Älvdalens kommun i omvärlden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Älvdalens kommun i omvärlden"

Transkript

1 2 s kommun i omvärlden 2.1 Ortsstruktur Detta kapitel beskriver s kommun i ett omvärldsperspektiv, med särskild fokus på och. Kapitlet behandlar befolkningsutveckling, näringsliv, service och sysselsättningsmönster. I samband med 19-talets kommunsammanslagning blev kommunerna, och nya s kommun. ligger i nordvästra delen av s kommun, som till ytan är en av Dalarnas största men till folkmängden den tredje minsta av kommunerna ( och är mindre). Avstånden är stora och transportinfrastrukturen är bristfällig. fjällen och Sälenfjällen är dock Sveriges bäst tillgängliga fjällområden och har besökare inte bara från Stockholm utan även från södra Sverige, Finland, Osloregionen, Danmark och även övriga EU-länder. Från s kommuncentrum i söder till de två församlingarna och i norra kommundelen är avstånden stora, 8-12 km. s och s roll som basorter är av mycket stor betydelse för att den omfattande turismen i Fjäll och närliggande anläggningar ska fungera, vilket är viktigt för den svenska rese- och turismnäringen, samt för den regionala- och nationella ekonomin. Ytterligare turistiska områden som både breddar utbudet och behöver och som basorter är Sveriges senaste nationalpark Fulufjället, Njupeskär (Sveriges högsta vattenfall), och Grövelsjöfjällen. Tromsö Kiruna Bodö Rovaniemi Mo i Rana Kemi Luleå Oulu Skellefteå Kajaani s kommun Umeå Trondheim Östersund Kuopio Vaasa Joensuu Ålesund Jyväskylä Sundsvall s kommun Tampere Pori Bergen Lahti Turku Helsinki Uppsala Oslo Stavanger Stockholm Kristiansand Göteborg Kommunbefolkning Århus Odense Øresundsregionen km km Figur 2.1. är beläget i den södra delen av Sveriges glest befolkade fjällvärld. Samtidigt är denna fjällvärld den bäst tillgängliga från storstadsregionerna2 8 Befolkning/km Norrköping Linköping Ålborg Esbjerg Figur 2.2. Befolkning per kvadratkilometer i mellersta Sverige. och ligger i ett påtagligt glest befolkat område med attraktiv fjällnatur3

2 2.2 Befolkningsutveckling dämpades påtagligt genom etableringen av Fjäll, men fortsatt befolkningsminskning har skett sedan 198 med viss accentuering efter Befolkningsförlusten leder till minskade skatteintäkter för s kommun, under 22 motsvarade ca 5 miljoner kronor, av totala ca 18 miljoner kronor under bara ett år, och för de senaste åren motsvarande 75 miljoner5. Jämförbara tätorter har haft relativt positiv befolkningsutveckling bl. a. Sälens tätort, som hänger samman med turismen i Sälenfjällen. Även små, kulturhistoriskt attraktiva tätorter nära arbetsmarknadsstödjepunkter som och har haft god befolkningsutveckling. Periferiorter utan offensiva turistiska satsningar har samtidigt förlorat stora delar av sin befolkning. Befolkningen i Dalarna är starkt koncentrerad till / och Siljansbygden. Fjällkommunerna, samt angränsande Härjedalen har avsevärt mindre befolkning. Engerdal kommune, på norska sidan gränsen, med 1 55 invånare präglas av stora avstånd och spridd bebyggelse. Samtliga kommuner i regionen har liksom flertalet landsbygdskommuner i landet haft befolkningsminskningar under de senaste fem åren. Kvinnounderskott råder i flertalet av kommunerna, till följd av begränsade, mansbetonade arbetsmarknader4. och församlingar hade under tiden mycket negativ befolkningsutveckling, till följd av omstruktureringar i de skogsbaserade näringarna och inom gruv- och mineralnäringarna. Etableringen av Fjäll år 1968/69 gav emellertid kraftigt förbättrade förutsättningar, särskilt för men i väsentlig grad även för. har således haft viss befolkningstillväxt , varefter svag minskning skett. s befolkningsminskning Befolkningsförändring /69 togs Fjäll i bruk Figur 2.5. och hade en mycket negativ befolkningsutveckling Fjälls etablering gav positiva effekter för befolkningsutvecklingen, särskilt för och i väsentlig grad även för. Utvecklingen börjar nu åter vika nedåt3 Kommunbefolkning Tätortsbefolkning Förändring % ökning 3-6% ökning -3% ökning -3% minskning 3-6% minskning 6-9% minskning > 9% minskning >3% 1% - 3% -1% - +1% -3%- -1% -7%- -3% <-7% Äl vd ale ns Vemdalen +31 ko Norge m m un Sälen Siljans- bygden Sälen km 5 km Figur 2.3. Kommunbefolkning ytproportionellt redovisat i resp. kommunhuvudort. Befolkningsutveckling redovisad i färg, visar att s kommun har en allvarligt negativ befolkningsutveckling3 Figur 2.4. Befolkningsminskningen i Dalarna sker i hela länet och även i periferiorterna i angränsande län. Kartan visar befokningsförändringen i tätorter mellan åren 1995 och 23 9

3 2.3 Näringsliv Näringslivsförutsättningarna är mycket olika i regionen. s kommun har sedan 196-talet förlorat merparten av sin sysselsättning inom skogsbruket (som mekaniserats), gruv- och mineralnäringen, vattenkraftsutbyggnden samt tillverkningsindustrin 4. Det närliggande Bergslagsområdet har av tradition betydande tillverkningsindustri och har trots omfattande strukturomvandling med stora befolkningsförluster klarat att vidareutveckla/bibehålla betydande industrisysselsättning. s grannkommun har framgångsrik tillverkningsindustri och dessutom betydelsefull sysselsättning inom turismen. Turismen är särskilt betydelsefull sommartid, men också vårvintertid genom Vasaloppet, som dessutom har betydelse för s kommun (Evertsberg och ) och s kommun (Sälen). Den offentliga statistiken visar ej turismens andelar separat, men dessa avspeglas bäst av Handel och Tjänster 6. Turismen är motorn i ekonomin. Av kommunens skatteintäkter 23 på 198 Mkr kom 8 Mkr från turismen i --Grövelsjöområdet plus Mkr i s församling. Totalt skapar turismen sysselsättning för ca 75 personer till kommunen. Av hela kommunens arbetskraft har 26% sin sysselsättning genom turismen. För den norra delen, --Grövelsjöområdet, är andelen ännu högre - hela 8% är beroende av turismen för sin sysselsättning 7, 8, 9. Stiftelsen Fjäll har här bidragit med ett starkt varumärke och fungerat som dragare och investerare i marknadsföring. Det finns idag rund 15 företag i --Grövelsjöområdet 4, de allra flesta fåmansföretag och direkt eller indirekt beroende av turismen. Detta innebär att - - Grövelsjöfjällen har den absoluta merparten av kommunens turismarbetstillfällen, medan centralorten har små andelar. Påtagliga skillnader råder således mellan kommunens olika delar. församling kan anses som en av väldigt få i Sveriges inland där förutsättning för en långsiktigt hållbar utveckling finns. Det beror huvudsakligen på den väl utvecklade turismen. Näringslivets inriktning 22 Sverige Stora delar i främst tillverkning, energi jord- och skogsbruk bygg handel tjänster, krediter myndigheter, utbildning, hälsovård Figur 2.6. Näringslivets sammansättning i kommunerna i regionen. Pajdiagrammen är placerade på kommunhuvudorten och är ytproportionella med antal sysselsatta. Vid jämförelse mellan tillverkningssektor (tillverkning, energi) och offentligsektor (myndigheter, utbildning och hälsovård) kan man utläsa om en kommuns näringsliv är i balans vad gäller arbetsmarknad. s kommun har en påtagligt liten tillverkningssektor, vilket av tradition är en stor mansdominerad bransch och leder till att fl ertal män söker arbete i bland annat 3

4 2.4 Turism Turismgästnätterna i regionen har de påtagligt största volymerna i s och i s kommuner, vilket i realiteten innebär Sälenfjällen resp fjällen. 95 % av s gästnätter är i /området. (Därför har i figuren nedan cirklarna för dessa kommuner flyttats till turistområderna.) Vinterturismen är särskilt stor i Sälenfjällen, som är Sveriges största vinterturismområde. Sommarandelarna i Sälenfjällen är dock mycket låga idag. fjällen har också stora vinterandelar men har klart större sommarturismandel än Sälenfjällen, vilket antyder intressanta potentialer för fortsatt utveckling. Se figurer sid 18. Siljansbygden har stora turistiska volymer sommartid. Antalet kommersiella gästnätter är dock betydligt lägre än i fjällanläggningarna 4. Det faktum att områden med omfattande vinterturism och sommarturism gränsar till varandra innebär att potentialer föreligger avseende resurssamordning av olika slag. Inom sommarturismen i fjällregionen konkurrerar främst med Lapplandsfjällen. Åre och Sälen satsar numera även på sommarturism, men ligger fortfarande på betydligt lägre andelar än. De turistiska resorna till/från området går idag till huvuddel med bil. Tågtrafiken och flygtrafiken har dock betydande potentialer ifall s roll som knutpunkt utvecklas. Tågtrafikens roll stärks ytterligare vid skärpta miljökrav på framförallt vägtrafik. Flygtrafiken får betydelse främst för högbetalande grupper och vid längre avstånd. Trender inom turismen: Vi gör hellre flera kortare resor än få längre, mätt i avstånd. Resan blir kortare, mätt i tid (mer weekendresande). Vi kräver större innehåll i resan, mer att göra. Vi kräver större tillgänglighet, kortare tid att ta oss till resmålet. ca ca 72 Härjedalen Antal gästnätter och säsongsvariation 23 hotell, stugbyar, vandrarhem per kommun med minst 5 anläggn 5' 25' Sälen 5' jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec km Skidturismen är områdets basnäring. Barnfamiljer är Fjälls viktigaste målgrupp Figur 2.7. har en stor marknadsandel av både vinter- och sommarturismen i Sverige. Statistiken gäller gästnätter på kommersiella anläggningar (hotell, stugbyar och vandrarhem). Övernattning i fritidshus och privat uthyrning ingår ej i denna statistik 3 11

5 Vintersäsong Sommarsäsong Sälen har idag en dominerande roll för vinterturismen i Dalarna, närmast följt av fjällen. Beläggningen i är störst i mars, nära följt av februari, januari och april. December har ungefär hälften så stor beläggning och november ligger mycket lågt. hade under säsongen 3/4 59 skiddagar, vilket innebär fjärde mest i hela landet. Skiddagar är ett mått på hur många som vistas i skidanläggningen. De olika typerna av liftkort omräknas till skiddagar där ett veckokort antas motsvara sex skiddagar. fjällen har ett betydande antal gästnätter under sommarsäsongen och skiljer sig genom detta från flertalet Skandinaviska fjällområden. Fjällvandrare, orienteringsklubbar, fisketurister, etc är viktiga grupper. Den attraktiva golfbanan, 2 km från centrum, har medfört att även golfare är en betydelsefull kategori för sommarsäsongen. Juli har högst beläggning följt av augusti, september och juni, medan oktober och maj har mycket låg beläggning. Sammantaget för året har maj, oktober och november lägst beläggning. Härjedalen Härjedalen Riksgränsen Antal gästnätter vintersäsong 23 hotell, stugbyar, vandrarhem per kommun med minst 5 anläggn Antal gästnätter sommarsäsong 23 hotell, stugbyar, vandrarhem per kommun med minst 5 anläggn Kiruna 15 5 Hemavan/Tärnaby Luleå 5 maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr Umeå Åre Sollefteå Vemdalen/ Klövsjö Sundsvall Sälenfjällen Sälen Sälen Karlstad Stockholm Malmö Figur 2.8. Vinterturismen och dess fördelning över månaderna november - april. Kommersiella gästnätter per kommun3 12 Antal skiddagar 3/4 Hofor Göteborg Figur 2.9. Antal skiddagar i svenska anläggningar11 Aves km Figur 2.. Sommarturismen och dess fördelning över månaderna maj - oktober. Kommersiella gästnätter, per kommun3

6 2.5 Samhällsservice Tillgång till samhällsservice är grundläggande beståndsdelar i en levande region. För, och s kommun är avstånden stora och befolkningsunderlagen små till flera viktiga servicefunktioner. Länsdelssjukhus finns i, medan s kommun och övriga kommuner i regionen inte har några egna sjukhus utan endast vårdcentraler. har akutvårdscentral med ambulansservice. Länssjukhus finns i. Den mest kvalificerade specialistsjukvården finns i Uppsala. Högre utbildning finns närmast i / samt i. Större utbud finns i Uppsala och Stockholm. har vuxenutbildning på orten. Skolorna i och har sammantaget 92 resp 143 elever från förskola till åk nio (läsåret 24-25). Närmsta gymnasieskola ligger i. har dessutom en folkhögskola med särskild inriktning på turism med 25 boende elever. Äldre- och serviceboende samt tandläkarmottagningar finns i både och. Apotek och vårdcentral finns i. Polisen och tullen har en station i. Konsum och ICA finns i och även en säsongsöppen ICA i Fjäll. I finns nu endast Konsum kvar sedan ICA slog igen 22. tätort sedd mot sydost med sjön/västerdalsälven i bakgrunden Läns- och länsdelssjukhus Vårdcentral Högskola/ Universitet Polis I s kommun Gymnasieskola Folkhögskola Grundskola 1-9 Apotek Livsmedelsbutik Polis centrum km Figur Samhällsservicen i regionen I finns flera viktiga servicefunktioner 13

7 2.6 Sysselsättning och arbetspendlingsmönster Arbetspendling K v i n n o r, - 1 k m Sysselsättningsgraderna i området ligger under rikssnitt både för kvinnor och för män, se vidstående figurer. För kvinnor har särskilt och (i Norge) låga förvärvsfrekvenser, men även ligger under rikssnitt. För män ligger och strax under rikssnitt, medan, samt norska ligger klart under respektive rikssnitt. Jämfört med Bergslagen är sysselsättningen bättre i fjällkommunerna, särskilt för kvinnor. Detta hänger till stor del samman med turis men. Sysselsättningsgrad Arbetspendlingsströmmarna mellan kom Kvinnor, 22 jämfört med rikssnitt munerna i området visar att har stor >5% över -1% 3-5% -1-3% betydelse i arbetsmarknadssystemet både för 1-3% -3-5% -5-7% - 1% kvinnor och för män. >-7% under Statistik saknas för pendling mellan för km samlingar. och synes dock vara Figur Sysselsättningsnivå för kvinnor (efter korrigering för antalet ett påtagligt isolerat arbetsmarknadsområde. studenter)3 Restiderna till centralorten är alltför långa för att medge arbetspendling. Restiderna till den långväga kompletterande arbetsmarknaden är ännu längre, vilket innebär att vare sig centralorten eller stärker upp s och s arbetsmarknader. Därför är det av stor vikt att satsa på en så stark differen tierad arbetsmarknad som möjligt inom -Grövelsjöområdet km Figur Kvinnors arbetspendling mellan kommuner3. Avståndet mellan och å ena sidan och och å den andra är för stort för dagspendling Arbetspendling Män, - km Sysselsättningsgrad Män, 22 jämfört med rikssnitt >5% över 3-5% 1-3% - 1% 2 3-1% -1-3% -3-5% -5-7% >-7% 4 5 km Figur Sysselsättningsnivå för män (efter korrigering för antalet studenter) km Figur Mäns arbetspendling mellan kommuner3. Avståndet mellan och å ena sidan och och å den andra är för stort för dagspendling

8 2.7 Kompetensförsörjning med högre utbildade Utbildningsnivå män Utbildningsnivå kvinnor > 22% 18% 22% 16% 18% 14,9% 16% Kompetensförsörjningen är en långsiktigt Rikssnitt: 14,9 mycket viktig strategifråga, särskilt för att 12% 14,9% klara konkurrenskraften i befintligt näringsliv 9% 12% 7% 9% och för att förnya näringslivet. Detta gäller < 7% även turismföretagen i norra Dalarna som har svårt att rekrytera rätt kompetes. Bättre till 6,1% gänglighet till högre utbildning och bredare arbetsmarknad och attraktivitet för färdigut bildade är angelägna frågor för kommunen. Ett karaktäristiskt mönster för hela Sverige är att storstäder och länscentra, tillika utbild ningscentra har fler högutbildade än rikssnitt, medan övriga kommuner, särskilt i periferin, ligger under och mycket under rikssnitt.,, och har ut bildningsnivåer för kvinnor strax under riks snitt, medan ligger ytterligare under rikssnitt och mycket under rikssnitt. Figur s kommun har mycket låga andelar högre utbildade. Andelen högre Statistiken på den norska sidan är inte 3 jämförbar, men ligger ungefär genom- utbildade kvinnor är betydligt lägre än rikssnittet snittligt för kommunerna inom den närmaste Rekryteringen till högskoleutbildning är delen på norska sidan. hög för universitets- och högskoleorterna, Högskolan i Dalarna har lång erfarenhet av men är betydligt lägre för periferiorterna, till turismutbildning och ett stort internationellt stor del beroende på långa restider till utbildnätverk som rör både forskning och utbildningsorterna. ning. Utbildningsprofilen inom turistområdet s kommun har mycket låg rekryteär internationell med tyngdpunkt på destinaring till högre utbildning. tionsutveckling och marknadsföring. UtLångsiktig kompetensförsörjning kräver bildningen genomförs i nära samverkan med förbättrad rekrytering till högre utbildning turistnäringen i Dalarna. I samarbete med tuför kommunen och dessutom satsningar på ristföretagen i Sälen har en Coop-utbildning att rekrytera färdigutbildade, såväl med som utvecklats där studenterna kan kombinera utan ursprung från kommunen. En positiv högskoleutbildning med säsongsarbete under konsekvens av Tre Toppar kan bli en stärkt vintern. En utveckling av turistnäringen i efterfrågan på kompetens av mera varierat Kommunens enda gym-området kommer att ge högskolan slag, vilket kan öka kommundelarnas attraknasieskola ligger i Älvdai Dalarna bättre möjligheter att utveckla tutionskraft, särskilt för yngre. len ristutbildningen med fler samverkande parter. Distansutbildning har under de sista åren blivit en allt viktigare del av utbildningsväsendet. Sådana möjligheter finns givetvis också i norra Dalarnas glesbygd km > 22% 18% 22% 15% 18% 13,1% 15% Härjedalen Härjedalen Rikssnitt: 13,1 % 13,1% 7% % 5% 7% < 5% 3,7% km Figur Andelen högre utbildade män är påtagligt mycket lägre än rikssnitt för hela regionen3 HÖGSKOLENYBÖRJARE Antal per inv år >14 12, ,5-12,5,9-11,5 Riksnitt:,9 -,9 8,5 - <8,5 s kommun km Figur Övergång till högre utbildning är starkt kopplat till tillgängligheten tilll utbildningar och studietraditionen i hemmet. s kommun har mycket låga andelar högskolenybörjare3 15

9 2.8 Transportinfrastruktur goda. kan utvecklas till gemensam transportknutpunkt, där såväl järnvägstrafiken som flygtrafiken får en stärkt roll med effektiv bussmatning till såväl fjällen, via Rv, som Sälenfjällen via Vasaloppsvägen (-Sälen). Region Siljans kommuner och företagen i dessa kommuner ställer sig tillsammans med fjällanläggningarna i Sälen bakom denna satsning på knutpunkt. Detta är betydelsefullt också för att klara en långsiktigt hållbar turismnäring. / är för tillgängligheten starkt beroende av riksväg, / - - / Fjäll. Huvuddelen av gästerna i regionen kommer idag med bil eller med buss. Fjäll betjänas av långfärdsbussar från de stora stadsregionerna. Anslutningsbussar samt ordinarie länstrafik transporterar turister mellan järnvägsstation och Fjäll. För länstrafiken innebär det ett resandetillskott som stärker busstrafiken för hela -Grövelsjöområdet. Anslutningstrafik sker också via flygplats. Denna har dock urholkats pga av nu rådande osäkerhet kring flyglinjens drift. Potentialen att utöka anslutningstrafiken bedöms som fjäll 25 Fjätervålen E14 Röros Vemdalen Sundsvall Flygplats E Göteborg, ca 58 km från Sälen E4 Oslo Uppsala 5 km Karlstad E18 Örebro Figur Övergripande vägnät, järnvägsnät och flygplatser i mellarsta Sverige norra om Mälardalen 16 Stockholm, ca 46 km från Figur 2.2. Avstånd i kilometer mellan orterna i nordvästra Dalarna NORGE Järnvägsstation Stockholm

10 Vemdalen mot 311 Funäsdalen mot Norge E14 31 Hede 314 Vägstandard Europavägar, riksvägar och primära länsvägar 84 Hastighet > m 8 - m 31 NORGE Vägbredd E km/tim 9 km/tim km/tim 5 km/tim <8m Sälen E E18 Sala Uppsala Upprustning av Rv är dock på gång13: Förbifart Sala. Planerad start 26, klart 28. Mötesfri väg (2+1) i ny sträckning. Länsgräns-. Ombyggnad av befintlig väg till mötesfri väg (2+1). Planerad start 26 med en första etapp (-). Cirkulationsplats i. Punktåtgärd. Sannolikt 26 eller 27. Trafikplats Smedjebacksvägen i. Osäker tidplan, kanske om 5-6 år. Trafiksäkerhetsåtgärder i Insjön, söder. Trafikplats på Rv, planerad start 26. Cirkulationsplats Gärdebyn (vid anslutning av Rv 8). Oklar tidplan, 27 eller senare. Vackert etapp IV, dvs den södra infarten till centrum. Planerad start 25 eller 26. klockan-noret, ombyggnad av befintlig väg till mötesfri väg (2+1), hösten 24. Cirkulationsplats Strandgatan/Älvgatan i. Punktåtgärd. Planerad start 26/27. Rv /45, förbifart etapp I, dvs från lasarettet (på 45 norr om ) till Kråkberg (på norr om ). Arbetsplan klar, kommer att omarbetas till mötesfri väg (2+1) när Vägverket får medel till detta. Hållstugan-Hållbovallen-. Rekonstrueras med bärighetspengar till 7,5 m bredd. En första etapp Bunkris-Särnstugan beräknas genomföras under 25, resten senare än 27. Väg 311 Rekonstruktionsåtgärder. Kanske om fem år E18 64 E18 Stockholm E2 Örebro E2 55 Figur Dagens vägstandard. Färgen på linjerna visar skyltad hastighet, bredden visar breddklass Karlstad E E Vägtrafiken är helt dominerande för tillgängligheten till men vägstandarden är förhållandevis bristfällig. Detta gäller såväl Rv och Rv 8 stråket från Stockholmsregionen som väg 297, Rv 71 och Rv 45 som sammanbinder med Göteborgsregionen E4 17

11 2.9 Fastighetsvärden har förhållandevis höga snittpriser på småhus (55 kr), vilket beror på Fjälls starka utveckling. Medelpriset på småhus i är däremot betydligt lägre (29 kr). s läge och förhållandevis mycket positiva utveckling innebär goda förutsättningar att attrahera nya boende, men expansionsytorna är relativt begränsade. Det perifera läget gör det svårt att få lån för nybebyggelse. En sannolik positiv konsekvens av Tre Toppar är förstärkt bostads och fastighetsmarknad. Det kan antas omfatta även. Restidsavståndet blir fördelaktigt särskilt till Fjätervålens expansion, men även till Gränjåsvallen och Fjäll. God boende- och rekreationsmiljö kombinerat med mycket låga villapriser kan antas bli intressant för barnfamiljer, som i sin tur är särskilt viktiga för att uppnå en långsiktigt hållbar befolkningsutveckling. Det gäller inte minst för som för turismens är en viktig kompletterande basort. Befintliga enbostadshus blir särskilt attraktiva och utbudet är/blir relativt stort beroende på rådande ålderssammansättning i. Tännäs 6 Hede 34 Linsell Lillhärdal 2 Medelpris på småhus i -tal kr, 23 Transtrand (Sälen) 79 Lima (Sälen) Venjan och över Få försäljningar Medelpris i riket 1 2 kkr Medelpris i riket exkl StorStockholm 98 kkr Uppsala Västerås Karlstad Örebro Stockholm Figur Medelpris för småhus. De mest attraktiva vintersportorterna har förhållandevis höga villapriser, medan periferiorter utan smidig dagspendlingstillgänglighet till vintersportorter eller differentierade arbetsmarknader har mycket låga villapriser. (De gröna linjerna är kommungränser)3 18

12 2. Samverkande ortsstruktur s och s roll som basorter har mycket stor betydelse för att den omfattande turismen i Fjäll och närliggande anläggningar ska fungera, se fig 2.23 och har idag km till Fjäll medan har 43 km. Med Tre Toppar tillkommer ytterligare arbetstillfällen i såväl Fjäll, Gränjåsvallen som Fjätervålen. Detta innebär att får stärkt tillgänglighet till arbetsplatsutbudet. 39 km till Grövelsjön 161 km till Röros (Norge) Golfbanan 2 km IDRE km Tre Toppar 6 km 43 km Hävlingskläppen Gränjåsvallen Fjäll 33 km Fjätervålen 32 km 3 km 19 km 68 km till Tännäs 35 km 25 km till P Fulufjället och Njupeskär 47 km till Lofsdalen SÄRNA Figur Vägavstånd mellan centralorter och turistanläggningar i nordvästra Dalarna Buhögda 1122 Fulufallen Sensj öen Femund < R ö ro s Glötvola Sorken Gutulisj öen NOR ORGE 26 E nge re n Elgå Nyröstvåla Toberga Drevsjö Engerdal 97 Rya 1142 Svarthammaren Falkfangerhögda 1415 Store Svukuen FEMUNDSMARKA NASJONALPARK.1149 Lille Svukuen Sandtjörnvåla Elgåhogna 1344 Storslåga R östvållen Nyseter Österhågna Engerneset R önsj öen Fjellgutusj öen GUTULIA NASJONAL- PARK Storjyltingen Lillebu > Oslo Valdalen R öa Fl ötningen Busjön Sylfjell 1334 Gr öthågna 1384 Sylen Salsfjellet 1279 Lifjellet 1219 Härjehågna Stötfjell 11 Skärvagsjön S Fl ötningen t H ärje å n.36 Vith ågna Bryn Storsäter Storbo R ödfjället Skalfjellet Storbäcksvallen K ungsleden Guttusjön S örälve n Rogen Fosksj:a K ungsleden H ävlingen G uttuån Slagusj ön GRÖVELSJÖN Grövelfjäll St Våndsjön Grövelsjön TÖFSING- DALENS NATIONALPARK 927 H ågåvålen Lövåsen Björnliden Ulvsätern Aspdagen Drevdagen Lek åsen Lillådalen Stormorvallen Jonasvållen Falkfangerhögda 922 Drevfjället 25 Drevfjället 1129 Slagufjället Foskdalen G rövlan 731 Tranuberget Drosbacken F os kan H ällsj ön Foskros Klingforsen S örälv e n Njupeskärs vattenfall Hågåån Fj ätfallen St Rörsjön Harrsjöarna Harrsjöhöa G ördalen Brattfj ället 41 Floen Tandsjövålen 993 Storvätteshågna LÅNGFJÄLLETS NATURRESERVAT Lillvätteshågna Floåsen Sågliden Frönberget 2 3 km Figur Översiktskarta 929 Hällsjövålen Tjärnvallen 51 Slottet 24 Storstöten 854 V e gan Ö stra Vattnan Yttre Fjätsjön Öv Hågåtjärnen IDRE Slöttjärnåsen 39 Lillfjället Burusjön sjön Tangsjöarna T angån St Harundsjön Lemmsjöarna Öresjön Högvålen Stor-Kölsjön K ölån Fjätvallen Grundagssätern fäbod STÄDJAN-NIPFJÄLLETS NATURRESERVAT Gammelsätern Mörkret Kringelfjorden Höstsätern FULUFJÄLLETS NATURRESERVAT Storhön Fulufjället Tangåfjället < T ä n n äs Fjätdalen Molnet 1192 Nipfj ället Fjäll G öljåfjället 995 Br ändåsen Fj ätsjöriet 7 Klutsjön Städjan 1131 Foskdalsvallen 311 Siksjöberget 791 Morbäckssätern Lillfjäten F os kan F uluälve n L ill-f Översj ön HÄRJEDALEN jätan S tor-f jätan Strömmen Fjätervålen Gränjåsvålen Grönåsen 2 Häggsberget 96 Gränjåsvallen 891 heden Foskvallen Strandvallen K ölsjöfjället Digerhågna Stor-Fjällsjön Slagavallen Engerdalssettra Brennoddsetra Valdalsbygget Skisjön SÄRNA Ö jsj ön Storfjäten Nordomsj ön Mickeltemplet Sörberget Björnsjön Öjvallberget Husvallsgölen Strådalen Fonnfjället 82 Stor-Uckuvålen Nysätervallen F jätälv e n sjön N Lofsdalen 1195 S ömlinghågna Lofssj ön Nya Vasselvallen Östomsj ön Kryptjärn Glysjön Särnstugan Linsell >.19 Vedungfjället Milstenshågna.611 Hornberget Bredåsjön ÖSTER- DALÄLVEN H äggingfjället Bornåsjösätern R ånäs > 19 S ä len > S t öa

13 tätort ligger vackart vid sjön, se figur Tätorten har ca 75 invånare och i församlingen bor ca är en väl fungerande by med två affärer, två bensinstationer, ett antal restauranger, ett vandrarhem, ett hotell, 18-håls golfbana, två campingplatser, ålderdomshem, högstadieskola mm. Ortens serviceutbud kan bibehållas tack vare volymen gäster som genereras av Fjäll. Omvänt är en särskilt viktig basort för turismnäringens funktion i området. Den absolut största arbetsgivaren i är Stiftelsen Fjäll som anställer drygt 23 personer. Näst största är Städ och service AB med 2 anställda som likt många andra entreprenörer säljer sina tjänster till Fjäll 14. Nya bostäder har byggts med naturnära lägen på kullarna i östra. Intressanta potentialer för är att ta vara på området mellan bykärnan och sjön. Vidare skulle ett gång-/cykelstråk längs sjön och älven vara av stort intresse både för de boende och sommarturisterna. har även en flygplats, som inte längre är trafikeras reguljärt, men som har potential för små charterplan. Rörlokmyran Spångmyran fjäll N Företag i församling antal årsverken 14 Stiftelsen Fjäll 232 städ och service AB 2 Nya hallen AB 19 STF AB Grövelsjöns fjällstation 15 Samhall AB 15 Fliesbergs Outdoor AB 14 Lövåsgårdens fjällhotell AB 11 Storsätra fjällhotell AB, Grövelsjön fjällens turism AB taxi AB 9 Turistservice AB 9 Församling 8 Bensin & Service AB 8 Fortum 8 Konsumentföreningen 8 fjällens golfbana 8 Företagen under 8 anställda, sammantaget 141 Summa 545 Sporthotellet tätort sedd mot nordväst Tull Förskola ICA Turistbyrå Konsum Skola gården sjön Figur med omgivningar 2 sjön Sundbäcken centrum sedd mot norr Grannäset

14 har mycket fördelaktig ålderssammansättning för att vara en glesbygdsort. Sammansättningen är bara något sämre än riksgenomsnittet. Detta hänger samman med s roll för turismnäringen, som varit utbyggd i ca 25 år. Antalet ungdomar i åldern är dock liten, främst beroende på att många av ungdomarna flyttat ut för gymnasiestudier, högskoleutbildning och introduktion på arbetsmarknaden. fjällens golfbana utsågs 25 av tidskriften Svensk Golf till Sveriges vackraste golfbana Fördelning enligt riket Kvinnor Män Figur Befolkningspyramid för församling. Svart kontur visar fördelning enligt det svenska genomsnittet. har relativt god försörjning av yngre och personer i barnafödande åldrar. Medelåldern är 41,6 år 3 21

15 var tidigare den största och viktigaste orten i norra Dalarna. Under 192-talet byggdes en järnväg mellan och, vilken under sina 2 år i drift hade direktturer till Stockholm. Järnvägen revs upp under 196-talet. Sedan slutet av 195-talet har orten fått halverad befolkning och har idag alltför begränsat underlag för att kunna klara flera viktiga servicefunktioner. Livsmedelsaffärer, verkstäder, biograf och detaljhandel har lagts ned till följd av avfolkningen och det kvarvarande kommersiella serviceutbudet är begränsat till en livsmedelsaffär och en bensinstation. Idag har församling ca 1 invånare 4 och befolkningssammansättningen visar ett oroande mönster, se fig sid 23. Befolkningen i barnafödande åldrar och yngre står för mycket lägre andelar än rikssnittet. Kraftfulla åtgärder i samhället är nödvändiga för att uppnå en balanserad befolkningsutveckling. ligger drygt fyra mil från Fjäll och arbetspendling sker idag i begränsad utsträckning. har goda möjligheter att bli en attraktiv boendeort vid en expansion av Tre Toppar, eftersom tillgängligheten till det samlade arbetsplatsutbudet förbättras. Konstruktiva åtgärder behöver dock bli verklighet för att den negativa utvecklingsspiralen skall kunna vändas. Orten behöver omfattande investeringar för att åter bli en attraktiv ort. utvecklingsförening driver sedan två år tillbaka ett arbete med att bromsa den negativa spiralen med utflyttning, äldre åldersfördelning och avveckling av verksamheter och samhällsservice samt att göra till en attraktivare ort. Tillsammans med Fjäll, s kommun och gärna med medel från bl a Besparingsskogen och Regleringsfonden, skulle kunna satsa målmedvetet på en upprustning och utveckling. Intressanta utvecklingsmöjligheter: Återskapa det öppna kulturlandskapet Omvandla nedgångna fastigheter längs genomfarten till positiva funktioner för ortens attraktivitet. Utveckla ett smidigt GC-stråk delvis längs gamla järnvägsbanken till samhällsservicen i sydväst. Utveckla ett attraktivt GC-stråk längs älven. Öka samarbetet mellan stödjepunkterna i s kommun Nordomsjön Manvallen N Blästflöten Öguviken GC-bro Färjan Sågudden sjön Skraknäset mot norr Skola Källan Apotek Vårdcental Hotell Njupeskär Östomsjön Gunnilnäset Berget m Åsen Figur med omgivningar mot öster 22 sjön Storsandheden Slättheden

16 Till skillnad från har en mycket problematisk befolkningspyramid. Andelen barn och medelålders är bara ungefär hälften av rikssnittet. Även om man skulle kunna klara flyttningsnetto skulle befolkningen ytterligare halveras på ca 4 år till följd av födelseunderskott. En injektion med inflyttning av yngre familjer är således angelägen. Företag i församling antal årsverken 14 Jehab städservice AB 29 Siljan Wood Products AB 16 skogstjänst AB 13 Svea Skogsförvaltning AB 11 Konsumentförening N Dalarna ek. för. OKQ8 8 Fjätervålens Skidlift AB 7 Församling 6 Anders Hedlund Entreprenad AB 6 Posten 6 Dalälvens vattenregleringsföretag 6 skogsmuseum 6 Hans-Olov Nyman Åkeri AB 5 Sko & Klädeshandeln i AB 5 Curt-Inge Lindén 5 Företag under 5 anställda, sammantaget 52 Summa 191 Genomfarten i centrala. I fonden mot väster den gamla biografen Kvinnor Män Figur Befolkningspyramid för församling. Svart kontur visar fördelning enligt det svenska genomsnittet. har ett stort underskott av yngre och personer i barnafödande åldrar, samt ett överskott av äldre. Medelåldern i församling är 48,4 år 3 23

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning

Läs mer

NÄRHETENS, SMÅSKALIGHETENS OCH VALFRIHETENS KOMMUN

NÄRHETENS, SMÅSKALIGHETENS OCH VALFRIHETENS KOMMUN MULLSJÖ KOMMUN 24 NÄRINGSLIV Brannan AB (f d Rexor) är ett av industriföretagen som blomstrar i Mullsjö. HUR SER DET UT? Av kommunens drygt 7200 invånare 1998 var ca 3150 yrkesverksamma. Av dessa arbetade

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

SKOGSBASERADE NÄRINGAR

SKOGSBASERADE NÄRINGAR SKOGSBASERADE NÄRINGAR Industriella produktionsvärden Skogsbaserad industri, 2005, MSEK 10 000 5 000 1 000 Årlig genomsnittlig skogsproduktion, 2001-2005 0 MSEK 300 MSEK ÅF Infraplan Setra Billerud Smurfit

Läs mer

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 Stark tillväxt i skapar många jobb åt arbetslösa I december 2016 var arbetslösheten för personer i åldern 16-64 i 5,9 procent, vilket var lägst bland storstadsregionerna.

Läs mer

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Funäsdalen

Läs mer

Skidor och fjällstugor 2015. En undersökning om utbud och efterfrågan på fritidshus i svenska fjällen.

Skidor och fjällstugor 2015. En undersökning om utbud och efterfrågan på fritidshus i svenska fjällen. Skidor och fjällstugor 215 En undersökning om utbud och efterfrågan på fritidshus i svenska fjällen. SKIDOR OCH FJÄLLSTUGOR 215 1 SBAB ANALYS 17 FEBRUARI 215 Minst 2 miljoner personer åker till svenska

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2015

Västmanlands länmånad 12 2015 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År

Läs mer

Örebro län Månad

Örebro län Månad Arkets namn R-T-län Län T-län Kommun Örebro Månad 1 216 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 3 25 2 15 1 5 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 År 216 Region +/- % +/- 215

Läs mer

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor NLC En politiskt oberoende ideell förening för näringslivet i Lysekil Samarbete med kommunen Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor Ledstjärna: Den positiva attityden! Tillsammans kan vi! NLC anser

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Eda kommun

HUI Research På uppdrag av Eda kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Eda kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Eda kommun Juli 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Eda kommun och Värmland Eda 2012 Värmland 2012 Bruttoregionprodukt

Läs mer

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 Stark tillväxt i skapar många jobb åt arbetslösa I december 2016 var arbetslösheten för personer i åldern 16-64 i 5,9 procent, vilket var lägst bland storstadsregionerna.

Läs mer

SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner

SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner SVERIGES NYA GEOGRAFI 2016 Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner Emma Andersson Samhällsplanerare Allt större och färre lokala arbetsmarknadsregioner Sverige är indelat i 73 lokala

Läs mer

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE 1. Beskrivning av ärendet Näringsdepartementet har lagt fram ett erbjudande för Samverkansorganen i Värmlands, Dalarnas och Jämtlands

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun

HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Filipstad kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Filipstad kommun och Värmland Filipstad 2012

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Örebro län Månad

Örebro län Månad Arkets namn R-T-län Län T-län Kommun Örebro Månad 1 216 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 3 25 2 15 1 5 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 År 216 Region +/- % +/- 215

Läs mer

Läget i Kalmar län 2016

Läget i Kalmar län 2016 Läget i Kalmar län 2016 Befolkningen i Kalmar län 2015 237 200 invånare 1 nov. 2015 2,4 % av Sveriges befolkning Fler äldre, färre yngre än rikssnittet Ökande försörjningskvot: färre i arbete ska försörja

Läs mer

Lund i siffror 2009:03 1 (9) pendlingen har utvecklats det senaste året. Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund.

Lund i siffror 2009:03 1 (9) pendlingen har utvecklats det senaste året. Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund. Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-5546 Jens.nilson@lund.se, 46-5869 (9) Inledning Lund står sig relativt väl i den lågkonjunktur som drabbat Sverige. Lunds attraktivitet som studie-, boende- och arbetsort

Läs mer

Lund i siffror. Sammanfattning. juni 2011 1 (8)

Lund i siffror. Sammanfattning. juni 2011 1 (8) juni 211 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-35546 1 (8) Sammanfattning Den konjunkturförändring som kunde skönjas under slutet av 21 kan sägas ha fortsätt under 211. Arbetslösheten fortsätter och sjunka

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Eda kommun

HUI Research På uppdrag av Eda kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Eda kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Eda kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Eda kommun och Värmland Eda 2012 Värmland 2012 Bruttoregionprodukt

Läs mer

3.1. Alvesta kommun en central del av Sydsverige

3.1. Alvesta kommun en central del av Sydsverige 3. KOMMUNEN IDAG 3.1. Alvesta kommun en central del av Sydsverige Alvesta kommun ligger i gamla Värendsriket i Småland och är till stora delar gammal bondebygd med kulturhistoriska rötter långt tillbaka

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Feb Ökning med 13 i februari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till drygt 36.000 i februari. Det var en

Läs mer

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Västra Småland Castellums fastigheter i Västra Småland är främst belägna i Värnamo, Jönköping och Växjö. Det samlade fastighetsbeståndet per 31 december 2003

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

Förändringar i pendlingen över Öresund

Förändringar i pendlingen över Öresund EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING OKTOBER 212 Förändringar i pendlingen över Öresund Arbetspendlingen över Öresund har minskat något de senaste åren men är ändå dubbelt så stor jämfört med

Läs mer

TEM 2014 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013

TEM 2014 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013 TEM 2014 HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Härjedalen

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Sep Samma utfall som åren 200809 Det totala antalet gästnätter under september i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 41.000 i Uppsala.

Läs mer

Örebro län Månad

Örebro län Månad Arkets namn R-T-län Län T-län Kommun Örebro Månad 1 216 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 3 25 2 15 1 5 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 År 216 Region +/- % +/- 215

Läs mer

DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING

DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING Stefan Svanström Avdelningen för regioner och miljö facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Källa: Bearbetningar SCB, övrig geodata

Läs mer

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Nyföretagande är viktigt för utvecklingen i Göteborgsregionen Nyföretagande är en av Göteborgsregionens viktigaste förutsättningar för utveckling mot ökad sysselsättning,

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,

Läs mer

Arkets namn R-T-Örebro Län T-län Kommun Örebro. Örebro län. Örebro

Arkets namn R-T-Örebro Län T-län Kommun Örebro. Örebro län. Örebro Arkets namn R-T- Län T-län Kommun Månad 1 215 Län län Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping 16 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 År 216 Region +/- % +/- 215 Jan-mars

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Feb Ökning med 4 i Uppsala i februari Det totala antalet gästnätter i februari i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till drygt 31.000 i Uppsala.

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 3 januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 29.000 i Västerås i april. Det var en minskning

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Ljungby kommun

HUI Research På uppdrag av Ljungby kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Ljungby kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Ljungby kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Ljungby kommun och Kronobergs län Ljungby 2012 Kronobergs

Läs mer

Demo: Regionala turismeffekter 2013

Demo: Regionala turismeffekter 2013 Demo: Regionala turismeffekter 2013 HUI Research På uppdrag av Kund Nivå 1 och 2: Län och större kommuner Karta Kunds logotyp Sammanfattning Folkmängd Antal kommersiella gästnätter (HSVC) Antal icke kommersiella

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Inrikes flyttningar. Antal flyttningar Antal flyttningar efter kön och ålder 2001

Inrikes flyttningar. Antal flyttningar Antal flyttningar efter kön och ålder 2001 41 Inrikes flyttningar Inrikes omflyttning är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare och antalet utflyttare (flyttnettot)

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter - 2008 2009 2010 2011 2012

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter - 2008 2009 2010 2011 2012 Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Jan Ökning med 6 i januari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till nästan 33.000 i januari. Det var en ökning

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Aug Ökning med 25 i augusti Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 33.000 i Västerås i augusti. Det var en ökning

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE SVENSK TURISM AB REMISSYTTRANDE Box 3546 2013-09-26 103 69 Stockholm Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE Svensk

Läs mer

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Blekinge i Sverigeförhandlingen Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos

Läs mer

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 TEM 2013 LYCKSELE Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 Inklusive åren 2004, 2006-2010 Reviderad version RESURS AB för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Sep 2 gästnätter i september Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 25.000 i Västerås i september. Det var en minskning

Läs mer

TEM 2014 LOFSDALEN LOFSDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014. Inklusive åren 2005-2013

TEM 2014 LOFSDALEN LOFSDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014. Inklusive åren 2005-2013 TEM 2014 LOFSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Lofsdalen 2014

Läs mer

Indikatorer. The Heart of Sweden - Utvecklingsstrategi för Örebroregionen. Utgångsläge för. Inriktningsmål. Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens

Indikatorer. The Heart of Sweden - Utvecklingsstrategi för Örebroregionen. Utgångsläge för. Inriktningsmål. Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens Indikatorer The Heart of Sweden - Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens Kunskapslyft för barn och unga: Alla elever i grundskolan avslutar sina studier med minst

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING OKTOBER 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i oktober 2014 samt en jämförelse mot läget i oktober månad

Läs mer

Östergötlands län Månad

Östergötlands län Månad Arkets namn R-E-län Län E-län Kommun Norrköping Månad 1 216 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 45 4 35 3 25 2 15 1 5 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 År 216 Region +/-

Läs mer

TEM 2013 BODEN BODEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bodens kommun 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 BODEN BODEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bodens kommun 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 BODEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bodens kommun 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Boden 2013

Läs mer

Regionala turismeffekter 2013

Regionala turismeffekter 2013 Regionala turismeffekter 2013 HUI Research På uppdrag av Destination Småland Kronobergs Län Sammanfattning Länet 2013 Sverige 2013 Länets andel av riket Folkmängd (31 December 2013) 187 156 9 644 864 2%

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Jan Ökning med 10 i januari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till 36.000 i januari. Det var en ökning

Läs mer

Arkets namn R-T-Örebro Län T-län Kommun Örebro. Örebro län. Örebro

Arkets namn R-T-Örebro Län T-län Kommun Örebro. Örebro län. Örebro Arkets namn R-T- Län T-län Kommun Månad 1 215 Län län Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping 16 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 År 216 Region +/- % +/- 215 Jan-mars

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos för. Västerbottens län. hösten 2009 årsskiftet 2010/2011. Västerbottens län. Mycket välkomna till

Arbetsmarknadsprognos för. Västerbottens län. hösten 2009 årsskiftet 2010/2011. Västerbottens län. Mycket välkomna till Arbetsmarknadsprognos för Västerbottens län hösten 29 årsskiftet 21/211. PROGNOS Västerbottens län Umeå Mycket välkomna till Presentation 9 december 29 i lokal Klubban på Arbetsförmedlingen, Nygatan 25,

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Nov Ökning med 2 i Uppsala i november Det totala antalet gästnätter under november i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 37.500 i Uppsala.

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid Stadshuset, Avesta, klockan 10:00-10.15 Beslutande Lars Isacsson (S), ordförande Patrik Engström (S) Johan Thomasson (M) Lis Linnberg (FP) Anita Tärneborg

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 6 under januarimaj Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till drygt 53.000 i Uppsala i maj. Det var

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Mar Fortsatt ökning Gästnätterna i summerade till nästan 44. i mars (boende på hotell, vandrarhem och i stugbyar). Det var en ökning med 2 jämfört med mars. Observera

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Feb 21 000 gästnätter i februari Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 21.000 i Västerås i februari. Det var en

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 5 under januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 36.000 i Uppsala i april. Det var

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Aug Ökning med 20 juniaugusti Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 136.000 i Västerås under juniaugusti. Det var

Läs mer

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.

Läs mer

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Läs mer

Planering. Allt fler i Umeåregionen arbetspendlar

Planering. Allt fler i Umeåregionen arbetspendlar Planering Allt fler i Umeåregionen arbetspendlar Utredningar och rapporter från Planering, nr 4, juni 2013 Innehållsförteckning sid. 1. INLEDNING 3 Bakgrund 3 Syfte 3 2. PENDLING TILL OCH FRÅN UMEÅ 4 Total

Läs mer

Serviceplan för Säters kommun 2015-2018

Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Inledning Stöd till kommersiell service är ett av de ekonomiska verktyg som Länsstyrelsen kan använda för att stödja och stimulera tillgången till dagligvaror och

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB År Ökning med 3 i Uppsala Det totala antalet gästnätter under i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till nästan 500.000 i Uppsala. Det var

Läs mer

Gästnätter i Västerås Juni 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000-2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Gästnätter i Västerås Juni 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000-2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 4 första halvåret Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 39.000 i Västerås i juni. Det var en ökning

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Ökning med 3 första halvåret Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Västmanland uppgick till

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Mar Ökning med 7 under första kvartalet Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 107.000 i Uppsala under första

Läs mer

Resultatet januari-april

Resultatet januari-april Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co 28 000 gästnätter i april Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 28.000 i Västerås under april. Det var en ökning

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Dec Ökning med 4 i december Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Västmanland uppgick till 617.000

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Fortsatt ökning i juni Gästnätterna i summerade till 55. i juni (boende på hotell, vandrarhem och i stugbyar). Det var en ökning med 13 jämfört med juni, bl a beroende

Läs mer

Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun

Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun Uppdragets syfte Att undersöka förutsättningarna för kommersiellt boende (Hotell/stugby) i Nybro kommun Frågeställningar: Finns det behov

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Mar Ökning med 7 första kvartalet Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till 114.000 första kvartalet. Det

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 4 första kvartalet Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 26.000 i Västerås i mars. Det var en ökning

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 2008-2011

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 2008-2011 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 2008-2011 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Vilhelmina kommun

Läs mer

Västmanlands län Månad

Västmanlands län Månad Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Månad 8 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 16 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 Region +/- % +/- 214

Läs mer

Förstudie Norrmän i Västsverige. Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Västsvenska Turistrådet

Förstudie Norrmän i Västsverige. Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Västsvenska Turistrådet Förstudie Norrmän i Västsverige Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Västsvenska Turistrådet Innehåll Bakgrund sid. 3 Metod sid. 4 Norska gästnätter sid. 5 Säsongsvariation norska gästnätter i VG

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 7 första halvåret Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 255.000 i Uppsala under första halvåret.

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

TEM 2014 VEMDALEN VEMDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen 2014. Inklusive åren 2005-2013

TEM 2014 VEMDALEN VEMDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen 2014. Inklusive åren 2005-2013 TEM 2014 VEMDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen 2014 Inklusive åren 2005-2013 OBS, från 2010 definieras området på nytt sätt och resultatet är därmed inte jämförbart

Läs mer

Kungariket expanderar. sjönära boende i vacker natur

Kungariket expanderar. sjönära boende i vacker natur Kungariket expanderar Bygg nytt i Skillinge sjönära boende i vacker natur Nu expanderar Kungariket - byggstart i Skillinge Fortfarande litet och genuint Nu är området Skillingeudd redo att börja bebyggas

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter

Läs mer

FAKTA 2015 LJUSDALS KOMMUN

FAKTA 2015 LJUSDALS KOMMUN FAKTA 2015 LJUSDALS KOMMUN Mot Östersund Mot Ånge RAMSJÖ HENNAN 296 Mot Sveg KÅRBÖLE 84 84 LETSBO Ljusdals kommun bildades den 1 januari 1971 genom sammanslagning av Ljusdal, Färila, Järvsö, Los och Ramsjö

Läs mer