Kulturhus i Enköpings Kommun

Transkript

1 KS2012/208 Kent Gullberg Tfn Mobiltfn e-post Kommunstyrelsen Kulturhus i Enköpings Kommun Förslag till beslut Förslag till Kommunfullmäktige Tekniska nämnden får i uppdrag att detaljprojektera och genomföra erforderlig detaljplaneläggning för att bygga om Joar Blå till ett kulturhus i enlighet med dokumentet Kulturhuset Joar Möjligheternas Kulturhus. Projekt- och processplan daterad antas. Kommunstyrelsen får i uppdrag att efter genomförd detaljprojektering besluta om upphandling och om- och tillbyggnation av kulturhuset Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 11 december 2012, paragraf 195 bland annat att Kommunfullmäktiges beslut från den 13 juni 2012, paragraf 105 om att avvakta med planerna på att bygga om Joar Blå till Kulturhus upphävs. Teknikförvaltningen och upplevelseförvaltningen har tillsammans bearbetat verksamhetsprogram och fastighetsrelaterade frågor. Dessa finns redovisade i dokumenten Kulturhuset Joar Möjligheternas Kulturhus (Bilaga 1) och Kulturhuset Joar - Programutredning (Bilaga 2). Teknikförvaltningen har tagit fram en ny projekt- och processplan inkluderande en tidplan för projektet daterad (Bilaga 3). I kommunens flerårsbudget för investeringar för åren har investeringskostnaden för byggprojektet satts till 65 miljoner kr. Kostnaden för byggprojektet inklusive tidigare utredningskostnader beräknas nu till 73 miljoner kr. Den nya hyran för den ombyggda och tillbyggda delen av Joar Blå beräknas 7c9 kg Postadress Besöksadress Telefon, växel Telefax Postgiro Org nr Enköpings kommun Kungsgatan ENKÖPING E-post: teknikforvaltning@enkoping.se

2 (2) därmed uppgå till 6 miljoner kr. Till detta skall läggas investeringarna i inventarier som beräknas uppgå till 7 miljoner kr. Alla dessa kostnader måste i detta läge ses som preliminära då någon projektering ännu inte utförts. Upplevelseförvaltningen har gjort en kostnads-intäktsanalys för projektet (Bilaga 4) som ersätter den tidigare LCC-kalkylen. Denna visar på att den årliga nettokostnadsökningen för upplevelsenämnden blir 2,3 milj kr. Synnöve Fridén kommun direktör Kent Gullberg teknisk chef

3 Diarienummer: KS2012/208 Bilaga 1 Kulturhuset Joar Möjligheternas kulturhus

4 Visionen om ett kulturhus för alla Enköpingsbor Kulturhuset Joar ska vara en kreativ plats där Enköpingsborna ska kunna trivas och känna sig välkomna. Kulturhuset ska vara tillgängligt för alla. Därför behövs goda möjligheter att ta emot besökare och professionella aktörer med olika typer av funktionshinder. Den ljusa, moderna miljön har en stor attraktionskraft och ska inspirera till kulturutövning, upplevelser, samtal och reflektion. Genom att bygga ihop huset till en sammanhängande kropp knyts olika kulturgenrer samman och skapar en kulturell puls med kreativitet, reflektion och innovation som viktiga beståndsdelar. Med ett modernt och attraktivt kulturhus öppnas verksamheterna upp för fler och nya besökare. Kulturskoleelever kan göra spontana besök på biblioteket, föräldrar till kulturskoleelever tar en kopp kaffe och tittar på konsten. Kafébesökare undersöker biljetter till föreställningar eller bion. Med stora glasytor skapas rymd och vackra miljöer där kulturen sammanfogas med husets gröna omgivningar. I ljusgården finns ett kafé med egen utgång till park och trädgårdsrum. Vi skapar därmed också ett hus som möjliggör möten och med en självklar plats i stadens hjärta.

5 Ett flexibelt kulturhus för många Behov av ett omtag Visionen om att bygga ett modernt och attraktivt kulturhus hör också ihop med att skapa en flexibel miljö med många användningsområden. De olika verksamheterna ska kunna samsas och samverka. Det innebär också att lokalerna ska kunna hyras ut till externa aktörer för konferenser och evenemang. De mest attraktiva lokalerna ligger i anslutning till parken och behöver därför anpassas för dessa behov. Ett kafé i centrum av huset erbjuder goda möjligheter till fler funktioner med företagsevenemang, föreläsningar och scenframträdanden. Dessutom har biografen uttryckt behov av ytterligare en salong för att kunna driva sin verksamhet vidare. För att kunna lösa det behovet behöver lokalplaneringen ses över. Ett Kulturhus som är attraktivt för många För att möjliggöra visionen om ett kreativt kulturhus för alla åldrar behöver lokalerna vara attraktiva att hyra för olika aktörer. Förslag på hur lokalerna kan användas på ett mer flexibelt sätt återges i bilaga 1. Exempel på användningsområden som kan ge ökade intäkter att erbjuda färdiga paket för konferenser och eventbolag, skapa möjlighet att anordna festivaler och andra typer av externa kulturevenemang. Ett attraktivt läge för ett kafé ger möjlighet till bra hyresintäkter. Med ett stort flöde av publik och besökare blir också Kulturhuset en dynamisk kraft och en motor för både turismen och samarbetet med handlare i city. Även föreningar och andra kommunala verksamheter kan dra nytta av kulturhuset. Det kan gälla musikundervisning för grundskolor som saknar musiksal och hitta möjligheter till samverkan för barn och unga både i förskola/skola och på deras fritid. Kulturhuset ger också möjlighet att erbjuda andra kommunala verksamheter ett utbud av estetisk verksamhet. Konstföreningar skulle också kunna nå ut till en större publik. Nya förutsättningar Ett stort och kreativt kulturhus med många samverkande kulturuttryck och ett stort besökarflöde ställer krav på verksamheten. Med flexibel lokalanvändning blir dessa krav ännu tydligare. Det är därför särskilt viktigt med en tydlig organisation, korrekt schemaläggning, modern teknik och marknadsföring av kulturhusets möjligheter för både besökare och tänkbara hyresgäster.

6 Ljusgården skapar enhet Besökaren kommer in i Kulturhuset Joar via entrén i den stora inglasade överbyggnaden. Den inglasade överbyggnaden är luftig och inbjudande till andra aktiviteter. Blicken leds vidare in i rummet till konstutställningar, ett trevligt kafé och den gröna miljön utanför. Ljusgården knyter ihop huskropparna och gör flödet mellan Kulturhusets aktiviteter och funktioner naturligt. Lokalen behöver ha generösa öppettider, vara tillgängligt, trivsamt och funktionellt. I ljusgården finns en gemensam disk, ytor för konstutställningar, kafé och ytan som anknyter till park och trädgård. För att få genomslag med tydliga budskap om verksamhet och evenemang behöver Kulturhuset Joar ha sammanhängande och tydlig kommunikation, både innehållsmässigt och visuellt. Central disk för besökare Innanför entrén finns en gemensam disk tänkt att kunna hjälpa alla besökare oavsett behov och önskemål. Disken kan nås från flera håll blir ett nav för att kunna erbjuda besökarna kulturhusets hela utbud. I disken hjälps besökarna att hitta rätt i huset, men här sker även försäljning av biljetter, hjälp med att få bibliotekskort och hitta information om böcker. I ljusgården och vid disken finns tydliga skyltar och digitala tavlor som informerar besökarna om vad som är aktuellt både i huset, men också i andra delar i förvaltningen. Liknande och sammanlänkade skärmar finns i förvaltningens andra delar, som till exempel på museet och i Idrottshuset. Det gör att besökarna lätt kan få information om utbudet för kultur-och fritidsaktiviteter. Konsten som grund för kulturen Konsten är en viktig pusselbit för ett aktivt och intressant kulturliv. Den har också stor betydelse för människors välbefinnande och utveckling. Att tillgängliggöra konst i kulturhusets huvudstråk känns därför viktigt och naturligt. Samarbete med konstutövare och konstföreningar kan ge goda möjligheter till att skapa ytor för inspiration, föreläsningar, debatter och reflektion. Konsten kan också bli en del av kommunens attraktionskraft för besökare. Även skolelever och förskolor kan inspireras och i samband med ett besök på biblioteket och kulturverkstan arbeta med färg och form. Ytan i ljusgården kan också användas för att visa upp föremål från museets samlingar och därmed knyta ihop verksamheten i kulturhuset med museet. Kafé Kaféet i Kulturhuset Joar ska fungera som en viktig mötesplats och ett nav mellan olika kulturuttryck. Här finns möjlighet till en lugn plats för tidningsläsning, eller för gemenskap och samtal. I kaféet finns en mindre scen med en flygel för elevkonserter, berättarkvällar, poesiaftnar, konstevenemang och trädgårdsträffar. Det blir därmed en samlingspunkt för barn och vuxna vid kulturella evenemang men också som en del i Enköpingsbornas vardag. Med glasväggar och med en egen utgång till parken utanför skapas närhet till naturen. För att förstärka besökarens upplevelse av det gröna Enköping har kaféet en ekologisk prägel. Under sommarhalvåret finns möjlighet att sitta ute med utsikt över parkerna och den vackra å-promenaden. Kaféets utformning och placering mot ån och parkerna skapar attraktiva miljöer för externa aktörer som kan vara intresserade av att hyra kulturhuset för sin verksamhet. Ljusgården i anslutning till park och trädgård Ljusgården längst i söder kan fungera som en samlingspunkt för park- och trädgårdsintresserade besökare. Naturen och parken finns nära besökaren både inifrån och med sittplatser utanför. Med spännande planter-

7 ingar utanför och enklare gröna miljöer med exempelvis medelhavsväxter inomhus skapas en attraktiv miljö. Med sin gröna prägel finns det möjlighet att erbjuda försäljning av fröer, växter, trädgårdslitteratur och andra trädgårdsrelaterade produkter. Eventuellt kan denna butik även sälja biljetter till parkvandringar. Med parkverksamheten tydligt knuten till denna yta kan även andra besökare lockas hit för att få reda på mer om Enköpings besöksmål. Museet har i föremålsarkivet samlingar av tegel från det medeltida klostret på Munksundet. För att ytterligare knyta ihop verksamheterna, skapa trivsel och en genuin känsla byggs detta tegel in i miljön. Museet kan även visa annan verksamhet här. Kulturskola, scenkonst och film I huskroppen för kulturskola, scenkonst och film kan föräldrar och elever röra sig bland en mängd olika lokaler. Här finns biografen med fyra salonger som samsas med föreställningar för alla åldrar. Bion och scenen i A-salen behöver fräschas upp och moderniseras med ny inredning och ny teknik. Lokalerna behöver också vara tillgängliga för rörelsehindrade och bör utrustas med sittplatser långt fram i salen. Både funktionshindrade besökare och professionella behöver kunna ta sig till scenen både från salong och loger. I anslutning till kaféet finns tre större kombisalar med flera användningsområden. Det kan vara allt från dans, teater och musik till event eller andra inhyrda aktiviteter som Yoga, Chi Gong, föreläsningar och workshops. Kanske ligger kulturverkstan här. Det finns också kombirum för arbete i mindre grupper. Dessa lokaler ses som mest attraktiva att hyra för externa aktörer. Den minskade yta som står till förfogande för Kulturskolan kompenseras med att källaren får användbara lokaler samt att en del loger förvandlas till ensemblerum. Den utökade ytan ger även större flexibilitet vid uthyrning eller i kombination med flera kommunala verksamheter. Musikundervisning, ungdoms-verksamhet och samarbete med andra anordnare av estetisk verksamhet är några exempel. KULTURHUSET JOAR - TRÄFFPUNKT TRÄDGÅRD / VINTERTRÄDGÅRD

8 Kulturskola, scenkonst och film Biblioteket och kulturverkstan Med öppna väggar mot ljusgården kan biblioteket få en nystart och tydligare integreras i kulturhuset. En del verksamhet flödar ut i mittkroppen som till exempel tidningsläsning, marknadsföring och programverksamhet. I samverkan med andra kulturella verksamheter synliggörs och levandegörs litteraturen på olika sätt. Det är också möjligt att nya målgrupper hittar in till bibliotekets utbud i samband med andra ärenden. Biobesökare och kulturskoleelever besöker ungdomsavdelningen. Andra besökare gör spontana besök på till exempel barnavdelningen. Ytor inne i biblioteket kan användas till kulturverkstad, studieplatser och utställningsyta. Kulturverkstan ligger i biblioteket eller i anslutning till kombisalarna på plan ett. I anslutning till föreställningar, museivandringar, konstupplevelser och andra evenemang kan verkstan användas för att barn ska kunna bearbeta sina upplevelser och skapa utifrån fantasin. Personal och pedagoger kan möta barn och unga i ett kreativt skapande med färg och form. Rummet ska vara anpassat för att arbeta med vatten med vattenhoar. Väggen utanför verkstaden ger möjligheter för barnen att ställa ut och visa sina konstverk. Verkstaden är tillgänglig för uthyrning för exempelvis kursverksamhet både inom kultur eller med trädgårdsanknytning där kransbindning, odling, svamputställningar kan vara exempel. Vid vissa evenemang blir det möjligt att ta ut en kostnad för material. Icke publika delar Med många verksamheter i samma hus behövs också utrymme för en större personalgrupp då Kulturskolans personal flyttar in. Då behövs det också fler arbetsplatser och lunchrum. Fler arbetsplatser möjliggörs genom att riva väggar och skapa kontors-landskap. Då kan även ytan som nu är korridor användas. Det nuvarande lunchrummet kan också göras om till kontorslandskap. Personalen har olika behov vad det gäller personalutrymmen. Personal med mycket yttre tjänst behöver samsas om utrymme. Rum för avskildhet och egna rum behövs också. Ett gemensamt lunchrum skapas i den västra huskroppen. När nuvarande magasinsplats försvinner till förmån för personalutrymmen behöver biblioteket sammanföra och anpassa detta med bokbussens magasin. Kulturstråk Kyrkogatan Kulturhus Joar knyts med ihop med de södra delarna av staden i samband med utbyggnaden mot parken och ån. På samma sätt behöver den norra delen av Kulturhuset länkas ihop med torget och dess butiker och restauranger. I norr finns populära besöksmål och kulturhistoriska byggnader som används av förvaltningens verksamheter. Exempel på dessa är Vårfrukyrkan, runstenar och Skolparken. Avslutning Med ett modernt kulturhus kan nuvarande kulturverksamhet lättare samordnas och därmed skapa ett bra och intressant utbud för kommunens invånare. När konst, scenkonst, film, Kulturskola och bibliotek samordnas skapas nya kreativa krafter och en god möjlighet att möta besökarnas behov och önskemål. Kulturhuset Joar blir därmed också en attraktiv mötesplats för kulturupplevelser, men också för möten, debatter och reflektion. Med sin placering stärks kontakten med parken och ån söderut samtidigt som ett stråk mot stadens norra delar tydliggörs.

9 Bilaga 1. Matris med exempel på möjligheter med ökad flexibilitet Lokaler, plan 1 Kafé Kulturskolan och Unga Konsert, mindre föreställningar Bibliotek, scenkonst och turism Turistnav för hela Kommunen. Scen för uppträdande (stå upp m.m). Föreläsningar litteratur och poesi. Soppteater. Konsert, föreställning, dans, ensembler Annan offentlig finansierad estetisk verksamhet Konsert, uppträdande Musik- dramateori, digital musikproduk- Kombisal stor Konsert, föreställning, dans, ensembler Grupprum (3 st) Ensemblerum Arbetsrum Ensemblerum Teorisal Musik- och dramateori, Utbildning. Utställduktion, digital musikproningar sommartid. film tion, film. Black box Uppträdande dramagrupper. Filmning Chromakey bakgrund. Konsert, föreställning, dans, ensembler. Konsert, föreställning, dans, ensembler. Bild- och formverksamhet. Föreläsningar med avancerat ljus. Konsert, föreställning, dans, ensembler Dramagrupper, filmning. Kombisal mellan Konsert, föreställning, Konsert, föreställning, dans, ensembler. dans, ensembler. Kombisal liten Konsert, föreställning, Konsert, föreställning, dans, ensembler. dans, ensembler. Öppen verkstad Kombinera barnteater Bild- och formverksamhet. med eget skapande. Ljussal Ensembler, teori Utställningar Ensembler, teori Ämnesrum (7 st) Instrument och sångundervisninundervisninundervisning Instrument och sång- Instrument och sång- Ensemblerum (2 st) Ensembler Ensembler Ensembler STORA SALEN Större föreställningar Större föreställningar Större föreställningar JOAR Biosalong Kortfilmsfestival, föreläsningaläsningar Kortfilmsfestival, före- Kortfilmsfestival, föreläsningar

10 Allt bildmaterial är producerat av Ettelva arkitekter.

11 Bilaga 2 KS2012/208 Kulturhuset Joar - Programutredning

12 DÖRR FLYTTAS TEORI / DATA 60 m² VÄNTRUM avskärmas med glasvägg ÄMNESRUM 10 m² ÄMNESRUM 10 m² ÄMNESRUM 10 m² ÄMNESRUM 10 m² ÄMNESRUM 8 m² ÄMNESRUM 8 m² ÄMNESRUM 15 m² ENSEMBLE / SÅNG 16 m² ENSEMBLE / SÅNG 16 m² LOGE 19 m² 1 m² 1 m² PENTRY 10 m² FRD 1 (DAMER) 17 m² BLACK BOX 40 m² KOMBISAL LITEN 54 m² GRUPPRUM 16 m² KOMBISAL MELLAN 114 m² GARDEROBSYTA R 8 m² PROJ. RUM 4 m² SALONG 430 m² KOMBISAL STOR 145 m² möjlighet att dela i två salar GRUPPRUM 16 m² BILD- / FORMVERKSTAD 31 m² KOMBISAL 40 m² HISS (HERRAR) 16 m² GRUPPRUM 16 m² R 9 m² SALONG 124 m² CAFÉ GARDEROBSYTA N KULTURHUSET JOAR Programutredning PLAN 01 Skala 1:200, 1:1,

13 SALONG 118 m² INSTALLATIONER 37 m² trappa till tak BEF. FLÄKTRUM 19 m² PERSONALRUM 7 PROJ. RUM 26 m² AKUSTIKRUM 31 m² HISS 1 m² 5 m² 3 m² SLAGVERK 66 m² SLAGVERK 40 m² KONFERENS 45 m² ARBETSRUM 167 m² N KULTURHUSET JOAR Programutredning PLAN 02 Skala 1:200, 1:1,

14 ÖŸŒÄù ÖŒÛÄù ÖÜÜÄù v ïòóöú&ßöôä ½ô ùøßöôä ½ôÄfi`ú&Äï ôôúîñòú ú Äô¼úôÒÄûıõÄı œòß ½ô öúôßîflúöúô ú Äôî&`fl&òúÄöÄùúfl&òfi ïòóöú&ßöôäï ôôúîñ sâtáâzpâàmáärwiz xfiûôfiîù`&fiòñúöúô àqáâiáqwvàxtiv àœîßîäöbúõõñäöböñùœ ØÕÖŒÒÖÖÒÕÛ

15 1 BILAGA 3 Projekt- och processplan Projekt: Kulturhuset Joar Projektnummer: Upprättad: Upprättad av: Kurt Geschwindt Godkänd av: Vilhelm Backman

16 2 Innehållsförteckning 1 Orientering om projektet 1.1 Allmän information Projektbeskrivning Mål 3 2 Organisation 2.1 Beställare 2.2 Styrgrupp Referensgrupp Arbetsgrupp 4 3 Projekt 3.1 Processen Tidplan Information 6 Inledning Kommunfullmäktiges beslut från den 13 juni 2012 paragraf 105 om att avvakta med planerna på att bygga om Joar Blå till ett kulturhus upphävs. Projektet Kulturhus Joar återstartas genom att upplevelsenämnden och tekniska nämnden får i uppdrag att bearbeta verksamhetsprogram och fastighetsrelaterade frågor, samt revidera den tidigare projekt- och processplanen.

17 3 1.1 Allmän information Denna projekt- och processplan upprättas för att informera om/och säkerställa krav och förväntningar på projektet samt svara upp mot lagar/förordningar och andra krav i detta projekt avseende tid, ekonomi och kvalitet. 1.2 Projektbeskrivning Syftet med projektet är att bygga om fastigheten Joar Blå för kulturverksamhet. Projektet kommer att bestå av två styck huskroppar om totalt ~5200m², huskropparna är förbundna med en loftgång, samt inglasat gångstråket när det står klart. I en av huskropparna finns idag fem styck biografer samt en restaurang och i den andra huskroppen finns bibliotek och kontor, denna verksamhet har även rum i huskropp ett. Installationer är i dålig skick och har en tekniskt låg standard. Parkering finns om 3180m² i anslutning till fastigheten. 1.3 Mål Huvudmål Skapa ett Kulturhus med verksamheter, såsom biograf, bibliotek, teater, dans, musik och annan scenkonst, konst och utställningar, café, kulturskola samt näringsliv. Kulturhuset fylls med verksamhet, träffpunkt trädgård och aktiviteter som gör det till den naturliga mötesplatsen där det finns någonting för alla. Delmål Delmålen är följande: Att ta fram en programhandling Att ta fram en kostnads- och intäktsanalys Att projektera fram färdiga bygghandlingar för produktion Att erhålla bygglov Att ta fram förfrågningsunderlag för upphandling Att erhålla detaljplanändring

18 4 2.1 Beställare Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) 2.2 Styrgrupp Gruppen består av kommundirektör, ekonomichef, fastighetschef, upplevelseförvaltningens chef samt projektledning Följer och styr projektet avseende; omfattning, kostnader och tidsplan 2.3 Referensgrupp Gruppen skall bestå av upplevelsenämndens arbetsutskott, fastighetsförvaltare, verksamhetschef, projektledning, samt beställarens ombud Skall följa och stötta projektet mot beslutad målsättning 2.4 Arbetsgrupp Gruppen skall bestå av intressenter från de berörda verksamheterna samt projektledning Medverkar till projektets programhandling, granskning av projekterade handlingar, inredningar samt om- och inflyttningssamordning 2.5 Projekteringsgrupp Gruppen skall representeras av berörd verksamhet och projektledning samt konsulter Medverkar till projektets programhandling, och granskning av projekterade handlingar samt framtagning av aktivitetsstyrd tidsplan

19 5 3.1 Processen Vad behöver vi göra Arbetsgruppen delger brukarsynpunkter till projektledning & arkitekt för framtagande av en programhandling Ta fram en kostnads- och intäktsanalys Ta fram en tidsplan för projektet Utse en projekteringsgrupp som projekterar fram en bygghandling efter de givna riktlinjerna I god tid planera omflyttningar av de befintliga verksamheterna i samråd med dessa Tillse att upphandlingen av entreprenörer ger projektet bästa valutan för pengarna Söka bygglov Söka detaljplanändring Dialog med biografentreprenör Upphandling av caféentreprenör Genomförande av produktion Vilka steg ska redovisas Redovisa information om projektets framåtskridande till respektive grupper regelbundet på projektets projektserver (ibinder) Vad har vi gjort Vi har haft en arkitekttävling där ett vinnande förslag har utsetts. Fastigheten har inköpts efter en statusinventering av dess skick. Brukaren i biografen informerad om ombyggnationsplaner, är nöjd med fyra styck salonger i framtiden. Brukaren i restaurangen är uppsagd och avflyttad. Omstartat projektering i enlighet med uppdrag från kommunfullmäktige KS2012/208. Vad ska vi göra Vi skall ta fram handlingar för den slutliga utformningen av kulturhuset via projektorganisation, projektering, bygglov till att leda produktionen och omflyttningarna av de befintliga verksamheterna till ett fullt fungerande kulturhus.

20 6 3.2 Tidplan Tidsbedömning vid omstart av projektet Vidare projektering ca 8 månader Upphandling ca 3 månader Byggnation ca 18 månader En ny tidsplan tas fram av projektledning när projektgrupp är fastställd 3.3 Information Kommunikationsplan upprättas

21 Intäkts- och kostnadsanalys Bilaga 4 Investering Kulturhus Joar KS2012/208 Driftansvarig nämnd: Upplevelsenämnden Tkr Total investeringsutgift Varav utgift för ombyggnation Varav utgift för inventarier Total driftkostnad per år Varav driftkostnad byggnation (hyresgrundande) Varav kostnader fastighetsdrift (hyresgrundande) Varav driftkostnad inventarier 900 Varav ökade verksamhetskostnader Varav ökade verksamhetsintäkter Förändring av driftkostnader Nedan ska aktuell hyresnivå vid den tidpunkt som Kulturhuset tas i bruk avräknas. I exemplet är preliminär hyresnivå för budget 2014 angivna. 1. Internhyresökning Hyra nytt Kulturhus Joar Avgår hyra Joar Blå (exkl bibliotek) Avgår hyra Tingshuset -269 Avgår hyra Kulturskolan -445 Summa ökning av internhyra Ökning verksamhetskostnader och intäkter Kapitaltjänstkostnader inventarier 900 Ökade verksamhetskostnader Ökade verksamhetsintäkter -400 Summa nettoökning verksamhetskostnader Total ökning av driftkostnad Sid 1 (2) Joar Intäkts och... Bilaga 4.XLS

22 Intäkts- och kostnadsanalys Bilaga 4 Investering Kulturhus Joar Driftansvarig nämnd: Upplevelsenämnden KS2012/208 Uppgifter från upplevelseförvaltning Övriga utgifter/kostnader/intäkter Verksamhetens utgifter och kostnader/intäkter a. Investeringsutgifter Inventarier Avskrivningstid ca Utgift tkr InternräntaAvskrivning Ränta Kaptjkostn Inredning ,5% Teknisk utrustning Teknisk utrustning ljus o ljud Skyltning Övriga installationer Delsumma kapitaltjänstkostnader b. Förändring verksamhetens driftkostnader Nuvarande Framtida Avvikelse Personalkostnader Idag Ökning Ljus- och ljudtekniker 1,50 0, Bokning/försäljningsansvarig 0,15 0, Bemanning informationsdisk 1, Städkostnader Fönsterputs Licenskostnad "Meröppet" bibliotek Drift informationsskärmar Övriga kostnader Delsumma verksamhetens driftkostnader 2, c. Förändring verksamhetens intäkter Nuvarande Framtida Avvikelse Uthyrning lokaler externt Avgår uthyrning (IT) Uppdragsutbildning Uthyrning caféverksamhet (90 kvm) Hyresintäkt biograf Annonsering Digital signage Försäljning upplevelsepaket Ökade intäkter kulturarrangemang Delsumma intäkter Summa kapitaltjänstkostnad Summa ökade verksamhetskostnader Summa ökade verksamhetsintäkter Summa nettoökning verksamhetskostnader Joar Intäkts och... Bilaga 4.XLS Verksamhetens utg, kostn, intäk Sid 2 (2)