Landstingsstyrelsens protokoll

Transkript

1 Landstingsstyrelsens protokoll Sammanträdet den 30 september Kent Ögren (S), ordf Britt Westerlund (S), vice ordf Anders Öberg (S) Agneta Lipkin (S) Leif Bogren (S) Ann Kristin Nilsson (S) Eivy Blomdahl (S) Monica Carlsson (V) ande Agneta Granström (MP) Kenneth Backgård (NS) Dan Ankarholm (NS) Lennart Ohjanlatva (NS), ersättare Mattias Karlsson (M) Gunilla Wallsten (M) Stefan Tornberg, (C) Ersättare och handläggare (hela eller delar av sammanträdet) Jens Sundström, ersättare Hans Rönnqvist, bitr landstingsdirektör Mats Brännström, landstingsdirektör Sekreterare Inga Gustafsson Justerat den 6 oktober 2014 Justerat den 3 oktober 2014 Kent Ögren, ordförande Stefan Tornberg, justerare Bevis Justeringen har tillkännagivits genom anslag på landstingets officiella anslagstavla den 6 oktober Överklagandetiden utgår den 28 oktober Inga Gustafsson 1

2 Val av protokolljusterare... 3 Slutlig föredragningslista... 3 Närvarorätt... 3 Rapporter från styrelseledamöter... 3 Landstingsdirektörens rapport... 3 Delårsrapport januari-augusti Omställningsstöd och pension för förtroendevalda... 9 Regler för partistöd... 9 Årsredovisning och revisionsberättelse 2013 för samordningsförbundet Pyramis Årsredovisning och revisionsberättelse 2013 för samordningsförbundet Consensus Årsredovisning och revisionsberättelse 2013 för samordningsförbundet Activus Revidering av förbundsordning för Norrlandstingens regionförbund Annonser om landstingsfullmäktiges sammanträden Landstingsfullmäktiges sammanträdes- och utbildningsdagar Landstingsstyrelsens sammanträdes- och utbildningsdagar Vårdval Norrbotten: Beställning Primärvård Beställning Länssjukvård Uppföljning jan-aug Beställning Närsjukvård Uppföljning jan-aug Vårdval Norrbotten Uppföljning jan-aug Fördelning av investeringsram för år Överenskommelse om samarbete inom Missbruks- och beroendevård mellan landstinget och kommunerna i Norrbottens län Överenskommelse om tjänsteköp av sjukvårdsinsatser Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per april Revisionsrapport Intern kontroll inom division Primärvård Yttrande över samverkansmodell för läkemedel Yttrande över Statlig ersättning till barn och unga som insjuknat i narkolepsi efter pandemivaccinering (Ds 2014:19) Yttrande över bildande av Kommunalförbund för Svenskt ambulansflyg samt synpunkter på förslag till förbundsordning Yttrande över Så enkelt som möjligt för så många som möjligt (SOU 2014:39) Fastighetsreglering berörande Kalix 3:47 och Tor Investeringar Interkommunal ersättning Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling Arctic Link AB delägarskap och finansiering Medfinansiering av Företagsnära YH-utveckling i Norrbotten Medfinansiering till Förstudie: Mångväx Medfinansiering av Förstudie- och planeringsprojekt för implementering av regional datacenterstrategi DCIplan Medfinansiering till Konsthall Tornedalen Bidrag till Mötet med människor Bidrag till Norrbottensmusiken på den digitala arenan Bidrag till Arbetarrörelsen i Överkalix och Norrbotten Bidrag till Norrbottens Kammarorkester utökad turné Bidrag till M.I.O Mångfald Islam Organisering Förlusttäckning av Spionoperan 2014 på Kläppenteatern, Boden Landstingsstyrelsens rapport

3 142 Val av protokolljusterare Ledamoten Stefan Tornberg (C) utses till att jämte ordföranden justera protokollet. 143 Slutlig föredragningslista Föredragningslistan fastställs efter komplettering med ärendet Arctic Link AB delägarskap och finansiering. 144 Närvarorätt as att hela dagens sammanträde ska vara offentligt. 145 Rapporter från styrelseledamöter Transport working group of the CPMR Baltic Sea Commission (Jens Sundström, FP) CPMR BSC generalförsamling (Jens Sundström, FP) European Sustainable Energy Week (Kenneth Backgård, NS) 146 Landstingsdirektörens rapport Dnr Landstingsdirektörens rapport enligt bilaga. 3

4 147 Delårsrapport januari-augusti 2014 Dnr 3-14 Landstingsstyrelsen plan utgör utgångspunkt och struktur för delårsrapporten som sammanställs per april och augusti. Ekonomiskt delårsresultat Resultatet före finansiella poster visar ett överskott på 60 mkr vilket är 96 mkr sämre än föregående år och 29 mkr sämre än budget. I utfallet 2013 är engångspost avseende återbetalning av premier från AFA Försäkring på 91 mkr exkluderad. Resultatet under sommarmånaderna är alltid bättre än övriga perioder av året. Förklaringen är främst att kostnad för personalens inarbetade semester tas löpande under året och därför uppstår inte någon kostnad vid uttag av semestern. Kostnaderna är därför lägre och resultatet bättre under den del av året då största delen av semesteruttaget sker. Landstingets resultat efter finansnetto visar ett överskott på 154 mkr, vilket är 157 mkr bättre än föregående år. I resultat för föregående år fanns dock en engångspost på 241 mkr avseende ändrad ränta på pensionsskuld inkluderad, vilket påverkade resultatet negativt. Landstingsdirektören har i uppdrag att teckna externa förvaltningsuppdrag med ett antal aktörer avseende den långsiktiga kapitalförvaltningen. Förvaltningsuppdraget innebär en fullmakt att fatta löpande placeringsbeslut enligt landstingets fastställda finanspolicy. För att förvaltarna skulle få möjlighet att genomföra sitt uppdrag, samtidigt som landstingets fastställda gränser för placeringar följs, har tidigare placeringar frigjorts vilket medfört reavinster och förluster som påverkat resultatet positivt med 87 mkr. Om dessa poster exkluderas är resultatet efter finansnetto 67 mkr. Divisionernas resultat för perioden är -147 mkr. Ekonomisk årsprognos Årsprognosen pekar på ett underskott på -18 mkr, vilket är 51 mkr sämre än budget. Prognosen före finansiella poster visar ett minus på 113 mkr, vilket är 132 mkr sämre än budget. Prognosen visar att verksamhetens intäkter minskar med 7,7 procent jämfört med Det beror på att en engångspost 2013 påverkade intäkterna positivt med 91 mkr. Utan dessa poster så beräknas intäkterna vara i det närmaste oförändrade mellan åren. I prognosen beräknas personalkostnader öka med 3,4 procent och övriga kostnader med 2,7 procent. Nettokostnadsökningen ligger på 5,2 procent, utan engångsintäkterna från föregående år är ökningen 3,7 %. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning bedöms öka med 1,7 procent medan de i budget för 2014 beräknades öka med 1,9 procent. Divisionernas prognoser pekar på ett underskott på 262 mkr, vilket är 269 mkr sämre än budget. Landstingsstyrelsen antog i mars en reviderad ekonomisk handlingsplan. Målet är att divisionerna förbättrar sitt resultat

5 med 100 mkr jämfört med föregående år och att ett nollresultat uppnås Landstingets hälsocentraler i vårdvalet ska ha en ekonomi i balans Vid denna prognos bedömer divisionerna att de uppnår kostnadsreduktioner motsvarande 29 mkr. Prognosen för hälsocentralerna inom vårdvalet pekar på ett underskott motsvarande 21 mkr. Styrelsens samlade bedömning av måluppfyllelsen avseende fullmäktiges strategiska mål I delårsrapporten finns mål inom respektive perspektiv sammanställda. Där uppgift finns att tillgå presenteras även en måluppfyllelse. Målen ska ses som styrande, är högt ställda och finns inom områden med förbättringspotential. I vissa fall är målen långsiktiga vilket innebär att de sträcker sig längre fram i tid, målet ska då ses som en förväntad utveckling på sikt. Styrelsens sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen för respektive perspektiv: Medborgare Nöjda medborgare Landstinget har som mål att medborgarnas nöjdhet med verksamheten ska vara ökande. Länet ligger under genomsnittet för riket vad gäller andelen som instämmer i att de har tillgång till den sjukvård de behöver och andelen har snarare minskat än ökat de senaste åren. Upplevelsen av tillgång skulle öka enligt norrbottningen med bland annat kortare avstånd eller restider till vård. Förtroende har legat på samma nivå senaste åren och sex av tio har mycket eller ganska stort förtroende för hälso- och sjukvården i länet, liknande ses i riket. Endast varannan Norrbottning (liksom varannan i riket) anser att vården är jämlik och ges på lika villkor för hela befolkningen. Att vården inte uppfattas som jämlik förklarar norrbottningen med att människor inte får vård på samma villkor som andra på grund av deras ålder, socioekonomiska situation och var man bor (geografi). Det är inte sannolikt att målet är nått redan till årsskiftet, kopplat till de indikatorer som valts ut. Resenärernas nöjdhet med kollektivtrafiken uppnår inte riktigt det uppsatta målet. Länet ligger dock högst i landet avseende resenärers nöjdhet med kollektivtrafiken. Sveriges bästa självskattade hälsa Hälsan i befolkningen innefattar långsamt rörliga mått som inte ändras under ett år eller två. Norrbotten har inte Sveriges bästa självskattade hälsa och förväntas inte heller ha det under de närmaste åren. Däremot kan de insatser som pågår göra att läget förbättras avsevärt på sikt. Den självskattande hälsan bland länets män och kvinnor är idag lägst eller bland de lägsta i landet. Norrbotten har därtill den lägsta förväntade medellivslängden bland männen i riket på grund av den höga dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar. Hur länet har rört sig sedan 2010 kommer i resultatet av folkhälsoundersökningen 2014 redovisa i december. Medellivslängd, psykisk hälsa, förekomst av ohälsosamma levnadsvanor, övervikt/ fetma skiljer sig tydligt mellan kön, personer med hög och låg utbildning och det finns avsevärda skillnader mellan de olika kommunerna länet. Målen avseende självskattad hälsa och jämlik och jämställd hälsa förväntas inte vara nådda till årsskiftet. Dessa och flera av de därtill kopplade delmålen är tidssatta till år Folkhälsoarbetet har intensifierats under de senaste åren och förväntningen är att läget sakta men säkert ska förbättras även om många gemensamma utmaningar återstår för länets regionala och lokala aktörer. 5

6 Verksamhet En effektiv verksamhet med god kvalité Indikatorer som speglar huruvida vården är jämlik och kvalitativt likvärdig har försämrats när det gäller tillgänglighet. Väntetiderna har generellt ökat. De variabler som speglar medicinska resultat är desamma som förra tertialet. Först i slutet av 2014 kommer nya resultat från kvalitetsregister och Öppna jämförelser. Bedömningen från förra tertialet kvarstår att flertalet indikatorer kommer att förbättras till slutet av året. Det pågår större utvecklingsarbeten inom flera delar, bl a diabetes och den palliativa vården. Indikatorerna som speglar en säker och kunskapsstyrd verksamhet når inte målen. Till årets slut bör emellertid resultaten inom patientsäkerhetsområdet kunna förbättras. Dock bedöms inte de högt ställda målen nås till årets slut. Samma förhållande gäller inom de flesta landsting i landet. Sammanfattningsvis har kvalitet och effektivitet förbättrats inom många områden men det krävs ytterligare insatser för att möta medborgarnas behov fullt ut. Helhetsperspektiv med människan i centrum Målen för indikatorer som speglar god samverkan och individcentrerad vård nås inte. Resultat för oplanerade återinskrivningar har försämrats något. Nöjdheten med vården har däremot ökat generellt men fortfarande tenderar män att vara något mera nöjda med bemötande, delaktighet och information än kvinnor. Sammanfattningsvis bedöms resultaten inom helhetsperspektivet vara tämligen goda men fortsatta förbättringar behövs. Kunskap och förnyelse Konkurrenskraftig region Andelen norrbottningar som avslutar gymnasiet inom fyra år är relativt oförändrad under de senaste åren. Andelen kvinnor följer riket medan andelen män som avslutar gymnasiet inom fyra år är lägre än riket. Detta skapar sannolikt olika förutsättningar för framtida möjligheter till arbete. Förutom den egna hälsan får det även konsekvenser för länets kompetensförsörjning. Andelen med eftergymnasial utbildning ökar oavsett kön, men närmar sig inte riksnivån. Skillnaden mellan könen i andel med eftergymnasial utbildning har ökat successivt de senaste tio åren. Fler kvinnor än män i Norrbotten väljer eftergymnasial utbildning. Detta får sannolikt konsekvenser för framtida möjligheter till arbete och hälsa i relation till kön och särskilda utmaningar för en hållbar utveckling. Allt fler Norrbottningar känner till tjänsten 1177 men ligger fortfarande efter de andra länen i riket. Långsiktig förnyelse Forskningskompetens, vetenskaplig produktion och pågående studier är exempel på indikatorer på hur delmålet om ett öppet och stödjande förhållningssätt till utveckling och förnyelse uppfylls. Antalet forskarutbildade medarbetare har ökat, liksom antalet doktorander vilket förutsäger en fortsatt ökning av andelen forskarutbildade inom landstinget. Bland dem som har en 6

7 doktorsexamen eller är på väg att doktorera är det ungefär lika många kvinnor och män. Den vetenskapliga produktionen som resulterat i publicerade artiklar har ökat. En fortsatt ökning av denna typ av kunskapsförnyelse och kunskapsspridning förväntas som ett resultat av den allt mer utvecklade akademiska miljön med ökad forskningskompetens. Någon ökning av antalet pågående studier har inte påvisats men det pågår såväl regionala som lokala aktiviteter för att skapa en infrastruktur som underlättar för klinisk och läkemedelsinitierad forskning. Delmålet för strategisk styrning av förnyelse initiativ har ännu inte uppfyllts. En strategi för förbättringsarbete och innovation, samt en strategi för verksamhetsutveckling med IT håller på att utarbetas. Där kommer införande och bedömning av förnyelsealternativ att ingå. Medarbetare Attraktiv arbetsgivare Landstinget arbetar systematiskt med aktiva åtgärder för att främja mångfald och uppnå jämställda och jämlika villkor. Målet för landstingsstyrelsens delmål lika rättigheter och möjligheter-har inte uppnåtts. Handlingsplanen för jämställdhetsintegrering är ett tydligt strategiskt styroch ledningsverktyg med avsikt att underlätta för planering och uppföljning i verksamheten och på sikt medverka till förbättring av måluppfyllelsen på området. Aktivt medarbetarskap Landstingets delmål hälsofrämjande miljö- är inte uppnått. Sjukfrånvaron och frisknärvaron har inte nått landstingets uppsatta mått för måluppfyllelse. Åtgärder vidtas inom olika områden för att på sikt nå målet. Det är ett utmanande mål som kräver stora insatser under många år. Ekonomi En ekonomi som ger handlingsfrihet Det ekonomiska utfallet per augusti är positivt men beror till viss del på realisationsvinster som uppstått inom landstingets kapitalförvaltning. Prognosen för 2014 visar dock på ett negativt resultat för landstinget. För tre av divisionerna pekar prognoserna på att resultatkravet inte uppfylls. För de landstingsdrivna hälsocentralerna visar prognosen på ett negativt resultat. Kraftfulla åtgärder krävs för att nå en ekonomi i balans. Ekonomi som inte belastar kommande generationer Landstingets kostnader följer inte intäktsutvecklingen. Arbetet med att kostnadseffektivt nyttja de tillgängliga resurser som landstinget har måste alltjämt fortsätta. Fokuseringen på att öka effektiviteten i processerna måste fortgå för att skapa kostnadseffektivitet att klara av framtidens krav. 7

8 Nya och pågående åtgärder Inom landstinget finns gemensamma åtgärder, både pågående och nya, som på sikt ger möjlighet för divisionerna att effektivisera. Exempel på detta är en nystartad bemanningsenhet med länsuppdrag för korttidsrekrytering, projektet vårdnäraservice som innebär förändringar i vårdens arbetsuppgifter samt det nya patienthotellet som ska hjälpa till att minska överbeläggningar. Inom upphandling och avtal har tre parametrar identifierats som viktiga för att kunna realisera besparingar och långsiktigt arbeta kostnadseffektivt med inköp; konkurrensutsättning, beställning från avtal samt uppföljning av avtal. Andra exempel på aktuella områden är effektiva vårdprocesser, samordning av ägande av utrustning, transporter samt avgifter. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta: Då den ekonomiska årsprognosen pekar på ett resultat som inte är förenligt med god ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans ger landstingsstyrelsen i uppdrag till landstingsdirektören att genomföra och identifiera områden för kostnadsreduktion genom: Rationalisering och effektivisering Riktade åtgärder Prioritering bland nyinvesteringar Genomförande av strukturella åtgärder Prioritering bland nya och planerade verksamheter Översyn av principer för hjälpmedel Landstingsdirektören ska löpande avrapportera till styrelsen. Vissa av de åtgärder som kan komma ifråga får inte genomföras utan beslut i styrelsen och i förekommande fall landstingsfullmäktige. Landstingsstyrelsen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar: Delårsrapporten för augusti 2014 godkänns. Särskilt yttrande Av Kenneth Backgård (NS) Innan förändringar vidtas, skall det avgöras huruvida den tänkta förändringen skall beslutas i landstingsstyrelse eller i förekommande fall landstingsfullmäktige. Vi anser också att landstingets samtliga verksamheter skall omfattas av sparkrav, inte bara hälso- och sjukvård. Vi anser också att ett köpstopp bör införas. Köpstopp omfattar naturligtvis inte läkemedel eller sådant som oundgängligen behövs i det direkta vårdarbetet. 8

9 148 Omställningsstöd och pension för förtroendevalda Dnr Sveriges Kommuner och Landstings styrelse har den 20 oktober 2013 antagit ett förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL) att kunna tillämpas på förtroendevalda som nytillträder ett (eller flera) uppdrag efter valet 2014 eller vid senare tidpunkt. De nya bestämmelserna gäller inte för förtroendevalda som avgår eller senare (eller tidigare avgått) med rätt till visstidspension, annan egen pensionsförmån, avgångsersättning eller livränta. För dessa förtroendevalda fortsätter nuvarande regler att gälla. Sveriges Kommuner och Landsting rekommenderar kommuner, landsting och regioner att anta bestämmelserna med tillhörande bilaga. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar: Bestämmelserna om anställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) med tillhörande bilaga antas. Enligt beslutsförslaget 149 Regler för partistöd Dnr Kommunallagens regler för kommunalt partistöd har ändrats. Utredningen Vital kommunal demokrati (SOU 2012:30) ligger till grund för ändringarna. De nya reglerna trädde i kraft den 1 februari 2014 och ska tillämpas fr o m mandatperioden Bestämmelserna om partistöd finns i 2 kap 9-12 kommunallagen (1991:90), KL. Sammanfattning av de nya reglerna Partistödets ändamål betonas I KL finns den grundläggande befogenheten för kommuner och landsting att använda kommunala medel för att ge stöd till partiernas arbete. I de nya reglerna finns ett uttalat ändamål: syftet med partistödet är att stärka partier- 9

10 nas ställning i den kommunala demokratin, och är därför enligt lagstiftarens mening avsett för det lokala partiarbetet som riktar sig till kommunmedlemmarna. Skärpt krav på representation Rätten till partistöd är enligt lag kopplat till att partiet är representerat i fullmäktige. Med de nya reglerna blir det möjligt att proportionellt begränsa partistödet för ett parti som inte kunnat bemanna alla sina platser i fullmäktige i samband med val (s k tomma stolar). Regeln gäller fr o m 2014 års val. Partistödet ska redovisas och granskas De partier som tar emot partistöd ska årligen senast 30 juni redovisa att stödet använts för rätt ändamål. Redovisningen ska dessutom granskas av granskare som partierna själva utser. Granskaren ska årligen lämna en granskningsrapport med ett intyg om att redovisningen ger en rättvisande bild av hur partistödet använts. Syftet är att göra underlag och beslut om partistöd öppnare och mer tillgängliga för allmänhet och media. Lokala regler för partistödet För att de nya reglerna ska kunna tillämpas måste fullmäktige anta vissa lokala regler för partistödet. Fullmäktige ska besluta om att en mottagare av partistöd ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för rätt ändamål. Fullmäktige får införa en regel om att begränsa partistödet om tomma stolar uppstår under mandatperioden. Fullmäktige får besluta att partistöd inte ska utbetalas till ett parti som inte i tid lämnat in redovisning och granskningsrapport. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår att fullmäktige beslutar: Regler för partistöd fastställs. 150 Årsredovisning och revisionsberättelse 2013 för samordningsförbundet Pyramis Dnr Samordningsförbundet Pyramis bedriver finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet inom Luleå kommuns geografiska område. De samverkande parterna är Luleå kommun, Norrbottens läns landsting, Försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Förbundets syfte är att genom parternas gemensamma insatser underlätta rehabiliteringssamverkan och uppnå en effektiv resursanvändning. 10

11 Årsredovisning samt revisionsberättelse för verksamheten år 2013 föreligger. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår att landstingsfullmäktige fattar följande beslut: 1 Årsredovisningen godkänns. 2 Revisionsberättelsen läggs till handlingarna. Jäv Britt Westerlund (S) och Monica Carlsson (V) anmäler jäv. 151 Årsredovisning och revisionsberättelse 2013 för samordningsförbundet Consensus Dnr Samordningsförbundet Consensus bedriver finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet inom Älvsby kommuns geografiska område. De samverkande parterna är Luleå kommun, Norrbottens läns landsting, Försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Förbundets syfte är att genom parternas gemensamma insatser underlätta rehabiliteringssamverkan och uppnå en effektiv resursanvändning. Årsredovisning samt revisionsberättelse för verksamheten år 2013 föreligger. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår att landstingsfullmäktige fattar följande beslut: 1 Årsredovisningen godkänns. 2 Revisionsberättelsen läggs till handlingarna. Jäv Britt Westerlund (S) och Monica Carlsson (V) anmäler jäv. 11

12 152 Årsredovisning och revisionsberättelse 2013 för samordningsförbundet Activus Dnr Samordningsförbundet Activus bedriver finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet inom Piteå kommuns geografiska område. De samverkande parterna är Piteå kommun, Norrbottens läns landsting, Försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Förbundets syfte är att genom parternas gemensamma insatser underlätta rehabiliteringssamverkan och uppnå en effektiv resursanvändning. Årsredovisning samt revisionsberättelse för verksamheten år 2013 föreligger. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår att landstingsfullmäktige fattar följande beslut: 1 Årsredovisningen godkänns. 2 Revisionsberättelsen läggs till handlingarna. Jäv Britt Westerlund (S) och Monica Carlsson (V) anmäler jäv. 153 Revidering av förbundsordning för Norrlandstingens regionförbund Dnr Förbundsdirektionen för Norrlandstingens regionförbund (NRF) behandlade vid sitt sammanträde den 21 maj 2014 ( 19) frågan om revidering av förbundsordningen. Revisorerna i Västerbottens läns landsting har pekat på behov av förändringar i förbundsordningen så att det tydligare framgår att NRF har ansvaret för Regionalt Cancercentrum Norr (RCC Norr) och har rätt att teckna avtal med en utförare, Västerbottens läns landsting. En översyn och utredning av 12

13 NRF:s ansvarsförhållenden och verksamhet har gjorts för att tydliggöra förbundsordningen inom detta område. Förbundsdirektionen beslutade att godkänna förslaget till revidering av förbundsordningen och att skicka förslaget till regionlandstingen för beslut. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta: Revideringen av förbundsordningen för Norrlandstingens regionförbund godkänns. 154 Annonser om landstingsfullmäktiges sammanträden 2015 Dnr Av arbetsordningen för landstingsfullmäktige framgår att fullmäktige för varje år ska bestämma i vilken eller vilka ortstidningar uppgifter om tid och plats m m för fullmäktiges sammanträden ska införas. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige att fatta följande beslut: Annonser om tid och plats m m för fullmäktiges sammanträden under år 2015 ska införas i tidningarna Norrländska Socialdemokraten, Norrbottens- Kuriren, Piteå-Tidningen, Haparandabladet och Norra Västerbotten. 155 Landstingsfullmäktiges sammanträdes- och utbildningsdagar 2015 Dnr Av arbetsordningen för landstingsfullmäktige framgår att: 13

14 Fullmäktige bestämmer dagarna för sammanträdena för varje år. Fullmäktige sammanträder i Landstingshusets sessionssal i Luleå. Ordföranden får efter samråd med vice ordförandena bestämma en annan plats inom länet för visst sammanträde. Sammanträde ska också hållas om styrelsen eller minst en tredjedel av fullmäktiges ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs (KL 5 kap 7). Av praktiska skäl är det lämpligt att i sammanhanget även fastställa utbildningsdagar för året. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige att fastställa följande sammanträdes- och utbildningsdagar för år 2015: Sammanträde Onsdag 25 februari Onsdag 15 april Tisdag-onsdag 9-10 juni Onsdag 14 oktober Onsdag-torsdag november Utbildning Torsdag 26 februari Torsdag 16 april Torsdag 15 oktober 156 Landstingsstyrelsens sammanträdes- och utbildningsdagar 2015 Dnr Av reglementet för landstingsstyrelsen framgår att: Tid och plats för sammanträdena ska fastställas i en årlig plan. Ordföranden får ändra tidpunkten för eller inställa sammanträde. Sammanträde ska också hållas om minst en tredjedel av ledamöterna begär det eller ordföranden anser att det behövs (KL 6 kap 18). Av praktiska skäl är det lämpligt att i sammanhanget även fastställa utbildningsdagar för året. Förslag till beslut 1 Följande sammanträdes- och utbildningsdagar fastställs för år 2015: Sammanträde Onsdag 28 januari Onsdag 4 mars Onsdag 27 maj Onsdag 17 juni Utbildning Tisdag 27 januari Tisdag 26 maj 14

15 Onsdag 30 september Onsdag 28 oktober Onsdag 9 december Tisdag 29 september 2 Sammanträdena hålls i Landstingshusets styrelserum i Luleå med början kl Ordföranden får bestämma annan plats för visst sammanträde. 157 Vårdval Norrbotten: Beställning Primärvård 2015 Dnr Landstingsfullmäktige beslutade i den strategiska planen att respektive beställning för år 2015 ska beslutas av landstingsstyrelsen i september. Landstingsfullmäktige anger att nedanstående ska beaktas vid utformningen av ersättningssystemet: I Vårdval Norrbotten har fördelningen av vårdpeng enligt nedan gällt under perioden : ålder 65 %, vårdtyngd 25 % (ACG) och socioekonomi 10 % (CNI). En översyn av vårdpengen ska göras med inriktningen att öka andelen ACG samt CNI. Ingen neddragning av ersättning till vårdvalet ska ske förutom där förändring av kostnadsansvar sker. I september kommer styrelsen att fastställa beställning primärvård, vilket inkluderar såväl uppdrag som ersättning. Inriktningen i landstingsstyrelsens plan är att resultat i högre utsträckning ska påverka ersättningen. Ytterligare krav är bättre kontinuitet och fast vårdkontakt. Vidare ska arbetet med samordnade individuella planer stärkas, även då patienten inte har behov av hemsjukvård eller hemtjänst. I förslaget till Beställning Primärvård 2015 har ovanstående beaktats och beställningen redovisas i sin helhet i bilaga; Beställning Primärvård En översyn har gjorts avseende fördelningen av vårdpeng utifrån ålder, ACG och CNI. Införandet av ACG och CNI har inneburit betydande förändringar i resursfördelningen till länets hälsocentraler. I nuläget bedöms inga ytterligare förändringar nödvändiga och en majoritet av hälsocentralerna upplever en mer rättvis fördelning av resurserna än tidigare. Det har gjorts en del förändringar i Beställning Primärvård de senaste åren, därför har förändringarna begränsats i beställning Det har skett några mindre anpassningar av ersättningsmodellen och fokus är fortsatt på de prioriteringar som gjordes inför I korthet föreslås följande viktiga förändringar inför 2015: 15

16 För att ge möjlighet till att säkra en god geografisk närvaro har det möjliggjorts för beställaren att teckna s.k. tilläggsavtal gällande filialverksamhet. Ersättningen inom vårdvalet har justerats enligt följande: En översyn har gjorts avseende fördelningen av vårdpeng utifrån ålder, ACG och CNI. I nuläget föreslås inga förändringar utifrån att den fördelning som varit gällande de två senaste åren och där en majoritet av hälsocentralerna upplever en mer rättvis fördelning av resurserna än tidigare. Indexjustering av vårdpeng, läkemedelspeng, glesbygdsersättning samt mål och prestationsbaserade ersättningar. Läkemedelspengen har förändrats utifrån de tre senaste årens konsumtion. Åldersviktningen har omprövats och en minskad viktning har tilldelats de äldre åldersgrupperna, vilket är en anpassning utifrån hemsjukvårdens övergång. Mätperiod för oplanerade återinskrivningar ändras till att omfatta 12 månader istället för tertial, detta för att minska risken för slumpmässiga variationer. Hälsocentraler som inte når uppsatta mål får ett avdrag av vårdpengen. Egenfinansieringen av ST-läkare utökas från 10 procent till 15 procent som ett första steg. Det har samtidigt inneburit en ökad kapiteringsersättning. Inom ramen för uppföljningen inom vårdvalet kommer särskilt fokus ligga på kontinuitet (även avseende andra yrkeskategorier än läkare), fast vårdkontakt samt samordnade individuella planer. Förslag till beslut Mot den bakgrunden föreslås landstingsstyrelsen besluta: 1 Beställning Primärvård 2015 godkänns 2 Landstingsdirektören uppdras att fastställa uppföljningsplan för Beställning Länssjukvård Uppföljning jan-aug 2014 Dnr Ärendet avser rapportering av uppföljning gällande Beställning Länssjukvård för perioden januari-augusti Uppföljning sker utifrån uppföljningsplanen i beställningen. 16

17 Resultat per sista augusti i korthet: Sammanfattande resultat Läkarbesök och vårdtillfällen Totala antalet läkarbesök minskar, 3 % färre än samma period i fjol. Totala antalet vårdtillfällen minskar, 7 % färre än samma period i fjol. Patientfokuserad hälso- och sjukvård Patients/Målsmans upplevelse av kvaliteten inom BUP är i nivå med riket. Skillnader finns mellan länets kliniker. Cancerpatienterna erbjuds kontaktsjuksköterska. Saknas ännu kvantitativ data då dokumentation inte sker. Särskilda individuella vårdplaner (SIP) görs i samverkan med andra berörda aktörer. Saknas ännu kvantitativ data. Implementering av individuella vårdplaner till samtliga cancerpatienter har påbörjats, likaså rutiner kring dokumentation. Saknas ännu kvantitativ data då dokumentation inte sker. Individuella vårdplaner till övriga patientgrupper görs. Saknas kvantitativ data då dokumentation inte sker. Den interna informationsöverföringen gällande utfört brytpunktssamtal för palliativa patienter är bristfällig. Den palliativa vården inom länssjukvården har stora behov av förbättring visar resultatet i kvalitetsregister. Tillgänglig och likvärdig hälso- och sjukvård Tillgänglighet till vården (jan-aug 2014): 73 % av patienterna varit på besök inom 60 dagar Målet om 80 % uppnås inte. 69 % av patienterna påbörjad behandling inom 60 dagar Målet om 80 % uppnås inte. 83 % av patienterna inom BUP får besök inom 30 dagar Målet om 90 % uppnås inte. Större andel flickor än pojkar får en första bedömning inom 30 dagar. 83 % av patienterna inom BUP får fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar Målet om 80 % uppnås men tillgängligheten på de olika orterna i länet varierar. Större andel flickor än pojkar får behandling inom 30 dagar. Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser Dokumentation avseende riskbedömning av levnadsvanor sker men andelen patienter som riskbedöms och dokumenteras är fortfarande väldigt låg. Effektiv hälso- och sjukvård Oplanerade återinskrivningar ökar jämfört med föregående år (10,2 %) Målet att minska 10 % uppnås därmed inte. Män återinskrivs i högre grad än kvinnorna. Undvikbar slutenvård uppgår till 2,9 % av totala vårdtillfällen, vilket är en liten minskning sedan samma period föregående år (3,0 %). 17

18 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 96 % av alla läkarbesök är diagnossatta, motsvarande värde för besök hos övrig vårdpersonal är 80 %. Sex av nio enheter registrerar i kvalitetsregister Senior Alert. 7 % av patienterna över 65 år riskbedöms. Andelen registrerade patienter i Svenska palliativa registret efter dödsfall är låg. Antibiotikaförskrivningen på total nivå är oförändrad i jämförelse med föregående år. Förskrivningen till barn (0-6 år) och till äldre (+80 år) minskar. Förskrivning av läkemedel med risk för beroendeutveckling ökar med 7 % i jämförelse med samma period föregående år. I övrigt hänvisas till bilagan. Förslag till beslut 1 Uppföljningen för januari-augusti 2014 av Beställning Länssjukvård godkänns. 2 Landstingsdirektörens uppdras att vidta nödvändiga åtgärder. 159 Beställning Närsjukvård Uppföljning jan-aug 2014 Dnr Ärendet avser rapportering av uppföljning gällande Beställning Närsjukvård för perioden januari-augusti Uppföljning sker utifrån uppföljningsplanen i beställningen. Resultat per sista augusti i korthet: Sammanfattande resultat Patientfokuserad hälso- och sjukvård Endast 16 % av patienter med palliativ diagnos har ett dokumenterat brytpunktsamtal. Tillgänglig och likvärdig hälso- och sjukvård Målet för vårdgarantin i Norrbotten, 80 % inom 60 dagar, uppfylls för påbörjad behandling (93 %) men inte för läkarbesök (69 %) under perioden jan-aug För länet totalt är 90 % av insatstiden för vägambulans vid prio1-larm inom 30 minuter. Mer än hälften av utryckningarna tar mindre än 10 minuter från ambulansstation till patient. 18

19 Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser 20 % av personer med diagnos diabetes, hypertoni eller övervikt som besökt vården, har fått fråga om levnadsvana. 33 % av personer med diagnos depression, ångest eller sömnstörning som besökt vården, har fått fråga om levnadsvana. Effektiv hälso- och sjukvård Närsjukvården klarar inte målet att minska de oplanerade återinskrivningarna inom 30 dagar med 10 % för tertial 2, 2014 jämfört med tertial 2, Det har skett en minskning av undvikbar slutenvård för januari-augusti 2014 (14,6%) jämfört med samma period 2013(15,1%) totalt i Närsjukvården. Undvikbar somatisk slutenvård för personer med psykiatrisk diagnos har minskat med 24 %. Den genomsnittliga beläggningsgraden för OBS-platser under januariaugusti varierar från 63 % i Pajala till 92 % i Övertorneå Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Diagnossättningsgraden totalt i Närsjukvården är 90 % för läkare samt 80 % för övriga vårdgivarkategorier. Den varierar mellan yrkesgrupper och verksamhetsområden. Antibiotikaförskrivningen i Närsjukvård har ökat för perioden januariaugusti 2014 (140,8 varurader/1000 invånare) jämfört med samma period 2013 (136,8 varurader/1000 invånare). Antal recept till personer 80 år eller äldre uthämtade på apotek har ökat från 326,4 till 332,9 uthämtade recept per 1000 invånare 80 år eller äldre, för perioden januari-juni 2014 jämfört med samma period Under perioden januari-juni 2014 sker en ökning av förskrivning till både kvinnor och män med 9,6 % jämfört med samma period Den största andelen av de som hämtat ut läkemedel med risk för beroende är kvinnor, de använder nästan dubbelt så mycket beroendeframkallande läkemedel jämfört med män. Andelen Rosuvastatin av lipidsänkare har ökat till 6,9 % för januariaugusti 2014 jämfört med 6,7 % för samma period Förskrivningen varierar i länet, största andelen förskrivs i Kalix närsjukvårdsområde. Det är endast Gällivare och Luleå-Boden närsjukvårdsområden som når målet att komma under 6 procent för jan-aug Knappt 4 % av patienter, 75 år eller äldre som är ordinerade minst fem läkemedel, har fått en läkemedelsgenomgång i öppenvård under januariaugusti % av personer 75 år och äldre med fler än fem läkemedel, har fått en läkemedelsberättelse med sig hem vid utskrivning från sjukhus under januari-augusti I övrigt hänvisas till bilagan. Förslag till beslut 1 Uppföljningen för januari-augusti 2014 av Beställning Länssjukvård godkänns. 2 Landstingsdirektörens uppdras att vidta nödvändiga åtgärder. 19

20 160 Vårdval Norrbotten Uppföljning jan-aug 2014 Dnr Ärendet avser rapportering av Vårdval Norrbotten avseende januari-augusti Befolkningen har i vårdvalet möjlighet att göra ett aktivt val. Det är en fortsatt positiv utveckling när det gäller andelen som väljer att aktivt lista sig inom vårdvalet. Dock är majoriteten 56 % (64 % vid samma period föregående år) fortsatt passivt listade och 92 % av befolkningen är listade på en landstingsdriven vårdcentral. Resultat per sista augusti i korthet: Sammanfattande resultat Patientfokuserad hälso- och sjukvård Kontinuitet för mångbesökare gällande läkarbesök varierar mellan 21 % och 63 %, länssnittet är 37 %. Tillgänglig och likvärdig hälso- och sjukvård Genomsnittlig telefontillgänglighet under årets första åtta månader ligger på 88 % och genomsnittlig tillgänglighet på läkarbesök inom sju dagar ligger på 93 %. Vissa hälsocentraler har en oacceptabelt låg telefontillgänglighet. Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser 8,5 % av personerna i berörda åldersgrupper har genomfört hälsosamtal, flest i den äldsta åldersgruppen (60-åringar). Förskrivning av FaR minskar jämfört med tidigare år. Alla hälsocentraler når inte ännu målen gällande levnadsvanearbete riktat mot riskgrupper. Effektiv hälso- och sjukvård 14 av 33 hälsocentraler klarade målet för oplanerade återinskrivningar. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Nästan häften av patienter med demens-diagnos har inte haft ett uppföljningsbesök hos läkare 1½ år efter konstaterad diagnos. Diagnossättningsgrad på läkarbesök och vårdgivarbesök är relativt högt, länssnitt på läkarbesök 93 % och på övriga vårdgivarbesök 67 %. Det finns förbättringspotential gällande diagnoskvalité för att säkra en tillförlitlig uppföljning. Fortsatt gynnsam utveckling inom antibiotika förskrivning Förskrivning av läkemedel med risk för beroende ökar över tid och det finns lokala och könsmässiga skillnader som bör uppmärksammas. 20

21 I övrigt hänvisas till bilagorna. Förslag till beslut Delårsrapport för Vårdval Norrbotten godkänns. 161 Fördelning av investeringsram för år 2015 Dnr I den strategiska plan för , som landstingsfullmäktige antog i juni 2014 anges att 2015 års ram för investeringar i inventarier och fastigheter (inklusive investeringar för externa hyresgäster) uppgår till 353 mkr samt att landstingsstyrelsen bemyndigas att besluta om investeringar upp till denna nivå. Följande förslag till fördelning av den beslutade investeringsramen har utarbetats (tkr): Division Invest- Fordon Engångs Hjälp- IT- Konst Med tekn Övriga Totalt reserv belopp medel invest invest invest Länssjukvård Närsjukvård Folktandvården Kultur och utbildning Landstingsgemensamt Service Länsteknik Totalt Nya investeringar: Investeringsreserv LD Investering fastigheter internt (exkl Sunderbyn) Investering i fastigheter med externa hyresgäster Sunderbyn fastighetsinvesteringar Sunderbyn inventarier Total investeringsram Förslag till beslut 21

22 162 Överenskommelse om samarbete inom Missbruks- och beroendevård mellan landstinget och kommunerna i Norrbottens län Dnr Genom ändringar i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen från den 1 juli 2013 infördes en skyldighet för landsting och kommuner att ingå gemensamma överenskommelser om samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Bakgrunden till lagändringarna är Missbruksutredningens slutbetänkande, 2012/13: SoU18, som bland annat hade att ta ställning till hur kommunernas och landstingets ansvar för missbruks- och beroendevården skulle tydliggöras. Syftet med lagändringarna är att stärka samverkan mellan landsting och kommuner för att bättre tillgodose behovet av vård, stöd och behandling för målgruppen. Landstinget och länets kommuner har således ett gemensamt ansvar för missbruks- och beroendevården i Norrbotten. Personer med missbruk och beroende ska ges stöd, vård och behandling av hög kvalitet. Samverkan mellan huvudmännen och individens delaktighet ska leda till att den enskildes behov av insatser blir organiserade så att denne inte riskerar att hamna mellan olika ansvarsområden. Revisionsrapport för missbruks- och beroendevården (november 2012) omfattande landstingets och sju kommuners verksamhet. Även programberedningens rapport 2012 konstaterar att missbruks- och beroendevården i länet behöver utvecklas. Beroende på var man bor i länet har man olika förutsättningar att få vård och stöd för sitt missbruk. Det finns behov av att tydliggöra mål, ansvarsförhållanden och vårdnivåer och att tydliggöra samarbetsytor mellan länets kommuner och landstinget. Den Politiska samverkansberedningen beslutade den 14 maj 2013 att tillsätta en arbetsgrupp med deltagare från landstinget och kommunerna med uppdrag att arbeta fram en Överenskommelse för missbruks- och beroendevården i Norrbotten. Samverkansberedningen beslutade vidare den 13 december 2013 att landstinget och Kommunförbundet Norrbotten utser en förhandlingsdelegation med uppdrag att slutföra överenskommelsen. 22

23 Den gemensamma arbetsgruppen har arbetat fram ett förslag till Överenskommelse om samarbete inom missbruks- och beroendevården mellan landstinget och kommunerna i länet. Förslaget tydliggör ansvarsförhållandena inom och mellan huvudmännen avseende upptäckt och tidig intervention, tillnyktringsverksamhet, abstinensvård, behandling och stöd samt uppföljning. Förhandlingsdelegationen har tydliggjort förslaget till Överenskommelse och understryker vikten av att arbetet inom missbruks- och beroendevården förutsätter nära samarbete lokalt mellan kommun och närsjukvård. Beroendecentrum Förslaget till Överenskommelse omfattar även etablering av ett Beroendecentrum för hela länet vilket är nödvändigt för en fungerande vårdfläta för de personer som har behov av kompetenser som inte kan tillgodoses på lokal nivå. För att Beroendecentrum ska ha möjlighet att fullgöra sitt uppdrag fordras att basnivån, den lokala nivån, tar sin del av ansvaret och att Beroendecentrums resurser efterfrågas först när basnivåns kompetens inte räcker till. Beroendecentrum har två syften: Tillgång till ett antal vårdplatser för abstinensbehandling vid komplicerade tillstånd som led i en vårdfläta för de svårast sjuka som inte kan klaras med närsjukvårdens och kommunernas kompetens. Konsultativt kompetensstöd till närsjukvård och kommuner. En framgångsfaktor för att samlat möta behoven hos personer med missbruks- och beroendeproblem är samtidiga insatser och att tydligt samordna insatserna utifrån den enskildes behov. Inom Beroendecentrum ska därför finnas tillgång till personal från både hälso- och sjukvården och från socialtjänsten. Landstinget är huvudman för verksamheten. Länets kommuner delfinaniserar verksamheten och personalkostnader enligt upprättat förslag till Samverkansavtal. Vid Beroendecentrum ska en samordnad individuell vårdplanering genomföras med deltagare från respektive kommun och närsjukvård tillsammans med den enskilde. I förekommande fall även med företrädare för brukarorganisationer. Samordnade och samtidiga insatser kan också innebära att den enskilde i större utsträckning än idag får sina behov tillgodosedda på hemmaplan och att behovet av behandlingshemsplaceringar på sikt kan minska. Överenskommelsen ska leda till en likvärdig missbruks- och beroendevård av god kvalitet i Norrbotten. Process Arbetet med att etablera ett Beroendecentrum för missbruks- och beroendevården är omfattande och ska starta med att en processledare för genomförandet rekryteras omedelbart efter MBL-beredning och formellt beslut. Arbetet föreslås ske i etapper och med målsättningen att ett fullständigt Beroendecentrum ska vara fullt etablerat den 1 januari Som en första deletapp i etableringen av ett fullvärdigt Beroendecentrum utvidgas Missbruks-och beroendeenhetens uppdrag från och med den 1 januari 2015 till att omfatta intag från hela länet. Därefter fortsätter arbetet med översyn av kompetensprofil, rekrytering, internutbildning mm under år

24 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar: 1 anta den upprättade Överenskommelsen om samarbete inom missbruksoch beroendevården mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten inkluderat ett Beroendecentrun i länet 2 anta upprättat Samverkansavtal mellan landstinget och kommunerna gällande Beroendecentrum med föreslagen kostnadsfördelning mellan landstinget och länets kommuner Under förutsättning att landstingsfullmäktige beslutar enligt punkt 1 och 2 beslutar landstingsstyrelsen: 3 uppdra åt landstingsdirektören att etablera ett Beroendecentrum med etappvis genomförande och med målsättningen att ett länsövergripande Beroendecentrum ska vara fullt etablerat den 1 januari Yrkanden och propositionsordning Yrkande 1 Kent Ögren (S) och Anders Öberg (S): sförslaget bifalls. Yrkande 2 Mattias Karlsson (M) och Stefan Tornberg (C): Missbruks- och beroendecentrum ska lokaliseras till Kalix. Propositionsordning Ordföranden ställer först proposition på yrkande 1 och finner att det antas. Därefter ställer ordföranden proposition på yrkande 2 och finner att det avslås Reservation Av Mattias Karlsson (M), Gunilla Wallsten (M) och Stefan Tornberg (C) till förmån för yrkande 2. 24

25 163 Överenskommelse om tjänsteköp av sjukvårdsinsatser Dnr Landstinget och länets kommuner har sedan ett flertal år tillbaka möjlighet att köpa sjukvårdsinsatser av varandra. Från 1 februari 2013 övertog kommunerna ansvaret för hälso- och sjukvård i ordinärt boende från 18 år och äldre och landstinget har fortfarande kvar ansvaret för barn och ungdom 0-17 år. Den tidigare överenskommelsen har omarbetats och är godkänd av den politiska samverkansberedningen för vård, omsorg och skola innan sommaren. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås anta överenskommelsen om tjänsteköp av sjukvårdsinsatser. 164 Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Dnr Styrelseordföranden i Landstingen ömsesidiga försäkringsbolag, LÖF, har på bolagsstämman informerat ägarna om LÖF:s finansieringsbehov. Behovet av kapitaltillskott uppgår till miljoner kronor att tillföras i form av nytt garantikapital varav Norrbottens läns landstings andel utgör 31 miljoner kronor. För att behovet av kapitaltillskottet inte ska bli högre än miljoner kronor krävs samtidigt att reverserna mellan bolaget och landstingen på miljoner kronor löses varav Norrbottens läns landstings revers till bolaget utgör 162 miljoner kronor. Orsaken till det nya kapitaltillskottet är det nya europeiska regelverket för försäkringsbolag, Solvens II, som ställer högre kapitaltäckningskrav än tidigare. Garantikapitalet bokförs som finansiell tillgång varför tillskottet i sig inte belastar resultatet. De nya reglerna Solvens II träder i kraft För att klara tidsgränsen förutsätts att 50 procent av garantikapitalet är registrerat hos Bolagsverket senast maj 2015 vilket i sin tur förutsätter att bolagsordningen i LÖF har 25

26 ändrats. En extra bolagsstämma kommer att hållas i november 2014 för att ändra bolagsordningen i tid för inbetalningen till bolaget. Resterande 50 procent av garantikapitalet ska vara inbetalat i november 2015 medan reverserna inlöses senast december Bilaga: Förslag till ny bolagsordning LÖF (bilaga 1) PM LÖF (bilaga 2) Patientförsäkringen LÖF och Solvens II (bilaga 3) Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att: 1 Godkänna förslaget till ny bolagsordning enligt bilaga 1. 2 Tillskjuta Norrbottens läns landstings andel av garantikapitalet till LÖF om kronor att finansieras med egna likvida medel. 3 Inlösa Norrbottens läns landstings revers till LÖF om kronor med egna likvida medel. 165 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per april 2014 Dnr PwC har på uppdrag av landstingets revisorer granskat delårsrapporten för perioden januari april Syftet med granskningen har varit att ge landstingets revisorer ett underlag för sin bedömning av ansvarsprövningen. Vidare skall granskningen ge underlag för bedömningen om det prognostiserade resultatet i delårsrapporten är förenligt med fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet samt om de av fullmäktige tilldelade uppdragen utförts. Sammantaget gör revisorerna bedömningen att de av fullmäktige tilldelade uppdragen delvis utförts samt att det prognostiserade resultatet i delårsrapporten inte är förenligt med fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. Revisorernas bedömning baseras på att: Landstingsstyrelsen har utarbetat och överlämnat policy för god ekonomisk hushållning i maj 2014 för beslut i fullmäktige och policyn innehåller bedömning av överskottsbehov samt principer för god ekonomisk hushållning. Granskningen kan däremot inte visa att styrelsen har identifierat några ytterligare områden för intäktsökningar och/eller kostnadsreduktioner utöver det som redan ingår i handlingsplanen. 26

27 Delårsrapportens uppföljning och redovisning sker i enlighet med den strategiska planens intentioner för balanserad styrning. Landstingsstyrelsen har reviderat den ekonomiska handlingsplanen i mars 2014 och därmed fastställt sparåtgärder i syfte att divisionerna skall kunna hålla sig inom sina ekonomiska ramar senast år Styrelsen har vidare gjort divisionerna ansvariga och säkerställt att en uppföljning och rapportering av sparåtgärderna genomförs. Av handlingsplanen framgår att divisionerna under 2014 skall sänka sina kostnader med sammanlagt 83 mkr. Granskningen visar dock att divisionerna prognostiserar att de endast kommer att kunna sänka sina kostnader med 30 mkr. Det prognostiserade helårsresultatet i delårsrapporten är inte förenligt med de finansiella målen för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Förslag till beslut Rapporten läggs till handlingarna med följande kommentarer: Landstingsstyrelsen konstaterar att divisionernas prognoser pekar på ett underskott som är betydligt sämre än budget. Det är även en försämring i jämförelse med årsbokslutet Då målet är att landstingets hälsocentraler i vårdvalet ska ha en ekonomi i balans 2014 och divisionerna ska förbättra sitt resultat med 100 mkr jämfört med föregående år, samt uppnå ett nollresultat 2015, krävs kraftfulla åtgärder för att nå en ekonomi i balans. Den ekonomiska handlingsplanen ska kompletteras med ytterligare åtgärder som ska redovisas till styrelsen. 166 Revisionsrapport Intern kontroll inom division Primärvård Dnr PwC har på uppdrag av revisorerna i Norrbottens läns landsting, för verksamhetsåret 2013, granskat den interna kontrollen inom division Primärvård. Samtliga landstingets hälsocentraler har besvarat en webbenkät. Ett urval av tio hälsocentraler har besökts där djupintervjuer genomförts. Styrande riktlinjer har inventerats och beskrivits. God intern kontroll säkerställer t ex att: det finns ändamålsenliga och väl dokumenterade system och rutiner det finns rättvisande och tillförlitlig redovisning och information om verksamheten lagar/riktlinjer, policys och regler mm är kända och tillämpas. 27

28 Granskningens fokus har varit på den kunskap om och den tillämpning av fastställda regler och rutiner som revisionen sett vid hälsocentralerna. Revisionsfrågan för granskningen: Är den interna kontrollen inom division Primärvård är tillräcklig? Revisorernas bedömning är att den interna kontrollen inom division Primärvård delvis är tillräcklig. Bedömningen grundar sig på de förhållanden som framkommer i revisionsrapporten och revisorerna vill framförallt uppmärksamma följande områden där den interna kontrollen kan förbättras. Vid loggranskning av patientjournaler behöver dokumentation av delegering avseende vem som ska utföra detsamma förbättras, men även när det gäller att utföra loggranskning ska dokumenteras, vilket inte alltid sker. Vid granskningens intervjuer uppges att personalen ogärna gör avvikelserapporter avseende överträdelser av reglerna om sekretess eftersom det kan innebära att rapportera en kollegas felsteg. I och med detta tas större hänsyn till personalens intressen är patienternas säkerhet. Riskbedömningar utförs inte som en del i det systematiska brandssäkerhetsarbetet. Endast hälften av granskade hälsocentraler utför kontroller fyra gånger per år enligt gällande regler. Flertalet hälsocentraler lever inte upp till kravet att personalen ska utbildas inom brandskydd vart fjärde år och mer än hälften av hälsocentralerna genomför inte praktiska brandövningar vart fjärde år. Det faktum att inte alla hälsocentraler räknar sina kassor dagligen ser revisionen som en brist i den interna kontrollen. Visar sig en brist finnas när man gör kassaavslut efter dag fjorton blir det synnerligen svårt att lokalisera vilken transaktion felet härrör. Förslag till beslut Rapporten läggs till handlingarna med följande kommentarer: Division Närsjukvård kommer att upprätta en handlingsplan för att alla enheter ska ha dokumenterade rutiner för loggkontroller som följer landstingets övergripande rutin. Division Närsjukvård understryker att det åligger varje verksamhetschef att vid nyanställningar och någon gång under året informera om de sekretessrutiner som gäller inom landstinget. Varje chef måste även informera om den rutin som finns när det gäller att skriva avvikelser. Patientsäkerhetsansvarig i division närsjukvård ansvarar för att alla chefer blir uppdaterade i rutinen. Det åligger varje chef att ta del av och följa de brandskyddsrutiner som finns i landstinget. Ledningen i division närsjukvård kommer att följa upp att hälsocentralerna följer gällande rutin när det gäller brandsäkerhet. Det är division Service som ansvarar för att upprätta rutiner kring penninghanteringen i vården. Ledningen i division Närsjukvård kommer att säkerställa att hälsocentralerna följer gällande rutin. Landstingsstyrelsen noterar att division Närsjukvård uppmärksammat de identifierade förbättringsområdena när det gäller den interna kontrollen inom divisionen och att divisionen kommer att vidta lämpliga åtgärder för att förbättra efterlevnaden av upprättade rutiner. 28

29 167 Yttrande över samverkansmodell för läkemedel Dnr Sjukvårdsdelegationen inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har på delegation från styrelsen beslutat att rekommendera landsting och regioner att aktivt medverka i samverkansmodellen, att verka för att dess intentioner uppfylls. Samverkansmodellen innebär nationell landstingsgemensam samverkan för införande och uppföljning av nya läkemedel i sjukvården. Förslaget till samverkansmodell finns publicerad i sin helhet i en slutrapport daterad mars Förslaget härrör från ett delprojekt i den nationella läkemedelsstrategin med målet att åstadkomma en jämlik vård och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning. Förslaget innefattar en landstingsgemensam organisation, med nationell process för samordning, koordinering, erfarenhetsutbyte och strategi. Den gemensamma organisationen består av en styrgrupp/beställarstyrelse, ett råd för Nya Terapier (NT-råd), en förhandlingsdelegation, en funktion för läkemedlens Livscykel respektive Marknad, samt en stöd- och samordningsfunktion hos SKL för ovanstående funktioner. Landstingen alternativt utsedda representanter från sjukvårdsregionerna kommer att vara representerade i styrgrupp, NT-råd och förhandlingsdelegation. Styrgruppen ska säkra resurser för arbetet och övervaka att det sker i enlighet med politiska beslut, ingångna överenskommelser, i landstingens intresse och i samklang med övrig utveckling inom hälso- och sjukvård. NT-rådet och förhandlingsdelegationen kommer att ha tydliga mandat och fullmakter som gör att dessa funktioner kan agera för alla landsting. Förhandlingsdelegationen ska förhandla om avtal med företag/tillverkare där upphandling ej bedöms framgångsrikt. Förhandlingen ska i huvudsak ske i trepartsform tillsammans med aktuellt företag och Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV). NT-rådet tar över uppgiften från den nuvarande NLT-gruppen att avge rekommendationer som ska vara vägledande för landstingens hantering av nya läkemedel. NT-rådet kommer att breddas med kompetens inom medicinsk teknik och hälsoekonomi. I förslaget uppdras åt SKL att, tillsammans med Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen, Region Skåne samt Landstinget i Östergötland (fyrlänsgruppen), upprätta avtal och uppdragsbeskrivningar för funktionerna Livscykel och Marknad. Funktionen Livscykel har som uppgift att ta fram fakta och prognoser om kommande läkemedel på väg ut på marknaden, s.k. horizon scanning samt utformande av protokoll för bedömning-, införande och uppföljning av läkemedlen. Uppgiften för funktionen Marknad är att analysera sortimentet och bevaka markandsförändringar och därmed kunna ge kunskapsunderlag inför upphandlingar och gemensamma avtal. 29

30 I den mån nationella upphandlingar genomförs på landstingens uppdrag, ska de i första hand genomföras av SKL Kommentus, i samarbete med Marknadsfunktionen. Föreslagen årlig budget för denna organisation, från och med den 1 januari 2015, är 11 mkr. Budgeten fördelas mellan landstingen och regionerna efter antal invånare. Sammanfattningsvis innebär förslaget om landstingsgemensam samverkansmodell att landstinget godkänner; inrättandet av en Styrgrupp/beställarstyrelse, ett Råd för nya terapier (NT-råd), en Förhandlingsdelegation, en Funktion för Livscykel, en Funktion för Marknad samt en stöd- och samordningsfunktion inom SKL för ovanstående funktioner föreslagen årlig budget för var och en av ovanstående funktioner, fr.o.m , att fördelas på landstingen efter antal invånare. För Norrbottens del innebär det i nuläget kr att landsting och regioner kan faktureras redan under 2014, om det krävs att funktionerna i vissa delar startar redan i år och om de genererar kostnader utöver vad som redan är budgeterat och anslaget att uppdrag ges till styrgruppen att årligen revidera budgeten och vid behov återkomma till landsting och regioner om justering behövs att styrgruppen till oberoende part uppdrar att utvärdera samverkansmodellen. Eventuella kostnader för detta fördelas mellan landstingen att SKL tillsammans med fyrlänsgruppen upprättar avtal och uppdragsbeskrivning för funktionerna Livscykel och Marknad Yttrande och förslag till beslut Läkemedel är en av de absolut viktigaste behandlingsresurserna för hälsooch sjukvården. Läkemedelsområdet associeras dock till problem med höga kostnader, ojämlik användning av läkemedel över landet samt bristande säkerhet i läkemedelshanteringen. Landstinget anser att nationell samverkan är nödvändigt för att dessa utmaningar ska kunna mötas. Förslaget ligger i linje med landstingets mål och strategier för god hälso- och sjukvård och läkemedelsanvändning. Mot den bakgrunden föreslås landstingsstyrelsen besluta: Norrbottens läns landsting godkänner deltagande i samverkansmodell för läkemedel. 30

31 168 Yttrande över Statlig ersättning till barn och unga som insjuknat i narkolepsi efter pandemivaccinering (Ds 2014:19) Dnr Regeringspartierna och Socialdemokraterna gjorde i juni 2012 en gemensam utfästelse om statlig ersättning till barn och ungdomar som var 19 år eller yngre vid vaccinationstillfället och som av Läkemedelsförsäkringen bedömts ha en läkemedelsskada. I promemorian övervägs hur denna överenskommelse ska uppfyllas. Förslaget är att de drabbade i första hand ska få ersättning från Läkemedelsförsäkringen och att staten betalar kompletterande ersättning när det finns begränsningar i försäkringen. Den sammanlagda ersättningen från försäkringen och staten begränsas till högst tio miljoner kronor per person och avser enbart drabbade av vaccinationskampanjen Den statliga ersättningsordningen administreras av Kammarkollegiet. Förslag lämnas till lagstiftningsåtgärder som bedöms nödvändiga. En ny lag om ersättning till narkolepsidrabbade och införande av ny sekretessbestämmelse i Offentlighets- och sekretesslagen föreslås träda i kraft den 1 juli Förslag till beslut Följande yttrande avges: Norrbottens läns landsting konstaterar att förslag till lagstiftningsåtgärder är väl motiverade. Landstinget har inget att invända mot att en ny ersättningsordning införs som kompletterande ersättning till Läkemedelsförsäkringen och att ny sekretessbestämmelse förs in i Offentlighets- och sekretesslagen. 31

32 169 Yttrande över bildande av Kommunalförbund för Svenskt ambulansflyg samt synpunkter på förslag till förbundsordning Dnr Styrgruppen för projektet avseende bildande av kommunalförbund för Svenskt ambulansflyg vill av landstingsstyrelsen ha skriftligt besked på följande: Synpunkter på föreslagen förbundsordning Svar från vilka landsting/regioner som vill medverka i kommande kommunalförbund Svar angående tiden för start av kommunalförbundet. Svaren och synpunkterna ska vara Uppsala läns landsting, Ledningskontoret, tillhanda senast den 3 oktober Sammanfattning Ett arbete har pågått sedan slutet av 2012 i landstingen Sverige om samverkan för den luftburna ambulanssjukvården. Samverkansaval har tecknats med samtliga landsting/regioner och Västerbottens läns landsting samt att gemensam upphandling nu pågår för dessa landsting avseende ambulansflyg med patient- och organtransporter. På landstingsledningsseminariet i Stockholm den 25 april 2014, föredrogs ärendet om den luftburna ambulanssjukvården. Seminariet med de deltagande landstingen/regionerna gav styrgruppen för projektet mandat att gå vidare i arbetet för att bilda ett kommunalförbund för ambulansflyget i Sverige. Den politiska styrgruppen lämnar nu förslag på förbundsordning på ett kommande kommunalförbund till de 20 landsting som tecknat samverkansavtal om samverkan. Kort beskrivning av regler rörande kommunalförbund Reglerna om kommunalförbund finns i kommunallagen, 3 kap Kommunalförbundet är en offentligrättslig juridisk person som har en egen rättskapacitet och som till skillnad från gemensamma nämnden är fristående i förhållande till sina medlemskommuner. Det är i mycket samma organisatoriska uppbyggnad som en kommun eller landsting. Man brukar säga att det är en sorts specialkommun. Tanken med kommunalförbund är att kommuner och/eller landsting lägger över sådan kommunal/landstingskommunal verksamhet på ett kommunalförbund som man vill samverka om. Kommunalförbundet övertar uppgifterna från sina medlemmar och blir huvudman för verksamheten med egen budget och räkenskaper. Förbundet har ingen beskattningsrätt men en rätt att 32

33 debitera medlemmarna sina kostnader. Medlemmarna har kvar ett yttersta ekonomiskt ansvar för verksamheten och är skyldig att täcka brister när förbundet saknar tillgångar för att betala sina skulder. Kommunalförbundet kan organiseras antingen med fullmäktige och styrelse eller genom en förbundsdirektion. De förtroendevalda i kommunalförbund har samma personliga ansvar för hur verksamheten bedrivs som förtroendevalda i kommuner och landsting. Offentlighetsprincipen gäller i kommunalförbund. Förbundets beslut kan överklagas i samma ordning och omfattning som om verksamheten hade bedrivits i medlemskommunerna. Ikraftträdande Förbundet föreslås ansvara för verksamheten enligt förbundsordningen från den 1 januari Följande yttrande avges Förslag till beslut Medverkan i kommande kommunalförbund samt tid för start av kommunalförbundet Norrbottens läns landsting ser positivt på de samordningsvinster som kan göras genom att samverka i ett kommunalförbund inom ambulansflyget ochtillstyrker förslaget att bilda ett kommunalförbund för Svenskt ambulansflyg och vill medverka i kommande kommunalförbund. Norrbottens läns landsting anser att kommunalförbundet bör kunna överta ansvar för verksamheten enligt föreslagen förbundsordning från den 1 januari 2015 under förutsättning att förslaget till förbundsordning hinner inkomma till Norrbottens läns landsting innan landstingsstyrelsens sista sammanträdesdag innan årsskiftet, vilket är fastställt till den 30 oktober Förbundsordningen Avseende 5 i förbundsordningen, Förbundsfullmäktige, anser Norrbottens läns landsting följande. Av 5 i förbundsordningen framgår inte vem som utser ordförande och vice ordförande i förbundsfullmäktige. Förslag på skrivning: Förbundsfullmäktige ska vid sitt första sammanträde under mandatperioden bland sina ledamöter utse en ordförande och två vice ordförande för resten av mandatperioden. Av 5 bör även framgå i vilket ordning ersättare ska kallas in Förslag på skrivning: Vid förfall av en ledamot i förbundsfullmäktige ska denne alltid ersättas av en förtroendevald från den medlem som valt ledamoten. Avseende 6 i förbundsordningen, Styrelsen, anser Norrbottens läns landsting följande. Av 6 tredje stycket andra meningen framgår att styrelsen utser en förbundschef som har att leda verksamheten inom kommunalförbundet enligt styrelsens anvisningar. 33

34 Norrbottens läns landsting anser att det är en fördel att reglera förbundschefens uppgifter och befogenheter i en särskild instruktion så att förbundschefens uppgifter tydliggörs. Vidare anges att förbundsstyrelsen ska bestå av minst sju ledamöter och sju ersättare och att varje sjukvårdsregion ska vara representerad i styrelsen med minst en ledamot och en ersättare. Norrbottens läns landsting vill särskilt peka på att den norra sjukvårdsregionen har mer än 50 procent av flygambulansverksamheten. Mot bakgrund av den omständigheten föreslår Norrbottens läns landsting att styrelsen ska ha minst nio ledamöter och nio ersättare för att bättre kunna ge inflytande för de landsting/regioner med stor flygambulansverksamhet. Avseende 7 i förbundsordningen, Revisorer, anser Norrbottens läns landsting följande. Norrbottens läns landsting anser att det behöver anges vem som utser revisorerna. Förslag på skrivning: Förbundsfullmäktige utser två revisorer för granskning av förbundets verksamhet. Norrbottens läns landsting anser även att ersättare till revisorerna bör regleras. Förslag på skrivning: Om en revisor avgår eller uppdraget på något sätt upphör under mandatperioden förrättar fullmäktige fyllnadsval så snart som möjligt. Alternativt att det väljs revisorsersättare. Vidare anser Norrbottens läns landsting att det är lämpligt att ange en tidpunkt för när revisionsberättelsen ska vara inlämnad. Förslag på skrivning: Det åligger revisorerna att före maj månads utgång till förbundsfullmäktige avlämna sin berättelse om granskning av verksamheten under det föregående året, samt årsredovisning. Avseende 12 i förbundsordingen, Kostnadstäckning Av föreslagen förbundsordning framgår att kommunalförbundet ska debitera medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. I denna fråga finner Norrbottens läns landsting att det är av vikt att ha i åtanke att det i samarbetsavtalet, avtal om samverkan rörande upphandlade tjänster avseende flygambulans mellan Norrbottens läns landsting och Västerbottens läns landsting finns en föreslagen fördelningsmodell mellan medlemmarna och att hänsyn behöver tas till detta avtal. Alla andra landsting utom Region Skåne har också tecknat detta samarbetsavtal. Avseende 13 i förbundsordningen, Lån, borgen m.m, anser Norrbottens läns landsting följande. Norrbottens läns landsting föreslår ett förtydligande i andra stycket i 13. Kommunalförbundet får inte teckna borgen, garantier eller andra ansvarsförbindelser utan godkännande av samtliga förbundsmedlemmars fullmäktige. 34

35 Avseende 14 i förbundsordningen, Styrning och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet, anser Norrbottens läns landsting följande. Norrbottens läns landsting föreslår ett förtydligande avseende sista meningen i 14. Förslag på skrivning: Innan beslut tas av avtal av större dignitet, större investeringar eller större ändringar av verksamheten ska samråd ske med samtliga förbundsmedlemmar. Avseende 15 i förbundsordningen, Budget årsredovisning Prisberäkningsmodell för debitering av medlemmarna för utförda tjänster fastställs årligen i budgeten. Se sista rubriken i detta remissvar, beslut i vissa typer av ärenden. Arvoden I förbundsordningen är det inte reglerat avseende arvoden, ersättningar till förtroendevalda. Norrbottens läns landsting anser att detta bör regleras i förbundsordningen och tas in som en ny paragraf i förbundsordningen. Närvaro- och yttranderätt Vidare bedömer Norrbottens läns landsting att närvaro- och yttranderätten i förbundsstyrelsen bör regleras och tas in som en ny paragraf i förbundsordningen. Förslag på skrivning: Förbundsstyrelsen avgör om någon som inte är ledamot eller ersättare i styrelsen ska ha rätt att närvara och rätt att yttra sig vid styrelsens sammanträden. i vissa typer av ärenden Huvudregeln enligt 5 kap. 43 kommunallagen är att utgången av ett ärende bestäms genom enkel majoritet. Norrbottens läns landsting anser att det bör övervägas om det i förbundsordningen ska anges att vissa frågor/vissa viktiga typer av beslut i förbundsfullmäktige och/eller i förbundsstyrelsen ska avgöras med kvalificerad majoritet. I 15 sista stycket i förbundsordningen framgår att prisberäkningsmodellen för debitering av medlemmarna för utförda tjänster fastställs årligen i budgeten. Norrbottens läns landsting anser att ärendet kan komma att påverka medlemmarnas ekonomiska förutsättningar och är därför ett ärende som ska avgöras med kvalificerad majoritet i förbundsfullmäktige. 35

36 170 Yttrande över Så enkelt som möjligt för så många som möjligt (SOU 2014:39) Dnr Norrbottens läns landsting har getts möjlighet att yttra sig avseende betänkandet Så enkelt som möjligt för så många som möjligt bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service (SOU 2013:45). Yttrandet ska vara Näringsdepartementet tillhanda senast den 1 oktober Regeringen beslutade 2009 att tillsätta en delegation med uppdrag att samordna myndigheternas IT-baserade utvecklingsprojekt och skapa goda möjligheter för myndighetsövergripande samordning. Detta är det elfte betänkandet i uppdraget. Betänkandet innehåller förslag som syftar till att utkontraktering av it-tjänster (s k outsourcing) mellan myndigheter elektroniskt förvar som myndigheter tillhandahåller åt enskilda hjälp och presentationstjänster som myndigheter inrättar ska kunna bedrivas utan att enskildas information, som de med fog uppfattar som sin privata, skall löpa riska att bli utlämnad som allmän och offentlig handling. En central del i förslagen är en tystnadsplikt för befattningshavare som endast har en teknisk uppgift. Genom denna anpassning införs en tystnadplikt även för företagsuppgifter. Utredningen föreslår följande författningsändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 11 kap 4a (ny) som innebär en bestämmelse om överföring av sekretess i verksamheten för enbart teknisk bearbetning eller teknisk lagring som en myndighet utför för en annan myndighets räkning. Förändringar i 40 kap 5 innebär att tystnadsplikten vidgas i verksamhet för att tillhandahålla it-drift och elektroniska förvar så att uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden skyddas även om de inte kan anses som personuppgifter. I 5a (ny) regleras sekretessen för hjälptjänster, t ex teknisk support, som ges i samband med att en myndighet tillhandahåller en elektroniskt förvar, för uppgift om en enskilds personlig eller ekonomiska förhållanden. I 5b (ny) regleras sekretess för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i sammanställningar för uppgifter som helt eller delvis har hämtats in från annan. 8 beskriver inskränkning i tryckfrihetsförordningen och har kompletterats att även gälla den nya 5a. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari

37 Förslag till beslut Följande yttrande avges: Norrbottens läns landsting anser att dagens lagstiftning inte har utvecklats i takt med de möjligheter som IT-utvecklingen skapat. Brister i dagens lagar gör att individens och myndigheternas förväntningar och krav på sekretess inte kan uppfyllas. Dessa brister kan innebära att e-samverkan mellan myndigheter hindras och att myndigheters vilja att skapa snabba och användarvänliga kommunikationsvägar och samverkansytor inte kan genomföras då sekretessen inte kan säkerställas. Författningsändringar enligt utredningens förslag skulle möjliggöra en acceptabel sekretessnivå vilken är förutsättningen för en fortsatt IT-utveckling och e-samverkan mellan myndigheter och privatpersoner. 171 Norrbottens jämställdhetspris Dnr År 2013 påbörjades planeringen av en gemensam satsning för att lyfta jämställdhetsarbete i Norrbotten. Inför konventet Nordiskt Forum Malmö 2014 New Action on Women s Rights har länets aktörer med bland andra Norrbottens läns landsting, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Kommunförbundet Norrbotten och Luleå tekniska universitet samverkat för att presentera resultat och pågående arbeten med jämställdhet. För att sätta arbete för ett mer jämställt län i fokus och tillsammans lyfta och erkänna det jämställdhetsarbete som bedrivs regionalt beslutades att instifta ett jämställdhetspris. Priset innefattade dels kr och en möjlighet att få presentera sitt arbete på Nordiskt Forum i Malmö Finansieringen av priset 2014 stod Länsstyrelsen och Landstinget för gemensamt. Efter att priset lanserats under en presskonferens på Luleå tekniska universitet under våren 2014 tävlade ett tjugotal jämställdhetsarbeten i länet om priset. Juryn bestående av landshövding Sven-Erik Österberg, kommunalråd Yvonne Stålnacke, landstingsråd Kent Ögren och prorektor Birgitta Bergvall-Kåreborn vid Luleå tekniska universitet utsåg en vinnare den 16 april. Vinnaren tillkännagavs på en pressträff den 22 maj, vetenskapens hus Luleå. Genom att uppmärksamma, erkänna och premiera väl genomfört arbete inom jämställdhetsområdet verkar vi för ett mer jämställt län i samverkan och lyfter ett viktigt arbete som gynnar länet. Landstinget ska under åren samverka med kommunförbundet, länsstyrelsen och Luleå tekniska universitet i ett årligt utlysande av Norrbottens jämställdhetspris, totalt kr. 37

38 Förslag till beslut Landstinget finansierar del av Norrbottens jämställdhetspris med kr inom ramen för landstingsstyrelsens anslag för jämställdhet. 172 Fastighetsreglering berörande Kalix 3:47 och Tor 4 Dnr Fastighetsregleringen innebär att till Kalix 3:47 (ägare Kalix kommun) överförs m2 från Tor 4 (ägare NLL), marken som överförs är gatumark enligt detaljplanen och får ej nyttjas till annat ändamål än gatumark, vilket är ett kommunalt ansvar. Kostnaden för förrättningen betalas av Kalix kommun, som även betalar ersättning för övertagen mark, totalt kr. Förslag till beslut Fastighetsregleringen får genomföras. 173 Investeringar 2014 Dnr I Landstingsstyrelsens plan 2014 har fullmäktige angett den totala nivån för investeringar i inventarier och fastigheter, inklusive investeringar för externa hyresgäster, till tkr samt bemyndigat landstingsstyrelsen att besluta om investeringar upp till denna nivå. I beloppet ingår ackumulerade investeringsbeslut från tidigare år med tkr samt 2014 års beslutade ram på tkr. Styrelsen har tidigare beslutat och fördelat investeringar för tkr för år Vid beslut om nedanstående förslag har styrelsen beslutat om investeringar för tkr, varav Sunderby sjukhus avser tkr. Följande fastighetsinvesteringar föreslås: 38

39 Flytt av Urolog-mottagning vid Sunderby Sjukhus Urologmottagningen är en del i den beslutade utvecklingsplanen för Sunderby sjukhus. I och med att det nya patienthotellet tas i bruk frigörs ett våningsplan i nuvarande patienthotell där urologmottagningen förläggs. Nuvarande urologmottagning disponerar ca 250m2 och är i behov av större och mer ändamålsenliga lokaler. Detta motiveras av ett ökat patientflöde och medföljande arbetsmiljöproblem. Föreslagen placering i ursprungligt patienthotell är ändamålsenlig med bra lokalisering i direkt anslutning till vårdavdelningar och tillgänglig yta är ca 600m2. har tidigare tagits avseende färdigprojektering och anbudsinfordran. Investeringen finansieras via en ökad hyra för verksamheten. Fibernät inom Gällivare sjukhus Inom Gällivare sjukhus finns ett befintligt fibernät som måste kompletteras för att erhålla full redundans och säkerställa en stabil och avbrottsfri datakommunikation inom sjukhuset. Fibernätet hanterar data, telefoni, larm, passage- och kallelsesignalsystem mm. Investeringen finansieras via en ökad hyra för landstingets verksamheter på sjukhuset. Nybyggnad av elev- och personalbostäder i Gällivare På grund av stor bostadsbrist i Gällivare och att vi lämnar 19 st boenderum vid före detta Forsens vårdcentral, samt att andra aktörer inte påbörjar bostadsbyggande i någon större omfattning, vill landstinget låta uppföra 8 st lägenheter och 20 st enkelrum med egen wc/dusch för att säkerställa boende för egen personal. En gemensam bygganad för samtliga bostader uppförs på sjukhusområdet. Finansiering av investering och drift sker via hyresgästintäkter. Objekt Totalt Varav Fastigh invest Belastar investeringsram Verksamhetsinventarier och utrustning Disponeras i byggentreprenaden Disponeras av verksamheten Drift Om- och tillbyggnad av Rättspsykiatri, byggnad 163, Öjebyn För att uppfylla nya säkerhetskrav för mottagning av patienter vid rättspsykiatriska avdelningen i Öjebyn fordras en om- och tillbyggnad av entrén till byggnad 163. Investeringen och drift finansieras via en ökad hyra för verksamheten. Statsbidrag Konstnärlig gestalt staltning Flytt av urolog-mottagning vid tkr 7800 tkr 100 tkr 80 tkr Sunderby sjukhus Fibernät inom Gällivare sjukhus 830 tkr 830 tkr - Nybyggnad av elev- och personalbostäder i Gällivare Om- och tillbyggnad av Rättspsykiatri, byggnad 163, Öjebyn tkr tkr 330 tkr tkr tkr tkr - 39

40 SA tkr tkr 100 tkr tkr 410 tkr Förslag till beslut Att föreslagna investeringar får genomföras Yrkanden och propositionsordning Kent Ögren (S): sförslaget bifalls. Yrkande 1 Gunilla Wallsten (M): Yrkande 2 Investeringen i om- och tillbyggnad av Rättspsykiatri, byggnad 163, Öjebyn, ska utgå. Propositionsordning Ordföranden ställer först proposition på yrkande 1 och finner att det antas. Därefter ställer ordföranden proposition på yrkande 2 och finner att det avslås Reservation Av Mattias Karlsson (M) och Gunilla Wallsten (M) till förmån för yrkande Interkommunal ersättning Dnr Med interkommunala ersättningar till folkhögskolor avses den ersättning som den studerandes hemlandsting betalar ut då en studerande väljer en utbildning/folkhögskola i ett annat landsting. Ersättningen utgår till det landsting där utbildningen genomförs/folkhögskolan befinner sig. Systemet bygger på ömsesidiga beslut mellan landstingen vilket betyder att landstingen solidariskt bär kostnaden, oavsett i vilket landsting studierna bedrivs. Bidraget är till för att underlätta rörligheten i landet. Norrbottens Läns Landstinget betalade inga interkommunala ersättningar från år 2002 till

41 Landstingsstyrelsen vid Norrbottens Läns Landsting beslutade vid sitt budgetsammanträde för år 2006 att inte betala interkommunala ersättningar till andra utbildningar än Endast för funktionshindrade (enligt WHO s definition) folkhögskolestuderande från Norrbotten vid särskilt anpassade kurser för personer med funktionshinder motsvarande Sveriges Kommuner och landstings rekommendation på 340 kr per elevvecka. År 2008 tillkom skrivelsen att interkommunal ersättning utbetalas även för folkhögskoleelev från Norrbotten som ej är mantalsskriven på studieorten för eftergymnasiala studier (EGY-utbildning) som leder till yrkesutbildning och där motsvarande utbildning saknas i Norrbotten och som i bilagan till studiestödförordningen (2000:655) ger rätt till studiestöd. Detta har varit förhållandet fram till idag. Detta förhållningssätt har varit till men för länets folkhögskolor, då motsvarande förhållningssätt har tillämpats för studerande från Norrbotten vid andra folkhögskolor i Sverige. Det har även förekommit att studerande från Norrbotten har nekats utbildningsplats, då ingen ersättning utgått för dessa. Rekommendationen från Sveriges kommuner och landsting inrymmer ett schablonbelopp för budgetåret 2015 att uppgå till 381,25 kr per deltagarvecka. Rekommendationen innebär även att schablonbeloppet tillämpas för interkommunala ersättningar för utbildning vid landstingens och regionernas folkhögskolor utanför det egna området samt för bidrag till stiftelse- och rörelsefolkhögskolor utanför det egna området. Denna förändring av interkommunal ersättning till folkhögskolor innebär en ökning av budget för NLL från kr till uppskattningsvis 1,5 Mkr. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås följa Sveriges kommuner och landstings rekommendation om schablonbelopp för budgetåret 2015 som uppgår till 381,25 kr per deltagarvecka samt att schablonbeloppet tillämpas för interkommunala ersättningar för utbildning vid landstingens och regionernas folkhögskolor utanför det egna området samt för bidrag till stiftelse- och rörelsefolkhögskolor utanför det egna området. 1 Medel för förändringen av interkommunal ersättning inarbetas i finansplanen. 41

42 175 Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling Dnr Norrtåg AB:s nuvarande operatörsavtal inom Norrtågsförsöket löper ut under 2016 och en ny operatörsupphandling för perioden till minst ska påbörjas. Ett eller flera trafikpliktsbeslut ska fattas av kollektivtrafikmyndigheten innan upphandling verkställs. Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten ska utifrån landstingets trafikbeställning fullfölja en effektuering av denna. Norrtåg AB har tagit fram ett underlag där de beskriver ett långsiktigt utvecklings- och finansieringsperspektiv för den framtida Norrtågstrafiken (bilaga). Av underlaget framgår att den framtida trafiken ska omfattas av dels ett basutbud med huvudlinjer samt optioner, det vill säga linjer som kan komma att avropas under avtalstiden. I dag omfattar trafiken i Norrbotten trafikering på linjerna: Kiruna- Luleå Umeå- Luleå Underlaget ligger till grund för den kommande upphandlingen och beställningen av tågtrafiken för perioden till minst Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att fatta följande beslut. 1 Att anta inriktningsdokumentet Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling och låta det utgöra underlag för tågbeställning och kommande upphandling av tågtrafiken för perioden till minst

43 176 Arctic Link AB delägarskap och finansiering Dnr Landstingsstyrelsen beslutade 3 september 2013 ( ) att inleda ett arbete med att etablera en flygförbindelse mellan Norrbotten och Troms och därmed förverkliga en del av vänregionavtalet med Troms fylkeskommune. Tidigt i arbetet visade Oulu (Uleåborg) intresse att vara med så att linjen skulle kunna sträcka sig Oulu-Luleå-Tromsö. En etableringsfas påbörjades där de tre regionerna deltog på lika villkor. Norrbottens Handelskammare har varit huvudman och lett arbetet. För etableringsfasen beviljade landstinget euro för tiden (senare förlängt till ). I etableringsfasen har frågor kring huvudmannaskap för flyglinjen, upphandling samt plan för marknadsföring och långsiktig finansiering hanterats. Målet var även att under etableringsfasen påbörja trafik men det har inte varit möjligt. Under etableringsfasen har flyglinjen fått namnet Arctic Airlink. Intressenter i denna satsning är Troms fylkeskommune i Norge, Oulu Stad i Finland och Norrbottens läns landsting i Sverige. Huvudmannaskap och upphandling av trafik Norrbottens Handelskammare Service AB har bildat bolaget Arctic Link AB för att kunna upphandla flygoperatör. Bolaget är huvudman och avtalspart gentemot operatören. Upphandlingen ska göras på marknadsmässiga grunder. Delägarskap Handelskammare Service AB äger idag 100 procent av bolaget och erbjuder Norrbottens läns landsting, Troms fylkeskommune i Norge samt Oulu Stad i Finland att bli delägare i bolaget med 16 procent vardera. Efter en försäljning ser ägarandelarna ut enligt följande: Handelskammare Service AB äger 52 procent och Norrbottens läns landsting, Troms fylkeskommune samt Oulu äger vardera 16 procent. Finansiering I ett initieringsskede behöver bolaget en garanti om kr totalt, kr per part, för den fortsatta utvecklingen och förberedelserna. I det fall trafiken kommer igång under 2014 behövs en kostnadstäckning om kr för För perioden behöver respektive intressent avsätta totalt kr. Beloppet är ett takbelopp och räknat på en låg beläggningsgrad. Påbörja trafik Trafikering av sträckan Uleåborg Luleå Tromsö kan påbörjas efter att avtal slutits mellan operatören och avtalsparten Arctic Link AB. För att 43

44 komma igång med förberedelserna behöver intressenterna gemensamt ställa ut en garanti för motsvarande kr, dvs kr per part. Yttrande och förslag till beslut I landstinget vänregionavtal med Troms fylkeskommune har det länge funnits en avsikt att arbeta för att etablera en flyglinje mellan regionerna. Att Oulu vill delta stärker satsningen ytterligare. Med en flyglinje i öst-västlig riktning skapas goda möjligheter att initiera och stärka olika former av samarbeten som kommer näringslivet, offentlig sektor och universitetet till nytta. Den beräknade kostnaden är ett takbelopp och bolagets kostnadsutveckling ska följas och rapporteras per tertial till landstinget. Mot den bakgrunden föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut: 1 Norrbottens läns landsting engagerar sig för att skapa långsiktiga förutsättningar för att etablera en flyglinje mellan Tromsö Luleå Uleåborg. 2 För att möjliggöra igångsättning garanterar Norrbottens läns landsting kr till bolaget Arctic Link AB. Medlen anvisas från de ofördelade medlen i den kommunikationspolitiska ramen för Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att fatta följande beslut avseende delägarskap 3 Norrbottens läns landsting blir delägare och förvärvar 16 procent av aktierna i Arctic Link AB till en köpeskilling av kr. 4 Godkänna bolagsordning och aktieägaravtal för Arctic Link AB. Under förutsättning att landstingsfullmäktige beslutar enligt punkt 3 och 4 föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut avseende finansiering: 5 Under perioden avsätta takbeloppet kr för kostnadstäckning under förutsättning att övriga intressenter, Troms fylkeskommune och Oulu Stad, går in med motsvarande belopp. Beloppet arbetas in i planeringsprocessen för åren För perioden oktober till december 2014 avsätta kr för kostnadstäckning i det fall trafiken kommer igång under Medlen anvisas från de ofördelade medlen i den näringspolitiska ramen för Bolaget Arctic Link AB ska rapportera kostnadsutvecklingen per tertial till landstinget Yrkanden och propositionsordning Kent Ögren (S): sförslaget bifalls. Yrkande 1 Mattias Karlsson (M): Punkterna 1-4 bifalls. Yrkande 2 Punkterna 5-7 återremitteras. sförslaget bifalls i sin helhet om återremissyrkandet avslås. 44

45 Kenneth Backgård (NS): Yrkande 3 Punkterna 5-7 återremitteras. sförslaget avslås i sin helhet om återremissyrkandet avslås. Stefan Tornberg (C): sförslaget avslås. Yrkande 4 Propositionsordning Ordföranden ställer först proposition på återremissyrkandet och finner att det avslås. Därefter ställer proposition på yrkande 1 och 4 och finner att yrkande 1 vinner majoritet Reservation 1 Av Mattias Karlsson (M), Gunilla Wallsten (M) till förmån för yrkande 2. Reservation 2 Av Kenneth Backgård (NS), Dan Ankarholm (NS) och Lennart Ohjanlatva (NS) till förmån för yrkande 3. Reservation 3 Av Stefan Tornberg (C) till förmån för yrkande Medfinansiering av Företagsnära YH-utveckling i Norrbotten Dnr Yrkeshögskolan (YH) är en eftergymnasial utbildningsform med syfte att täcka specifika kompetensbehov på arbetsmarknaden. Utbildningarna drivs av olika utbildningsanordnare som måste ansöka om att ingå i yrkeshögskolan. Anordnarna kan vara exempelvis privata utbildningsföretag, kommuner, landsting eller universitet och högskolor. Varje utbildning måste ha tillstånd från Myndigheten för yrkeshögskolan, som även utövar tillsyn och granskar utbildningarnas kvalitet. Utbildningarna är lite kortare än traditionell högskola, ofta ett till tre år långa och man utbildas för en tydlig yrkesroll. Yrkeshögskola Norrbotten YH Norrbotten - är en satsning som finansieras av de flesta av länets kommuner samt Länsstyrelsen och syftar till att stärka Norrbottens konkurrenskraft genom att länet ska kunna erbjuda rätt YH-utbildningar, utifrån efterfrågad kompetens från arbetslivet. YH Norrbotten har flera utmaningar. En utmaning är att det finns få utbildningsanordnare i länet. Norrbotten är inte den hetaste marknaden för privata 45

46 aktörer då länet inte har den täthet som krävs. En annan utmaning är att kunskap om YH:s möjligheter är generellt låg, framförallt i näringslivet, samt att de företag och organisationer som är knutna till utbildningarna behöver bli mera aktiva när det gäller såväl planering som genomförande av utbildningarna. Andra utmaningar för YH i Norrbotten är att matcha utbildningar med arbetsgivarnas behov. I en analys av de avslagsbeslut som Myndigheten för Yrkeshögskolan utfärdat för 2013 års ansökningar, är den främsta orsaken till avslag att utbildningarna hade för svag förankring i näringslivet. Flertalet utbildningsanordnare har därför efterfrågat stöd i form av behovsinventeringar i samband med ansökning om att hålla YH-utbildning i Norrbotten. Även det regionala Kompetensförsörjningsutskottet fastslog den 5 juni 2014 att ett initiativ till att systematisera, effektivisera och kvalitetssäkra behovsinventeringsprocessen i samband med YH-ansökningar är avgörande för YH-utbildningens utveckling i länet. Företagsnära YH-utveckling i Norrbotten Projektet Företagsnära YH-utveckling i Norrbotten ska komplettera och stärka YH Norrbotten. Norrbottens Handelskammare har goda kontakter med näringslivet och arbetar i ett länsperspektiv, samt har hela Norrbotten som arbetsfält vilket ger bra ingångar till samarbetspartners, företag, branschorganisationer, näringslivsenheter och andra regionala aktörer som ska delta i projektet. Målsättningen är att Norrbottens Handelskammare ska bli en aktiv part för verifiering av näringslivets behov i minst 40 % av länets ansökningar till Myndigheten för Yrkeshögskola. Projektets ambition är att kraftigt sänka andelen avslagna YH-ansökningar för utbildningar tänkta att genomföras i Norrbotten genom att öka graden förankring i näringslivet och hjälpa till att höja kvalitén på ansökningarna. Projektets huvudsakliga målgrupp är potentiella utbildningsanordnare till YH utbildningar. Mottagare/användare av projektresultat är utbildningsanordnare, samverkanspartners och Kompetensförsörjningsutskottet som också kommer kunna använda projektresultatet för att kartlägga behov i länet. Aktiviteter Hösten 2014 består aktiviterna bland annat av projektförankring, informationsspridning och analys av befintliga behovinventeringar. Under 2015 ska projektet arbeta med genomförandet av behovsinventeringar, sammanställning och rekommendationer till utbildningsanordnare inför ansökningsperioden Arbetet kommer även att innefatta att kontinuerligt analysera avslag och beviljanden, både regionalt och nationellt, i syfte att optimera antalet ansökningar och beviljanden i Norrbotten. Projektet avser också föra en kontinuerlig dialog med Myndigheten för Yrkeshögskolan samt med regionala parter, däribland kompetensförsörjningsutskottet. Projektet ska Förväntade resultat Stärka norrbottniska företag genom att jobba för att deras kompetensbehov tillgodoses. Bistå utbildningsanordnare att få bättre förutsättningar för att få sökta utbildningar beviljade hos Myndigheten för Yrkeshögskola. Skapa en systematik för behovsinventeringar. Öka intresset för YH-utbildningens möjligheter hos företag i Norrbotten generellt. 46

47 Bidra till en bättre matchning mellan arbetsmarknadens kompetensbehov och utbudet av YH-utbildning, vilket ger ökad sysselsättning och tillväxt i Norrbotten. Verksamhet efter projekttiden Norrbottens Handelskammare har fört en diskussion med YH Norrbotten där de har uttryckt ett önskemål att hitta ett långsiktigt samarbete mellan näringslivet och utbildningsväsendet. Under projektiden eftersträvas att hitta former för samverkan från där Norrbottens Handelskammare kan vara en tydlig regional aktör i frågor som berör yrkeshögskolan. Jämställdhetsintegrering Projektet har som mål att skapa en projektgrupp och styrgrupp med jämn fördelning av kvinnor och män. YH Norrbotten beskriver en positiv effekt av YH-utbildningar i Norrbotten, vilket är att det har blivit en inbrytning av fler kvinnor i tradionellt mansdominerande yrken på grund av arbetsmarknadens efterfrågan. Ökad jämställdhet inom traditionellt manliga branscher bidrar till ökad rörlighet på arbetsmarknaden som i sin tur innebär ett bättre nyttjande av arbetskraftens kompetens och som därmed ger högre tillvä t för Norrbotten. Därmed bör projektets målsättning och resultat kunna bidra till ett bättre nyttjande av länets kompetensresurs. Finansiering Projektägare är Norrbottens Handelskammare Service AB. Projektperioden är från till och totalbudgeten är kr. Från landstinget ansöks om en medfinansiering med kr vilket motsvarar halva beloppet. Resterande belopp medfinansieras av Länsstyrelsen i Norrbotten. Yttrande och förslag till beslut Att säkerställa kompetens- och generationsväxling är en stor utmaning för Norrbotten. Med en ökad efterfrågan på arbetskraft och en pågående generationsväxling är behovet av tillgänglig arbetskraft stor och detta behov kommer öka, vilket bland annat visas i rapporten anställningar till och med 2025 från Luleå tekniska universitet. Situationen ställer mycket stora krav på en effektiv kompetensförsörjning. Med en begränsad tillgång på arbetskraft blir det allt viktigare att de som träder in på arbetsmarknaden har den kompetens som efterfrågas. Den Regionala Utvecklingsstrategin för hållbar framtid i Norrbotten 2020 utmålar tillgänglig arbetskraft och kompetens som matchar företagens och den offentliga sektorns behov som en avgörande faktor för näringslivets konkurrenskraft. Strategin pekar särskilt ut behovet av åtgärder för att stimulera fler yrkesinriktade utbildningar inom olika skolformer samt yrkeshögskoleutbildningar. Norrbotten är i stort behov av att genomföra utbildningar i många branscher och länet erbjuder ett lågt antal yrkeshögskoleutbildningar sett till andel av befolkningen. Norrbottens Handelskammare har med sina upparbetade nätverk goda förutsättningar att öka samverkan mellan utbildningsaktörerna i kommunerna och näringslivet vilket är en viktig förutsättningarna till att kunna höja kvaliteten på YH ansökningarna och bidra till att fler beviljas. Mot den bakgrunden föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut: 1 Norrbottens läns landsting beviljar Norrbottens Handelskammare Service AB till projektet Företagsnära YH-utveckling i Norrbotten med maximalt 47

48 kr under förutsättning att övriga finansiärer bidrar så att förväntade resultat kan uppnås. 2 Medlen anvisas ur anslaget för regionala utvecklingsmedel med kr för år 2014 och med kr för år Erhållna bidrag ska redovisas i samband med att bidraget rekvireras. 4 I all annonsering och övrig marknadsföring ska anges att projektet genomförs med stöd av Norrbottens läns landsting. Landstingets logotyp ska användas. 5 Lägesrapporter skall kontinuerligt redovisas samt att slutredovisning ska göras senast tre månader efter avslutat projekt. 6 Eventuell avvikelse från projektplan ska rapporteras till Norrbottens läns landsting. Då beviljade projekt inte genomförs enligt plan kan projektägare bli återbetalningsskyldig Yrkanden och propositionsordning Kent Ögren (S): sförslaget bifalls. Yrkande 1 Yrkande 2 Kenneth Backgård (NS), Mattias Karlsson (M) och Stefan Tornberg (C): sförslaget avslås. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att yrkande 1 vinner majoritet Reservation Av Kenneth Backgård (NS), Dan Ankarholm (NS), Lennart Ohjanlatva (NS), Mattias Karlsson (M), Gunilla Wallsten (M) samt Stefan Tornberg (C) till förmån för yrkande Medfinansiering till Förstudie: Mångväx Dnr Mångväx är en förstudie med syfte att utarbeta modeller för att aktivt arbeta med jämställdhetsarbete i näringslivet. Projektägare är IUC Norrbotten som i sitt företagsnätverk har företag med mognad och behov av en utvecklingsprocess inom jämställdhet. I förstudien ska tre områden kombineras för att starta konkreta förändringsprocesser i företag: Jämställdhetskompetens, 48

49 kommunikationsutveckling och affärsrådgivning. Avsikten är att gå från ord till handling för att bidra till hållbar tillväxt i länet. Luleå tekniska universitet är part i projektet. Vid LTU finns kompetens och erfarenhet av jämställdhetsprocesser enligt modellen doing gender som öppnar för fler sätt att både utveckla och mäta utgångsläge och resultat. IUC Norrbotten är projektägare. Projektet har en budget på kr och projektägaren ansöker om medfinansiering från landstinget med kr. Övrig finansiär väntas vara Länsstyrelsen i Norrbotten med kr, Luleå kommun med kr samt de deltagande företagen med egen insats och egen tid. Aktiviteter I förstudien ska delar av processen göras i ett par företag som har kommit ovanligt långt i sin medvetenhet för att tillsammans med dem mejsla fram rätt utbildnings- och rådgivningsområden. I förstudien ska också undersökas vilka metoder som visat sig fungera bra för att åstadkomma ett djupare lärande i värderingsfrågor. En processutvärderare ska engageras från Luleå tekniska universitet för att kunna bidra med kompetens i viktiga vägval inför ett eventuellt kommande projekt. Inom vilka områden skapas och vidmakthålls könsrelaterade, omotiverade skillnader i ett företag? Vad inom dessa områden kan väljas som indikatorer för att välja rätt aktiviteter och utvärdering? I förstudien ingår dessa aktivitetsområden: Omvärldsanalys för att utvärdera tidigare studier och erfarenheter. Utse testföretag för pilotstudien. En arbetsprocess tillsammans med testföretagen. Skapa en verktygslåda för ökad lönsamhet med hjälp av jämställdhet. Identifiera målgrupp för ett eventuellt kommande större projekt som involverar ett 20-tal företag. Workshop för att presentera resultatet från förstudien samt presentera projektidén för målgruppen. Skapa en projektplan för ett eventuellt kommande genomförandeprojekt. LTU är delaktiga i syfte att mäta resultatet, samt för att förbereda en eventuell kommande större satsning. Förväntad verksamhet efter projekttiden Förstudien som ska ligga till grund för en större satsning på ett affärsutvecklingsprogram med ett antal företag som kombinerar gemensam kompetensutveckling inom jämställdhet med skräddarsydd kvalificerad affärsrådgivning och kommunikationsgenomlysning i företagen. Jämställdhetsintegrering i projektet Hela förstudien utgår från jämställdhet där målet är att skapa en arbetsprocess för jämställdhetsarbete som ska öka de små- och medelstora företagens lönsamhet. Yttrande och förslag till beslut Jämställdhet har under senare år varit ett omtalat område i många sammanhang. Trots det så har andelen kvinnor hos små och medelstora industriföretag inte ökat nämnvärt. Detta är bekymmersamt eftersom en alltför enkönad 49

50 organisation hämmar företagets utveckling och tillväxt. Ett aktivt jämställdhetsarbete är av yttersta vikt för att regionens små och medelstora industriföretag ska klara sin framtida kompetensförsörjning. Ett initiativ för att utveckla tydligare verktyg, främst inom affärsrådgivningen, för att företag ska kunna ta konkreta steg i sitt jämställdhetsarbete är en spännande ansats. Jämställda företag är en språngbräda för bättre lönsamhet i företagen och en bättre kompetensförsörjning i länet. IUC har kompetens inom affärsrådgivning och är en van samarbetspart till övriga aktörer inom näringslivet i Norrbotten. Det och IUCs nätverk bland företag ger grund för att de metoder och erfarenheter som genereras i projektet kan implementeras i fler företag. Mångväx passar väl in i många av de utmaningar och åtgärder som finns i den regionala utvecklingsstrategin för hållbar framtid i Norrbotten Mot den bakgrunden föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut: 1 Norrbottens läns landsting beviljar IUC Norrbotten medfinansiering till projektet Mångväx med maximalt kr under förutsättning att övriga finansiärer bidrar så att förväntade resultat kan uppnås. 2 Medlen anvisas ur anslaget för regionala utvecklingsmedel med kr för år 2014 och kr år Erhållna bidrag ska redovisas i samband med att bidraget rekvireras. 4 I all annonsering och övrig marknadsföring ska anges att projektet genomförs med stöd av Norrbottens läns landsting. Landstingets logotyp ska användas. 5 Lägesrapporter skall kontinuerligt redovisas samt att slutredovisning ska göras senast tre månader efter avslutat projekt. 6 Eventuell avvikelse från projektplan ska rapporteras till Norrbottens läns landsting. Då beviljade projekt inte genomförs enligt plan kan projektägare bli återbetalningsskyldig Yrkanden och propositionsordning Kent Ögren (S): sförslaget bifalls. Yrkande 1 Yrkande 2 Kenneth Backgård (NS), Mattias Karlsson (M) och Stefan Tornberg (C): sförslaget avslås. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att yrkande 1 vinner majoritet

51 Reservation Av Kenneth Backgård (NS), Dan Ankarholm (NS), Lennart Ohjanlatva (NS), Mattias Karlsson (M), Gunilla Wallsten (M) samt Stefan Tornberg (C) till förmån för yrkande Medfinansiering av Förstudie- och planeringsprojekt för implementering av regional datacenterstrategi DCIplan Dnr Under har en strategi för att skapa en världsledande teknikregion för klimatsmarta effektiva datacenter tagits fram. Strategin är en långsiktig satsning, fastställd av det regionala partnerskapets tillväxtutskott, 20 mars 2014, för att skapa en världsledande teknikregion i Norrbotten för klimatsmarta datacenter. Visionen för Norrbotten är att kunna åstadkomma en kraftig tillväxt på uppåt 20 stora datacenter fram till år Nya jobb skapas i form av byggarbeten, drift och underhåll av datacenter, service, teknikutveckling och kringeffekter och investeringar. Syftet med strategin är att få igång en strategisk samverkan och öka kunskapen för att nå visionen. Norrbotten har mycket goda förutsättningar och en god initial position med etablerade datacenterverksamheter, men den nya datacenterbranschen utvecklas snabbt och i växande global konkurrens - andra länder och regioner har också upptäckt branschens tillväxt och möjlighet. För att som nation och län, nå och behålla en globalt ledande position inom datacenterbranschen, krävs även betydande initiativ- och handlingskraft. Genom att utveckla ett motiverande och inkluderande ledarskap och en bred koordinerad samverkan, som bygger vidare på norra Sveriges position och naturliga förrutsättningar, har länet mycket goda möjligheter att lyckas. Projektets syfte är att utveckla datacenterbranschen i Sverige, genom en förbereda en större regional satsning i norra Sverige, med fokus på Norrbotten och Västerbotten. Satsningen handlar om att genomföra en strategisk plan för regional utveckling av datacenterbranschen. Projektetledaren/processledaren för detta projekt är den person som är tänkt att leda och koordinera länets satsning. Satsningen kommer att ske stegvis, uppdelad i ett antal faser. Detta projekt är ett "förstudie- och planeringsprojekt" vars syfte är att starta processledningsfunktionen och för att förbereda den första genomförandefasen, genom att planera och resurssäkra den första fasen, med planerad start under april Luleå tekniska universitet söker finansiellt stöd, motsvarande kr, från landstinget, för genomförande av projekt Förstudie- och planeringsprojekt för implementering av regional datacenterstrategi - DCIplan. Projektet har en total budget om kr. Kompletterande finansiering för detta 51

52 projekt, motsvarande samma belopp, kr söks även från Länsstyrelsen i Norrbottens län. Luleå tekniska universitet bidrar själva med kr. Projektet pågår perioden till Projektets huvudaktiviteter Projektet består av sex arbetspaket (WP1-WP6), nio huvudaktiviteter och sex kontrollpunkter/milstenar. Vertikala pilar visar viktig resultatöverföring mellan olika arbetspakets huvudaktiviteter. sprocessen avseende finansiering och starta av genomförandeprojektet ligger utanför detta projekt men visas i figuren som ljusgrå pilar med streckad kontur. Arbetspaket (WP) och huvudaktiviteter i projektet är: WP 1 Förstudie Arbetspaketet studerar förutsättningar och analyserar alternativa tillvägagångssätt for implementering av datacenterstrategin Under förstudiens gång, kommer delresultat att matas över till arbetet med planering och förberedelser av Fas 1-projektet Huvudaktivitet: förstudie WP 2 Fas 1 förberedelse Arbetspaketet gör planering och förberedelse av Fas l-projektet Huvudaktivitet: Fas 1 planering, tar fram en projektplan som underlag för finansieringsansökan av Fas 1 - projektet Huvudaktivitet: Fas 1 förberedelse, förbereder start av Fas 1 projektet, innefattar dialog med förväntade aktörer WP 3 Organisationsutveckling Arbetspaketet utvecklar en initial organisationsstruktur inklusive ledningsoch beslutsprinciper samt ett starkt partnerskap och nätverk av aktörer primärt för att genomföra en kraftfull Fas1-implementering av den framtagna datacenterstrategin, men även som grund för utveckling av en regional och nationell organisation som gör att Sverige och regionen kan nå och behålla en ledande global position inom datacenterbranschen Huvudaktivitet: Ledningsstruktur - beskrivning och förankring av initial ledningsstruktur för effektiv beslutsantering och ledning 52