Demografiska prognoser för Stockholms län fördelat på kommunnivå

Transkript

1 Demografisk rapport 2015:02 Demografiska prognoser för Stockholms län fördelat på kommunnivå Reviderade kommunmodeller och byggplaner Befolkningsprognos /50

2

3 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Ulla Moberg (45) Demografiska prognoser för Stockholms län fördelat på kommunnivå; reviderade kommunmodeller och byggplaner Inledning Länsprognos bygger på den redan framräknade länsprognosen Projekt kommunprognoser 2045 bygger på de redan framräknade prognoserna för länet, kommunerna och basområdena /2045. Summan av kommunerna skall sammanfalla med länsprognos Det är således en länsprognos som görs som sedan fördelas vidare inom ett system där restriktionen är resultatet av länsprognosen enligt den multiregionala prognosmodellen och där resultaten konsistensjusteras. Den prognos som gjordes för länet i augusti 2014 har tillämpat antagandena om fruktsamhet, mortalitet och in- och utvandring i Riksprognosen 2. Riksprognosen justeras med jämna mellanrum. Det som påverkat revideringarna på nationell nivå är framför allt Migrationsverkets ökade planer för flyktinginvandring, en uppräkning av födda och en ökning av livslängden. I maj 2015 publicerades de nya nationella antaganden som ligger till grund för den nya Riksprognosen men det är inte givet att Stockholmsregionens nya definitiva prognos påverkas på samma sätt som hela riket. I Eurostats prognoser över befolkningen i länderna i EU28 fram till 2080 förväntas Sverige öka med drygt personer till år 2020 och med 10 gånger fler till Sveriges befolkning som 31/ var har redan passerat EU-prognosen för 2015 med personer. SCB:s förra Riksprognos för år 2060 låg på samma nivå som Eurostats för år 2040; det skiljde knappt 1,3 miljoner mellan dem år I den senaste prognosen 3 publicerad 19 maj 2015 har SCB höjt Riksprognosen till nästan samma nivå som Eurostat Det är invandringen som påverkat. Länsprognoserna är inte känsliga för det planerade bostadsbyggandet. De är främst känsliga för den framtida invandringen och förändringar i fruktsamhet och barnafödande. Den framtida invandringen till länet beräknas efter den invandring som härleds på nationell nivå för riket och bland annat följer Migrationsverkets rekommenderade volymer under närmaste år. För tiden däref- 1 LSF/TMR (2014:04) Stockholms län- Huvudrapport. ( 2 SCB (2014) Sveriges framtida befolkning SOS/SM, BE 18 SM SCB (2015) Sveriges framtida befolkning Demografiska rapporter 2015:2

4 2 (45) ter beräknas ett genomsnitt av tidigare invandring eftersom migrationen varierar oförutsägbart med kriser och konjunkturer i världen. Den variabel som verkar slå hårdast är dock variationer i fruktsamheten. År var den summerade fruktsamheten 2,10 och sjönk den successivt snabbt ner till 1,48 innan den vände uppåt igen, en nedgång som kommer att märkas under en mycket lång tid framöver. På länsnivån är både den inrikes och utrikes migrationen också konjunkturkänslig och inverkan kan vara både negativ och positiv. Stockholms läns andel av rikets in- och utvandring och associerade risker justeras vid behov. Länets genomsnittliga andel av rikets invandring har varit drygt 30 procent sedan 1968 och from ökningen år 2006 har den varit knappt 30 procent. Eftersom flyktinginvandringen till riket ökat kraftigt, i synnerhet från år 2012, har länets andel av den totala invandringen sjunkit betydligt under senare tid. Både inflyttning och utflyttning av utrikesfödda mellan länet och övriga riket har ökat markant efter 2003, till knappt inflyttare och knappt utflyttare. Under perioden har nettot av utrikesföddas flyttningar mellan Stockholms län och övriga riket i genomsnitt uppgått till drygt personer; detta netto har minskat något under senare tid. För var och en av de 26 kommunerna anpassas en individuell regressionsmodell för inrikes inflyttning som bestäms med vars och ens demografiska parametrar som input. Anpassningen för de 26 kommunprognoserna har resulterat i två olika modeller där bostadsbyggandet antingen är uppdelat på småhus och flerbostadshus eller har summerats till nya lägenheter totalt. Vidare har icke-signifikanta variabler eliminerats för att få mer styrka i de som är signifikanta. Dessa metod- och modelländringar har haft större påverkan på resultaten i vissa kommuner än i andra. Se Demografisk rapport 2014:10 Prognosmetoder och modeller, regressionsanalys. Sambanden förändras över tiden och modellerna, liksom bostadsbyggnadsplanerna, uppdateras därför årligen. I ett pågående projekt undersöks också om inflyttning från annat län kan slopas till förmån för inrikes inflyttning från övriga Stockholms län; inom länet byter ca personer per år bostad och på FA 4 -nivån är det ca som definitionsmässigt byter bostad. 4

5 3 (45) Länsprognosen Prognos jämförd med Prognos Alla prognoser är beroende av vilka antaganden som görs och hur långsiktiga trenderna är som används för beräkningarna. I den nya prognosen är slutbefolkningen i länet år högre än för två år sedan. Det är framför allt invandringen och födelseöverskottet som ökat. I den multiregionala prognosmodellen tas hänsyn till den framtida befolkningen i den nationella prognosen och således finns ett kontrollerat samband mellan kohortstorlekarna i riket och framtida inrikes inflyttningar till Stockholms län, samt återflyttningarna. Prognoserna ligger 31 år framåt i tiden och skall ses som kvalificerade demografiska beräkningar baserade på en kombination av dagens förhållanden och långsiktiga antaganden, där hänsyn tas både till utvecklingen innevarande år för de kortsiktiga behoven och till den rådande uppfattningen om utvecklingen på längre sikt. Givet den multiregionala modellen för länet så påverkas inte prognosen för länet av byggplanerna; det finns inget samband mellan bostadsbyggande och befolkningstillväxt på länsnivån. Kommun- och planområdesnivån är däremot indelningar som förbättrar (basområdes) prognosernas stabilitet och precision genom att ta hänsyn till inomregionala demografiska strukturer och samband där bostadsbytarna dominerar.

6 4 (45) Prognosvärdena för länet och och årlig justering År Länet P 2014 Länet P 2012 Differens

7 5 (45) Sammanfattning av komponenterna: Prognoshuvudrapporten 2014:04 sid Folkmängd Folkökning Födda Döda Födelsenetto Inr. inflyttade Inr. utflyttade Inrikes flyttningsnetto Invandrade Utvandrade Utrikes flyttningsnetto Totalt flyttningsnetto LSF/TMR (2014:04) Stockholms län- Huvudrapport. ( Kommunprognoserna De förändringar som skett i prognosresultaten på kommunnivå beror främst på modelländringarna (se bilaga 1, De nya regressionsekvationerna) men också till viss del på revideringar i bostadsbyggnadsplanerna. På länets planoch basområdesnivå har byggplanerna påverkats av Stockholmsförhandlingen 2013 om utbyggd tunnelbana för fler bostäder och Stockholms stads Bostadspotential i Stockholm (Demografisk rapport 2014:01, Alternativa byggplaner) 5, samt övriga kommuners reviderade planer. Vissa begränsade förskjutningar har skett mellan kommunerna så att framför allt Järfälla fått en något större del av befolkningen. Det planerade bostadsbyggandet 6 samlas in till och med 2030, om möjligt, och uppdateras årligen. De personer som prognos ökat med fördelas på kommunerna enligt de nya regressionsekvationerna där bostadsbyggandet i varje kommun beräknats ligga på en genomsnittlig nivå senare under prognosperioden, beroende på vilka uppgifter som finns tillgängliga. Det gör att prognoserna får ett ojämnt förlopp för befolkningsökningen i början när det finns byggplaner och senare under perioden ett jämnare förlopp när medelvärden appliceras. Planerna införs på basområdesnivå om det är möjligt, annars på planområdesnivå. 5 LSF/TMR (2014:01) Alternativa byggplaner. ( 6 LSF/TMR (2014:05) Bostadsbyggnadsplaner. Bilaga till 2014:04 Stockholms län Huvudrapport. (

8 6 (45) De nya prognosvärdena 2045 för varje kommun och skillnader Nya prognos Förra prognos SCB- modellen modellen Absolut Diff./nya Kod Kommun differens prognosen 114 Upplands Väsby , , ,5 0, Vallentuna , , ,7 0, Österåker , ,0 526,2 0, Värmdö , , ,8-0, Järfälla , , ,6 0, Ekerö , , ,2 0, Huddinge , , ,6 0, Botkyrka , , ,6 0, Salem , ,8-783,3-0, Haninge , , ,4 0, Tyresö , , ,3 0, Upplands-Bro , , ,2 0, Nykvarn , , ,3-0, Täby , , ,4 0, Danderyd , , ,9 0, Sollentuna , , ,8 0, Stockholm , , ,5 0, Södertälje , , ,7 0, Nacka , , ,0 0, Sundbyberg , , ,7-0, Solna , , ,3-0, Lidingö , , ,0 0, Vaxholm , , ,4-0, Norrtälje , , ,6-0, Sigtuna , , ,4 0, Nynäshamn , , ,8-0, Stockholms län , , ,8 0,035 I de nya modellerna är Järfälla, Botkyrka, Haninge och Sigtuna vinnare och förlorare är trots ökat byggande Värmdö, Nykvarn, Sundbyberg, Solna och Vaxholm. Förklaringsgraden är hög i flera kommuner och högst i Solna där R2-Adj ligger på 97 procent. Stockholm som redan är stort vinner men är inte speciellt byggkänslig.

9 7 (45) Byggplaner och utfall Den befintliga bostadsstocken i länet uppgår till drygt 1 miljon lägenheter i småhus, flerbostadshus, övriga hus och specialbostäder och strukturen påverkar befolkningstillväxtens fördelning inomregionalt. Under 2014 tillkom knappt bostäder 7. Nyproduktionen av bostäder i småhus och flerbostadshus, som årligen utgör mindre än en procent av det totala beståndet, har varierande påverkan på prognoserna på kommunnivå. Den påverkar framför allt på lägre geografiska nivåer som basområdesnivån. Eftersom rapporteringen av färdigställda bostäder sker med varierande fördröjning är det svårt att beräkna samband. Den planerade nyproduktionen i prognosen är därmed en geografisk variabel som har störst betydelse i större utbyggnadsområden, för exempelvis sjukvårdens och kollektivtrafikens behov av planeringsunderlag. Bostadsbyggandet i länet : småhus och flerbostadshus I själva prognosmodellen ingår att det historiska genomsnittet 80 procent av planerna realiseras under prognosperioden. 7 Bostadsbeståndet,

10 8 (45) Byggplaner , alla typer av färdigställda bostäder Kommun Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna* Vaxholm Värmdö Österåker Hela länet *Byggstarter År 2014 blev utfallet för länet 0,82/-18 procent av de senast uppskattade planerna på totalt nya bostäder. Utfallet för resp. kommun blev mellan 0,07 och 16,20, dvs. mellan -93 och procent. För 2014 redovisas 744 färdigställda specialbostäder, en nedgång jämfört med 2013 då antalet var 864. I denna kategori ingår studentbostäder, specialbostäder för äldre/ funktionshindrade och övriga bostäder. Se bebyggelse/bostadsbyggande-och-ombyggnad/nybyggnad-av-bostader/5595/5602/behallare- for-press/389253/

11 9 (45) Rapporterade färdigställda bostäder i länets kommuner 2014 Kommun Flerbostadshus Småhus Totalt Andel fh Andel sh PLAN Utfall 0114 Upplands Väsby ,72 0, , Vallentuna , , Österåker ,57 0, , Värmdö ,31 0, , Järfälla ,73 0, , Ekerö ,36 0, , Huddinge ,40 0, , Botkyrka ,81 0, , Salem , , Haninge ,40 0, , Tyresö ,81 0, , Upplands-Bro ,33 0, , Nykvarn ,74 0, , Täby ,80 0, , Danderyd ,70 0, , Sollentuna ,85 0, , Stockholm ,94 0, , Södertälje ,67 0, , Nacka ,42 0, , Sundbyberg ,96 0, , Solna ,89 0, , Lidingö ,47 0, , Vaxholm , , Norrtälje ,43 0, , Sigtuna ,66 0, , Nynäshamn ,77 0, ,35 01 Stockholms län ,75 0, ,82 Eftersom det rapporterade tillskottet i bostadbeståndet som hämtas från lägenhetsregistret var mellan åren 2013 och 2014 och rapporterad nyproduktion för år 2014, så finns här en oförklarad differens på ca bostäder som beror på en mängd komplicerade faktorer som medför att uppgifterna i lägenhetsregistret ändras. Allt detta gör att förändringen i bostadsbeståndet under ett visst år inte behöver stämma med nybyggnadsuppgifterna för detta år 9. Rapporteringsproblematikens inverkan är tydlig. 9 SCB, Enheten för byggande, bostäder och fastigheter

12 10 (45) Resultatsammanfattning Inomregionala flyttningar (bostadsbyten) är betydligt fler än inflyttningar från övriga län och i nyproduktionen dominerar bostadsbytare inom länet, barnfamiljer och pensionspuckeln. Det görs ungefär bostadsbyten per år. År 2014 flyttade personer till länet och från länet, netto Då har man beräknat hur många som bytt folkbokföringsadress 31/ jämfört med 31/ men inte hur många gånger personerna flyttat in/ut till/ från länet under året. År 2014 bidrog Stockholms stad återigen till mer än hela länets inrikes flyttnetto medan 17 kommuner uppvisade negativt inrikes netto gentemot övriga län. För sex kommuner inom länet, däribland Stockholms stad, var nettot gentemot övriga kommuner i länet negativt (bostadsbytare). I den vidareutvecklade prognos har bostadsbyggandet varierats på samma sätt som tidigare. Historiskt har ungefär 80 procent av det planerade byggandet färdigställts. I de alternativa beräkningarna har 100 procent respektive 60 procent av planerna använts som övre och nedre gräns, dvs. allt som planeras blir färdigställt eller om konjunkturen försämras en lägre andel än den genomsnittliga färdigställs. Resultaten indikerar att vissa kommuner vinner på högt generellt byggande och vissa vinner på lågt generellt byggande, jämfört med huvudalternativet 80 procent. Befolkningen i de tre olika prognoserna år i relation till år 2045 i huvudprognosen efter generell nivå på bostadsbyggandet högt (100 %), lågt (60 %) eller genomsnittet 80 % i huvudalternativet På kommunnivån fördelas tillskottet i befolkningen efter bostadsbyggnadsplanerna efter att hänsyn tagits till övriga kommunspecifika demografiska parametrar, t.ex. åldersstruktur. Varje kommun har olika utseende på sina planer

13 11 (45) vilket kan ge hopp i diagrammen precis som Migrationsverkets planer för invandringen. Jämfört med har flera kommuner bytt plats. I nedanstående tabell och två diagram visas födelsenettots och totala flyttnettots (inrikes och utrikes) bidrag till den kalkylerade befolkningsförändringen. Födelsenettot får en större betydelse för tillväxten jämfört med idag. Befolkning sorterat efter total befolkningsförändring ; bas 2013 Kommunkod Kommun Flyttnetto Födelsenetto Total förändring Födelsenettots andel 0180 Stockholm , , ,3 1, Nacka , , ,8 0, Solna , , ,7 0, Huddinge , , ,5 0, Sundbyberg , , ,0 0, Botkyrka , , ,0 0, Järfälla , , ,5 0, Sigtuna , , ,0 0, Haninge , , ,9 0, Tyresö , , ,3 0, Sollentuna , , ,6 0, Södertälje , , ,4 0, Vallentuna , , ,3 0, Täby , , ,9 0, Värmdö , , ,1 0, Upplands Väsby 8 896, , ,2 0, Ekerö 8 143, , ,4 0, Norrtälje , , ,1-0, Salem 6 703, , ,1 0, Nynäshamn 8 853,2-216, ,1-0, Lidingö 7 019, , ,9 0, Upplands-Bro 2 422, , ,1 0, Österåker 3 012, , ,1 0, Danderyd 4 967,0-563, ,8-0, Vaxholm 3 508,2 109, ,4 0, Nykvarn 1 979, , ,7 0,45 01 Länet , , ,5 0,62 Fullständiga tabeller finns i Excelbilagan Sammanställning alla kommuner ,

14 12 (45) Stockholms län - Befolkningsförändringen uppdelat på födelsenetto och flyttnetto i kommunerna. Sorterat efter befolkningsförändringen totalt i respektive kommun Stockholms län - Befolkningsförändringen uppdelat på födelsenetto och flyttnetto, exkl. Stockholms stad

15 13 (45) FA funktionella analysregioner Eftersom länet definieras som en gemensam bostadsmarknad som dessutom sträcker sig utanför den administrativa länsgränsen så torde indelningen i Tillväxtanalys FA (Funktionella Analysregioner) möjligen kunna ge en bättre bild av den egentliga boenderegionen. Stockholms FA ingår inte i Sjukvårdens ansvarsområde men SL påverkas. Tillväxtanalys 10 reviderar för närvarande FA. Stockholms län och FA-regionen Flyttarnas fördelning och flyttningsnetto Demografisk rapport 2014:04 Stockholms län -Huvudrapport Demografiska skillnader i åldersstruktur och boendepreferenser ger traditionella mönster i livscykelrelaterade flyttningar och bostadsbyten, dvs. unga vuxna bosätter sig gärna i små lägenheter i de centrala delarna av länet medan man när man bildat familj bosätter sig i större bostäder lite längre ut eller flyttar från länet. Det bör återigen understrykas att det generellt inte går att visa så mycket med regressionsanalyser inom de samhällsvetenskapliga områdena. Det vi använder som input är folkbokföringsdata där en hel del av underlaget är egenrapporterat vilket innebär kvalitetsproblem. När det gäller byggande, bostäder och fastigheter förefaller verkligheten vara ännu mer svårfångad. Både folkbokföringen och den administrativa indelningen i län och kommuner är konstruerade verkligheter. Att studera samband mellan byggande och folkökning i en (inom) regional geografisk prognosmodell är därför centralt. 10

16 14 (45) Kommunvisa sammanfattningar av förändringarna jämfört med Sammanställningar och underlag till prognoserna finns under: Där återfinns en sammanställning i Excel för alla kommuner tillsammans och 26 individuella och mer detaljerade redovisningar över varje kommun. Medelvärdet i befolkningsstorlek på en kommun är idag drygt exklusive Stockholms stad. Nio kommuner har en befolkning över medelvärdet och 15 en befolkning som är mindre. Till de större hör Huddinge, Nacka, Södertälje, Botkyrka, Haninge, Solna, Järfälla, Täby och Norrtälje som har befolkningar mellan och Se också bilaga 2, Läns- och kommunprognoserna , för en sammanfattningstabell över prognoserna och en karta över prognosticerad förändring i befolkningstäthet per km2 i länets 218 planområden.

17 15 (45) Botkyrka Botkyrka är en stor kommun med dynamisk demografi. Botkyrkas folkmängd år justeras upp med drygt personer. Samtliga komponenter påverkas uppåt, på både plus- och minussidan. Inrikes nettot från samma län beräknas stiga med drygt , födelseöverskottet med drygt 5 000, nettot från annat län med drygt och nettoinvandringen med drygt

18 16 (45) Danderyd Danderyd justeras uppåt med ungefär personer i slutbefolkningen för år Komponenterna i prognosen är mycket stillsamma. Födelseunderskottet ökar men de tre flyttnettona är marginellt mer positiva: från egna länet, från annat län och invandring, där in- och utflyttningen till och från egna länet ger det största tillskottet (+900).

19 17 (45) Ekerö Komponenterna i Ekerö är också stillsamma och slutfolkmängden justeras uppåt med ca personer. Födelseöverskottet minskar lite men flyttnettona bidrar med lite mer: flyttarna från egna länet ökar mest (+1 150), nettoinvandringen ökar också och nettot från andra län ökar minst.

20 18 (45) Haninge Haninge är en av de större kommunerna och får i nya prognosen en uppjustering med knappt personer. Befolkningsökningen kommer framför allt från egna länet (+7 000) och ett ökat födelseöverskott i kommunen (+3 000) och resten beräknas till lika delar komma från utrikesnetto och netto från övriga län.

21 19 (45) Huddinge Huddinge är länets näst största kommun med över invånare. Den nya prognosen för ligger ungefär över den förra så förändringen är relativt måttlig. Tillskottet kommer till ungefär lika delar från netto inom länet, nettoinvandring och födelseöverskott inom kommunen, ca från vardera, och resten från andra län dvs. ca Flyttströmmarna mellan Huddinge kommun och övriga kommuner i länet är mycket stora.

22 20 (45) Järfälla Järfälla är en mellanstor kommun som ingår i Stockholmsförhandlingen 2013 om utbyggd tunnelbana för fler bostäder. Järfälla är den kommun som får den största uppjusteringen och ökningen, med personer, efter Botkyrka (och exkl. Stockholms stad). Halva ökningen kommer från egna länet, från ökat födelseöverskott (egna kommunen), från övriga län och knappt från nettoinvandring. Flyttströmmarna mellan Järfälla och övriga länet är stora.

23 21 (45) Lidingö Lidingös befolkningsutveckling är ganska lugn men justeras ändå upp med ca personer i slutbefolkningen Det största tillskottet kommer från nettot av flyttningar till och från egna länet (+1 700), flyttare från övriga län och invandringsnetto (runt vardera), medan födelseöverskottets ökning är låg (+300).

24 22 (45) Nacka Nacka är länets tredje största kommun och ingår också i Stockholmsförhandlingen 2013 om utbyggd tunnelbana för fler bostäder. Nacka har en stark befolkningstillväxt men justeringen är marginell med drygt personer. Födelseöverskottet justeras ner, nettoinflyttning från egna länet justeras ner medan flyttningar från övriga län och framför allt nettoinvandringen justeras upp, det sistnämnda med ca Nacka påverkas således inte så mycket.

25 23 (45) Norrtälje Norrtälje som har en befolkning något över medelvärdet och är den till ytan största kommunen i länet ligger längst från Stockholm City. Befolkningen justeras ner med ca personer, nästan helt beroende på ett minskat inflyttningsnetto från egna länet men också beroende på en viss minskning från andra län. Födelseöverskottet förändras marginellt positivt medan invandringsnettot stiger något mer.

26 24 (45) Nykvarn Nykvarn delades från Södertälje 1998 och det är länets minsta kommun till folkmängden. I den nya prognosen justeras kommunen ner med ca personer år -2045, vilket betyder relativt mycket. Det är framför allt nettot från egna länet som sjunker (-1 500), vilket även medför en liten minskning av födelseöverskottet. Inflyttningsnettot från övriga län minskar också något och det enda som ökar marginellt är invandringsnettot. Byggplanerna är f.ö. ganska ambitiösa. Eftersom kommunen är liten och strömmarna små blir också resultaten generellt känsliga.

27 25 (45) Nynäshamn Nynäshamn är en av de mindre kommunerna och ligger långt från Stockholm City. Befolkningen justeras ner med ca personer. Nettoinflyttningen från egna länet sjunker med ca 2 000, inflyttningen från övriga län minskar netto med medan invandringsnettot ökar med 400 pga. både lite högre invandring och lite lägre utvandring. Förändringarna i födelseöverskottes komponenter tar ut varandra.

28 26 (45) Österåker Österåkers slutbefolkning påverkas mycket lite, med endast ca plus +500 personer totalt. Nettot från egna länet minskar med ca 500 medan framför allt invandringsnettot ökar. En liten ökning ses också i födelseöverskottet och i flyttnettot från övriga län.

29 27 (45) Salem Salem är länets tredje minsta kommun efter Vaxholm och Nykvarn. Befolkningen justeras ner med knappt -800 personer. Det som minskar mest är nettoinflyttningen från egna länet (-1 000) och då minskar dessutom födelseöverskottet något. Nettoinflyttningen från övriga län minskar marginellt. Den enda komponent som inte minskar är nettoinvandringen, som beräknas öka med drygt 400 personer.

30 28 (45) Sigtuna Under senare år har Sigtunas tillväxt varit god och i denna prognos så justeras folkmängden upp med ca personer, vilket är en stor justering. Alla komponenters netton stiger; nettoinflyttning från egna länet stiger mest (+2 900) och sedan i tur och ordning födelseöverskottet (+2 700), nettoinvandringen (+2 400) och nettot från annat län (+1 500).

31 29 (45) Södertälje Södertälje är en av de större kommunerna och som haft en stark folkökning under senare år. Trots utbrytningen av Nykvarn 1998 så är Södertälje länets tredje största kommun (exkl. Stockholm). I prognosen för justeras befolkningen upp med personer. I den nya prognosen ökar nettoinvandringen med 5 900, medan födelseöverskottet ökar med och nettot från egna länet ökar med Nettot från övriga län minskar däremot med

32 30 (45) Sollentuna Sollentuna är en ganska stor kommun som justeras upp med i den nya prognosen Alla nettokomponenter är positiva och mest ökar inflyttningen från egna länet (+3 500) och invandringen (drygt 1 800). Dessutom ökar nettot från andra län med drygt och födelseöverskottet med 600.

33 31 (45) Solna Solna ligger mycket centralt, är till ytan länets näst minsta kommun och har under de senaste åren vuxit mycket snabbt. Tillsammans med Stockholms stad tar Solna emot flest inflyttare från övriga Sverige. I den nya prognosen justeras befolkningen ner med hela personer vilket beror på den nya modellen där förklaringsgraden R2-Adj är högst av alla, 97 %. I de nya beräkningarna minskar nettot av flyttningarna till och från egna länet med Nettot från övriga län minskar med knappt medan nettoinvandringen ökar med nära och födelseöverskottet minskar med Således mycket dramatiska effekter av modellbytet där nivån på alla strömmar lugnar ner sig betydligt utom invandringen, som stiger något medan utvandringen beräknas falla mer. Nedjusteringen av Solna gynnar i stället andra kommuner. Solna är trots detta en av de två kommuner som beräknas växa mest under kommande 10-årsperiod; Sundbyberg beräknas öka något snabbare. Solna påverkas av Stockholmsförhandlingen 2013 om utbyggd tunnelbana för fler bostäder.

34 32 (45) Stockholm I den nya prognos ökar Stockholms stad med ytterligare ca personer. En ökad invandring och lägre utvandring ger ett nettotillskott på drygt och födelseöverskottet stiger med , vilket framför allt beror på fler födda. Till och från länen i övriga Sverige stiger de stora flyttströmmarna i båda riktningar vilket beräknas ge ett marginellt ökat netto på och inom länet ökar också strömmarna i båda riktningar ungefär lika mycket vilket ger ett marginellt minskat netto på Stockholms stads inrikes flyttnetto gentemot övriga Sverige är vanligtvis högre än vad nettot är för hela länet sammantaget, medan stadens netto mot övriga kommuner inom länet brukar vara negativt. Stockholms stad tillhörde före 1968 inte länet och det är därför svårt att följa tillväxten längre bakåt i tiden eftersom man inte kan få fram flyttningar mellan staden och övriga länet före Stockholms stad påverkas av Stockholmsförhandlingen 2013 om utbyggd tunnelbana för fler bostäder och Stockholms stads Bostadspotential i Stockholm.

35 33 (45) Sundbyberg Sundbyberg är Sveriges minsta kommun till ytan och tätt befolkad. I den nya prognosen justeras befolkningen ner med ca personer vilket beror på de nya modellerna. Således mycket dramatiska effekter av modellbytet där nivån på alla strömmar lugnar ner sig. Nettoinflyttningen från övriga kommuner i egna länet minskar med ca , från övriga län med ca 5 200, födelseöverskottet minskar med men nettoinvandringen ökar med nästan Minskningen i Sundbyberg gynnar i stället andra kommuner. Sundbyberg är trots detta den kommun i länet som beräknas växa snabbast under kommande 10- årsperiod; Sundbyberg prognostiseras öka med kvoten 1,42 på 10 års sikt, medan grannen Solna beräknas ha den näst högsta tillväxtkvoten, 1,30.

36 34 (45) Täby Täby är en av de större kommunerna i länet. I den nya prognosen justeras slutbefolkningen upp med drygt personer. Flyttströmmarna till och från kommunen är ganska stora och nettoinflyttningen inom länet ökar med ca Både födelseöverskottet och nettot från övriga län ökar med , medan nettoinvandringen minskar marginellt.

37 35 (45) Tyresö Tyresö beräknas i den nya prognosen få en sluthöjning av befolkningen med hela personer, vilket är en rejäl ökning. Framför allt är det nettoinflyttningen från egna länet som ökar (+5 800). Födelseöverskottet stiger med +900, nettot från andra län ökar med knappt och nettoinvandringen beräknas öka med ca +500.

38 36 (45) Upplands Väsby Upplands Väsby har haft en lugn befolkningsutveckling under lång tid. Uppjusteringen i den nya prognosen blir ca personer. Framför allt stiger födelseöverskottet (+1 500) och nettoinvandringen (+900), medan nettot från egna länet ökar lite mindre (+700) och nettot från övriga län minskar med några hundra. In och utflyttningen till och från egna länet är relativt hög.

39 37 (45) Upplands-Bro Upplands-Bro är en ganska liten kommun som haft en stillsam befolkningsutveckling. I den nya prognosen justeras slutbefolkningen upp med ca Största ökningen är i komponenterna födda/födelseöverskott (+1 400) och in- och utflyttning från egna länet (+1 300). Netto från övriga län och nettoinvandring ger tillsammans mindre än

40 38 (45) Vallentuna Vallentuna är en av de något mindre kommunerna i länet. Befolkningstillväxten har länge varit hög och ganska jämn. I den nya prognosen stiger slutbefolkningen 2045 med drygt Nettoinflyttning från egna länet ökar med ca och från övriga län med ca 1 200, tillsammans knappt , medan födelseöverskottet och nettoinvandringen beräknas ge mindre tillskott, de prognostiseras öka med ca 450 respektive 200.

41 39 (45) Värmdö Värmdö är en från början liten kommun som vuxit synnerligen snabbt men i den nya prognosen justeras slutbefolkningen ner med drygt år Flyttströmmarna gentemot andra kommuner i egna länet minskar i båda riktningar och ger ett lägre netto på ca , framför allt beroende på lägre inflyttning. Födelseöverskottet minskar som en följd av färre födda med ca Nettot mot övriga län ökar med knappt 750 då utflyttningen beräknas sjunka något mindre än den prognosticerade lägre inflyttningen och nettoinvandringen ökar med ca pga. något högre invandring och lägre utvandring.

42 40 (45) Vaxholm Vaxholm som är länets näst minsta kommun har ojämn utveckling vilket är vanligt hos små kommuner. Alla flyttströmmar och befolkningsförändringen har varit mycket ojämna. I den nya prognosen för förlorar Vaxholm mer än personer vilket är relativt mest av alla kommuner 35 procent jämfört med förra prognosen för Flyttningarna mellan kommunen och egna länet dämpas betydligt beroende på framför allt lägre inflyttning och ger ett nytt netto som är ca lägre, och födelseöverskottet minskar då som en följd av färre födda med Flyttningarna gentemot övriga län påverkas också med ett netto som minskar med ca -350 medan nettoinvandringen påverkas positivt med ca 550 personer fler.

43 41 (45) BILAGA 1. De nya regressionsekvationerna Demografisk rapport 2014:10. Prognosmetoder och modeller. Regressionsanalys (SCB, Michael Franzén) I regressionsekvationerna är alla värden som införs generellt positiva. En nybyggd lägenhet i flerbostadshus eller småhus eller en utflyttad eller död ger fler inflyttade. Dessa har positiva koefficienter. En född ger färre antal inflyttade och har i de flesta fall negativ koefficient. Variationerna mellan kommunerna är betydande och vissa kommuner är okänsliga och uppvisar mycket svaga samband mellan bostadsbyggande, inflyttning och övriga demografiska komponenter. Som nämnts tidigare pågår ett projekt som studerar om inrikes inflyttning från annat län kan ersättas med inrikes inflyttning från övriga egna länet på kommunnivå eftersom de flesta flyttningarna är lokala bostadsbyten inom länet eller FA.

44 42 (45) BILAGA 2. Läns- och kommunprognoserna Demografisk rapport 2015:01 Prognos : Befolkningstäthet 2013 och prognos för Befolkning Prognos Förändring Tillväxt Areal Kommun (absolut) (kvot) (km2) Botkyrka , ,3 1, ,17 Danderyd , ,3 1,060 26,40 Ekerö , ,1 1, ,68 Haninge , ,5 1, ,07 Huddinge , ,0 1, ,01 Järfälla , ,4 1,205 53,81 Lidingö , ,7 1,084 30,80 Nacka , ,3 1,235 95,12 Norrtälje , ,1 1, ,04 Nykvarn , ,4 1, ,76 Nynäshamn , ,1 1, ,76 Salem , ,9 1,158 54,09 Sigtuna , ,4 1, ,40 Sollentuna , ,9 1,162 52,64 Solna , ,8 1,296 19,30 Stockholm , ,9 1, ,17 Sundbyberg , ,1 1,421 8,67 Södertälje , ,5 1, ,15 Tyresö , ,7 1,197 69,25 Täby , ,6 1,137 60,72 Upplands Väsby , ,8 1,147 75,09 Upplands-Bro , ,6 1, ,47 Vallentuna , ,4 1, ,36 Vaxholm , ,1 1,172 57,88 Värmdö , ,9 1, ,03 Österåker , ,0 1, ,40 Länet , ,6 1, ,24 OBS! Värdena kan avvika lite jämfört med vissa andra tabeller eftersom det är basområden som summerats i denna tabell.

45 43 (45) Prognos ökad befolkningstäthet per km2 i länets 218 planområden

46 44 (45) KÄLLOR: Kommunprognoser Kommunprognoser Kommunprognoser kommunprognoser/ Planområdesprognoser och demografiska områdesdata, Demografisk rapport 2010:11, Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län regressionsanalys Demografisk rapport 2014:01, Alternativa byggplaner, Befolkningsprognos /45 Demografisk rapport 2014:03, Demografiska försörjningskvoter för planområden, Åldersstruktur 2013 och prognoser för 2023, Befolkningsprognos /45 Demografisk rapport 2014:04, Stockholms län Huvudrapport, Befolkningsprognos /45 prognoser/befolkningsprognoser/ Demografisk rapport 2014:05, Bostadsbyggnadsplaner bilaga till Stockholms läns huvudrapport, Sammanfattning för Stockholms läns kommuner, Befolkningsprognos /45 Demografisk rapport 2014:06, Befolkningsprognos : bilaga till Stockholms läns huvudrapport - Sammanfattning för Stockholms läns kommuner

47 45 (45) Demografisk rapport 2014:07, Fruktsamhet och mortalitet 2013, Befolkningsprognos /45 Demografisk rapport 2014:08, In- och utflyttningsfält i Stockholmsregionen, Befolkningsprognos /45 Demografisk rapport 2014:10, Prognosmetoder och modeller, Regressionsanalys, Befolkningsprognos /45 Demografisk rapport 2015:01, Befolkningstätheter i Stockholms län 2013 och prognoser för 2023, Befolkningsprognos / BE18 Sveriges framtida befolkning, BE18SM BE51BR1502 Sveriges framtida befolkning Eurostat, European Commission

48 Andra rapporter i samma serie: Stockholmsregionens återflyttningsutbyte med övriga Sverige :05 Pensionspuckeln, 55+flyttningar 2011:02 Vart tar invandrarna vägen? 2011:04 Födda efter mödrarnas födelseländer 2012:04 Hushåll och familjer i förändring 2012:05 Varför flyttar svenska barnfamiljer? 2012:10 Barnfamiljers flyttningar kring sekelskiftet :04 Barn och barnfamiljer i tillväxtregion 2013:05 Alternativa byggplaner 2014:01 Demografiska försörjningskvoter för planområden 2014:03 Stockholms län - Huvudrapport 2014:04 Bostadsbyggnadsplaner / :05 Kommunprognoser -bilaga till Stockholms läns huvudrapport 2014:06 Fruktsamhet och mortalitet :07 In- och utflyttningsfält i Stockholmsregionen 2014:08 Segregation i Stockholmsregionen 2014:09 Prognosmetoder och modeller 2014:10 Befolkningstätheter i Stockholms län 2013 och prognoser för :01 ISBN