EXAMENSARBETE. Upplevelsen av kroppen hos personer som genomgått en stomioperation. En litteraturstudie. Anne Nordberg Vikström Lisa Vesterlund

Transkript

1 EXAMENSARBETE Upplevelsen av kroppen hos personer som genomgått en stomioperation En litteraturstudie Anne Nordberg Vikström Lisa Vesterlund Sjuksköterskeexamen Sjuksköterska Luleå tekniska universitet Instutitionen för hälsovetenskap

2 Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Upplevelsen av kroppen hos personer som genomgått en stomioperation -En litteraturstudie The experience of the body for persons who have undergone ostomysurgery -A literature review Anne Nordberg - Vikström Lisa Vesterlund Kurs: Examensarbete 15 hp Höstterminen 2011 Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Birgitta Lindberg

3 2 Upplevelsen av kroppen hos personer som genomgått en stomioperation -En litteraturstudie Anne Nordberg - Vikström Lisa Vesterlund Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Abstrakt Att genomgå en stomioperation kan vara både fysiskt och psykiskt påfrestande och känslor så som rädsla, förlägenhet och oro kan upplevas, men även positiva känslor förekommer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av kroppen hos personer som genomgått en stomioperation. I litteraturstudien analyserades tolv vetenskapliga artiklar med en kvalitativ innehållsanalys, med en manifest ansats och detta resulterade i fem kategorier. Det som framkom i resultatet var att kroppen inte var sig lik efter operationen och detta hotade personernas identitet och värdighet. Stomin sågs som ett objekt som inte tillhörde den egna kroppen och viljan att dölja den var stor. Stomin påverkade den intima relationen och många upplevde att de tappade kontrollen över kroppens funktioner. Personer upplevde ett lidande och hade svårt att se en ljus framtid men det fanns även de som kunde försona sig med den nya och förändrade livssituationen. Genom att utgå från den lidande människans perspektiv och dennes livsvärld kan sjuksköterskan förstå personen på ett djupare plan och bemöta personen där denne befinner sig just nu. Problematiken som uppstår i samband med en stomioperation måste därför uppmärksammas, för att på så vis kunna hjälpa personen i processen mot hälsa och välbefinnande. Nyckelord: kroppsuppfattning, kvalitativ innehållsanalys, litteraturstudie, livsvärld, stomi, upplevelser

4 3 Att genomgå en stomioperation kan vara både fysiskt och psykiskt påfrestande. Personer kan uppleva olika former av känslor så som rädsla, förlägenhet och oro. Även positiva känslor förekommer, som till exempel när personen har haft stora svårigheter med tarmen, då kan en stomi innebära räddningen så att tillvaron blir sig lik igen (Dorman, 2009). Vidare beskriver Dorman (2009) att även sjuksköterskan som ska hjälpa personer med en stomi upplever varierande känslor som är både positiva och negativa. Att sjuksköterskan känner negativa känslor kan bero på otillräcklig kunskap om stomin, samt otillräcklig erfarenhet. Detta kan även påverka individens upplevelser så som hantering av kroppsligt avfall och allt som hör till stomin. Enligt Dorman (2009) är det viktigt att sjuksköterskan skapar en tillitsfull relation till personen som har en stomi, för att kunna få fram dennes känslor och funderingar och på så sätt hjälpa honom eller henne på bästa sätt. Ordet stomi kommer från grekiskan och betyder mun eller öppning vilket syftar på den del av tarmen som dras ut utanför huden (Dorman, 2009). Stomins syfte avgör vilken del av tarmen som involveras. Är det tunntarmen som involveras benämns detta ileostomi och tjocktarmen benämns som kolostomi (Krouse et al., 2009). Den vanligaste orsaken till en ileostomi är ulcerös kolit och Crohns sjukdom och den vanligaste orsaken till kolostomi är cancer (Kirkwood, 2005). Andra sjukdomstillstånd kan vara divertikulit, trauma eller perforering av buken. Att få en stomi inopererad kan vara både temporär och permanent. En temporär stomi kan sättas in för att underlätta läkning av buken eller inflammation i tarmen, medan en permanent stomi sätts in exempelvis om inte tarmen fungerar. Beroende på sjukdom och tillstånd kan en bit av tarmen också opereras bort (Dorman, 2009). Det är av stor vikt att stomin är välplacerad för att undvika komplikationer och underlätta skötseln genom att placera stomin där patienten kan se den. Att placera stomin i direkt anslutning till exempelvis naveln, midjan, höftben och revbenskam eller i tidigare operationsärr är inte att rekommendera eftersom detta kan orsaka läckage (Kirkwood, 2005). Det är viktigt med både pre- och postoperativ undervisning för den som fått en stomi och dennes närstående för att på så vis kunna hantera de konsekvenser som en stomi medför och för att kunna anpassa sig till den nya livsvärlden. Att få en stomi innebär en stor förändring i personens liv och emotionella, sociala och fysiska problem måste hanteras. Inför en stomioperation finns många funderingar kring kroppen, dess funktion och aktivitet som alla inkräktar på sexualiteten vilket har uppmärksammats som ett av de dolda problem som en stomi medför (Weerakoon, 2001).

5 4 I en kvantitativ studie (Kilic, Taycan, Belli & Özmen, 2007) framkom att personer som genomgår en stomioperation ibland kan ha en större störning i självförtroende, kroppsuppfattning och äktenskapliga anpassningar än andra grupper av individer. Kvinnor överlag har mer problem med sexuella funktioner än män samtidigt som män i större utsträckning har svårare att samtala om just detta. Vidare beskrivs det i en kvantitativ studie av Cotrim och Pereira (2008) att personer med stomi kan uppvisa en sämre fysisk funktion, en sämre rollfunktion, en minskad social och känslomässig funktion, nedsatt allmän hälsa och livskvalitet i stort. Det konstaterades även att dessa personer ofta hade en lägre livskvalitet vad gäller kroppsuppfattning och sexuell tillfredsställelse. I en studie förklarar Ramoz Medeiros Souto och Ribeiro Garcia (2002) att en förändrad kroppsuppfattning innebär en förvirring i den mentala bilden av ens fysiska jag. Enligt Weerakoon (2001) är kroppsuppfattning det sätt vi ser på oss själva och den attityd vi har gentemot vår egen kropp. Kroppen förändras gradvis med tiden och oftast lär vi oss att acceptera dessa förändringar. Att drabbas av en plötslig förändring som sker vid en stomioperation är svår att acceptera. Det är något som är både ofrivilligt och ger en förändring i kroppslig funktion som normalt tas för given. En oro över frågor som lukt, ljud, utseende och känsla förekommer. Minskad kroppsuppfattning och minskad egen tillfredsställelse gör att risken för depression ökar. Det som kan skapa problem med en stomi är att den inte är viljestyrd samt att en påse eller anordning därför alltid måste användas. Lindvall, Von Post och Bergbom (2003) beskriver att människans kropp uttrycker skräck och maktlöshet under sjukdom och att varje sjukdom har en särskild innebörd som förändrar vår syn på världen. Människan vill försöka förstå och hitta orsaksförklaringar vid sjukdom och det finns ofta en längtan av att leva det liv som tidigare levts. Söderberg (2009, s ) menar att då en människa blir sjuk kan det innebära ett hot mot en människas känsla av värdighet och integritet vilket i sin tur kan skapa ett lidande för den sjuke. Det som styr hur människan klarar sitt lidande är den kulturella synen, religion, tro och tidigare erfarenheter. En lidande person känner sig ensam och upplever ibland ett utanförskap och en känsla av att inte bli sedd. För de människor som genomlever ohälsa och sjukdom är upplevelsen av kroppen en plågsam, direkt och ibland även olidlig känsla som tar upp hela tillvaron och kroppen blir ett hinder i det dagliga livet.

6 5 Sammanfattningsvis påverkas kroppsuppfattningen efter en stomioperation och det är något som är viktigt att uppmärksamma. Genom att identifiera och lyfta fram de förändringar, känslor och erfarenheter som en stomi medför, kan personen bearbeta det som hänt och på detta sätt kan en högre livskvalitet uppnås och personen kan uppleva sin kropp på ett positivt sätt trots en stomi. Med detta som utgångspunkt var syftet med denna litteraturstudie att beskriva upplevelsen av kroppen hos personer som genomgått en stomioperation. Metod Kvalitativ forskning ger en möjlighet att förstå och identifiera människors individuella och personliga upplevelser av att leva med sjukdom. För att kunna beskriva upplevelsen av kroppen hos personer som genomgått en stomioperation, valdes därför i denna litteraturstudie en kvalitativ ansats med ett inifrånperspektiv. Enligt Polit och Beck (2004, s. 108) är syftet med en litteraturstudie att utveckla och vidga kunskap inom ett specifikt område, metoden resulterar i en kritisk sammanställning av tidigare forskning. Att ha ett inifrånperspektiv innebär enligt Polit och Beck (2004, s. 253) att forskaren fokuserar på människors egna, subjektiva upplevelser. Litteratursökning Litteraturstudien började med en pilotsökning för att få en uppfattning om tillgängligt material, vilket genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Nästa steg var att göra en systematisk sökning i databaser efter relevanta artiklar. Detta gjordes i databaserna CINAHL, PubMed samt PsykINFO. Dessa valdes eftersom de är bland de största databaserna inom hälso- och sjukvård (Willman, Stoltz, & Bahtsevani, 2006, s. 72). I PubMed gjordes sökningarna med MeSH-termer (Medical Subject Headings), fritext och begränsningen engelska. I CINAHL användes CINAHL headings, fritextsökning och begränsningarna engelska och Peer Reviewed. I PsykINFO gjordes sökningarna med fritext och begränsningarna engelska och Peer Reviewed. Willman et al. (2006, s. 63) anser att det är viktigt att använda centrala termer för att få en så optimal sökning som möjligt. De termer som användes för sökningarna var Ostomy, Body Image, Body, Life experiences, Life experience och Life Change Events. Sökningarna genomfördes med booleska sökoperatoren AND. Enligt Willman et al. (2006, s. 66) är detta nödvändigt för att avgränsa sökområdet och ringa in relevant litteratur.

7 6 Studier som inkluderades var de som berörde personer som har genomgått en kolo- eller ileostomioperation och hur de upplevde sin kropp. Övriga inklusionskriterier var kvalitativa studier som publicerats mellan åren Holloway och Wheeler (2010, s. 3) beskriver att då syftet är att studera upplevelser är en kvalitativ ansats lämplig att använda. Kvalitativa studier beskriver, tolkar och förstår gemensamma fenomen hos personer. Därför har kvalitativa studier valts ut till analysen och kvantitativa studier har exkluderats. Exkluderades gjordes även studier med låg kvalitet, studier som berörde personer under arton år samt de där personer med urostomier ingick. Den systematiska sökningen resulterade i 10 relevanta studier och hur vi fått fram de valda studierna i databaserna presenteras i Tabell 1. Tabell 1 Översikt av litteratursökning Syftet med sökning: upplevelsen av kroppen hos personer som genomgått en stomioperation. CINAHL : Limits: Peer Reviewed, English language Söknummer Söktermer Antal träffar Antal valda 1 *CH Ostomy *CH Body image *FT Body *CH Life experiences AND AND AND 4 3 PubMed : Limits: English language 1 *MSH Ostomy *MSH Body image *FT Body *MSH Life Change Events *FT Life experience AND AND AND AND PsykINFO : Limits: Peer Reviewed, English language 1 *FT Ostomy AND Body image 21 4 *CH- CINAHL headings i databasen CINAHL, *MSH- MeSH termer, *FT- fritext

8 7 En manuell sökning genomfördes även med hjälp av referenser ur tidigare litteraturstudier, vilket resulterade i två relevanta träffar. Willman et al. (2006, s ) anser att det är ett bra alternativ att bredda sökningen på detta sätt. Sökningarna i databaserna avslutades när samma artiklar återkom gång på gång under artikelsökningen och därmed gav inte längre litteratursökningen någon ny information. Kvalitetsgranskning Sammanlagt valdes tolv (n=12) studier, som svarade mot syftet ut till analysen. Dessa studier kvalitetsgranskades med hjälp av ett granskningsprotokoll för kvalitativ metod (Willman et al., 2006, s ). Då protokollet följs resulterar detta i ett systematiskt tillvägagångssätt och studierna bedöms på ett logiskt och rättvist sätt. Studierna bedömdes var för sig av författarna som sedan jämförde och diskuterade granskningen, därefter gjordes en gemensam bedömning. Det som granskningen fokuserade på var om syftet tydligt framgick, om forskarna hade gjort ett relevant urval samt att kontext och etiskt resonemang var presenterade. Metod, analys och resultatdelen sågs också över. Delarna skulle presenteras på ett tydligt, logiskt och begripligt sätt för att därigenom räknas som ett positivt svar. Positiva svar räknades som ett poäng och negativa svar gav noll poäng och även de frågor där osäkerhet uppstod fick noll poäng. Därigenom kunde antalet poäng summeras och svaren räknas om till procent. Låg kvalitet var %, medel var 70-79% och hög var %. Enligt Willman et al. (2006, s. 96) så är detta en användbar metod för att bedöma en studies kvalitet. Alla de tolv studierna höll tillräckligt hög kvalitet (medel eller hög) och inkluderades i litteraturstudien. Resultaten av granskningen redovisas i Tabell 2.

9 8 Tabell 2. Översikt av de vetenskapliga artiklar som ingår i analysen (n=12) Författare År Land Typ av studie Deltagare Metod Datainsamling Analys Huvudfynd Kvalité Hög Medel Låg Annells 2006 Australien Kvalitativ 4 kvinnor och 2 män Ostrukturerade, djupintervjuer Interpretiv, hermeneutisk metod Tarmgasinkontinens hos personer med stomi kan vara besvärande och påverkar självkänslan, sexualiteten, sociala aktiviteter och det psykiska välbefinnandet. Hög Beitz 1999 USA Kvalitativ 6 kvinnor och 4 män Djupintervjuer Fenomenologisk metod Deltagarna upplevde bland annat en begränsad livsvärld, osäkerhet och rädsla, att ha en vilja återta kontrollen, kroppsliga förändringar och förändringar i roller och relationer. Hög Carlsson et al Sverige Kvalitativ 3 kvinnor och 3 män Semistrukturerade intervjuer Kvalitativ innehållsanalys Stomin orsakar bekymmer i det dagliga livet. Så som nutritions och eliminationsproblem, sociala problem och svårigheter att vara spontan. Hög Honkala, Berterö 2009 Sverige Kvalitativ 17 kvinnor Semistrukturerade intervjuer Kvalitativ innehållsanalys Att leva med stomi skapar kroppsliga begränsningar som orsakar svårigheter att anpassa sig till det dagliga livet. Hög Manderson 2005 Australien Kvalitativ 21 kvinnor och 11 män Ostrukturerade intervjuer Tematisk analysmetod Det är svårt att vänja sig vid en stomi och kroppens förändrade utseende. Stomin orsakar oro över bland annat ljud och lukt från påsen. Även en stor osäkerhet gällande sex och intimitet förekommer. Medel

10 9 Fort. Tabell 2. Översikt av de vetenskapliga artiklar som ingår i analysen (n=12) Författare År Land Typ av studie Deltagare Metod Datainsamling Analys Huvudfynd Kvalité Hög Medel Låg McVey et al England Kvalitativ 3 kvinnor och 5 män Semistrukturerade intervjuer Grounded theory Upplevelsen av sänkt självkontroll hos personer som genomgått en stomioperation. Hög Notter, Burnard 2006 England Kvalitativ 50 kvinnor Semistrukturerade intervjuer Deskriptiv fenomenologisk metod Kvinnorna trodde att de hade fått tillräcklig och adekvat information om stomioperationen men verkligheten skilde sig från deras förväntningar. Tiden efter operationen var värre än tiden innan. Medel Persson, Hellström 2002 Sverige Kvalitativ 4 kvinnor och 5 män Ostrukturerade intervjuer Fenomenologisk metod Stomin påverkar det dagliga livet på många oväntade sätt. De hade väldiga svårigheter att vänja sig vid stomin. Hög Ramirez et al USA Kvalitativ 30 kvinnor Semistrukturerade intervjuer Grounded theory De patienter som överlevt kolorektalcancer och fått en stomi inopererad kan uppleva komplexa problem i sexlivet. Hög Rezende Dazio et al Brasilien Kvalitativ 16 män Observation och semistrukturerade intervjuer Kvalitativ innehållsanalys Resultatet visar på den kollision som uppstår mellan traditionella mönster av maskulinitet och den nya identiteten som är ett resultat av operationen. Medel

11 10 Fort. Tabell 2. Översikt av de vetenskapliga artiklar som ingår i analysen (n=12) Författare År Land Typ av studie Deltagare Metod Datainsamling Analys Huvudfynd Kvalité Hög Medel Låg Rozmovits, Ziebland 2004 England Kvalitativ 19 kvinnor och 20 män Djupintervjuer Kvalitativ innehållsanalys Förlust av värdighet, privatliv, självständighet och sexuellt självförtroende förekommer vid kolorektalcancer, även minskade möjligheter att arbeta, resa och ha ett socialt liv. Hög Sinclair 2009 Canada Kvalitativ 4 kvinnor och 3 män Ostrukturerade intervjuer Narrativ analys Gemensamma teman var associerade med att leva med en ileostomi: sjukhusvistelse, sociala och personliga anpassningar. Hög Analys Målet med analysen var att nå kunskap om och förståelse för hur de som genomgått en stomioperation upplever sin kropp. Enligt Downe-Wamboldt (1992) kan en kvalitativ innehållsanalys användas när människors upplevelser ska beskrivas för att analysera data. Det finns två olika indelningar, ansatser, inom kvalitativ innehållsanalys, den latenta och den manifesta. Den latenta ansatsen söker bakomliggande meningar och betydelser, den manifesta ansatsen studerar det faktiska och synbara. Analysen av litteraturen utgick från Downe- Wamboldt (1992) med en manifest ansats som beskrev analysens olika delar på ett sätt som ansågs vara lämplig att använda. I de utvalda studierna extraherades de textenheter som svarade mot syftet. Textenheterna bestod av delar av meningar, meningar eller stycken som alla var för sig svarade mot forskningsfrågan. När textenheterna var utvalda skrevs de ordagrant in i ett nytt dokument och märktes för att lättare kunna hittas i originalkällan. Sammanlagt resulterade de 12 studierna i 219 textenheter. Dessa textenheter översattes till svenska. Därefter avlägsnades onödig text utan att förändra innehållet. Det vill säga det väsentliga, kärnan, lyftes fram genom att textenheterna kondenserades.

12 11 De kondenserade textenheter som hade ett liknande innehåll organiserades sedan in i kategorier som namngavs efter vad de innehöll. Olikheter och likheter mellan de olika kategorierna uppmärksammades och liknande kategorier fördes samman i ett flertal steg. För att på så vis reducera antalet kategorier och för att slutligen komma fram till ett antal slutkategorier. Antalet slutkategorier, som var uteslutande från varandra, blev fem stycken. Stegen i kategoriseringen har granskats ett flertal gånger för att säkerställa en hög kvalitet. Parallellt med resultatet fortsatte arbetet med analysen och vissa textenheter bytte plats till en mer passande kategori. Resultat Analysen resulterade i fem kategorier som presenteras i Tabell 3. Resultaten beskrivs även med brödtext och illustreras med citat från studierna som ingått i analysen. Tabell 3. Översikt av kategorier (n=5). Kategorier Att kroppen inte är sig lik Att vilja dölja kroppen och stomin Att stomin påverkat intima relationer Att inte längre ha kontroll över kroppens funktioner Att försona sig med en ny och förändrad livssituation Att kroppen inte är sig lik I en studie (Rezende Dazio, Megumi Sonobe & Fontao Zago, 2009) beskrev personer att kroppen är basen i varandet och att en stomi orsakar oro över detta. I andra studier (Annells, 2006; Manderson, 2005; Persson & Hellström, 2002; Sinclair, 2009) framkom att stomin resulterade i att kroppen upplevdes förändrad, vilket beskrevs som ett känslomässigt lidande. I studier (Beitz, 1999; Honkala & Berterö, 2009; Manderson, 2005) uttryckte personer att deras identitet och värdighet ifrågasattes på grund av de kroppsliga förändringarna. I studien (Rezende Dazio et al., 2009) framkom att personer upplevde känslor så som gråt och sorg. I andra studier (Persson & Hellström, 2002; Manderson, 2005; Notter & Burnard, 2006; Sinclair, 2009) beskrev personer att stomin orsakade chock, avsky och självförakt. Det framkom även att det inte var möjligt att i förväg kunna föreställa sig hur stomin skulle se ut (Notter & Burnard, 2006).

13 12 It just looked awful; it was the shock of my life (Sinclair, 2009, s. 331). Personer beskrev att stomin var äcklig och i vissa fall trodde de även att sjuksköterskor tyckte att den var äcklig. På grund av detta kändes det svårt att acceptera stomin, samtidigt som de funderade över vad andra skulle tycka om den (Persson & Hellström, 2002; Sinclair, 2009). Stomin upplevdes som motbjudande (Sinclair, 2009) och inkräktade i livet (Carlsson, Berglund & Nordgren, 2001; Manderson, 2005; Notter & Burnard, 2006). Att känna att stomin var motbjudande tyckte personer orsakade skam och depression (McVey, Madill & Fielding, 2001). De hade svårigheter med att titta på stomin och svårigheter med att komma över den (Notter & Burnard, 2006). Att leva med en stomi sågs som en omöjlighet (Manderson, 2005; Notter & Burnard, 2006). Personer upplevde stomin som ett objekt som inte tillhörde den egna kroppen (Breitz, 1999; Sinclair, 2009). The stoma is ugly and I am damaged goods, I feel like a freak (Sinclair, 2009, s. 331). I studier (Manderson, 2005; McVey et al., 2001; Persson & Hellström, 2002) beskrev personer att stomin gjorde att de gick ner i vikt, vilket kunde ge upphov till ångest. I studien (Manderson, 2005) uttryckte personer att känslor av ohälsa och förnekelse av kroppen ledde till depression. Stress och ilska över att tvingas ändra klädstil på grund av stomin förekom (Sinclair, 2009). Personer upplevde att stomin bara var i vägen (Rozmovits & Ziebland, 2004) och de kände sig obekväma med den (Honkala, Berterö, 2009). I studier (Beitz, 1999; Persson & Hellström, 2002; Sinclair, 2009) beskrevs det även att stomin orsakade komplikationer som hudirritation, klåda, sveda och uppsvälld mage. I en studie (Manderson, 2005) förklarade personer att stomin var tung att bära. I wake up every morning with a huge balloon on my tummy (Persson & Hellström, 2002, s. 106). I studier (Beitz, 1999; Manderson, 2005; Persson & Hellström, 2002; Ramirez et al., 2009) påpekade personer med stomi att de kroppsliga förändringarna resulterade i att de inte kände sig lika attraktiva. Stomin upplevdes medföra känslan av att vara annorlunda och onormala,

14 13 otrygga och utsatta (Annells, 2006; Beitz, 1999) vilket i sin tur formade självbilden (Beitz, 1999; Persson & Hellström, 2002; Rozmovits & Ziebland, 2004). Att vilja dölja kroppen och stomin Studier (Manderson, 2005; Notter & Burnard, 2006; Ramirez et al., 2009) visade att det var vanligt att vilja dölja stomin och den förändrade kroppen vid intima relationer och enligt studien av Honkala och Berterö, (2009) även i sociala relationer. I studier (Persson & Hellström, 2002; Ramirez et al., 2009) hittade personer olika sätt att dölja stomin på, så som att inte bära åtsittande kläder (Honkala & Berterö, 2009) eller att dölja stomin under en vacker blus eller en t-shirt vid sex för att känna sig mer attraktiv (Breitz, 1999; Persson & Hellström, 2002). Att känna sig mindre attraktiv, att vara rädd och osäker samt att känna sig generad var bakgrunden till att personer ville dölja stomin (Manderson, 2005; Notter & Burnard, 2006; Persson & Hellström, 2002). För att behålla sin integritet visades inte stomin naken inför partnern (Manderson, 2005). It s really not a sexy thing to see, so that s probably why I don t want him to see because we I mean, if we have a sexual relationship (Manderson, 2005, s. 410). I en studie (Manderson, 2005) beskrev personer en oro över att andra skulle se påsen och viljan att stomin måste döljas var stor. Det fanns även en oro över att den skulle synas genom kläderna då den var fylld. I studier (Honkala & Berterö, 2009; Persson & Hellström, 2002) beskrev personer att de undvek att duscha offentligt och situationer då de kunde känna sig blottade, just för att slippa visa den förändrade kroppen....but this to undress, be nude.. eh.. in a large changing-room... I think that this can be hard.. so.. if we do go to an indoor swimming center.. I prefer to watch... (Honkala & Berterö, 2009, s. 21). Att stomin påverkat intima relationer I studien (Beitz, 1999) beskrev personer att stomin påverkade intimiteten med andra. I Manderson (2005) framkom det att personer stötte bort sin partner på grund av stomin. Personer trodde att det var motbjudande för partnern (Rozmovits & Ziebland, 2004) och den intima biten upplevdes som den värsta (Manderson, 2005; Rozmovits & Ziebland, 2004; Sinclair, 2009). Bland annat rädslan över avvisande var framträdande (Persson & Hellström, 2002; Ramirez et al., 2009; Rozmovits & Ziebland, 2004). Män beskrev en rädsla över att bli

15 14 impotenta efter operationen vilket hotade kroppsuppfattningen (Beitz, 1999). En förändrad sexualitet skapade förändringar i relationen (Manderson, 2005) och detta bidrog till konflikter (Rezende Dazio et al. 2009). Oförmågan till regelbundna samlag upplevdes som en svår problematik och skapade en enorm sorg (Ramirez et al., 2009). Lusten fanns inte och de var rädda för att samlag skulle orsaka smärta (Carlsson et al., 2001; Persson & Hellström, 2002). Att inte kunna styra över kroppen kunde förstöra den sexuella relationen och detta kunde leda till långa perioder av sexuell inaktivitet (Manderson, 2005; Rozmovits & Ziebland, 2004). I had no desire for sex at all after the surgey (Breitz, 1999, s. 195) Att vara naken tillsammans med sin partner kändes inte längre bekvämt (Manderson, 2005). Det framkom även att de kroppsliga förändringarna orsakade bekymmer och osäkerhet inför att träffa en ny partner (Rozmovits & Ziebland, 2004). Det framkom att personer valde att tillfredsställa sig själv för att slippa oroa sig för vad en sexuell partner skulle tycka om kroppen (Ramirez et al., 2009). Personer ville inte att partnern skulle röra vid stomin eller sköta den och de kände sig skräckslagna då någon erbjöd sig att hjälpa till med stomin (Rozmovits & Ziebland, 2004). He certainly hasn t seen it [the stoma] naked or anything like that. He respects my privacy, he doesn t push the issue (Manderson, 2005, s. 410). Att inte längre ha kontroll över kroppens funktioner I studien (Rozmovits & Ziebland, 2004) påpekade personer att de kände rädsla över att tappa kontrollen på tarmtömningen, vilket ledde till känslan av isolering och skam över att bära påsen. It s definitely the faeces in the bag. The stoma itself, it wouldn t worry me in the slightest. It s the fact that I shit in a bag. And I carry it around with me all the time (Manderson, 2005, s. 410). Personer upplevde att det inte fanns några garantier för hur stomin skulle fungera (Beitz, 1999). Rädslan och oron fanns över att behöva byta påsen ofta, att påsen skulle skadas samt rädslan för läckage, vilket kändes pinsamt, förödmjukande, oroande och mentalt förödande (Beitz, 1999; McVey et al., 2001; Sinclair, 2009). Även ljud och lukt gjorde att de fick anpassa klädvalet och ha koll på var närliggande toalett fanns (Carlsson et al., 2001; Persson

16 15 & Hellström, 2002). I studien (Manderson, 2005) beskrevs det att tömning av påsen sågs som en utmaning. Påfrestningen av att hantera stomin och samtidigt vara trött och deprimerad var en vanlig upplevelse hos personerna (Beitz, 1999). Det var en långsam och plågsam process som beskrevs som förfärande (Rozmovits & Ziebland, 2004). En studie (Rozmovits & Ziebland, 2004) visade att personer upplevde en förlust av integritet och självständighet vid hantering av stomin, vilket upplevdes outhärdligt. I studier (Beitz, 1999; Carlsson et al., 2001; Notter & Burnard, 2006) beskrev personer att då påsen läckte kunde det uppkomma en doft som upplevdes som obehaglig och motbjudande. Personer med stomi förknippade sig själv med lukten (Annells, 2006). Found it too much of an invasion of my privacy for her to be dealing with the stoma and to be dealing with the very unpleasant smell that my body was um, was giving off at that, at that stage (Rozmovits & Ziebland, 2004, s. 197). Personer kände sig alltid tvingade att ta medvetna beslut på grund av stomin (McVey et al., 2001; Rozmovits & Ziebland, 2004), eftersom den inte eliminerade risken för läckage (Manderson, 2005). Att alltid behöva vara medveten om sig själv var påfrestande (Rozmovits & Ziebland, 2004). Rädslan var sammankopplad med personlig kontroll och många upplevde att de förlorade sin spontanitet och rörlighet (Honkala & Berterö, 2009; McVey et al., 2001; Rozmovits & Ziebland, 2004) samt att svårigheter med rutinmässiga aktiviteter uppstod (McVey et al., 2001). I studier (Honkala & Berterö, 2009; Notter & Burnard, 2006) beskrev personer att kroppen och stomin skapade begränsningar i det dagliga livet. Det kändes helt enkelt inte som förut och vissa hade svårt att ta sig för saker med stomin (McVey et al., 2001). De kände sig tvingade att välja mellan tarmproblemen och karriären. De kroppsliga bekymren som stomin skapade, resulterade i svårigheter att behålla jobbet (Honkala & Berterö, 2009; Rozmovits & Ziebland, 2004) samt en osäkerhet inför framtiden (Beitz, 1999). I studier (Beitz, 1999; Honkala & Berterö, 2009; Notter & Burnard, 2006; Rezende Dazio et al., 2009) ansåg personer att de inte kunde leva upp till rollen som kvinna och man, förälder och partner. I studier (Manderson, 2005; Rozmovits & Ziebland, 2004) beskrev personer en känsla av att de återvänt till barnstadiet, då de inte längre kunde kontrollera sina kroppsfunktioner. I studien (Rozmovits & Ziebland, 2004) menade personer att den minskade kontrollen på kroppen orsakade en oförmåga att möta samhällets förväntningar och känslan av att stomin tvingade ens privata identitet ut i offentligheten uttrycktes. I en studie (Manderson, 2005) beskrev personer att när de inte längre kände sig lika självsäkra var de även tystare i det

17 16 sociala livet. Kroppen och stomin var sammankopplade med andra hälsoproblem och vissa kände att självständigheten gick förlorad på grund av ett beroende av andra samt förlust av kontroll. I en studie (Beitz, 1999) upplevde de även en önskan om att återfå kontrollen över kroppen. It goes from diarrhea to constipation and that really prevents me from getting on with my social life (Rozmovits & Ziebland, 2004, s. 196). Att försona sig med en ny och förändrad livssituation Studier (Beitz, 1999; Manderson, 2005; Notter & Burnard, 2006; Ramirez et al., 2009; Rezende Dazio et al., 2009) visade att personer med en stomi använde strategier för att känna sig nöjda med hur stomin såg ut. Att få stöd från sin partner samt att reflektera över värderingar och tillit beskrevs som hjälp i återhämtningsprocessen. Enligt personer i studien av Manderson (2005) var det lättare att acceptera stomin med barn runt omkring sig, eftersom de inte ser på samma sätt på någon som är annorlunda. I studier (Manderson, 2005; Rezende Dazio et al., 2009; Rozmovits & Ziebland, 2004) uttrycktes det av personer med stomi, att ett accepterande av den förändrade kroppen kunde ske successivt genom att överkomma känslor av skam och obehag, att få kontroll över renheten och att ha intima relationer igen. I studier (Annells, 2006; Honkala & Berterö, 2009; McVey et al., 2001; Persson & Hellström, 2002; Rezende Dazio et al., 2009) menade personer att då de vant sig vid och accepterat stomin bidrog det till en känsla av att vara och förbli normal samt att kunna acceptera den förändrade kroppen så som den var nu. Detta gick lite lättare när de väl var i hemmet. I en studie (McVey et al, 2001) var personer inställda på att inte låta stomin bli ett hinder i vardagen och det underlättade vägen till acceptans. I said to myself from the beginning, I am going to lead a normal life. I am still normal (Annells, 2006, s. 522). Studier (Beitz, 1999; Persson & Hellström, 2002) visade även att personer med stomi inte bara accepterade utan var nöjd med livet och med viktminskningen efter operationen. I studien (Breitz, 1999) beskrev personer att stomin medförde en mer normal och kontrollerad livsstil. I studier (Beitz, 1999; Sinclair, 2009) menade personer att de kunde uppskatta livet med tanke på att stomin botade den ursprungliga sjukdomen. I studien (Beitz, 1999) upplevde personer att stomin hade en positiv inverkan på kroppsuppfattningen. Att klä av sig och att duscha inför andra kändes ganska bekvämt (Rozmovits & Ziebland, 2004) och det framkom

18 17 även positiva känslor inför framtiden (Carlsson et al, 2001; McVey et al, 2001). I studier (Manderson, 2005; McVey et al, 2001; Rozmovits & Ziebland, 2004) uttryckte personer att livskvaliteten ökade kraftigt med stomin. De kände att de återvände till det normala samt kände sig fysiskt friskare och starkare. I studien (Beitz, 1999) beskrev personer att detta medförde att sexlusten förbättrats. Everything was lovely. I just changed the bag and things like that (McVey et al, 2001, s. 348). Diskussion Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av kroppen hos de personer som genomgått en stomioperation. Analysen resulterade i fem kategorier: att kroppen inte är sig lik, att vilja dölja kroppen och stomin, att stomin påverkat intima relationer, att inte längre ha kontroll över kroppens funktioner och att försona sig med en ny och förändrad livssituation. Resultatet i litteraturstudien visade att kroppen inte var sig lik efter en stomioperation och känslor av att inte vara lika attraktiv och att känna sig otrygg och utsatt framkom. Likande resultat framkom i en studie (Kralik, Koch & Telford, 2001) om kvinnors upplevelser av att leva med kronisk sjukdom. I studien beskrev kvinnorna att vackra och sexuella kroppar inte är sammankopplade med sjukdom och därför försökte de hålla kvar bilden av sig själv som de hade innan sjukdomen bröt ut. De jämförde även sig själva med vackra människor vilket skapade negativa känslor. Kvinnorna menade att de synliga förändringarna på kroppen formade sjukdomsupplevelsen. Den förändrade relationen till den egna kroppen resulterade i att kvinnorna kände sig osäkra och detta formade i sin tur självbilden. Den berörda kroppsdelen upplevdes som förstorad och kvinnorna kände sig inte lika attraktiva. Det beskrevs i litteraturstudiens resultat att stomin sågs som ett objekt som inte tillhörde den egna kroppen. Toombs (1993, s ) poängterar att då en individ blir sjuk blir kroppen påtagligt närvarande. Kroppen objektifieras och skiljs till en viss del från jaget och kroppsuppfattningen blir annorlunda. Vidare menar Toombs (1993, s ) att kroppen framträder som ett defekt instrument eller ett bristfälligt verktyg och att en medvetenhet om fysiska förändringar och begränsningar är överhängande vid sjukdom. Price (2009) menar att det ständigt sker en förändring i den egna kroppsuppfattningen och att en upplevelse av tillfredsställelse över kroppen kan infinna sig om en fysisk aktivitet så som sport går bra, men

19 18 samtidigt kan en känsla av skam över kroppen upplevas om någon retar en för att se annorlunda ut. I en annan studie av Price (1990) menar han att om kroppen förändras på något sätt, som exempelvis vid sjukdom eller skada, kan det resultera i att personen blir utsatt för stigmatisering. Resultatet i litteraturstudien visade att personer med stomi oroade sig för vad andra skulle tycka om stomin och därigenom uppkom en rädsla över att känna sig utanför. Litteraturstudiens resultat visade att upplevelserna av att kroppen inte längre var sig lik resulterade i ett känslomässigt lidande. I en studie av Arman, Rehnsfeldt, Lindholm, Hamrin och Eriksson (2004) beskrivs det att lidandet strider mot personens värdighet och kan frambringa en känsla av förlust. I resultatet i denna litteraturstudie framkom liknande känslor och om dessa personer inte blir bemötta på ett holistiskt sätt kan det resultera i att lidandet förstärks ytterligare. Vidare i studien av Arman, et al. (2004) beskrev kvinnor med bröstcancer att de inte blev bemötta som en hel person utan som en kropp eller en diagnos och att detta faktiskt resulterade i ett lidande. De menade att de var tvungna att kämpa för att bli sedd som en hel människa och för att få den hjälp de behövde. Istället för att känna sympati och förståelse kände de sig ignorerade och att inte heller bli tagna på allvar. Arman et al. (2004) menar att lidandet är den centrala delen i all omvårdnad. Med vetskap om detta är det därför av största tyngd att bemöta personerna på ett bra sätt och se denne som en helhet, så att personen inte känner sig kränkt och mindre värd. Utan istället lämnar vården med en känsla av att ha fått hjälp, inte bara med sjukdomstillståndet utan även hjälp på en existentiell nivå. Vidare menar Price (1990) att det är vanligt förekommande för sjuksköterskor att stöta på personer med förändrad kroppsuppfattning. Att ha en klar bakgrund till vad denna förändring beror på hjälper till i arbetet med att hjälpa personen som utsatts för detta. Price (1990) poängterar även att vårdpersonal behöver veta vad en förändrad kroppsuppfattning är och vilken effekt den har för upplevelsen av hälsa. Resultatet i litteraturstudien visade även att personer ville dölja kroppen och stomin. Detta påvisades även i studien av Kralik, et al. (2001) där kvinnorna beskrev att de dolde att de var mindre perfekta eftersom det upplevdes som förödmjukande. Likande känslor uppkom även hos kvinnor som opererat bort ett bröst på grund av bröstcancer i en studie av Bredin (1999). Kvinnorna kände sig obekväma med de förändrade kropparna och valde därför att dölja sina kroppar och de undvek även att titta på sig själv. I likhet med resultatet i denna litteraturstudie valde kvinnorna med bröstförlust att dölja kropparna med hjälp av kläder och detta bidrog att

20 19 de kunde känna sig normala. I en annan studie (Hanssen, 2007) beskriver kvinnor som förlorat sitt hår efter cytostatikabehandling, hur de ville dölja förlusten med hjälp av huvudbonader och peruker. På detta sätt beskrev kvinnorna att de inte behövde känna sig nedvärderade och utpekade av omgivningen. Det framkom även i litteraturstudiens resultat att stomin påverkade intima relationer. Detta beskrevs även i en annan studie (Kralik, el al., 2001), där kvinnorna kände att den kroniska sjukdomen inkräktade i deras liv och i deras uppfattning av sig själv som sexuell partner. De kroppsliga förändringarna orsakade även bekymmer och osäkerhet när de skulle träffa en ny partner och att utveckla nya sexuella relationer skapade känslor så som rädsla för avvisande, osäkerhet och brist på självförtroende. I denna litteraturstudie upplevdes en förändrad sexualitet på grund av stomin som en svår problematik och detta skapade en enorm sorg. Burch (2005) menar att det är ett vanligt fenomen att känna sig oattraktiv hos personer med stomi och hon beskriver att dessa personer kan ha svårt att tala om sina sexuella problem. Det är viktigt att ge information om att buken kan vara öm efter operationen och att informera om att påsen bör tömmas innan sexuell aktivitet för att på så sätt minska risken för läckage. Desto mer information personen får desto större möjlighet har personen att återgå till sitt vanliga liv. Det är av stor vikt att sjuksköterskan tänker på detta i samtalet med personen och även noterar kroppsspråket hos denne för att samtalet ska bli så bra som möjligt. Vidare menar Burch (2005) att om sjuksköterskan känner sig osäker i detta samtal så bör en terapeut kopplas in. Resultatet i litteraturstudien visade att personer med stomi upplevde att de förlorade kontrollen över kroppens funktioner. Toombs (1993, s ) förtydligar detta genom sin beskrivelse av sjukdom som ett oväntat och ovälkommet avbrott i det dagliga livet. Kroppen kan inte längre tas förgiven och går inte längre att kontrollera vilket resulterar i att kroppen upplevs som oberäknelig. Att vara sjuk medför en kroppslig medvetenhet som kan upplevas som frustrerande och saker som tidigare togs för givet kan upplevas som ett problem och ett hinder. En kropp som inte alltid kan kontrolleras kan orsaka en känsla av att vara fånge i sin egen kropp samt en känsla av osäkerhet och otrygghet. Neville (2003) menar att när människan drabbas av sjukdom kan känslan av osäkerhet uppstå. Personen blir osäker på den nya situationen och detta kan leda till stress och även, om osäkerheten får fortlöpa, vara en hälsorisk i sig. I många fall kan osäkerheten leda till oro, ångest och depression.

21 20 På grund av den bristande kontrollen över kroppens funktioner framkom i litteraturstudiens resultat att personer upplevde begränsningar i det dagliga livet. Detta beskrevs även i studien (Kralik, et al., 2001) där kvinnorna kände sorg och ilska över att förlora sin fysiska förmåga, livsstil och livskvalitet. I en annan studie (Lundman & Jansson, 2007) beskriver personer med långvarig sjukdom att de upplevde en förlust då de inte kunde klara aktiviteter i det dagliga livet. De kroppsliga förändringarna orsakade hinder i funktioner så som balans, att kunna böja sig och i uthållighet. Dessa förluster ledde i sin tur i en ändring av tidigare invanda vanor, som tillexempel dagliga rutiner och att umgås med andra och livet blev osäkert när inte vardagen fungerade som tidigare. Enligt Toombs (1993, s ) påverkar sjukdom människors sociala relationer. Om den kroppsliga funktionen brister blir inte det sociala samspelet med andra så självklart som när en person är frisk. Detta förändrar även kroppens utstrålning vilket inte bara påverkar den drabbade personen utan även människor runt omkring. Price (2009) beskriver att en förändrad kroppsbild påverkar våra sociala roller, relationer men även vår spirituallitet. Kroppen inger inte längre självförtroende vilket gör att människan inte kan fungera i sin omvärld på samma sätt som tidigare. Toombs (1993, s ) menar att när kroppen inte fungerar som den ska leder detta till en förändring i livsvärlden. Livsvärlden och möjligheterna krymper. Föremål som tidigare upplevts som nära är nu avlägsna och svåra att nå och ens mål i livet förändras. Aktiviteter som tidigare tagits för givet kan kräva planering för att kunna genomföras. Målsättningar och planering för framtiden försvåras. Litteraturstudiens resultat visade att när personer inte längre kunde kontrollera sina kroppsfunktioner ansåg de att de inte kunde leva upp till rollen som kvinna och man, förälder och partner, och detta beskrevs även som att de återvänt till barnstadiet. I studien (Hanssen, 2007) beskrev även kvinnorna som tappat sitt hår efter cytostatikabehandling att de hade förlorat sin kvinnlighet och att de såg sig själv som ett barn då känslan av att vara feminin gått förlorad. I en annan studie (Isaksson, Gunnarsson & Ahlström, 2007) beskriver personer som drabbats av kronisk sjukdom att de upplevde en förlust av identitet vilket ledde till ledsamhet över att inte kunna leva upp till de egna förväntningarna. Sjukdomen skapade en känsla av utanförskap och rädsla över att inte bli sedd som den friska person de tidigare var och detta utgjorde ett hinder för social interaktion. Att uppnå eller bibehålla en känsla av kontroll vid sjukdom är nödvändigt för självkänslan och livskvaliteten och detta är något som behöver lyftas fram för att kunna hjälpa personen i processen mot hälsa. Burch (2005) menar att känslan av kontroll varierar hos personer och om

22 21 kontrollen på kroppen saknas kan detta leda till psykiska besvär. Därför är det enligt Burch (2005) viktigt att personen får hjälp med praktiska göromål kring hantering av stomin i ett tidigt skede. Att en stomisjuksköterska sedan följer upp personen med stomi när denna är utskriven är viktigt för att undvika problem som kan uppstå. Det är även viktigt att personen vet vem han eller hon ska kontakta inom sjukvården om frågor uppstår. De vanligaste frågorna och problemen berör hudirritationer, funderingar kring de olika delarna på stomin, men även psykiska besvär och viljan att återfå sitt normala liv, dessa problem var även vanliga hos personerna i litteraturstudiens resultat. Neville (2003) poängterar att om tillräcklig information ges kan personen känna sig mindre osäker och genom samtal kan personen även få fram sina känslor. Personer som upplever osäkerhet försöker hitta vägar för att hantera situationen genom att exempelvis ta reda på så mycket som möjligt om sjukdomen eller begära professionell hjälp. På detta sätt börjar de fundera på vad som är viktigast i deras liv och utgår sedan från dessa tankebanor för att få en annan syn på livet, vilket bidrar till återhämtningsprocessen. Vidare menar Burch (2005) att om personen tidigt får vänja sig vid stomin har detta en stor tyngd i processen för återhämtning. Desto längre tid som går efter operationen desto bättre blir personen på hantering av stomin, vilket leder till att känslan av kontroll återkommer. I studien (Lundman & Jansson, 2007) kan kontrollen återtas genom att anpassa sig till förändringarna och delta i olika sammanhang. Något som hjälper till i processen är att vara älskad och att älska, att ha någon att dela vardagen med, ha någon att lita på och känna sig förstådd av, samt att känna sig behövd. Religiös tro och tron på mänskliga relationer ger styrka, tröst och en mening med livet. Att prata med andra i samma situation kan även upplevas som en lättnad och genom att hitta ett personligt paradis som tillexempel en promenad i skogen eller att vara i sommarstugan, resulterar detta i känslor av välbefinnande och befrielse från krav. Genom att komponera en ny bild av sig själv och sin livsvärld kan personen återfå förtroendet för den egna kapaciteten och återta kontrollen över livet och själva styra och påverka det som sker. På detta sätt kan personen uppfatta sig själv som en individ med ett lika värde och inte som en funktionshindrad person. Kralik, Visentin och van Loon (2006) poängterar att då en människas liv vänds upp och ner orsakar det en oundviklig förändring som sedan resulterar i en ny livssituation. Denna anpassningsprocess till en oundviklig förändring kan ses som en transitionsprocess. Då personen är medveten om de förändringar som måste genomföras inträder en transition. På detta vis kan nya sätt att leva på identifieras beroende på omständigheterna och personen kan få en meningsfull livssituation

23 22 och förståelse för vad som skett och organisera sitt nya liv. Om sjuksköterskan förstår denna process och dess innebörd kan en mer holistiskt tankegång etableras. En person som är sjuk behöver hjälp med att identifiera, förstå och acceptera förändringarna och att utifrån svårigheter se nya möjligheter. I resultatet i denna litteraturstudie framkom att personer upplevde en variation av känslor av att förlora kontrollen över kroppens funktioner. Somliga hade starkare känslor än andra och personerna hade olika sätt att se på den förändrade livssituationen. Antonovsky (2005, s ) beskriver ordet KASAM, vilket betyder känsla av sammanhang och är en mycket viktig faktor i hur personer upplever hälsa trots sjukdom. Personer kan ha svagt KASAM eller starkt KASAM. De med svag känsla av sammanhang kan anklaga någon annan eller något annat för vad som inträffat och använder ofta ordet otur. Medan de med starkt KASAM oftast är medvetna om sina känslor och känner sig därför mindre hotade av dem, vilket leder till att de lättare kan beskriva sina känslor. Detta medför att personer tar itu med olika saker på olika sätt och de som drabbas av sjukdom hanterar det på olika sätt beroende på om de har ett svagt eller starkt KASAM. Resultatet i litteraturstudien visade även att personer försonade sig med en ny och förändrad livssituation. I en studie av Söderberg och Lundman (2001) poängterar kvinnor med fibromyalgi vikten av att lära sig att leva med sin sjukdom. Att anpassa sig till det nya livet och kunna handskas med känslor av att förlora kontrollen resulterade i att de kunde fortsätta att leva ett värdigt liv. De lärde sig att leva med förändringarna och beskrev att de helt enkelt fick finna sig i att vissa saker tog längre tid att genomföra. Även i en studie med kvinnor med multipel skleros av Olsson, Lexell och Söderberg (2008) beskrivs ett behov av att vänja sig vid den förändrade livssituationen. När kvinnorna fokuserade på saker som var möjliga att genomföra uttryckte de att det var möjligt att leva med sjukdomen. Planering och strukturering gjorde det lättare att utföra vissa saker, som att till exempel tillbringa tid med familjen. I studien (Lundman & Jansson, 2007) beskrev personer att sjukdomen inte bara innebar negativa förändringar. Den hade även resulterat i att de hade klart för sig vad som var viktigt i livet och personerna hade en övervägande positiv inställning inför framtiden. Arman et al. (2004) poängterar att lidande inte bara behöver vara negativt utan även kan bidra till att personen omvärderar det som är viktigt i livet och förlikar sig med den nya situationen. Resultatet i litteraturstudien påvisade att personer med stomi inte bara kunde försona sig med den nya och förändrade livssituationen utan att de var nöjda med livet efter operationen och att de hade en positiv inställning inför framtiden. Det är viktigt att ta med sig, att en

24 23 stomioperation faktiskt kan resultera i en känsla av att livet och kontroll över kroppen återvänder och att en stomi kan förknippas med hälsa och välbefinnande. Metodkritik Enligt Holloway och Wheeler (2010, s ) bedöms trovärdigheten av en studie genom begreppen pålitlighet, tillförlitlighet, överförbarhet och bekräftbarhet. Genom en tydlig beskrivning av tillvägagångssättet kan studien upprepas av andra forskare och på detta sätt stärks pålitligheten. I denna studie stärks pålitligheten genom ett tydligt beskrivet tillvägagångssätt där databaser, sökord, inklusions- och exklusionskriterier presenteras. Hur sökningarna har gjorts presenteras både i löpande text och i tabell (tabell 1). De artiklar som ingår i analysen redovisas även i tabell (tabell 2), där studiernas kvalitet även presenteras. Studiernas kvalitet bedömdes var för sig av författarna, sedan jämfördes och diskuterades granskningen och en gemensam bedömning gjordes. Willman et al. (2006, s. 83) anser att detta tillvägagångssätt ger en högre trovärdighet och tyngd i resultatet. Något som hade kunnat stärka trovärdigheten ytterligare är om fler studier inkluderats men i de tre databaser där sökningarna genomförts hade mättnad uppnåtts och inga fler studier fanns tillgängliga. Tillförlitlighet i en studie bedöms enligt Holloway och Wheeler (2010, s ) genom att deltagare kan känna igen sig i resultatet och är den viktigaste delen i trovärdighet. Analysen gjordes med hjälp av Downe-Wamboldt (1992) som beskriver en manifest innehållsanalys, vilken är lämplig för kvalitativa studier med fokus på upplevelse. För att minska risken för tolkning har båda författarna läst igenom artiklarna som ingick i analysen och för att inte gå miste om värdefullt material togs inte för korta eller för långa textenheter ut. I analysen var även författarna väldigt noga med att inte kärnan skulle gå förlorad då översättningar från engelska till svenska gjordes. Därför valde författarna att först översätta textenheterna. Svåra ord översattes med hjälp av Google translate eller engelska ordböcker. Efter detta kondenserades de översatta textenheterna eftersom det svenska språket behärskades bäst och på detta sätt riskerades inte att extraktet av personernas upplevelser gick förlorade. Även under det fortsatta arbetet under analysen återgick författarna till ursprungstextenheten då oklarheter uppstod. En sak som stärker tillförlitligheten är att citat från de ursprungliga studierna har används. Detta visar att det är personens upplevelse som framkommer och ingen tolkning har kunnat göras. Att använda citat för att stärka tillförlitligheten poängterar även Graneheim och Lundman (2004).