Lektionshandledning #49. Möjligheten att påverka! 1/5

Transkript

1 i Lektionshandledning #49 Tema: Möjligheten att påverka! Barnets rättigheter Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: 7 9 Lektionslängd: 40 minuter Möjligheten att påverka! 1/5 Material och förberedelser: Skriv ut och kopiera upp en klassuppsättning av bilaga 1. Det kan vara bra om du går igenom texten i bilaga 1 innan du lämnar ut den till klassen. Kopiera även upp ett antal exemplar av Barnkonventionen som du finns som ett enskilt dokument. Syfte och mål enligt läroplan och kursplan: Eleverna befäster genom lektionen en vana att självständigt och i grupp formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden. Lektionen syftar även till att eleverna ska lära känna till grundläggande mänskliga rättigheter och skyldigheter samt kunna reflektera över människors villkor och hur dessa skiftar utifrån kön, social och kulturell bakgrund. Därtill övas eleverna i att delta i samtal och diskussioner och sätta sig in i andras tankar samt redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår. 1. Inledning och syfte Övningen går ut på att eleverna ska reflektera över både sin egen situation, och möjligheten att påverka den, såväl som livet för den 18-åriga Yen från Laos som beskrivs i bilaga Instruktion och genomförande a) Kopiera upp artikeln om Yen (elevbilaga 1) som följer direkt efter lektionshandledningen och även kopior av Barnkonventionen. b) Dela in eleverna i mindre grupper, 3-4 elever/grupp. c) Skriv upp frågorna till bilaga 1 på tavlan eller OH-sida.! Frågor till elevbilaga 1 - Yen är medveten om att det här inte är ett liv hon väljer själv. I vilken utsträckning väljer du ditt liv? Vilka drömmar vill du förverkliga för din egen skull och vad gör du för att göra någon annan glad? - Vilka artiklar i Barnkonventionen anser du att vuxna människor nära Yen inte klarat att leva upp till? - Vilka artiklar i Barnkonventionen anser du att vuxna människor nära dig inte klarat att leva upp till? d) Dela ut artikeln (bilaga1) och Barnkonventionen (det räcker med en kopia per grupp).

2 Lektionshandledning #49 Möjligheten att påverka! 2/5 e) Säg åt eleverna att enskilt läsa texten om Yen och därefter gruppvis diskutera de angivna frågorna. Berätta för eleverna att de ska anteckna det de kommer fram till för att sedan kunna redovisa sina svar. f) Diskutera sedan frågorna i hela klassen och låt grupperna tala om vad de kommit fram till. Det är intressant om grupperna också får chansen att jämföra sina svar med varandra. 3. Summering, fördjupning och uppföljning Barnkonventionen slår fast att alla barn har rätt att säga sin åsikt när det gäller frågor som berör dem. Så ser sällan verkligheten ut, vare sig för svenska barn och ungdomar eller för barn i fattiga länder. 18-åriga Yen från Laos i övningen hade ingen möjlighet att bestämma vem hon skulle gifta sig med. För ett barn i Sverige kan det handla om att han eller hon inte får välja vilken förälder de skall bo hos, eller att inte få möjlighet att påverka hur undervisningen utformas i skolan. Denna lektion är en bra start för att få eleverna att bli medvetna om och reflektera över vilka möjligheter de har att påverka sina liv. Du som vill arbeta mer med barns och ungas inflytande kan genomföra en temadag med klassen där eleverna får ta reda på hur barns åsikter tas tillvara i den egna skolan och kommunen. Vem är ansvarig för att barns och ungas röst kommer fram i frågor som rör skolan, fritidsaktiviteter etc. Vill du veta mer om barns rättigheter i ett internationellt perspektiv och barns situation i utvecklingsländer, gå in på Svenska Unicefs hemsida

3 Elevbilaga 1 Möjligheten att påverka! 3/5 YEN, 18 VIENTIANE LAOS Det är min familj som valt honom han är bra. Egentligen skulle jag föredra att välja själv, men det är många saker jag skulle föredra Många saker hade varit som jag ville om jag bara gått i skolan. Jag hade till exempel kunnat säga nej till bröllopet. Vi lever i en orättvis värld och det är vi tjejer som betalar för det. Jag tvingades sluta skolan när jag var tolv år. Från början var det värst att mitt liv blev så enformigt, men nu börjar jag förstå de verkliga konsekvenserna. Att jag som tjej kommer att ha ännu mindre att säga till om när jag saknar utbildning och att jag aldrig kommer att få något jobb. Jag blir helt beroende av min man. Hade man bara varit kille ibland önskar jag faktiskt att jag var det. Men nu är det för sent ändå i december ska jag gifta mig. Det är klart att jag helst skulle slippa, men vad ska jag göra? Det är min familj som valt honom han är bra. Egentligen skulle jag föredra att välja själv, men det är många saker jag skulle föredra Många saker hade varit som jag ville om jag bara gått i skolan. Jag hade till exempel kunnat säga nej till bröllopet. Vi lever i en orättvis värld och det är vi tjejer som betalar för det. Den stora, nötta korgmattan ligger utbredd i skuggan av höga palmer. Den ser ut som ett hav av färger precis som Yens batiktröja. Yen, hon sitter på mattan, tillbakalutad mot en av trädstammarna. Hennes långa ben är utsträckta och hennes händer förstrött sysselsatta med att dra ut lösa korgtrådar. Det långa svarta håret är fäst i en röd hårsnodd. Men nu inte förrän nu - tittar hon upp och ser på mig med sina mörka, pigga ögon. Hon har tänkt länge på frågan om vad som är värst med att inte gå i skolan. - Det värsta är att man känner sig instängd i sin värld. Att man känner att ens världsbild är så begränsad. Det är en sak att jag inte vet var Sverige ligger, men det värsta är ändå den där känslan av att man nästan inte har någon kunskap alls som ger perspektiv på världen och på livet. Hon drar en lång röd tråd ur mattan och virar den runt fingret. Yen slutade skolan när hon var tolv år. Sedan dess har hon varit hemma på gården och jobbat. Hon ansvarar för familjens tre mål mat och när det är dåliga

4 Bilaga 1 Möjligheten att påverka! 4/5 tider hjälper hon också sin pappa på fälten. Just nu är det dåliga tider. Familjen försöker rädda det som återstår av majsskörden sedan Mekongfloden svämmade över för ett par veckor sedan. Yens pappa har varit ute på fälten flera dygn i sträck. - Titta här, säger Yens mamma Mila, och pekar mot träpelarna som familjens hus balanserar på. Nu kanske du förstår varför alla hus står på pelare längs Mekongfloden. Annars vet man aldrig när ens hus ska komma flytande under regnperioden. Hon skrattar länge och hjärtligt åt sitt eget skämt samtidigt som hon klappar med sina starka händer på en av pelarna. Mila är en liten kvinna med samma långa svarta hår som sin dotter. Men Mila har det i en knut på huvudet. Yen ler också och klappar sin mammas hand. Mila tycks ta det som en uppmaning att avlägsna sig för hon fortsätter mot hängmattan i skuggan på andra sidan gårdsplanen. Yens föräldrar är bönder. Lånebönder. Det betyder att de inte äger sitt eget landområde utan betalar jordägaren med en del av skörden. Att vara lånebonde ger små inkomster trots mycket hårt arbete och Yen säger flera gånger att hon aldrig kan klandra sina föräldrar för att hon inte går i skolan. Familjen hade inte råd eftersom högstadiet låg så långt bort att hon hade behövt en cykel för att komma dit. Yen är dessutom den yngsta av nio syskon och enligt traditionen ska den yngsta dottern stanna på gården hela livet. Yens föräldrar resonerade som så många andra; om hon ändå ska arbeta hemma så spelar det ingen roll om hon har utbildning eller inte. - Men för mig spelar det roll! Jag vet att det inte är deras fel, men ibland blir jag bara så arg. Alla vet att en kille är värd mer än en tjej. Jag hatar det, men så är det. Killarna är de som i första hand skickas till skolan. Killarna är de som alltid får mest mat, bäst kläder och framför allt mest uppmärksamhet. Se bara på min egen familj. Mamma och pappa avgudar min äldsta bror som om han vore ett helgon. Hans ord blir deras lag, medan det jag eller mina systrar säger bara är simpla åsikter. Yen och hennes kompisar brukar ofta fundera på varför det är så. - Vi har en teori om varför killar är värda mer än tjejer. Vi vet ju att det är mer lika mellan tjejer och killar i andra delar av världen. Det läser mina kompisar om i skolan. Enligt lagen ska tjejer i Laos ha samma rättigheter som tjejer i det land som du kommer från. Men varför är det inte så? Yen ställer frågan högt till sig själv. Och svarar. - Därför att pengarna ställer till det. Vi har bara råd att skicka pojkar till skolan eftersom det är de som har chans att få de bästa jobben och sedan hjälpa familjen. Vet du vad som händer då? Jo, det innebär att man blir tvungen att gifta sig alldeles för tidigt. Hon snurrar en korgtråd snabbare och snabbare kring fingret och fortsätter sin monolog som hela världen borde öppna öronen för, men som nu bara hörs av några få. - Att man gifter sig behöver ju inte betyda att man blir olycklig, men dörrarna måste öppnas för oss tjejer också. Vi måste utbilda oss så att vi kan konkurrera om de bra jobben. Annars får killarna allt; bra jobb, pengar och makt. Medan vi tjejer bara går omkring utan självförtroende. Yen sträcker på sin långa hals. Hon hade tänkt fortsätta, men innan hon hinner ta ny sats hörs steg från trappan ovanför oss. Hennes ansikte mjuknar när hon ser att det är Zen, hennes blivande man. Zen ser nyvaken ut. Han går långsamt och tittar upp mot den molnfria himlen precis som om han måste ta hjälp av det stora blå för att planera sin dag. Zen har alltid förmiddagarna fria eftersom han jobbar som säkerhetsvakt på en nattklubb. Några meter ifrån oss stannar han och gnider sig djupt i ögonen. Först då får han syn på oss. Yen skrattar förtjust åt

5 Bilaga 1 Möjligheten att påverka! 5/5 hans trötthet. Zen besvarar hennes leende innan han fortsätter bort mot gårdsplanen. Yen följer honom med blicken. - Han är bra, säger hon tyst. Han hjälper oss. Mina föräldrar hade aldrig valt honom till min man om han inte var bra. Hon hör att hon försvarar ett beslut som hon själv inte tagit. Därför ställer hon åter en fråga till sig själv. - Räcker det? Att han är bra? Nej, jag tycker inte det Jag föredrar att själv välja vem jag ska dela mitt liv med. Om jag fick välja själv skulle det inte bli Zen. Om jag fick välja helt själv? Oj, oj, då skulle jag välja väldigt noggrant. Det skulle ta tid. Kanske skulle jag inte hitta någon som stämmer in på den man jag vill ha. Kanske hade jag valt att leva ensam. Det verkar skönt att bara ha sig själv att tänka på. Yen och Zen förlovade sig för snart ett halvår sedan och om fem månader äger vigseln rum. De bådas familjer är i full färd med att förbereda bröllopet. Och enligt traditionen ska Zens familj betala Yens familj. - Man kan säga att han köper mitt liv av mina föräldrar. Det som är bra är att eftersom han köper mig så betyder det att han inte kommer att ha fler fruar. Det som är dåligt är att han äger mig. Orden dränks i bullret från en liten lastbil som rullar in på gårdsplanen. Stora säckar med ris ligger på flaket och hänger ner längs bilens sidor. Överst på stapeln med rissäckar sitter en man som röker pipa. Hans flint blänker i den skarpa solen. Varje gång han blåser ut den tunga röken säger han, med skrovlig, trött röst: - Ris. Men han hade inte behövt säga något alls. Alla har redan upptäckt risbilens ankomst och Yens mamma skyndar mot lastbilen med en korg på huvudet. Plötsligt dyker Zen upp bredvid henne och erbjuder sig att bära korgen. Yen ler och säger: - Mamma älskar Zen. Men älskar du honom, frågar jag? - Om jag älskar honom? Yen ser chockad ut. Hon tänker en stund. Drar ut det röda hårbandet och låter det tjocka håret falla likt en solfjäder på axlarna. Sedan: - Halva jag älskar Zen. Min egen halva älskar honom inte. Men eftersom mina föräldrar älskar honom så gör ju halva jag det den halva av mig som är dom. Egentligen kommer inte Yens liv att förändras speciellt mycket efter bröllopet. Hennes föräldrar ska försörja Zen och därför flyttar han in i deras familjehus. Yen vet att det blir mer jobb med åren. Hennes lott är att ta över föräldrarnas verksamhet och så småningom försörja dem. - Jag hatar den tanken. Att jag ska bo här tillsammans med Zen i resten av mitt liv. Jag ska bo i samma hus som jag alltid bott i och skörda samma fält som jag alltid skördat. Våra barn ska bo här och göra samma sak. Hennes dröm, när hon tillåter sig att drömma, är en helt annan. - Jag vet att det är för sent nu, men jag skulle vilja gå klart skolan. Min dröm är att kunna skaffa ett eget jobb och resa för pengarna. Jag vill vara fri. Jag vill kämpa för att jag som tjej ska ha mer att säga till om. Yen sneglar mot grusvägen. Där kommer en klunga killar och tjejer i hennes egen ålder cyklande. Hon höjer armen och vinkar till dem. Skolan är slut för dagen och det är dags för Yen att börja med kvällsmålet. Hon reser sig upp och borstar bort färggranna halmstrån från kjolen. - Det är inte synd om mig, säger hon. Men det är klart att jag blir avundsjuk när jag vet att de kommer från skolan nu. Det är ju inte så att jag hade haft något emot att lära mig vart Sverige ligger! Hon blinkar till, börjar nynna på en sång och går med bestämda steg över grusplanen. Kvar i den roströda sanden ligger ett hav av halmstrån i olika färger. Maja Frankel