikel ur Narrating, doing, experiencing. Red. A. Kaivola-Bregenhöj. Hki Brevidläsningsmaterial: Berger, A. A.: Kulturstudier. Nyckelbegrepp för nybörjare. Lund

28 Alvesson, M. & Sköldberg, K.: Tolkning och reflexion: : vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund 2008 Portelli, A.: What makes oral history different. The oral history reader. Ed by R. Perks & A. Thompson. London & New York 1998 (2000), s Finns på finska i Muistitietotutkimus : metodologisia kysymyksiä. Toim. Outi Fingerroos, Riina Haanpää, Anne Heimo ja Ulla-Maija Peltonen. Helsinki Wenneberg, S. B.: Socialkonstruktivism: positioner, problem och perspektiv. Malmö Vetenskapsfilosofi Kurskod: () Tid och plats: Två kurser ordnas: Period on, fr 8 10 Helikon-Parnassos (A202), on, fr 8 10 Armfelt (A102), OBS! 2.10 fr 8 10 Helikon-Parnassos, on, fr 8 10 Helikon-Parnassos Period on, fr 8 10 Armfelt OBS! on 8 10 Helikon Lärare: Hugo Strandberg Målsättning: Kursen ger en introduktion till vetenskapsfilosofi genom att ta upp centrala frågeställningar kring vetenskap och vetenskaplighet samt genom att klargöra begrepp som hör samman med dessa frågor. Innehåll: - relationen mellan vetenskap och vetenskaplig kunskap å ena sidan och andra verksamheter och annan typ av kunskap å andra sidan - idéhistorisk överblick över vetenskapens utveckling - centrala ismer inom kunskapsteori och vetenskapsfilosofi - vetenskapliga förklaringsmodeller, - humanvetenskapernas relation till naturvetenskaperna,- begrepp som hör samman med det genomgångna. Lärandemål: Studenten kan efter kursen - redogöra för grundläggande vetenskapsfilosofiska problem och de mest inflytelserika lösningarna på dem, - använda centrala vetenskapsfilosofiska begrepp på ett meningsfullt sätt, - skilja mellan olika förklaringsmodeller, - på grundläggande nivå redogöra för de ämnesspecifika metodernas plats i relation till en mera övergripande vetenskapssyn. Allmänfärdigheter: Teoretiskt kunnande. Arbetsformer: Föreläsningar (20 h) samt litteraturstudier. Examinationsformer: Tentamen. Anmälan på MinPlan: Litteratur: Chalmers, Alan, Vad är vetenskap egentligen? Liedman, Sven, Mellan det triviala och det outsägliga: Blad ur humanioras och samhällsvetenskapernas historia

29 Molander, Bengt, Vetenskapsfilosofi: En bok om vetenskapen och den vetenskapande människan Molander, Joakim, Vetenskapsteoretiska grunder: Historia och begrepp Valbara kurser (1 3 studieåret) Studerande väljer tre av nedanstående kurser (3 x ). Det är också möjligt att avlägga flera än tre kurser och räkna dem till godo som valfria studier i sin examen. Följande kurser ges läsåret För kursbeskrivningar se MinPlan. Genus, kultur och samhälle Kurskod: () Tid och plats: må Helikon (A202), fr Westermarck (C101) må Källan (C201), må Helikon, fr Westermarck Lärare: Camilla Kronqvist m.fl., kursansvarig/folkloristik Lena Marander-Eklund Historiebruk och minneskultur Kurskod: () Tid: , on Plats: Armfelt (A102) Lärare: Ann-Catrin Östman m.fl., kursansvarig/folkloristik Lena Marander-Eklund Visuell analys Studiepoäng: Kurskod: Tid: , on Plats: Armfelt (A102) Lärare: Fred Andersson, Sofia Sjö Arbetslivserfarenhet och praktik Kurskod: () Tid: Period 3, mera information ges senare. Lärare: Kursdelen ordnas i samarbete med Arbetsforum. Språkkurs Studenten avlägger en :s kurs ur Centret för språk och kommunikations utbud. 28

30 Fördjupade studier Högre seminarium i folkloristik Kurskod: () Tid: , varannan vecka udda veckor, ons Plats: Bifrost (D207) Lärare: Lena Marander-Eklund Målsättningar och innehåll: Materialinsamling, disponering av materialet och presentation. Övningarna på högre seminarium tjänar som inledning till pro gradu-arbetet och utgör ett stöd för skribenterna under hela arbetet med avhandlingen. Lärandemål: Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - tillämpa kunskaper från kandidatseminarierna - självständigt och med hjälp av relevant teoretisk litteratur avgränsa, behandla, analysera och tolka ett mera omfattande material på ett folkloristiskt sätt - ta ställning till seminariets och handledarens förslag och utgående från dessa planera sitt arbete på ett självständigt sätt - framställa en längre vetenskaplig text - ge konstruktiv kritik på medstudenternas texter, opponera vetenskapliga arbeten och muntligt försvara den egna uppsatsen Allmänfärdigheter: Bedöma eget och andras arbete, sammanställa ett större arbete Undervisningsformer: Grupparbete, diskussion, kritik och opposition. Obligatorisk närvaro. Anmälan på MinPlan: Praktik Kurskod: () Plats: Folkloristiska samlingarna Handledare: Niklas Huldén Målsättningar och innehåll: Att göra studenten förtrogen med såväl traditionsvetenskapligt material som arkivrutiner. Består av 100 h praktik i Cultura, Kulturvetenskapliga arkivet, folkloristiska samlingarna vid Åbo Akademi. Praktiska uppgifter av typen registrering och vård av traditionsmaterial ingår. Kursen kan ersättas med praktik i andra arkiv, ett museum eller en kulturinstitution (minst 3 månader). Denna praktik ska godkännas av Niklas Huldén. Ta med arbetsintyg när du diskuterar praktiken med honom. Om du haft sådan praktik där katalogisering och registrering av material inte ingår bör du kompensera detta genom att utföra 10 timmar praktik vid Folkloristiska samlingarna. Praktiken kan t.ex. bestå av uppgifter där du presenterar folklore för allmänheten, deltar i arrangemang av seminarier/konferenser eller motsvarande. Kontakta Niklas Huldén för denna praktik. Lärandemål: Efter avslutad kurs ska studenten kunna - registrera och hantera traditionsmaterial för forskning eller allmänhet - planera och verkställa ett kulturellt evenemang ELLER - tillämpa de verksamhetsformer som finns på museer, arkiv eller kulturinstitutioner 29