Enkätsvar från toppkandidaterna till EU-valet den 25 maj

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Enkätsvar från toppkandidaterna till EU-valet den 25 maj"

Transkript

1 Enkätsvar från toppkandidaterna till EU-valet den 25 maj DHR ställde 3 frågor till kandidaterna från de partierna som idag har mandat i Europaparlamentet. Frågorna rörde tillgänglighet, den fria rörligheten och etiken. För att göra det hanterbart skickades enkäten till kandidaterna som bedömdes stå på valbar plats. Valbar plats definierades som dubbelt antal platser mot vad partiet har idag, förutom för Moderaterna och Socialdemokraterna där 50% fler mandat ansågs rimligt. Svaren redovisas efter partiernas storlek i Europaparlamentet idag och kandidaternas svar efter turordning på partilistan. I de fall partiet avgett ett gruppsvar redovias de först. Svaren redovisas oredigerade i dokumentet och kan därför variera kraftigt i längd. Frågorna: 1. Anser du att EU behöver ett tillgänglighetsdirektiv? Om ja, finns det några områden som inte bör omfattas av direktivet? Ska kraven i förslaget till direktiv vara bindande eller bygga på frivillighet? 2. Är du beredd att arbeta för större rörlighet inom EU för personer med nedsatt rörelseförmåga som skulle innebära rätt att ta med sin personlig assistans eller annan ersättning från socialförsäkringssystemet vid erbjudande om arbete eller studier i annat EU-land? 3. Under de senaste åren har det varit ett par uppmärksammade fall kring dödshjälp. Anser du att frågan om dödshjälp ska regleras på EU-nivå eller vara en nationell fråga? Hur är din syn när det gäller dödshjälp? Frågor om enkäten kan ställas till Fredrik Canerstam på eller

2 Innehållsförteckning Socialdemokraterna 3 Moderaterna 5 Folkpartiet 6 Piratpartiet 7 Miljöpartiet 8 Vänsterpartiet 9 Centerpartiet 11 Kristdemokraterna 11 2

3 Socialdemokraterna Gruppsvar för Marita Ulvskog plats 1, Olle Ludvigsson plats 2, Jytte Guteland plats 3, Jens Nilsson plats 4, Anna Hedh plats 5: 1. Tillgänglighet är en rättighet och vi socialdemokrater kommer att välkomna ett övergripande tillgänglighetsdirektiv. Ett lagstiftningsförslag om tillgänglighet förväntades redan 2012 men presentationen sköts upp. Ansvarig kommissionär har sagt att man planerar att presentera förslaget, som bland annat innehåller standarder för en tillgänglig offentlig miljö och kollektivtrafik, under Även om EU redan har ett fördragsfäst skydd mot diskriminering av funktionsnedsatta och tydliga målsättningar i handikappstrategin så finns det både möjlighet och behov att komplettera denna strategi med bindande lagstiftning. Vi ser ett tillgänglighetsdirektiv som ett första steg i detta arbete. En annan viktig del hade varit att anta direktivet om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning men förslaget ligger blockerat i rådet. Vi har därför lagt ändringsförslag till parlamentets betänkande om handikappstrategin om att uppmana medlemsstaterna att anta likabehandlingsdirektivet. Vi har också lagt förslag i samma betänkande om att införa krav på tillgänglighet i upphandlingsregler. 2. Ja. 3. Nej, vi vill inte att Sverige ska införa dödshjälp. Vi anser heller inte att detta är något som ska införas och regleras på EUnivå. Frågan om läkarassisterad suicid och eutanasi handlar om mycket svåra frågor men läkarassisterat självmord är olagligt i de flesta länder och vi anser inte att det finns anledning att ändra detta synsätt i Sverige. Läkarförbundets nuvarande etiska regler är också tydliga på denna punkt. Vanliga argument för denna avvisande hållning är att det finns risk för missbruk och att allmänheten kan komma att misstro vården och läkarkåren. Vidare kan åberopas åtgärdens oåterkalleliga natur, svårigheten att i vissa fall bedöma en sjukdoms framtida förlopp samt risken för att palliativ vård kommer att nedprioriteras. I många fall uppstår en diskussion om dödshjälp som en följd av att folk tror att den palliativa vården inte kommer att fungera. Därför är en utveckling och kvalitetssäkring av den palliativa vården en oerhört viktig åtgärd inte bara för den berörda gruppen patienter utan för hela samhället. I detta sammanhang bör det erinras om att patienten har en rätt att avstå från behandling. Det gäller även i situationer där behandling ur medicinsk synpunkt skulle kunna gagna patienten. Uppskattningsvis 80 procent av döende patienter behöver palliativ (lindrande) vård i livets slutskede när behandlingen inte längre har någon effekt. Det finns idag bris- 3

4 ter och skillnader i tillgången på palliativ vård som behöver åtgärdas. Socialstyrelsen har därför under 2012 tagit fram ett nationellt kunskapsstöd med tydliga rekommendationer för vad landstingen och kommunerna borde satsa på för att göra vården i livets slutskede bra och mer likvärdig. Det får inte vara så att döende personer åker in och ut på sjukhus, tvingas leva med smärta och saknar någon att prata med. Döende personer har ofta flera svåra symtom samtidigt och det är viktigt att analysera dem för att kunna ge rätt lindring vid rätt tidpunkt. Vården och omsorgen behöver prioritera både medicinska och existentiella aspekter för att patienternas sista tid i livet ska bli bra. Det är viktigt att individen och de närstående får stöd. Möjligheten att få vistas hemma den sista tiden genom stöd från hemsjukvården är för vissa grupper en mycket viktig trygghetsfråga och måste finnas som ett alternativ. Mattias Olsson, plats 8: 1. Ja, det behövs ett direktiv som omfattar alla tillämpliga områden. Direktivet ska bygga på en kombination av tvingande och frivilliga bestämmelser (för de senare är det viktigt med öppna jämförelser mellan länderna). 2. Absolut. Större rörlighet borde vara ett område som omfattas av ett tillgänglighetsdirektiv. 3. Frågan om dödshjälp är väldigt komplicerad. Jag har stor respekt för att människor själva vill kunna välja hur och ner de ska dö. Samtidigt ser jag väldigt många svåra avvägningar och effekter av att ett sådant system införts. Exempelvis skulle möjligheten till dödshjälp kunna innebära att människor upplevde en förväntan eller en press om att göra ett sådant val. Jag har därför svårt att ställa mig bakom rätten till dödshjälp. Frågan ska regleras nationellt, inte på EU-nivå. Evin Incir, plats 9: 1. Ett tillgänglighetsdirektiv är nödvändigt för att vara en union som ser till alla dess invånares behov. En funktionsnedsättning ska inte begränsa ens rörelsefrihet. Unionsmedlemmarna måste erbjuda möjligheter för alla invånare att få röra sig på lika villkor. Detta innebär att alla relevanta politiska områden måste beakta ett tillgänglighetsperspektiv. 2. Om det gäller ett kortare tillfälligt jobb eller tillfälliga studie bör möjligheten finnas. Det är annars generellet av mycket stor vikt att arbeta för en union där alla unionsmedlemmar tar ett gemensamt ansvar och erbjuder alla med funktionsnedsättning möjligheten att få förverkliga sina drömmar och vara aktiva på lika villkor som alla andra genom exempelvis god socialförsäkringssystem och rätten till personlig assistent. 3. Jag tycker detta är en fråga som bör regleras på nationell nivå. Det är en fråga som 4

5 jag har funderat på ganska länge och förstår båda perspektiven, men har själv inte landat i vad jag tycker. Moderaterna Gunnar Hökmark, plats 1: 1. EU ska värna rörlighet också i den bokstavliga bemärkelsen. Det kan göras på bästa sätt olika i olika länder. Det bör dock finnas ett krav på medlemsstaterna att bidra till att öka rörligheten för alla och av det skälet bör det finnas ett rörlighetsdirektiv. 2. Den och andra frågor som har med våra socialförsäkringssystem att göra är varje medlemsstats sak att besluta om och så vill jag att det förblir. Det finns ganska olika syn i olika medlemsstaterna på hur socialförsäkringarna rent generellt ska utformas och därför bör frågan inte regleras på EU-nivå. 3. Liksom i det föregående fallet anser jag att denna fråga ska hanteras nationellt. Arba Koklari, plats 6: 1. Vi har redan idag vissa gemensamma lagar och regleringar på EU-nivå, men jag är skeptisk till ett allomfattande tillgänglighetsdirektiv som ska gälla i alla EU-länder. Alla länder har så olika förutsättningar och risken med ett övergripande EU-direktiv är att Sverige måste kompromissa med vår lagstiftning. Jag tycker att varje EU-land bör själv besluta om hur vi förbättrar tillgängligheten. Däremot tror jag att EU är en nödvändig pådrivare för att länderna ska upprätta och förbättra sina nationella lagar när det gäller tillgänglighet. Här hemma i Sverige är det mycket vi kan göra för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning genom svensk lagstiftning. Regeringen lägger nu fram ett förslag där bristande tillgänglighet för funktionshindrade ska införas som ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det tycker jag är bra för att ytterligare befästa hur viktigt det är att alla människor behandlas på lika villkor. 2. Fri rörlighet för alla människor är en grundpelare inom EU. Alla ska ha möjligheten att studera och jobba i andra EUländer och det är en fråga jag värnar mycket starkt. Möjligheten för personer med funktionsnedsättning att studera utomlands finns redan idag. En person som har rätt till personlig assistans i Sverige får också ersättningen även vid studier i annat land inom EU/EES. Vid vistelse utomlands kan den assistansberättigade antingen ta med sig assistenter från Sverige eller anställa assistenter i vistelselandet eller både och. 3. Jag tycker att beslut ska fattas så nära de berörda människorna som möjligt. Därför bör frågan om dödshjälp fortsätta att vara en nationell fråga. Här i Sverige är dödshjälp sedan lång tid tillbaka förbjudet. Jag är kluven om man ska legalisera dödshjälp. Min syn är att det i så fall behövs en grundlig och omfattande utredning innan 5

6 man ändrar i lagstiftningen. Folkpartiet Marit Paulsen, plats 1: 1. Ja, det behövs ett tillgänglighetsdirektiv och ett sådant ska vara bindande. 2. Detta är först och främst en nationell fråga, jag vill inte att vi för upp för många detaljfrågor på EU-nivå. Det som bestäms på EU-nivå ska främst vara principer, som t.ex. ett direktiv om tillgänglighet. 3. Dödshjälp tillhör kategorin nationella frågor. Jag har länge kämpat för att djuren ska få en så anständig död som möjligt och detsamma har människan rätt till. Cecilia Wikström, plats 2: 1. Ja, jag anser att EU bör ha ett tillgänglighetsdirektiv. Artikel 21 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna slår fast att all diskriminering på grund av funktionshinder ska vara förbjuden. Tillgänglighet till varor och tjänster är nyckeln till livskvalitet för många människor. Människor med funktionshinder ska kunna dra nytta av den fria rörligheten i samma utsträckning som all andra. Ett tillgänglighetsdirektiv måste precis som all annan lagstiftning respektera subsidiaritetsprincipen och lämna upp till medlemsländerna att besluta om sådant som bäst beslutas på nationell nivå, tex personlig assistans. Kraven i direktivet bör vara bindande. 2. Rätten till personlig assistans samt ersättning från socialförsäkringssystemet är nationella frågor. Om Sverige fortsatt ska erbjuda personlig assistans och ersättning till sina medborgare som arbetar eller studerar i andra EU-länder är upp till Sverige att besluta om, inte EU. Det man kan göra på EU-nivå är att alla länder ska erkänna stödbeslutet vilket skulle kunna berättiga en svensk medborgare som studerar i Frankrike, assistans och ersättning enligt franska regler. 3. Jag är emot aktiv dödshjälp och tycker inte att frågan ska regleras på EU-nivå. Jasenko Selimovic, plats 3: 1. Ja. Det ska vara bindande. 2. Det som bestäms på EU-nivå bör främst vara principer, så som ett direktiv om tillgänglighet. Frågan ovan bör först och främst vara en nationell fråga. 3. Dödshjälp bör vara en nationell fråga. Tina Acketoft, plats 4: (svarade inte direkt på frågorna men angav följande svar, DHRs anmärkning) Frågor om funktionshinder har jag inte arbetat mycket med. Mina områden är minoriteter, jämställdhet, migration, asyl och frihandel/fria rörligheten. Dock ska jag försöka svara generellt utifrån detta. Först och självklart, 6

7 EU måste verka för att rättigheterna för personer med funktionsnedsättningar respekteras i alla medlemsländer, men det är in nödvändigtvis en fråga som lämpar sig för överstatliga beslut på en detaljnivå. Trots detta skulle jag kunna tänka mig att driva olika slags minimikrav på medlemsländerna. I övrigt kan frågan kan mycket väl drivas bland annat via EU-parlamentet t ex i form av initativrapporter eller att punktbevaka sådana rättigheter i lagstiftningsärenden allmänt, eftersom vi alla vet att det är känsligt med klassisk socialpolitik i EU och att de länder som är mer progressiva lätt kan förlora på frågan. EU behöver reformeras och moderniseras för att kunna möta en ny global verklighet. Samarbetet måste bli tätare på en rad områden, men då behöver EU syssla mindre med annat. Demokrati och mänskliga rättigheter, ekonomi, handel, migration, brottsbekämpning och hållbar utveckling är några av de frågor som Europa behöver hantera gemensamt. Direktstöden i jordbrukspolitiken ska avskaffas och EU:s kultur-, turism- och mediepolitik ska till största delen återföras till nationell nivå. Erik Scheller, plats 5: 1. Ja, och jag hoppas kommissionen snart kommer med ett förslag snarast, det har ju varit utlovat ett under lång tid nu. Jag vill i dagsläget inte binda mig vid några områden som bör uteslutas ur ett sådant direktiv men tycker det är rimligt att ett tillgänglighetskrav i huvudsak utformas som miniminormer, där de enskilda medlemsländerna har möjlighet att ha en högre men inte en lägre ambitionsnivå. 2. Principen inom EU/EES är att EUmedborgare får ta del av de sociala förmåner som gäller i det land där man arbetar eller studerar. Jag tycker att den principen i grunden är bra, men jag inser att det innebär svårigheter för till exempel personer med behov av personlig assistans då få länder har motsvarande insatser. Både EU:s handikappstrategi : Nya åtgärder för ett hinderfritt samhälle i EU och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, fram för allt artikel 19, som både EU och de flesta medlemsstater ratificerat är tydliga med att personlig assistans bör finnas. Vi bör använda EU aktivt för att driva på så att alla medlemsländer lever upp till sina åtaganden. 3. Det bör vara en nationell fråga. Min personliga syn är att aktiv dödshjälp bör vara reglerat men tillåtet. Piratpartiet Christian Engström, plats 1: 1. Ja, jag var själv ansvarig för vår partigrupp i utskottet på det här direktivet. Piratpartiet och den Gröna gruppen var med och drev på för att utvidga områdena be- 7

8 tydligt mer än kommissionen föreslagit, och för att det skulle vara bindande för all viktig samhällsinformation som bekostas med offentliga medel. Så blev det också i lagförslag som parlamentet antog i plenum nu i februari. (svaret är om tillgängliga webbplatser, DHRs anmärkning) 2. Den fria rörligheten är en av de allra bästa sakerna med EU, och den ska självklart gälla även personer med nedsatt rörelseförmåga. Den principen står EU redan bakom, men sedan är det de enskilda länderna som sätter upp reglerna för socialförsäkringssystemen. Det avgör ju till stor del om den fria rörligheten bli möjlig att utnyttja i praktiken, så det är viktigt att riksdagen ser till att det blir så. 3. Piratpartiet har inte tagit ställning till frågan om dödshjälp, men under alla omständigheter bör det inte vara en EU-fråga. Det är bättre att den frågan avgörs på nationell nivå av varje land för sig. Amelia Andersdotter, plats 2: 1. Det är av hög prioritet för mig att EU snarast implementerar Marrakech-avtalet om tillgänglighet till kunskap för syn- och hörselskadade på ett sätt som är bindande för alla medlemsländer. Helst bör EU gå utanför avtalets ramar och inkludera även audiovisuellt material. Jag tror också att man skulle kunna slå flera spikar i en stöt genom att satsa på samtidigt privatlivsskydd och tillgänglighet för många webbplattformar. 2. Jag är inte tillräckligt bekant med hur bristen på sån rörlighet i dagsläget är ett problem. 3. Jag är för dödshjälp men tror inte att EU är rätt nivå att reglera frågan. Det är snarare en fråga man i Sverige bör utreda och kanske följa Belgien och Nederländerna. Miljöpartiet Isabella Lövin, plats 1: 1. Det vore bra med ett direktiv som slår fast tillgänglighet på miniminivå för EU:s länder. Det handlar om att säkerställa att den fria rörligheten i EU gäller för alla människor. Här i Bryssel finns inte ljudsignaler vid övergångsställen för synskadade och det är bara ett av många exempel på tillgänglighet som måste förbättras över hela Europa. 2. Ja, åtminstone när det gäller vistelse under kortare tid. Om man bosätter sig permanent i ett nytt land är det detta EUlandets regler som gäller och därav är det angeläget med ett direktiv som tar upp en generell miniminivå för tillgänglighet som ska gälla oavsett var man bor. Att underlätta för människors rörlighet i EU måste gälla alla, även personer med funktionsnedsättning. 3. Detta bör vara en nationell fråga. Miljöpartiet har hittills inte tagit ställning till denna fråga, varken ja eller nej. 8

9 Bodil Ceballos, plats 3: 1. För mig är tillgänglighet del av de mänskliga rättigheterna. Alla medlemsstater har Europakonventionen i sin lagstiftning. Det är ett krav för medlemskap att MR respekteras. Dock finns inga mekanismer för att se till att medlemsstaterna sen respekterar MR när de väl är medlemmar. Jag anser att ett tillgänglighetsdirektiv därför kan vara bra. Dock bör det vara utformat som minimiregler. 2. Ja. Den fria rörligheten för personer är inte förbehållen en utvald grupp. Den är för alla. Dessutom uppmanas medborgare att söka jobb utomlands då jobb inte finns i hemlandet. Det måste självklart gälla även funktionshindrade som då kan behöva samma service som i hemlandet för att kunna utföra arbetet. 3. Jag anser att det är en fråga som sköts bäst på nationell nivå. Miljöpartiet har inte tagit ställning till dödshjälp. Jag har dock personligen stor förståelse för att svårt sjuka eller olycksdrabbade personer kan vilja få dödshjälp. Max Andersson, plats 4: 1. Det är bra om till exempel gemensamma regler för hjälpmedel gör att de blir billigare. Jag gillar tanken på ett tillgänglighetsdirektiv med bindande minimiregler där länder har rätt till en mer ambitiös politik. Men risken med gemensamma regler är att de länder som har minst resurser och lägst ambitioner ser till att lägga nivån så lågt att reformviljan i länder som Sverige avtar. Om ett tillgänglighetsdirektiv är bra eller inte beror på innehållet. 2. Varje land ska självt kunna utforma sina socialförsäkringar, och grundprincipen bör vara att det är reglerna i det land man bor som gäller. Därför vore det bra med ett direktiv som tar upp en generell miniminivå för tillgänglighet som ska gälla oavsett var man bor. Det vore också ytterst rimligt med bra och obyråkratiska övergångsregler om man flyttar från ett land till ett annat för att arbeta eller studera. 3. Frågan om dödshjälp är en etisk fråga och den ska definitivt bestämmas nationellt, inte på EU-nivå. Jag tycker att frågan är svår, och mijöpartiet har ingen partilinje. Det finns starka argument på båda sidor, men jag tror att om jag själv var obotligt sjuk och i ett tillstånd av lidande så skulle jag vilja ha valfrihet. Vänsterpartiet Malin Björk plats 1, Mikael Gustafsson plats 2: 1. Vänsterpartiet har under lång tid drivit frågan om att bristande tillgänglighet skall vara diskrimineringsgrund i Sverige. Vi är glada åt att regeringen nu äntligen lagt ett förslag i frågan - ett förslag som vi dock vill förbättra eftersom det finns brister i det. Frågan om tillgänglighet är en mänsklig rättighetsfråga och vi vill se en progressiv och MR baserad tillgänglighetslagstiftning i 9

10 Sverige. Med den som utgångspunkt, med höga krav - kan vi få till stånd både bra internationell och europeisk politik på detta område. Därför arbetar vi i Sverige för en stark lagstiftning - och det gör vi i denna fråga även med ett EU-perspektiv. Eftersom det rör sig om att försvara mänskliga rättigheter kan vi tänka oss att stödja EU regler på det här området. Men vi vill samtidigt flagga för att minimilagstiftning på EU nivå ofta visat sig innebära en risk - nämligen att 'minimiregler' blir både golv och tak. Därför måste vi veta hur långtgående dessa regler är och att de täcker ett brett område innan vi tar definitiv ställning. 2. Personlig assistans är en av de viktigaste rättigheterna för människor med mer omfattande funktionsnedsättning för att hen skall kunna leva som andra. För närvarande kan man vistas i ett annat land inom EU/ EES och behålla assistansersättningen under ett år. För den som arbetar i ett annat land inom EU/EES är det dock detta landets socialförsäkringsförmåner m.m. som gäller. 7 säger att en i Sverige bosatt person som lämnar landet för att studera i ett annat land fortfarande ska anses vara bosatt här så länge han eller hon genomgår en studiestödsberättigande utbildning eller har utbildningsbidrag för doktorander och som bosatt har man rätt till assistans. Vi är medvetna om att detta begränsar möjligheterna till rörlighet för de som behöver ha personlig assistans jämfört med andra. Vi måste stå upp för principen om människors lika rättigheter att röra sig, och tycker att det rör sig om diskriminering om inte den fria rörligheten kan gälla funktionsnedsatta på samma villkor som för alla andra medborgare. Detta innebär att vi måste se över reglerna och se hur vi kan möjliggöra för att personlig assistans kan tas med också i de fall där det idag inte ännu är möjligt. I detta läget har vi inte lagt några förslag om att ytterligare ta med personlig assistans eller finansierat något sådan i V:s skuggbudget, men jag kommer väcka frågan med våra riksdagsledamöter eftersom detta är ngt som måste drivas på hemmaplan då det ska finansieras av Sverige. Utöver detta koncentrerar vi också våra ansträngningar i Sverige på att få bort de allt mer restriktiva bedömningarna av rätten till personlig assistans. Om frågan gäller huruvida vi skulle kunna få till stånd en EU lagstiftning om rätten till att ta med sig personlig assistans så ser jag risker med att ny EU-lagstiftning innebära en urholkning av den unika lagstiftning vi har i Sverige. Återigen, miniminivåer i EU tenderar till att bli standard och därför är det viktigt för oss att ha så mycket information om förslaget som omöjligt innan vi tar ställning. Däremot är det självklart att ifall Kommissionen lägger fram ett förslag kommer vi att arbeta för att det blir så bra som möjligt. 10

11 3. Dödshjälp eller inte är självklart frågor som det är upp till varje enskilt land att lagstifta om. Inte minst utifrån att det är en fråga som kräver breda diskussioner och ett brett folkligt stöd. När det handlar om människor som vill ha hjälp med att avsluta sitt liv därför att man har en fortskridande sjukdom eller en så stor funktionsnedsättning att de inte anser livet värt att leva längre har vi inte tagit ställning för dödshjälp. Istället bör insatser och stöd vara bästa möjliga för att hen skall kunna leva ett så bra liv som möjligt. En svårt sjuk människa i livets slutskede måste få bästa möjliga vård inklusive största möjliga lindring mot smärta och ångest. Sjukvård och omsorg måste se hela människan och hennes närstående. Självklart skall personens önskemål om att inte förlänga livet i onödan i slutet respekteras. Ingen skall heller behöva dö ensam. Centerpartiet Kent Johansson plats 1: 1. Ja, den fria rörligheten ska gälla alla. Jag kan tänka mig att det behövs ny lagstiftning för att garantera den rättigheten. Exakt vilka områden som ska täckas får man titta närmare på som en del av en konsultationsrunda. Det är mycket möjligt att det måste handla om bindande krav. 2. Vi måste hitta sätt så att olika länders social- och försäkringssystem kan umgås med varandra över gränserna. I vissa fall bör man kunna ta med sig ersättning eller annan hjälp från sitt hemland det kan man ju redan idag med till exempel a-kassa. I andra fall ska man snabbt kunna få rätten till sådan hjälp från det nya landet. 3. Jag tycker inte att det är något vi ska bestämma om på EU-nivå. Jag är personligen emot idén om aktiv dödshjälp. Kristdemokraterna Lars Adaktusson, plats 1: 1. Ja, EU behöver ett tillgänglighetsdirektiv. Givetvis är det så att respektive medlemsland har ett huvudansvar för tillgänglighetsfrågorna, men tillgängligheten i Europa skulle vara betjänt av ett gemensamt regelverk. Arbetet har nu pågått i många år på att få till ett gemensamt tillgänglighetsdirektiv så det är hög tid att vi kommer framåt i frågan. Den fria rörligheten för medborgare i EU:s medlemsländer är en hörnsten i EU samarbetet och den friheten ska givetvis gälla även för personer med funktionsnedsättning. Direktiv är per definition bindande lagstiftning för medlemsländerna Sverige har nu på hemmaplan (äntligen) kommit fram med ett förslag Bristande tillgänglighet som diskriminering, vilket underlättar för oss att driva frågan om ett tillgänglighetsdirektiv i EU 11

12 2. Den svenska reformen med personlig assistans är mycket unik, vilket betyder att när det gäller svenska medborgares möjligheter att ta med personlig assistans resa till annat land, så är det svensk reglering som gäller för överskådlig tid 3. Jag anser att frågan om dödshjälp ska regleras på nationell nivå. Jag oroas av det stöd vi kan se för aktiv dödshjälp, nu senast i Belgien som sagt ja till att även barn, efter eget beslut, ska kunna ges aktiv dödshjälp. ent och dennes anhöriga, får ge upp i meningen att aktiva åtgärder inte sätts in för exempelvis återupplivning. Att ta hänsyn till den enskildes vilja ska vi vara besjälade av, men om träffande smärtlindrande behandling ges, kan den enskildes vilja bli en helt annan. Min syn på dödshjälp är att det är helt avgörande för människors förtroende för Hälsooch sjukvården att den konsekvent står för det den alltid stått för, att bota, lindra och trösta, och att grunden för sjukvårdens insatser ska vara vetenskap och beprövad erfarenhet. Blotta misstanken att sjukvården inte kommer att göra allt för mig som patient, utan för in andra delar som aktiv dödshjälp, kan få förödande konsekvenser för vårdens förtroendekapital. Liksom misstanken att andra aspekter blandas in i sjukvården om aktiv dödshjälp införs, som hänsyn till kostnadsbelastning av långvarig vård kontra kortare vårdtid genom dödshjälp eller att utvecklingen av palliativ vård får stå tillbaka genom införandet av dödshjälp. Jag står för den svenska hållningen att allt ska göras för den enskilde, exempelvis smärtlindring, för en värdig död, plus den möjlighet som finns hos oss att ansvarig behandlande läkare tillsammans med pati- 12

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Fakta om undersökningarna

Fakta om undersökningarna - - 9 EU företagens eller medborgarnas projekt? Välkomna! Anders Ydstedt, Svensk Tidskrift Christina Riksén, Stiftelsen Sverige i Europa Allmänhetens respektive företagares syn på EUfrågor Örjan Hultåker,

Läs mer

De gröna företagarnas syn på EU och EU-valet

De gröna företagarnas syn på EU och EU-valet LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Jan Lorentzson De gröna företagarnas syn på EU och EU-valet LRF Företagarundersökningar Rapport #3 2014-05-13 1(17) Innehållsförteckning 1. LRF Företagarundersökningar... 2 1.1

Läs mer

EU och småföretagen. - EU-valet och Sveriges småföretagare

EU och småföretagen. - EU-valet och Sveriges småföretagare EU och småföretagen - och Sveriges småföretagare EU och Småföretagen Sammanfattning Så många som sju av tio svenska småföretagare uppger att de kommer att rösta i den 7 juni. De viktigaste frågorna är

Läs mer

INTERPELLATION TILL STATSRÅD

INTERPELLATION TILL STATSRÅD Till statsrådet Gabriel Wikström (S) Från Riksdagsförvaltningen 2016-02-04 Besvaras senast 2016-02-25 2015/16:372 Utredning om dödshjälp Frågan om individens frihet att vid svåra lidanden i livets slutskede

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

De svenska partiernas valplattformar till EU-valet 2014 samt en genomgång av relevanta SRHRdokument

De svenska partiernas valplattformar till EU-valet 2014 samt en genomgång av relevanta SRHRdokument De svenska partiernas valplattformar till EU-valet 2014 samt en genomgång av relevanta SRHRdokument inom EU Den 25 maj 2014 är det EU-val i Sverige. Då väljer Sverige 20 ledamöter som ska representera

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

Valet mellan människa och marknad

Valet mellan människa och marknad DA GRANSKAR Valet mellan människa och marknad Den svenska modellen är bra, säger regeringen hemma i Sverige. Men i EU-parlamentet tycker det blå laget att lika villkor för lika arbete är ett hinder mot

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2016/0278(COD) 5.12.2016 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor till utskottet för rättsliga

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO

Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO Den inre marknaden och arbetskraftens rörlighet Miljökrav och sociala krav (Artikel 18.2 OU) Artikel 18

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2003:62 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motioner 2002:25 av Margareta Cederfelt (m) om stockholmarnas rätt till vård inom EU samt 2003:19 av Christer G Wennerholm m fl (m) om europeisk

Läs mer

Från nej till cannabis till ja till djurens rätt värderingar hos befolkningen Ingela Wadbring

Från nej till cannabis till ja till djurens rätt värderingar hos befolkningen Ingela Wadbring Från nej till cannabis till ja till djurens rätt värderingar hos befolkningen Ingela Wadbring Vad är en värdering? Grundläggs i tidig ålder och är relativt stabila Formas av familj, skola, vänner, fritidsaktiviteter,

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

LIKA UNIKA svar från Socialdemokraterna

LIKA UNIKA svar från Socialdemokraterna LIKA UNIKA svar från Socialdemokraterna FN-konventionen Grunden för funktionshinderspolitiken är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Sverige har ratificerat och förbundit

Läs mer

Ska vi ha rätt att få hjälp att dö?

Ska vi ha rätt att få hjälp att dö? Ska vi ha rätt att få hjälp att dö? Publicerat 2009-03-03 04:00 Infgoff.com I den spanska filmen "Gråta med ett leende" vill den förlamande mannen, spelad av Javier Bardem, att hans advokat, spelad av

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Fattiga EU-medborgare en politik med både hjärta och hjärna

Fattiga EU-medborgare en politik med både hjärta och hjärna Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1482 av Fredrik Malm m.fl. (FP) Fattiga EU-medborgare en politik med både hjärta och hjärna Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2008/0142(COD) 18.12.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 Förslag till yttrande Harald Ettl (PE416.293v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

VÅR TRYGGHET Rätta svar

VÅR TRYGGHET Rätta svar VÅR TRYGGHET Rätta svar Vår trygghet -frågesport 1. Vilket år infördes det allmänna barnbidraget? Svar : 1948 sid 16 2. Vilket år trädde fattigvårdsförordningen i kraft? Svar 1847 sid 16 3. När trädde

Läs mer

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 2 april 2003 (3.4) (OR. fr) CONV 648/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Avdelning X: Medlemskap i unionen Innehåll: Sidan 2: Huvudinslag Sidan

Läs mer

I l) ~ landstinget 103 33 STOCKHOLM

I l) ~ landstinget 103 33 STOCKHOLM I l) ~ landstinget DALARNA 237 Datum BeleckningJdiarienr 1(6) Ert datum Er beteckning Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet "Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi 12 februari 2004 PRELIMINÄR VERSION 2003/0265(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor,

Läs mer

EDF`s MANIFEST om valet till Europaparlamentet 2014

EDF`s MANIFEST om valet till Europaparlamentet 2014 EDF`s MANIFEST om valet till Europaparlamentet 2014 Personer med funktionshinder uppgår till 80 miljoner människor i EU (16 % av befolkningen). En av fyra familjer i EU har en person med funktionshinder.

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 5.5.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0080/2006 från José Camacho (portugisisk medborgare), för Federatie van de Portuguese

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 26.9.2013 2013/2115(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om papperslösa invandrarkvinnor i Europeiska unionen

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

11505/15 ADD 1 ph/son/mv 1 DPG

11505/15 ADD 1 ph/son/mv 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 18 september 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0028 (COD) 11505/15 ADD 1 CODEC 1120 ENV 522 AGRI 439 MI 527 COMER 114 PECHE 271 I/A-PUNKTSNOT från: till:

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 5 juli 2002 PE 310.970/1-37

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 5 juli 2002 PE 310.970/1-37 EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 5 juli 2002 PE 310.970/1-37 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-37 Förslag till betänkande (PE 310.970) Roberta

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 1999 Utskottet för framställningar 2004 13 september 2004 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Framställning 163/99, ingiven av Michel Robert, fransk medborgare, om den ojämlikhet som råder i

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Genom att fullfölja arbetet med en nationella cancerstrategin, där en sammanhållen och patientfokuserad vård är en av de viktigaste delarna.

Genom att fullfölja arbetet med en nationella cancerstrategin, där en sammanhållen och patientfokuserad vård är en av de viktigaste delarna. Folkpartiet Genom att fullfölja arbetet med en nationella cancerstrategin, där en sammanhållen och patientfokuserad vård är en av de viktigaste delarna. 2) Varför är ålder med i beräkningen när man ser

Läs mer

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson EU och arbetsrätten EU:s regler om arbetstagare m.m. Per-Ola Ohlsson Unionsfördraget Grundläggande och övergripande bestämmelser EUF art. 2 Unionens värden EUF art. 3 Art. 3.2 Fri rörlighet för personer

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 23.11.2016 JOIN(2016) 56 final 2016/0373 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på

Läs mer

Dagordningspunkt: Gemensamma kommittén 1

Dagordningspunkt: Gemensamma kommittén 1 RIF, Gemensamma kommittén dp. 1 b Rådspromemoria 2015-06-04 Justitiedepartementet Enheten för migrations- och asylpolitik Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 15 16 juni 2015 Dagordningspunkt:

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Europaparlamentet 2014 2019 Utskottet för framställningar 27.1.2016 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 1759/2013, ingiven av Thierry Paquet, belgisk medborgare, om de frivilliga brandkårernas

Läs mer

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna

Läs mer

SOCIALFÖRSÄKRINGSSKYDD

SOCIALFÖRSÄKRINGSSKYDD SOCIALFÖRSÄKRINGSSKYDD I ANDRA EU-MEDLEMSSTATER Socialförsäkringssystemen måste samordnas för att stödja den fria rörligheten för personer inom EU. Tidigare bestämdes det regelverk som gäller för anställda

Läs mer

Materialet framtaget i Projekt Mitt val.

Materialet framtaget i Projekt Mitt val. För mer demokrati 2 Materialet framtaget i Projekt Mitt val. Ett projekt i samverkan med FUB och Riks-Klippan med stöd från Allmänna Arvsfonden och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Projektledare:

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 14 oktober 2003 PE 329.

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 14 oktober 2003 PE 329. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 oktober 2003 PE 329.884/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 Förslag till betänkande (PE 329.884)

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Visions- och Målprogram

Visions- och Målprogram Visions- och Målprogram VISIONSDOKUMENT MISSION Förbundet Unga Rörelsehindrade ska fungera som en motpol mot alla orättvisor och för att reagera å våra medlemmars vägnar. Även för att erbjuda möjlighet

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Frågor och svar om eutanasi/dödshjälp

Frågor och svar om eutanasi/dödshjälp Frågor och svar om eutanasi/dödshjälp Hur definieras eutanasi? Vad är skillnaden mellan eutanasi och assisterat självmord? Vad skulle konsekvenserna kunna bli om man legaliserade eutanasi i Sverige? Och

Läs mer

Om bemötande och likabehandling inom vården anmälningar till DO. Anna Fritshammar, DO

Om bemötande och likabehandling inom vården anmälningar till DO. Anna Fritshammar, DO Om bemötande och likabehandling inom vården anmälningar till DO Anna Fritshammar, DO 2014-03-21 anna.fritshammar@do.se, 08-120 20 766 Anmälningar hälso- och sjukvård 2013 19 1 23 Diskrimineringsgrund saknas

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 Målnummer: UM8090-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2013-06-14 Rubrik: En kvinna och hennes barn har sökt asyl i Sverige. Deras ansökningar

Läs mer

Tillgänglighetsplan för full delaktighet Antagen av kommunfullmäktige , 26

Tillgänglighetsplan för full delaktighet Antagen av kommunfullmäktige , 26 SUNNE KOMMUN Tillgänglighetsplan för full delaktighet 2006 2010 Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-18, 26 Baserad på Nationell handlingsplan för handikappolitiken från patient till medborgare, plan för

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utrikesfrågor 25.5.2012 2011/0366(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga

Läs mer

Försäkringskassan sida 1 av 6

Försäkringskassan sida 1 av 6 1 Försäkringskassan sida 1 av 6 Generaldirektör Adriana Lender adriana.lender@forsakringskassan.se Stockholm Denna skrivelse skall i laga ordning diarieföras av registrator, dnr. emotses med vändande e-

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Rättigheter och barnperspektiv NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Mänskliga rättigheter De mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och ömsesidigt beroende. De mänskliga

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Rätten att söka skydd

Rätten att söka skydd Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2974 av Johanna Jönsson m.fl. (C) Rätten att söka skydd Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna rätten

Läs mer

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013 Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013 Katarina Sedig 1 Palliativ vård enligt Socialstyrelsen Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter

Läs mer

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM93. Direktiv om arbete ombord på fiskefartyg. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Näringsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM93. Direktiv om arbete ombord på fiskefartyg. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Näringsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om arbete ombord på fiskefartyg Näringsdepartementet 2016-06-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 235 Förslag till rådets direktiv om genomförande av avtalet mellan

Läs mer

Högskolan: Utbildnings- och studentfrågor (förnyad behandling)

Högskolan: Utbildnings- och studentfrågor (förnyad behandling) Utbildningsutskottets betänkande 2005/06:UbU19 Högskolan: Utbildnings- och studentfrågor (förnyad behandling) Sammanfattning I betänkande 2005/06:UbU9 behandlade utskottet 93 motionsyrkanden om utbildnings-

Läs mer

INLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar:

INLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar: INLEDNING De förestående EU-valen kommer att hållas mellan den och den 5 maj 014 i samtliga medlemsländer i den europeiska unionen. I detta dokument framläggs ett förslag på allmänna politiska principer

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.9.2014 COM(2014) 604 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om hjälp till de nationella myndigheterna med att bekämpa missbruk av rätten

Läs mer

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I P7_TA-PROV(2010)0469 Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM13. Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM13. Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten Justitiedepartementet 2016-10-18 Dokumentbeteckning KOM(2016) 595 Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 18.9.2009 B7-.../2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågorna för muntligt besvarande B7-.../2009 och B7-.../2009 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 19 september 2001 PE 305.713/1-21 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Mauro Nobilia (PE 305.713) KOMMISSIONENS MEDDELANDE

Läs mer

Asylsökande, Papperslösa och EU-migranter

Asylsökande, Papperslösa och EU-migranter Vård för Asylsökande, Papperslösa och EU-migranter Henrik Abbe Andersson, Läkare i Världen www.lakareivarlden.org Disposition 1.Läkare i Världen 2.Lagar, konventioner och etiska riktlinjer 3.Asylsökande

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och sociala frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och sociala frågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och sociala frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och sociala frågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor PRELIMINÄR VERSION 2003/2173(INI) 22 oktober 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 4 februari 2004 PE 339.591/1-40 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-40 Förslag till betänkande (PE 339.591)

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

15490/14 ph/slh 1 DG D 2B

15490/14 ph/slh 1 DG D 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 17 november 2014 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0409 (COD) 15490/14 NOT från: till: Ordförandeskapet Rådet DROIPEN 129 COPEN 278 CODEC 2241 Komm. dok. nr:

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Kommunpolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka

Kommunpolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Kommunpolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Svar från Moderaterna Svar från Centerpartiet Svar från Folkpartiet Svar från Vänsterpartiet Svar

Läs mer

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet, dess ledamöter och lagstiftning

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet, dess ledamöter och lagstiftning Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet, dess ledamöter och lagstiftning När hålls valet till Europaparlamentet? I Sverige hålls valet den 25 maj 2014. De övriga 27 medlemsländerna röstar alla inom

Läs mer

DOM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 8877-13 1 KLAGANDE A, sekretessbelagda uppgifter, se bilaga Ombud och offentligt biträde: Ombud och offentligt biträde genom substitution: Adress som

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV A7-0041/8. Ändringsförslag. Marina Yannakoudakis för ECR-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV A7-0041/8. Ändringsförslag. Marina Yannakoudakis för ECR-gruppen 7.3.2012 A7-0041/8 8 Punkt 9 9. Europaparlamentet uppmanar rådet att gå vidare med parlamentets ståndpunkt om en ändring av direktivet om mammaledighet, framför allt när det gäller ersättning till kvinnor

Läs mer

Patientrörlighet i EU - förslag till ny lag (Ds 2012:6) Remiss från Socialdepartementet

Patientrörlighet i EU - förslag till ny lag (Ds 2012:6) Remiss från Socialdepartementet PM 2012:87 RVII (Dnr 001-546/2012) Patientrörlighet i EU - förslag till ny lag (Ds 2012:6) Remiss från Socialdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Som svar

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 27.6.2012 2012/2030(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 Angelika Niebler (PE491.093v01-00) Fullbordandet av den inre e-marknaden (2012/2030(INI)) AM\907170.doc

Läs mer