Miljöns betydelse för sociala skillnader i hälsa

Transkript

1 Miljöns betydelse för sociala skillnader i hälsa Maria Albin Kristina Jakobsson Anders Djurfeldt Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö

2 23 februari 2012 Författare Maria Albin Överläkare, docent Kristina Jakobsson Överläkare docent Anders Djurfeldt Pol. mag. & Skribent på uppdrag av Malmökommissionen Avdelningen för Arbets- och miljömedicin, Institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet, samt Arbets- och miljömedicin, Labmedicin Skåne. Framtagen för Kommission för ett socialt hållbart Malmö

3 Ett diskussionsunderlag till Malmökommissionen Denna vetenskapliga underlagsrapport är ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Syftet är att få till stånd en bred diskussion och medverkan kring kommissionens olika frågeställningar om hur skillnader i hälsa ska kunna minska i Malmö. Målet är att den slutrapport som ska lämnas till kommunstyrelsen i december 2012 är så väl förankrad och konkret som möjligt. Kommunstyrelsen i Malmö beslutade i november 2010 att tillsätta kommissionen, som är politiskt oberoende. Utgående från direktiven ska kommissionen ta fram ett vetenskapligt underlag som bas för politiska beslut om hur ojämlikhet i hälsa ska kunna minskas. Fokus för slutrapporten är på så kallade sociala determinanter för hälsa och ohälsa. Vi vet att dessa determinanter ytterst förklarar en betydande del av de skillnader i hälsa som finns inom staden och att de går att påverka. Exempel på determinanter är de tidiga barnaåren, skolan, arbetslöshet, inkomst, delaktighet i samhället, boendemiljö, segregation och utanförskap. Författarna till underlagen är ansvariga för innehållet. De slutsatser som redovisas i detta underlag kan inte ses som de som kommer att redovisas i slutrapporten. I slutrapporten kommer helhetsbilden, baserad på samtliga underlag och dialog med olika aktörer, att styra vad kommissionen till slut anser vara mest angeläget att åtgärda för att på sikt minska ojämlikheterna i hälsa i Malmö. Synpunkter på detta underlag kan framföras till kommissionens huvudsekreterare Anna Balkfors (anna. balkfors@malmo.se) eller via hemsidan där samtliga diskussionsunderlag kommer att finnas för nedladdning. Sven-Olof Isacsson Professor emeritus, Medicinska Fakulteten, Lunds Universitet, Skånes universitetssjukhus, Malmö. Ordförande i Kommission för ett socialt hållbart Malmö.

4 Sammanfattning och slutsatser 5 Inledning 6 1. Allmän miljö Bostaden Trångboddhet Fallstudie Rosengård Fuktskador Störning från grannar Exponering för andras tobaksrök Miljön kring bostaden Luftföroreningar Trafikbuller Naturvärden Trivsel i området Miljö i förskolor och skolor Förskolans inomhusmiljö Skolans inomhusmiljö Utemiljön vid förskolor och skolor Möjliga åtgärder på kommunal nivå Arbetsmiljö Arbete och arbetslöshet Anställningsform Ohälsodagar och förtidspensionering Arbetsolycksfall Arbetslivslängd Faktorer i arbetet av särskild betydelse för fysisk och mental hälsa Fysiskt tungt och repetitivt arbete Låg kontroll i arbetet Nattarbete, skiftarbete Hot och våld Arbete med fysikaliska hälsorisker Arbete med kemiska hälsorisker Exponering för andras tobaksrök på arbetsplatsen Tillgång till företagshälsovård på arbetsplatsen Arbetspendling Hälsoeffekter av arbetspendling Fysisk aktivitet genom arbetspendling Möjliga åtgärder på kommunal nivå 31 Källor 32

5 Sammanfattning och slutsatser Hälsorisker i och omkring bostaden är fördelade så att de sannolikt ger betydande bidrag till skillnaderna i hälsa mellan sociala grupper i Malmö. Vägtrafiken, tillsammans med närheten till kontinenten, ger en hög belastning av luftföroreningar och trafikbuller i vissa stadsdelar. En bullerpolicy finns redan för Malmö stad. Vetenskapligt underlag finns också vad gäller möjliga åtgärder beträffande luftföroreningarna. Den fysiska planeringen, som styrs av kommunen, är avgörande för bostadens inre och yttre miljö. Bostadens utformning, avsaknad av bullerstörning, goda sociala kontaktytor, närhet till naturvärden, samt hur lätt och tilltalande det är att dagligen skaffa sig tillräcklig motion, har betydelse för befolkningens hälsa. Genom fysisk planering kan man i varierande grad påverka människors miljö i och omkring bostäder, skola och förskola. Det finns en betydande trångboddhet i Malmö, särskilt bland barn. För föräldrar, särskilt för de kvinnor som har mindre tillgång till andra sociala rum, och för barn i skolåldern, är trångboddhet sannolikt en särskilt stor belastning. Åtgärder mot trångboddhet samt åtgärder för att lindra konsekvenserna av den framstår som mycket angelägna. Utvecklingsarbete och forskning kring effekter av trångboddhet, effektiviteten av olika strategier för att åtgärda den och möjliga åtgärder för att minska konsekvenserna av trångboddhet, framstår som ett eftersatt och viktigt område. schen) och riktade gemensamma insatser, eventuellt med andra myndigheter, kan vara ett sätt att nå många mindre företag och samtidigt erbjuda en samordnad rådgivning. Kommunen är en stor arbetsgivare, särskilt för kvinnor. Arbetsförhållandena inom skola, vård och omsorg är pressade för stora grupper i landet. Samtidigt finns en hotande personalbrist inom flera av dessa områden, som gör att det blir viktigt att skapa sådana arbetsförhållanden att de som har rätt kompetens kan vara verksamma ett helt yrkesliv. Lika viktigt är att utarbeta och implementera strategier som kombinerar en god kvalitet i välfärdstjänsterna med goda arbetsförhållanden för en allt äldre arbetskraft. En ökad samverkan mellan förvaltningar och företagshälsovård med ett långsiktigt perspektiv behövs kring detta. Malmö kommun är också en stor aktör vad gäller upphandlingar. Det arbete som startats i kommunen för att inkludera sociala krav, inklusive följsamhet med ILO-konventionens krav vad gäller arbetsförhållanden, är en mycket intressant möjlighet att väsentligt påverka arbetsmiljön i viktiga sektorer. Förstärkt uppföljning av kvaliteten i upphandlade välfärdstjänster skulle rimligen också gynna de anställdas arbetsmiljö. Sannolikt är riskfaktorer i arbetet fördelade på samma sätt mellan sociala grupper i Malmö som i riket i övrigt, vilket innebär att de ger betydande bidrag till skillnaderna i hälsa. För kommunen är den sannolikt viktigaste åtgärden för att minska dessa skillnader att ge goda möjligheter till utbildning och vidareutbildning för grupper som nu är eftersatta. Kommunen har däremot inte samma rådrum vad gäller direkta åtgärder beträffande arbetsmiljön som beträffande den allmänna miljön, men det finns ändå ett handlingsutrymme: Arbetsmiljöverket har tillsynsansvar för arbetsmiljön, medan kommunen har tillsynsansvar vad gäller yttre miljöpåverkan för flertalet verksamheter. Samordnad inspektion med avseende på allmän miljö och arbetsmiljö har visat sig vara effektiv (exempelvis i återvinningsbran- 5

6 Inledning På vilket sätt inverkar miljön på Malmöbornas hälsa? Vilka faktorer gör att vissa har en sämre hälsa än andra? Kan Malmöbornas arbetsförhållanden och vardagsmiljöer leda till skillnader i hälsa mellan olika grupper? Syftet med denna rapport till Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö är att belysa hur miljön påverkar Malmöbors hälsa. Målsättningen är även att försöka spåra, och i viss mån förklara, skillnader mellan olika socioekonomiska grupper och olika stadsdelar genom att redovisa relevanta data avseende förhållanden i Malmö. För generella översikter över kunskapsläget hänvisas till Miljöhälsorapport 2005 (barn) och 2009 (vuxna) från Socialstyrelsen (Socialstyrelsen 2005 och 2009a), samt kompletterande rapporter till Kommissionen. Vi har i första hand använt data från olika enkätstudier och forskningsrapporter inom området arbets- och miljömedicin. Fokus ligger framför allt på jämförelse mellan olika stadsdelar och grupper av befolkningen. Målsättningen har varit att i största möjliga mån använda siffror som gäller Malmös befolkning. Men i vissa fall, då siffror över Malmö saknas eller för jämförelsens skull, redovisas även regionala och nationella data. De skånska Folkhälsoenkäter, som genomfördes 2004 och 2008 är ett viktigt grundmaterial avseende de vuxnas levnadsförhållanden och hälsa (Rosvall et al 2009). Eftersom svarsfrekvensen i Folkhälsoenkäten varierar mellan olika stadsdelar (Figur 1) och mellan olika grupper viktas varje enskilt svar för att ta hänsyn till skillnader i svarsfrekvens vad gäller kön, ålder, födelseland, civilstånd, inkomst och utbildning. Viktningen antar att personer i bortfallet skulle svarat på samma sätt som de som deltagit i enkäten då hänsyn tas till de nämnda faktorerna. Osäkerheten är störst för stadsdelar med välkänd socioekonomisk problematik. Sannolikt leder detta till att skillnader mellan befolkningsgrupper underskattas. För barn finns enkäter som distribuerats via BVC vid 8-månaders- och 4-årskontroller (Socialmedicinska enheten, 2007). Även här fanns betydande skillnader i svarsfrekvens mellan stadsdelarna. För BVC-enkäten finns ingen viktning av data. Uppgifter om den fysiska miljön inomhus och utomhus i förskolan kommer från en enkät som tillställdes alla Malmös kommunala och privata förskolor 2010 (Stroh et al 2010). Figur 1. Svarsfrekvenser för Malmös olika stadsdelar i Folkhälsoenkäten I det ursprungliga urvalet ingick 400 män och 400 kvinnor från varje stadsdel. Källa: Rosvall et al,

7 1. Allmän miljö I detta avsnitt beskrivs hur olika allmänna miljöfaktorer som kan påverka hälsan negativt varierar inom Malmö mellan olika stadsdelar samt mellan olika socioekonomiska grupper. 1.1 BOSTADEN Trångboddhet Trångboddhet är ett fenomen som är förknippat med fysiska och psykiska hälsoproblem (Malmö stads välfärdsredovisning 2010, s. 36). Mental stress, störd sömn och bristande hygien kan vara några av konsekvenserna. Barns prestation i skolan hänger mycket på möjligheten att göra läxor i lugn och ro. Trångboddhet gör att barn ägnar mindre tid åt läxorna (Boverket, 2006, s. 18). I Sverige är trångboddheten generellt sett låg i jämförelse med andra länder, men frekvensen varierar mycket med socio- ekonomiska faktorer, såsom inkomst, etnisk bakgrund och bostadens upplåtelseform. Bland ensamstående med barn finns en tydlig ökning av trångboddheten under de senaste tio åren, med 10 % generellt i Sverige. Oss veterligen har det dock inte sedan efterkrigstiden funnits någon fokus inom svensk forskning på effekter av trångboddhet bland barn, effektiviteten av olika strategier för att åtgärda den och möjliga åtgärder för att minska konsekvenserna för barnen av trångboddhet. Trångboddhet definieras vanligtvis som att antalet boende per rum i bostaden, kök och ett rum oräknat, överskrider 2. I en trerumslägenhet kan således upp till fyra personer bo, utan att vara trångbodda. I Malmö finns det markanta skillnader mellan de olika stadsdelarna (Figur 2). I genomsnitt är 4 % av Malmöborna trångbodda medan 17 % i Rosengård och 9 % i Södra innerstaden tillhör samma kategori. I Husie och Limhamn-Bunkeflo klassas 1 % som trångbodda (Malmö stads välfärdsredovisning 2010, s. 36). Figur 2. Andel av den vuxna befolkningen (18-80 år) i stadsdelarna i Malmö i år som är trångbodda Källa: Malmö stads välfärdsredovisning

8 En ännu tydligare skillnad mellan stadsdelar finns beträffande barnens trångboddhet (Figur 3). Mönstret beträffande stadsdelar är dock desamma som bland vuxna. Extremerna representeras av Oxie, där 1% av 4-åringarna är trångbodda, och Rosengård där motsvarande siffra är omkring 30 %. Figur 3. Andelen 4-åringar i stadsdelarna i Malmö som är trångbodda 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Centrum Södra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Västra Innerstaden Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt År 2003 År 2003 År 2007 År 2004 År 2008 År 2005 År 2009 År 2006 Källa: Barndatabasen Notera att antalet barn i enkäten år 2009 var 20 % färre än år 2008 vilket kan förvränga resultaten något. 8

9 Fallstudie Rosengård Uppskattningen av trångboddhet beräknad på folkbokföringsuppgifter är dock inte alltid överensstämmande med den faktiska situationen. Inom ramen för en studie av bostadsförhållanden och ohälsa, som genomfördes vid Arbets- och miljömedicin i Lund gjordes hembesök i 133 barnfamiljer i områdena Herrgården (privat hyresvärd) och Törnrosen (MKBs bostadsbestånd). Bland de besökta familjerna på Herrgården var 74% av alla barn och ungdomar (0-18 år) trångbodda, medan motsvarande andel i Törnrosen var något lägre, 59%. Fördelningen av boende och trångboddhet för familjer, respektive barn, visas i Tabell 1. Det är tydligt att det bostadsbestånd som varit tillgänglig för stora familjer med små resurser inte svarar mot deras behov, trots att socialförvaltningen står för en betydande del av hyreskostnaderna. Vi har också beräknat det ideala antal lägenheter av olika storlek som skulle behövas om ingen av de besökta familjerna skulle vara trångbodda. Ett betydande antal lägenheter med 4-5 rum skulle behövas, liksom ytterligare några sexrumslägenheter. Tabell 1. Trångboddhet bland 133 familjer i Rosengård 9

10 1.1.2 Fuktskador Barn tillbringar mycket tid inomhus och i hemmiljön och är därmed särskilt utsatta för de hälsorisker som förknippas med fukt och mögel, men även för vuxna finns samma problematik. Inomhusmögel är ett problem som visats öka risken att barn utvecklar allergier och blir mer känsliga för infektioner. Dålig luftväxling ökar risken för astma markant. En svensk studie av astma bland barn har visat att heltäckningsmattor, rökning och fuktfläckar i hemmet under barnets två första levnadsår är riskfaktorer för utveckling av astma (Forsberg et al, 1997). För en generell kunskapsöversikt hänvisas till Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2005, kap 13. Under perioden uppgav 6 % av föräldrar till barn som var 8 månader gamla att de levde i miljöer där man visste eller misstänkte att det fanns fukt eller mögel. Problemen uppges vara som störst i Kirseberg och i Rosengård där 12 % ansåg sig vara drabbade av fukt eller mögel i boendemiljön. Oxie, Limhamn och Västra Innerstaden tillhör de stadsdelar där den lägsta andelen barn rapporteras vara utsatta för fukt och mögel i hemmet (data från BVC-enkäten 2007). Dock bör det understrykas att det finns en viss snedrapportering eftersom de som äger sin bostad är mindre benägna att rapportera problem med fukt och mögel än de som bor i hyresrätt (Socialstyrelsen 2005.). Det finns också skillnader relaterade till föräldrarnas födelseland. För barn med minst en förälder född i Sverige uppger 95 % att det inte finns fukt- och mögelproblem i bostaden. Av de som är födda utomlands uppger 91 % detsamma (data från BVC-enkäten 2007). Samma mönster upprepas avseende ekonomiska skillnader och skillnader i utbildning. Arbetslösa föräldrar, lågutbildade föräldrar och föräldrar med problem att betala räkningar är mer utsatta för fukt och mögel i hemmet, enligt BVCenkätundersökningen. Många barnfamiljer bor i bostadsområden som byggdes inom det sk Miljonprogrammet, och som nu är så gamla att renoveringsbehovet börjar bli uppenbart. I Malmö finns vissa bostadsbestånd där underhållet varit kraftigt eftersatt, och många lägenheter är fuktoch mögelskadade. I området Herrgården på Rosengård har miljöförvaltningen tvingats till vitesförelägganden om renovering av över 700 kök och lika många badrum. Den bild av ett mycket begränsat problem med fukt och mögel i bostäder som ges via BVC-enkäterna kan således vara kraftigt missvisande. För vuxna saknas data på Skåne- och Malmönivå Störning från grannar Efter vägtrafikbuller är störningar från grannar den vanligast förekommande bullerstörningen i Sverige. Nationellt låg andelen som varje vecka störs av ljud från grannar år 2009 på 9 % (Socialstyrelsen 2009, s. 169). Andelen störda varierar i den nationella miljöhälsorapporten mellan flerfamiljs-/enfamiljshus och med byggnadsår. Boende i flerfamiljshus och hus som är byggda under åren då miljonprogrammen konstruerades är särskilt utsatta för störningar från grannar (Socialstyrelsen, 2001, s ). Bland dem som bor i hyresrätt har 21 % angett att de störs av grannar (ganska mycket, mycket, eller väldigt mycket), medan motsvarande siffra för dem som bor i villa eller bostadsrätt är 7 % (data från Folkhälsoenkäten 2008). Detta har konsekvenser för skillnader på stadsdelsnivå och mellan socioekonomiska grupper. 10

11 Figur 4. Besvärande ljud från grannar i olika stadsdelar i Malmö Har du de senaste 3 månaderna känt Dig besvärad av ljud från grannar? Källa. Data från folkhälsoenkäten Rosengård är den stadsdel där störst andel anger att de störs av ljud från sina grannar (Figur 4): 47 % har angett att de störs dagligen eller en gång i veckan. Förekomsten av sådan störning är som minst i Limhamn-Bunkeflo och i Oxie där 12 % uppgett att de störs av grannar dagligen eller någon gång i veckan. Skillnaden mellan Rosengård och Limhamn-Bunkeflo/Oxie kan delvis förklaras med hjälp av siffror över andelen som störs av grannar i olika boendetyp (data från Folkhälsoenkäten 2008). Dock bör man ha i åtanke att urvalet är litet vilket kan får skillnader att verka större än vad de egentligen är. Rapporterad störning är vidare en kombination av ljudnivån och individens sårbarhet, den senare kan t ex ökas av en socialt eller ekonomiskt belastad situation. Störande ljud från grannar är något som besvärar olika socioekonomiska grupper olika mycket i Malmö. Av de med svårigheter att betala sina räkningar upplever 34 % att de störs av sina grannar antingen dagligen eller en gång i veckan, medan 17 % av de utan ekonomiska problem anger det samma. Det finns också en viss skillnad mellan de som är födda i Sverige och de som är födda i utlandet. Av de född i Sverigea uppger 16 % att de störs antingen dagligen eller en gång i veckan medan motsvarande siffra för de utlandsfödda är 28 % (data från Folkhälsoenkäten 2008) Exponering för andras tobaksrök För en generell redovisning av kunskapsläget vad gäller effekter av miljötobaksrök på barns och vuxnas hälsa hänvisas till Miljöhälsorapporten 2003 och 2008 från Socialstyrelsen. Vad gäller rökvanor och därmed följande exponering för miljötobaksrök, finns en stark koppling till socioekonomiska förhållanden, t ex utbildningsnivå. Medan mindre än 10% av barn som har föräldrar med utbildning på universitetsnivå hade någon rökande förälder år 2003, var motsvarande siffra för barn vars föräldrar hade grundskoleutbildning eller kortare var knappt 35% (Socialstyrelsen 2005). Det finns stora skillnader vad gäller kvinnors rökvanor inom Malmö. Uppgifter i Medicinska födelseregistret från samtliga graviditeter mellan år i Malmö kan brytas ned på församlingsnivå (Figur 5). Störst är andelen som rökt under graviditeten i församlingarna Oxie, Fosie och Hyllie medan Kirseberg, Möllevången-Sofielund (ungefär samma område som stadsdelen Södra Innerstaden) och Västra Skrävlinge (ungefär samma område som stadsdelen Rosengård) följer tätt efter. Församlingarna S:t Petri, Slottsstaden, Limhamn och Bunkeflo är de med minst andel rökande gravida (personligt meddelande från Karin Källén, Arbets- och miljömedicin i Lund). Barns exponering för miljötobaksrök per stadsdel, som finns dokumenterad genom BVC-enkäten belyser också de tydliga skillnaderna som finns inom Malmö. Man ser också stora skillnader mellan barn vars föräldrar är födda i Sverige och barn vars föräldrar är födda utomlands (Figur 6). Barn vars föräldrar har svårt att betala räkningar (dvs. upplever ekonomisk stress), som bor i hyresrätt (till skillnad från villa/hus eller bostadsrätt) och eller är arbetslösa blir också mer utsatta för miljötobaksrök (data från BVCenkäten 99-07, barn 4 år). 11

12 Figur 5. Rökning under graviditet i Malmös församlingar mellan 2005 och 2009 Källa: data från Medicinska födelseregistret Figur 6: Exponering för miljötobaksrök för barn i Malmö vid 0-4 veckors ålder i relation till föräldrarnas födelseland Källa: BVC-enkäten , barn 4 år 12

13 1.2 MILJÖN KRING BOSTADEN Luftföroreningar Sambandet mellan luftföroreningar från främst trafik och uppvärmning) och hälsoeffekter har studerats i ett flertal studier och visat negativa hälsoeffekter relaterat både till korttids- och långtidsexponering mätt som partikelhalt, kvävedioxider och ozon. Bland de negativa hälsoeffekter som visats finns en ökad förekomst av astma, ökad förekomst av allergier, ett ökat antal akutbesök och sjukhusinläggningar, samt en ökning av dödsfall framför allt på grund av sjukdomar i lungor (inklusive lungcancer), hjärta och kärlsystem. Sammantaget ger epidemiologiska och mekanistiska studier ett mycket starkt stöd för ett direkt orsakssamband mellan exponering för luftföroreningar och negativa hälsoeffekter. Man har beräknat att luftföroreningar orsakar cirka 5000 förtida dödsfall per år i Sverige motsvarande 3-4 månaders kortare livslängd. På grund av intransport av luftföroreningar från kontinenten beräknas Skåne vara särskilt utsatt, med en beräknad kortare livslängd på i genomsnitt 10 månader i de skånska städerna och 7 månader på landsbygden (Forsberg et al, 2005). Det finns inga hållpunkter för säkra nivåer, vilket innebär att halten av luftföroreningar i den allmänna miljön bör hållas så låg som möjligt. För utförligare genomgång av kunskapsläget hänvisas till Miljöhälsorapport 2009 från Socialstyrelsen. Malmö stad har under många år gjort mätningar av luftföroreningar, vilket ger en god bild av hur problemen utvecklats över tiden (Figur 7). Halten av kvävedioxid har mer än halverats, från 42 till 18 µg/m 3, sedan mätningarna inleddes Partikelhalten 1 ligger relativt stabilt över tiden kring 18 µg/m 3 till skillnad från ozon som ökat sedan mätningarna inleddes 1992 (Miljöhälsorapport, 2008, s. 14). Under år 2010 uppmättes årsmedelvärden av ozon på mellan 44 och 52 µg/m 3 i Malmö. 2 Figur 7. Årsmedelvärden för kvävedioxid, ozon och partiklar i Malmö. Källa: Miljöförvaltningens rapport: Luftkvaliteten i Malmö Partiklar (PM 10 och PM 2,5) i stadsmiljö är en produkt av förbränning av t.ex. fordonsbränsle och slitage mot vägbanor, framför allt från dubbdäck. Partiklar har visats vara en bidragande orsak till sjukdom och dödlighet. luft/luftfororeningar/partiklar.4.76b b756 2b html 2 luftfororeningar/ozon.4.76b b7562b html 13

14 Det finns påtagliga skillnader i halten av luftföroreningar mellan olika stadsdelar med de högsta medelvärdena i Centrum och i Södra Innerstaden och betydligt lägre i Oxie och Limhamn-Bunkeflo (Miljöhälsorapport för Malmö, 2008, s ). Andelen i befolkningen som exponeras över beslutade miljömål/generationsmål skiljer betydligt mellan stadsdelarna (Figur 8). Figur 8. Beräknad exponering för kvävedioxid (NO2) respektive partiklar (PM10) i relation till riktvärden för miljöarbetet (Källa: Miljöhälsorapport för Malmö 2008) 14

15 1.2.2 Trafikbuller Trafikbuller kan ha negativa effekter på människor välbefinnande och kan påverka hälsan genom att sömn och återhämtning störs. Vidare tyder mycket på en ökad risk för hjärt- kärlsjukdom vid höga nivåer. I riket som helhet har andelen som rapporterar störning av trafikbuller ökat (Miljöhälsorapport 2008 från Socialstyrelsen; för generell översikt över kunskapsläget se även denna rapport). Detta mönster ses också i de skånska folkhälsoenkäterna: Mellan 2004 och 2008 ökade andelen kvinnor som angav störning i hemmet av buller från vägtrafik från 13 till 17% och andelen bland män från 11 till 16%. Det finns klara skillnader mellan stadsdelarna i Malmö vad gäller hur stor andel som rapporterar besvärande trafikbuller (Figur 9). Störst andel anger att de blir störda av trafikbuller i Södra Innerstaden och i Centrum där 44 % respektive 40 % uppger att de blir störda antingen dagligen eller en gång i veckan (data från Folkhälsoenkäten 2008). Figur 9. Störning av vägtrafikbuller i Malmös olika stadsdelar Har du de senaste 3 månaderna känt dig besvärad av vägtrafikbuller? Hur mycket man blir störd av trafikbuller varierar påtagligt mellan olika bostadstyper. Av de som bodde i hyresrätt hade 31 % angett att de har svårt att somna och 32 % att de blir väckta dagligen, varje vecka eller mer sällan. För de som bodde i bostadsrätt var motsvarande siffra 21 % och 22 % och för de som bodde i villa 12 % och 16 % (ibid.). Tydliga socioekonomiska mönster går att urskilja vad gäller upplevd störning från trafikbuller. Bland högre tjänstemän, såväl kvinnor som män, var andelen som ansåg sig vara besvärade av trafikbuller som lägst i jämförelse med övriga grupper såsom icke-facklärda och facklärda arbetare. De grupper där högst andel angav att de var besvärade av buller var förtidspensionerade och arbetslösa kvinnor och män (Rosvall et al, 2009, s. 62). En större andel av de som var födda utomlands angav sömnsvårigheter på grund av trafikbuller än infödda svenskar. Av de utlandsfödda uppgav 28 % att de hade svårt att somna och 30 % att de blev väckta dagligen, varje vecka eller mer sällan till följd av trafikbuller. Bland dem som var födda i Sverige angav 17 % att de hade svårt att somna och 20 % blev väckta (ibid.). Även de som upplevde ekonomisk stress angav i högre utsträckning att de var besvärade av trafikbuller än de som inte levde med sådan stress. 3 Av de med ekonomisk stress uppger 33 % att de har svårt att somna och 35 % att de blir väckta dagligen, varje vecka eller mer sällan till följd av trafikbuller medan motsvarande siffra för övriga var 18 % och 21 % (ibid.). Källa: data från Folkhälsoenkäten Här bör påpekas att urvalet kan snedvrida resultatet något då de med ekonomisk stress (dvs. svårighet att betala räkningar) utgör en liten del av materialet. Dock är skillnaderna av anmärkningsvärd storlek 15

16 Figur 10. Trivsel i bostadsområdet, i förhållande till uppmätta bullernivåer Källa: Miljöhälsorapport för Malmö 2008, s. 44. Rapporterad störning av buller beror inte enbart på den faktiska ljudnivån, utan påverkas också av individens störningskänslighet och sårbarhet. Den bullermodellering som just genomförts för Malmö stad bör kunna ge vidare information om hur bullernivåerna skiljer mellan stadsdelarna. Modellerade trafikbullernivåer har visats vara sammanlänkade med trivsel i bostadsområdet. I områden med höga bullernivåer rapporterar de boende att de trivs i mindre utsträckning än i de boende i områden i Malmö som är mindre utsatta för buller (Figur 10). Buller tycks påverka trivselnivån mest för de som bor i lägenhet och mindre för de som bor i villa, vilket visas i figuren nedan (Miljöhälsorapport för Malmö, 2008, s. 43). Trivsel i förhållande till bostadstyp tas upp vidare nedan under punkt Naturvärden Tillgång till gröna områden av god kvalitet är viktig för rekreation och avkoppling och för den dagliga fysiska aktiviteten. För barn har en positiv effekt på motorisk utveckling visats. En studie av tillgången till naturvärden nära bostaden i Skåne indikerade att den var sämre för personer födda utanför Sverige och med ekonomiska problem, samt boende i hyresrätt. Men betydelsen av tillgång till naturvärden för trivsel och fysisk aktivitet var större för de som bodde i hyresrätt jämfört med de som bodde i eget hus (Björk et al, 2008). I denna studie ingick dock inte stadskärnorna i de större skånska städerna. Mycket talar för att tillgång till naturvärden är positivt för hälsan. I Storbritannien har de inkomstrelaterade skillnaderna i hälsa visats vara betydligt mindre i områden god tillgång till naturvärden jämför med områden med dålig sådan tillgång (Mitchell et al, 2008). För en utförligare översikt hänvisas till Emmelins och Östergrens rapport till kommissionen (Kunskapssammanställning avseende sambandet mellan den byggda miljön och hälsa). 16

17 Den självrapporterade tillgången till grönområden i Malmös olika stadsdelar visas i Figur 11. Många malmöbor, 92%, har tillgång till ett grönområde inom 300 meter från bostaden, vilket är i nivå med städer som Oslo och Reykjavik och betydligt högre än Göteborg med 68 %. Men grönytan per invånare är liten, 67 m 2. I Oslo finns tio gånger så stor grönyta per invånare och i Göteborg nästan fem gånger så mycket (Miljöhälsorapport för Malmö 2008, s. 48). Rimligtvis påverkar grönytans storlek dess rekreationsvärde. Figur 11. Rapporterad tillgång till naturvärden med avseende på stadsdelar Malmö Finns det något grönområde (större park eller liknande) eller skogsområde inom 5-10 minuters gångavstånd från där Du bor? Källa: data från Folkhälsoenkäten TRIVSEL I OMRÅDET Hemmet/bostadsområdet är tillsammans med arbetsplatsen/skolan, vårt viktigaste sociala sammanhang. Där umgås vi, är fysiskt aktiva och återhämtar oss. Det finns stora skillnader i trivsel i bostadsområdet mellan olika stadsdelar: Trivseln är som minst i Rosengård där 23 % i undersökningen angett att de inte trivs och på andra och tredje plats kommer Södra Innerstaden med 11 % och Fosie med 10 % som inte trivs där de bor. I Västra Innerstaden har endast 1 % uppgett att de inte trivs i sitt bostadsområde och 2 % i Limhamn-Bunkeflo, Husie och Oxie (data från Folkhälsoenkäten 2008). Skillnaden på trivseln i bostadsområdet mellan olika typer av boende är också tydlig i materialet. Som störst är trivseln i villor och radhus (1 % trivs ej) medan de som bor i hyresrätt trivs mindre (9 % trivs ej). Skillnaden i trivsel mellan olika boendetyper är betydligt mindre då det finns god tillgång till naturvärden nära bostaden (se avsnitt 1.2.3; Björk et al 2008). Detta talar för en betydande potential vad gäller strukturella insatser för goda bostadsvillkor för breda grupper. En viss skillnad ser vi även då vi delar upp materialet i utlandsfödda och icke utlandsfödda eftersom de förra trivs sämre (8 % trivs ej) jämfört med de senare (3 % trivs ej) (ibid.). De personer i undersökningen som lider av ekonomisk stress uppger att de trivs sämre i sina bostadsområden i 17

18 Malmö (12 % trivs ej) än de som inte känner av någon sådan stress (3 % trivs ej). Även bland arbetslösa är trivseln mindre än bland sysselsatta, 7 % respektive 3 %. Beträffande utbildningsnivå sågs inga större skillnader (ibid.). Trivsel bör rimligen ses som sammanlänkat med upplevd trygghet. För siffror över trygghet i området, se delrapporten Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Malmö (Rosvall et al, 2011). 1.4 MILJÖ I FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Förskolans inomhusmiljö Fukt och mögel Förekomst av mögel rapporterades av nära 4 % av de förskolor i Malmö som deltog i enkäten. Ungefär var sjätte förskola uppgav att de hade eller hade haft problem med fukt i sina lokaler (data från enkäten Miljömedicinsk bedömning av Malmös förskolor). Städning När enkäten gjordes fanns i stadsdelarna Centrum, Kirseberg och Södra Innerstaden en hög andel kommunala förskolor med brister i städningen, i jämförelse med övriga stadsdelar. Skillnaden berodde framför allt på att de flesta kommunala förskolorna i dessa tre stadsdelar städade lokalerna varannan dag, istället för varje dag som är det rekommenderade (Stroh et al, 2010, s.14). God städning av lokaler där barn vistas är en viktig del av ett arbete för en bra inomhusmiljö (ibid., s. 9). Buller Mer än hälften (52 %) av Malmös förskolor rapporterade ett aktivt bullerförebyggande arbete inomhus. Aktivt bullerförebyggande arbete förekom mindre frekvent i Husies, Södra Innerstadens och Limhamn-Bunkeflos förskolor (Stroh et al, 2010, s. 14; data från Miljömedicinsk bedömning av Malmös förskolor) Skolans inomhusmiljö Störning från andra barn Höga ljudnivåer i skolan kan störa taluppfattning och koncentration vilket därmed kan påverka inlärningen negativt. I en studie av svenska barns hälsa från konstateras att 19 % av tillfrågade 12-åringar i Skåne besvärats flera gånger i veckan den senaste månaden av oljud från andra barn i skolan eller på fritidshem, vilket är ungefär i nivå med vad som rapporteras för hela riket (18 %) (Yrkes- och miljömedicinska kliniken, 2006, s ). Trivsel för barn i skolan Av Malmös sjätteklassare uppgav 91 % år 2009 att de trivdes i skolan (Malmö stads välfärdsredovisning, 2010, s. 41). Skillnaderna mellan olika stadsdelar är marginella överlag och likaså skillnaderna mellan pojkar och flickors trivsel i skolan. Den stadsdel där lägst andel uppger att de trivs i sexan är Södra Innerstaden med 85 %. Flickor tycks trivas som bäst i Västra innerstadens skolor där 96 % trivs och som sämst i Södra Innerstadens skolor där 81 % trivs. I Rosengårds och Hyllies skolor har man den högsta andelen som trivs. Där trivs 94 % av pojkarna i sexan medan Husie har minst andel som trivs med 84 % nöjda pojkar (Malmö stads välfärdsredovisning 2010, s. 41). Buller i skolan Vid arbetsmiljöverkets inspektioner av ett antal skolor i Fosie i Malmö kontrollerades det förebyggande arbetet mot buller och hur man upplevde bullernivåerna i skolan. Inspektörerna kunde i flertalet skolor konstatera att lokalerna upplevdes som bullriga och att man i vissa fall hade satt upp bullerdämpande plattor dock utan att först ha gjort genomgripande ljuduppmätningar och kontrollerat vilka frekvenser som behövde sänkas mest (Arbetsmiljöverket, ISM , s. 16). Fukt och mögel i skolan Det saknas en översikt över fukt- och mögelproblematik i Malmös skolor. Men Arbetsmiljöverket har nyligen genomfört inspektioner av skolor och förskolor i stadsdelen Fosie och resultaten därifrån kan bidra med en inblick i hur läget kan vara i staden. Enligt arbetsmiljöverkets inspektion saknades i de flesta fall protokoll från obligatoriska ventilationskontroller trots att skolorna måste få dessa utförda och protokollförda. I vissa fall konstaterades att ventilationssystemen stängs av när det är lov och att man inte utvärderar ifall systemen behöver förändras eller anpassas efter ombyggnationer. Problem med ventilationen kan leda till astma eller allergier för dem som regelbundet vistas i lokalerna (Arbetsmiljöverket, ISM , s. 17). Under Arbetsmiljöverkets inspektion i Fosie uppmättes i flertalet grundskolor och förskolor fuktnivåer som kan orsaka tillväxt av mikroorganismer. Arbetsmiljöverket krävde i sin granskning att man ska försöka spåra källan till fuktnivåerna och försöka bedöma risken för att man drabbas av ohälsa till följd av fuktskadorna (Arbetsmiljöverket, ISM , s. 5). Resultaten av inspektionerna talar för att man inom kommunen borde se över rutinerna vad gäller skolans inomhusmiljö. 18

19 1.4.3 Utemiljön vid förskolor och skolor Luftföroreningar Barns exponering för luftföroreningar i Malmö i hemmet och i skolan beror mycket på var de bor, vilket i sin tur samvarierar med familjens socioekonomiska ställning. (Chaix et al, 2006).Om ett barn bor i ett hus där de boende har generellt lägre inkomstnivåer så är barnet mer utsatt för luftföroreningar än ett barn i ett hus med högre medelinkomst. Samma mönster är tydligt vad gäller skolan. Halterna av luftföroreningar (mätt som NO 2 ) är högre vid de skolor där barn med låg socioekonomisk status skolor går än vid de skolor i vilka barn med generellt hög socioekonomisk status går (ibid.). Modelleringar av kväveoxider som gjorts för förskolor och grundskolor i Malmö visar att högst halter finns i Centrum, Kirseberg, Södra Innerstaden och Rosengård (Figur 12). Lägst är nivåerna i Oxie, Limhamn-Bunkeflo och Hyllie. Figur 12. Genomsnittsliga halter (årsmedelvärde) av kväveoxider vid förskolor och skolor i Malmös olika stadsdelar. 19

20 Buller Bullerstörning i skolor och förskolor kommer inte bara från barnens egna aktiviteter, utan också från den omgivande miljön, framför allt från trafiken. Figur 13 visar modellerade bullernivåer för samtliga grundskolor och förskolor i Malmös olika stadsdelar under år Störst andel skolor och förskolor med bullernivåer som överskrider det rekommenderade riktvärdet på 55 decibel (db(a); dygnsmedelvärde vid fasad) finns i Södra Innerstaden, Rosengård, Husie och Fosie. De stadsdelar där störst andel klarar riktvärdet är Hyllie, Västra Innerstaden och Oxie. Figur 13. Bullernivåer vid samtliga förskolor och skolor i Malmös olika stadsdelar Förskolornas utemiljö gårdens kvalitet Av de 211 förskolor som deltog i den miljömedicinska bedömningen angav 38 % att de inte hade en gård som är barnvänlig. Inte så förvånande uppgav förskolorna i centrala delar av Malmö fler negativa aspekter av utomhusmiljön än de som ligger i stadsdelarna i Malmös ytterområden (Stroh et al, 2010, s. 18). Förskoleenkäten visade även tydligt den stora betydelse som stadens olika parker har för barnens tillgång till natur och större lekytor. 20

21 1.5 MÖJLIGA ÅTGÄRDER PÅ KOMMUNAL NIVÅ Den fysiska planeringen, som styrs av kommunen, är avgörande för bostadens inre och yttre miljö. Bostadens utformning, avsaknad av bullerstörning, god sociala kontaktytor, närhet till naturvärden, samt hur lätt och tilltalande det är att dagligen skaffa sig tillräcklig motion, har betydelse för befolkningens hälsa. Genom fysisk planering kan man i varierande grad påverka människors miljö i och omkring bostäder, skola och förskola. Hälsorisker i och omkring bostaden i Malmö är fördelade så att de sannolikt ger betydande bidrag till skillnaderna i hälsa mellan sociala grupper i Malmö. För föräldrar, särskilt för de kvinnor som har mindre tillgång till andra sociala rum, och för barn i skolåldern, är trångboddhet sannolikt en särskilt stor belastning. Åtgärder mot trångboddhet, samt åtgärder för att lindra konsekvenserna av den framstår som mycket angelägna. Utvecklingsarbete och forskning kring effekter av trångboddhet, effektiviteten av olika strategier för att åtgärda den och möjliga åtgärder för att minska konsekvenserna av trångboddhet, framstår som ett eftersatt och viktigt område. För att undvika målkonflikter mellan å ena sidan behovet av förskolor och skolor i barns närområde och, å andra sidan, behov av god och hälsofrämjande utemiljö i förskolor och skolor krävs en långsiktig och medveten samhällsplanering Vad gäller luftföroreningar alstras de delvis i staden, främst av vägtrafik, men intransporten från kontinenten är också betydande. Möjliga åtgärder har diskuterats i en särskild rapport till Miljöförvaltningen i Malmö (Kristensson, 2011). En bullerpolicy har utarbetats för Malmö stad. Med tanke på den omfattande störningen är det angeläget att den får fullt genomslag. 21

22 2. Arbetsmiljö Dålig arbetsmiljö förstärker sociala skillnader i hälsa medan goda förhållanden kan ha motsatt effekt. För generell kunskapsöversikt hänvisas till Edling C, Nordberg G, Albin M, Nordberg M (redaktörer): Arbets- och miljömedicin Dåliga arbetsförhållanden kan, enligt aktuella finska studier, ha en betydande effekt på arbetsförmåga och risk för sjukpension vilket drabbade framför allt för låginkomsttagare som grupp, men även specifikt kvinnor. En alltför hög arbetsbelastning, fysiskt eller mentalt, påverkade individers arbetsförmåga från medelåldern fram till pensionsåldern negativt (von Bonsdorff et al, 2011). Sjukpensioneringar på grund av kroppslig funktionsnedsättning hade starka samband med tungt fysiskt arbete samt exponering för farliga ämnen framför allt bland män. Sjukpensioneringar till följd av psykisk funktionsnedsättning hade samband med låg kontroll i arbetet. I relation till dessa arbetsmiljöfaktorer hade den förvärvsarbetandes egna beteenden och levnadsvanor i denna studie en förvånande liten betydelse för risken att sjukpensioneras (Leinonen et al, 2011). En rad faktorer har klart visats vara relaterade till god respektive dålig arbetshälsa. Fördelning av dem för olika socioekonomiska grupper finns beskriven i nationell statistik (Arbetsmiljöverket och SCB). Specifikt för Malmö är uppgifterna mer begränsade. I största möjliga mån redovisas dock siffror för Malmö i följande avsnitt. 2.1 ARBETE OCH ARBETSLÖSHET Förvärvsfrekvensen, dvs. andelen av den arbetsföra befolkningen som är sysselsatt, var 78 % i Sverige medan den i Malmö var 64 % år Även inom Malmö är skillnaderna påtagliga med stadsdelar som Husie med 77 %- förvärvsfrekvens och Rosengård med en frekvens på 39 % (Malmö stads välfärdredovisning 2010, s ). Det finns en skillnad mellan mäns och kvinnors förvärvsfrekvens generellt, både i landet och i Malmö. Svenska kvinnor har en lägre förvärvsfrekvens än män, 76 % respektive 80 %, och Malmö är inget undantag från det mönstret. År 2008 noterades en förvärvsfrekvens på totalt 64 % och uppdelat efter kön: 62 % för kvinnor och 65 % för män. Men denna könsskillnad varierar i de olika stadsdelarna. I Västra Innerstaden fanns ingen könsskillnad, båda könen låg på 76 %. I Rosengård var skillnaden störst, med en förvärvsfrekvens på 33 % av kvinnorna och 44% av männen i arbetför ålder. Bland invandrare var förvärvsfrekvensen cirka procentenheter lägre än bland dem som var födda i Sverige, både totalt i Malmö och i de olika stadsdelarna. Störst skillnad mellan de två grupperna fanns i Oxie och Limhamn-Bunkeflo där 81 % av de som är födda i Sverige och 42 % av de utlandsfödda var sysselsatta (ibid.). Utbildning har stor inverkan på människors möjlighet att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Når man inte målen inom matematik, engelska och svenska eller svenska som andraspråk är man inte behörig att komma in på gymnasiet, och därefter blir det svårt att få arbete eller studera vidare. I Malmö stads välfärdsredovisning synliggörs stora skillnader mellan högstadieskolor i olika stadsdelar gällande behörigheten att söka till gymnasiet. De stadsdelar som har flest skolor med hög andel behöriga är Limhamn-Bunkeflo och Västra Innerstaden. De bäst presterande skolorna i detta avseende är Velanderskolan och Slottstadens skola i Västra Innerstaden, Bergaskolan i Limhamn-Bunkeflo och Lorensborgsskolan i Hyllie. Rosengård har i genomsnitt lägst andel behöriga i sina skolor. De sämst presterande skolorna är Rosengårdsskolan och Örtagårdsskolan i Rosengård, Munkhätteskolan i Fosie och Nya Stenkulaskolan i Södra Innerstaden (Malmö stads välfärdsredovisning 2010, s ).Av Malmös gymnasieelever var det år 2009 totalt 69 % som fullföljde sina gymnasiestudier inom fyra år. Det nationella snittet är 76 % (Malmö stads välfärdsredovisning 2010, s. 41). Arbetslöshet och anställningsotrygghet ger negativa effekter på en persons ekonomiska förutsättningar, men även på vederbörandes möjlighet till integration och social gemenskap, samt hälsa. Långvarig arbetslöshet tenderar att förstärka de negativa hälsoeffekterna (Malmö stads välfärdsredovisning 2010, s. 27). För vidare uppgifter kring hälsoeffekter av arbetslöshet, se särskild rapport till Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö av Urban Janlert. Färsk statistik från Arbetsförmedlingen (Tabell 2) visar att av de 14.4 % som var öppet arbetslösa och/eller sökande i program med aktivitetsstöd i december 2012 i Malmö var 8,6 % öppet arbetslösa och 3,3 % långtidsarbetslösa (mer än sex månaders arbetslöshet). 22

23 Tabell 2. Arbetslöshet och relaterade siffror från Malmö, december Källa: Ungdomsarbetslösheten som andel av den arbetsföra befolkningen i Malmö var år 2010 lägre än genomsnittet för riket i helhet och genomsnittet för Skåne. I Malmö var 4,6 % av ungdomar mellan år arbetslösa jämfört med 4,8 % i Sverige och 4,7 % i Skåne. Generellt sett var ungdomsarbetslösheten låg i större städer och i städer med stora lärosäten, troligen eftersom många i det aktuella åldersspannet studerar ( Utlandsfödda Malmöbor är också i högre grad än Malmöbor födda i Sverige oroliga att bli av med sitt arbete. Sammantaget har 24 % av de förvärvsarbetande utlandsfödda som svarat på Folkhälsoenkäten 2008 angett att de är ganska eller mycket oroliga att bli av med jobbet. Av de som är födda i Sverige är det 9 % som uppgett detsamma (ibid.). De som är förvärvsarbetande och upplever ekonomisk stress är en grupp som generellt sett skiljer sig påtagligt från övriga när det gäller arbetsrelaterade frågor i Folkhälsoenkäten Denna grupp uppger i större utsträckning än övriga att de är rädda att förlora arbetet, att den arbetsplats de för närvarande arbetar på inte är den de önskar arbeta på i framtiden, samt att de inte har det yrke de önskar ha i framtiden. De som upplever ekonomisk stress tycks ha sämre flexibilitet i arbetet än övriga eftersom de i högre grad anger att de har svårt att anpassa arbetet om de känner sig hängiga, har värk eller är förkylda. En större andel av denna grupp än bland övriga anger även att de har svårt att stanna hemma från arbetet om de blir sjuka, samt att de oftare går till jobbet än övriga trots att de borde sjukanmäla sig (data från Folkhälsoenkäten 2008). 2.2 ANSTÄLLNINGSFORM Otrygga anställningsförhållanden i form av timanställning, tidsbegränsad anställning eller hot om att förlora arbetet är internationellt generellt förknippad med en högre risk för försämrad hälsa. Effekterna verkar dock vara svagare i Skandinavien än i andra typer av välfärdssystem. Studier från Danmark och Finland talar för att det för den grupp som har både dåliga utsikter på arbetsmarknaden och otrygga anställningsförhållanden finns det negativa hälsoeffekter även i Skandinavien. Der är oklart om den underliggande orsaken till dessa samband är otryggheten i sig eller en ansamling av ogynnsamma arbetsvillkor för dessa personer (Kim et al, 2011). Den vanligaste anställningsformen i Malmö är fast anställning, vilket 68 % av de förvärvsarbetande i Folkhälsoundersökningen 2008 uppger att de har. Därefter kommer egna företagare som utgör nära 10 %. Arbetstagare med mindre säkra anställningar (timanställda, vikarieanställda) utgör tillsammans 12,5 % (data från Folkhälsoenkäten 2008). Förvärvsarbetande kvinnor i Malmö är i mindre utsträckning egna företagare (8 %) än männen (16 %). Kvinnor är däremot i större utsträckning timanställda (9 %) och vikarieanställda (5 %) än männen (för vilka motsvarande siffror är 4 % respektive 2 %) (ibid.). Det finns tydliga skillnader mellan stadsdelarna i Malmö vad gäller anställningsform (Figur 14). 23

24 Figur 14. Anställningsform avseende Malmös stadsdelar Vilken är din nuvarande anställningsform? Källa: data från Folkhälsoenkäten 2008 De Malmöbor som är födda i Sverige är i något högre grad fast anställda (75 %) än de som är utlandsfödda (64 %) medan andelen egna företagare är i stort sett lika stor inom varje grupp (cirka 12 %). Invandrare i Malmö har i större utsträckning osäkra anställningar (25 %) än infödda svenskar (15 %) (ibid.). Andelen egna företagare är störst bland de som bor i villa eller radhus och andelen fast anställda är högre bland de Malmöbor som bor i villa eller radhus och bostadsrätt än bland de som bor i hyresrätt (ibid.). 2.3 OHÄLSODAGAR OCH FÖRTIDSPENSIONERING Sjukfrånvaron skiljer sig mellan män och kvinnor och olika yrkeskategorier, både med avseende på antal och längd av sjukskrivningarna. Arbetsmiljöverkets statistik visar att mellan mars 2009 och mars 2010 sjukskrev sig uppskattningsvis 5,6 % av de förvärvsarbetande i Sverige till följd av besvär de ådragit sig i arbetet 6,7 % av kvinnorna och 4,7 % av männen (Arbetsmiljöverket 2010:4, s. 10). Skillnaderna mellan könen kan till viss del förklaras av graviditetsrelaterade besvär och samma mönster återfinns i alla yrkesgrupper. Sjukskrivning under graviditet har i en norsk studie visats kunna reduceras om relevant anpassning vidtas på arbetsplatsen (Kristensen et al 2008). Sannolikheten att bli sjukskriven har en tydlig koppling till kvalifikationsnivå och arbetets karaktär (Figur 15). Ju högre utbildningsnivå som krävs inom ett yrke desto mindre är risken för sjukskrivning. Inom service- och omsorgsyrken, där kvinnor arbetar, finns höga relativa sjukskrivningstal (130 per 1000 anställda; Försäkringskassan, 2011, s. 11). De vanligaste orsakerna till sjukskrivningar bland både män och kvinnor är sjukdomar i rörelseorganen, vilka utgör en tredjedel av sjukskrivningarna i Sverige. Mer än dubbelt så många kvinnor som män blir sjukskrivna till följd av psykiska sjukdomar, vilken följaktligen är den näst vanligaste orsaken till sjukskrivning bland kvinnor. Den näst vanligaste orsaken till sjukskrivningar bland män är skador. Möjliga orsaker till skillnaderna mellan könen vad gäller sjukskrivningar beskrivs vidare under

25 Figur 15. Antal påbörjade sjukskrivningar (>14 dagar) per 1000 anställda män och kvinnor inom respektive yrkesgrupp Källa: Försäkringskassan, 2011:17, s. 12. Lokala uppgifter över sjukskrivningsmönster är ej tillgängliga för Malmö. Däremot framgår av Försäkringskassans statistik att antalet personer i Malmö med sjukersättning har mellan 2006 och 2011 minskat från till medan antalet som har aktivitetsersättning ökat från 473 till 643 år 2011 ( 2.4 ARBETSOLYCKSFALL Den näringsgren som har störst antal anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro som följd är inom näringsgrenen Tillverkning och utvinning, energi och miljö, där 734 olyckor rapporterades under 2010 inom Skåne. Av dessa var 593 av dem drabbade män. Vård och omsorg är den näringsgren som har näst flest olyckor med 686 olyckor i Skåne under 2010, varav 615 av fallen gällde kvinnor. Den högsta olycksfallsrisken fanns inom transportarbeten där 16 fall per 1000 förvärvsarbetande rapporterades, tätt följt av byggverksamhet med 14 per 1000 och tillverkning och utvinning, energi och miljö med 11 per 1000 (Arbetsmiljöverket 2011:2, s. 29). Under år 2010 rapporterades 1053 arbetsolycksfall i Malmö med sjukfrånvaro som följd, varav 632 bland män och 421 bland kvinnor. Antalet rapporterade arbetssjukdomar i Malmö var under samma år 384 till antalet. Men när det gäller arbetssjukdomar drabbades fler kvinnor än män 172 var män och 212 kvinnor. Malmös siffror över arbetsskador och arbetssjukdomar per 1000 förvärvsarbetande år 2010 överensstämmer med genomsnittet för Skåne (Arbetsmiljöverket 2011:2, s. 31). 2.5 ARBETSLIVSLÄNGD Skillnaderna är stora i arbetslivslängd 4 mellan olika yrkeskategorier. Yrkeskategorierna med kortast arbetslivslängd för både män och kvinnor är typiska arbetaryrken med lägre yrkeskrav som innehåller fysiskt påfrestande och tunga arbetsmoment (Figur 16a,b). Bland yrken med längst arbetslivslängd finner vi enbart tjänstemannayrken, oftast med mångåriga akademiska studier, både vad gäller kvinnor och män (Kadefors och Wikman, 2012, s. 8). Genrellt har kvinnor i Sverige en kortare arbetslivslängd än män. Kvinnor förlorar som grupp 3,3 år av arbetslivet medan män går miste om 2,5 år. 4 Antal år som en person som ej byter yrke kan förväntas arbeta med samma verksamhet efter det man fyllt 35 år fram till pensionsåldern utan att förtidspensioneras eller långtidssjukskrivas fram till pensionen 25

26 Figur 16 a. Förlorade arbetsår inom olika yrkeskategorier, män Källa: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, 2009, s. 14. Figur 16 b. Förlorade arbetsår inom olika yrkeskategorier, kvinnor Källa: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, 2009, s