Hur har du det egentligen, vi vet att många är utsatta för våld och hot, har du känt dig hotad? Har du blivit slagen?

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET NCK N_~TIONELLT CENTRUM FOR KVINNOFRID Förslag på rutinfrågor om våld Kvinnor berättar mycket sällan spontant att de har utsatts för våld, men studier visar att de allra flesta inte har något emot att få frågor om detta. Frågan kan ställas på olika sätt. Här nedan följer några exempel på frågor som har visat sig fungera väl. Det viktiga är att frågan ställs, att man talar med patienten/klienten i enrum och att den som frågar har beredskap för att ta emot svaret. Därför ska det finnas lokalt förankrade handlingsplaner och rutiner för detta. Många uppskattar om det framgår att alla patienter/klienter tillfrågas och att anledningen är att våld mot kvinnor är ett omfattande folkhälsoproblem med stark negativ inverkan på hälsan. Ibland kan det vara lämpligt att börja med mer allmänna frågor om en persons förhållande till sin partner innan man ställer mer direkta frågor om våld. Både direkta eller indirekta frågor fungerar. Exempel på frågor: Jag vet inte om det är ett problem för dig, men många av dem vi träffar i arbetet har upplevt våld i sina relationer. Vi har därför börjat fråga alla rutinmässigt om detta. Har du blivit utsatt för våld av någon i din familj? Eftersom många av de kvinnor jag träffar i mitt arbete lever med någon som skadar eller hotar dem, frågar jag alla om övergrepp. Har du blivit utsatt för fysiskt eller psykiskt våld? Det är vanligt att kvinnor har erfarenheter av att bli utsatta för våld och hot och det ger effekter på hälsan, därför brukar vi fråga alla om detta. Är det okej? Har du blivit slagen, hotad eller utsatt för något som skulle kunna skada dig? Har någon tvingat dig att göra saker du inte vill genom att slå, hota eller kränka dig? Känner du dig kontrollerad eller förnedrad av din partner? Har någon tvingat dig till sexuella handlingar mot din vilja? Är du rädd för någon i din omgivning? Hur har du det egentligen, vi vet att många är utsatta för våld och hot, har du känt dig hotad? Har du blivit slagen? Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet arbetar på uppdrag av regeringen med att höja kunskapen på nationell nivå om mäns våld mot kvinnor, våld i samkönade relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck. I NCK:s kunskapsbank finns forskning och etiarenhetsbaserad kunskap tillgänglig genom ämnesguider, presentationer av forskare, publikationer från myndigheter samt litteraturtips. NCK:s driver också Kvinnofridslinjen , Sveriges nationella stödtelefon för våldsutsatta kvinnor och deras anhöriga. Läs mer på NCK:s webbplatser: ww.kvinnofridslinjen.se

2

3 ji Socfalstyrelsen Att upptäcka och ställa frågor om våld i nära relationer Personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten måste ha kunskaper om och förmåga att se tecken på våld i nära relation. Det är också viktigt att känna empati, ställa frågor och samtala med den som utsatts för våld på ett respektfullt och etiskt sätt. Tidspress, begränsad kunskap, attityder och inte minst det faktum att många kvinnor väljer att inte berätta om eller förnekar det som hänt bidrar till svårigheten att upptäcka våldsutsatthet. Det är därför avgörande att personal inom hälso- och sjukvården och handläggare i socialtjänsten har kunskap och förmåga att se tecken på och konsekvenser av utsatthet för våld i nära relationer. Därför rekommenderar Socialstyrelsen socialtjänsten och hälso- och sjukvården att erbjuda personal fortbildning om våld i nära relationer, i syfte att upptäcka våldet. När ska man fråga om våld på rutin? Socialstyrelsen rekommenderar att rutinmässiga frågor om våld ställs av hälso- och sjukvården för kvinnor som uppsöker mödrahälsovård psykiatrisk vård Socialstyrelsen rekommenderar också att frågan om våld i nära relationer tas upp i alla ärenden inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Varje verksamhet gör etiska awägningar och säkerställer att det finns kunskap om att fråga samt en beredskap för att ta hand om svaret. FREDA-bedömningsmetoder att upptäcka våld FREDA är standardiserade bedömningsmetoder tänkta att användas i socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer. De består av tre instrument och en manual om hur instrumenten ska användas. Forskare på Stockholms universitet har utvärderat bedömningsmetodema FREDA. Kortfrågorna ska upptäcka våld, men i fyra verksamheter för ekonomiskt bistånd ställdes de bara till knappt tre procent av klienterna. Hälften svarade att de var utsatta för våld och av dem var hälften män. Genom att använda FREDA-beskrivning och farlighetsbedömning upptäckte sju verksamheter för våldsutsatta att de saknade vissa insatser. Flertalet klienter svarade att FREDA tog upp saker som de inte tidigare hade talat med socialarbetarna om. Uppdraget att utvärdera FREDA kommer från Socialstyrelsen. Läs hela rapporten på Stockholms universitets webbplats Utvärdering av FREDA-bedömninqsmetoder i arbetet med våldsutsatta Tecken på våld kan vara tydliga eller diffusa Ibland kan omgivningen lägga märke till tecken på att en person kan ha utsatts för våld. Ofta finns dock inga tydliga tecken, eller så kan de stå för något annat. En del av symtomen kan dessutom överlappa med symtom på en sjukdom eller funktionsnedsättning, men om man är uppmärksam och har kunskap om våld så ökar sannolikheten för att upptäcka våldsutsatthet Tecken på fysiskt och/eller psykiskt våld kan vara tydliga som: sår blåmärken frakturer brännskador och mer diffusa som: sömnstörningar psykosomatiska problem depression eller ångest omsorgsbrister. Flera skador som förekommer samtidigt, både delvis läkta och nya, kan vara tecken på våld. Om patientens berättelse om hur de uppkommit inte överensstämmer med skadorna finns det anledning att misstänka våld. Att ställa frågor om våld i nära relationer När frågor om våld ska ställas inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är det betydelsefullt hur och under vilka omständigheter frågan ställs. Några viktiga förutsättningar för att en verksamhet ska kunna ställa frågor om våld är att: Utskriftsdatum: 8 mars 2016 Sida 1 av 2

4 ji Socialstyrelsen Att upptäcka och ställa frågor om våld i nära relationer veri<samheten har en rutin för hur frågeproceduren går till personalen har utbildning i hur man frågar om våld personalen ställer frågan i en för patienten/klienten trygg miljö personalen inger förtroende veri<samheten har rutiner för vart patienten/klienten kan hänvisas inom organisationen eller till annan veri<samhet. Många som utsätts för våld ser sig inte själva som våldsutsatta och tänker kanske inte på våldet som misshandel, övergrepp och våldtäkt. När man ställer frågor om våld är det därför viktigt att använda konkreta ord, exempelvis slag och knuffar. Det är också betydelsefullt att personalen fokuserar på den våldsutsattas egen upplevelse genom att använda uttryck som "blivit rädd", "varit med om något obehagligt", "gjort dig illa" och så vidare. Detta är några exempel på direkta frågor: Har någon slagit, sparkat, skrämt eller gjort dig illa? Jag ser att du har ett blåmäri<e på armen, hur fick du det? Jag undrar lite, är det något som har hänt dig? Har det hänt att du känt dig rädd för någon? Känner du dig trygg där du bor nu? Känner du dig säker med din partner? Det kan vara smärtsamt att redogöra för våldsamma händelser och därför kan samtalet behöva ta tid. Det underfättar om man redan från början försöker sätta upp en ram för samtalet, bestämmer hur lång tid som finns till förfogande och när uppföljningen ska ske. I vissa fall kan den våldsutsatta behöva få information om olika handlingsalternativ på en gång, till exempel få kontakt med en kurator eller olika insatser inom socialtjänsten, eller få veta hur man gör en polisanmälan. Ibland behöver den våldsutsatta få hjälp med att ta sådana kontakter. I Våld - Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer kan du läsa mer om att fråga om våld. Att ställa frågor om sex och sexuella övergrepp Frågor om sex och sexuella övergrepp kan dels vara svåra att ställa, dels mycket känsliga och smärtsamma för kvinnan att svara på. Därför kan det vara lämpligt att awakta i samtalet tills en trygg relation har etablerats innan man ställer frågor av typen: Har din partner någonsin tvingat dig att ha sex när du inte velat själv? Har din partner någonsin tvingat dig att utföra sexuella handlingar som du inte har velat? Anmälningsskyldighet för barn Myndigheter vars veri<samheter berör barn och unga (samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsveri<samhet, socialtjänsten och kriminalvården) har en lagstadgad skyldighet att genast anmäla till socialnämnden om de i sin veri<samhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Detsamma gäller även för dem som är anställda hos sådana myndigheter. (14 kap. 1 Sol). Samma skyldighet gäller enligt bestämmelsen även dem som är veri<samma inom yrkesmässigt bedriven enskild veri<samhet som berör barn och unga. Det gäller även annan yrkesmässigt bedriven enskild verf<samhet inom hälsooch sjukvårdens eller socialtjänstens område. Ideella föreningar som genom avtal med kommunen utför insatser enligt Sol omfattas också av anmälningsplikten. Detsamma gäller för frivilligorganisationer som bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt 7 kap. 1 Sol. Publikationer om anmälningsskyldighet Socialstyrelsen har år 2013 gett ut en vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsplikt och ansvar för barn som far illa eller riskerar att fara illa, som ett stöd för hälso- och sjukvårdspersonal och tandvårdspersonal när det gäller anmälningsskyldigheten. Socialstyrelsen har även publicerat en handbok. om att anmäla oro för barn som ett stöd till anmälningsskyldiga och andra anmälare. Till handboken finns en särskild folder till anmälningsskyldig personal. Utskriftsdatum: 8 mars 2016 Sida 2 av 2

5 FREDA-beskrivning Råd för användning FREDA-beskrivning är främst tänkt som ett underlag för samtal om det våld som förekommit och bedömningen av behov av hjälp och skydd. Det kan användas både för att beskriva det våld som förekommit innan den utsatte fått insatser och för att undersöka våldssituationen efter insats. I första hand ska professionell och klient gå igenom FREDA-beskrivning tillsammans. Om klienten ber att få fylla i instrumentet själv är det upp till den professionella att bedöma om och var detta är lämpligt. Det är generellt sett inte lämpligt att skicka hem instrumentet med klienter som har en pågående kontakt med förövaren. Oavsett hur frågorna fylls i är återkopplingen till den våldsutsatta viktig. FREDA-beskrivning är tänkt att användas i verksamheter där man redan har fastställt att en kvinna har utsatts för våld och där personalen har våldskompetens och är förberedd på att möta och hantera våldsproblematik. I samband med FREDA-beskrivning är det viktigt att berätta om de rutiner och möjligheter som verksamheten har för att ge stöd och skydd till våldsutsatta. Om det framkommer att ett barn kan ha utsatts för eller bevittnat våld eller andra övergrepp av en närstående ska nämnden inleda en utredning om barnets behov av stöd och hjälp (jfr 6 kap.i SOSFS 2014:4). Beskrivningen väcker starka känslor Såväl prövningen som uppföljningen av FREDA-beskrivning visar att intervjun ofta fungerar som en "ögonöppnare" för kvinnorna såväl som för de professionella. Att gå igenom omfattningen av våldshandlingar ger en tydlig bild av våldsutsattheten. Att beskriva en svår situation kan medföra starka minnesbilder och känslor som behöver få uttryckas direkt efter att frågorna besvarats. Det är därför viktigt att det finns gott om tid för samtalet och att uppföljande samtal planeras i direkt anslutning till intervjun. Om det finns behov av att dela upp genomgången av våldet med FREDA-beskrivning på flera tillfällen finns det inga hinder att göra det. Förbered exempel på olika slags våld De våldshandlingar som finns med i FREDA-beskrivning är inte formellt definierade. Under samtalet med den våldsutsatta kan man behöva exemplifiera vad som kan menas med de olika slags våld. Personalen i den verksamhet som använder FREDA-beskrivning kan tillsammans gå igenom vad som kan vara relevanta exempel på olika våldshandlingar. Erfarenheter från prövningarna tyder på att frågor om sexuellt våld är särskilt svåra att ställa. Det gör det extra viktigt att personalen som ska arbeta med FREDA-beskrivning har förberett sig på vilka exempel som kan illustrera vad som avses med sexuellt våld. Detsamma gäller materiellt och ekonomiskt våld. Om den professionella får indikationer på att ett visst slags våld är särskilt relevant för en klient behöver bilden kanske fördjupas. FREDA-BESKRIVNING SOCIALSTYRELSEN

6 Kompetens om våld nödvändig God kompetens kring våld och våldutsatthet behövs för användningen av FREDA-beskrivning. Detta betonas av verksamma som prövat att använda FREDA-beskrivning i reguljär praktik. Av särskild vikt för FREDAbeskrivning är förståelse för den process som det innebär att söka hjälp och eventuellt påbörja en uppbrottsprocess från situationen som våldsutsatt. I forskning om kvinnors uppbrott från våldsutsatthet förefaller möjligheten att kunna se sin utsatthet, och konsekvenserna för en själv och för eventuella barn, variera vid olika tidpunkter. Betydelsen av "timing" verkar vara stor i arbetet med våldsutsatta. Om en professionell försöker övertyga en person om dennes våldsutsatthet vid "fel" tidpunkt kan det i vissa fall stärka bandet till våldsutövaren [10, 16]. Det är alltså av vikt att bedöma om och när en våldsutsatt person och stödet till denne skulle kunna främjas av att gå igenom våldets karaktär och omfattning med FREDA-beskrivning. Man kan tänka sig att den professionella i ett tidigt skede berättar att man har tillgång till FREDA-beskrivning och att klienten genom denna metod kan fä möjlighet att beskriva sin utsatthet i detalj för sig själv och den professionella. Man kan nämna att detta är en omvälvande upplevelse för många som vid rätt tidpunkt kan ge kraft till en eventuell uppbrottsprocess och att den våldsutsatta själv far avgöra om och när tiden är rätt för att beskriva utsatthetens karaktär. När man ställer frågorna om barnen i FREDA-beskrivning är det viktigt att vara särskilt förberedd och använda det egna omdömet. Det beror på att frågorna har ändrats respektive förts in efter att prövningen av instrumenten i FREDA genomfördes. FREDA-BESKRIVNING SOCIALSTYRELSEN 2

7 FREDA-beskrivning I / l i I FREDA-beskrivning Ärende Handläggare Datum _ När i ärendet görs denna FREDA-beskrivning? 0 Före insats C I anslutning till avslutad insats O En tidefteravslutadinsats (angenärinsatsenavslutades ~ FREDA-beskrivning för våldsutsatta är en intervju som genomförs tillsammans med klienten. Syftet är att ge en beskrivning av det våld som klienten utsatts för av en närstående. Intervjun innehåller ett antal påståenden om olika former av fysiskt och psykiskt våld som klienten ska ta ställning till samt frågor om våldets följder för den utsatta och våld mot barn och husdjur. Kryssa för vem som utsatt klienten för det våld som denna intervju gäller. Nuvarande Före detta Förälder/ Slåktind Annan, ej partner partner föräldrar sfäktingar släkting - vem? - vem? - vem? - vem? (Om klienten blivit utsatt av flera personer kan en FREDA-beskrivning göras för varje person.) Bestäm tillsammans med klienten den tidsperiod som gäller for våldet i denna intervju. Ange tidsperioden exempelvis i är, månader eiler dagar. När var senaste våldshändelsen?... :.... I i I! f I I / 3 FREDA-BESKRIVNING SOCIALSTYRELSEN

8 -:,:-- ;; FREDA-beskrivning Psykiskt våld och hot Gå igenom följande påståenden om psykiskt våld och hot. Be klienten att ta ställning till om hon eller han blivit utsatt för detta under den tidsperiod intervjun gäller. Har den person som kry<:.sacs oi.,an Aldrig Nagon gang Upprep;::i.de ganger I. Sagt att du är tokig eller dum 2. Sagt att du är ful eller värdelös 3. Kontrollerat eller haft synpunkter på ditt utseende (t.ex. kläder, smink) 4. Ignorerat dig som om du inte fanns till 5. Anklagat dig för sina problem 6. Anklagat dig för sitt beteende 7. Visat ilska över hur du sköter sysslorna hemma (t ex. matlagning, städning) 8. Skrikit åt dig 9. Kallat dig fula ord I O. Hotat dig med blicken eller med gester 11. Påpekat att du aldrig skulle klara dig utan honom/henne/dem 12. Anklagat dig för att flirta eller att ha ett förhållande med någon annan 13. Anklagat dig för lögner 14. Varnat dig för att lämna relationen I 5. Terroriserat dig per telefon 16. Skickat dig hotfulla e-post-meddelanden eller sms 17. Spridit elakt skvaller om dig ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~- 18. Hotat med att avslöja saker som du inte vill att andra ska veta om dig 19. Kontaktat olika personer för att la information om dig 20. Iakttagit eller förföljt dig 21. Stulit eller tjuvläst din post 22. Besvärat dig på din arbetsplats 23. Kontrollerat alla pengar 24. Kontrollerat dina tider och tvingat dig att redogöra för var du hållit hus 25. Krävt att du håller dig hemma 26. Kontrollerat eller begränsat din kontakt med din släkt eller dina vänner 27. Kontrollerat eller begränsat dina telefonsamtal 28. Hindrat eller förbjudit dig att gå till skolan eller att arbeta FREDA-BESKRIVNING SOCIALSTYRELSEN 4

9 .. FREDA-beskrivning Upprepade Har d ( n person 'io m kr-yss;it<; o\lan Aldrig N:'tgon gång g/i.ngi:! r 29. Hindrat dig från att få mat eller att sova 30. Krävt sex oavsett om du vill eller inte 31. Hindrat dig från att söka sjukhusvård när du behövt det 32. Låst dig inne 33. Kastat saker, bankat eller sparkat på väggar; dörrar eller möbler 34. Spottat på dig 35. Hotat med att skada andra du bryr dig om 3 6. Hotat med att slå dig 37. Hotat dig med kniv eller annat farligt föremål 38. Hotat att döda dig 39. Hotat personer i din omgivning 40. Skadat personer i din omgivning 4 I. Vandaliserat ditt hem Totalt Fysiskt och sexuellt våld Gå igenom följande påståenden om fysiskt och sexuellt våld. Be klienten att ta ställning till om hon eller han blivit utsatt för detta under den tidsperiod intervjun gäller. H<tr den pe-rson :o;om krrqt,;; O\lan Alci 1 ij; N.\ _~nn gang Upprt p.,d~ ganger 42. Knuffat dig 43. Hållit fast dig 44. Skakat dig 45. Kastat saker på dig 46. Vridit om din arm 47. Nypt eller rivit dig 48. Dragit dig i håret 49. Slagit till dig med handflatan på armarna eller på kroppen SO. Tagit stryptag på dig SI. Slagit till dig med handflatan i ansiktet eller på huvudet 5 FREDA-8ESKRIVNING SOCIALSTYRELSEN

10 FREDA-beskrivning Har den person som krr,sats O'lan Aldrig Nagon gang Uppr<"'p<lde gang~r 52, Slagit dig med knytnäven på annama eller på kroppen 53. Slagit dig med knytnäven I ansiktet eller på huvudet 54. Sparkat dig på armarna eller på kroppen 55. Sparkat dig i ansiktet eller på huvudet 56. Slagit dig så hårt i ansiktet att du blödde eller fick blåmärken 57. Slagit dig så hårt på kroppen att du blödde eller fick blåmärken 58. Bundit dig 59. Bränt dig med cigarett eller annat föremål 60. Slagit dig med ett föremål 61. Stuckit dig med vasst föremål 62. Försökt kväva dig 63. Knivskurit dig 64. Försökt döda dig 65. Tvingat dig till sexuella handlingar mot din vilja (t ex samlag. samlagsliknande akter) 66. Gjort dig väldigt illa när ni haft sex (t ex varit våldsam, skadat dina bröst eller ditt könsorgan, etc.) 6 7. Gett dig skador som krävde omplåstring 68. Gett di_g_ skador som krävde akutvård 69. Gett dig skador som krävde sjukhusvistelse Totalt FREDA-BESKRIVNING SOC/ALSTYRELSEN 6

11 .. FREDA-beskrivning 70. Anser du att det våld du utsatts/utsätts för, 0 I s är farligt för din psykiska hälsa? Ringa in den siffra som stämmer i ditt fall. Inte farligt Mycket farligt 71. Anser du att det våld du utsatts/utsätts 0 I för, är farligt för ditt liv? Ringa in den siffra som scämmer i ditt fall. Inte farligt Mycket farligt 72. Hur rädd är du för personen som 0 I utsatt/utsätter dig för våld? Ringa in den siffra som scämmer i ditt fall. Inte rädd Mycket rädd 73. Har du någon kontakt med den person som utsatt dig för våld? NejO JaD - Om ja, beskriv hur: Har du bam som bor hemma och är under 18 år? Nej D (Fortsätt med fråga 79) Ja D 75. Har barnet/barnen sett, hört eller märkt våldet eller våldets följder? Nej D Ja, vid enstaka tillfälle D Ja, vid upprepade tillfällen D 76. Om barnet/barnen bevittnat våld, hur har de vanligtvis reagerat? (Ange I för det vanligaste sättet barnet reagerat på, 2 för näst vanligaste osv.) Barn I Kön Ålder Gråtit och skrikit förtvivlat.... Rusat till en förälder..... Klamrat sig fast vid en förälder... Stannat i rummet "förstelnad" av skräck... Försökt dra bort eller skrikit åt föräldern att sluta... Gömtslg... Ust In sig i ett annat rum... Skrikit från ett annat rum... Försökt gå emellan och avstyra bråket... Ringt eller gått till någon annan och bett om hjälp Gått hemifrån... Något annat Har den som utsatt dig för våld: Hotat att utsätta barnet/barnen för våld! Ja D Nej D När hände det senast! Utsatt barnet/barnen för våld! Ja D Nej D När hände det senast! Hotat att ta barnet/barnen ifrån dig? Ja D Nej D När hände det senast? 78. Har du själv: Hotat att utsätta barnet/barnen för våld? Ja D Utsatt barnet/barnen för våld! Ja D Hotat att ca barnet/barnen ifrån din partner! Ja D Nej D Nej D Nej D När hände det senast! När hände det senast? När hände det senast? 79. Har eller har du eller din närstående haft något husdjur? Om ja, har den/de som ucsatt dig för våld: Hotat att utsätta husdjur för våld? Ja D Nej D När hände det senast? Utsatt husdjur för våld! Ja D Nej D När hände det senast? 80. Har du själv: Hotat att utsätta husdjur för våld! Ja D Nej D När hände det senast! Utsatt husdjur för våld! Ja D Nej D När hände det senast! 7 FREDA-BESKRIVNING SOCIALSTYRELSEN

12 8 - ~..