Scouter blev modeller för en dag Att växa upp med en alkoholiserad förälder

Transkript

1 Nr. 1 mars 2013 Handla budget och begagnat Vi testar billiga friluftskläder och utrustar en blivande spårarscout Scouter blev modeller för en dag Att växa upp med en alkoholiserad förälder En tidning från Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

2 R e d a k t ö r e n h a r o r d e t Foto: Nina Norén Innehåll 4/Scouter testar kläder Den här skaljackan och de här skalbyxorna är bäst. Bra att tänka på när du köper friluftskläder. 10/Modebloggaren Blankens Så här fixar du scoutstilen. UScK fick agera fotomodeller för en dag. 16/Lätt att handla billigt Vi utrustade en blivande spårarscout med kläder från blocket, tradera och lågprisaffärer. 18/Nyårsbal med 20-talstema Utmanar- och Roverscouter firade in 2013 på Ransbergs Herrgård med stil. Alla scouter lika alla scouter olika I tidiga tonåren minns jag att tyckte extra mycket om scoutskjortan. Det var enkelt att snabbt slänga på sig den på väg ut till scoutmötet och man slapp fundera på kläder, smink och vad andra skulle tycka. När jag gick igenom dörrarna till logen i Moheda lämnade jag den brutala utseendefixeringen som rådde i skolan bakom mig. Jag drog en lättnadens suck. Åren gick och jag slutade scouterna. Skjortan, av den gamla typen, hängdes upp som ett minne på vinden gjorde jag min comeback inom NSF, nu som anställd personal. Inför mitt första förbundsmöte blev jag tilldelad en kal och välstruken skjorta av senaste modell. Tog på mig den och slogs snabbt av att mina positiva känslor inför skjortan var som bortblåsta. Jag tittade in i spegeln och såg en stel, tråkig och anonym version av mig själv. Drog en suck av uppgivenhet och begav mig med obekväma steg in i plenum. Jag satte mig i en bänkrad och omgavs av mängder med scouter och började slappna av igen. Insåg snabbt att ingen scout egentligen var den andra lik. Vissa bär scoutkläderna mer som en praktisk uniform. Vissa bär skjortan utanpå sin egna, och ibland mer extrema, stil medan resten hamnar någonstans mitt emellan. Inget är rätt eller fel. I och med dessa insikter blev skjortan och jag till slut riktigt goda vänner. Temat för numret är just kläder. Vi testar om billigare friluftskläder verkligen är så dåliga som många tror. Vi har pratat med ett gäng scouter om märkeshysterin som ibland kan märkas inom NSF. Vi har utrustat en blivande spårar scout med begagnade och budgetkläder. Modebloggaren Cecilia Blankens berättar om sin relation till scoutskjortan och ger oss stylingtips. Kort sagt ett lite annorlunda nummer som jag hoppas kan ge något till alla. Nina Norén 20/Det här betyder NSF Dan Degerman berättar sin egen historia om att växa upp med en alkoholiserad pappa. 22/Strategipatrullerna mobiliserade Ett 20-tal taggade medlemmar samlades med siktet inställt på att ta nästa steg i strategiarbetet. 24/Personligt med Per Eriksson Han säger upp sig, hyr ut lägenheten och ger sig iväg på en långsegling. Scouting Spirit, officiell tidskrift för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund besöksadress: Gammelgårdsvägen 38, Stora Essingen, Stockholm tidningens adress: Scouting Spirit, Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Box Stockholm tel: fax: e-post: nina.noren@nsf.scout.se redaktör: Nina Norén ansvarig utgivare: Fredrik Torberger tryck: Mixi Print AB ISSN omslagsbild: Torkel Edenborg layout: Torkel Edenborg utgivningsplan 2013: Nr 2: manusstopp 12 april ute 15 maj Nr 3: manusstopp 17 augusti ute 17 september Nr 4: manusstopp 11 november ute 5 december nyhetsbrev och ordförandepost: Skickas per e-post eller post, när behov finns. Informationen finns dessutom att hämta från vår hemsida material: Material som inkommer efter manus stopp riskerar att inte komma med. Är du osäker på något, kontakta Nina Norén, eller e-post nina.noren@nsf.scout.se. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera, korta och avböja insänt material. Vi ansvarar inte för ej beställt material. 2

3 Scouting är ingen materialsport Naturupplevelsen är gratis, medlemskapet relativt billigt och du kan egentligen klara dig långt med dina vanliga kläder. Till de tillfällen som kräver lite mer avancerad utrustning kan du ofta låna, ärva eller köpa begagnat eller budget. Många scouter i vårt förbund andas scouting, lever scouting och klär sig scouting. Alltid. Det är deras livsstil. Så är det och så ska det få vara. Det viktiga är att alla är respekterade för den dem är. Friluftsmärkesnörd, punkare eller secondhand-shoppare är alla lika coola på sitt sätt.

4 V i n j e t t S c o u t k l ä d e r Scouter testar friluftskläder Dyrt, snyggt, skönt, hållbart, fräckt, skrytigt, lågmält, gammalt, nytt eller unikt. Du kanske trodde att du bara skulle kila och köpa första bästa jacka? En stor nej-kör hojtar snart i scoutlokalen. Ja, det finns mycket att ta hänsyn till när man ska köpa nya scoutprylar. Vi testade om billigt nödvändigtvis måste betyda kasst Klockan är i Änggårdsbergen i Göteborg. Solen håller på att gå ner och ur testpatrullens munnar kommer stora kyliga moln när de andas. Text: Emelie Svensson Foto: Alexander Ehn 4

5 Dan, Ellen och Ebba står med knäna mot en snötäckt stock intill en bäck. Det är svårt att känna om man blir kall eller våt, säger Dan. Efter fem minuter reser de sig. Jag är kall, säger Dan. Men inte våt. Torr, utbrister Ebba med handen ner i byxorna på knäna. Ellen har dragit ner skalbyxorna, från Stormberg, till anklarna. Torr jag också, säger hon. Innan dess har de genomfört ett annat byxprov, slitningstestet i den intitlliggande backen. Alla byxor höll utom Dans från Everest som fick flera småhål i baken. Det är för att han har så benig rumpa, skojar Ebba och skrattar. Dan konstaterar ändå att han skulle ge byxan betyget fyra av fem, eftersom det beror på vad man förväntar sig av byxan man köper. En sån här byxa skulle jag inte ha för att slita på. Men annars verkar de jättebra. Som de här långa dragkedjorna längs benet som man kan öppna från båda hållen, säger han och visar. Ellen tycker inte att hennes byxor är särskilt snygga, men de verkar däremot väldigt bra. Då kan du ju styla dem med en snygg jacka istället, föreslår Ebba. Och så fortsätter de med indianhopp, vattentester och slitstyrka på prylarna. Resultatet ser du på nästa uppslag. 5

6 S c o u t k l ä d e r Bra att tänka på när du köper friluftskläder Det är inte helt enkelt att köpa friluftskläder om man ska vara en medveten konsument. Det lönar sig dock ordentligt att kolla runt och se vad plaggen går för. Tänk efter vad du ska ha plaggen till och handla därefter. Scouting Spirit ger dig här några bra tips inför klädinköpet. VatteNpelare? Skalplagg med mer än 3 000mm vattenpelare räknas som regntät men inte vattentät. Skillnaden är att vid ett hårt vattentryck på plagget, till exempel när du sitter ner i snö, är högre än 3 000mm, vilket gör att vatten till slut tränger igenom och du blir blöt. Samma sak är om det blåser hård vind och regn så klarar ett 3 000mm tyg inte att hålla emot lika länge som ett med mm eller mer. För ett garanterat vattentätt plagg ska vattenpelaren vara över mm. Källa: utekompaniet.se 6 RESEARCH. Kolla noga runt bland olika butiker innan du köper något. Nu för tiden är ju internet en bra kompass som gör att du slipper springa runt till en massa fysiska butiker. MEN det kan vara bra att prova också. Välj ut några plagg som du är intresserad av först. Prova sedan de du är nyfiken på. PRATA. Hör med dina kamrater och de som jobbar i butikerna. Säljarna är ofta kunniga och intresserade själva. Förhoppningsvis är de ärliga. PRIS. Kom ihåg att dyrt inte alltid betyder bäst. Du betalar mycket för märket. Kolla istället på forum som utsidan.se och prisjakt.nu för att få andra omdömen. LÄS PÅ. Läs om materialen som plaggen är gjorda av. Ett exempel på hur bra plaggen är, är att läsa om vattenpelare som avgör hur vattentätt plagget är. RÄTT PLAGG. Välj plagg efter syfte. Ska du leka, jobba eller vandra? Olika plagg lämpar sig bäst för olika aktiviteter. Kanske vill du ha bra ventilation, eller så är det faktiskt bra att byxorna är superbilliga, kan gå sönder, och du behöver inte vara rädd för att det kommer färg på dem. OLIKA PASSFORM. Bara för att vännerna snackar om Lundhagsbyxor, är det inte nödvändigtvis bäst för just dig. Tänk efter vad du vill ha för passform och funktioner. Plagget ska sitta skönt och snyggt på just dig. Köper du en supersnygg jacka är det ju bara tråkigt när den exempelvis smälter nära elden. STORLEK. Ska du ha massor med kläder under jackan är det ju bra om den är lite större än vanligt.

7 Skal- och regnjackor Produkt Lila Dam, Stormberg, Blue Depths XXL Blå Unisex, Stormberg, Blåklokke XXL Turkos Dam, Everest, Stadium Röd, herr, Everest Stadium Svart/turkos Dam Everest Stadium Pris 399 kronor 299 kronor 1299 kronor 1299 kronor 599 kronor 599 kr Material Trastest Kommentar 100 % nylon Foder: 100% polyester proretexmembran En droppe på trasan, rakt under dragkedjan. Men en hel del vatten hade gått igenom tyget och gjort hela fodret bak på ryggen blött. Lite fodrad och varmare. Priset är ett stort plus. Snyggare och bättre passform än jag tänkte mig. Minus för trastestet. Plus för ventilation under armhålan, vilket de andra jackorna inte hade. 95% polyester, 5 % elastan. Prore-5. Underkänt! Sämst i testet. Hävdas att jackan ska vara vattenavvisande, men man kan med blotta ögat se hur vattnet bara rinner rakt igenom och resulterar i en dyblöt trasa. Helt okej. Varm och go jämfört med de andra skaljackorna som är betydligt tunnare. Något man kanske skulle vilja ha på sommaren att bara dra på sig. Godkänt. Yttertyg: 43% polyamid, 20% polyuretan och 37% polyester. TSC Water tyg, vilket betyder att det ska klara vattenpelare på mm. Ska också andas. Toppbetyg! Bäst i test! Precis som den röda jackan, som är i princip likadan fast i dammodell. Riktigt härlig färg! Klarar trastestet galant! En tunn jacka som inte är varm, men som är perfekt att ha ytterst, över fleece och så vidare. Bara minus för att det inte finns ventilation i armhålan. Yttertyg: 43% polyamid, 20% polyuretan och 37% polyester. TSC Water tyg, vilket betyder att det ska klara vattenpelare på mm. Ska också andas. Bäst i test på trastestet. Snyggare och bättre passform än förväntat. Hade fått en 5:a om den haft ventilation under armarna också. Toppbetyg! Bäst i test! Helt torrt inuti jackan och inte en enda droppe togs upp av tyget. Yttertyg: 100% polyester Innertyg: 100 % polyamid..tsc Water tyg, vilket betyder att det ska klara vattenpelare på mm. Ska också andas. En stor blöt fläck på trasan och i innefodret. Snygg med bra passform. Läcker in vatten efter ett tag vid trastestet.överkomligt pris ändå. Snygga detaljer. Betyg CCCC CCC CCCC CCCC CCC CCC Skal- och regnbyxor Produkt Svarta med röda detaljer Dam, Everest Stadium Svarta, Unisex, Stormberg, XXL Mörkgrå med blå detaljer, herr, Everest, Stadium Svarta med röda detaljer, herr, Everest, Stadium Mörkgrå med turkosa detaljer, Dam, Everest, Stadium Pris 399 kronor 299 kronor 999 kronor 399 kronor 999 kronor Kommentar Bra som slit- och lekbyxa. Släpper igenom vatten efter ett tag, men ändå mycket bra. Plus för priset. Höll i slittestet. Inte lika snygg passform. Hade fått 5/5 om man bara bedömde det som lek- och skojbyxa. Billig och bra att slita på. Betyget är bra men en sådan här byxa skulle jag inte ha att slita på. Byxorna gick sönder i slittestet. Om man räknar in passform och allt, då skulle byxorna nästan få 5 i betyg. 5 för att fjällvandra. 2 som slit- och skojbyxa. Gillar möjligheten att ventilera byxan. Likadana som dambyxorna. Bra som slitoch lekbyxa. Släpper igenom vatten efter ett tag, men ändå mycket bra. Plus för priset. Höll i slittestet. Inte lika snygg passform. Betyg CCC CCCC CCCC CCC CCCC Torrt i knätestet och höll i slittestet. En bra byxa som också är snygg. Men om man ska ha dem att jobba eller leka i hade man kanske velat välja ett par ännu billigare. Mörkblå herr Everest Stadium 100% polyester Innertyg: 100 % polyamid. TSC Water tyg, vilket betyder att det ska klara vattenpelare på mm. Ska också andas. Vissa droppar gick igenom tyg och dragkedja, men inte särskilt mycket. Bra som lek- och slitjacka. Släppte igenom visst vatten. Snygga detaljer. Ganska varm och bekväm. Så gjorde vi testet Indianhopp: För att testa om kläderna som påstås transportera bort fukt, såsom svett, gjorde det. Trastestet: En torr oanvänd trasa under jackans stängda dragkedja. Vänta fem minuter. Ta ut trasan. Har det läckt igenom? Stentestet: Fyll väskorna med stenar och gå upp och ner för en trappa. Hur bekväm är den? Knätestet: Stå i snö eller vatten på knäna i regnbyxor. Vänta fem minuter. Har vätan gått igenom? Slittestet: Hasa dig ner, på rumpan för en backe. Håller regnoch skalbyxorna? 7

8 S c o u t k l ä d e r Skogens modelejon märkesmåsten inom scouterna Den största märkeshetsen pågår inte bara på Rodeo Drive i Hollywood. I scouterna pratas det ofta om hållbara Klättermusen, bekväma Teva och så självklart de läckra och slitstarka G1000. Men behöver man verkligen de rätta märkena för att klara sig i skogen? Text: Emelie Svensson Foto: Alexander Ehn Ja, jag är definitivt märkesfixerad, säger Dan Degerman, 26. Både Ellen Eklund, 25, och Ebba Wengström, 21, erkänner samma sak. Man faller för grupptrycket när man köper märkeskläder till scouterna. Det blir en ond cirkel att köpa mer och mer, säger Ebba. Ellen tror att det kan bero på att det finns en djungel av märken och produkter. Då är det lättare att köpa sådant som man vet att andra redan har provat. Det blir den lätta vägen ut om man ska köpa till exempel en ny jacka. Man kanske köper från Klättermusen för ett par tusenlappar, för man har hört att det håller i alla fall. Men man vet inte om till exempel en Didrikssonjacka gör det. I många kårer finns den där personen som alltid är först med det senaste. Hen sätter trenden och visar att det är Lundhags som gäller nu inget annat. Dan, Ellen och Ebba tror att det kanske är få som vågar ifrågasätta sådana trender. 8

9 Ryggsäck Produkt Pris Kommentar Betyg Orange, 60 l, Everest, Stadium: 1199 kronor Snygg. Smarta fack, som för första hjälpen-väskan eller kanske laptopen närmast ryggen. Mycket bra vadderade höftband som gör den bekväm för långa bärsträckor. CCCCC VAR MED OCH TÄVLA OM RYGGSÄCKEN! Skriv en kortfattad motivering till varför just du behöver ryggsäcken och vilka närstående äventyr som ni i sådana fall kommer att göra tillsammans. Maila ditt svar till nina.noren@nsf. scout.se senast den 31 mars. Vinnaren och hens svar kommer att publiceras under Förbundsnytt i nästa nummer av Scouting Spirit. Men efter att de testat kläderna, som annars kanske inte har lika gott rykte inom scouterna, är de rörande överens: hållbarhet, snyggheten och känslan är faktiskt bättre än de förväntade sig. Men hur ofta vågar man erkänna det, undrar Ebba. Saken är nog att om scouterna frågar sina ledare om man kan köpa billigare märken så är svaret ja. Men ledarna själva har naturligtvis det dyraste och finaste. Det är dubbelmoral, säger Dan. Han jobbar till vardags på ett stort friluftsvaruhus och har märkt att det faktiskt är de dyra varorna som reklameras i överlägset högst utsträckning och inte de billiga. Jag tror att produkterna är minst lika bra. Men det kan ju bero på att man har lägre förväntningar på de billiga prylarna också, säger Dan som testar den röda Everestjackan. Ellen påpekar att det också beror på vad man ska ha kläderna till. En dyr jacka kanske är bättre på ett visst sätt, som att den andas, är snygg och har massa finesser. Men om du ska bära en ved och bli smutsig kan det ju vara det sämsta. Vissa byxor är bra till att leka och kasta sig i, medan andra är bättre till att vandra i, säger hon. Man måste förbättra sina kunskaper om sådant. I många kårer finns den där personen som alltid är först med det senaste. 9

10 S c o u t k l ä d e r Modebloggaren Cecilia Blankens: SCOUTKLÄDERNA HAR VERKLIGEN BLIVIT SNYGGA Man ser henne ganska ofta i TV-soffor, glättiga magasin och på vimmelbilder. Mode är hennes grej. Hon uttalar sig om trender och ger klädtips på löpande band. Även om hon är en del av denna lite ytliga modevärld uppmuntrar Cecilia ofta sina läsare att hitta just sin personliga stil, snarare än att slaviskt följa trender. Om man backar bandet och går tillbaka till Cecilias barndom i Mariestad. En alldeles vanlig barndom på landsbygden, fjärran från röda mattor och tjusiga premiärer. Hon var med i SMU-scouterna och trivdes jättebra. Hon älskade sin scoutskjorta och använde den med stolthet både i och utanför scouterna. Det är många år sedan hon slutade i scouterna och hon har ingen aning om hur scoutkläderna ser ut nuförtiden. NÄR HON SER DAGENS SCOUTKLÄDER blir hon positivt överraskad. Hon gillar den petroleumblåa färgen och att scoutklädseln kompletterats med tröjor. Hon tycker att jeans är det plagg som absolut är snyggast till skjortan och tröjan, men tycker att jeansen med fördel kan piffas till litegrann: Man kan ju variera jeansen. Jag tycker att det är snyggt att klippa dem så att de fransar sig någonstans vid fotknölarna, eller så kan du vika upp dem så att de blir lite kortare. Om man privat är intresserad av kläder och kanske har en egen klädstil, så tycker Cecilia att man absolut kan kombinera det med sin scoutidentitet. Man behöver ju inte nöja sig med bara jeans och T-shirt eller skjorta. Lägg till accessoarer om du vill, en scarf om huvudet, stora När jag var scout var skjortan en favorit Text: Nina Norén Foto: Ann Lundborg örhängen, armband. Samma med skjortan! Vik upp ärmarna och knäpp upp en extra knapp fram! Eller ta på en snygg skjorta ovanpå scouttröjan. SCOUTERNAS WEBBSHOP ÄR FYLLD av snygga kläder som hon tycker att man med fördel kan ha på sig även privat. Deras miljömedvetenhet i framtagandet av kläderna är något Cecilia ser som extremt positivt: Det är något som jag själv tänker mycket på när jag väljer kläder. Det är dessutom väldigt trendigt just nu är året då miljömedvetenhet kopplat till kläder kommer att slå igenom på allvar. Hon gillar i synnerhet Scouternas kollektion Scout Sweden Est och tycker att det är schyssta vardagsplagg. Hon gillar också deras små accessoarer såsom alltid-redo-armbandet, mobilskalen och den snygga scarvsen. Det är ett snyggt sätt att även i sitt privata liv, utanför scouterna, visa att man är en stolt scout. Till sist vill Cecilia ge samma klädtips som hon brukar ge sina läsare utanför scoutkretsar: Det man bör tänka på i första hand är att kläderna man bär får en att känna sig som sig själv och att man själv trivs i dem. 10

11 HALLÅ DÄR CECILIA BLANKENS! Har du varit scout? Ja! Jag var med i missionskyrkans scouter när jag var barn. Älskade de där lägren, det var verkligen årets höjdpunkt. Minns att jag alltid tyckte att det hängde så mycket snygga killar på lägren. Vad tycker du spontant om scoutdräkten? Jättefin! När jag var liten hade vi en grön skjorta, den var min favorit och jag använde den även på fritiden så skjortan är fortfarande min favorit! Vad tycker du om friluftsmode generellt? Jag tycker att det är viktigt att vara varm och bekväm när man är ute, förstås. Men jag har lite svårt när det är för mycket funktion inblandad utan trivs bäst i naturfärger. Fjällräven, chinos och Kavats ekologiska kängor det är min friluftsstil. När är du friluftsklädd själv? När jag är ute med barnen i skogen. Men oftast gör jag ganska stor skillnad på mina vardagskläder och ledigkläder. När jag jobbar gillar jag klackar och kavaj, men det är en skön kontrast att bara vara bekväm i sina gamla ingångna favoritkläder när man är ledig. 11

12 S c o u t k l ä d e r Scouter blev Modeller för en dag Evelina, Malin, Felix och Fanny, som sitter i NSFs Utmanar scoutkommitté, är alla fyra medvetna utmanarscouter med olika coola stilar. Vi kombinerade deras egna kläder och accessoarer med lite av Cecilia Blankens stylingtips. Text: Nina Norén Foto: Torkel Edenborg Malin Stora orangea är en fin detal annars gansk vardagsstil. Halsband med indiantouch knyter ihop stilen. Malins supersnygga farfarströja från scoutvaror.se. Ett snyggt sätt att visa att man är scout även utanför scouterna. Så här tycker Malin Hur är din vanliga stil? Jag har på mig sånt jag trivs i och tycker är bekvämt. Jag har hur många tights och strumpbyxor som helst och älskar varma, skickade tröjor. Hur var det att bli stylad och fotograferad? Det var verkligen annorlunda men jättekul att testa! Vad tyckte du om kläderna du fick på dig? De var bekväma och det kändes inte så konstigt som jag trodde. Något du absolut inte skulle kunna tänka dig att ha i vanliga fall? Indianstövlarna och örhängena. Minnetonkas stövlar inhandlade på tradera för en bråkdel av ordinarie pris. Något du gillade och kommer att använda själv i fortsättningen? Jag tyckte om farfarströjan, kanske ska skaffa en sån. 12

13 Fanny Basker passar Fannys stil perfekt. örhängen j till denna a nedtonade Bälte över skjortan var en klockren detalj som Fanny själv kom på. Färgglada strumpbyxor lyser upp skjortan på ett effektivt sätt. Så här tycker Fanny Hur är din vanliga stil? - Jag tycker om att mixa nya basplagg som linnen eller jeans med lite mer personliga plagg från second-hand. Mycket 50-tal eller liknande med vida kjolar är något jag faller för. Jag är alltid på jakt efter nästa fynd! Olikfärgade skosnören ger Fanny ett glatt och lekfullt uttryck Hur var det att bli stylad och fotograferad? - Jag tyckte det var jättekul att bli stylad men lite nervigt att bli fotograferad, det var ju en väldigt ovanlig situation för mig. Men jag vande mig snabbt. Vad tyckte du om kläderna du fick på dig? Jag tyckte jättemycket om kläderna. De passade verkligen min egna stil. Något du gillade och kommer att använda själv i fortsättningen? Jag kommer nog försöka infiltrera scoutskjortan i min vardagliga stil, eftersom jag insett att den funkar som vilken skjorta som helst egentligen, den är bara extra fin. 13

14 S c o u t k l ä d e r Felix Hängslen och scoutskjorta är en skön kombo. Felix egen portfölj är fin detalj. Tröja i hemmastickad stuk fungerar fint utanpå skjortan vid kyligare tillfällen. Så här tycker Felix Hur är din vanliga stil? Jag brukar gå i praktiska kläder till vardags. Jag gillar skjortor och friluftsbyxor. Hur var det att bli stylad och fotograferad? Det var annorlunda och lite ovant. 14 Grova kängor är riktigt snygg till denna mer dressade stil. Vad tyckte du om kläderna du fick på dig? Det kändes lite ovant med hängslena, men eftersom alla sa att det såg bra ut så litar jag på det. Något du gillade och kommer att använda själv i fortsättningen? Det känns som att jag skulle kunna klä mig enligt stylingen till vardags. Kanske skulle ta bort hängslena dock.

15 Evelina Stora örhängen är en snygg och ganska diskret detalj på Evelina. Att slänga på en skjorta eller kofta över scoutkläderna gör att man får en lite mer avslappnad scoutstil. Så här tycker Evelina Hur är din vanliga stil? Sånt är så svårt att säga men jag är ganska pigg och glad och försöker oftast klä mig som jag mår och känner för för dagen. Jag går oftast klädd i tighta kläder, stuprörsjeans eller löpartights och något linne, skjorta eller mjukare tröja. Ganska modern stil kanske man kan säga. Klackar, sneakers eller en schysst gympasko till och gärna en stickad halsduk. Vårig look i vita stuprörsjeans. Hur kändes det att bli stylad och fotograferad? Jag tyckte det var roligt att bli stylad och fotograferad, det är inte något som händer varje dag precis. De var duktiga och det kändes bra! Vad tyckte du om kläderna du fick på dig? Kläderna kändes också bra, det är kanske inget som jag skulle ha tänkt på att ta på mig, men det satt ganska bra och kändes inte som att det var kläder som var för långt borta från mitt vanliga jag heller. Något du absolut inte skulle kunna tänka dig att ha i vanliga fall? Av de kläder som jag hade på mig var det inget som jag inte skulle kunna sätta på mig. Vanligtvis hade jag nog inte burit kombinationerna av kläderna jag hade, men var och ett plagg för sig. Vita skor är ju sådär ute i naturen. Dock väldigt snyggt i andra scoutsammanhang. 15

16 S c o u t k l ä d e r ATT UTRUSTA en SPÅRARSCOUT med liten BUDGET är lätt Att gå med i NSF-scouterna är inte bara världens roligaste grej, utan också en riktigt billig fritidssysselsättning. Medlemsavgiften ligger lågt jämfört med andra aktiviteter och man behöver egentligen inte så mycket dyr utrustning för att kunna delta. De saker man behöver finns dessutom att köpa budget både via dagens uppsjö av lågpriskedjor och begagnatsidor på nätet. Text: Nina Norén Foto: Torkel Edenborg Den första tiden som spårar- och upptäckarscout är kanske en testperiod för många. Man känner efter om scouting är något man vill satsa på. Man klarar sig ganska långt med kläderna man har i skolan och på fritiden. NÄR MAN KÖPER FRITIDSKLÄDER som man också tänker använda i scouterna är det bra att tänka på vattentätheten. Blöta kläder blir ingen glad av. Ett ordentligt regnställ eller skalkläder med ett högt antal vattenpelare är riktigt bra att ha. Det är också bra att tänka på hur man klär sig under ytterkläderna. Att klä sig med underställ och fleecetröja i lager-på-lager är ofta det bästa. På fötterna kommer man långt med ett par gympaskor och ett par sköna och vattentäta gummistövlar. Om man ska bege sig ut på längre turer i blöt skog och mark, så kan det vara bra att se till att gympaskorna är gjorda av vattentätt goretexmaterial som andas. Att gå längre sträckor i gummistövlar brukar kunna bli ganska tröttsamt. En scout behöver också ha en scoutklädsel bestående av scoutskjorta/tröja och NSFs halsduk. Ibland säljer kårerna begagnade scoutkläder. Om det inte finns någon sådan möjlighet så kan du ju alltid uppmana din kår att anordna en bytes- eller prylmarknad. NÄR DET ÄR DAGS FÖR ÖVERNATTNINGAR och kortare hajker är det dags att fundera på en lämplig ryggsäck, sovsäck och liggunderlag. Har man en lite mer avancerad ryggsäck än en vanlig enklare skolväska blir bärandet betydligt mer behagligt. För att avlasta ryggen maximalt är det bra att väskan har både midjebälte och bälte över bröstet. Det är också praktiskt om väskan har remmar att knäppa fast liggunderlag och sovsäck med. Den första sovsäcken man köper behöver verkligen inte vara någon dyrare variant. Första tiden som scout så kommer man långt med en budgetsäck som är gjord för vår, sommar och höstbruk. När man väljer sovsäck är det bra, om möjlighet finns, att välja en säck som väger lite mindre. Övrig utrusning som är bra att införskaffa är en spork, matkåsa, vanlig kåsa och en scoutkniv. Kniv är något kåren också kan låna ut i de tidiga scoutåren. MAN KAN GÖRA RIKTIGT BRA KÖP av begagnade kläder och utrustning på Blocket, Tradera och Utsidans prylmarknad. Många saker är helt oanvända eller i nyskick. Det är dessutom förvånansvärt enkelt att få till en affär på det här sättet. Det är lätt att ta direktkontakt via mejl eller telefon och oftast brukar säljarna kunna skicka hem varorna via post. På Blocket finns det dessutom ofta en ganska stor prutmån, i synnerhet om varorna legat ute ett tag. Vid sidan av dessa secondhandalternativ, så finns det många affärer som erbjuder bra friluftsprylar till väldigt låga priser. Förutom vår egen klädtest i tidningen så kan man botanisera i mängder med olika tester på nätet för att se hur budgetalternativen står sig i förhållande till märkesprylarna. Resultaten visar ofta att dyra priser inte är en garant för bättre kvalité. 16

17 Så här utrustade vi Julius Scouttröja & halsduk, scoutvaror.se 145 kr & 79 kr Skaljacka- och byxor, Blocket Perfekta kläder som går att använda både som vindoch regnkläder. Mer eller mindre oanvänt. 300 kr Sovsäck, Intersport En lätt sovsäck (ca 1 kg) som tar liten plats. Köptes på Intersports rea, så den var nedsatt 50%. 400 kr Goretexskor, Blocket Kängor som garanterar torra fötter och passar för vår- och höstscouting. 200 kr Ryggsäck Clas Ohlson 18 liters ryggsäck med både bröstrem och midjebälte som är lätta att ställa in till ett barn. Dessutom finns det ett inbyggt regnskydd. 299 kr Underställ, Stadium outlet 100 kr Gummistövlar, Coop 129 kr 17

18 Nyårsbal med 1920-tals tema Under nyåret spenderade sextio Utmanar och Roverscouter ett par händelserika dagar på Ransbergs Herrgård. Temat för årets bal var 1920-talet och arrangörsteamet kallade sig The Great Gatsbys, det var dags att flytta sig tillbaka till 1927! Text & Foto: Ellen Holm Dagen innan nyårsafton fick deltagarna som vanligt kurs i etikett och dans. Under danspasset låg fokus på 1920-talets stora danser One-Step, Foxtrot och Charleston. Deltagarna fick också kämpa flitigt i en femkamp utomhus. På kvällen var det Spelhåla i herrgårdens nedervåning medan många lekte vinkgömme eller andra lekar på övervåningen. Så kom nyårsafton och efter ett ansträngande parti Stratego i skogen var det dags för deltagarna att göra sig i ordning för den stora kvällen, men innan frackar och flapperklänningar kunde tas på skulle scouterna få färdas tillbaka till I den helt mörklagda ladan fick deltagarna med start 2012 resa bakåt i tiden och läsa om de stora händelser som hänt varje decennium till Året 1927 kanske inte sticker ut på något speciellt sätt mer än andra år under 1920-talet men det är året då Olof Palme föds, Charles Lindberg flög själv över Atlanten och den första ljudfilmen Jazzsångaren hade premiär. När mörkret sänkte sig över Ransberg var det bara ljuset av marschaller och levande ljus som lyste upp herrgården. Snart började gästerna anlända, välklädda par, ett efter ett och värdparet hälsade alla välkomna. Efter en stunds mingel i Värmlandsrummet och fotografering bjöds det till bords och innan det var dags att börja med förrätt höll värdinnan Katarina Balk ett värmande välkomsttal. Det skulle komma att hållas en rad tal under kvällen och mellan talen ljöd skratten och samtalen i Örjansalen där middagen tog plats. Innan tolvslaget invigdes dansgolvet av värdparet i en stilig vals, golvet fylldes av dansande par och det hanns med lite One- 18

19 Step innan det var dags att ta plats på trappan för att önska det nya året välkommet. Alla utrustades med ett gäng tomtebloss, visste ni förresten att det festades med tomtebloss redan 1910? Tillsammans räknade scouterna ned och vid tolvslaget lystes den Värmländska natten upp av raketer. Överallt lyckönskade nya och gamla vänner varandra för det kommande året och på sina ställen stämdes det upp i sång i form av När lägerelden brunnit ut/auld Lang Syne. Början av det nya året spenderades sedan med livlig dans på dansgolvet eller mysiga samtal i Värmlandsrummet. För visst blir vi alltid lite extra nostalgiska och dansglada just denna magiska natt? På morgonen var det ett gäng trötta men glada scouter som åt brunch och ägnade dagen åt drogfriaktivitet, under aktiviteten diskuterades både vad alkoholen gör med våra sinnen men också hur samhällets syn på alkohol har ändrats genom historien. På kvällen blev det musikquiz och ledarteamet avslöjade vilka som blivit Mrs och Miss Gatbys. Johanna Jonasson och Andreas Rydberg vann äran och var sitt exemplar av boken The Great Gatby. Det var de två som ledarteamet ansåg hade tagit till sig temat och levt sig in i 1920 tals andan. Hur ska man då summera dessa dagar? Vad är väl en bal på Ransbergs Herrgård? För många är nyår en tid när det vankas fest och att vi kan vara så pass många som visar att det är helt okej, nej självklart, att fira ett nyktert nyårsfirande är det som skapar hela atmosfären runt nyårsbalen. Hos oss är det okej att vara precis som man vill, hos oss ska alla kunna känna sig välkomna. Jag har ett par nyårsbaler bakom mig, jag vet själv hur det var första gången och det gjorde mig glad att se hur Rover- och Utmanarscouter möttes och hade en bra tid tillsammans. Det jag bär med mig är Almas sista ord innan vi skiljes åt, jag tror jag låter dem tala för sig själva; Tack för ett toppen event! Jag känner mig verkligen välkommen och nu vill jag åka på fler NSF-arrangemang! The Great Gaty The Great Gaty är skriven av F Scott Fitzgerald och handlar om Nick Carraway som kommer till New York 1922 för att bli aktiemäklare. Han flyttar in i en villa på Long Island och börjar umgås med det flärdfulla paret Tom och Daisy Buchanan. Till granne får han en ytterst gåtfull och kolossalt förmögen man som ger storslagna fester, oftast utan att själv visa sig. Grannens namn är Jay Gatsby. Romanen anses vara 1920 talets generationsroman och speglar efterkrigstidens sorglöshet men också dess baksida. Boken kommer ut som film under Vad har varit det bästa med Nyårsbalen? Foto: Ellen Holm Sara Arvidsson och Eddie Hecktor, Sösdala Scoutkår: Att alla gått in för temat i sina kläder och engagemanget ifrån arrangörerna! Klara Lundskog, Utby Scoutkår och Johanna Jonasson, Moheda Scoutkår: Det härliga sällskapet och feststämningen! Lovisa Sandhu, Öland Peter Ivarsson, Eneryda Scoutkår och Arne Hagelin, Förbundskåren (Stockholm): Alla härliga människor, den goda maten och serveringspersonalen! 19

20 D e t h ä r b e t y d e r N S F f ö r m i g En tapetblommas uppväxt Alkoholen kom in i min familjs liv på riktigt när jag var nio år. Spritens inträde i vårt liv har satt stor prägel på min uppväxt. Det här är min historia om mitt liv som son till en alkoholist och om hur NSF kom att bli min trygghet när allt annat stormade. Text: Dan Degerman Foto: Alexander Ehn 20

21 DET VAR EN VANLIG TISDAGSKVÄLL som kom att bli väldigt ovanlig för mig. Brottningsträningen var avslutad och jag kom hem till lägenheten. Pappa frågade mig sluddrandes om jag gjort några mål. Jag förstod inte frågan över huvudtaget, jag hade tränat brottning, inte fotboll. Som varje tisdagkväll. Vanligtvis hade han full koll på mina fritidsaktiviteter, men tydligen inte idag och det gick snart upp för mig varför. Känslan av otrygghet kom krypande, inte av rädsla för att något skulle hända, men en liten känsla av att pappa inte var den han brukade. Med jämna mellanrum under tio års tid har fyllorna kommit sedan dess. Många har en bild av alkoholister som utslagna individer som dagligen samlas på en parkbänk i stan för att dela sin misär med likasinnade. Min pappa drack bara hemma, och långt ifrån varje dag. Ofta var det halvårslånga uppehåll, ibland någon månad. Han drack dock vid varje tillfälle till sista droppen eller tills han somnade. I bästa fall inträffade det samtidigt, men fanns det två öl kvar så var det ett tecken på att efterföljande dag skulle bli likadan. Jag minns särskilt ett tillfälle ifrån den tiden. Vi satt i köket och mamma ställde ultimatumet familjen eller alkoholen. Ett ultimatum hon aldrig verkställde, men som etsat sig fast i mitt minne. Den kvällen var det min bror som tröstade mig, andra gånger var det mamma. I SJÄTTE KLASS BLEV JAG SCOUT. Att kåren tillhörde nykterhetsrörelsens var en slump. Så här i efterhand tror jag att det varit min räddning. Jag fick en trygg alkoholfri zon i mitt liv, vilket betydde extra mycket just då. Även om jag levde i förnekelsen. Min pappa var ju ingen riktig alkoholist. Jag slutade med fotbollen och brottningen och under högstadiet blev scouterna mitt liv. Jag åkte på läger i England, var med på Solvargsveckan och Scout2001. Jag började på gymnasiet, blev seniorscout och njöt till fullo av att tillhöra gemenskapen inom NSF. MIN MAMMA VAR ALLTID MIN STORA TRYGGHET. Hon fanns där i vått och torrt och ställde alltid upp. Hon såg till att jag kom iväg till träningen eller scoutmötet oavsett hur det var där hemma. Hon såg alltid till att jag höll modet uppe och kunde fortsätta vara barn. Tills hon en dag drabbades av cancer. Först svarade hon bra på cellgiftbehandlingarna och friskförklarades efter ett år. Lyckan var dock kortvarig och cancern kom tillbaka i en så väldig kraft att den inte gick att besegra. Hon ville tillbringa sista tiden hemma med familjen och så fick det bli. Jag kommer aldrig glömma ögonblicket då pappa en dag väckte mig med beskedet om att mamma hade somnat in. Min pappa stod ut i två dagar, sedan var han tvungen att döva sin sorg med alkoholen. Det som följde var en 14-dagarsfylla som fick sitt slut först efter begravningen. Jag har nog aldrig behövt min pappa så mycket som vid denna tid, men där fanns inget stöd att få. DE SMÅ LJUSPUNKTER JAG HADE i vardagen under denna tid var scoutmötena. Jag kände mig betydelsefull i min roll som ledare och kunde få slippa tänka på allt annat som gnagde en stund. Mina ledarkollegor i kåren stöttade mig och hjälpte mig att bearbeta sorgen efter min mamma. Ingen kände ännu till något om min pappas alkoholism. Det dröjde ytterligare några månader tills jag till slut inte längre orkade hålla det hemligt. Pappa ringde och berättade att han blivit rånad och misshandlad. Jag befann mig på utbildning inom scouterna på annan ort och valde för första gången att berätta för mina scoutvänner hur det verkligen låg till. När jag kom hem var pappa utslagen och inte ens i skick att ta sig till systembolaget. Istället drack han läkarsprit, och frågan var om det går att sjunka så mycket djupare ner innan den enda vägen är upp. DET VAR EN OEHÖRD LÄTTNAD FÖR MIG när pappa lämnade alkoholens sjunkande skepp. Det var en tuff kamp, men han är idag nykter alkoholist. Jag hade börjat plugga på Wendelsbergs Folkhögskola, på projektbildaren. Vi läste kurslitteratur om olika överlevnadsstrategier man intar när man växer upp i missbruksmiljöer. Clownen, tapetblomman, rebellen och hjälten var alla roller man kunde inta. Jag kände mig inte hemma i någon av beskrivningarna. Jag trodde att det var min mammas beskyddande roll som gjort att jag klarat mig undan. En sista förhoppning om att jag i alla fall inte var barn till missbrukare, även om min pappa hade alkoholproblem. MEN VERKLIGHETEN KOM IKAPP. Först idag, dryga sju år efter att min pappa slutat dricka och lika lång tid sen jag slutat på Wendelsberg, ser jag det tydligt. Jag är den typiska tapetblomman. För mig är det inte att ha varit tapetblomman som är det jobbiga. Det är när man vill ta steget ut ur tapeten och blomma ut på riktigt som saker händer. Att inte bli sedd av en partner, förälder, kollegor, sådana ögonblick kan göra att det känns som att hela världen håller på att rasa samman, att man är tillbaka i tapeten. Att vissa dagar känna det som att ingen i hela världen vet att du finns. JAG HAR DELAT MED MIG AV MINA jobbiga barndomsminnen av två olika anledningar. Jag hoppas att min historia bekräftar att vi inom NSF gör skillnad. Vi ger barn och ungdomar en alkoholfri och trygg plats att vara på när kanske resten av deras vuxenvärld sviker. Jag vill också med artikeln uppmana er alla att våga fråga sina vänner, sina scouter och ledarkollegor om man misstänker att något inte står rätt till. Vad betyder scouting för just dig? Skriv och berätta till nina.noren@nsf.scout.se, så kanske just din historia blir publicerad i Scouting Spirit. 21

22 Strategipatruller mobiliserade Ett 20-tal taggade och förväntansfulla medlemmar samlades på Lidingö folkhögskola i början av februari. De hade siktet inställt på att bilda strategipatruller, få en insikt om var vi står i dag och påbörja strategiarbetet för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund. Text & Foto: Caroline Spångberg Förbundsordförande Fredrik Torberger inledde helgen med att förklara varför strategiarbetet vi ska påbörja är så viktigt. Förbundsstyrelsen är övertygad om att kärnan i NSFs verksamhet, scouting och den nyktra förebilden, är solid och inte behöver ifrågasättas. Det finns nog med människor i Sverige som delar vårt förhållningssätt till alkohol för att vi ska kunna växa mångdubbelt. Så varför sker inte detta? Att vi är så gott som osynliga i samhället i stort, att våra ledare och scouter inte pratar så mycket om NSF och, som avstampsenkäten visade, att inte så många av oss frågar vänner och bekanta om de vill vara med, var några argument som Fredrik lyfte upp som utvecklingsmöjligheter. Att män niskor i dag jobbar mer, har mindre tid och samtidigt ska vara mer med familjen samt att det i samhället finns en norm om att man ska utöva idrott, var argument som deltagarna lyfte upp som utmaningar. 22

23 Linn Karlén, administratör på förbundskansliet, gick igenom siffror på hur medlemsantalet, antalet kårer och antalet aktiviteter sett ut genom åren. Samtliga har gått kraftigt neråt, vilket skapar möjlighet för att det kan bli bättre, mycket bättre. Foto: Nina Norén Strategipatrullernas syfte är att utveckla idéer till hur NSFledarskapet kan bli mer attraktivt för nuvarande medlemmar och människor i vår omvärld. Detta arbete påbörjades under söndagen när patrullerna fick arbeta med att skapa en omvärldsanalys och fundera över trender i samhället. Under tiden som patrullerna jobbar, alltså fram till den 15 maj, så ska varje patrull komma fram till minst fem stora idéer med tillhörande tydliga syften och mätbara mål. Dessa idéer ska processas genom så kallade remisspatruller, medlemmar som anmält intresse att tycka till och ha åsikter om idéerna. Vid midsommar kommer förbundsstyrelsen ha arbetat igenom idéerna och valt ut de idéer som de anser är de bästa och presentera en beta-version av strategidokumentet på Kungshol på midsommardagen. Efter input vid midsommar kommer förbundsstyrelsen sedan att arbeta fram ett strategidokument som vi kan besluta om på förbundsmötet i höst. Följ strategiarbetet på strategi. Scouting gör oss lyckliga Förbundsordförande Fredrik Torberger visade på sambandet mellan komponenter som gör oss lyckliga och scouting. Forskning visar att när vi har friheten att göra saker som får oss att må bra, när vi engagerar oss, när vi göra något som vi känner är meningsfullt, när vi har bra relationer och vi kan åstadkomma något genom att sätta upp mål och jobba mot det blir vi lyckliga. Till detta kan också läggas komponenter som att vi upplever samhörighet, känner oss behövda och känner att vi själva kan bestämma och ha inflytande över det som är vårt. När man tänker på vad vi gör i våra scoutkårer umgås, genomför projekt, beslutar gemensamt om vad som ska ske, jobbar med mål och syften och uppnår dessa, får vänner och nätverk samt lär oss saker. Då ser man ganska snart att vi i NSF tillgodoser många av de komponenter som gör oss lyckliga. Vi har en bra verksamhet, så varför är vi då inte fler i vårt förbund? Varför står inte folk på kö för att få vara med oss? Denna frågeställningen skickade Fredrik Torberger med strategipatrullerna inför deras kommande arbete. De fyra patrulledarna för strategipatrullerna fick frågan Varför valde du att engagera dig i strategiarbetet? Foto: Caroline Spångberg Peter Christensen, Mölnlycke Jag har haft ett uppehåll med scouting, men när jag fick frågan att vara med i strategiarbetet kom det vid rätt tillfälle i livet, så jag hoppade på. Det känns utmanande för mig som person och jag tror att jag kan bidra med mina erfarenheter. Gunnel Johansson, Timmersdala Jag brinner för NSF och vill verkligen att vi ska finnas kvar i framtiden. Sen har jag jobbat mycket med utveckling förut och tycker det är jättekul att få vara idéspruta och att tänka utanför ramarna. Magnus Myrenhammar, Östersund Det är ju spännande att få titta framåt vart vi är på väg, där vill jag vara med. Tove Nilsson, Eskilstuna Jag är född och uppvuxen i den här organisationen, NSF är lika naturligt för mig som att andas. Så när jag fick frågan ville jag se vad jag kan bidra med när det gäller att nå ut med NSF till andra. 23

24 24 P e r s o n l i g t

25 vill landa i sig själv och leva här och nu I maj ger sig NSF-scouten, IOGT-NTO-styrelseledamoten och Scouternas medarbetare Per Eriksson ut på en långseglats. Hans avsikt är att vara borta i minst två år. Resmålet är ganska oviktigt för Per. Det viktiga är att göra något som han verkligen vill, leva här och nu och må lite bra. Text: Nina Norén Foto: Jonas Elmqvist 2011 Jamboreen var över och en extra växel blev det bara för mycket. Bakom sig hade Per månader av hårt arbete, mycket stress och extremt högt arbetstempo. behövdes läggas i för att driva på utvecklingen av svensk scoutings relation till Stora sjöområdet i Afrika. Per stannade upp, kände efter och försökte blicka framåt. Allt han såg var en vägg. TURLIGT NOG SÅG HAN VÄGGEN några millimetrar innan han brakade rätt in i den. Även om han hann stanna i rätt ögonblick så var tiden efteråt extremt jobbig. Han kände sig orkeslös, oengagerad och deprimerad. Han började söka i sig själv efter riktning och mening. Möttes först bara av tomhet. Möttes sedan av en stark känsla av att han måste göra något annat. Att hitta kraft och inspiration att identifiera detta annat visade sig vara svårt. Inget verkade tillräckligt intressant. Men så, förra sommaren, när han lånat en båt av kompisar kom han på det: En långsegling! Det hade jag länge sagt att jag skulle kunna tänka mig att göra igen, men inte nu eller kanske någon annan gång. Så i avsaknad av annat. Nu var det dags. SAGT OCH GJORT. Per har köpt en båt, håller på att leta efter en hyresgäst till sin lägenhet och har informerat sin arbetsgivare om att han säger upp sig. I maj hissar han segel och ger sig ut på sitt äventyr. Hur länge han ska stanna borta håller han gärna lite öppet: Jag gör det här tills det blir mer otrevligt än vad det är intressant. Jag skulle kunna komma hem efter fyra månader. Jag skulle dock inte tro det. Jag har sagt två år, men det kanske blir längre. Jag kan hålla mig flytande ekonomiskt i tre år. När omgivningen, inklusive mig, får höra om hans stundande äventyr får han ofta höra glada tillrop såsom: Åh vad kul att du uppfyller din dröm! Häftigt att du vågar ta steget!. Detta spår är inget han gärna spinner vidare på. Han ser det inte som att han uppfyller sin dröm. Lite cyniskt berättar han att det var länge sedan han hade några drömmar. Det han vill försöker han se till att göra, istället för att drömma. Han har tagit desto större steg förut och tycker inte att detta är så stort som omgivningen. Det största steget tog han 1993 när han och en scoutkompis drog till norra Kanada. De levde vildmarksliv, var pälsjägare och körde hundar i ett år. En annan stor utmaning han redan gjort var att segla till och från Jamboreen i Chile. MÅLET MED DET HÄR ÄVENTYRET är inte lika konkret som de andra. Då hade han ett uttalat resmål. Nu tycker Per att målet är något helt annat: Jag vill må lite bra igen. Resan är ett sätt att knuffa mitt liv i en riktning där det känns meningsfullt. Jag agerar på mitt tvivel och tar tag i situationen. Det kanske är lite som om man går igenom en skilsmässa. Jag flyr dock inte bara ifrån något, utan jag väljer aktivt något annat. Han ser fram emot att äntligen få möjlighet att vara här och nu och landa i sig själv. Att segla helt själv långa perioder är inte något han ser som negativt. Den längsta etappen han seglat själv var när han under 81 dagar tog sig mellan Rio de Janeiro och Strömstad. Under den resan kände han sig aldrig ensam, trots att han var helt själv. Vid sidan av denna förnöjsamhet att vara själv, så finns en social och utåtriktad Per. Han hoppas att många vänner möter upp och seglar med honom under delar av seglatsen. Mötet med människor utmed resans gång är också något han berättar att han verkligen uppskattar: Reser du i världen och kommer till Paris och Eifeltornet, kan du alltid komma tillbaka dit. Men den där människan du råkar stöta på. Låter du det ögonblicket passera så stängs den möjligheten. ATT FÖRFINA SINA SEGLARKUNSKAPER är något Per verkligen ser fram emot. De största utmaningarna tänker jag borde komma på fjärran hav och på exotiska platser. Utmaningarna kommer enligt Per att komma tidigare än så: Jag kommer att börja segla upp i Bottenviken längst med både svenska och finska kusten. Då kommer jag behöva lägga till själv i större utsträckning än vad jag tidigare gjort. Nu har jag dessutom en större båt. Jag ser ändå fram emot det. Det ska bli riktigt häftigt att utveckla mina seglingsfärdigheter. Avskedet kommer inte bli lika drastiskt för Per som det kanske blev förra gången. Avstånden i världen har krympt och hans vänner kommer kunna besöka honom betydligt enklare. Vi som inte kommer på besök får förmodligen vara med på ett litet hörn via sociala medier och hans blogg. Scouting Spirit kommer inte släppa honom ur sikte, utan håller kontakten under resans gång. 25

26 I n t e r n a t i o n e l l t Foto: Torkel Edenborg Internationella möjligheter Lokalt och globalt samhällsengagemang är en del av Scoutmetoden. Vi engagerar oss och försöker påverka vad som händer i samhället, både i området där vi bor och ute i världen. I Nykterhetsrörelsens Scoutförbund finns det en stor möjlighet för dig som medlem att hitta en väg ut i världen inom ett område som du brinner lite extra för. Text: Emilia Sandgren NSFs internationella kommitté (IK) är bra att lägga på minnet om man är sugen på att engagera sig utanför Sveriges gränser. Om du vill bli medlem i IK och vara med och driva NSFs internationella arbete framåt kan du som medlem ansöka om att vara med i kommittén genom att skriva några rader om dig själv och varför du vill vara med till Internationella Kommittén. Om du inte vill engagera dig i kommittén, utan bara vill få information om det senaste från IK, så finns det möjligheter att ansluta sig till deras egen maillista via madicken eller höra av dig direkt till dem via IK@nsf.scout.se. EXEMPEL PÅ PROJEKT SOM SÖKER SCOU- TER just nu är Demokratiprojketet DID. Om du är intresserad av och vill fördjupa dina alkoholpolitiska kunskaper är det här är ett lysande tillfälle. Projektet sker i samarbete med ett flertal nykterhetsorganisationer i Europa, Active är en av dem. Deltagarna utbildas först i Bryssel inom alkoholpolitik för att på hemmaplan starta upp ett lokalt alkoholpolitiskt projekt. IK är med och samordnar projektet, så kontakta dem om du är intresserad av att delta. Om du har ett sug efter internationellt lägerliv, så finns det också via IK en möjlighet att den maj åka på läger till Frankfurt i Tyskland. Nytt för i år är att lägret kommer vara helt alkoholfritt inspirerat från Världscoutsjamboreen i Sverige Vill du följa med och visa på fördelarna med nykter scouting och på så vis stötta den tyska organisationen i sitt beslut? Hör av dig till IK senast den 14 april. NSF har sedan flera år haft ett samarbete med Indien och den IOGT-international anslutna föreningen Indian Temperance Youth federation (ITYF). I ett samarbete med ITYF har NSFs programmaterial Drogfriryggsäcken översatts till det lokala språket Tamil. Utifrån materialet har sedan indiska barn och unga fått jobba med drog- 26