Ansökan om bidrag ur miljöanslaget för projekt Livslinjen - Fas i

Transkript

1 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 1 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE TRN Handläggare: Christina Larsson Tillväxt- och regionplanenämnden Ansökan om bidrag ur miljöanslaget för projekt Livslinjen - Fas i Ärendebeskrivning Upplands Väsby kommun inkom i april 2016 med ansökan om kronor i bidrag ur miljöanslaget, inkom de med en utvecklad ansökan efter begäran från förvaltningen. Ansökan avser att öka rekreationsvärdet i Järvakilen samt att säkra och öka den biologiska mångfalden i och omkring området. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande den Ansökan om bidrag ur miljöanslaget, bilaga Projektplan för Livslinjen, bilaga Kompletterande handlingar, bilaga Förslag till beslut Tillväxt- och regionplanenämnden föreslås besluta att avslå ansökan om bidrag ur miljöanslaget. Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning Upplands Väsby kommun söker kronor med avsikt att utifrån och utmed gång- och cykelvägar i Järvakilen öka upplevelsevärdet och förbättra och synliggöra kilens funktion som spridningskorridor för flora och fauna. Projekt Livslinjens första fas syftar till att ta vara på den gröna infrastruktur som finns i Stockholm för att under kontrollerade former skapa tillflyktsorter och spridningskorridorer för många av de organismer som gynnats av forna hävdmetoder. Projektet medfmansieras av Sigtuna kommun med kronor av den totala budgeten på kronor. Förvaltningen föreslår art ansökan avslås.

2 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 2 (5) TJÄNSTE UTLÅTANDE Bakgrund I den moderna landsbygden har många organismer svårt att överleva och riskerar att dö ut. Grönområden är nödvändiga för att livskraftiga bestånd av pollinatörer ska kunna överleva. Fler små populationer i samma landskap ökar chansen för att en art på en regional nivå ska kunna överleva, sprida sig och frodas, då individer som kan röra sig mellan de mindre lokalerna får möjlighet att återkolonisera lokaler där den nyligen har försvunnit. I Stockholm har grönområden kapslats in då staden har växt, och i dessa miljöer finns rester kvar från ett äldre brukande av marken. Livslinjens första fas syftar till att ta vara på den gröna infrastruktur som finns i Stockholm för att under kontrollerade former skapa tillflyktsorter och spridningskorridorer för många av de organismer som gynnats av forna hävdmetoder. Avtal kommer att utarbetas mellan berörda kommunala och privata aktörer för att säkra en fortsatt långsiktig och ekonomisk hållbar skötsel av grönområden längst hela stråket. De involverade kommunerna arbetar på detta sätt för att nå de av regeringen utsatta miljömålen "ett rikt jordbrukslandskap" och "ett rikt växt- och djurliv". Enligt sökande kommer projektet direkt att utveckla naturvärdena i Järva och Rösjökilen, tillgängliggöra upplevelserika naturområden och utveckla Stockholms varumärke i linje med RUFS. Projektets övergripande målsättning är att utifrån och utmed gång- och cykelvägar i Järvakilen öka upplevelsevärdet och konkret, genom skötsel förbättra och synliggöra kilens funktion som spridningskorridor för flora och fauna. Upplevelsestråket ska därifrån fortsätta norrut och sammanlänka Järva- och Rösjökilen med den hedmarkslika vegetationen på Arlanda flygplats. Under fas i ska ljus- och värmeberoende biotoper särskilt uppmärksammas, och bioversiteten inom dessa öka. Växtfloran och insektsfaunan ska utgöra indikatorer och nyckelartsgrupper ska inventeras för att i ett senare skede kunna påvisa en positiv trend. De gräsmarker som har potential att ingå i projektet i Upplands Väsby och Sigtuna kommun ska identifieras, inventeras och restaureras och en plan för den framtida driften utarbetas. Restaureringsmetoderna ska utvecklas och utvärderas. Utvalda områden som kan fungera som kärnor med speciellt höga värden ska identifieras och förbättras. En promenadväg ska anläggas i anslutning till gräsmarkerna där det idag saknas. I fas i är samarbete mellan kommunerna tänkt att utvecklas så naturvårdande insatser kan koordineras på regional nivå för att säkra ängs- och naturbetesmarkernas fortlevnad från och med Upplands Väsby till Arlanda. Samarbetet kan i framtiden tänkas vara en modell för andra kommuner att efterfölja. TRN

3 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 3 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE TRN Sökanden uppger art Naturvårdsverket tillsammans med Trafikverket, 2017, kommer att ansöka om EU-medel för att öka den biologiska mångfalden i grön infrastruktur. Upplands Väsby kommer att vara engagerad som referens i det projektet. Projektet syftar till (så även Livslinjen) att utvärdera och utveckla hävdmetoder som ger störst utveckling vad det gäller biologisk mångfald i gräsmarker, för lägst ekonomisk investering. Resultatet av projektet kommer att redovisas via informationstavlor på lämpliga platser längs stråket. Involverade kommuner kommer även att rapportera resultatet på hemsidor och i ett senare skede av projektet trycka kartor som kommer att vara tillgängliga på rastplatser, vid utkikstorn och andra friluftsanläggningar längst stråket. Överväganden Stockholms läns landsting kan medfmansiera projekt avsedda att skydda eller förbättra miljön inom Stockholmsregionen genom bidrag ur miljöanslaget. Utgångspunkten för bidragsgivning är landstingets roll och ambitioner i det regionala miljöarbetet enligt planer och program som landstinget antagit, t. ex. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010, och Miljöutmaning 2016, samt de regionala miljömålen. Bidrag kan ges till högst 50 % av ett projekts totala kostnad. Projekt som beviljas medel ur miljöanslaget ska vara av regional betydelse och i linje med regionala planer och program. De bör uppfylla något av följande kriterier: Vara åtgärdsinriktat och stimulera samverkan mellan olika aktörer inom miljöområdet Vara kunskapshöj ande eller metodutvecklande, t.ex. pilot- eller demonstrationsproj ekt Stimulera innovationer och teknikutveckling Ha en hållbarhetsfokus vad gäller energi- och resursförbrukning, spridning av gifter/hälsoskadliga ämnen, utsläpp av växthusgaser mm Regional nytta Förvaltningen anser att projektet är av vikt och att det går i linje med uppsatta miljömål för "ett rikt jordbrukslandskap" och "ett rikt växt- och djurliv" samt sammanfaller med riktlinjer i RUFS Projektet kan inge förtroende för kommande projekt och fortsatt agerande i frågan.

4 JJIL Tfflväxt- och regionplaneförvaltningen d?k2 4(5) STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING TJÄNSTEUTLÅTANDE Kriterier för miljöbidrag Sökanden uppger i projektplanen att de eftersträvar ett 50 % offentligt finansiellt stöd för genomförandefas, exempelvis LONA/Life-bidrag och stöd från Landstingets miljövårdsfond. Förvaltningen ställer sig frågande till anledningen projektet inte kommit längre i processen om finansieringsstöd då de söker ett 50 procentig finansieringsstöd av landstinget. Förvaltningen anser att kostnaden för projektets första fas är hög och har efterfrågat att sökanden ser över och utveckla finansieringen för denna fas. I den reviderade ansökan bifogades en utvecklad projektplan, det framgår dock fortfarande inte vad finansieringen avser samt hur egenfinansiering är fördelad mellan deltagande kommuner. Förvaltningens budget inom landstingets miljöanslag är begränsad och speglar också bidragsgivningens natur. Trots att förvaltningen har efterfrågat att komma in med en reviderad ansökan som innehåller en mer specificerad projektbudget har sökanden inte lämnat mer specificerade kostnadsposter i samband med den reviderade ansökan. Sökanden uppger art deltagande kommuner är Sigtuna, Upplands Väsby, Sollentuna och Stockholm stad samt privata markägare. Projektets omfattning kommer att beröra fler aktörer, så som t.ex. Trafikverket och Järfälla kommun, förvaltningen efterfrågar därför ett större samarbete och förankring med fler involverade aktörer som återspeglar i en medfinansiering av dessa aktörer. Utifrån ansökan och bifogad projektplan har förvaltningen gjort bedömningen att ansökan inte är tillräckligt utförlig och saknar förankring på flera punkter. Detta har påpekats för sökanden när ansökan kom in vid första tillfället i april 2016, sökanden inkom med förnyad ansökan , dock var ansökan identisk med den tidigare med en någon utvecklad projektplan. Även detta är information sökanden har blivit ombedd att utveckla och förtydliga, förvaltningen ser inte att detta är realiserat. Utifrån ovan motivering föreslår förvaltningen att avslå Upplands Väsby kommuns ansökan om bidrag ur miljöanslaget. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Beslutet har inga ytterligare ekonomiska konsekvenser. Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets Miljöpolitiska program har hänsyn till miljön beaktats och slutsatsen är att det inte är relevant med en särskild miljökonselwensbedömning i detta ärende. TRN

5 JJIL Tillväxt- och regionplaneförvaltningen SXVS STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 5(5) TJÄNSTEUTLÅTANDE TRN Handläggare

6 TRN Från: Till: Ärende: Datum: Bilagor: von Köhler Carin KSB #TRF Reaistrator Ansökan om bidrag ur landstingets miljöanslag. den 4 april :57:45 Ansökan om bidrag UVK.pdf Livslinjen Projektplan.docx Hej! Här är Upplands Väsby kommuns ansökan om bidrag. Jag bifogar det arbetsdokument som är vår projektplan och en karta över hur vårt planerade upplevelsestråk kan tänkas att dras. Jag hoppas att Projektet låter intressant och att Ni vill veta mer. Vänliga hälsningar Carin von Köhler Projektanställd ekolog Upplands Väsby kommun Tel:

7 Stockholms läns landsting Ansökan om bidrag ur landstingets miljöanslag RÖdmarkerade fält i blanketten är obligatoriska. Var noggrann med att fylla i korrekta uppgifter. När blanketten är ifylld skriver du ut den och alt 1, Scannar och skickar in blanketten till registrator,trf@sil.se eller alt 2. Skriver ut, undertecknar och skickar in pä postadress Stockholms läns landsting, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, Box 22550, Stockholm 1. Inriktning Stöd söks från miljöanslaget enligt följande kriterier: Sätt ett eller flera X. Åtgärdsinriktat och stimulerar samverkan mellan olika aktörer inom miljöområdet X Kunskapshöjande eller metodutvecklande, tex pilot- eller demonstrationsprojekt. 1 x Stimulerar innovationer och teknikutveckling. Har ett hållbarhetsfokus vad gäller energi- och resursförbrukning, spridning av gifter/hälsoskadliga ämnen, utsläpp av växthusgaser mm. X Framtagande av EU-ansökningar. 2. Allmänna uppgifter Projektets namn: Livslinjen -Fas 1 Projektperiod: ,2016 Ange projektets start-och slutdatum, Kostnader som uppkommer före eller efter denna period är inte stödberättigade. Slutredovisning av projektet ska ske inom en månad efter projektets slutdatum. Sökt be/opp från SEK Miljöanslaget: Projektets SEK totalkostnad: Övrigt total SEK medfinansiering: 3. Uppgifter om sökanden Sökande: upplands Väsby kommun Juridisk form: tex ekonomisk förening, stiftelse osv. K 0 m m u n Org.nummer: Kontaktperson: N g o d é n Postadress: u p p a n c s Väsby kommun E-postadress: n j ] upplandsvasby.se Postnummer: gg Telefon: Kommun: U p p a n d s V a s b y Webbadress: w w w. u p p a n d s v a s b y. s e Är söka nde momspliktig? [~J Ja [X] Nej

8 Stockholms läns landsting 4. Beskrivning a v i n s a t s e n / p r o j e k t e t Bakgrund Frågeställningar påverka/förändra att beröra är varför projektet situationen. behövs - vilken efterfrågan finns och hur kommer projektet att Livslinjen är visionen om ett naturstråk som förenar värdefulla naturmarker, från nationalstadsparken i söder till Arlanda flygplats i norr. I Sverige har landskapets karaktär förändrats kraftigt under de senaste seklen; jordbruket har effektiviserats och monokulturerna dominerar nu en miljö som förut karaktäriserades av småskaliga jordoch skogsbruk. En varierad natur är en nödvändighet för en hög artrikedom. Endast de mest flexibla generalisterna vad gäller kärlväxter och insekter gynnas i monokulturer, medan alla mer specialiserade arter lever i olika grad under hot av utdöende. Dessutom håller det obrukade landskapet på många platser på att växa igen. Riktade hävdinsatser är nödvändiga för att säkra och utveckla värdena i marklandskapet. I Stockholm sträcker sig de tio gröna kilarna in mot stadskärnan och ger tillfälle för boende att enkelt ge sig ut i vackra, rogivande och intressanta miljöer. Att de består av sammanhängande områden är viktigt för deras funktion, liksom att de kan länkas till grön infrastruktur och parkområden i bebyggelse. Grönkilarnas redan hävdade marker kommer genom Livslinjenprojektet att fungera som spridningskällor från vilka kärlväxter och insekter kan breda ut sig. Genom att restaurera marker som tidigare varit hävdade, och även gräsmarker som har potential att kunna komma att härbärgera en stor mångfald av kärlväxt- och insektsarter kommer vi med projektet Livslinjen att säkra fortlevnaden av en biotoptyp som är hotad i dagsläget. Samtidigt kommer en gångväg som är permobil-, rid- och cykerlvänlig att ge en stor mängd människor direkt tillgång till naturen. Syfte Ange vad projektet syftar till och förväntade effekter på miljön. Ange hur projektet bidrar till att uppfylla målen i RUFS 2010, Miljöutmaning 2016 och andra relevanta planer och program, samt visa hur man avser att möte eventuella målkonflikter. Den moderna landsbygden har många organismer svart att överleva och riskerar att dö ut. Blomstrande grönområden är nödvändiga för att livskraftiga bestånd av pollinatörer ska kunna överleva. Dessa pollinatörer, som oftast är tama och vilda bin, humlor och blomflugor, har olika kapacitet att sprida sig i ett landskap, och många är beroende av tillgång till flera olika naturtyper för sin reproduktion. Fler små populationer i samma landskap ökar chansen för att en art på en regional nivå ska kunna överleva, sprida sig och frodas, då individer som kan röra sig mellan de mindre lokalerna får möjlighet att återkolonisera lokaler där den nyligen har försvunnit. I Stockholm har grönområden kapslats in då staden har växt, och i dessa miljöer finns kvar rester från ett äldre brukande av marken. Livslinjen projektets första fas syftar till att ta tillvara den gröna infrastruktur som redan finns för att under kontrollerade former skapa refugier och spridningskorridorer för många av de organismer som gynnats av forna hävdmetoder. Avtal kommer att utarbetas mellan berörda kommunala och privata aktörer för att säkra en fortsatt långsiktig och ekonomiskt hållbar skötsel av grönområden längs hela stråket. De involverade kommunerna arbetar på detta sätt för att nå de av regeringen utsatta miljömålen "ett rikt jordbrukslandskap" och "ett rikt växt- och djurliv". Projektet kommer direkt att utveckla naturvärdena i Järva och Rösjökilen, tillgängliggöra upplevelserika naturområden, och utveckla Stockholms varumärke i linje med RUFS.

9 X Stockholms läns landsting Mål Ange vad projektet ska uppnå för resultat under projektperioden. Projektets övergripande målsättning är att utifrån och utmed gång-och cykelvägar i Järvakilen öka upplevelsevärdet för den som färdas genom det uråldriga, historiska kulturlandskapet, och att konkret genom skötsel förbättra och synliggöra kilens funktion som spridningskorridor för flora och fauna (se bilagal). Upplevelsestråket ska därifrån fortsätta norrut och sammanlänka Järva- och Rösjökilen med den spektakulära hedmarkslika vegetationen på Arlanda flygplats. Under Fas 1 ska ljus-och värmeberoende biotoper särskilt uppmärksammas, och biodiversiteten inom dessa öka. Kärlväxtfloran och insektsfaunan ska utgöra indikatorer och nyckelartgrupper som ska inventeras för att i ett senare skede kunna påvisa en positiv trend. De gräsmarker som har potential att ingå i projektet i Upplands Väsby och Sigtuna kommun ska identifieras, inventeras och restaureras, och en plan för den framtida driften av områdena utarbetas. Restaureringsmetoderna ska utvecklas och utvärderas. Utvalda områden som kan fungera som kärnor med speciellt höga värden ska identifieras och förbättras. En promenadväg ska anläggas i anslutning till gräsmarkerna där det idag saknas. Fotgängare ska via skyltning, och kommunernas hemsidor få lättillgänglig information om Svensk ängs- och betesmarkshävd, om ängsmarkernas värde för den biologiska mångfalden, och om specifika arter man kan finna på ängen. Projektbeskrivning och metod Ange vad som ska göras för att uppnå syfte och mål för projektet. Beskriv på vilket sätt projektet tillför något nytt. Finns kopplingar till andra liknande verksamheter/projekt? I så fall, på vilket sätt kompletterar projektet befintliga insatser eller nuvarande arbetssätt/metoder? Röjning, gallring och slåtter, anläggande av faunadepåer, mekanisk påverkan av marken för att efterlikna naturliga störningsregimer, insådd av ängsfröer, plantering av ängspluggplantor, anläggning av ängsmatta, stängselbygge, plöjing och harvning ska utföras på marker som är identifierade som lämpliga för att ingå i projektet (s4,bilagal). I denna fas av livslinjenprojektet kommer ett samarbete mellan kommunerna att utvecklas så att naturvårdande insatser kan koordineras på regional nivå för att säkra ängs- och naturbetesmarkernas fortlevnad från och med Upplands Väsby till och med Arlanda. Detta samarbete ska i framtiden kunna efterliknas av övriga kommuner i Stockholmsområdet. Naturvårdsverket kommer tillsammans med trafikverket att under år 2017 ansöka om EU-medel för att öka den biologiska mångfalden i grön infrastruktur, och Upplands Väsby kommun (UVK) är engagerad som referens i det projektet. Det Innebär att UVK kommer att kunna koppla naturvårdsarbetet i Livslinjens gräsmarker till de områden som ska skötas med medel från EU. Båda projekt syftar till att utvärdera och utveckla hävdmetoder som ger störst utdelning vad gäller Ökad biologisk mångfald i gräsmarker, för minst ekonomisk investering. Projektet kommer också att vara en del av kilsamarbetet mellan Järva- och Rösjökilen.

10 Stockholms läns landsting Resultatspridning Ange hur och när information om projektets resultat kommer att spridas och nyttiggöras av såväl projektets målgrupp som andra aktörer. Beskriv hur och var projektet planerar att kommunicera att Stockholms läns landsting är en medfinansiär. Längs stråket kommer det att pa lämpliga platser finnas informationstavlor, där Stockholms läns landsting kommer att finnas markerad som medfinansiär. Dessa skyltar kommer att utvecklas och sättas upp under hela projektets gång. På de involverade kommunernas hemsidor kommer information om värdet av biologisk mångfald och svensk hävdhistorik och kartor över stråken att publiceras. Även här kommer medfinansiärer och relaterade projekt att presenteras. I senare faser av projektet kommer en karta att tryckas och finnas tillgänglig på rastplatser, vid utkikstorn och andra friluftsanlägningar längs stråket. Inventeringar av kärlväxter kommer att göras årligen på valda platser för att kunna följa upp resultatet av insatserna. Dessa kommer att publiceras på kommunernas hemsida. Ett informationsutbyte kommer att ske med de parter som är engagerade i det EU-projekt som startar 2017 (se ovan). Projektet kommer att resultera i ett ökat informationsflöde mellan berörda kommuner, och privata markägare. Gemensamma skötselplaner kommer att utarbetas för att Upplands Väsby och Sigtuna kommun på regional nivå ska kunna maximera effekterna av valda hävdmetoder. Andra kommuner i norra Stockholm kommer att inbjudas för ett utökat samarbete vad gäller skötsel av gräsmarker. 5, Kostnader och finansiering Kostnadsslag År År 20 År 20 Totalt Externa tjänster (köpta tjänster) T ex konsulter och föreläsare, dvs kompetens som köps in utifrån Lönekostnader Lönekostnader för personer som direkt deltar i projektarbetet, både anställda av projektägare och andra personer som arbetar i projektet Övriga kostnader Tex telefon, porto, datakommunikation osv Resultatspridning/informa tion T ex trycksaker osv. Summa totala kostnader

11 Stockholms läns landsting Finansiering I tabellen för finansiering redovisas både egen finansiering och medfinansiering. Finansiering ska, förutom per år, fördelas utifrån om det är kontant- eller direktfinansiering. OBS! Den egna Finansieringen kan inte endast bestå av direktfinansiering. Egen finansiering 10000Q0 Kontan thnansiering Direktfinansiering, tex arbetsinsats och lokaler. Total egen finansiering År År 20 År 20 Totalt Övrig medfinansiering Kontant medfinansiering. Ange medfinansiärer och belopp. Sigtuna kommun Direkt medh'nansiering. Ange medh'nansiärer och belopp Total övrig medfinansiering Summa total finansiering Underskrift Behörig firmatecknare (den som har rätt att teckna avtal) försökande ska skriva under ansökan Datum Underskrift Namn förtydligande

12 Livslinjen Livslinjen "Världens längsta slåtteräng" PROJEKTPLAN Visionen "Livslinjen" är visionen om ett naturstråk som förenar värdefulla naturmarker, från nationalstadsparken i söder till Arlanda flygplats i norr! Den som följer stråket kommer att på en och samma utflykt kunna se både traditionellt och modernt skötta jordbruk, läsa runstenar, bestiga forntida gravhögar, och besöka kyrkor och slottsträdgårdar. I de slåttade vägrenarna och ängarna utmed stråket, liksom i särskilt utvalda ängs-, jordbruks- och betesmarker i anslutning till stråket, kan hotade insekts- och växtarter finna tillflyktsort och därifrån sprida sig och förhöja artmångfalden i landskapet. Invånare och besökare i Storstockholm kommer att få nära tillgång till en väg som inspirerar till utomhusvistelse och lärande. Lokala småbruk och andra näringsidkare får möjlighet att informera om, och locka besökare till sina verksamheter; samt får stöd i sina egna natur- och kulturvårdssatsningar. Livslinjen väcker naturintresse och skapar möjligheter för umgänge och samarbete, rekreation och reflektion, och kanske i synnerhet: stråket skapar en lättillgänglig väg för nästa generation ut i naturen! Bakgrund Fler och fler studier påvisar värdet av nära tillgång till natur. I Stockholm sträcker sig de tio gröna kilarna in mot stadskärnan och ger tillfälle för boende att enkelt ge sig ut i vackra, rogivande och intressanta miljöer. De gröna kilarna består av stora områden av obebyggda marker som är planerade att ska bestå under lång tid framöver. Jordbruksmark, produktionsskog, sjöar, vattendrag, golfbanor och olika typer av naturreservat ingår. Att de består av sammanhängande områden är viktigt för deras funktion, liksom att de kan länkas till grön infrastruktur och parkområden i bebyggelse. Lättillgängliga grönområden lockar människor ut från asfalten till landskap där de kan motionera, finna ro, och upptäcka nya detaljer i sin omvärld. Fornminnen, slottsmiljöer och traditionellt skötta gårdar ger en känsla av samhörighet och kontakt med den svenska kulturhistorien. Grönområden bidrar med 1

13 Livslinjen e k o s y s t e m t j ä n s t e r såsom p o l l i n e r i n g och f ö r b ä t t r a d l u f t k v a l i t e t, och en hög biologisk m å n g f a l d skapar tåliga ekosystem som kan vara h e m åt skadedjursreglerande a r t e r och bistå m e d genetiskt m a t e r i a l till v ä x t f ö r ä d l i n g. Järvakilen är e t t av Stockholms längsta s a m m a n h ä n g a n d e g r ö n o m r å d e n och sträcker sig f r å n Solna, via Järfälla och Sollentuna vidare till Upplands Väsby och Sigtuna. Här finns anlagda stigar och p r o m e n a d s t r å k g e n o m ö p p n a landskap som hävdas på olika sätt och har en hög a r t d i v e r s i t e t vad gäller kärlväxter och insekter. I dess c e n t r u m ligger det f ö r f r i l u f t s l i v e t v ä l e t a b l e r a d e Järvafältet m e d fritidsanläggningar såsom b a d - och eldplatser. Här pågår f l e r t a l e t f r i l u f t s a k t i v i t e t e r som till e x e m p e l fågelskådning, h u n d t r ä n i n g och o r i e n t e r i n g. Kilen m ö t e r i n o r d o s t Rösjökilen som r y m m e r världens runstenstätaste bygder. Grönkilarnas redan hävdade m a r k e r har p o t e n t i a l att f u n g e r a som spridningskällor f r å n vilka kärlväxter och insekter kan breda ut sig. Sveriges riksdag har f r a m t a g i t 16 m i l j ö m å l. G e n o m a t t arbeta m o t dessa mål ska det säkerställas att f r a m t i d a g e n e r a t i o n e r inte behöver ärva de m i l j ö p r o b l e m som människan har skapat hittills. Landskapet håller på många platser på att växa igen och riktade insatser är nödvändiga f ö r att hålla o m r å d e n ö p p n a. Nyskapande eller r e s t a u r e r i n g av hävdade, ljusöppna ängsmarker bidrar till a r b e t e t f ö r att nå två av m i l j ö m å l e n : " e t t rikt j o r d b r u k s l a n d s k a p " och " e t t rikt växt- och d j u r l i v ", då m y c k e t av landsbygdens n a t u r v ä r d e n finns i sådana miljöer. De gröna kilarna ger oss o m r å d e n att arbeta u t i f r å n. I Sverige har landskapets karaktär f ö r ä n d r a t s kraftigt u n d e r de senaste seklen; j o r d b r u k e t har effektiviserats och m o n o k u l t u r e r n a d o m i n e r a r nu en miljö som f ö r u t karaktäriserades av småskaliga j o r d - och skogsbruk. Å k e r m a r k e r n a är gödslade och b e s p r u t a d e och f o r n a beteshagar växer igen och förskogas. I den m o d e r n a landsbygden har många organismer svårt a t t överleva och riskerar att dö ut. Blomstrande g r ö n o m r å d e n är nödvändiga för att livskraftiga bestånd av p o l l i n a t ö r e r ska kunna överleva. Dessa p o l l i n a t ö r e r, som oftast är t a m a och vilda b i n, h u m l o r och b l o m f l u g o r, har olika kapacitet att sprida sig i e t t landskap, och många är b e r o e n d e av tillgång till flera olika n a t u r t y p e r f ö r sin r e p r o d u k t i o n. F r a g m e n t e r i n g av deras habitat kan ha f ö r ö d a n d e e f f e k t e r på små p o p u l a t i o n e r av arter s o m har låg s p r i d n i n g s f ö r m å g a, m e d a n andra a r t e r kanske inte påverkas alls. En del arter kan bara överleva f ö r u t s a t t att de har tillräcklig tillgång till specifika värdväxter, och då dessa hotas av u t r o t n i n g i e t t o m r å d e, riskerar även deras p o l l i n a t ö r e r att dö ut. Spridningsmönster hos både växter och insekter kan vara svåra a t t u t r ö n a, m e n studier har påvisat att en större m ä n g d p o l l i n a t ö r e r i e t t o m r å d e ökar inte bara s a n n o l i k h e t e n för att b e f r u k t n i n g av v ä r d v ä x t e r ska ske, utan även att kvaliteten på f r u k t e n f ö r b ä t t r a s. Fler små p o p u l a t i o n e r i samma landskap ökar också chanser f ö r att a r t e n på en regional nivå ska kunna överleva, sprida sig och frodas, då individer kan röra sig mellan de m i n d r e lokalerna och återkolonisera lokaler där a r t e n en nyligen har f ö r s v u n n i t. I S t o c k h o l m har g r ö n o m r å d e n kapslats in då staden har växt, och i dessa miljöer finns kvar rester från ett äldre b r u k a n d e av m a r k e n. Här finns också f ö r u t s ä t t n i n g a r f ö r att under k o n t r o l l e r a d e f o r m e r skapa refugier och s p r i d n i n g s k o r r i d o r e r f ö r många av de organismer som gynnats av f o r n a h ä v d m e t o d e r. Lättillgängliga g r ö n o m r å d e n inspirerar till friluftsliv, och l a n d s k a p s h e t e r o g e n i t e t ökar de välgörande e f f e k t e r n a av u t o m h u s v i s t e l s e f ö r m o t i o n ä r e r. 2

14 Livslinjen Vackra naturmiljöer med pedagogiska informationsskyltar fungerar effektivt folkbildande och motiverar till att vilja ta tillvara de natur- och kulturvärden som finns i omgivningen. Det finns många anledningar att satsa på att vårda tätortsnära grönområden. Livslinjen Upplands Väsby kommun har inlett de förberedande stegen för projektet Livslinjen. Projektets övergripande målsättning är att utifrån och utmed befintliga gång-och cykelvägar i Järvakilen öka upplevelsevärdet för den som färdas genom det uråldriga, historiska kulturlandskapet, och att konkret genom skötsel förbättra och synliggöra kilens funktion som spridningskorridor för flora och fauna. Upplevelsestråket ska därifrån fortsätta norrut och sammanlänka Järva- och Rösjökilen med den spektakulära hedmarkslika vegetationen på Arlanda flygplats. Ljus-och värmeberoende biotoper ska särskilt uppmärksammas, och biodiversiteten inom dessa ska öka. Kärlväxtfloran och insektsfaunan ska utgöra indikatorer och nyckelartgrupper för att påvisa en positiv trend. Deltagande kommuner och markägare: Sigtuna kommun, med Wallstanäs gård och Swedavia. Upplands Väsby Kommun med privata markägare Sollentuna kommun. Stockholms stad Projekttid: , fem år totalt Förberedande fas: hösten 2015 och vintern Genomförande fas: Finansiering: Förberedande fas: Befintlig budget inom resp. kommun, framförallt tid för fältbesök, kartstudier och gemensamma träffar inom projektgruppen och med respektive markägare. Genomförande fas: För ett genomförande av identifierade praktiska insatser eftersträvas ett 50-procentigt offentligt stöd, ex.vis LONA/Life-bidrag och stöd från Landstingets miljövårdsfond etc. Ett deltagande med t ex 500 Tkr per kommun under projekttiden skulle kunna ge totalt 6 Mkr för praktiska insatser. Vetenskaplig monitoring: Det är en fördel om projektet kan följas genom ett forskningsprojekt eller ett doktorandarbete. En tidig kontakt med en intresserad institution inom ekologi, biologi 3

15 Livslinjen och/eller skogs-och lantbruk är en stor fördel. En mastersexamensstudent är involverad. Delm ål/arbetsuppgifter: Identifiera den vägsträcka genom sex kommuner som vi ska arbeta med och utgå ifrån. I de fall där vägsträckan går över eller förbi enskilt ägd mark, kontakta markägaren för att se om han/hon vill delta i arbetet. Ge stöd och hjälp till involverade markägare för att hitta åtgärdsmetoder och/eller ekonomiska stöd för egna satsningar på natur- och kulturmiljövård. Identifiera vägrenar, dikeskanter och i övrigt till ovanstående vägsträcka näraliggande ängsmarker, som lämpar sig för en systematiskt genomförd slätter med upptag. Potentiellt magra och därigenom artrika marker ska prioriteras. Genomföra slätter under 4-5 år i syfte att magra ut marken och öka biodiversiteten inom kärlväxtfloran och den därtill knutna entomologiska mångfalden, ex.vis fjärilar. Identifiera skogsområden/skogsdungar utmed ovanstående vägsträcka som genom lämplig skötsel på lång sikt kan utvecklas till ojämna och i huvudsak glesa bestånd av framför allt grova tallar och lövträd med ett generöst ljusinsläpp och därigenom torrare och varmare mikroklimat. Påbörja skötsel av dessa bestånd bl.a. i syfte att gynna en på landskapsnivå idag missgynnad grupp av insekter. Identifiera ljusexponerade lägen inom och intill ovanstående skogsområden för anläggande av faunadepåer bestående av grova stamdelar, färsk och torr ved. Genomföra anläggandet av depåerna. Identifiera ljusexponerade punktobjekt utmed ovanstående vägsträcka där floran samt entomologiska värden kan gynnas genom mekanisk påverkan av markens humusskikt och mineraljord, för att efterlikna de naturliga störningsregimer som idag ofta saknas inom det befintliga jord-och skogsbruket. Genomföra ingrepp/skötsel i dessa lägen, till att börja med på försök. Utveckla och i praktisk drift testa en förändrad betesdrift på lämpliga marker utmed ovanstående vägsträcka i syfte att efterlikna ett tidigare mer slumpartat betestryck. I praktiken innebärande en ökad andel betesmark där kärlväxterna "hinner blomma ut". Utveckla och i praktisk drift testa en något modifierad vallodling/skörd eventuellt grundat på ändrade fröblandningar, senarelagd skörd och längre liggande vallar. Allt i syfte att återgå till en mer naturlig mångfald även på dessa kulturvallar. 4

16 Livslinjen I anslutning till skötselinsatserna peka ut särskilt vackra platser som kan utgöra naturpedagogiska besökspunkter och samtidigt rastplatser utmed vårt "in- och upplevelsestråk" Livslinjen. Placera ut rustika och i möjligaste mån underhållsfria bänkar och bord på dessa platser. Utveckla en konsekvent modell för prissättning av slåtterobjekt m.fl. entreprenader samt belysa skalfördelar vid en samordnad upphandling inom en grön kil, ex.vis Järvakilen. Marknadsföra projektet löpande genom nyhetsbrev, hemsida, foldrar, virtuella besöksstationer etc. Särskilt den vetenskapliga evalueringen av projektet ska uppmärksammas, så att ev. positiva erfarenheter kan komma fler aktörer primärt inom Stockholms gröna kilar tillgodo. Projektet Livslinjen är ett regionalt initiativ, och drivs i nära dialog med Naturvårdsverket. Nils Odén Stadsträdgårdsmästare Upplands Väsby kommun 5

17 Livslinjen Ordlista: Biotop - En biotop är en biologisk term för en typ av omgivning, med naturliga gränser, där vissa växt- eller djursamhällen hör hemma. Hävd - Traditionell skötsel av en äng. Skötseln kan bestå av slätter och borttagande av hö och kombineras med hamling av träd. Refugium -Ett refugium är i biologin ett begrepp som beskriver en tillflyktsort i vilken ett bestånd av en art kan överleva då arten har dött ut på andra platser. Slätter - Traditionellt skördande av hö till foder åt kreatur. Bör utföras med skärande redskap såsom lie eller slåtterbalk för att gynna örtflora och begränsa grästillväxt. Spridningskorridor - Område med egenskaper som är tillräckligt gynnsamma för att en art eller flera arter ska kunna sprida sig längs med det. Kan tex röra sig om vähävdade vägrenar i vilka känsliga torrängsarter kan överleva. Örtflora (här) - Vegetation bestående av frösättande, ofta ett- eller tvåårig flora. 6

18 Planerat stråk med slåtterängar

19 TRN Från: Till: Kopia: Ärende: Datum: Bilagor: von Köhler Carin KSB #TRF Reaistrator Christina Larsson Komplettering Ansökan om miljöbidrag den 10 oktober :19:39 Bilaga l.pdf Bilaga 2.pdf Livslinjen Proiektplan.pdf Ansökan om bidrag UVK.pdf Hej! Här kommer de kompletteringar som vi vill ge till den ansökan som lämnades in i april. Mvh Carin von Köhler Miljöplanerare Kontoret för samhällsbyggnad Upplands Väsby kommun Tel:

20 Stockholms läns landsting Ansökan om bidrag ur landstingets miljöanslag Rodmarkerade fält i blanketten är obligatoriska. Var noggrann med att fylla i korrekta uppgifter. När blanketten är ifylld skriver du ut den och alt 1. Scannar och skickar in blanketten till registrator,trf@sll.se eller alt 2. Skriver ut, undertecknar och skickar in pä postadress Stackholms läns landsting, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, Box 22550, Stockholm 1. Inriktning Stöd söks från miljöanslaget enligt följande kriterier: Sätt ett eller flera X. Åtgärds! nriktat och stimulerar samverkan mellan olika aktörer inom miljöområdet. X Kunskapshöjande eller metodutvecklande, tex pilot- eller demonstrationsprojekt. 1 x Stimulerar innovationer och teknikutveckling. Har ett hållbarhetsfokus vad gäller energi- och resursförbrukning, spridning av gifter/häisoskadliga ämnen, utsläpp av växthusgaser mm. X Framtagande av EU-ansökningar. 2. Allmänna uppgifter Projektets namn: Li VSI i njen - FaS 1 Projektperiod: Ange projektets start-och slutdatum. Kostnader som uppkommer före eller efter denna period är inte stödberättigade. Slutredovisning av projektet ska ske inom en månad efter projektets slutdatum. Sökt belopp från SEK Miljöanslaget: Projektets SEK totalkostnad: Övrigt total SEK medfinansiering: 3. Uppgifter om sökanden Sökande: upplands Väsby kommun Juridisk form: tex ekonomisk förening, stiftelse osv. K 0 m m u n Org.nummer: Kontaktperson: M s Q d é n Postadress: U p p a n c j s Väsby kommun E-postadress; n i j S ( 0 d e ypplandsvasby.se Postnummer: ^94 gg Telefon: Kommun: U p p a n c s Väsby Webbadress: W W W i U ppj a n d s v a s by.se Är sökande momspliktig? Q Ja [Xl Nej

21 Stockholms läns landsting 4. Beskrivning a v i n s a t s e n / p r o j e k t e t Bakgrund Frågeställningar påverka/förändra att beröra är varför projektet situationen. behövs - vilken efterfrågan finns och hur kommer projektet att Livslinjen är visionen om ett naturstråk som förenar värdefulla naturmarker, från nationalstadsparken i söder till Arlanda flygplats i norr. I Sverige har landskapets karaktär förändrats kraftigt under de senaste seklen; jordbruket har effektiviserats och monokulturerna dominerar nu en miljö som förut karaktäriserades av småskaliga j o r d och skogsbruk. En varierad natur är en nödvändighet för en hög artrikedom. Endast de mest flexibla generalisterna vad gälier kärlväxter och insekter gynnas i monokulturer, medan alla mer specialiserade arter lever i olika grad under hot av utdöende. Dessutom håller det obrukade landskapet på många platser på att växa igen. Riktade hävdinsatser är nödvändiga för att säkra och utveckla värdena i marklandskapet. I Stockholm sträcker sig de tio gröna kilarna in mot stadskärnan och ger tillfälle för boende att enkelt ge sig ut i vackra, rogivande och intressanta miljöer. Att de består av sammanhängande områden är viktigt för deras funktion, liksom att de kan länkas till grön infrastruktur och parkområden i bebyggelse. Grönkilarnas redan hävdade marker kommer genom Livslinjenprojektet att fungera som spridningskällor från vilka kärlväxter och insekter kan breda ut sig. Genom att restaurera marker som tidigare varit hävdade, och även gräsmarker som har potential att kunna komma att härbärgera en stor mångfald av kärlväxt- och insektsarter kommer vi med projektet Livslinjen att säkra fortlevnaden av en biotoptyp som är hotad i dagsläget. Samtidigt kommer en gångväg som är permobil-, rid- och cykerlvänlig att ge en stor mängd människor direkt tillgång till naturen. Syfte Ange vad projektet syftar till och förväntade effekter på miljön. Ange hur projektet bidrar till att uppfylla målen i RUFS 2010, Miljöutmaning 2016 och andra relevanta planer och program, samt visa hur man avser att möte eventuella målkonflikter. Den moderna landsbygden har mänga organismer svårt att överleva och riskerar att dö ut. Blomstrande grönområden är nödvändiga för att livskraftiga bestånd av pollinatörer ska kunna överleva. Dessa pollinatörer, som oftast är tama och vilda bin, humlor och blomflugor, har olika kapacitet att sprida sig i ett landskap, och många är beroende av tillgång till flera olika naturtyper för sin reproduktion. Fler små populationer i samma landskap ökar chansen för att en art på en regional nivå ska kunna överleva, sprida sig och frodas, då Individer som kan röra sig mellan de mindre lokalerna får möjlighet att återkolonisera lokaler där den nyligen har försvunnit. I Stockholm har grönområden kapslats in då staden har växt, och i dessa miljöer finns kvar rester från ett äldre brukande av marken. Livslinjenprojektets första fas syftar till att ta tillvara den gröna infrastruktur som redan finns för att under kontrollerade former skapa refugier och spridningskorridorer för många av de organismer som gynnats av forna hävdmetoder. Avtal kommer att utarbetas mellan berörda kommunala och privata aktörer för att säkra en fortsatt långsiktig och ekonomiskt hållbar skötsel av grönområden längs hela stråket. De involverade kommunerna arbetar på detta sätt för att nå de av regeringen utsatta miljömålen "ett rikt jordbrukslandskap" och "ett rikt växt- och djurliv". Projektet kommer direkt att utveckla naturvärdena i Järva och Rösjökilen, tillgängliggöra upplevelserika naturområden, och utveckla Stockholms varumärke i linje med RUFS.

22 Stockholms läns landsting Mål Ange vad projektet ska uppnå för resultat under projektperioden. Projektets övergripande målsättning är att utifrån och utmed gång-och cykelvägar i Järvakilen öka upplevelsevärdet för den som färdas genom det uråldriga, historiska kulturlandskapet, och att konkret genom skötsel förbättra och synliggöra kilens funktion som spridningskorridor för flora och fauna (se bilagal). Upplevelsestråket ska därifrån fortsätta norrut och sammanlänka Järva- och Rösjökilen med den spektakulära hedmarkslika vegetationen på Arlanda flygplats, Under Fas 1 ska ljus-och värmeberoende biotoper särskilt uppmärksammas, och biodiversiteten inom dessa öka. Kärlväxtfloran och insektsfaunan ska utgöra indikatorer och nyckelartgrupper som ska inventeras för att i ett senare skede kunna påvisa en positiv trend. De gräsmarker som har potential att ingå i projektet 1 Upplands Väsby och Sigtuna kommun ska identifieras, inventeras och restaureras, och en plan för den framtida driften av områdena utarbetas. Restaureringsmetoderna ska utvecklas och utvärderas. Utvalda områden som kan fungera som kärnor med speciellt höga värden ska identifieras och förbättras. En promenadväg ska anläggas i anslutning till gräsmarkerna där det idag saknas, Fotgängare ska via skyltning, och kommunernas hemsidor få lättillgänglig information om Svensk ängs- och betesmarkshävd/ om ängsmarkernas värde för den biologiska mångfalden, och om specifika arter man kan finna på ängen. Projektbeskrivning och metod Ange vad som ska göras för att uppnå syfte och mål för projektet. Beskriv på vilket sätt projektet tillför något nytt. Finns kopplingar till andra liknande verksamheter/projekt? I så fall, på vilket sätt kompletterar projektet befintliga insatser eller nuvarande arbetssätt/metoder? Röjning, gallring och slätter, anläggande av faunadepåer, mekanisk påverkan av marken för att efterlikna naturliga störningsregimer, insådd av ängsfröer, plantering av ängspluggplantor, anläggning av ängsmatta, stängselbygge, plöjing och harvning ska utföras på marker som är identifierade som lämpliga för att ingå i projektet (s4,bilagal). I denna fas av livslinjenprojektet kommer ett samarbete mellan kommunerna att utvecklas så att naturvårdande insatser kan koordineras på regional nivå för att säkra ängs- och naturbetesmarkernas fortlevnad från och med Upplands Väsby till och med Arlanda. Detta samarbete ska i framtiden kunna efterliknas av övriga kommuner i Stockholmsområdet. Naturvårdsverket kommer tillsammans med trafikverket att under år 2017 ansöka om EU-medel för att öka den biologiska mångfalden i grön infrastruktur, och Upplands Väsby kommun (UVK) är engagerad som referens i det projektet. Det Innebär att UVK kommer att kunna koppla naturvårdsarbetet i Livslinjens gräsmarker till de områden som ska skötas med medel från EU. Båda projekt syftar till att utvärdera och utveckla hävdmetoder som ger störst utdelning vad gäller ökad biologisk mångfald i gräsmarker, för minst ekonomisk investering. Projektet kommer också att vara en del av kilsamarbetet mellan Järva- och Rösjökilen.

23 Stockholms läns landsting Resultatspridning Ange hur och när information om projektets resultat kommer att spridas och nyttiggöras av såväl projektets målgrupp som andra aktörer. Beskriv hur och var projektet planerar att kommunicera att Stockholms fäns landsting är en medfinansiär. Längs stråket kommer det att pa lämpliga platser finnas informationstavlor, där Stockholms läns landsting kommer att finnas markerad som medfinansiär. Dessa skyltar kommer att utvecklas och sättas upp under hela projektets gång. På de involverade kommunernas hemsidor kommer information om värdet av biologisk mångfald och svensk hävdhistorik och kartor över stråken att publiceras. Även här kommer medfinansiärer och relaterade projekt att presenteras. I senare faser av projektet kommer en karta att tryckas och finnas tillgänglig på rastplatser, vid utkikstorn och andra friluftsanlägningar längs stråket. Inventeringar av kärlväxter kommer att göras årligen på valda platser för att kunna följa upp resultatet av insatserna. Dessa kommer att publiceras på kommunernas hemsida. Ett informationsutbyte kommer att ske med de parter som är engagerade i det EU-projekt som startar 2017 (se ovan). Projektet kommer att resultera i ett ökat informationsflöde mellan berörda kommuner, och privata markägare. Gemensamma skötselpianer kommer att utarbetas för att Upplands Väsby och Sigtuna kommun på regional nivå ska kunna maximera effekterna av valda hävdmetoder. Andra kommuner i norra Stockholm kommer att inbjudas för ett utökat samarbete vad gäller skötsel av gräsmarker. 5. Kostnader och finansiering Kostnadsslag År År 20 År 20 Totalt Externa tjänster (köpta tjänster) T ex konsulter och föreläsare, dvs kompetens som köps in utifrån Lönekostnader Lönekostnader för personer som direkt deltar i projektarbetet, både anställda av projektägare och andra personer som arbetar i projektet Övriga kostnader Tex telefon, porto, datakommunikation osv Resultatspridning/information T ex trycksaker osv. Summa totala kostnader

24 Stockholms läns landsting Finansiering I tabellen för finansiering redovisas både egen finansiering och medfinansiering. Finansiering ska, förutom per år, fördelas utifrån om det är kontant- eller direktfinansiering. OBS! Den egna finansieringen kan inte endast bestå av direktfinansiering. Egen finansiering Kontanthnansiering DirektfUnansiering, tex arbetsinsats och lokaler. Total egen finansiering År År 20 År 20 Totalt Övrig medfinansiering Kontant medfinansiering. Ange medfinansiärer och belopp. Sigtuna kommun Direkt medfinansiering. Ange medfinansiärer och belopp, Total övrig medfinansiering Summa total finansiering Underskrift Behörig firmatecknare (den som har rätt att teckna avtal) för sökande ska skriva under ansökan Datum Underskrift Namn förtydligande

25 Livslinjen Livslinjen "Världens längsta blomsteräng" PROJEKTPLAN Visionen "Livslinjen" är visionen om ett naturstråk som förenar värdefulla naturmarker, från nationalstadsparken i söder till Arlanda flygplats i norr! Den som följer stråket kommer att på en och samma utflykt kunna se både traditionellt och modernt skörta jordbruk, läsa runstenar, bestiga forntida gravhögar, och besöka kyrkor och slottsträdgårdar. I de slåttade vägrenarna och ängarna utmed stråket, liksom i särskilt utvalda ängs-, jordbruks- och betesmarker i anslutning till stråket, kan hotade insekts- och växtarter finna tillflyktsort och därifrån sprida sig och förhöja artmångfalden i landskapet. Invånare och besökare i Storstockholm kommer att få nära tillgång till en väg som inspirerar till utomhusvistelse och lärande. Lokala småbruk och andra näringsidkare får möjlighet att informera om, och locka besökare till sina verksamheter; samt får stöd i sina egna natur- och kulturvårds satsningar. Livslinjen väcker naturintresse och skapar möjligheter för umgänge och samarbete, rekreation och reflektion, och kanske i synnerhet: stråket skapar en lättillgänglig väg för nästa generation ut i naturen! Bakgrund Fler och fler studier påvisar värdet av nära tillgång till natur. I Stockholm sträcker sig de tio gröna kilarna in mot stadskärnan och ger tillfälle för boende att enkelt ge sig ut i vackra, rogivande och intressanta miljöer. De gröna kilarna består av stora områden av obebyggda marker som är planerade att ska bestå under lång tid framöver. Jordbruksmark, produktionsskog, sjöar, vattendrag, golfbanor och olika typer av naturreservat ingår. Att de består av sammanhängande områden är viktigt för deras funktion, liksom att de kan länkas till grön infrastruktur och parkområden i bebyggelse. Lättillgängliga grönområden lockar människor ut från asfalten till landskap där de kan motionera, fmna ro, och upptäcka nya detaljer i sin omvärld. Fornminnen, slottsmiljöer och traditionellt skötta gårdar ger en känsla av samhörighet och kontakt med den svenska kulturhistorien. Grönområden bidrar med eko systemtjänster såsom pollinering och förbättrad luftkvalitet, och en hög biologisk 1

26 Livslinjen mångfald skapar tåliga ekosystem som kan vara hem åt skadedjursreglerande arter och bistå med genetiskt material till växtförädling. Järvakilen är ett av Stockholms längsta sammanhängande grönområden och sträcker sig från Solna, via Järfälla och Sollentuna vidare till Upplands Väsby och Sigtuna. Här finns anlagda stigar och promenadstråk genom öppna landskap som hävdas på olika sätt och har en hög artdiversitet vad gäller kärlväxter och insekter. I dess centrum ligger det för friluftslivet väletablerade Järvafältet med fritidsanläggningar såsom bad- och eldplatser. Här pågår flertalet friluftsaktiviteter som till exempel fågelskådning, hundträning och orientering. Kilen möter i nordost Rösjökilen som rymmer världens runstenstätaste bygder. Grönkilarnas redan hävdade marker har potential att fungera som spridningskällor från vilka kärlväxter och insekter kan breda ut sig. Sveriges riksdag har framtagit 16 miljömål. Genom att arbeta mot dessa mål ska det säkerställas att framtida generationer inte behöver ärva de miljöproblem som människan har skapat hittills. Landskapet håller på många platser på att växa igen och riktade insatser är nödvändiga för att hålla områden öppna. Nyskapande eller restaurering av hävdade, ljusöppna ängsmarker bidrar till arbetet för att nå två av miljömålen: "ett rikt jordbrukslandskap" och "ett rikt växt- och djurliv", då mycket av landsbygdens naturvärden finns i sådana miljöer. De gröna kilarna ger oss områden att arbeta utifrån. I Sverige har landskapets karaktär förändrats kraftigt under de senaste seklen; jordbruket har effektiviserats och monokulturerna dominerar nu en miljö som förut karaktäriserades av småskaliga jord- och skogsbruk. Åkermarkerna är gödslade och besprutade och forna beteshagar växer igen och förskogas. I den moderna landsbygden har många organismer svårt att överleva och riskerar att dö ut. Blomstrande grönområden är nödvändiga för att livskraftiga bestånd av pollinatörer ska kunna överleva. Dessa pollinatörer, som oftast är tama och vilda bin, humlor och blomflugor, har olika kapacitet att sprida sig i ett landskap, och många är beroende av tillgång till flera olika naturtyper för sin reproduktion. Fragmentering av deras habitat kan ha förödande effekter på små populationer av arter som har låg spridningsförmåga, medan andra arter kanske inte påverkas alls. En del arter kan bara överleva förutsatt att de har tillräcklig tillgång till specifika värdväxter, och då dessa hotas av utrotning i ett område, riskerar även deras pollinatörer att dö ut. Spridningsmönster hos både växter och insekter kan vara svåra att utröna, men studier har påvisat att en större mängd pollinatörer i ett område ökar inte bara sannolikheten för att befruktning av värdväxter ska ske, utan även att kvaliteten på frukten förbättras. Fler små populationer i samma landskap ökar också chanser för att arten på en regional nivå ska kunna överleva, sprida sig och frodas, då individer kan röra sig mellan de mindre lokalerna och återkolonisera lokaler där arten en nyligen har försvunnit. I Stockholm har grönområden kapslats in då staden har växt, och i dessa miljöer finns kvar rester från ett äldre brukande av marken. Här fmns också förutsättningar för att under kontrollerade former skapa refugier och spridningskorridorer för många av de organismer som gynnats av forna hävdmetoder. Lättillgängliga grönområden inspirerar till friluftsliv, och landskapsheterogenitet ökar de välgörande effekterna av utomhusvistelse för motionärer. Vackra naturmiljöer med pedagogiska informations skyltar fungerar effektivt folkbildande och 2