Återrapportering av nationell funktion för kunskapsområdet arbetsmiljö och arbetsliv

Transkript

1 / (6) Ert datum Er beteckning A2013/4852/ARM A2013/4846/SV (delvis) Enheten för Analys och Statistik Carin Håkansta, carin.hakansta@av.se Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet Stockholm Återrapportering av nationell funktion för kunskapsområdet arbetsmiljö och arbetsliv I regleringsbrevet daterat 19 december år 2013 anges att Arbetsmiljöverket i samband med årsredovisningen ska lämna en redovisning till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) av utvecklingen när det gäller den nationella funktionen för kunskapsområdet arbetsmiljö- och arbetsliv enligt följande: Arbetet med den närmare utformningen av funktion bör fortsätta för att successivt ge genomslag i myndighetens kunskapsförmedlande verksamhet. Som en del i detta arbete bör myndigheten i ett första skede utveckla former för tillgängligheten och nyttiggörandet av den kunskap som redan finns eller under året tas fram av myndigheten i form av kunskapssammanställningar och statistik. På ett övergripande plan kan Arbetsmiljöverket sammanfattningsvis konstatera att de 4,5 miljonerna fått bra utväxling trots viss fördröjning i bemanningen av funktionen. Denna fördröjning förklarar varför det ekonomiska utfallet landade på 65 procent av kostnadsramen. Utveckling av formerna för tillgänglighet och nyttiggörande av kunskap I februari 2014 deltog Arbetsmiljöverket i en internationell workshop om hållbart arbete, innovation och tillväxt. Den arrangerades av en Vinnovafinansierad plattform under ledning av Lunds universitet som verkar för att lyfta arbetsmiljöfrågorna inom i EU:s forskningsfinansieringsprogram Horisont 2020 (sustainablework2020.se). Deltagandet i workshoppen ledde till två kunskapsrelaterade aktiviteter. För det första initierades kontakt mellan Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan. Denna kontakt ledde sedermera till att Arbetsmiljöverket gick med i Välfärdsakademin - ett initiativ som ska lanseras av Försäkringskassan i januari 2016 i syfte att skapa innovativa samarbetsformer mellan forskare, myndigheter Postadress: Stockholm Besöksadress: Lindhagensgatan 133, Stockholm Telefon: Telefax: E-post: arbetsmiljoverket@av.se Webbplats: Organisationsnummer:

2 / (6) och andra organisationer för att tillsammans finna lösningar på välfärdens problem. För det andra organiserade Arbetsmiljöverket tillsammans med Försäkringskassan och Sustainable Work 2020 en konferens om det hållbara arbetslivet. Konferensen Ett hållbart arbetsliv i Sverige 2020 Den 1 december 2014 ägde konferensen Idéforum för Hållbart Arbetsliv i Sverige 2020, rum på Stockholm Waterfront. Syftet var att belysa hur forskning och utveckling i samspel med arbetslivspolitik och partssamverkan kan bidra till ett hållbart arbetsliv i Sverige. Bland deltagarna fanns forskare, företrädare för arbetstagare och arbetsgivare, representanter för myndigheter (varav tre generaldirektörer) och arbetsmarknadsministern. Gäster från European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions (EUROFOUND) i Dublin, EU-OSHA i Bilbao och National Research Centre for the Work Environment (NRCWE) i Köpenhamn bidrog med en europeisk utblick. Drygt 120 konferensdeltagarna diskuterade olika aspekter av ett hållbart arbetsliv. Målet med konferensen var att definiera utmaningar och möjligheter samt behov av insatser för ett hållbart arbetsliv i framtiden. Många teman som diskuterades i konferensens presentationer och paneldiskussioner återkom i mindre dialogseminarier under eftermiddagen. En central fråga som diskuterades var nyttiggörandet av kunskap. Bland de förslag som framkom fanns att återupprätta en nationell plattform för arbetsmiljöforskning och att samarbeta på alla ledder och att sprida den kunskap som finns. Många poängterade ett behov att stärka kunskapsförsörjningen inom arbetsmiljöområdet genom ökade resurser och samarbete mellan forskningsfinansiärer och myndigheter. Vidare förslogs att kunskapsförsörjningen borde samordnas bättre genom mer samarbete mellan myndigheter och forskare samt en nationell strategi. För att integrera svagare grupper i arbetslivet föreslogs bättre skola och yrkesvägledning samt innovativa anställningsformer och möjlighet att arbeta deltid. För att öka jämställdheten föreslogs en revision av föräldraförsäkringen för mer jämlik fördelning av familjeansvaret samt en jämnare fördelning av arbetsuppgifter och resurser mellan kvinnor och män inom samma organisation. Vidare föreslogs att den internationella dimensionen stärks genom att forskare och organisationer bättre utnyttjar internationella nätverk och att en nationell kontaktpunkt skapas för internationellt samarbete. Man föreslog även att Arbetsmiljöverket blir bättre på att bevaka regler på EU-nivån för att undvika komplikationer i tillämpningen av det svenska regelverket samt att krav införs på kollektivavtal och systematiskt arbetsmiljöarbete i offentliga upphandlingar.

3 / (6) Slutligen föreslogs bättre stöd från företagshälsovården och Arbetsmiljöverket till arbetsgivarna, särskilt om psykosociala risker, och att arbetsmiljöutbildning integreras i läroplanerna för att förbereda ungdomarna på arbetslivet. Det föreslogs även mer stöd till systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Konferensen direktsändes på Arbetsmiljöverkets webbplats och en redigerad version lades sedan ut på kunskapsfunktionens sida ( En sammanfattande dokumentation av det som presenterades och diskuterades på konferensen läggs ut på verkets webbplats i februari Utveckling av webbplatsen Som ett steg på vägen att ytterligare synliggöra Kunskapsfunktionen lanserades en reviderad version av under hösten Under 2015 kommer detta arbete att konkretiseras i samband med att hela webbplatsen görs om och nya möjligheter öppnas i samband med införandet av en ny teknisk plattform. Projektet kvinnors arbetsmiljö Ett exempel på hur framtagen kunskap nyttiggjorts är användandet av kunskapssammanställningar i projektet kvinnors arbetsmiljö. Under tre avslutande konferenser hösten 2014 i Umeå, Malmö och Stockholm, "Organisera för ett hållbart arbetsliv", medverkade flera forskare för att presentera och diskutera kunskapsläget kring bland annat arbetsrelaterad hälsa och könssegregerade strukturer i arbetslivet. Utveckling av kunskap som tagits fram i form av kunskapssammanställningar och statistik Arbetsmiljöverket har under 2014 tagit fram såväl nya kunskapssammanställningar som nya kunskapsprodukter med utgångspunkt i arbetsmiljöstatistiken. Kunskapssammanställningar Under 2104 har arbetet med att utveckla och förmedla (ny) kunskap inom arbetsmiljöområdet fortsatt. Fyra kunskapssammanställningar inom vissa prioriterade områden har publicerats: Hälsorelaterad arbetsmiljöövervakning, Rapport 2014:1 Den hjärnvänliga arbetsplatsen kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö, Rapport 2014:2 Sambandet mellan arbetsmiljö och beslutet att lämna arbetskraften, Rapport 2014:8 Carcinogena kemikalier i gränsvärdeslistan: samverkanseffekter (2014:10). Samtliga kunskapssammanställningarna presenterades vid allmänna seminarium utom den första (Rapport 2014:1) eftersom den har ett mer internt

4 / (6) fokus och därför presenterades på ett seminarium öppet enbart för myndighetens personal. Alla kunskapssammanställningar och allmänna seminarier finns tillgängliga på myndighetens webbplats under sidan Arbetsmiljökunskap. Urvalet av vilka kunskapssammanställningar som ska tas fram görs på basis av myndighetens omvärldsanalys i en arbetsprocess som involverar samtliga delar av verksamheten, och där myndighetens Regelverksamhet är en central aktör i processen att samla in kunskap. De kunskapssammanställningar som presenterats under 2014 omfattar olika arbetsmiljöområden, av naturvetenskaplig likväl som samhällsvetenskaplig natur. En av kunskapssammanställningarna (Rapport 2014:1) syftar till att föreslå och diskutera möjligheten att kunna följa utveckling och trender i arbetsmiljön avseende ohälsa och exponering, psykisk likväl som fysisk, under längre tid, kunskap som kan behövas i myndighetens framtida arbete. En annan kunskapssammanställning (Rapport 2014:10) förmedlar uppdaterad, vetenskaplig information om cancerframkallande kemikaliers eventuellt samverkande effekt på människan vid exponering. Utgångspunkten är de kemikalier som är märkta som cancerframkallande på myndighetens gränsvärdeslista. Två av kunskapssammanställningarna (Rapport 2014:2 och Rapport 2014:8) har hållbart arbetsliv som teman. Den ena rapporten (Rapport 2014:8) har ett genusperspektiv på urvalet av vetenskaplig litteratur och fokuserar på arbetsmiljöns betydelse för människors möjligheter och vilja att stanna kvar i arbetslivet. Den andra rapporten (Rapport 2014:2) diskuterar hur den hjärnvänliga arbetsplatsen kan se ut och syftar till ny kunskap om arbetsmiljön(-s betydelse) och kognitiva funktionsnedsättningar. Vidare inledde kunskapsfunktionen under 2014 arbetet med ytterligare sju kunskapssammanställningar som kommer att bli klara under De har följande teman: Lean, arbetsmiljö och hälsa Upphandlad verksamhet - jämförelse mellan branscher Digital arbetsmiljö Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet Kloraminer och exponering i badhus Fysisk aktivitet som prevention mot arbetsrelaterade belastningsbesvär Exponering för bergdamm Statistisk analys Projektet att utveckla Arbetsmiljöverkets analysförmåga med hjälp av statistisk analys, USA, pågår åren och bygger på fyra teman: Metoder, Det goda arbetet, Arbetsmiljörisk och Effektutvärdering. Fokus ligger på

5 / (6) fördjupade analyser som bidrar till ökad förståelse för samband och trender som bidrar till effektivare stöd till ledningen och styrningen inom myndigheten. Samtliga analysrapporter är publicerade på Arbetsmiljöverkets hemsida: Tema Metoder inkluderar utveckling av analysmetoder och tillgång till bakgrundsdata, som i sin tur kräver samarbete med främst Statistiska centralbyrån. Samarbete med andra myndigheter sker också genom Arbetsmiljöverkets programråd för officiell statistik, där ett femtontal representanter för andra myndigheter och arbetsmarknadens parter ingår. Tema Det goda arbetet handlar om positiva arbetsmiljöindikatorer. Under 2014 har analysresultaten på detta tema löpande presenterats för myndighetens ledningsgrupp och en för ändamålet skapad referensgrupp som består av forskare, arbetsmarknadens parter samt representanter från Arbetsmiljöverket och SCB. Vidare publicerades en rapport från en nordisk konferens med ambitionen att motsvarande positiva indikatorer också tas fram i de andra nordiska länderna (Rapport 2014:3. The Nordic Seminar. An abstract about how four Nordic countries have used the MEADOW guideline). I temat ingår också att bättre belysa och förstå det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM. Analysrapporter har under 2014 ingått som underlag inom Arbetsmiljöverkets handlingsprogram för SAM Inom tema Arbetsmiljörisk genomförs analyser i syfte att identifiera skillnader i arbetsmiljörisker. Studien Riskfaktorer för arbetsolycka bakomliggande faktorers inverkan på individens olycksrisk (Rapport 2014:2) handlar om bakomliggande orsaker till arbetsolycka med sjukfrånvaro. Här presenteras kunskap om arbetsmiljörisker och tankar om hur riskanalys kan utvecklas. Rapporten granskar åtta faktorer för att se vilka risker som finns inom dem: kön, ålder, utländsk och svensk bakgrund, utbildningsnivå, ägarkontroll, yrke, bransch och arbetsställets storlek. I de fall där samtliga granskade riskfaktorer samverkar kan det leda till 25 gånger högre risk. Slutresultatet presenterades på ett öppet seminarium i september Faktablad Under året har det även producerats ett antal korta arbetsskadefakta som belyser arbetsskade- och arbetsmiljöproblematik. Syftet med dessa faktablad är att tillgängliggöra statistik genom att på ett lättförståeligt sätt framställa data om arbetsrelaterade skador och sjukdomar inom ett visst område. Även dessa finns tillgängliga på Arbetsmiljöverkets hemsida. Urvalet av ämnen för dessa faktablad bygger ofta på Arbetsmiljöverkets nationella inspektionsprojekt. Annars styrs valet av teman genom antal nedladdningar från webbplatsen, genom de vanligaste frågorna som ställts till myndigheten eller utifrån

6 / (6) myndighetens prioriterade områden. Under 2014 skrevs faktablad om: Post- och kurirverksamhet, Restaurangbranschen, Personförflyttningar, Omsorg och sociala tjänster, Kränkande särbehandling, Belastning i arbete, Farliga maskiner, Tillverkningsindustri