DISSIDENTEN. Odile Fallenius. Jag fann kärleken i rätten. Sveriges yngsta kvinnliga delägare. VÅRBALENS DO s and DONT s

Transkript

1 DISSIDENTEN Juridiska Föreningen i Lund Nummer 1, 2011 Jag fann kärleken i rätten Karin Adlercreutz om festivalminnen, Lundalivet och Mr. Avtalsrätt Odile Fallenius Sveriges yngsta kvinnliga delägare VÅRBALENS DO s and DONT s LEGAL BUZZ - WHAT S THE FUSS? FANTASTISKA DOLUSSPEXET

2 Bästa tänkbara start Som affärsjurist på Mannheimer Swartling har du alla möjligheter. Hos oss får du växa i en stark, djupt rotad företagskultur som bygger på byråns kärnvärden kvalitet, affärsfokus och laganda. För oss är du som person lika viktig som dina meriter. Att du delar våra grundläggande värderingar är viktigt för oss, liksom ditt intresse och din fallenhet för affärsjuridik och konsultrollen. Redan från start antar du tillsammans med oss utmaningen att arbeta med komplexa och internationella uppdrag i näringslivets centrum. Vår marknadsledande position gör att vi kan satsa avsevärda resurser på såväl utbildning exempelvis vad gäller affärsmannaskap, projektledning och för handlingsteknik som introduktion och vidare specialisering inom byråns affärsjuridiska områden. Just nu rekryterar vi ett flertal nyexade jurister till våra Öresundskontor. Läs mer på eller kontakta kontakta Linda Wickman för att få veta mer. välkommen till möjligheternas byrå!

3 DISSIDENTEN redaktion Chefredaktör Charlotte Akej Ledare JF:s ordförande och inspector har ordet Lovisa Lindholm och Boel Flodgren Så funkar det Juridiska fakulteten eller Juridiska institutionen? Skribenter Martin Andersen Alexandra Brundin Urisman Miran Crnalic Oscar Hillmann Erik Lindberg Lena Lundahl Kajsa Nilsson Anna Redin Jacob Rosell Joakim Winnerljung Fotografer Richard Croneberg Martina Vivlund Anna Överby sid 20 sid Senaste nytt om din utbildning Juridiska Föreningen påverkar din utbildning Fakultetens starka kvinna Lärarintervju med Eva Lindell-Frantz APU i Sudan Alexandra Brundin Urisman om en annorlunda fördjupningskurs På jakt efter en dubbel-examen En krönika om alternativa vägar till succé Odile Fallenius Dissidenten träffar Sveriges yngsta delägare Do s and dont s - Vårbalen Så överlever du vårens bästa bal Karin Adlercreutz Dissidenten möter en av Studentlunds legendarer How hard could it be? Lars Göran Malmberg om vikten av att ställa upp även utanför arbetstid Novisch Dissidenten blickar tillbaka på nollningen Var fan ligger studievägledarkorridoren? Och alla andra frågor en juriststudent hinner ställa sig... sid Älskade Dolus Spexmästare emeritus om ett spex i världsklass Ski Week Åre Dissidenten om en fantastisk resa till norr 31 Din generalklausul i vardagen En krönika om skapandet av ett Idrottsutskott sid Dissidentens vinskola Pub och club guidar dig i vin-djungeln Medverkande i detta nummer: Emilie Dafgård (emilie@emiliedafgard.com com), Christina Söderbäck, Filip Redin, Mia Petersén, Sofia Zitouni, Karolina Lindén och Sami Idris Framsida: Dolusspexets Miran Crnalic in action Fotografi: Richard Croneberg Upphovsrätten till innehållet tillhör DISSIDENTEN och upphovsmannen. All kopiering är förbjuden enligt lag. DISSIDENTEN är Juridiska Föreningens kårtidning och utkommer med 4 nr om året. Tidningen delas ut gratis till alla studenter och anställda vid Juridiska fakulteten i Lund. DISSIDENTEN presenterar Juridiska Föreningens åsikter. När avvikande åsikter publiceras, anges detta. Magasinet är partipolitiskt och religiöst obundet Legal buzz - what s the fuss? Dissidenten om vårens stora snackis Torsken inför rätta En paneldiskussion om sexualitet, juridik och sexköp Smått och gott Citat, Månadens arga lapp och en dom på rim ISBN: dissidenten@jf.se Annonsera i Dissidenten: kontakta pr@jf.se Telefon: Ansvarig utgivare: Vilhelm Persson Tryck: AM-tryck och reklam innehåll 3

4 EN BRA AFFÄRSJURIST SER LÄNGRE ÄN JURIDIKEN Vinge har specialistkompetens inom affärsjuridikens samtliga områden en förutsättning för att vi ska fortsätta att vara den mest framgångsrika transaktionsbyrån i Sverige. Våra uppdrag är till stor del internationella och vi har ett stort kontaktnät med byråer över hela världen. STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ HELSINGBORG BRYSSEL HONG KONG SHANGHAI

5 LEDARE DBP - eller konsten att aldrig lämna ett rakt svar Mitt beslut att börja plugga juridik togs emot av en av mina bekanta med ett överlägset skratt. Juridik? Verkar ju rätt överskattat. Hur kan man behöva 4,5 år för att lära sig att hitta i en lagbok?. Resten av min vänskapskrets var lite trevligare; de gjorde mig omedelbart till sitt juridiska ombud. Några veckor in i utbildningen fick jag ett sms från en vän. Vad händer om man mördar någon ombord på en båt som befinner sig på internationellt vatten?. Ett synnerligen minnesvärt och något oroväckande, sms att motta vid tretiden en lördagsmorgon. Lyckligtvis för min vän hade vi just den veckan gått igenom mordoch dråp-paragraferna i Brottsbalkens tredje kapitel och även talat lite om skillnaden mellan culpa och dolus. Jag ringde upp min vän på morgonen för att förklara läget (samt för att försäkra mig om att han inte befann sig på en båt på internationellt vatten i färd med att kasta ett lik överbord). Mina vänner minns nostalgiskt min första termin på juristutbildningen. Man skulle kunna säga att jag då var i mitt esse när det gäller juridisk rådgivning. Med förtrolig stämma delade jag med mig av mina nyvunna kunskaper, särskilt uppskattades mitt tips om att man alltid har rätt till åtminstone bytesrätt när man köper något. Jag minns känslan av att ha klarat Grunken; jag var oövervinnerlig! Jag hade full koll på både konsumenträtt och mord. Vad fanns det egentligen kvar att lära sig de följande fyra åren och fem månaderna? Mycket, skulle jag snart bli varse om. Mina vänner, som inledningsvis varit så imponerade av mina enorma juridiska kunskaper, insåg snabbt (troligtvis snabbare än jag själv) att det fanns vissa fundamentala luckor i min kunskapsbank. Deras missnöje växte allteftersom de insåg att jag varken kunde svara på frågor om skatterätt, skadeståndsrätt eller för den delen klassificera något brott som inte var mord eller misshandel. Emellertid hade de en viss förståelse för mina bristande kunskaper; jag kunde ju alltid dra till med att ja, men det har vi ju inte lärt oss än!. Värre är det idag. Tre år senare har jag fortfarande stora svårigheter med att besvara mina vänners frågor. Jag kan inte påstå att deras förståelse är lika stor när jag nu slänger ur mig ja, men det var ju jättelänge sedan jag läste det där!. När jag väl kan svara på frågan kan jag ändå aldrig leverera ett rakt svar. Likt en boaorm slingrar jag mig och förvandlar mina vänners ja- eller nej-frågor till en mindre rättsutredning där slutsatsen varierar beroende på vilken väg de väljer att gå i mitt imaginära lösningsschema. Min förkärlek till DBPsvaret (Det Beror På) har lett till att mina vänner så smått slutat fråga. De använder Google istället. Dock finns det fortfarande en situation då mina vänner alltjämt vänder sig till mig i första hand. Nämligen när de lyckats med en juridisk bedrift. I helgen ringde en väninna till mig för att berätta om hur hon lyckats nästla sig ur ett anställningskontrakt. Min väninna bestämde sig hastigt för att hon ville åka till Thailand. Problemet var bara att hennes chef inte lät henne åka förrän hon avslutat sin månadslånga uppsägningstid. Min väninna lät sig emellertid inte nedslås av detta. Eh, vadå? Jag är ju bara provanställd, enligt LAS får jag gå efter två veckor. Mitt hjärta ömmar fortfarande av stolthet. Fotnot: Min bekant skriver i dagarna sin sjätte jikenomtenta. Kharma is such a bitch. Charlotte Akej, chefredaktör 5

6 JF:s ordförande och inspector har ordet Lovisa Som studentrepresentanter är våra största svårigheter vårt korta tidsperspektiv och vår bristande kontinuitet i förhållande till fakulteten. Man säger att nationerna bygger om sina barer vart fjärde år, eftersom det inte då längre finns någon student kvar som minns den senaste renoveringen. Detsamma gäller i mångt och mycket för kårverksamheten och detta blir extra tydligt i utbildningsbevakningen. Våra argument för en bättre utbildning möts inte sällan av kommentaren att förslaget redan har prövats, eller att vi ändrade på det, för studenterna ville ha det så. Dessa typer av argument framfördes i samband med det panelsamtal med lärarna som utbildningsutskottet arrangerade i februari. Vi vill naturligtvis inte genomdriva förändringar som redan har prövats och visat sig inte fungera, framförallt inte om det skett i enlighet med studenternas önskemål. Och detta gör att vi som studentrepresentanter, allt som oftast befinner oss i något av ett dilemma. Så vad är det vi vill? Tycker vi att alla hjälpmedel ska vara tillåtna på samtliga skriftliga tentamen? Vill vi ha ett mer utbrett genusperspektiv? Vill vi få bort samtliga 30p-tentor och ha mer än en veckas praktik på utbildningen? Detta är några exempel på frågor som studentrepresentanter har drivit hårt genom åren. En enligt mig viktigare fråga att ställa sig är om juristutbildningen motsvarar våra förväntningar? För egen del levde Juridicum till ytan upp till min föreställning om en juridikens högborg, med läderfåtöljer och gröna läslampor. Men klimatet i övrigt motsvarade inte vad jag hade tänkt mig. Jag hade förväntat mig intellektuella debatter, om rätten ur ett samhällsperspektiv, om varför vår lagstiftning ser ut som den gör, och om hur vi vill förändra och förbättra den i framtiden. Jag hade förväntat mig att lämna utbildningen med kritiska perspektiv och en större förståelse inte bara om rätten som system, utan om rätten i ett sammanhang. Jag hade velat veta varför Aktiebolagslagen kom till, vem som skrev den, vilken funktion den fyller i verkligheten, och vad en aktie är för något, innan jag kastades in i lagens första paragraf. Boel In my part of the world, law has been separated from justice, konstaterade en juristkollega från ett land i Sydostasien (där han var professor) vid en konferens om rättens globalisering för en tid sedan. Att ha lagar men inte ha rättvisa är djupt tragiskt för ett samhälle och något som är mycket svårt att rå på, eftersom korruption och maktövergrepp i lagens namn är en integrerad del av ett sådant samhälles sätt att fungera. Det som nu (febr 2011) händer i Nordafrika har historiska dimensioner också utifrån detta perspektiv. Kan man rensa rättssystem från korruption genom revolution? När folket reser sig mot förtrycket och kastar ut korrupta makthavare (och polis och militär ansluter sig till revolutionen) rasar staten samman och ur ruinerna föds nya samhällsformer. Även om själva drivkraften bakom varje revolution säkert främst står att finna i den enskilda människans längtan efter frihet och möjligheter att skapa ett bättre liv för sig och de sina är också kollektiva krav på demokrati och mänskliga rättigheter och på att komma tillrätta med korruption och maktmissbruk starka motiv för de proteströrelser som nu omvandlar Nordafrika och Mellanöstern. När nya samhällsformer ska byggas blir det tydligt vilken viktig roll rätten och föreställningar om rätten spelar. I Tunisien och Egypten är det första man gör, när någorlunda lugn infunnit sig, att sätta sig ner och skriva en ny konstitution. Regler som medborgarna antar i demokratisk ordning får legitimitet och ses därmed som instrument för att skapa ordning, rättsäkerhet och skydd för minoriteter m.m. Idealet är The Rule of Law, rättsstaten, som i vår mångkulturella värld förvisso inte är något entydigt begrepp, men som fokuserar just på rättsordningen och i stort betyder att de styrande kan hållas ansvariga under lagarna, att lagarna är klara, publicerade, rättvisa och ger skydd åt grundläggande rättigheter, att lagstiftningsprocessen är demokratisk och effektiv och att den enskilda människan har tillgång till rättvisa rättsprocesser, som sköts av kompetenta, oberoende, etiskt högtstående jurister. Rätten i sig själv garanterar inte medborgarna skydd. Tvärtom visar historien att konstitutioner och regler kan brukas till förtryck och förföljelse. Men om reglerna skapas i demokratisk ordning och tillämpas så att law is not separated from justice kan det bli bättre och utan tvekan har här juristerna en viktig uppgift som samhällsbyggare. Att medborgarna har förtroende för att rätten fungerar och tillämpas rättvist är något oerhört värdefullt för ett samhälle. Det är inte något som kommer av sig själv, det måste vinnas och förtjänas på nytt och på nytt. Fråga är hur man åstadkommer detta i länder där statsapparaten och de högsta makthavarna visserligen är kastade överbord men där för vanliga människor korruptionen utgör en del av vardagen. Det är klart att jag har lärt mig mycket under de här åren och mitt tankesätt har förändrats och utvecklats. Jag har fått en förståelse för de system på vilka samhället är uppbyggt och ser numera världen med andra ögon. Avsaknaden av kritiska perspektiv utöver genus, en politisk dimension och andra viktiga infallsvinklar på rätten, gör att jag såhär i slutet av min utbildning tyvärr inte kan hjälpa att känna mig lite besviken. 6 Lovisa Lindholm, Ordförande För oss i Sverige framstår inte fristående domstolar och jurister som inte låter sig mutas eller korrumperas som någonting främmande. Sverige hamnar också mycket riktigt i topp i den nyligen publicerade Rule of Law Index 2010 från The World Justice Project där man rankar olika länders rättssystem ifråga om frihet från korruption. Att arbeta med att skapa fungerande rättssystem i länder som har detta behov, se där kanske ett växande yrke för svenska jurister. Bör mer av dessa perspektiv och denna slags kunskap ingå i juristutbildningen i det tjugoförsta århundradet när nu världen ser ut som den gör? Jag tycker kanske det. Boel Flodgren, Inspector

7 - en av Sveriges ledande affärsjuridiska advokatbyråer Gernandt & Danielsson är en av de högst rankade advokatbyråerna enligt branschmätningarna Commercial Law, International Law Office, Affärsvärlden, Chambers, Merger Market och Legal 500. Genomgående lovprisas byråns skickliga jurister och deras förmåga att hantera komplexa transaktioner, tvister och utredningar. Gernandt & Danielssons vision är att vara den högst ansedda och mest eftertraktade rådgivaren respektive arbetsplatsen bland svenska affärsjuridiska advokatbyråer. Hos oss får duktiga jurister ett spännande och engagerande arbete, där många uppdrag utförs i en internationell miljö. Vi erbjuder utbildning och mycket konkurrenskraftiga anställningsvillkor. Byrån sysselsätter idag ca 100 anställda. Vill du veta mer? Besök gärna vår hemsida

8 DISSIDENTEN Så funkar det JURIDISKA FAKULTETEN eller INSTITUTIONEN? Text: Lena Lundahl Juridiska fakulteten eller Juridiska institutionen? Vi är nog många som är lite smått förvirrade över vad det ena och det andra är. Dissidenten har pratat med Juridiska fakultetens kanslichef, Thomas Achen, för att försöka reda ut vad som faktiskt är skillnaden mellan en fakultet och en institution. Lunds Universitet har åtta fakulteter, vilka styr sin egen verksamhet vad gäller utbildning, forskning och ekonomi inom respektive område. Dekanen är ordförande i fakultetsstyrelsen och leder fakulteten. Dekanen har ett övergripande ansvar för fakultetens samlade verksamhet. Han eller hon ska alltså inte gå ner i detaljfrågor på institutionsnivå och reglera exempelvis hur många timmar någon ska undervisa. Snarare är dekanens arbetsuppgifter fokuserade på att lägga upp strategiska riktlinjer för utbildningen, forskning och rekrytering. Till sin hjälp har dekanen en prodekan som på Juridiska fakulteten har ett särskilt ansvar för forskningsfrågor. I varje enskilt fall kan dock dekanen i samarbete med sin prodekan eller prodekaner komma överens sinsemellan om hur de vill lägga upp arbetsfördelningen mellan sig. På Juridicum: Inom varje fakultet finns ett antal institutioner, som ansvarar för ett eller flera ämnen. Exempelvis ligger, bland andra, Statsvetenskapliga institutionen och Institutionen för psykologi under Samhällsvetenskapliga fakulteten. En institution kan i sin tur rymma flera olika utbildningsprogram, institutionen bestämmer själv hur strukturen ser ut. För varje institution finns en institutionsstyrelse och i denna är prefekten ordförande. Prefekten ansvarar för det dagliga arbetet på institutionerna och jobbar med frågor som rör till exempel personal, ekonomi och arbetsmiljö. Prefekten har även en biträdande prefekt, som på Juridiska institutionen har ett särskilt ansvar för utbildningsfrågor. När det gäller den Juridiska fakulteten finns det bara en institution, vilken omfattar Juristprogrammet samt de tre mastersprogrammen och nätkurserna. I och med att vi bara har en institution går det inte att upprätthålla distinktionen mellan dekan och prefekt på samma sätt som på fakulteter med flera institutioner. På den Juridiska fakulteten fungerar istället dekan och prefekt som ett ledningsteam när det gäller det dagliga arbetet. Det finns ingen särskild institutionsstyrelse, utan istället är det fakultetsstyrelsen som agerar institutionsstyrelse och begreppet institutionsstyrelse används inte. På en vanlig fakultet är det prefekten som är lönesättande chef och sätter löner för de flesta anställda. Så är fallet även på Juridiska fakulteten, men i och med att organisationen ser ut som den gör, jobbar prefekten och dekanen som ett team även i dessa frågor. På fakulteter med flera institutioner finns det ett fakultetskansli, som sysslar med fakultetsärenden, och sedan särskilda kanslier ute på varje institution. Här skiljer vi däremot inte mellan institutions- och fakultetsärenden ärendena hanteras oberoende av om de i formell mening gäller ett fakultets- eller ett institutionsärende. Dekaner och prefekter sitter under en mandattid på tre år. När dessa ska väljas måste först en valberedning utses, vilken sedan ska plocka fram förslag innan röstningsförfarandet kan genomföras. Det är lärarna som har rösträtt i valen. Nuvarande mandattid går ut den 31 december i år, så just nu ligger alla fakulteter och institutioner i startgroparna för att dra igång dekan- och prefektval. 8 Christina Möell Dekan Gregor Noll Prodekan Mats Tjernberg Prefekt Annika Nilsson Biträdande prefekt

9 DISSIDENTEN Senaste nytt om din utbildning Ny straffrättskurs på termin 5 redan i vår Eftersom JF:s prioriterade frågor är varierade examinationsformer och feedback är vi extra glada över att se det initiativ till en ny straffrättskurs som tagits av Helén Örnemark- Hansen och Christoffer Wong på T5. Den nya kursen som drar i gång redan i mars är uppbyggd kring en gruppredovisning, en hemtenta samt en salstenta. Kursen är väl genomtänkt med utrymme för såväl övning som feedback på momenten innan examinationstillfällena. Salstentan i slutet av kursen kommer att utgöra 50 % av betygsunderlaget och skrivas utan hjälpmedel. För att lösa problematiken kring vad studenterna får skriva i lagboken och inte, kommer inget eget material att tillåtas. I stället kommer studenterna att få ett kompendium med relevant lagtext vid tentatillfället, och frågorna kommer att anpassas därefter. Examensarbeten- separation av handledare och examinator Under höstterminen 2011 kommer det att råda nya regler kring examensarbetena. I nuläget är det handledaren för examensarbetena som examinerar, dvs. sätter betyg på arbetet. Detta är en ordning som är främmande för de flesta andra universitetsutbildningar i landet, varför juristutbildningarna nu fått instruktioner om att separera de två funktionerna. I samband med detta ser man även över de förberedande seminarierna och hur man i övrigt kan förbättra strukturen kring examensarbetena. Förslaget har varit ute på remiss hos berörda parter och fakulteten diskuterar nu hur man på bästa sätt kan genomföra förändringen till hösten. EQ11 JF och fakulteten har under februari-mars arbetat med universitetets självreflektion EQ11. Syftet med reflektionen är identifiera vad som fungerar bra och mindre bra på utbildningen, från grund - till doktorandnivå. Detta för att sedan kunna lyfta upp exempel på central nivå och kunna lära sig av varandras goda exempel. Arbetet har på grund av underlagets utformning, visat sig vara minst sagt komplicerat men vi hoppas ändå att det kan komma något gott ur det och ser fram emot resultatet i maj. Rutiner kring tentavakter och fusk Tentavakterna brister i både rutin och kunskap gällande alltifrån praktisk logistik kring tentatillfällena till vilka åtgärder som ska vidtas vid påstått fusk. Problematiken grundar sig till stor del i en bristande insikt om vad som är tillåtna hjälpmedel vid olika tentatillfällen. JF har adresserat problemet på fakulteten och en grupp har tillsats för att arbeta vidare för att till stånd en bra lösning.... på JF Novischutskottet Det kan knappast ha undgått någon att JF än en gång har fått det stora nöjet att välkomna en ny kull novischer till Lund och Juristprogrammet. Med sällan skådat engagemang och stor kämparglöd tävlade de olika faddergrupperna om den prestigefyllda titeln Årets Småjur. Faddergrupp 7 gick till sist segrande ur striden och under den sprakande Novischfesten blev Clara Vallmark krönt till Årets novisch Grattis Clara! Utbildningsutskottet Jämställdhet- och likabehandlingsgruppen har arrangerat den mycket uppskattade debatten Torsken inför rätta en diskussion om sexualitet, juridiken och sexköp, och gruppen har även nominerats av Juridiska fakulteten och utsetts av Lunds universitet som sin kandidat till Frankestipendiet Sjukt roligt att gruppens engagemang har gett eko ut i hela universitetet. Stort grattis! Utbildningsutskottet har också anordnat ett panelsamtal om hur vi studenter ska examineras och hur vi bäst får träna på det vi behöver i livet efter examen. Det blev ett mycket intressant samtal mellan lärare och studenter. Näringslivsutskottet Mannheimer och Swartling bjöd på Miljörättskväll på sitt kontor i Malmö där deras miljörättsgrupp fick prata om hur det är att jobba med miljörätten ur ett affärsjuridiskt perspektiv. De flesta studenter som närvarade gick därifrån med en helt ny respekt och ett kraftigt ökat intresse för detta rättsområde. Dolu pexet Efter fem strålande föreställningar där applåderna aldrig ville ta slut och skratten aldrig sinade så är Dolusspexet nu över för denna gång. Tjänstemännen och de aktiva har visat ett enormt engagemang och lagt ner otaliga timmars arbete för att bli färdiga med allt från dekor och smink till sånger och manus. Kvar hos de aktiva är förhoppningsvis en känsla av stolthet, glädje och lite saknad. Festmästeriet Äntligen! After School är tillbaka med alla möjliga gastronomiska underverk. Premiären för vårterminen blev mycket välbesökt och vi ser fram emot många trevliga After School-kvällar framöver. Tack! JF vill tacka Advokatfirman Lindahl som gav bort ett stort antal lagböcker till lyckligt lottade studenter i Juridicums cafeteria. Fina presenter som värmde i Lundakylan! 9

10 LÄRARINTERVJU Fakultetens starka kvinna Text: Joakim Winnerljung Foto: Martina Vivlund Jag och fotografen Martina rör oss uppe i Juridicums mer outforskade kontorskorridorer, vi knackar och kliver aningen nervöst in genom dörren. Anslagstavlan är välfylld och på väggen mitt emot bokhyllan hänger ett inramat diplom, Lunds Universitets Pedagogiska pris, tilldelat Eva Lindell-Frantz. Eva ler glatt mot oss, och trots att det var snart ett år sedan jag var en av över 150 studenter i Evas föreläsningssal hälsar hon mig fortfarande vid namn. Eva, du är förmodligen den enda på fakulteten som åtminstone på grundterminerna- lär sig namnen på de flitiga frågeställarna. Hur gör du? - Ja där har jag inget speciellt knep. Jag bara försöker att tänka jaha här är en typisk Joakim! Lite hjälp har man genom att studenter precis som vi lärare har en tendens att alltid sätta sig på samma ställe i salen, det underlättar! Att jag gör det beror på att Bertil Bengtsson, som är en av mina mentorer och som jag beundrar, lär sig namn på folk. För mig är ni studenter individer, ni är inte en skock, jag tycker det är mycket roligare när man får lära känna er mer på det sättet det blir en trevligare stämning! Ditt lärarlag har en mitterminspub under termin två, hur kom ni på idéen? - Det var faktiskt Patrik Lindskoug som kom med idén, vi märkte att studenterna på termin två var lite nyfikna på att prata med oss lite mer off the record så att säga, då bjuder vi självklart på det! Jag tror det har varit uppskattat och det är rätt många som kommer på de här pubarna. Sen får man ju ha full respekt för att det inte är alla som gillar den typen av arrangemang. Men vi har planer på att fortsätta med det så länge studenterna tycker att det är kul! Hur kommer det sig att de blev den juridiska banan? Och varför skadeståndsrätt och ersättningsrätt? Jag kom från ett naturvetenskapligt gymnasieprogram och där hörde jag ju egentligen inte alls hemma. Jag hade en jätterolig gymnasieklass så jag härdade ut men insåg fort att det inte var något jag skulle ägna mig åt. Jag skulle göra någonting som hade med samhällsvetenskap och det blev juristprogrammet. Jag var så himla övertygad att jag endast sökte en sak: Juristprogrammet i Lund. Min studievägledare frågade mig om jag inte skulle gardera med någonting, kanske juristprogrammet någon annanstans? Nej, jag ska in där! Sa jag. När jag väl var här så insåg jag snabbt att detta var min grej, jag tyckte det var roligt och det kändes rätt. Jag tyckte att skadeståndsrätt och ersättningsrätt var de absolut roligaste ämnena när jag pluggade till min examen. Sen är det väl lite slumpen också, vi hade en professor som hette Carl Martin Roos som höll på med försäkringsrätt och när jag var i slutet på min utbildning hade han ett forskningsprojekt i försäkringsrätt som han drog in mig i. Där fick jag göra lite grundarbete och det var väldigt kul. Han tyckte sedan att jag skulle fortsätta skriva om ämnet och då blev det till en avhandling i försäkringsrätt. Hur påverkar ditt yrkesval dig på fritiden? Kan du se en istapp utan att tänka på det strikta fastighetsägaransvaret? - Haha, nej jag tror att man blir väldigt påverkad utav det! Särskilt märkbart var det när jag höll på att skriva min avhandling och tvingades läsa massor med avgöranden i Allmänna Reklamationsnämnden där folk hade blivit bestulna och råkat ut för så mycket olika tråkiga saker. Då blev jag nästan paranoid och trodde det stod tjuvar överallt! Vad anser du om genusperspektivet på utbildningen? - Jag tycker det är ett viktigt perspektiv att lyfta fram. Samtidigt ska man inte stoppa det i halsen på folk, för det är det många som reagerar negativt på. Man ska inte skapa några illusioner, förr eller senare kommer man ut i den bistra verkligheten; yrkeslivet. Där finns det faktiskt en hel del kvar att göra. Det kan vara svårt att arbeta sig upp som kvinna och småbarnsförälder, jag vet att många tjejer blir nedslagna när man säger det. Men man behöver inte acceptera det, tvärtom, det handlar ju om att göra någonting åt det! Det försvinner inte för att man blundar och sticker huvudet i sanden. Sen kan jag personligen tycka att det är lite tråkigt att vi har så många fler tjejer än killar på juristprogrammet, för det är ju inte heller riktigt bra. Hade situationen varit omvänd hade man nog tyckt att det varit ett bekymmer och att det behövdes rekryteras hit fler tjejer. Där är en skevhet, genusperspektivet går ju åt båda hållen. Ett genusperspektiv handlar om att ifrågasätta att vi behandlas utifrån genus, oavsett om man sedan är man eller kvinna. Du har varit med i Nätverket för kvinnligt ledarskap, vad är det? - Ja det var ett nätverk här på universitet där (forts. på s. 33) 10

11 LÄRARINTERVJU När bilderna ska tas frågar Eva med glimten i ögat om hon kanske borde ha med en hantel på bilden 11

12 REPORTAGE APU I SUDAN; MER ÄN KRIG OCH SHARIALAGAR Ett gyllene tillfälle att få insikt i arbetet på en ambassad, liksom att träffa diplomater från andra länder, FN-anställda och människorättsaktivister. En erfar- Text: Alexandra Brundin Urisman Foto: Sofia Zitouni, Karolina Lindén och Sami Idris enhet för livet jag nappade direkt! Men vadå, är det inte bara krig och sharialagar där?, frågar en god vän. Han har just fått veta att jag har blivit erbjuden en praktikplats på Sveriges ambassad i Sudans huvudstad Khartoum. Efter nästan fem år i lilla Lund var det då alltså dags; jag skulle ut i världen. Sudan, (ö)känt för Darfur-konflikten och det islamistiskt präglade samhället, skulle bli mitt hem i fem månader. Varför ger du dig in på något sådant?, frågar min gode vän. Vilka möjligheter!, svarar jag. En chans att få se ett land jag sällan skulle ha kommit till annars. Sandstorm i Khartoum Efter avslutade gymnasiestudier i Stockholm, flyttade jag 2005 till Lund för att läsa juridik; ett val jag aldrig kommer ångra. Studierna kom snabbt i andra hand, när jag blev engagerad i Juridiska Föreningen. Jag gick från fadder och kursombud, via pub- och clubmästare till styrelsen. Sedan satt jag som heltidsarvoderad ordförande och representerade alla Lunds juriststudenter. Efter ordförande-året gick jag tillbaka till mina studier och när jag i somras skrev mitt examensarbete, hade jag femton ynka högskolepoäng kvar till min examen. Kursen Arbetsplatsanknutet utredningsarbete på Juridiska fakulteten blev räddningen! Kursen ger studenten möjlighet att skaffa en egen praktikplats och mot en uppsatsexamination sedan kunna tillgodoräkna sig praktiken i sin examen. Jag ville gärna utomlands och sökte därför ambassader hejvilt. Det blev Sudan. Kompisen ringer på skype. Vad får du göra då?, undrar han. Läsa, skriva och prata, blev det korta svaret. Arbetet på den politiska sidan av en svensk ambassad handlar framför allt om rapportering. Min största arbetsuppgift var alltså just detta att skriva rapporter som skickades till Utrikesdepartementet och andra som kunde finna intresse i ämnet. Ofta hade rapporten sin grund i ett eller flera möten, inte sällan i kombination med refererade medierapporter eller information från myndigheter och organisationer. Att närvara på diverse möten, i Sudan ofta på något FN-organ eller på EU-delegationen, ingick förstås. Vid något tillfälle fann jag mig faktiskt med att representera Sverige alldeles själv. Plötsligt hade Lunds juriststudenter blivit svenska folket! Ambassaden i Khartoum är relativt liten sett till antalet utsända, jag fick därför som praktikant möjlighet att prova på i princip alla delar av ambassadens arbete: jag fick inblick i det mycket småskaliga konsulära arbetet, jag fick sitta med på möten med biståndsrelaterade frågor och jag var med och planerade det stora Lucia-firandet som hölls på ambassadörens residens. Dessutom var jag, under folkomröstningen om Södra Sudans framtida självständighet, ackrediterad valobservatör för ambassadens räkning. Min till en början skeptiske vän hör av sig igen, på facebook-chatten denna gång. Han funderar på att söka min praktikplats till våren. Har du 12

13 REPORTAGE haft nytta av juridiken? Och har JF-engagemanget gett dig några fördelar?, undrar han. Redan under telefonintervjun inför tillsättningen, gavs jag tydliga indikationer på att mitt engagemang utanför studierna sågs som viktigt vid tillsättningen. När jag väl fått platsen, fick jag klart för mig att min handledare själv hade varit mycket aktiv i studentlivet (förvisso i fel studentstad) och att han tydligt såg mervärdet med ett sådant engagemang. Det gör jag också. Jag har i arbetet på ambassaden haft enormt stor glädje av mina lärdomar från de förtroendeuppdrag jag haft. Förutom mötesvanan och protokollföringen har vanan att arrangera större och mindre tillställningar kommit väl till pass, liksom representationsträningen jag fick under året som ordförande. Allra viktigast är dock Alexandra agerar internationell observatör under folkomröstningen om södra Sudans självständighet det driv studentengagemanget har gett mig; förmågan att ta initiativ och själv ro ett projekt i hamn. I det dagliga arbetet har jag förstås också haft stor nytta av det juridiska tankesättet som naglat sig fast under utbildningen. Då och då dök det dessutom upp rena juridiska problem att lösa och min största uppgift under praktikperioden var att författa ambassadens årliga rapport om de mänskliga rättigheterna i landet; där kom förstås utbildningen till stor nytta. Jag avslutar mitt facebook-chattande och går ut i Khartoum-hettan. På gatan hälsar alla med ett varmt leende. Tempot i Sudan är ett annat än i Sverige. Man strosar fram, gör sina arbetsuppgifter så fort värmen tillåter och man har alltid tid för att stanna upp och samtala med den man möter. Det finns en genuin medmänsklighet här, som Kamelrace i öknen jag tror ibland försvinner i den svenska stressen. Vi har mycket att lära av den sudanesiska vänligheten. Jag känner att jag måste tillbaka till datorn för att förklara det viktigaste för min vän, som fortfarande är osäker på om han ska söka sig hit. Jag måste förklara att det är en chans han inte får missa. Väl här har jag nämligen insett att den allra viktigaste erfarenheten härifrån inte kommer att vara hur jag på snitsigast sätt ska formulera en rapport, eller hur jag bäst minglar på en mottagning. Det mest vitala jag tar med mig från Sudan är vetskapen om att det finns så många olika sätt att leva för, och förhålla sig till, varandra. Min största utveckling har kommit av att hamna mitt i en kultur som så fundamentalt skiljer sig från den jag sedan tidigare är van vid och inse att jag trivs minst lika bra här. Det är något alla borde få uppleva. Detta är APU APU står för Arbetsplatsanknutet utredningarbete och är en fördjupningskurs som kan sökas efter att man avslutat grundterminerna samt 15hp fördjupning.ansökan ska vara Studievägledningen tillhanda senast fyra veckor före praktikens början. Det är studenten själv som ansvarar för att hitta en praktikplats. Då kursen är studiemedelberättigad ska praktiken vara oavlönad. Allt annat än symbolisk ersättning är förbjuden. Grundprincipen för praktikplatsen är att det måste finnas tillräckligt mycket juridisk personal så att praktiken genomförs i en juridiskt präglad miljö. Det är ej studenten som ska tillföra den juridiska kompetensen på praktikplatsen. Kursen ska som utgångspunkt genomföras på heltid och omfatta minst 8 veckor för kursen APU 15hp och minst 18 veckor för kursen APU 30hp. För examination krävs en kursuppgift, beståendes av en cirka 15 sidor lång uppsats, ett intyg från praktikplatsen att praktiken är fullgjord samt att man lämnar in en utvärdering. 13

14 Lindahls studentpool en genväg till karriären Nu kan du ta ett steg på vägen till en karriär som affärsjurist. Som en del av Lindahls studentpool har du chansen att jobba på en av Sveriges största och ledande affärsjuridiska advokatbyråer, redan under studietiden. Till vårt kontor i Malmö söker vi flera drivna juriststudenter som vill jobba extra, bland annat som assistent till våra jurister, i receptionen, i biblioteket eller med Due Diligence-arbete. Du kommer att kallas in vid arbetstoppar, semestrar och sjukdom. Är du den vi söker? I sådana fall är du välkommen att skicka in din ansökan till reception.malmo@lindahl.se. Läs mer på Svensk och internationell affärsjuridik STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ HELSINGBORG UPPSALA ÖREBRO

15 På spaning efter en dubbelexamen KRÖNIKA Text: Kajsa Nilsson När jag var liten ville jag bli spanare. Hur tragiskt det är att jag redan som mycket ung lyssnade på Spanarna i P1 kan vi ta en annan gång, men jag har fortfarande inte helt lyckats överge tanken. Kollar upp Spanarna på Wikipedia. Programidén är enkel; En panel med tre personer (spanare) försöker avläsa tendenserna i nutiden, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för lyssnarna. En tendens i nutiden som jag har lagt märke till är att det är väldigt inne att plugga dubbelt. Jag har otaliga vänner som läser extra på fritiden (vilken fritid?). Det läses ekonomi, retorik, språk, litteraturvetenskap, psykologi och gud vet allt. Själv har jag för länge sedan övergivit alla planer på att läsa något av dessa ämnen vid sidan av varandra. Jag är på den nivån att jag tycker att det är skitjobbigt att tentaplugga arbetsrätt och familjerätt samtidigt. Tro, hopp och en himla massa avtal Här är mina favoriter: 1. Jurist-präst. Starta egen full-service-byrå ; dop med löfte om konsultation vid framtida vårdnadstvist; bröllop med löfte om hjälp vid framtida skilsmässa; hjälp att skriva testamente med löfte om att hålla i begravningen. Firmans slogan kan vara något i stil med tro, hopp och en himla massa avtal. 2. Jurist-hårfrisörska. Klipp kundernas hår, lyssna på allt skvaller och erbjud dem hjälp med allt ifrån att sätta dit otrogna makar till avtalsskrivning om alla grejer de funderar på att sälja på blocket samt med att vinna alla arvstvister mot släkten. Salongens slogan blir självklart nu är det klippt! 3. Jurist-arkitekt. Man kan ge bygglov till sig själv. Man kan anpassa sina ritningar efter kryphålen i PBL. En given succé! 4. Jurist-bonde. Man kan bli den första bonden någonsin som förstår EU:s jordbruksregler. Man kan ge konsultation om miljöfarlig verksamhet till alla sina bondegrannar mot ersättning. Man blir mycket mer populär än jordbruksverket eftersom man talar med bönder på bönders språk. Istället för att plugga dubbelt (läs: istället för att plugga över huvud taget) har jag de senaste dagarna i läsesalen fifflat ihop en liten lista på lämpliga dubbelexamina för alla oss som inte fattade ett dyft på T4 och således inte har någon chans att ta ut en ekonomexamen. 5. Jurist-lärare (dvs lektor) Våga vägra Power Point. Vinn, som följd av din Power Point-vägran, det pedagogiska priset och få en fet löneförhöjning. Ha sommarlov istället för semester. Skriv en uppföljare till den klassiska tentafrågan om den pensionerade infanterimajoren Herman Götzes liv och äventyr. Mitt enda problem efter att ha färdigställt denna lista är att jag omöjligt kan välja. Måste ta med den till studievägledningen och be om råd. Framtiden är ljus! 15

16 INTERVJU Odile Fallenius: Tid tar det! Text: Charlotte Akej För fem år sedan tog hon examen utsågs hon till Årets supertalang av Veckans Affärer. I januari 2012 tillträder hon fullt ut som delägare på en av Sveriges största affärsjuridiska byråer. Häremellan har hon även hunnit med att bli mamma. Dissidenten fick en pratstund med Sveriges yngsta kvinnliga delägare; Odile Fallenius. Odile Fallenius kommer ursprungligen från Kopparberg. När det var dags att studera föll valet på juridik. Handels var min backup plan. När jag sedan började plugga juridik så insåg jag emellertid att juristutbildningen gav en bra bas att stå på och att det fanns en möjlighet att jobba inom många olika sektorer. Idag sysslar jag ju lite med både och, både business och kommersiellt tänk. För att vara en bra skatterättsjurist krävs att man förstår företagens verksamhet. Att det blev studier i Uppsala berodde främst på avståndet; Uppsala universitet låg betydligt närmre hem än den lundensiska motsvarigheten. Jag ville dessutom studera i en riktig studentstad, därav att det blev Uppsala. Där hade man även fördelen av att det var nära till Stockholm. Det gamla ryktet om att det, sett till framtida karriärmöjligheter, enbart är Lund eller Uppsala som räknas när man läser juridik var något som även Odile hörde under utbildningen. Emellertid säger hon sig inte ha upplevt att detta skulle stämma, vare sig på sin gamla arbetsplats Linklaters eller på sitt nya jobb på Vinge. Det är nog en överdrift. Kanske är det en fördom som ligger kvar sedan förr då det var mer traditionsbundet, man studerade juridik i antingen Lund eller Uppsala. Idag tror jag inte att det har någon stor betydelse alls faktiskt. Odile gick direkt från gymnasiet till juridikstudierna och fick även hon höra rykten om nackdelarna med att börja studera direkt. Det var något som jag tänkte på väldigt mycket. Att börja läsa direkt blev emellertid ett naturligt steg då jag samtidigt flyttade hemifrån. Första tiden på utbildningen tänkte jag inte så mycket på mina studier. Istället koncentrerade jag mig på känslan av att plugga på ett universitet, hur det var att bo i en studentstad. Därför fungerade det bra för mig att börja plugga direkt. Jag valde att istället ta ett studieuppehåll lite senare och var bland annat några vändor i Asien. Jag tror det är viktigt att man gör något förutom att bara studera, för mig passade det dock bättre att göra detta när jag kommit in en bit i utbildningen Vårt samtal glider in på hur pass viktigt det är att vara aktiv och ha intressen vid sidan av studierna. Odile var själv ej aktiv i varken kår eller nation under studenttiden utan prioriterade andra intressen. Fördelen med att vara engagerad tror hon är att det visar att man klarar av någonting förutom att studera, att man är socialt engagerad och att man tar sig fram. Emellertid tror jag inte att ett kårengagemang är avgörande vid en arbetsintervju, där tittar man istället på personen i sin helhet, hur bra denne passar in i gruppen samt vad personen har för driv. Ett ideellt engagemang är i sig bevis på att man har ett driv men jag tror inte att det ensamt är avgörande. Att det var skatterätt som skulle bli det stora intresset stod klart redan under grundutbildningen. Odile pekar även på betydelsen av att under fördjupningskurserna ha tillgång till duktiga och inspirerande lärare, vilket gjorde ämnet ännu roligare. På tal om vikten av val av fördjupningskurser menar Odile att det absolut viktigaste är att man väljer det man tycker är kul och har ett intresse av. Fast det är klart att valet av fördjupningskurser är en indikation på att det finns ett intresse för ämnet vilket kan vara fördelaktigt vid en arbetsintervju. Kan man emellertid visa på annat sätt att det intresset finns är det emellertid klart att inga dörrar är stängda. Efter examen fick Odile erbjudande om en sex månader lång trainee tjänst på Linklaters. När jag tog examen så var det ganska svårt att få jobb och jag skickade iväg en massa ansökningar. Linklaters erbjudande kom därför väldigt lämpligt. Jag hade egentligen tänkt sitta ting efter min trainee tjänst men då det var oväntat bra på Linklaters så valde jag att stanna kvar. Hur meriterande det faktiskt är att ha tingsmeritering i sitt cv är Odile kluven inför. Vikten av tingsmeritering beror lite på vilket område inom juridiken man jobbar inom. Inom det område som jag arbetar är fördelen lika stor som för en person som arbetar med processrätt på en affärsjuridisk byrå. 16

17 INTERVJU Skillnaderna mellan universitetsvärlden och arbetslivet var stor. Hon minns främst det nödvändiga i att lära sig att se sitt råd i ett större sammanhang än bara skattejuridiken. I början kunde man komma med ett förslag som visserligen fungerade bra skattemässigt men som sagt så finns det många andra aspekter som måste vägas in tillsammans med skatterådet innan man kan ge råd som är användbara för klienten. En annan stor skillnad var även det teamarbete som det faktiskt innebar att arbeta på en stor affärsjuridisk byrå. Det hade jag inte förväntat mig! Man satt inte själv med sina uppgifter utan tar fram gemensamma idéer och bollar dem mellan sig. Ryktet att det inom affärsjuridiken skulle vara svårt att som ung kvinna ta sig fram är inget som Odile upplevt. Personligen har jag inte blivit förfördelad för att jag är kvinna. Jag har fått möjlighet att delta i ärenden på samma sätt och i samma utsträckning som mina manliga kollegor. Det har givit mig förutsättningar att växa i min yrkesroll och därmed även anförtros större arbetsuppgifter. Trots allt så upplever jag att det finns en modernitet såväl inom juristsfären som hos klienterna. Kanske har det skett en förändring gentemot hur det var tidigare. I slutändan är det så att om man kan sitt område och kan beskriva det på ett bra sätt så får man respekt oavsett om man är ung eller kvinna. Efter några år på Linklaters valde Odile i vintras att lämna byrån till förmån för en roll som delägare på Vinge. Steget från biträdande jurist på Linklaters till delägare på Vinge var dock långt ifrån självklart. Jag tvekade väldigt mycket och var inte alls säker. Efter dialog och positivt bemötande samt stöd från min nya arbetsgivare så kände jag till slut att det dock blev helt rätt. Då Odile varit mammaledig fram tills början av februari har hon ännu inte helt hunnit acklimatisera sig, emellertid tycker hon att det ska bli spännande att få chans att ingå i ett större team. Vinge är en större byrå nationellt, Linklaters är större internationellt. Det ska därför bli kul att komma in i en organisation som styrs från det kontor man jobbar på. Historierna om den enorma arbetsbörda som det innebär att arbeta på en byrå är till viss del sanna, menar Odile. Tid tar det. Det går inte att sticka under stol med att vi arbetar för våra klienter och försöker uppfylla deras önskemål och behov vid en transaktion. När det är en stor transaktion på gång så måste man vara beredd på att lägga ner mycket tid. Därför är det så viktigt att tycka att det man jobbar med är kul. Väljer man strategiskt när man bestämmer sina karriärmål blir det nog väldigt jobbigt, det måste kännas roligt att lägga ner tiden; man måste trivas med sina kollegor och omgivningen i övrigt. Det krävs en del men man har samtidigt väldigt trevligt på jobbet. Sedan finns det såklart perioder som inte är lika transaktionsintensiva. Då får man se till att gå hem i tid och göra något annat. På frågan om Odile någonsin upplevt att hon fått offra något till förmån för sin karriär svarar hon nekande. Hon menar att det istället handlar om omprioriteringar. Självklart gör man vissa val men jag ser det inte som att jag offrar något. Det är val jag gör utifrån vad jag vill göra. Allt handlar om att prioritera. Avslutningsvis ber Dissidenten Odile om några avslutande tips till studenter som i framtiden vill arbeta med affärsjuridik. 1. Tro på dig själv våga prova på nya saker 2. Ge det en chans - Det går mycket funderingar kring det hårda arbetet och kanske skrämmer det bort vissa. Du kommer att bli förvånad över hur kul det är och vilken gemenskap det innebär att jobba i större projekt där alla strävar mot gemensamma mål. 3. Ha kul Gör inga strategiska val av område. Välj ett område som du tycker om och som engagerar dig. 17

18 GUIDE Med Juridiska Föreningens Vårbal bara några veckor bort passar Dissidenten på att ge er de ultimata tipsen för hur man klarar av denna kväll på bästa sätt. Följ våra tips och vi kan nästintill garantera dig en fantastisk kväll. Vårbalens DO s and DONT s 18 Veckan innan balen DO: I senaste laget visserligen, men har du ännu inte kontrollerat att frack och klänning passar så är det nu dags. Kanske sitter spåren efter mammas julmat fortfarande kvar. Då är det hög tid att agera. DO: Kontrollera längden på din klänning. Dissidenten vill påminna förvirrade läsare om att hellång = HELT LÅNG. En klänning som slutar under rumpan är ej hellång. Inte heller klassas en ankellång klänning som hellång. DON T: Få panik om klänningen eller fracken inte passar. Än finns det tid kvar att göra något. Dissidenten rekommenderar en veckas diet. En googlesökning på fast diets resulterar i över nio miljoner träffar det finns alltså något för alla. DON T: Drick rödvin när du provar din frackskjorta eller för all del klänning. På fördrinken innan Vårbalen DO: Skåla och mingla DO: Se till att ta en massa fina bilder i början av kvällen. Här är förhoppningsvis såväl hår, smink och outfit fortfarande intakt. DO: Se till att komma iväg från fördrinken i tid. Risken finns att du annars missar såväl fördrinken på AF-borgen som Culpakörens underbara sång. DON T: Spela vattenfall eller andra dryckesspel på förfesten. Kan resultera i punkt 5 på don t-listan under middagen DON T: Förfesta som om du ska till Malmö Nations torsdagsklubb. Kvällen är lång. DON T: Ignorera dina fötters signaler om skoskav. Åtgärda genast! Annars kommer det bli en mycket, mycket plågsam kväll Dagen innan Vårbalen DO: Börja ladda mentalt för en helt galen morgondag! DO: Ta en tur förbi Systembolaget och inhandla en flaska champagne till morgondagens fördrink. DON T: Sitt uppe och spela CS hela natten. Du behöver din nattsömn, tro oss! DON T: En spraytanning kan visserligen framstå som en bra sista minuten uppiffning, men risken är att det slutar i en spräcklig katastrof. DON T: Färga håret i en ny färg/klipp dig i en ny spännande frisyr. Under middagen DO: Lös in de snapsbiljetter som du köpt innan middagen DO: Konversera artigt med dina bordsgrannar. Bjud på dig själv! DO: Lägg ner besticken när någon talar. DON T: Köp bordsdamspresent DON T: Skryt om dina betyg/din pappa som är delägare för att imponera på din bordsgranne. DON T: Ljug ihop en historia för att imponera på dina bordsgrannar. Att du är en dansk utbytesstudent kan visserligen vara kul för stunden, men betänk att du sedan måste hålla fast vid den här historian (och det förfärliga språket) hela kvällen. Ovärt. DON T: Håll ett spontantal. Kanske verkar det som en bra idé just då, men det är det inte. DON T: Kräk på din bordsdams klänning när hon håller tal. Kräk inte överhuvudtaget för den delen. DON T: Ta spontanpauser. Vänta tills det faktiskt är paus. Risken finns att du missar talet som alla i efterhand kommer att tala om. Bummer.

19 8 frågor till... GUIDE Jimmy Persson, balprins. Efter middagen DO: Dansa vals! DO: Om du är av manligt kön; för! DO: Bli bjuden på drinkar DO: Gå på sexan - dansa på borden DON T: Jämlikhet i all ära, i vals är det faktiskt mannen som för. Som kvinna; låt dig föras (förföras?) DON T: Häng efter den där läraren som vägrade rätta upp din tenta. Det hjälper inte. 1. Hur många baler har du varit på? Tolv med denna terminens baler. Samt minst lika många balsläpp. 2. Bästa balminne? Det finns många, här kommer ett par stycken: Filmen om dolusspexets återkomst under JF:s vårbal Installationen av Per Hellsvik som hedersledamot på vårbalen Uppträdande av Kristoffer Kringlan Svensson (P3) på Wermlands installationsbal Sämsta balminne? De roliga baler man missat. Ett dåligt balminne är ett där man sitter hemma istället för att gå på bal. På efterfesten DO: Drick obscena mängder vatten. I förebyggande syfte. DO: Ta med dig resterna från middagen och erbjud dem som frukost i utbyte mot övernattning DON T: Ta den sista shotten DON T: Skicka det där flirtiga sms:et. Kanske framstår som en bra idé just då, men nej. DON T: Cykla hem från efterfesten. Åtminstone inte om du har balklänning. Dagen efter DO: Terrorisera alla dina töntiga vänner som inte var på balen genom att publicera Facebook-statusar och lägga upp bilder som visar hur fantastiskt kul du hade det DO: Undersök frack/klänning efter eventuella hål samt fläckar. Kanske inte det roligaste men tro oss; att spara detta nöje till nästa gång du ska på bal kan lätt slå tillbaka på dig själv och din framtida ekonomi. DON T: Lägg upp bilder tagna efter klockan En gång ska du också söka jobb, tänk på det! DON T: Gå igenom din sms-inkorg. Kan orsaka panikångest och kraftig hjärtklappning. 4. Hur många snapsar är det ultimata antalet? Två till dig och en att ge till din bordsdam. Om du är dam så behöver du inte köpa en till din bordsherre, men jag lovar att det är uppskattat om du gör det ändå. (bäsk tack!) 5. Vad bör man tänka på om man ska klara av en hel bal, från början till slut Ät ordentligt innan, man får aldrig tillräckligt med mat. Om du inte vill eller kan dansa i finskorna så ta med ett par som är mer dansvänliga. 6. Vilka tre saker går du inte utan till en bal? 1. Fickpluntan! Skippa starkspriten och fyll den med något annat gott att bjuda bordsdamen på istället (eller ta med två!). 2. Ett icke fungerande fickur. På bal spelar tid ändå ingen roll. 3. Överrock, hög hatt och paraply. Skall man beställa fyllemat på väg hem från balen, skall man göra det med stil. 7. Vilken är den ultimata ballåten? Come away with me Nora Jones, lugn och långsam vals som är lätt att dansa till! Something stupid Nancy och Frank Sinatra, kasedans! 8. Har du några tips på vad man som herre ska tänka på när det kommer till att dansa vals? Öva! Att lära sig grundstegen i Vals tar ca en timme, har du ingen kompis som kan visa dig så fråga dina föräldrar. Öva en timme innan balen, så kommer du absolut att dansa bättre vals än merparten av baldeltagarna. Tilläggas kan att tipsen ovan även gäller damerna. Att inse att bordsdamen man plikttroget viger första valsen åt bara kan dansa disco-dans till Skakarumpamusik, gör ingen glad bordsherre. 19

20 INTERVJU Karin Adlercreutz: Som inspector är man mer som ett bollplank Text: Kajsa Nilsson Foto: Anna Överby Sedan början av 1950-talet är hon en aktiv del av studentlivet i Lund, och hon är fortfarande lika engagerad och engagerande. Dissidenten träffar Karin Adlercreutz för att äta bullar, prata utbildningsbevakning och få reda på vilken årgång av alla de Lundakarnevaler hon besökt som varit roligast. Karin, jag och vår fotograf Anna installerar oss i ett hörn i gallerian på Juridicums fjärde våning. Här kan vi prata lite mer ostört än på JF (och sofforna är skönare). Medan Anna sätter på kaffe börjar Karin berätta delar av sin otroligt spännande livshistoria för mig. Ville inte bli lärare Född och uppvuxen i Lund var det inte konstigt att hon valde att studera här, Att jag skulle studera juridik var dock ingen självklarhet, berättar Karin. Det var hennes bror som först började prata om att studera juridik. Egentligen var jag mest intresserad av litteraturvetenskap men jag tänkte att juridiken var ett säkert kort om man inte ville sluta som lärare, och det var det enda jag var alldeles säker på att jag inte ville bli, skrattar Karin. Det år som Karin tog studenten var det ca 100 personer som tog studenten i hela Lund. Höstterminen 1950 började hon plugga juridik på Juridicum. De var runt 100 novischer varav 10 tjejer. På den tiden fanns det inte en enda kvinnlig lärare på hela fakulteten. Karin berättar att många tjejer hoppade av ganska kort tid efter att de börjat. Mischa Markendal, som tog emot oss nya, var inte helt lätt att ha att göra med. Ofta var frågorna han ställde till oss flickor svårare än de som pojkarna fick svara på, och om man svarade fel kunde det hända att han frågade om man verkligen var säker på att man platsade på utbildningen, berättar Karin. Själv blev hon mest sporrad att plugga ännu mer för att kunna svara även på de svåra frågorna. Gemensam bal på AF Då Karin började studera fanns det ingen novischperiod på utbildningen. Den biten var det nationerna som skötte om. Man kunde inte välja vilken nation man ville vara med i, utan alla gick med i sin hemnation. Eftersom jag kom från Lund fick jag gå med i Lunds nation, berättar Karin. Malmö nation och Helsingcrona är de nationer hon kommer ihåg som riktigt häftiga. Då fick man se till att skaffa sig kompisar som var med där så man kunde gå på deras fester! Varje vår hade alla nationer en gemensam vårbal på AF. Det var en riktig pangfest, minns Karin, men tror att det skulle vara omöjligt att ordna något liknande idag Nej, idag är nationerna alldeles för stora, ni skulle aldrig få plats! På den tiden hade nationerna inga egna hus, utan fick varsitt nationsrum i AF-borgen, varifrån de bedrev sin verksamhet. Qurator, pro qurator och notarie fanns, liksom novischförmän, annars fanns det inte speciellt många tjänstemän eller aktiva. Kassör i JF Juridiska Föreningen var sig inte särskilt lik under Karins studenttid; ordförande var en professor Simon Berg Qurator, Östgöta Nation 20 Karin är jordnära och har en nära relation till nationen och dess aktiva. Karin som person är mycket glad och alltid på språng. Hon är mycket plikttrogen och säger vad hon tycker, men på ett konstruktivt sätt Hon kommer med jämna mellanrum in på expeditionen och talas vid vilket alltid uppskattas av oss i Quratelet. Karin Adlercreutz är nationens adopterade mormor. TRE RÖSTER OM KARIN: Alexandra Brundin Urisman JF:s ordf. 2008/09 När jag blir stor ska jag bli som Karin! En varmare och mer glädjespridande person än allas vår Karin Adlercreutz är svår att finna. Under många år har Karin varit Lunds juriststudenters allra mest förtrogna och alltid alltid! har hon studenternas bästa för ögonen. Med en aldrig sviktande entusiasm och ett ack så skarpt intellekt är Karin helt klart en av de coolaste människorna jag vet! Eva Lindell Frantz Jr.dr. och universitetslektor Under ett antal år har jag haft det stora privilegiet att få arbeta tillsammans med Karin. Hon har härigenom kommit att fungera som en förebild och en mentor för mig. Det heter ju att om man vill nå skogsbrynet ska man sikta på stjärnorna. För mig är Karin en sådan där stjärna. Det lär vara näst intill omöjligt att nå hennes passionerat pedagogiska höjder, men det skadar naturligtvis inte att försöka. Att man sedan får nöja sig med att emellanåt nudda trädtopparna är väl bara något man får leva med, det kan ju trots allt bara finnas en enda Karin!