Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Transkript

1 Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö Bakgrund Palorials anledning till att ge remissvar till Arbetsmiljöverkets pågående föreskriftsarbete vad gäller organisatorisk och social arbetsmiljö utgår från Palorials modell för hur optimal digital samverkan kan uppnås. Palorial kallar modellen Sharing and Caring. Utgångspunkten är enkel, poängen med organisering, fler kan åstadkomma mer => 1+1=3, stärks med digital samverkan => 1+1+Digital samverkan=4. Digital samverkan är den samverkan som sker digitalt inom en organisation, se bild nedan. Hit räknas visserligen e-post men Palorial syftar snarare på digital samverkan som sker med hjälp av kollaborativa verktyg där de sociala inslagen är betydande. Via sociala inslag i form av medarbetargenerat innehåll, poster, gillande, delanden, wikis, bloggande etc hanteras diverse verksamhetsprocesser och medarbetargenerarat verksamhetsvärde. Palorial, c/o Angmyr, Gråhallsvägen 27, Varberg, , niklas.angmyr@palorial.se, Sida 1

2 Palorials modell Sharing and Caring, se bild nedan, visar hur optimal digital samverkan kan uppnås. Det måste råda balans mellan kvantitativt digitalt utbyte och kvalitativt digitalt arbetsklimat. Om det finns ett stort digitalt utbyte som inte motsvaras av ett gott digitalt arbetsklimat är det stor sannolikhet för digital stress. Digitalt utbyte, transparent kommunikation, öppna mötesformer och nätverkande, börjar så smått etablera sig i svenska organisationer. Däremot är det digitala arbetsklimatet i regel en ouppmärksammad fråga. Palorial föredrar att använda begreppet digitalt arbetsklimat eftersom det bättre inbegriper de olika aspekter som kommer av arbetslivets omfattande digitalisering. Då åsyftas till exempel tillgänglighet överallt (360 grader) Palorial, c/o Angmyr, Gråhallsvägen 27, Varberg, , niklas.angmyr@palorial.se, Sida 2

3 och när som helst (24/7), att information konsumerar individer, de digitala verktygens oumbärlighet och digitala verktygs interferensegenskaper. Palorials modell för digitalt arbetsklimat innefattar digitalt management, digital arbetsmiljö samt digital medvetenhet. Digitalt management syftar på hur ledning, verksamhetsprocesser och styrning får digitala manifesteringar, t ex chefer som utöver ledarskap via digital kommunikation eller digitaliserade dokumentationskrav. Digital arbetsmiljö berör samspelet mellan människans kognitiva förmåga och ITsystemens utformning. Digital medvetenhet handlar om att medvetandegöra arbetslivets digitalisering och därmed skaffa sig kompetens att hantera det. Genom att använda modellen kan problemområden identifieras och det digitala arbetsklimatet förbättras. Palorials erfarenheter av digital samverkan är att det råder obalans mellan digitalt utbyte och digitalt arbetsklimat. Utvecklingen av de kvalitativa aspekterna håller inte samma takt som de kvantitativa. Konsekvensen är digital stress som i hög grad får negativa följder för individer och organisationer. Palorial är övertygad om att bakom psykosocial ohälsa finns i många sammanhang digital stress. Det är dags att erkänna existensen av digital stress. Palorial, c/o Angmyr, Gråhallsvägen 27, Varberg, , niklas.angmyr@palorial.se, Sida 3

4 Det finns en intressant historisk parallell. 1 Hans Selye ( ), forskaren som myntade stressbegreppet såg ett samband mellan stress och samhällsutveckling. Samhället förändrades snabbt efter den första och andra industriella revolutionen. Traditionella regler och normer förlorade betydelse. Många individer hamnade i ett existentiellt vakuum. Neurasteni var en vanlig diagnos. Symptomen var trötthet, kraftlöshet, obestämda smärtor, huvudvärk, sömnstörningar, nedstämdhet och depression. Idag är den tredje industriella revolutionen förbi och vi är mitt uppe i den fjärde, internet. Vilka diagnoser ser vi idag? Utmattningsdepression och utbrändhet. Palorial tycker det är mer korrekt att faktiskt tala om digital stress då samhället är inne i en stor omvandling, digitalisering. Palorial tycker det anmärkningsvärt att Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan inte kopplat ihop konsekvenser av samhällets digitalisering med psykosocial ohälsa. Om Arbetsmiljöverkets remissförslag Palorials uppfattning, mycket kort, är att orden digital och digitalisering bör användas i föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö. Som följaktligen borde heta Organisatorisk, social och digital arbetsmiljö. Palorial hävdar detta av tre skäl. Skäl ett är att digitalisering måste synliggöras. Digitaliseringen pågår och påverkar samhälle, arbetsliv och individer. Men dess omvälvande kraft och omfång tycks fortfarande gå obemärkt under radarn. Digitaliseringens konsekvenser smyger sig på och vad som anses normalt förflyttar sig (shifting baseline är den engelska termen för detta). För tjugofem år sedan var det inte vanligt att äga en mobiltelefon. Idag är det normalt att läsa e- post och statusuppdateringar på bussen. Det är på gränsen till onormalt att 1 Källa: Palorial, c/o Angmyr, Gråhallsvägen 27, Varberg, , niklas.angmyr@palorial.se, Sida 4

5 inte äga en smartphone. Anledningen till att det digitala arbetsklimatet är eftersatt är att digitaliseringen är en anonym smygande process, den är inte medvetandegjord. En konsekvens är digital stress. Digitalisering måste uppmärksammas och problematiseras. Skäl två är tillämpning. Det står i konsekvensutredningen s 3 att målet med regelpaketet är att tydliggöra, konkretisera och underlätta tillämpning. Palorials uppfattning är att när orden digital och digitalisering inte omnämns blir målet inte lika väl uppfyllt. Bedömningen av arbetsmiljön kommer att halta. Digitala verktyg, kommunikationsvägar, enheter etc är en del av arbetsmiljön. Men varför göra det så mycket svårare för tillämpare av föreskrifterna genom att utelämna detta? Varför göra tillämpare tveksamma huruvida det digitala ska inbegripas eller inte? Om det är nämnt finns det och arbetsmiljöarbetet kommer att utgå från att det digitala ska innefattas. Arbetsmiljöarbetet kommer inte att bli lättare men inte heller svårare. En tydlighet skapas, tillämpare behöva inte tveka huruvida digitalisering av arbetslivet är en aspekt som ska vägas in eller inte. Eller på vilket sätt. Orden organisatorisk, social och digital kommer att användas var för sig i tillämpningsarbetet men också i kombination med varandra. Det utökar infallsvinklarna. Istället för tre kombinationer ( organisatorisk, social och organisatorisk/social ) fås sju kombinationer ( organisatorisk, social, digital, organisatorisk/social, organisatorisk/digital, digital/social och organisatorisk/social/digital ). De utökade infallsvinklarna kommer att göra arbetsmiljöarbetet plastiskt och därmed enklare och mer framgångsrikt eftersom toleransen ökar (ordet använt utifrån dess betydelse i kvalitetsarbete). Fler begrepp möjliggör för tillämpare att betrakta sin unika verksamhet med större variation. Med färre begrepp minskar toleransen. Palorial, c/o Angmyr, Gråhallsvägen 27, Varberg, , niklas.angmyr@palorial.se, Sida 5

6 Skäl tre är begreppsmässigt. Begreppen organisatorisk och social är redan vida med stort tolkningsutrymme. Därför gör det knappast någon större skillnad att addera ännu ett brett begrepp med stort tolkningsutrymme. Snarare blir arbetsmiljön mer korrekt beskriven om också verktygen tas med i bilden för i vilken arbetsmiljö existerar inte verktygen? I detta sammanhang kan man fråga sig om ordet teknik är bättre än digital/digitalisering. Teknik innefattar självklart arbetsmiljöproblematik men de specifika egenskaperna i det digitala med så stor relevans för arbetslivet fångas inte. Förbättringsförslag i Arbetsmiljöverkets remissförslag 1 Syftet med föreskrifterna är att skapa en god organisatorisk, social och digital arbetsmiljö. 4 Kompletteras med definition av digital arbetsmiljö 6 Tillägg - 3. Hur man skapar en god digital arbetsmiljö 7 Tillägg 1 att digitala gränsvärden ska sättas. Tillägg 2 genom att alla har god digital kompetens 9 Justering av texten den teknik som används är utformad och anpassad till användaren (och användare) på ett sådant sätt att denna eller dessa kan använda det egna yrkesmässiga omdömet att lösa arbetsuppgiften på bästa möjliga sätt för samtliga intressenter. 12 Tillägg Arbetsgivaren bör utöver den formella arbetstiden också beakta arbetstagarens totala möjlighet och förmåga till balans mellan arbetsrelaterad aktivitet och vila. Särskild akt skall läggas på att bedöma krav på tillgänglighet, kommunikation och interferens i arbetsrelaterade sammanhang som beror av digitala verktyg. Palorial, c/o Angmyr, Gråhallsvägen 27, Varberg, , niklas.angmyr@palorial.se, Sida 6

7 Genomgående bör det diskuteras huruvida Palorials begrepp digitalt arbetsklimat kan ersätta digital arbetsmiljö. Sannolikt är det dock mest praktiskt att renodla begreppsapparaten till just bara digital arbetsmiljö. Sammanfattning På s 3 i konsekvensutredningen skriver Arbetsmiljöverket om att det flexibla och gränslösa arbetet inte är reglerat och vilket är en svaghet. Med befintligt föreskriftsförslag anser Palorial att det inte blir någon förbättring. Genom att beakta Palorials angivna skäl anser Palorial att föreskriften kommer att bli bättre och närma sig arbetsmiljöproblematiken med arbetslivets digitalisering i avsevärd grad. Göteborg För Palorial Niklas Angmyr Remissen finns också som bloggpost på Supplement På Palorials webbplats samt blogg finns material som kompletterar och förstärker Palorials argumentation. Exempel på bloggposter: Palorial, c/o Angmyr, Gråhallsvägen 27, Varberg, , niklas.angmyr@palorial.se, Sida 7