EFS MF i Sörböle Sida 1(18)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EFS MF i Sörböle Sida 1(18)"

Transkript

1 EFS MF i Sörböle Sida 1(18) EFS MF Sörböle - Miljöpolicy Allmänt Sedan Rachel Carson 1962 publicerade sin bok, Silent Spring (Tyst vår) har fråga om miljö, och olika typ av miljöaspekter lyfts fram som allt viktigare. Rachel upptäckte att en del fåglar slutade sjunga, naturen började förändras där hon såg olika tecken. Rachels bok väckte debatt och många industriledare menade på att om man skulle följa de råd som Rachel föreslog skulle vi sänka vår levnadsstandard tillbaka till armodets och svältårens århundraden. Man börja förbjuda olika typ av kemikalier, som kvicksilverbaserade betningsmedel för utsäde etc. Vidare så började man ifrågasätta vilka olika typ av direkta och indirekta gifter som den kemiska industrin producerade, hur fick man kvittbliva olika typ av naturprodukter som preparerats med olika gifter, som saltimpregnerad fura etc. Nu på senare tid har miljö- och inte mist klimatfrågorna fått en mer global debatt, via FN, Kyotoavtalet, etc. Här har nu lyfts fram olika aspekter som måste belysas och dess konsekvenser måste beaktas både i närtid och sett i ett längre perspektiv. Vidare fick USA:s tidigare vice president Al Gore sitt fredspris 2007 just för hans ambitioner att sprida kunskap om hur viktigt det var att vi förvaltade vårt jordklot. Gore flyger jorden runt för att rädda planeten med en obekväm sanning: överdoserna av koldioxid är ett dödligt hot mot planetens hälsa. Om vi inte snabbt drar ner på utsläppen av koldioxid så hotar jorden att kollapsa inom en inte alltför snar framtid. Och slutet lär inte bli lika lyckligt som i Hollywoods katastroffilmer som "Day after tomorrow". Vidare har klimatfrågor också börjat diskutera i olika kristna församlingar runt om i världen. Klimatfrågan är även en rättvisefråga som angår oss som kristna. Det kristna budskapet om etik, livsstil och vår möjlighet att förändra världen är ytterst relevant. Med andra ord att vi gör klimatfrågan till en del av kyrkans liv. Vi som tror på en Gud som har skapat allt sätter relationen mellan Gud, människor och skapelsen i Centrum. När dessa relationer bryter samman är det ett brott mot Guds skapelseordning. Vi som kristna vill att och skall ta vår del av ansvaret. Hur tar vi till oss dessa miljöfrågor inom EFS i allmänhet och EFS MF i Sörböle i synnerhet. Vilka konkreta tecken ser vi idag på klimatförändringar Klimatet förändras p.g.a att vi använder fossila bränslen. Som konsekvens har atmosfärens innehåll av växthusgaser hamnat i obalans och jorden blir allt varmare, isen smälter vid polerna och havsvattennivåerna stiger. Världens samlade klimatforskare har under år 2007 identifierat olika konkreta tecken på dessa klimatförändringar sker snabbare än vad man tidigare trott, och att effekterna kommer att lir än mer dramatiska. Vi för ständigt information via TV och andra media ta del av katastrofer som översvämningar, torka och stormar naturkatastrofer som är ett resultat av ett förändrat klimat. I Sverige ser vid redan effekter i fjällen, men hårdast slår det mot våra bröder och systrar i de fattiga länderna. Klimathotet är också ett som mot människors säkerhet och precis son mär det gällare andra stora säkerhetshot är det de fattiga som är mest sårbara och drabbas hårdast. Afrika hota av ökad vattenbrist, torka och naturkatastrofer. Vilka insatser bör göras i närtid och sett i ett längre perspektiv. Det finns hopp. Det går att förhindra de värsta effekterna. Enligt FN:s klimatpanel behöver vi minska utsläppen av växthusgaserna rejält och snabbt. Den tekniska utvecklingen gör en sådan minskning möjligt. Men det som krävs för att vi verkligen ska nå målet är politisk vilja och folkligt engagemang där Då vi inom EFS och EFS MF i Sörböle vågar se att vi behöver ändra vår livsstil för att bidra till att utsläppen av växthusgaser minskar. De kommande 10 á 15 åren är helt avgörande enl. en del forskare, om vi skall kunna stoppa de allvarligaste förändringarna. Här har nu EFS en möjlighet att bli mer synlig ut i samhället genom att profilera sig som en kristen sammanslutning som värnar om miljön.

2 EFS MF i Sörböle Sida 2(18) EFS bör ge hög prioritet år att lyfta fram skapelsen och medmänniskorna i sitt sätt att förkunna och framstå som goda exempel i miljöfrågan. Vi bör vara beredda på att ändra vårt sätt att leva och ta vårt ansvar. Vi bör nu göra det vi kan för att nå ut i samhället och vara beredda att debattera miljöfrågan och samtidigt arbeta för att minska koldioxidutsläpp från våra kyrkobyggnader, bönhus etc. samt på annat sätt verka för att reducera olika typ av energislöseri I länder som England, Frankrike, Holland, Tyskland, Schweiz och Österrike, har man initierat ett flertal projekt med mål att minska koldioxidutsläppet, man har bl. a introducerat olika typ av system för utsläppsrätter för industrin. I England förs diskussion för närvarande om att introducera personliga utsläppsrätter dvs. om man cyklar till jobbet i stället för att åker bil som tär man inte på den årligen tilldelade personliga utsläppsrätten som att man kan då sälja till andra sin årligen överblivna utsläppsrätt. I Frankrike tog man ett beslut 2000 att om att år 2004 skall man ej längre vara beroende av fossila bränslen till fordon etc. Vad inför vi som konkreta åtgärder miljömål i EFS MF i Sörböle Viktigt att introducera praktiska handlingar som ger signaler dels till de som kommer i kontakt med Sörböle ka och dess församling och dels föra ut budskapet om vikten att nå vissa miljömål sett i ett kortare perspektiv som långsiktigt. Som exempel kan följande insatser övervägas; a) Se över ventilation och uppvärmning i Sörböle ka, är dessa system energieffektiva b) Köpa där så är möjligt kravmärkt, (rättvisemärkta) produkter c) Vid ombyggnader, reparation av kyrkan köpa där så är möjligt Svan-märkta produkter d) Där så är möjligt köpa närproducerade produkter e) Sopsortera avfall, restprodukter, emballage etc. f) Där så är möjligt samåka till gudstjänster, konferenser, eller andra samlingar g) Vid deltagande av konferenser utanför närorten bör om så är möjligt väljas tåg som färdmedel h) Väcka fråga om EFS miljöpolicy vid olika EFS-träffar, konferenser etc. i) Kräva av politiker att nya lagar, systemförändringar etc. underlättar EFS miljömål Vidare viktigt att Styrelsen för EFS MF i Sörböle informerar medlemmar i föreningen om ovan presenterade miljöpolicy miljömål. Här nu även viktigt att EFS MF i Sörböle sätter upp kvalitativa mål, som är precisa, tidsbundna, kontrollerbara och mätbara. Sörböle den 25 mars 2008 Per-Olof Marklund dag enl. ovan, sekr. i EFS MF i Sörböle Bilaga; Statistik och information om koldioxidutsläpp

3 EFS MF i Sörböle Sida 3(18) Bilaga Statistik och information om koldioxidutsläpp i olika länder;

4 EFS MF i Sörböle Sida 4(18) Kastad mat ökar koldioxidutsläpp Upp emot hälften av all mat som produceras kastas i hushållssoporna eller slängs redan innan de når kunderna. Slit och släng attityden gäller nu även livsmedel. Bortkastad mat kan enligt svenska experter vara ett större problem för miljön och hushållens ekonomi än vad som varit känt. En färsk konsultrapport gjord på uppdrag av Naturvårdsverket uppskattar att de svenska hushållen kastar bort en tiondel av all mat varje år. Det motsvarar enligt rapporten omkring en miljon ton matsopor och redan det skulle generera onödiga utsläpp av en halv miljon ton av växthusgasen koldioxid. Men rapporten baseras på små, avgränsade och ganska gamla undersökningar och experterna tror att slöseriet med bortslängd mat idag kan vara ännu större. En ny studie finansierad av det brittiska jordbruksdepartementet visar exempelvis att brittiska hushåll slänger bort en tredjedel av all den mat som handlas. I snitt hamnade 5 av 15 kilo mat som köptes varje vecka i soporna, enligt återvinningsmyndigheten Wrap. Ungefär hälften av skräpet var fullt ätbart medan resten bestod av skal och ben och annat svårsmält. Tillsammans blev det ett sopberg med 6,7 miljoner ton brittisk mat per år vilket omräknat har samma miljöpåverkan som energiförsörjningen av en medelstor stad. Men slöseriet kan faktiskt vara större än så. Om även tidigare produktions- och distributionsled räknas in blir svinnet ännu större. Forskare vid universitetet i Arizona, som ägnat mer än tio år åt att undersöka saken, har räknat ut att procent av alla livsmedel som var klara att skördas i USA aldrig hamnade i någon människas mage. Merparten försvann innan livsmedlen nått fram till konsumenten, som i sin tur slängde 14 procent av maten. Kostnaden för all bortkastad mat i USA uppskattades till 43 miljarder dollar per år. Det är jätteintressanta siffror, men jag är inte särskilt förvånad. Jag tror att det kan se ut nästan likadant i Sverige även om jag gissar att andelen svinn kanske inte är riktigt så stor som i USA, säger Catarina Östlund vid Naturvårdsverket som är expert på avfallshantering. Hon menar att bortslängda livsmedel har en stor miljöpåverkan och att problemet borde följas mer noggrant. Delvis är det tecken på en ändrad attityd. Min gamla mormor slängde aldrig någonting. Har man upplevt brist på mat så får man nog en annan inställning, säger Catarina Östlund. De senaste månaderna har det uppmärksammats att livsmedelssektorn bidrar med en stor del av de utsläpp av växthusgaser som människan orsakar. Enligt Annika Carlsson Kanyama som är expert vid Försvarets forskningsinstitut, FOI, svarar kosten för procent av hushållens miljöpåverkan. Om man tittar på hela livsmedelskedjan svarar transporterna för procent av utsläppen. Och en ny FN-rapport, som SvD tidigare berättat om, visar att den globala köttproduktionen ensam bidrar med 18 procent av alla utsläpp av växthusgaser som människan genererar.

5 EFS MF i Sörböle Sida 5(18) Biffen och bilen är de stora orsakerna. I Sverige har köttätandet ökat snabbt men ska vi klara utsläppen måste vi ställa in oss på en minskning, säger Annika Carlsson Kanyama. - En enkel början är att åtminstone äta upp den mat som produceras. För stora inköp är ett skäl till att hushållen fyller sina soppåsar med dyr mat, men i den brittiska Wrap-undersökningen lyfts även andra faktorer fram, som att barnen är kräsna. Men enligt Rebecka Engström på Energimyndigheten kan vuxna vara väl så kinkiga. En studie hon gjorde 2001 visade att ungefär 20 procent av maten på fyra storhushåll i Stockholm slängdes bort. Hälften försvann i köket och hälften kastades av gästerna. I den studien slängde gästerna på lunchkrogar lika mycket som skolbarnen. Jämfört med på talet tycktes kunderna slänga mer, medan köken blivit lite mer försiktiga, säger Rebecka Engström. Hon tror att de privata hushållen slänger lika mycket mat som storhushållen, även om det kan handla om delvis andra saker. Bortkastad mat är inget obetydligt problem ur miljösynpunkt och bör absolut tas på allvar, säger Rebecka Engström.

6 EFS MF i Sörböle Sida 6(18) Vilket koldioxidutsläpp kommer från näringslivet Näringslivets utsläpp av koldioxid ökade med 14 procent mellan 1993 och Detta berodde på ökad produktion av varor och tjänster från näringslivet. Ökningen skedde trots att mängden utsläppt koldioxid per producerad krona minskade under denna period. Växthuseffekten, som ger ett varmare klimat, uppstår till följd av ökade utsläpp av växthusgaser. Dessa gaser består till drygt 80 procent av koldioxid. Växthuseffekten är med andra ord i hög grad en följd av koldioxidutsläppen, vilka främst uppstår vid förbränning av fossila bränslen. Av Sveriges koldioxidutsläpp från mänskliga aktiviteter svarar transportsektorn för en dryg tredjedel. Resten kommer från förbränning i industrier, bostäder och värmeverk. I Sveriges strategi för hållbar utveckling är en av knäckfrågorna att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och negativ miljöpåverkan utan att välfärden minskar. För att förstå hur tillväxten i olika delar av ekonomin samvarierar med koldioxidutsläppen har SCB analyserat vad som påverkar näringslivets utsläpp av koldioxid. Offentliga sektorn och hushållen har minskat sina utsläpp Sveriges utsläpp av koldioxid har legat på omkring 60 miljoner ton per år mellan 1993 och Trots det har bruttonationalprodukten (BNP) ökat med nästan 30 procent. Sveriges totala koldioxidutsläpp oförändrade trots ökande BNP Förändring av BNP, förädlingsvärde samt utsläpp av koldioxid totalt och i näringslivet under perioden

7 EFS MF i Sörböle Sida 7(18) Även om den sammanlagda mängden utsläpp legat tämligen konstant har vissa sektorer ökat sina utsläpp medan andra minskat dem. Det svenska näringslivet har ökat sina utsläpp från 41,1 till 46,7 miljoner ton. Samtidigt har den offentliga sektorn minskat utsläppen från 2,5 till 1,3 miljoner ton. Hushållen har minskat sina utsläpp från 15,7 till 13,1 miljoner ton. Till viss del beror förändringarna på omfördelningar mellan sektorerna. Ökad produktion av varor och tjänster ger ökade utsläpp från näringslivet SCB har undersökt hur olika komponenter har påverkat utsläppen av koldioxid från näringslivet. Vi har tittat på förädlingsvärdet (produktion av varor och tjänster), fördelningen mellan varor och tjänster, handelsutbytet mellan branscher och emissionsintensiteten (mängden utsläppt koldioxid per producerad krona). Summerar man dessa komponenter får man den totala förändringen av utsläppen. Analysen visar att enbart ökningen av produktion av varor och tjänster dvs. förädlingsvärdet har ökat näringslivets koldioxidutsläpp med omkring 45 procent. Övriga tre komponenter minskade dock utsläppen vilket gjorde att den totala ökningen stannade på 14 procent. Ökat förädlingsvärde orsakade ökade utsläpp från näringslivet Förändring av näringslivets inhemska koldioxidutsläpp. Ackumulerade värden Tjänstekonsumtionen ersatte en del av den mer utsläppsintensiva varukonsumtionen vilket minskade utsläppen med drygt 10 procent. Dessutom förändrades handelsutbytet till förmån för mindre utsläppsintensiva branscher vilket minskade utsläppen med ytterligare drygt 10 procent. Slutligen bidrog en förbättrad emissionsintensitet, det vill säga att mängden utsläppt koldioxid per producerad krona minskade med omkring 6 procent. Emissionsintensiteten beror på bränslemixen, som varierar med väder, bränslepris och konjunktur. Minskningar inom näringslivet viktiga för att uppnå målen Sveriges nationella mål är att minska utsläppen av växthusgaser med fyra procent under perioden Det finns också ett mer långsiktigt mål. Det är att minska utsläppen av växthusgaser från

8 EFS MF i Sörböle Sida 8(18) dagens drygt 7 ton till 4,5 ton koldioxidekvivalenter per person och år fram till år Med tanke på att näringslivet står för cirka 75 procent av de totala koldioxidutsläppen är en minskning av dessa utsläpp avgörande för om målen ska kunna uppnås. Elförbrukning i bostäder år 2004 per capita Region Elförbrukning bostäder (GWh) Folkmängd Elförbrukning per capita (MWh) Stockholms län ,23 Uppsala län ,59 Södermanlands län ,55 Östergötlands län ,50 Jönköpings län ,68 Kronobergs län ,33 Kalmar län ,24 Gotlands län ,36 Blekinge län ,29 Skåne län ,48 Hallands län ,26 Västra Götalands län ,35 Värmlands län ,56 Örebro län ,01 Västmanlands län ,25 Dalarna län ,19 Gävleborgs län ,81 Västernorrlands län ,57 Jämtlands län ,54 Västerbottens län ,76 Norrbottens län ,17 Riket ,64

9 EFS MF i Sörböle Sida 9(18) Elförbrukning i bostäder åren , MWh per capita Region MWh per capita Stockholms län 3,16 3,13 2,98 3,37 3,03 3,29 3,23 Uppsala län 3,51 3,42 3,26 3,57 3,29 3,28 3,59 Södermanlands län 3,66 3,72 3,17 3,43 3,38 3,42 3,55 Östergötlands län 3,26 2,43 3,17 2,71 2,99 3,42 3,50 Jönköpings län 3,79 3,60 3,55 3,88 3,50 2,91 3,68 Kronobergs län 3,43 2,82 3,27 3,36 3,42 2,53 3,33 Kalmar län 2,99 3,40 3,50 3,10 3,29 3,31 3,24 Gotlands län 3,24 3,17 2,48 3,38 2,96 2,99 3,36 Blekinge län 5,00 3,25 3,74 3,66 3,80 4,02 5,29 Skåne län 3,41 3,36 3,10 3,35 3,53 3,35 3,48 Hallands län 3,80 4,28 6,06 4,28 4,38 4,27 4,26 Västra Götalands län 3,23 3,52 2,79 3,53 3,44 3,39 3,35 Värmlands län 3,95 3,71 4,53 4,02 3,91 3,78 3,56 Örebro län 3,10 3,09 2,96 4,03 3,99 3,93 4,01 Västmanlands län 3,39 3,36 3,52 3,40 3,20 3,39 3,25 Dalarna län 4,09 3,86 3,85 4,28 4,32 4,18 4,19 Gävleborgs län 3,68 3,83 4,02 4,13 3,96 3,82 3,81 Västernorrlands län 4,32 4,14 3,87 4,27 4,05 4,87 3,57 Jämtlands län 5,10 4,90 8,68 4,98 4,64 4,76 4,54 Västerbottens län 6,43 6,33 7,75 6,53 6,05 6,17 3,76 Norrbottens län 6,76 6,77 3,41 6,58 6,04 7,27 5,17 Riket 3,65 3,60 3,51 3,74 3,62 3,68 3,64 Källa: Statistiska Centralbyrån

10 EFS MF i Sörböle Sida 10(18)

11 EFS MF i Sörböle Sida 11(18) Flyget och miljön Tack för att du inte flyger! Tredubbel klimateffekt Flygets koldioxidutsläpp svarar bara för en mindre del av flygets klimatpåverkan. Franför allt är det utsläppen av vattenånga på hög höjd som kraftigt ökar klimateffekten. Vattenångan orsakar strimmor men framför allt bildning av s k cirrusmoln. Kunskapen om effekterna är långt ifrån fullständig. Ofta brukar man grovt ange att koldioxidutsläppens andel av klimatpåverkan är en tredjedel, men andelen varierar, bl a beroende på vilken höjd utsläppen sker. Och i dessa beräkningar brukar man inte ta med cirrusmolnens effekt, som enligt vissa beräkningar kan vara dubbelt så stor som alla andra faktorer I verkligheten kanske flygets klimateffekt är fem eller tio gånger den effekt som beror på koldioxiden! Låt flyget betala sina miljökostnader Flygtrafiken har ökat kraftigt under lång tid, både i Sverige och globalt. Därmed ökar också flygets miljöpåverkan. Hittills har nästan inget gjorts för att dämpa denna påverkan. Exempelvis betalar flygbolagen vare sig energi- eller koldioxidskatter. Att styra flygtrafiken nationellt är svårt. Flygplanen rör sig mellan olika länder och kan t ex förlägga tankningen till länder utan skatt. Svenska Naturskyddsföreningen föreslår däremot att Sverige inför en klimatskatt på all inrikestrafik. På europeiskt plan tror vi att den enda genomförbara lösningen är att flygets samlade klimatpåverkan förs in i utsläppshandeln. Flygets utsläpp växer Flyget är en av de snabbast växande källorna till utsläpp som kan orsaka klimatförändringar. Utsläppen från luftfart fördubblas i stort sett vart tionde år. Passagerartrafiken har vuxit med 9 procent om året sedan Genomsnittlig BNP-ökning under samma tid har varit knappt 4 procent. Flyget måste ta sitt miljöansvar Utsläpp av växthusgaser från internationell flygtrafik och sjöfart omfattas inte av Kyotoprotokollet (som går ut på att minska utsläppen av växthusgaser). Det beror på att förhandlarna inte klarade av att enas om hur ansvaret för dessa utsläpp skulle fördelas. Flera stater har försökt få till stånd en internationell avgift på flygets klimatutsläpp, men upprepade gånger har saken röstats ned i internationella fora. Numera finns dock en öppning inom EU för att föra in flyget i utsläppshandeln. Så mycket belastar flyget och tåget miljön jämför själv! En jämförelse av utsläppen mellan tåg och flyg visar hur stora skillnaderna är mellan dessa transportmedel

12 EFS MF i Sörböle Sida 12(18) Jämförelse av utsläpp mellan tåg och flyg för en resa Stockholm-Göteborg. ÄMNE TÅG (gram) FLYG (gram) Koldioxid 2, Kväveoxider Kolväten 0,01 32 Utsläppen gäller för 1 passagerare. Flyget har en beläggningsgrad på 65 % och tåget (X 2000) på 50 %. Tåget kör på Bra Miljöval el. Uppgifterna kommer från SJ:s miljökalkyl. Observera att av flygets klimateffekt svarar koldioxidutsläppet bara för ca en tredjedel. Bli en miljövänligare resenär! Undvik att ta flyget. Flyg bara när du verkligen behöver och undvik speciellt korta flygresor. Planera dina resor (du kan ofta påverka tider, plats m.m.) så att det passar med allmänna kommunikationsmedel. Fundera på hur och vart du reser på din fritid. Idag svarar nöjesresor för 60 procent av flygtrafiken. Om du måste flyga: begär att få se flygbolagens miljöredovisning innan du väljer flygbolag. Använd gärna Internet. Ju fler som kräver detta, desto snabbare kommer flygbolagen att tillhandahålla jämförbara fakta för sina resenärer.

13 EFS MF i Sörböle Sida 13(18) Res klimatsmart Så gott som alla resor frestar på miljön på ett eller annat sätt. Genom koldioxidutsläpp. Genom slitage på natur och kultur. Samtidigt ger resande nya intryck, möjligheter till kunskap och utbyte. Att stänga igen flödet är varken möjligt eller önskvärt. Däremot är det nödvändigt att som resenär ta ansvar. Resor och turism tillhör de stora miljöbovarna. Om klimatuppvärmningen ska hejdas måste de totala personliga koldioxidsutsläppen ner till två ton per år. Hela den kvoten räcker inte ens till en tur och returresa med flyg till Thailand. Det är med andra ord hög tid att tänka om och ändra våra sätt att resa. Flyget och miljön Vi flyger som aldrig förr. Det är knappast förvånande. För flyg är snabbt, expansivt och i lågprisbolagens fall ofta förbluffande billigt. Naturligtvis finns en hake. Inget annat transportmedel, bortsett från snabbfärjor, har så stor miljöbelastning per kilometer. Trots detta är flyget skattegynnat. Om den totala miljöpåverkan bakades in i biljettpriset, skulle bränslekostnaderna bli dubbelt så höga. Visste du att... º I dag görs det 4,3 miljarder flygresor världen över. Prognosen för 2025 är 9 miljarder flygresor. º Flygtrafiken står i dag för cirka två procent av de globala utsläppen av koldioxid. År 2050 beräknas flyget stå för tre procent. º Bara en tredjedel av flygets klimatpåverkan beror på koldioxid. Flygavgasernas kväveoxider och vattenånga som bildar molnstrimmor gör att den sammanlagda växthusverkan är tre gånger större än enbart koldioxiden. º Utsläppen sker på hög höjd. Då blir avgaserna två till fem gånger så farliga för klimatet som på marken. º Vårt flygresande står lågt räknat för 10 procent av de klimatpåverkande svenska utsläppen.

14 EFS MF i Sörböle Sida 14(18) Val av flygplan º Ju högre beläggningsgrad, desto mindre koldioxidutsläpp per passagerare. Charterbolagens flygplan, som i snitt har 98 procents beläggning, är alltså generellt sett ett bättre miljöval än reguljärt flyg. º Välj flygresor som går non-stop. En mellanlandning drar enormt mycket bränsle. º Låt långresor verkligen bli långa. En flygresa till Thailand motsvarar mer än den personliga årskvoten på två tons koldioxidsutsläpp, som vi måste ner till för att hejda klimatuppvärmningen. Alltså, res inte så ofta. Stanna i stället längre då du gör långresor. º Vissa flygplansmodeller orsakar mindre utsläpp än andra. Planets ålder och typ av motorer spelar in. Att välja flygplansmodell kan vara ett aktivt miljöval hos exempelvis SAS. Tåget, bussen och miljön I Sverige är tåg det i särklass miljövänligaste transportmedlet. SJ använder miljömärkt el, vilket innebär vind-, vattenkraft och i princip obefintliga utsläpp av koldioxid. I Europa och världen i övrigt är tågresor fortfarande klart miljövänligare än flyg. Men åtskilligt av elen hämtas från kol, olja och naturgas, vilket gör att buss kan vara ett miljövänligare alternativ än tåg. Båten och miljön Båt låter miljövänligt. Stora färjor som långsamt transporterar massor av människor och gods. Men generellt sett så är sjöfarten det överlägset smutsigaste transportmedlet om man ser till utsläppen av svavel- och kväveoxider. Och snabbfärjor är ett kapitel för sig. Vissa snabbfärjor bidrar med mer koldioxid än ett flygplan på samma sträcka. Val av färja º En långsam färja är ur miljöhänsyn bättre än en snabb. Ett fartyg som håller 20 knop ligger på 0,16 kg koldi- oxidutsläpp per person och kilometer. Håller fartyget knop ligger koldioxidutsläpp per person och kilo- meter på 0,47 kilo. º Välj färjor med hög beläggning. º Kortare sjöresor är oftast bättre än långa eftersom sjöresor generellt sett ger högre utsläpp per kilometer än landtransporter. º Finns Nox-rening? I så fall minskar utsläpp som leder till försurning och övergödning. (Nox är en samlingsterm för kväveoxider som bildas vid förbränning.)

15 EFS MF i Sörböle Sida 15(18) Ta cykeln! Att det är miljövänligt att cykla vet du nog redan. Särskilt stor är vinsten vid korta resor. Men cykeln är också snabb, sparar mycket pengar och medger hög chokladkonsumtion! Cykeln är snabb. En normalcyklist håller km/tim i snitt. Det betyder att alla resmål inom 5 km radie nås på minuter. Flera undersökningar har visat att cykeln är klart snabbast för resor inom tätorter. I Lund gick halva restiden för bilisten åt för att hitta parkering och promenera sista sträckan, från bilen till målpunkten. Cykeln sparar pengar. De första 5 kilometrarna förbrukar medelbilen hela 1,4 liter per mil. Om du har en halvmil till jobbet och cyklar fram och tillbaka istället för att köra bil sparar du i runda tal 300 kr i månaden, eller drygt 3000 kr per år, bara i bensinkostnader! Cykeln medger hög chokladkonsumtion. Om du väger 70 kg och cyklar fyra entimmesturer i veckan förbränner du ca 2000 kcal, vilket motsvarar nästan fyra chokladkakor! Undersökningar visar att om du sällan motionerar kan du förbättra din kondition med upp till 20 procent genom att cykla en halvmil om dagen. Andra positiva effekter är att du minskar risken för övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar och benskörhet, samt motverkar högt blodtryck och får ökad benstyrka. 20 procent av befolkningen äldre än 30 år är idag fysiskt inaktiv! Cykeln är energieffektiv. En personbil skulle behöva minska bränsleförbrukningen till 0,02 liter per mil för att nå ner till cykelns nivå. Cykeln drivs dessutom i stor utsträckning av förnybar energi (den mat vi äter). Om cykeln ersätter bilen vid korta resor är mycket vunnet. De korta bilresorna drar mycket bränsle (se ovan) och svarar dessutom för en stor del av de giftiga utsläppen från bilarna, eftersom katalysatorn inte hinner komma igång ordentligt förrän efter 3-4 km. En person med 5 km till jobbet som cyklar istället för att köra bil minskar utsläppen av koldioxid med 0,7 ton per år. Till skillnad från bilen är cykeln praktiskt taget bullerfri.

16 EFS MF i Sörböle Sida 16(18) Boendet och miljön På vissa platser finns miljömärkta hotell. Hör med din researrangör när du bokar din semester. Du kan också själv söka på de olika miljömärkningarnas sajter. Svanmärkta övernattningsmöjligheter finns i Sverige, Norge, Finland och Island. EU:s miljömärkning Blomman listar också hotell. Tänk också på: º Spar miljö genom att inte byta handdukar varje dag. º Luftkonditionering förbrukar oresonligt mycket energi. Stäng av luftkonditioneringen under dagen och då du inte befinner dig inomhus. Om möjligt, välj hellre rum med fläkt. º Om du befinner dig i Medelhavs- regionen eller annat område med vattenbrist bör du hoppa över hotell med stora parkanläggningar, golfbanor. Den konstgjorda grönskan stjäl ovärderligt vatten från områden som riskerar att utarmas eller förvandlas till öken. º Bo gärna på Bed & breakfast, bondgård, agroturism och andra typer av boende där pengarna plöjs rakt ner i den lokala ekonomin. Som bonus kommer du i kontakt med traktens folk och ofta även med mat som är producerad i området. Allt som påstås grönt glittrar inte Ekoturism står för turism som är hållbar, både för miljö och kultur. Det här är också en form av resande som gynnar lokala ekonomier. Men, se upp. För begreppet ekoturism används ibland slentrianmässigt för i princip allt som sker utomhus, även aktiviteter som är direkt skadliga för naturen. På Teneriffa gäller det valskådningsturer där trycket från båtar hetsar och skadar djuren. Eko-trekking i Nepal kan, om arrangören är oseriös, innebära att skräp och avföring dumpas på plats och att värdefull skog huggs ner och används som bränsle. I Thailand medför en del dykturer att korallrev skadas. Exemplen är dessvärre många. Seriösa aktörer är godkända och står för arrangemang som minimerar miljöbelastningen. I Sverige finns Ekoturismföreningen som har en webbsida över medlemmar och aktiviteter som spänner över alltifrån vargspårning till hundspann. Globalt kan du kolla in bra aktörer på The Ecotourism Societys hemsida. Texten är ett utdrag från boken Klimat-smart (Alfabeta) av Mikael Persson, Bodil Sjöström och Per Johnsson.

17 EFS MF i Sörböle Sida 17(18) Långt bort: Thailand Flygresan tur och retur till Bangkok resulterar i en personlig koldioxidskuld på mer än fem ton, det vill säga ungefär dubbelt så mycket som den samlade kvot vi kan göra av med under ett år, ifall vi vill hejda klimatutvecklingen. Så om du flyger till Thailand, flyg bara vart tredje, eller vart fjärde år och stanna hellre längre i Asien när du väl är där. Är du riktigt klimatsmart (eller flygrädd) gör du Thailandsresan till ett stort äventyr: åk Transibiriska järnvägen till Peking och fortsätt till Bangkok via Vietnam. Färden tar mycket längre tid och kostar också mer, nästan dubbelt så mycket som en flygbiljett. I gengäld får du en hel drös högklassiga upplevelser på köpet. Miljötips: Ko Tarutao. En nästan obebodd väl bevarad nationalpark i sydvästligaste Thailand. Regnskogen följer med ner till havet, står på tå och kikar över långa, orörda stränder av mjuk sand och milt vågbrus. I norr, vid Ao Pante, finns enkelt boende och en liten restaurang. Det är allt. Inga barer, inget internet, ingen privat trafik. I stället stränder, märkliga klippformationer, djungel och djur. Att se apor är lätt, inte bara makaker utan också rökgrå langurer. Där finns också kungsfiskare och varaner, ödlor som påminner om små dinosaurier. Ko Yai Noi. Phuket behöver inte betyda barer och neon. Knappt två timmars resa från innerstan, och mitt i Phang-Ngabuktens skimrande blå universum, flämtar den lilla ön Ko Yao Noi, med traditionellt liv, risfält och betande bufflar. Vid 1990-talets mitt stod Ko Yai Noi inför ett vägval: hoppa på turisttåget och kanske rusa mot samma utveckling som Patong och Kata. Eller gå sin egen väg. Det blev det sistnämnda. Lokalbefolkningen bildade Ko Yao Noi Eco-tourism club som arbetar för hållbar turism och för att skapa inkomster och arbetstillfällen. Flera familjer har öppnat sina hem för gäster. Klimatrecept Thailand: Stockholm-Bangkok tur och retur. Ungefär så här mycket växthusgaser släpper din resa ut: Flyg: kg

18 EFS MF i Sörböle Sida 18(18) Land- och sjövägen: kg. Färja: Stockholm Helsingfors. Tåg: Helsingfors Moskva Peking Hanoi Quang Tri. Buss: Quang Tri Vientiane. Tåg: Vientiane (Nong Kai) Bangkok. Nära: Estland Resan går tvärs över Östersjön, men också tillbaka i tiden. Till något som är som Sverige, men ändå inte. Till Hansa-tidens gillen, medeltida murar, trävillor och äppelträdgårdar. Ett Visby modell större, kanske. Men ändå något annat. Tallinn är en av Europas vackraste huvudstäder. Kyrkornas spiror, torn och tinnar reser sig som smäckra båtmaster ovanför den grå, och kompakta stadsmuren. Miljötips: Gröna nycklar. I Tallinn bär 14 hotell miljömärkningen Green Key. Det betyder att sopor källsorteras, att farliga kemikalier undviks, att hotellen genomfört åtgärder för att minska konsumtion av energi och vatten. Kriterierna infrias av Meriton Grand Hotel, Hotel de Tolly, Tähetorni Hotel, Hotel Viru, Reval Hotel Olympia, Reval Hotel Central, Reval Park Hotel, Reval Express Hotel, Hotel Susi, Domina City, Domina Ilmarine. Klimatrecept Estland Stockholm Tallinn tur och retur. Ungefär så här mycket växthusgaser släpper din resa ut: Flyg: 160 kg. Färja som håller 20 knop: 148 kg.

Tur & Retur. Uppdrag 3 till KlimatPirater

Tur & Retur. Uppdrag 3 till KlimatPirater Uppdrag 3 Tur & Retur Det kan vara skönt att resa iväg och lämna hemmet och vardagslivet. Resandet ger mycket i form av nya intryck, kontakter och kunskaper. Det kan vara bra avkoppling. Att sluta resa

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Byt vanor. och res klimatsmart

Byt vanor. och res klimatsmart Byt vanor och res klimatsmart Byt vanor och res klimatsmart Vi vill inspirera dig att bli klimatresenär. Det vill säga att använda klimat- och hälsosmarta sätt att transportera dig på. Det är hög tid att

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch Regional statistik om utsläpp till luft per bransch Miljöräkenskaper på SCB Nancy Steinbach och Maria Lidén Miljöekonomi och naturresurser RM/MN Frukostseminarium 2016-12-07 Varför regional statistik just

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Källsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna. Undersökning av Länsförsäkringar 2008

Källsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna. Undersökning av Länsförsäkringar 2008 Källsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna Undersökning av Länsförsäkringar 2008 Sammanfattning Mer än 9 av 10 svenskar uppger att de källsorterar papper och glas. Den näst vanligaste miljöåtgärden

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN

VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN VÄRMLANDSSTRATEGIN VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN REMISSVAR OMVÄRLDEN PÅVERKAR INGEN OCH ALLA ÄGER VÄRMLAND EN PARAPLYSTRATEGI FÖR VÄRMLAND 4 8 33 VÄRMLAND ETT SKÖNARE LIV VÄRMLANDS STYRKOR Välkomnande och

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Lidköping Värmeverk 2016-06-07 Lidköping Värmeverk Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Hässleholm Miljö AB 2016-03-28 Hässleholm Miljö Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer

Läs mer

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian Har flyget en framtid Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian Inledning Hur kommer det gåg för r flyget i framtiden? Hur tacklar myndigheter och flygbolag problemet? Hur fungerar

Läs mer

Vilka resor tror du är bäst för miljön?

Vilka resor tror du är bäst för miljön? Vilka resor tror du är bäst för miljön? En resa mot en bättre miljö Att kunna resa är en självklarhet idag. Det väldiga transportsystem vi skapat omkring oss är faktiskt förutsättningen för ett välfungerande

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Utrikesresorna 3 ggr så många som på 80-talet Åkerman, 2008 Jämförelse av utsläpp mellan olika tranportslag

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy policy Idrottsrörelsens klimatpolicy SAMMANFATTNING I denna idrottens första övergripande klimatpolicy ligger fokus på två områden som har stor betydelse ur klimatsynpunkt samtidigt som idrottsrörelsens

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

SmartFart. - din hastighet gör skillnad

SmartFart. - din hastighet gör skillnad SmartFart - din hastighet gör skillnad 2 SmartFart är en del av Trafikverkets samarbete med kommuner. Tillsammans arbetar vi långsiktigt och systematiskt för att få fler ansvarsfulla förare i lagliga hastigheter.

Läs mer

Flyget och miljön

Flyget och miljön Flyget och miljön 1990-2006 Analys av 11 frågor som funnits med under samtliga mätningar under perioden Underlag Sifos mätningar på uppdrag av LFV åren 1990, 1991, 1996, 1998, 2000, 2003 och 2006 27 juni

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Småföretagare får låg pension

Småföretagare får låg pension Datum 2011-11-xx Sid 1(5) Småföretagare får låg pension Sveriges småföretagare har inga stora summor att vänta sig i allmän pension. Deras inkomstuppgifter i dag kommer inte att ge mer än runt 12 000 kr

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

begränsad klimatpåverkan

begränsad klimatpåverkan begränsad klimatpåverkan Växthuseffekten innebär att växthusgaser som koldioxid, metan och vattenånga, men även ozon och lustgas, hindrar värmestrålning från att lämna jorden. Växthuseffekten håller jordens

Läs mer

Bioekonomiska perspektiv till Mats Kinnwall

Bioekonomiska perspektiv till Mats Kinnwall Bioekonomiska perspektiv till 2050 Mats Kinnwall Befolkning, höger Världen växer! BNI, huvudscenariot, vänster Källa: Skogsindustrierna, Världsbanken & FN Global inkomstutveckling Världsekonomin växer

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:3 Jämtlands län

Mäklarinsikt 2015:3 Jämtlands län Jämtlands län Mäklarinsikt 2015:3 Jämtlands län Undersökningen genomfördes mellan den 18 maj och 5 juni 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 860 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 18 maj och 5 juni 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 860 fastighetsmäklare.

Läs mer

Vem är miljövänligast? Ungdomar eller vuxna, män eller kvinnor? Av. Hanna Pierre Nilsson, 9A 20/5-2010 Handledare: Eva Nilsson

Vem är miljövänligast? Ungdomar eller vuxna, män eller kvinnor? Av. Hanna Pierre Nilsson, 9A 20/5-2010 Handledare: Eva Nilsson Vem är miljövänligast? Ungdomar eller vuxna, män eller kvinnor? Av. Hanna Pierre Nilsson, 9A 20/5-2010 Handledare: Eva Nilsson Innehållsförteckning Inledning..1 Bakgrund.1 Syfte 1 Metod 1 Resultat 1 Slutsats

Läs mer

Miljömålen på ny grund

Miljömålen på ny grund Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 Reviderad version av rapport 6420 rapport 6433 maj 2011 figur 1 Sveriges utsläpp av växthusgaser 1990 2009

Läs mer

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars 2012 1 När Europa skälver ett steg efter det andra men turbulens på vägen Mest sannolikt: Ett steg efter det andra Grekland, Italien, Spanien m fl röstar igenom reformer.

Läs mer

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015 Öppna jämförelser kollektivtrafik 216 15 indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 215 Inledning SKL har gett ut Öppna jämförelser för kollektivtrafik 214 och 215. För 216 publicerar vi denna sammanfattning

Läs mer

Rapport: Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel. På uppdrag av Etanolpartiet. Rapport TNS 2013-06-14 P-1527159

Rapport: Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel. På uppdrag av Etanolpartiet. Rapport TNS 2013-06-14 P-1527159 : Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel På uppdrag av Etanolpartiet TNS -06- P-525 Innehåll Sammanfattning av resultaten 0 2 Miljöpåverkan genom bilkörning 0 Kunskap om olika drivmedels

Läs mer

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 900 i Skåne

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Företagarpanelen Q Hallands län

Företagarpanelen Q Hallands län Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Miljöteknikföretag i Gävleborg

Miljöteknikföretag i Gävleborg Miljöteknikföretag i Gävleborg All data som ligger till grund för presentationen är hämtad från Vinnovas analys VA 2013:06, Företag inom miljötekniksektorn 2007-2011. (2014 har Green Business Region definierat

Läs mer

Gör inte som alla andra

Gör inte som alla andra Gör inte som alla andra Två gånger om dagen, på exakt samma tid, sätter vi oss i varsin bil och ger oss ut i trafiken. Resultatet är en trång och stökig stad. Och flockmentaliteten är inte bara negativ

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 270 i Kalmar

Läs mer

Det ekonomiska läget November Carl Oreland

Det ekonomiska läget November Carl Oreland Det ekonomiska läget November 2014 Carl Oreland 141104 BNP-tillväxten i USA är god och har överträffat förväntningarna, men i euroområdet. 2 Fortsatt mycket expansiv penningpolitik som dock divergerar

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Allmänheten och klimatförändringen 2009 Allmänheten och klimatförändringen Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT NOVEMBER Beställningar Ordertel:

Läs mer

YH - antal platser med avslut

YH - antal platser med avslut YH - antal platser med avslut 2017-2023 Ekonomi, administration och försäljning Teknik och tillverkning Samhällsbyggnad och byggteknik Data/IT Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Hotell, restaurang

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län

Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län Örebro län Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län

Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län Örebro län Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Skyways - Klimatrapport

Skyways - Klimatrapport Skyways - Klimatrapport 2007 Koldioxidutsläpp Utsläpp Fokker 50 AKTIVITET Ton CO 2 Klimatpåverkan från egenägda källor 216 909.88 Uppvärmning 8.91 Eldningsolja 2-5 8.91 Egenägda tjänstebilar, egna fordon

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör buss ska hålla hastighetsgränserna och de

Läs mer

Öka andelen förnybar energi

Öka andelen förnybar energi RÅDSLAG VÅRT KLIMAT K L I M A T F R Å G A N Ä R VÅ R T I D S Ö D E S F R Å G A att hindra den globala upp värmningen är avgörande för framtidens livsvillkor. Om temperaturen fortsätter att stiga i samma

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Mäklarinsikt 2016:1 Västra Götalands län Undersökningen genomfördes mellan den 30 november och 13 december 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:1 Södermanlands län

Mäklarinsikt 2016:1 Södermanlands län Södermanlands län Mäklarinsikt 2016:1 Södermanlands län Undersökningen genomfördes mellan den 30 november och 13 december 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av

Läs mer

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge.

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge. 4 35% 3 25% 15% 1 5% bussföretag (*för att bli NTF-godkänd krävs en trafiksäkerhetspolicy, godkänd hastighetsregulator, två eller trepunktsbälte på samtliga platser, alkolås, information om trafiksäkerhet

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008 Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö Rapport oktober 2008 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika

Läs mer

De 10 branscher med flest antal konkurser i riket innevarande år

De 10 branscher med flest antal konkurser i riket innevarande år Totalt Riket 25 Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater 26 27-1 6 236 6 179 0,42 0,43-3% 41 Byggande av hus 63 78-15 11 217 11 978 0,53 0,70-24% 43 Specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet

Läs mer

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse Vindkraften i Sverige Chalmers 2011-05-04 Vindkraften en folkrörelse Historik Vindkraft gör skillnad, men är inte hela lösningen Ett vindkraft- verk försörjer 1 200 hushåll med el Lillgrund och Öresundsbron

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 250 i Senaste

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

tokiga transporter Fakta

tokiga transporter Fakta Inför briefingmötet Inför briefingmötet behöver alla grupper inom er SPN-avdelning göra en noggrann undersökning. Ta reda på mer om transporter: hur vi reser, om utsläpp, om våra ekologiska fotavtryck

Läs mer