KULTURMILJÖ- OCH LANDSKAPSBILDSANALYS. Program för Spekerödsområdet, Stenungsunds kommun

Transkript

1 KULTURMILJÖ- OCH LANDSKAPSBILDSANALYS Program för Spekerödsområdet, Stenungsunds kommun Stenungsunds kommun Samhällsbyggnad Plan December 2012

2 KULTURMILJÖ- landskapsbildsanalys spekeröd inledning bakgrund Stenungsunds kommun har i översiktsplanen pekat ut möjligheten för tätare bebyggelse i Spekeröd. Nu står kommunen inför nästa steg där ett planprogram ska behandla ca 300 nya bostäder, skola, förskola och verksamheter. Det stora utredningsområdet ligger söder och norr om väg 650 i anslutning till befintlig bebyggelse. Ett mindre område söder om Spekeröds kyrka är också en del av programarbetet (se figur 1). Utredningsområdet bedöms ligga bra till för kollektivtrafik och nära E6:an. Programområdena präglas idag av ett kulturlandskap med öppen åkermark och traditionell jordbruksbebyggelse anlagd i gränszonen mellan åker och skogsbeklädda bergspartier. Jordbruksbebyggelsen har under årens lopp kompletterats med fristående bostadshus men också en del verksamhetsbebyggelse. Inom utredningsområdet finns för kulturmiljövården utpekade värden såsom äldre kyrkomiljö, bevarandevärt odlingslandskap och fornlämningar. SYFTE OCH MÅL Spekeröd är i översiktsplan ÖP06 utpekat som ett av Stenungsunds kommuns framtida utvecklingsområden. Syftet med denna rapport är att i ett tidigt stadium i planeringsprocessen lyfta fram befintliga värden och tydliggöra dem. Målet är att ge förslag på hur dessa värden kan tas tillvara i kommande utbyggnad av området. UPPLÄGG OCH MEDVERKANDE Rapporten inleds med en beskrivning av kulturmiljön och landskapsbildens fysiska yttringar. Beskrivningen redovisas i text och bild samt i tre kartillustrationer som visar dels de viktigaste landskapliga elementen såsom siktlinjer och rumslighet, och dels beståndsdelar i det som bildar områdets kulturhistoriska karaktär. Utredningsområdets läge öster om E6. Avgränsningen är här grovt illustrerad. Utifrån hur landskapet är sammansatt har en bedömning gjorts av hur tåligt landskapet är och hur det kan ta emot nya inslag. Under rubriken Upplevelsebaserade kvaliteter beskrivs områdets kulturhistoriska och landskapliga värden. Under rubriken Planeringsförutsättningar finns områdesvisa rekommendationer för utveckling och bevarandet av området. Här beskrivs också vilka områden som är känsliga för förändringar. Dessa punkter visas i en illustrationsplan där de olika delområdenas förutsättningar beskrivs (se figur 4 s. 17). Rapportens beskrivningar och bedömningar avseende kulturmiljö har utförts av bebyggelseantikvarie Maria Olovsson på Acanthus. Beskrivningar och analys gällande landskapsbild har utförts av landskapsarkitekt Anna Widman på WSP. Beställare är Stenungsunds kommun genom planarkitekt Matilda Svenning. 2

3 SAMMANFATTNING I landskapet finns flera viktiga kvaliteter. En av de mest betydande för landskapsbilden är de öppna landskapsrummen med de vidsträckta vyerna. En annan stor kvalitet är landskapets ålderdomliga karaktär. Kyrkans placering i landskapet stärker denna och därför är siktlinjerna mot kyrkan viktiga att bevara. Områdets kulturhistoriska värden är förknippade med jordbruksepoken efter laga skifte. Andra utvecklingsfaser i den svenska ekonomihistorien finns också representerade i fristående bostadshus och verksamhetsbebyggelse. Kyrkans typiska medeltida läge som landmärke i landskapet och i anslutning till gårdsbebyggelsen är mycket typisk och av stort kulturhistoriskt värde. Bebyggelse i direkt anslutning till kyrkan och på prästgårdens närmaste åkermark kommer att leda till att kyrkomiljöns autentiska uttryck förvanskas. Ny bebyggelse bör koncentreras till programområdets norra delar där landskapsrummen är väl avgränsade och där befintliga värden inte är lika höga som i det stora landskapsrummet norr om väg 650. Ny bebyggelse koncentrerats också lämpligen i programområdet, söder om väg 650, där etablering av skola och förskola redan är påbörjad. Förtätning och exploatering av ny bebyggelse i området kring kyrkan rekommenderas ej. De kulturhistoriska, såväl som de landskapliga värdena i delområdet är höga och känsliga för nytillskott. Det vidsträckta landskapsrummet norr om väg 650 har höga landskapsvärden som bäst bevaras om området undantages för exploatering och förtätning. Kulturmiljöns och landskapsbildens fysiska yttringar landskapsbild Det större programområdet består bl a av en mycket stor rumsbildning i landskapet. Genom denna går väg 650 och Fråstorpsbäcken. I norra delen av programområdet är rumsbildningarna mindre. Alla de öppna ytorna består av jordbruksmark. Det mindre programområdet är mer sammanhängande som karaktärsområde och består av miljön kring Spekeröds kyrka samt intilliggande gårdsbebyggelse med jordbruksmark. Figur 1 Norra delen LILLA PROGRAMOMRÅDET STORA PROGRAMOMÅRDET Södra delen 3 Utredningsområdet.

4 Naturgeografiska förutsättningar Terrängen är ganska varierande med mjukt böljande öppna landskapsrum i olika storlekar omgivna av uppstickande berg som är tydligt markerade i landskapet. Vegetationen är koncentrerad till bergspartierna och består till största delen av uppvuxen blandskog. En granplantering ligger i det stora delområdets norra del. Ett litet område med ädellövskog som finns upptaget i lövskogsinventeringen ligger i det stora projektområdets södra del. Viss vegetation finns även i anslutning till gårdsmiljöerna, särskilt i norra delen av det större programområdet, samt vid Fråstorpsbäcken. Inom projektområdet går Fråstorpsbäcken tvärs igenom ett stort öppet fält. Bäcken rinner sedan ut i Anråse å och vidare ut i Hakefjorden. Söder om området rinner Anråse å som tillsammans med sin omgivning utgör riksintresse för naturvården. Kulturhistoriska förutsättningar I området finns ett antal äldre gårdar som främst speglar ett traditionellt odlingslandskap från tiden efter laga skifte. I det mindre programområdet i öster ligger Spekeröds kyrka med tillhörande prästgård och arrendebostad. Kyrkomiljön är utpekad som kulturhistoriskt värdefull i det kommunala kulturminnesvårdsprogrammet (Stenungsunds kommun 1988). Inom utredningsområdet finns också ett antal fasta fornlämningar, dels väster om kyrkan och dels i anslutning till byn Kännestorp. Denna smala rumsbildning utgör en viktig siktlinje mot kyrkan från väster. Rumsliga och visuella förutsättningar Landskapets rumsliga förutsättningar är avgörande för hur platsen kan ta emot nya inslag. Exempel på rumsliga förutsättningar kan vara spelet mellan öppet och slutet. I slutna skogsbevuxna landskap blir den visuella påverkan mindre än i öppna rumsbildningar som skapar utblickar. Smalare rumsbildningar bildar siktlinjer som till exempel vid Spekeröds kyrka. Dessa är de tydligaste siktlinjerna i området. Spekeröds kyrka är också det tydligaste landmärket. Se figur 2. Den största rumsbildningen. Vyn västerut är storslagen, bergen längst bort i bilden ligger väster om E 6:an. Vegetationen i mitten av bilden visar var Fråstorpsbäcken går. 4

5 Landskapet i det angivna området och dess närhet består av flera olika rumsbildningar med öppen jordbruksmark. Några av dessa rumsbildningar är mycket stora och vyerna är vidsträckta. Ramverket till dessa rumsligheter består av skogsklädda berg, med ibland mycket branta sidor. Längs foten av bergspartierna ligger den mesta av bebyggelsen samlad. I norra delen av det större programområdet är rumsbildningarna mindre och delas upp av trädrader eller annan vegetation. Här är också bebyggelsestrukturen mer diffus. Väster om området går E 6:an som är en fysisk barriär, men inte nödvändigtvis en visuell. Utblicken över det största landskapet slutar vid bergen bortanför E 6:an. Spekeröds kyrka ligger högt placerad. Tidigare, när det omgivande landskapet var mer öppet, syntes kyrkan från vida omkring. Idag finns några tydliga siktlinjer mot kyrkan kvar. En av rumsbildningarna i norra delen av det stora programområdet. Karaktären är mer diffus här med mindre tydliga avgränsningar. Foto taget från kyrkan mot väster. Kyrkan ligger högt placerad och vyn sträcker sig långt bort. 5

6 Figur 2 Spekeröds kyrka Anråse å E6 Fråstorpsbäcken Väg 650 Programområde Rumsbildning Skogsklätt berg Avgränsning Siktlinje Vattendrag Analyskarta Landskapsbild m 6

7 Prästgården och kyrkan 1920, både marken kring kyrkan och uppe på bergshöjderna har nästan ingen eller låg växtlighet. Bild från Västarvets bildatabas. kulturmiljö Ur ett kulturhistoriskt perspektiv präglas utredningsområdet av ett traditionellt odlingslandskap med jordbruksbebyggelse från 1800-talets slut eller tidigt 1900-tal. Bebyggelsen ligger anlagd enligt det traditionella mönstret efter laga skifte, dvs vid de skogsbevuxna höjdpartierna uppförd på impedimenten nära den öppna odlingsmarken, (se figur 3). Människans närvaro i området går tillbaka till stenålder och är ur arkeologisk synvinkel mest frekvent vid brons- och järnålder. Spekeröds långa historia som sockencentrum redan under medeltiden konstitueras av Spekeröds kyrka och dess höga läge i landskapet. Spekeröd Spekeröd kyrka omnämns år 1388 som Spikkariodærs kirkia och en gård med detta namn tros ha gett socknen dess namn. Första delen av namnet ska hänga samman med svenska dialekters speka, vilket betyder blålera. Det syftar just på den lerslätt, som den största ån (Anråse å) i socknen rinner genom. Andra delen av namnet innehåller rióðr med betydelsen röjning, öppen plats. Det är inte detsamma som, men nära besläktat med, det i ortnamn vanliga ryd. (källa: Wikipedia) Kyrkomiljön I områdets västra del ligger Spekeröds kyrka med prästgård. Kyrkan ligger på ett högt läge i landskapet enligt den tradition som var vanlig allt sedan kyrkor började anläggas i Sverige vid 1100-talet. Kyrkan har historiskt sett varit mycket mer synlig i landskapet innan omland och bergshöjder blev mer trädbevuxna. Kyrkobyggnaden har medeltida anor, delar av kyrkans medeltida murar finns bevarade i långhusets västra delar. År byggdes kyrkan om och år 1905 fick den sin nuvarande utformning då korsarmar och sakristia tillkom. I direkt anslutning till kyrka och kyrkogård ligger prästgård och arrendebostad. Prästgården uppfördes år 1884 som en så kallad salsbyggnad. Gården Äldre ekonomibyggnader vid prästgården. 7

8 har haft äldre föregångare, hemmanet finns upptaget på kartmaterial från talen och har i tidigare undersökningar belagts från Arrendebostaden utgörs av en huvudbyggnad från Till denna hör förutom ladugård ett äldre timrat magasin från tidigt 1800-tal. Prästgårdsmiljön är mycket välbevarad och gården drivs än idag. Intill den lilla bybildningen ligger öppen åkermark som för närvarande hävdas genom bete. Väster om kyrkan ligger en fast fornlämning i form av en stenåldersboplats. Inget av fornlämningen är synlig, området präglas främst av åkermark. Prästgården kring år Bild från Västarvets bildatabas. Apleröd I kanten av ett höjdparti i utredningsområdets västra del ligger gårdarna i Apleröd. Bebyggelsen är från skilda tider. Apleröd 4:3 är en välbevarad gård med 1800-talsbebyggelse. Bybildningen är betydligt äldre, första gången byn nämns i de skiftliga källorna är Apleröd hade ursprungligen två hemman. På kartorna som reglerar laga skifte från 1832 syns även ett soldattorp. På en senare skifteskarta från 1906 finns även en ny gård i öster. I väster finns en övergiven gård vars bebyggelse bedöms vara uppförda under tal, även denna gård har haft medeltida föregångare. Kännestorp I utredningsområdets södra del finns den ursprungliga byplatsen för Kännestorp. Byns marker sträcker sig långt norr ut till utredningsområdets norra delar. Första gången gårdarna i Kännestorp nämns är 1528 och då består byn av tre hemman. På äldre karta från 1780 syns en sammanhängande Välbevarad gård vid Apleröd 4:3 med flera äldre ekonomibyggnader. En tidstypisk mangårdsbyggnad från 1920-talet, intill ligger en äldre ekonomibyggnad, Kännestorp 2:21. Kännestorps byplats är belagd från 1500-talet. 8

9 bytomt med fyra gårdar. Vid tiden för laga skifte 1832 finns även gården söder om väg 650 med, Kännestorp 1:28. Byn består idag av blandad bebyggelse, en äldre ekonomibyggnad finns bevarad och en mangårdsbyggnad från 1920-talet, Kännestorp 2:21. En gård från 1700-talet med mangård och ekonomibyggnader brann ner på 1980-talet, Kännestorp 3:2. I övrigt består byn av bostadshus uppförda på 1960-talet eller senare. Vägar Vägen som går genom utredningsområdet, väg 650, är gamla E6:an. Vägsträckningen är historisk då den finns med på generalstabskartor från 1863 och 1844, troligen är vägsträckningen mycket äldre, den skymtas även i kartmaterial från 1780-talet. Vägen leder via Spekeröd till ett annat medeltida sockencentrum, Ucklum. I övrigt finns här en del gamla vägsträckningar i utredningsområdet (se figur 3). Arkeologi De arkeologiska fynden som är kända i området ligger främst utanför utredningsområdet. Gravfält och boplatser från bronsålder och vikingatid förtydligar bilden av mänsklig närvaro i området. Väster om kyrkan ligger ett stort fornlämningsområde som är en stenåldersboplats. Trots att fynden i huvudsak ligger utanför utredningsområdet utgör de viktiga markörer som förklarar områdets utveckling historiskt sett. Flera av gårdarna i området har haft medeltida föregångare. Deras tomtplats är därför markerade i fornlämningsregistret som Utblickar från Kännestorp vars bebyggelse nu vätter ut mot ett värdefullt odlingslandskap och ett området med riksintresse för naturvården. övrig kulturhistorisk lämning till skillnad från fast fornlämning. De gamla tomtplatserna är markerade i figur 3 för att tydliggöra jordbruksbebyggelsens långa kontinuitet. Spekeröds kyrka är medeltida men har fått sin huvudsakliga karaktär vid ombyggnader på 1700 och 1900-talet. 9

10 Figur 3 Boplats Spekeröds kyrka Spekeröd prästgård Anråse å Apleröd Gåre Kyrka, kyrkogård och församlingshem Fast fornlämning Fråstorpsbäcken E6 Gård med äldre Planområde föregångare ca tal Väg 650 Rumsbildning Äldre gård/torp Skogsklätt berg ca tal Avgränsning Gravfält Gravfält /boplats Siktlinje Öppen odlingsmark Golfbana Gravfält Vattendrag Kännestorp Äldre vägsträcka Analyskarta Kulturmiljö m 10

11 Upplevelsebaserade kvaliteter Landskapet I det landskap där de båda programområdena ligger finns flera stora kvaliteter som baserar sig på landskapets karaktär. Den kanske mest påtagliga kvaliteten är de öppna landskapsrummen med de vidsträckta vyerna. Landskapet upplevs väldigt greppbart och lättförståeligt då det finns få visuella barriärer. Samtidigt är rumsbildningarna tydligt avgränsade av de skogsklädda berg som omger dem. Detta gör att rummens skala blir behaglig för människor. En annan stor kvalitet är landskapets ålderdomliga prägel. Denna blir tydligare ju längre österut man färdas längs väg 650. Karaktären består dels av de öppna jordbruksmarkerna med betande djur och dels av bebyggelsen som framförallt till sitt mönster bär en ålderdomlig prägel. Här finns också några mycket gamla enskilda gårdar som bidrar starkt till karaktären. Spekeröds kyrka har en stor kvalitet som landmärke. Tidigare har omgivningarna kring kyrkan varit fria från skog, vilket gjorde att den då syntes ännu tydligt i landskapet. De siktlinjer som finns kvar i dag är därför desto viktigare. Kyrkans placering i landskapet stärker den ålderdomliga karaktären. Fråstorpsbäcken är relativt liten och syns inte så tydligt i landskapet. Det som syns är istället vegetationen som växer längs bäckens kanter. Trots detta är den en kvalitet i landskapet. Den bidrar till att skapa mångfald som förstärker upplevelsevärdena på platsen. Den ålderdomliga karaktären är mycket tydlig i det lilla programområdet. Vägen leder genom denna gård fram till kyrkan. Montage av den större rumsbildningen i norra delen av stora programområdet. Här syns en tydlig gräns mellan öppet och slutet. Bakom trädraden till vänster ligger backen upp mot Spekeröds kyrka. Bilderna är tagna söderut. 11

12 En av gårdarna i Apleröd, traditionsenligt byggd vid det skogsbeklädda höjdpartiet, i direkt anslutning till öppen odlingsmark. kulturhistoriska värden och kvalitéer Jordbruksbebyggelsen Utredningsområdet präglas av traditionell jordbruksbebyggelse främst från tiden efter laga skifte. Gårdsbebyggelsen och dess läge speglar dock en betydligt äldre bild då många av gårdarna framförallt i Apleröd och Kännestorp har kvar sina gamla lägen från tiden före laga skifte. Bebyggelsen med sin traditionella placering är ett tydligt exempel på traditionell jordbruksbebyggelse. Jordbruksbebyggelsen är kulturhistoriskt värdefull då den speglar en mycket viktig del av Sveriges ekonomihistoriska utvecklingsfaser. Några av gårdarna utgör kulturhistoriska värden i sig där hantverksmässiga metoder och det traditionella byggandet är tydligt, exempelvis Apleröd 4:3, prästgården med tillhörande ekonomibyggnader samt en äldre gårdsfastighet i Kännestorp, 2:21. I övrigt är gårdsbebyggelsen förändrad och dess historiska ursprung i viss mån otydligt. Den arkeologiska bilden förstärker områdets långa kontinuitet. Boplatser och gravfält från brons- och järnålder är föregångare till de medeltida tomtplatserna som föregås av bebyggelsen i Apleröd, Kännestorp och Spekeröds prästgård. Både gravfält, boplatser och medeltida tomtplatser har ett högt kulturhistoriskt värde och utgör stora dokumentvärden. Enligt en nyligen utförd arkeologisk utredning (Bohusläns museum 2012) kan man förvänta sig ytterligare förhistoriska spår som kan kopplas till de redan kända bebyggelselämningarna i Kännestorp. En av gårdarna i Kännestorp som finns upptagen på lagaskifteskartor från 1832, Kännestorp 1:28. Ett av många bostadshus som byggts i anslutning till den äldre jordbruksbebyggelsen. 12

13 Kyrkans höga läge gör att man ser den från långt avstånd, en medeltida karaktär. Detta är också ett viktigt inslag i landskapsbilden. Bostäder och verksamheter Den äldre jordbruksbebyggelsen har sedan 1950-talet kompletterats med fristående bostadshus men också av byggnader som rymmer annan verksamhet såsom verkstäder m.m. Denna förtätning följer en vanlig utveckling i den svenska landsbygden under senare delen av 1900-talet och är i sig kulturhistoriskt intressant med ekonomiska- så väl som socialhistoriska förtecken. Den sentida bebyggelsen är i sig ett tecken på att man vid denna tid bor och till och med försörjer sig på landsbygden utan att vara en del av jordbruket. Samtidigt som detta sentida tillskott i bebyggelsen är av kulturhistoriskt intresse, så bidrar den också till att bilden av den traditionella jordbruksbebyggelsen har blivit mer otydlig. Här och var finns byggnader som rymmer verkstäder och annan verksamhet. Kyrkomiljön Kyrkan med dess omgivningar i form av prästgård och arrendebostad är av högt kulturhistoriskt värde. Kyrkomiljöns omkringliggande öppna odlingsmark är en viktig del i denna värdefulla miljö. Kyrkans höga läge i landskapet är karaktäristiskt för en medeltida kyrka och markerar på så vis områdets långa kontinuitet som sockencentrum. Det är ur kulturhistorisk synvinkel mycket positivt att omgivande åkermark är öppen och hävdas så att kyrkomiljön förblir synlig från olika delar i landskapet. Som besökare har man här möjlighet att uppleva en delvis autentisk kyrkomiljö. Den äldre jordbruksbebyggelsen har under årens lopp förtätats med bostadsbebyggelse. Fotot visar en 60-talsvilla och en ny villa under uppförande i Kännestorp. 13

14 Ur arkeologisk synvinkel är gravfältet och de ensamliggande gravarna söder om Spekeröds kyrka och öster om Kännestorp av stor betydelse, de har utgjort föregångare till Spekeröds sockercentrum under sen, förhistorisk tid och fram till medeltid (se figur 3). Kontinuiteten speglas därefter av uppförandet av kyrkan och dess omgivande bebyggelse. Dokumenterade värden och lagligt skydd I och i direkt anslutning till utredningsområdet finns fasta fornlämningar. Dessa utgörs dels av stenåldersbosättningen väster om kyrkan, men även av gravfält från brons- och järnålder. Fornlämningarna som sådana utgör kulturmiljövärden av regional betydelse och är skyddade enligt kulturminneslagen kap 2. Utblicken från kyrkogården är vidsträckt utöver ett regionalt värderfullt odlingslandskap som sträcker sig i östligoch sydöstlig riktning. Kyrkomiljön är utpekad som kulturhistoriskt värdefull i kommunens kulturminnesvårdsprogram (Stenungsunds kommun 1988). Kyrkomiljön har därmed kulturhistoriskt värde av lokal betydelse. Kyrkomiljön ingår också i det regionalt värdefulla odlingslandskapet Anråse å och Leråns dalgångar (Länsstyrelsen 1992). Kyrkomiljön utgör därmed en viktig del av ett större odlingslandskap som sträcker sig i östlig- och sydöstlig riktning, långt utanför det aktuella utredningsområdet. Kyrkan och kyrkogården är skyddad som kyrkligt kulturminne i Kulturminneslagen kap 4. I söder tangerar utredningsområdet ett område av riksintresse för naturvården (Svartedalen och Anråse å). Värdena i riksintresseområdet är av regional betydelse och skyddas enligt Miljöbalken 3 kap 6. Prästgården med tillhörande ekonomibyggnader är tillsammans med kyrkan utpekade som kulturhistoriskt värdefulla i kommunens kulturminnesvårdsprogram. I kyrkomuren finns några ålderdomliga gravhällar bevarade, hällarna utgör en av områdets fasta fornlämningar. 14

15 planeringsförut- sättningar OMRÅDESVISA REKOMMENDATIONER Dessa rekommendationer illustreras i figur 4, s Delområde 1 präglas av den autentiska kyrkomiljön med medeltida förtecken. Delområdet utgör en kulturhistorisk kvalité som har betydelse för hela programområdet såväl som för andra landskapsrum öster om programområdet. Utbyggnad kring kyrkomiljön vid Spekeröds kyrka är ur kulturhistorisk synvinkel direkt olämplig. Detta gäller åkermarken sydöst om kyrkan såväl som åkermarken direkt väster om kyrkan (fornlämningsområdet). Kyrkans typiska medeltida läge som landmärke i landskapet och i anslutning till gårdsbebyggelsen är mycket typisk och av stort värde både kulturhistoriskt och för landskapsbilden. Även områdets påtagligt ålderdomliga karaktär med kyrkan, gårdsmiljön och det öppna omgivande jordbrukslandskapet har stor betydelse för landskapsbilden. Bebyggelse i direkt anslutning till kyrkan och på prästgårdens närmaste åkermark skulle leda till att kyrkomiljöns autentiska uttryck och fina läge i landskapet förvanskas. Förtätning och exploatering av delområdet avrådes. 2. Delområde 2 präglas av flera mindre rumsbildningar med öppen odlingsmark och omgärdande vegetation. Bebyggelsen är koncentrerad till bergskanterna men är ofta dold av vegetation. Kontrasterna mellan öppet och slutet är något diffusa och vyerna är mindre storslagna än i delområde 3. Delområdets karaktär är därför inte lika tydlig som i framförallt delområdena 1 och 3. Därför är värdena knutna till landskapsbilden lägre här. Mycket av den traditionella jordbruksbebyggelsen är här kompletterad med fristående bostadshus och byggnader för verksamheter. Förtätning i detta delområde ger inverkan på landskapsmässiga värden av mer lokal betydelse då landskapsrummen är avgränsade. Förtätning och exploatering av området kan ske med begränsad inverkan på kulturmiljö- och landskapsvärden. Ny bebyggelse planeras med hänsyn till befintligt bebyggelsemönster, samt till omgivande landskap så att befintliga kvalitéer tas till vara och ges en utformning som ej upplevs främmande. 3. Delområde 3 präglas av ett storslaget odlingslandskap, ett vidsträckt landskapsrum som sträcker sig långt västerut förbi E6. Den öppna odlingsmarken kantas av relativt välbevarad jordbruksbebyggelse och skogsklädda bergspartier. De tydliga kontrasterna mellan det öppna och det slutna landskapet förstärks genom att i stort sett all vegetation återfinns på bergen. Genom att bevara delområde 3 obebyggt och begränsa exploatering och ny bebyggelse till delområde 2 och 4 skapas förutsättningar för att upplevelsen av det traditionella odlingslandskapet kvarstår och att befintliga landskapsmässiga kvalitéer bevaras. Dessa kvalitéer kommer att bli en tillgång för dem som bor och vistas i närområdet såväl som för dem som färdas på E6 och väg a. I delområde 3a, som avgränsas i väster av vägen som går upp mot Kyrkeslätt och Skogstorp är förutsättningarna annorlunda. Här finns möjligheter att fylla på med bebyggelse enligt det gamla bebyggelsemönstret utan att detta skulle inverka på det stora landskapsrummet i delområde Delområde 4 har en del inbördes skillnader. Stora förändringar av landskapsrummet i delområdets norra del har redan påbörjats där skola och förskola etableras. Denna del av området innehar varken höga kulturhistoriska eller landskapsmässi- 15

16 ga värden som bör beaktas. Att koncentrera mycket av exploateringen i denna del möjliggör eventuellt en restriktiv hållning i andra delar av programområdet vilket är positivt. Längs delområdets östra sida ligger delvis välbevarad äldre jordbruksbebyggelse som vetter ut mot ett öppet landskapsrum med höga landskapliga värden, varför man bör vara restriktiv med förtätning i det området. Utbyggnad av bebyggelse direkt väster om Kännestorp, uppe på ett höjdparti, bör föregås av vidare utredning. Ny bebyggelse riskerar att påverka landskapsbilden för det värdefulla odlingslandskapet och riksintresseområdet för naturvården öster om utredningsområdet. Ny bebyggelse planeras med hänsyn till befintligt bebyggelsemönster, samt till omgivande landskap så att befintliga kvalitéer tas till vara. Det är också viktigt att nya byggnader ges en utformning som ej upplevs främmande i landskapet. 16

17 Figur a 4 Programområde Siktlinje 1 Område för rekommendationer Rekommendationer Kulturmiljö/Landskapsbild m 17

18 KÄLLOR Kartmaterial Kommunens grundkarta över området Generalstabskarta 1863 Laga skifte 1832 och 1835 Nytt skifte 1906 Ekonomisk karta 1974 Tryckta källor Kulturminnesvårdsprogram Stenungsunds kommun 1987 Berättelser från Spekeröd, Hembygden Spekeröd, Kungälv Värdefulla odlingslandskap Göteborgs och Bohus län, bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden, Länsstyrelsen Elektroniska källor Fornlämningsregistret, Länsstyrelsen Västra Götalands län Västarvets bilddatabas Övriga källor Utdrag från kommande rapport över utförd arkeologisk utredning steg 1. Bohusläns museum Beställare: Stenungsunds kommun tel Planarkitekt Matilda Svenning Konsulter: Acanthus arkitektur och kulturvård AB tel Pusterviksgatan 15, Göteborg Uppdragsansvarig: Maria Olovsson, bebyggelseantikvarie Ansvarig landskapsbildsanalys: Anna Widman WSP Samhällsbyggnad tel Box 13033, Göteborg 18