BILAGA 6 KULTURINTRESSEN

Transkript

1 Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 6 KULTURINTRESSEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB, Juni 2014

2 Generationsskifte av vindkraftverken på Näsudden kulturmiljöaspekter En relativt stor andel av Gotlands cirka 60 riksintresseområden för kulturmiljövården återfinns på!storsudret. Nio stycken ytor täcker sammanlagt nästan hälften av Storsudrets yta. Även de medeltida kyrkorna i Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre räknas som riksintressen, liksom fiskeläget Holm i Vamlingbo socken. Riksintressenas storlek och innehåll varierar en hel del. De ojämförligt största utgörs av Öja och Sundre (objekten I 41 resp. I 48). Överlag rör det sig om variationsrika agrara miljöer, präglade av värdefull äldre bebyggelse och överblickbara strukturer i form av fasta fornlämningar, stenmurar, äldre vägsträckningar och medeltida kyrkor. Möjligheten till överblick och förståelse av de landskapshistoriska sammanhangen förstärks på!många ställen av god beteshävd och av att den äldre uppdelningen på!inägor och utmark har bevarats. Många av områdena är kulturhistoriska helhetsmiljöer i ordets rätta bemärkelse, bl a för att stora arealer ännu betad utmark ingår. Välhävdade utmarker, flacka strandängar såväl som alvarmarker, utgör ett gotländskt karaktärslandskap och präglar starkt flera av riksintressemiljöerna på!sydligaste Gotland. Landskapets öppenhet och kulturhistoriska variationsrikedom innebär att miljöerna är störningskänsliga. Bedömning av vindkraftverkens påverkan på riksintressemiljöerna Fide (I 58, Fide sn): Odlingslandskapet vid Fide utgör en av flera innehållsrika och småskaliga agrara miljöer längs den gamla landsvägen ut mot Storsudret. Här finns, förutom den medeltida kyrkan med sina stigluckor, ett antal välbevarade gårdsmiljöer och flera synliga fornlämningar, bl a en medeltida husruin. Markanvändningsbilden från tiden före laga skiftet är bitvis tydligt framträdande, med ängsmarker på!båda sidor av vägen i norr och utmarker söder och öster om kyrkan. Stenmurarna, bl a längs vägen, är många och välbevarade. Den gamla landsvägen är en viktig historisk betydelsebärare och löper i samma sträckning som på!de äldsta kartorna. Vindkraftparken är idag praktiskt taget inte synlig alls från området. Från kyrkplatsen syns några av verken svagt om man söker med blicken. I åkermarken väster om kyrkan finns flera trädridåer som effektivt skärmar av. Varken 15- eller 17-verksalternativet förefaller ha något större genomslag. Verken kommer endast att synas från ett fåtal punkter strax norr och öster (utanför riksintresset) om kyrkan. Blickfokus vid kyrkan och under färd på!vägen ligger sannolikt i första hand på!det närmast omgivande landskapet och kulturmiljöerna i form av kyrka och gårdsbebyggelse. En utbyggnad av vindkraftparken kommer således endast i ringa grad att påverka riksintressemiljön. Öja (I 41): Odlingslandskapet inom riksintressemiljön vid Öja har bevarat många drag från tiden före den agrara revolutionen. Markanvändningen, uppdelningen på!inägor/utmark, gårdarnas placering och vägnätet uppvisar stora likheter med situationen på!1700-talets kartor. Öppenheten förstärks av att stora arealer utmark närmast havet ännu betas. Den förhistoriska dimensionen representeras av flera lokaler med fornåkrar och ett antal svärdslipningsstenar. Längs den gamla landsvägen i nordväst finns flera stora gårdar på!de gamla tomtplatserna med hus från 1700-och 1800-talen. Flera av byggnaderna har traditionella takmaterial i form av flis och ag. Strax intill landsvägen löper välbevarade stengärdesgårdar. Vid den medeltida kyrkan, en av öns största, finns bl a en kastalruin och synliga rester efter medeltida byggnader. Öster om inägorna vidtar stora arealer öppen utmark.

3 Det andra stora inägoområdet återfinns kring bl a gårdarna Sandkvie, Lasses, Burge m fl längre mot sydost och ut mot Faludden. Den gamla inägomarken övergår i intilliggande, öppen utmark närmare havet. Längs vägen ligger flera gårdstomter med traditionell gårdsbebyggelse, bl a vid Burge. Det betade hedlandskapet på!utmarken på!faludden är mycket karaktärsskapande. Längst ut på!udden ligger den år 1867 uppförda fyren. Dagens vindkraftverk på!näsudden är synliga från stora delar av Faludden, ungefär från bebyggelsen vid Burge/Sigfride och österut samt från enstaka punkter längs strandzonen längre norrut. Från de centrala inägoområden, vare sig kring Öja kyrka eller i sydost, syns verken inte alls. 17-verksalternativet innebär ett obetydligt större genomslag från Faludden samt att några siktpunkter från den öppna utmarken öster om inägomarken vid Öja tillkommer. Då! avståndet till Näsudden därifrån är 6-7 kilometer blir det knappast tal om någon större ökad påverkan. Tyngdpunkten i blickfokus från detta området torde dessutom i hög grad ligga från vägen/bebyggelsen och ut mot havet i norr och mot öster. 15-verksalternativet innebär däremot en avsevärt större påverkan. Synligheten från Faluddens inre delar ökar, både från inägomarkerna längs vägen och från utmarken. I norr ökar synligheten markant både från den öppna utmarken och från flera platser inom de störningskänsliga inägorna längs vägen. Med detta alternativ skulle Näsuddens vindkraftpark vara synlig, därtill på!en högre höjd, från en jämförelsevis stor andel av den öppna odlingsoch betesmarken inom riksintresset. Upplevelsevärdet skulle därmed sammantaget minska påtagligt, särskilt på!faludden, där den kulturhistoriska dimensionen i hög grad samvarierar med höga naturvärden och en allmänt mycket tilltaland landskapsbild. Mot bakgrund av att 15-verksalternativet blir synligt från ett betydligt större antal platser och områden inom riksintresset förordas här 17-verksalternativet. Västlandsområdet (I 43, Vamlingbo sn): Riksintressemiljöns värdekärna utgörs av småskalig inägomark kring den tidigare ensamgården Västlands i söder. Landskapet längs den gamla vägen utmed kuststräckan i norr utgörs av kraftigt igenväxande utmark. I nordligaste delen finns delvis omfattande spår av sandstensbrytning samt en skans. Längst i söder och i inägomarkens östra kant finns ett ganska stort antal förhistoriska gravar och andra fornlämningar. Några av gravrösena är över tjugo meter i diameter och sannolikt från bronsåldern. Området är ovanligt rikt på! svärdslipningsstenar. Vid den västra av Västlandsgårdarna finns ett Gotlands största hus med flistak. Dagens vindkraftverk på!näsudden är endast synliga från yttersta kustremsan i västra delen av miljön. 15- och 17-verksalternativen kommer båda att synas från flera punkter i fornlämningsmiljön strax söder om Västlandsgårdarna, det senare även från några platser norr om bebyggelsen. Som helhet torde dock påverkan bli måttlig eller liten. 17-verksalternativet är att föredra. Norrbyområdet (I 45, Vamlingbo sn): Norrbyn ligger den gamla landsvägen ett par kilometer norr om Vamlingbo kyrka och utgör en intim agrar miljö!med stort tidsdjup. Väster om vägen finns ett av Gotlands bäst bevarade och största områden med fornåkrar från brons- och järnåldern, i form av s k celtic fields ( keltiska åkrar ). De övergivna åkrarna är delvis belägna på!skogbevuxen men har både ett upplevelsevärde och - framför allt - ett stort vetenskapligt värde. Intill vägen finns en medeltida husruin. I anslutning till landsvägen finns flera välbevarade, äldre gårdsmiljöer, bl a Bottarvegården. Bebyggelsen i området har nästan radbykaraktär.

4 Av någon märklig anledning återfinns de välbekanta kvarnarna vid Hundlausar utanför riksintressemiljön. De tre kvarnarna har hört till Norrbyn och är belägna på!den gamla, ännu skogfattiga utmarken i norra delen av socknen. De utgör en självklar del av den kulturhistoriska miljön. Vindkraftparken syns idag nästan inte från någon punkt inom riksintressemiljön. Inte heller 17-verksalternativet kommer att få!särskilt stort genomslag från platser inom värdekärnan närmast landsvägen i öster. 15-verksalternativet blir synligt från något fler platser i västligaste delen, från vägen i norr samt från någon enstaka punkt inom värdekärnan. Eftersom det saknas naturliga (långaväga) utblickspunkter inom huvuddelen av riksintressemiljön torde den samlade påverkan av de nya vindkraftverken bli liten eller måttlig. 17-verksalternativet är dock här utan tvivel att föredra. Från väderkvarnarna i norr syns emellertid redan dagens vindkraftverk delvis tydligt och närvaron kommer naturligtvis ytterligare att öka om högre verk byggs, dock med betydligt mindre genomslag enligt 17-verksalternativet. Vindkraftverken får här otvivelaktigt en relativt stor påverkan på!kulturmiljön, därtill från den mest naturliga utblickspunkten från landsvägen i söder/sydost. Kulturmiljövärdet konstitueras dock nästan helt av väderkvarnarna. De moderna vindkraftverken kan därför här närmast sägas förstärka det historiska perspektivet på!utnyttjandet av vinden som kraftkälla. Väderkvarnarna vid Hundlausar står därtill på!den gamla utmarken, vilket också!gäller för både huvuddelen av vindkraftverken på!näsuddens östra sida (liksom för storskalig landbaserad vindkraft mera allmänt). Även här är 17-verksalternativet att föredra. Fridarve-Rofins-Bonsarve (I 46, Vamlingbo sn): Småskaligt odlingslandskap där tidsdjupet i hög grad förstärks av de stora arealerna förhistorisk åkermark som bevarats i norra delen av området. Längs vägen i söder ligger gårdsbebyggelsen kvar på!de äldre kartornas tomter. Bland övriga synliga historiska spår märks flera förhistoriska gravar och en medeltida husruin på!ödegården Fridarve i öster. Inga vindkraftverk är idag synliga från området. Utbyggnaden kommer i stort sett inte heller att synas härifrån, undantaget någon enstaka punkt längs vägen i 15-verksalternativet. 17- verksalternativet är därför att föredra. Hamra (I 42, Hamra sn): Delvis kustbetonat odlingslandskap med gammal inägomark i norr och delvis, ännu betad utmark på!alvarmark i söder. I norr finns den medeltida kyrkan och flera fornlämningar i form av bl a ett litet gravfält och (strax utanför riksintresseområdet) fornåkrar. Bebyggelsen domineras av både stora stenhus och mindre ekonomibyggnader. I söder finns fiskelägena Rumsbod och Vändburg, innehållande bodar med flistak. Inga vindkraftverk är idag synliga från området. Det råder ganska stor skillnad i påverkan mellan 15- och 17-verksalternativet, även om genomslaget för det förstnämnda i praktiken sannolikt kommer att bli mycket begränsat. Verken är dock enligt 15-verksalternativet synliga från flera platser i beteslandskapet i söder samt från Sallmundsudd längst i öster. 17- verksalternativet är därför att föredra. Gervalds (I 44, Vamlingbo sn): Värdekärnan i detta område utgörs av det öppna och varierade odlingslandskapet kring gårdarna Gervalds och Sippmanne i söder. Här finns flera intressanta och värdefulla fornlämningar i form av både husgrunder från äldre järnålder, gravfält och medeltida byggnadsrester (vid Sippmanne). I området finns även en väderkvarn.

5 Inga vindkraftverk är idag synliga från området. Utbyggnaden får genomslag och kommer att synas från den mest värdefulla sydvästra delen av miljön. Påverkan blir naturligtvis större med 17-verksalternativet och verken kommer där att synas från flera platser längre österut. Då det visuella genomslaget blir som störst inom värdekärnan kring gårdarna i söder är 17-verksalternativet är därför att föredra. Nore och Austreområdet (I 48, Vamlingbo sn): Ett öppet odlingslandskap vid gårdarna Nore och Austre och en mera sluten miljö!kring Rembs. Kustanknuten agrar miljö!med både inägor och magert utmarksbete. Här finns både välbevarad och 1800-talsbebyggelse och (närmare havet) ett flertal förhistoriska gravar. I miljön ingår även fiskeläget Norebod, innehållande flera bodar från 1700-och 1800-talet. Inga vindkraftverk är idag synliga från området. Inget av utbyggnadsalternativen kommer att synas härifrån. Sundre (I 48): Riksintressemiljön i Sundre på!sydligaste Gotlands är synnerligen mångfacetterad, rik på! synliga kulturhistoriska spår och med en mycket tilltalande, bitvis storslagen landskapsbild. Bland fornlämningarna märks framför allt förhistoriska gravar i form av rösen, högar, flera mindre gravfält och mängder av svärdslipningsstenar. Merparten av dessa fornlämningar återfinns i södra delen av området, med tydlig exponering mot havet. Den övergripande markanvändningen uppvisar flera gemensamma drag med situationen före 1800-talets agrara revolutionen. Den äldsta inägomarken söder (och något norr) om medeltidskyrkan omges fortfarande av öppna, karga och betade utmarker. Odlingslandskapet är rikt på!stenmurar i gott skick. De gamla gårdstomterna hyserstenbebyggelse från 1800-talet. Vid kyrkan finns både en kastalruin och en medeltida husgrund som sannolikt hört till prästgården. På!den gamla utmarken i sydväst reser sig Hoburgs fyr, knappt 22 meter hög och invigd En utbyggnad av vindkraftparken på!näsudden enligt 17-verksalternativet innebär sannolikt ingen större skillnad i visuellt genomslag inom riksintressemiljön. Verken blir synliga från i stort sett samma platser som idag, d v s huvudsakligen från de högt belägna utmarkerna väster om kyrkan (Västerbackar m fl), från större delen av kustremsan ned till Hoburgen samt från ett större område mellan Lillmyr och vägen sydost om kyrkan. Den centrala inägomarken och miljön kring kyrkan förblir opåverkade. Effekten av de högre verken torde bli ganska liten då!avståndet till Näsudden är relativt stort (16-18 km från Hoburgs fyr). Fokus i utblickarna från de berörda områden ligger dessutom i hög grad mot havet i väster och mot söder. Från den fornlämningsrika bygden i södra delen av riksintresset kommer knappt några verk att vara synliga. 15-verksalternativet från ett betydligt större genomslag från flera av platserna, bl a från fyrmiljön och området sydost om kyrkan. I det sistnämnda avsnittet blir verken synliga ett stycke in på!inägomarken och från en större yta norrut, närmare kyrkomiljön. Mot bakgrund av det visuellt större genomslaget för 15-verksalternativet, om än från långt avstånd, är 17- verksalternativet att föredra.