EFS MF i Sörböle Sida 1(18)

Transkript

1 EFS MF i Sörböle Sida 1(18) EFS MF Sörböle - Miljöpolicy Allmänt Sedan Rachel Carson 1962 publicerade sin bok, Silent Spring (Tyst vår) har fråga om miljö, och olika typ av miljöaspekter lyfts fram som allt viktigare. Rachel upptäckte att en del fåglar slutade sjunga, naturen började förändras där hon såg olika tecken. Rachels bok väckte debatt och många industriledare menade på att om man skulle följa de råd som Rachel föreslog skulle vi sänka vår levnadsstandard tillbaka till armodets och svältårens århundraden. Man börja förbjuda olika typ av kemikalier, som kvicksilverbaserade betningsmedel för utsäde etc. Vidare så började man ifrågasätta vilka olika typ av direkta och indirekta gifter som den kemiska industrin producerade, hur fick man kvittbliva olika typ av naturprodukter som preparerats med olika gifter, som saltimpregnerad fura etc. Nu på senare tid har miljö- och inte mist klimatfrågorna fått en mer global debatt, via FN, Kyotoavtalet, etc. Här har nu lyfts fram olika aspekter som måste belysas och dess konsekvenser måste beaktas både i närtid och sett i ett längre perspektiv. Vidare fick USA:s tidigare vice president Al Gore sitt fredspris 2007 just för hans ambitioner att sprida kunskap om hur viktigt det var att vi förvaltade vårt jordklot. Gore flyger jorden runt för att rädda planeten med en obekväm sanning: överdoserna av koldioxid är ett dödligt hot mot planetens hälsa. Om vi inte snabbt drar ner på utsläppen av koldioxid så hotar jorden att kollapsa inom en inte alltför snar framtid. Och slutet lär inte bli lika lyckligt som i Hollywoods katastroffilmer som "Day after tomorrow". Vidare har klimatfrågor också börjat diskutera i olika kristna församlingar runt om i världen. Klimatfrågan är även en rättvisefråga som angår oss som kristna. Det kristna budskapet om etik, livsstil och vår möjlighet att förändra världen är ytterst relevant. Med andra ord att vi gör klimatfrågan till en del av kyrkans liv. Vi som tror på en Gud som har skapat allt sätter relationen mellan Gud, människor och skapelsen i Centrum. När dessa relationer bryter samman är det ett brott mot Guds skapelseordning. Vi som kristna vill att och skall ta vår del av ansvaret. Hur tar vi till oss dessa miljöfrågor inom EFS i allmänhet och EFS MF i Sörböle i synnerhet. Vilka konkreta tecken ser vi idag på klimatförändringar Klimatet förändras p.g.a att vi använder fossila bränslen. Som konsekvens har atmosfärens innehåll av växthusgaser hamnat i obalans och jorden blir allt varmare, isen smälter vid polerna och havsvattennivåerna stiger. Världens samlade klimatforskare har under år 2007 identifierat olika konkreta tecken på dessa klimatförändringar sker snabbare än vad man tidigare trott, och att effekterna kommer att lir än mer dramatiska. Vi för ständigt information via TV och andra media ta del av katastrofer som översvämningar, torka och stormar naturkatastrofer som är ett resultat av ett förändrat klimat. I Sverige ser vid redan effekter i fjällen, men hårdast slår det mot våra bröder och systrar i de fattiga länderna. Klimathotet är också ett som mot människors säkerhet och precis son mär det gällare andra stora säkerhetshot är det de fattiga som är mest sårbara och drabbas hårdast. Afrika hota av ökad vattenbrist, torka och naturkatastrofer. Vilka insatser bör göras i närtid och sett i ett längre perspektiv. Det finns hopp. Det går att förhindra de värsta effekterna. Enligt FN:s klimatpanel behöver vi minska utsläppen av växthusgaserna rejält och snabbt. Den tekniska utvecklingen gör en sådan minskning möjligt. Men det som krävs för att vi verkligen ska nå målet är politisk vilja och folkligt engagemang där Då vi inom EFS och EFS MF i Sörböle vågar se att vi behöver ändra vår livsstil för att bidra till att utsläppen av växthusgaser minskar. De kommande 10 á 15 åren är helt avgörande enl. en del forskare, om vi skall kunna stoppa de allvarligaste förändringarna. Här har nu EFS en möjlighet att bli mer synlig ut i samhället genom att profilera sig som en kristen sammanslutning som värnar om miljön.

2 EFS MF i Sörböle Sida 2(18) EFS bör ge hög prioritet år att lyfta fram skapelsen och medmänniskorna i sitt sätt att förkunna och framstå som goda exempel i miljöfrågan. Vi bör vara beredda på att ändra vårt sätt att leva och ta vårt ansvar. Vi bör nu göra det vi kan för att nå ut i samhället och vara beredda att debattera miljöfrågan och samtidigt arbeta för att minska koldioxidutsläpp från våra kyrkobyggnader, bönhus etc. samt på annat sätt verka för att reducera olika typ av energislöseri I länder som England, Frankrike, Holland, Tyskland, Schweiz och Österrike, har man initierat ett flertal projekt med mål att minska koldioxidutsläppet, man har bl. a introducerat olika typ av system för utsläppsrätter för industrin. I England förs diskussion för närvarande om att introducera personliga utsläppsrätter dvs. om man cyklar till jobbet i stället för att åker bil som tär man inte på den årligen tilldelade personliga utsläppsrätten som att man kan då sälja till andra sin årligen överblivna utsläppsrätt. I Frankrike tog man ett beslut 2000 att om att år 2004 skall man ej längre vara beroende av fossila bränslen till fordon etc. Vad inför vi som konkreta åtgärder miljömål i EFS MF i Sörböle Viktigt att introducera praktiska handlingar som ger signaler dels till de som kommer i kontakt med Sörböle ka och dess församling och dels föra ut budskapet om vikten att nå vissa miljömål sett i ett kortare perspektiv som långsiktigt. Som exempel kan följande insatser övervägas; a) Se över ventilation och uppvärmning i Sörböle ka, är dessa system energieffektiva b) Köpa där så är möjligt kravmärkt, (rättvisemärkta) produkter c) Vid ombyggnader, reparation av kyrkan köpa där så är möjligt Svan-märkta produkter d) Där så är möjligt köpa närproducerade produkter e) Sopsortera avfall, restprodukter, emballage etc. f) Där så är möjligt samåka till gudstjänster, konferenser, eller andra samlingar g) Vid deltagande av konferenser utanför närorten bör om så är möjligt väljas tåg som färdmedel h) Väcka fråga om EFS miljöpolicy vid olika EFS-träffar, konferenser etc. i) Kräva av politiker att nya lagar, systemförändringar etc. underlättar EFS miljömål Vidare viktigt att Styrelsen för EFS MF i Sörböle informerar medlemmar i föreningen om ovan presenterade miljöpolicy miljömål. Här nu även viktigt att EFS MF i Sörböle sätter upp kvalitativa mål, som är precisa, tidsbundna, kontrollerbara och mätbara. Sörböle den 25 mars 2008 Per-Olof Marklund dag enl. ovan, sekr. i EFS MF i Sörböle Bilaga; Statistik och information om koldioxidutsläpp

3 EFS MF i Sörböle Sida 3(18) Bilaga Statistik och information om koldioxidutsläpp i olika länder;

4 EFS MF i Sörböle Sida 4(18) Kastad mat ökar koldioxidutsläpp Upp emot hälften av all mat som produceras kastas i hushållssoporna eller slängs redan innan de når kunderna. Slit och släng attityden gäller nu även livsmedel. Bortkastad mat kan enligt svenska experter vara ett större problem för miljön och hushållens ekonomi än vad som varit känt. En färsk konsultrapport gjord på uppdrag av Naturvårdsverket uppskattar att de svenska hushållen kastar bort en tiondel av all mat varje år. Det motsvarar enligt rapporten omkring en miljon ton matsopor och redan det skulle generera onödiga utsläpp av en halv miljon ton av växthusgasen koldioxid. Men rapporten baseras på små, avgränsade och ganska gamla undersökningar och experterna tror att slöseriet med bortslängd mat idag kan vara ännu större. En ny studie finansierad av det brittiska jordbruksdepartementet visar exempelvis att brittiska hushåll slänger bort en tredjedel av all den mat som handlas. I snitt hamnade 5 av 15 kilo mat som köptes varje vecka i soporna, enligt återvinningsmyndigheten Wrap. Ungefär hälften av skräpet var fullt ätbart medan resten bestod av skal och ben och annat svårsmält. Tillsammans blev det ett sopberg med 6,7 miljoner ton brittisk mat per år vilket omräknat har samma miljöpåverkan som energiförsörjningen av en medelstor stad. Men slöseriet kan faktiskt vara större än så. Om även tidigare produktions- och distributionsled räknas in blir svinnet ännu större. Forskare vid universitetet i Arizona, som ägnat mer än tio år åt att undersöka saken, har räknat ut att procent av alla livsmedel som var klara att skördas i USA aldrig hamnade i någon människas mage. Merparten försvann innan livsmedlen nått fram till konsumenten, som i sin tur slängde 14 procent av maten. Kostnaden för all bortkastad mat i USA uppskattades till 43 miljarder dollar per år. Det är jätteintressanta siffror, men jag är inte särskilt förvånad. Jag tror att det kan se ut nästan likadant i Sverige även om jag gissar att andelen svinn kanske inte är riktigt så stor som i USA, säger Catarina Östlund vid Naturvårdsverket som är expert på avfallshantering. Hon menar att bortslängda livsmedel har en stor miljöpåverkan och att problemet borde följas mer noggrant. Delvis är det tecken på en ändrad attityd. Min gamla mormor slängde aldrig någonting. Har man upplevt brist på mat så får man nog en annan inställning, säger Catarina Östlund. De senaste månaderna har det uppmärksammats att livsmedelssektorn bidrar med en stor del av de utsläpp av växthusgaser som människan orsakar. Enligt Annika Carlsson Kanyama som är expert vid Försvarets forskningsinstitut, FOI, svarar kosten för procent av hushållens miljöpåverkan. Om man tittar på hela livsmedelskedjan svarar transporterna för procent av utsläppen. Och en ny FN-rapport, som SvD tidigare berättat om, visar att den globala köttproduktionen ensam bidrar med 18 procent av alla utsläpp av växthusgaser som människan genererar.

5 EFS MF i Sörböle Sida 5(18) Biffen och bilen är de stora orsakerna. I Sverige har köttätandet ökat snabbt men ska vi klara utsläppen måste vi ställa in oss på en minskning, säger Annika Carlsson Kanyama. - En enkel början är att åtminstone äta upp den mat som produceras. För stora inköp är ett skäl till att hushållen fyller sina soppåsar med dyr mat, men i den brittiska Wrap-undersökningen lyfts även andra faktorer fram, som att barnen är kräsna. Men enligt Rebecka Engström på Energimyndigheten kan vuxna vara väl så kinkiga. En studie hon gjorde 2001 visade att ungefär 20 procent av maten på fyra storhushåll i Stockholm slängdes bort. Hälften försvann i köket och hälften kastades av gästerna. I den studien slängde gästerna på lunchkrogar lika mycket som skolbarnen. Jämfört med på talet tycktes kunderna slänga mer, medan köken blivit lite mer försiktiga, säger Rebecka Engström. Hon tror att de privata hushållen slänger lika mycket mat som storhushållen, även om det kan handla om delvis andra saker. Bortkastad mat är inget obetydligt problem ur miljösynpunkt och bör absolut tas på allvar, säger Rebecka Engström.

6 EFS MF i Sörböle Sida 6(18) Vilket koldioxidutsläpp kommer från näringslivet Näringslivets utsläpp av koldioxid ökade med 14 procent mellan 1993 och Detta berodde på ökad produktion av varor och tjänster från näringslivet. Ökningen skedde trots att mängden utsläppt koldioxid per producerad krona minskade under denna period. Växthuseffekten, som ger ett varmare klimat, uppstår till följd av ökade utsläpp av växthusgaser. Dessa gaser består till drygt 80 procent av koldioxid. Växthuseffekten är med andra ord i hög grad en följd av koldioxidutsläppen, vilka främst uppstår vid förbränning av fossila bränslen. Av Sveriges koldioxidutsläpp från mänskliga aktiviteter svarar transportsektorn för en dryg tredjedel. Resten kommer från förbränning i industrier, bostäder och värmeverk. I Sveriges strategi för hållbar utveckling är en av knäckfrågorna att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och negativ miljöpåverkan utan att välfärden minskar. För att förstå hur tillväxten i olika delar av ekonomin samvarierar med koldioxidutsläppen har SCB analyserat vad som påverkar näringslivets utsläpp av koldioxid. Offentliga sektorn och hushållen har minskat sina utsläpp Sveriges utsläpp av koldioxid har legat på omkring 60 miljoner ton per år mellan 1993 och Trots det har bruttonationalprodukten (BNP) ökat med nästan 30 procent. Sveriges totala koldioxidutsläpp oförändrade trots ökande BNP Förändring av BNP, förädlingsvärde samt utsläpp av koldioxid totalt och i näringslivet under perioden

7 EFS MF i Sörböle Sida 7(18) Även om den sammanlagda mängden utsläpp legat tämligen konstant har vissa sektorer ökat sina utsläpp medan andra minskat dem. Det svenska näringslivet har ökat sina utsläpp från 41,1 till 46,7 miljoner ton. Samtidigt har den offentliga sektorn minskat utsläppen från 2,5 till 1,3 miljoner ton. Hushållen har minskat sina utsläpp från 15,7 till 13,1 miljoner ton. Till viss del beror förändringarna på omfördelningar mellan sektorerna. Ökad produktion av varor och tjänster ger ökade utsläpp från näringslivet SCB har undersökt hur olika komponenter har påverkat utsläppen av koldioxid från näringslivet. Vi har tittat på förädlingsvärdet (produktion av varor och tjänster), fördelningen mellan varor och tjänster, handelsutbytet mellan branscher och emissionsintensiteten (mängden utsläppt koldioxid per producerad krona). Summerar man dessa komponenter får man den totala förändringen av utsläppen. Analysen visar att enbart ökningen av produktion av varor och tjänster dvs. förädlingsvärdet har ökat näringslivets koldioxidutsläpp med omkring 45 procent. Övriga tre komponenter minskade dock utsläppen vilket gjorde att den totala ökningen stannade på 14 procent. Ökat förädlingsvärde orsakade ökade utsläpp från näringslivet Förändring av näringslivets inhemska koldioxidutsläpp. Ackumulerade värden Tjänstekonsumtionen ersatte en del av den mer utsläppsintensiva varukonsumtionen vilket minskade utsläppen med drygt 10 procent. Dessutom förändrades handelsutbytet till förmån för mindre utsläppsintensiva branscher vilket minskade utsläppen med ytterligare drygt 10 procent. Slutligen bidrog en förbättrad emissionsintensitet, det vill säga att mängden utsläppt koldioxid per producerad krona minskade med omkring 6 procent. Emissionsintensiteten beror på bränslemixen, som varierar med väder, bränslepris och konjunktur. Minskningar inom näringslivet viktiga för att uppnå målen Sveriges nationella mål är att minska utsläppen av växthusgaser med fyra procent under perioden Det finns också ett mer långsiktigt mål. Det är att minska utsläppen av växthusgaser från

8 EFS MF i Sörböle Sida 8(18) dagens drygt 7 ton till 4,5 ton koldioxidekvivalenter per person och år fram till år Med tanke på att näringslivet står för cirka 75 procent av de totala koldioxidutsläppen är en minskning av dessa utsläpp avgörande för om målen ska kunna uppnås. Elförbrukning i bostäder år 2004 per capita Region Elförbrukning bostäder (GWh) Folkmängd Elförbrukning per capita (MWh) Stockholms län ,23 Uppsala län ,59 Södermanlands län ,55 Östergötlands län ,50 Jönköpings län ,68 Kronobergs län ,33 Kalmar län ,24 Gotlands län ,36 Blekinge län ,29 Skåne län ,48 Hallands län ,26 Västra Götalands län ,35 Värmlands län ,56 Örebro län ,01 Västmanlands län ,25 Dalarna län ,19 Gävleborgs län ,81 Västernorrlands län ,57 Jämtlands län ,54 Västerbottens län ,76 Norrbottens län ,17 Riket ,64

9 EFS MF i Sörböle Sida 9(18) Elförbrukning i bostäder åren , MWh per capita Region MWh per capita Stockholms län 3,16 3,13 2,98 3,37 3,03 3,29 3,23 Uppsala län 3,51 3,42 3,26 3,57 3,29 3,28 3,59 Södermanlands län 3,66 3,72 3,17 3,43 3,38 3,42 3,55 Östergötlands län 3,26 2,43 3,17 2,71 2,99 3,42 3,50 Jönköpings län 3,79 3,60 3,55 3,88 3,50 2,91 3,68 Kronobergs län 3,43 2,82 3,27 3,36 3,42 2,53 3,33 Kalmar län 2,99 3,40 3,50 3,10 3,29 3,31 3,24 Gotlands län 3,24 3,17 2,48 3,38 2,96 2,99 3,36 Blekinge län 5,00 3,25 3,74 3,66 3,80 4,02 5,29 Skåne län 3,41 3,36 3,10 3,35 3,53 3,35 3,48 Hallands län 3,80 4,28 6,06 4,28 4,38 4,27 4,26 Västra Götalands län 3,23 3,52 2,79 3,53 3,44 3,39 3,35 Värmlands län 3,95 3,71 4,53 4,02 3,91 3,78 3,56 Örebro län 3,10 3,09 2,96 4,03 3,99 3,93 4,01 Västmanlands län 3,39 3,36 3,52 3,40 3,20 3,39 3,25 Dalarna län 4,09 3,86 3,85 4,28 4,32 4,18 4,19 Gävleborgs län 3,68 3,83 4,02 4,13 3,96 3,82 3,81 Västernorrlands län 4,32 4,14 3,87 4,27 4,05 4,87 3,57 Jämtlands län 5,10 4,90 8,68 4,98 4,64 4,76 4,54 Västerbottens län 6,43 6,33 7,75 6,53 6,05 6,17 3,76 Norrbottens län 6,76 6,77 3,41 6,58 6,04 7,27 5,17 Riket 3,65 3,60 3,51 3,74 3,62 3,68 3,64 Källa: Statistiska Centralbyrån

10 EFS MF i Sörböle Sida 10(18)

11 EFS MF i Sörböle Sida 11(18) Flyget och miljön Tack för att du inte flyger! Tredubbel klimateffekt Flygets koldioxidutsläpp svarar bara för en mindre del av flygets klimatpåverkan. Franför allt är det utsläppen av vattenånga på hög höjd som kraftigt ökar klimateffekten. Vattenångan orsakar strimmor men framför allt bildning av s k cirrusmoln. Kunskapen om effekterna är långt ifrån fullständig. Ofta brukar man grovt ange att koldioxidutsläppens andel av klimatpåverkan är en tredjedel, men andelen varierar, bl a beroende på vilken höjd utsläppen sker. Och i dessa beräkningar brukar man inte ta med cirrusmolnens effekt, som enligt vissa beräkningar kan vara dubbelt så stor som alla andra faktorer I verkligheten kanske flygets klimateffekt är fem eller tio gånger den effekt som beror på koldioxiden! Låt flyget betala sina miljökostnader Flygtrafiken har ökat kraftigt under lång tid, både i Sverige och globalt. Därmed ökar också flygets miljöpåverkan. Hittills har nästan inget gjorts för att dämpa denna påverkan. Exempelvis betalar flygbolagen vare sig energi- eller koldioxidskatter. Att styra flygtrafiken nationellt är svårt. Flygplanen rör sig mellan olika länder och kan t ex förlägga tankningen till länder utan skatt. Svenska Naturskyddsföreningen föreslår däremot att Sverige inför en klimatskatt på all inrikestrafik. På europeiskt plan tror vi att den enda genomförbara lösningen är att flygets samlade klimatpåverkan förs in i utsläppshandeln. Flygets utsläpp växer Flyget är en av de snabbast växande källorna till utsläpp som kan orsaka klimatförändringar. Utsläppen från luftfart fördubblas i stort sett vart tionde år. Passagerartrafiken har vuxit med 9 procent om året sedan Genomsnittlig BNP-ökning under samma tid har varit knappt 4 procent. Flyget måste ta sitt miljöansvar Utsläpp av växthusgaser från internationell flygtrafik och sjöfart omfattas inte av Kyotoprotokollet (som går ut på att minska utsläppen av växthusgaser). Det beror på att förhandlarna inte klarade av att enas om hur ansvaret för dessa utsläpp skulle fördelas. Flera stater har försökt få till stånd en internationell avgift på flygets klimatutsläpp, men upprepade gånger har saken röstats ned i internationella fora. Numera finns dock en öppning inom EU för att föra in flyget i utsläppshandeln. Så mycket belastar flyget och tåget miljön jämför själv! En jämförelse av utsläppen mellan tåg och flyg visar hur stora skillnaderna är mellan dessa transportmedel

12 EFS MF i Sörböle Sida 12(18) Jämförelse av utsläpp mellan tåg och flyg för en resa Stockholm-Göteborg. ÄMNE TÅG (gram) FLYG (gram) Koldioxid 2, Kväveoxider Kolväten 0,01 32 Utsläppen gäller för 1 passagerare. Flyget har en beläggningsgrad på 65 % och tåget (X 2000) på 50 %. Tåget kör på Bra Miljöval el. Uppgifterna kommer från SJ:s miljökalkyl. Observera att av flygets klimateffekt svarar koldioxidutsläppet bara för ca en tredjedel. Bli en miljövänligare resenär! Undvik att ta flyget. Flyg bara när du verkligen behöver och undvik speciellt korta flygresor. Planera dina resor (du kan ofta påverka tider, plats m.m.) så att det passar med allmänna kommunikationsmedel. Fundera på hur och vart du reser på din fritid. Idag svarar nöjesresor för 60 procent av flygtrafiken. Om du måste flyga: begär att få se flygbolagens miljöredovisning innan du väljer flygbolag. Använd gärna Internet. Ju fler som kräver detta, desto snabbare kommer flygbolagen att tillhandahålla jämförbara fakta för sina resenärer.

13 EFS MF i Sörböle Sida 13(18) Res klimatsmart Så gott som alla resor frestar på miljön på ett eller annat sätt. Genom koldioxidutsläpp. Genom slitage på natur och kultur. Samtidigt ger resande nya intryck, möjligheter till kunskap och utbyte. Att stänga igen flödet är varken möjligt eller önskvärt. Däremot är det nödvändigt att som resenär ta ansvar. Resor och turism tillhör de stora miljöbovarna. Om klimatuppvärmningen ska hejdas måste de totala personliga koldioxidsutsläppen ner till två ton per år. Hela den kvoten räcker inte ens till en tur och returresa med flyg till Thailand. Det är med andra ord hög tid att tänka om och ändra våra sätt att resa. Flyget och miljön Vi flyger som aldrig förr. Det är knappast förvånande. För flyg är snabbt, expansivt och i lågprisbolagens fall ofta förbluffande billigt. Naturligtvis finns en hake. Inget annat transportmedel, bortsett från snabbfärjor, har så stor miljöbelastning per kilometer. Trots detta är flyget skattegynnat. Om den totala miljöpåverkan bakades in i biljettpriset, skulle bränslekostnaderna bli dubbelt så höga. Visste du att... º I dag görs det 4,3 miljarder flygresor världen över. Prognosen för 2025 är 9 miljarder flygresor. º Flygtrafiken står i dag för cirka två procent av de globala utsläppen av koldioxid. År 2050 beräknas flyget stå för tre procent. º Bara en tredjedel av flygets klimatpåverkan beror på koldioxid. Flygavgasernas kväveoxider och vattenånga som bildar molnstrimmor gör att den sammanlagda växthusverkan är tre gånger större än enbart koldioxiden. º Utsläppen sker på hög höjd. Då blir avgaserna två till fem gånger så farliga för klimatet som på marken. º Vårt flygresande står lågt räknat för 10 procent av de klimatpåverkande svenska utsläppen.

14 EFS MF i Sörböle Sida 14(18) Val av flygplan º Ju högre beläggningsgrad, desto mindre koldioxidutsläpp per passagerare. Charterbolagens flygplan, som i snitt har 98 procents beläggning, är alltså generellt sett ett bättre miljöval än reguljärt flyg. º Välj flygresor som går non-stop. En mellanlandning drar enormt mycket bränsle. º Låt långresor verkligen bli långa. En flygresa till Thailand motsvarar mer än den personliga årskvoten på två tons koldioxidsutsläpp, som vi måste ner till för att hejda klimatuppvärmningen. Alltså, res inte så ofta. Stanna i stället längre då du gör långresor. º Vissa flygplansmodeller orsakar mindre utsläpp än andra. Planets ålder och typ av motorer spelar in. Att välja flygplansmodell kan vara ett aktivt miljöval hos exempelvis SAS. Tåget, bussen och miljön I Sverige är tåg det i särklass miljövänligaste transportmedlet. SJ använder miljömärkt el, vilket innebär vind-, vattenkraft och i princip obefintliga utsläpp av koldioxid. I Europa och världen i övrigt är tågresor fortfarande klart miljövänligare än flyg. Men åtskilligt av elen hämtas från kol, olja och naturgas, vilket gör att buss kan vara ett miljövänligare alternativ än tåg. Båten och miljön Båt låter miljövänligt. Stora färjor som långsamt transporterar massor av människor och gods. Men generellt sett så är sjöfarten det överlägset smutsigaste transportmedlet om man ser till utsläppen av svavel- och kväveoxider. Och snabbfärjor är ett kapitel för sig. Vissa snabbfärjor bidrar med mer koldioxid än ett flygplan på samma sträcka. Val av färja º En långsam färja är ur miljöhänsyn bättre än en snabb. Ett fartyg som håller 20 knop ligger på 0,16 kg koldi- oxidutsläpp per person och kilometer. Håller fartyget knop ligger koldioxidutsläpp per person och kilo- meter på 0,47 kilo. º Välj färjor med hög beläggning. º Kortare sjöresor är oftast bättre än långa eftersom sjöresor generellt sett ger högre utsläpp per kilometer än landtransporter. º Finns Nox-rening? I så fall minskar utsläpp som leder till försurning och övergödning. (Nox är en samlingsterm för kväveoxider som bildas vid förbränning.)

15 EFS MF i Sörböle Sida 15(18) Ta cykeln! Att det är miljövänligt att cykla vet du nog redan. Särskilt stor är vinsten vid korta resor. Men cykeln är också snabb, sparar mycket pengar och medger hög chokladkonsumtion! Cykeln är snabb. En normalcyklist håller km/tim i snitt. Det betyder att alla resmål inom 5 km radie nås på minuter. Flera undersökningar har visat att cykeln är klart snabbast för resor inom tätorter. I Lund gick halva restiden för bilisten åt för att hitta parkering och promenera sista sträckan, från bilen till målpunkten. Cykeln sparar pengar. De första 5 kilometrarna förbrukar medelbilen hela 1,4 liter per mil. Om du har en halvmil till jobbet och cyklar fram och tillbaka istället för att köra bil sparar du i runda tal 300 kr i månaden, eller drygt 3000 kr per år, bara i bensinkostnader! Cykeln medger hög chokladkonsumtion. Om du väger 70 kg och cyklar fyra entimmesturer i veckan förbränner du ca 2000 kcal, vilket motsvarar nästan fyra chokladkakor! Undersökningar visar att om du sällan motionerar kan du förbättra din kondition med upp till 20 procent genom att cykla en halvmil om dagen. Andra positiva effekter är att du minskar risken för övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar och benskörhet, samt motverkar högt blodtryck och får ökad benstyrka. 20 procent av befolkningen äldre än 30 år är idag fysiskt inaktiv! Cykeln är energieffektiv. En personbil skulle behöva minska bränsleförbrukningen till 0,02 liter per mil för att nå ner till cykelns nivå. Cykeln drivs dessutom i stor utsträckning av förnybar energi (den mat vi äter). Om cykeln ersätter bilen vid korta resor är mycket vunnet. De korta bilresorna drar mycket bränsle (se ovan) och svarar dessutom för en stor del av de giftiga utsläppen från bilarna, eftersom katalysatorn inte hinner komma igång ordentligt förrän efter 3-4 km. En person med 5 km till jobbet som cyklar istället för att köra bil minskar utsläppen av koldioxid med 0,7 ton per år. Till skillnad från bilen är cykeln praktiskt taget bullerfri.

16 EFS MF i Sörböle Sida 16(18) Boendet och miljön På vissa platser finns miljömärkta hotell. Hör med din researrangör när du bokar din semester. Du kan också själv söka på de olika miljömärkningarnas sajter. Svanmärkta övernattningsmöjligheter finns i Sverige, Norge, Finland och Island. EU:s miljömärkning Blomman listar också hotell. Tänk också på: º Spar miljö genom att inte byta handdukar varje dag. º Luftkonditionering förbrukar oresonligt mycket energi. Stäng av luftkonditioneringen under dagen och då du inte befinner dig inomhus. Om möjligt, välj hellre rum med fläkt. º Om du befinner dig i Medelhavs- regionen eller annat område med vattenbrist bör du hoppa över hotell med stora parkanläggningar, golfbanor. Den konstgjorda grönskan stjäl ovärderligt vatten från områden som riskerar att utarmas eller förvandlas till öken. º Bo gärna på Bed & breakfast, bondgård, agroturism och andra typer av boende där pengarna plöjs rakt ner i den lokala ekonomin. Som bonus kommer du i kontakt med traktens folk och ofta även med mat som är producerad i området. Allt som påstås grönt glittrar inte Ekoturism står för turism som är hållbar, både för miljö och kultur. Det här är också en form av resande som gynnar lokala ekonomier. Men, se upp. För begreppet ekoturism används ibland slentrianmässigt för i princip allt som sker utomhus, även aktiviteter som är direkt skadliga för naturen. På Teneriffa gäller det valskådningsturer där trycket från båtar hetsar och skadar djuren. Eko-trekking i Nepal kan, om arrangören är oseriös, innebära att skräp och avföring dumpas på plats och att värdefull skog huggs ner och används som bränsle. I Thailand medför en del dykturer att korallrev skadas. Exemplen är dessvärre många. Seriösa aktörer är godkända och står för arrangemang som minimerar miljöbelastningen. I Sverige finns Ekoturismföreningen som har en webbsida över medlemmar och aktiviteter som spänner över alltifrån vargspårning till hundspann. Globalt kan du kolla in bra aktörer på The Ecotourism Societys hemsida. Texten är ett utdrag från boken Klimat-smart (Alfabeta) av Mikael Persson, Bodil Sjöström och Per Johnsson.

17 EFS MF i Sörböle Sida 17(18) Långt bort: Thailand Flygresan tur och retur till Bangkok resulterar i en personlig koldioxidskuld på mer än fem ton, det vill säga ungefär dubbelt så mycket som den samlade kvot vi kan göra av med under ett år, ifall vi vill hejda klimatutvecklingen. Så om du flyger till Thailand, flyg bara vart tredje, eller vart fjärde år och stanna hellre längre i Asien när du väl är där. Är du riktigt klimatsmart (eller flygrädd) gör du Thailandsresan till ett stort äventyr: åk Transibiriska järnvägen till Peking och fortsätt till Bangkok via Vietnam. Färden tar mycket längre tid och kostar också mer, nästan dubbelt så mycket som en flygbiljett. I gengäld får du en hel drös högklassiga upplevelser på köpet. Miljötips: Ko Tarutao. En nästan obebodd väl bevarad nationalpark i sydvästligaste Thailand. Regnskogen följer med ner till havet, står på tå och kikar över långa, orörda stränder av mjuk sand och milt vågbrus. I norr, vid Ao Pante, finns enkelt boende och en liten restaurang. Det är allt. Inga barer, inget internet, ingen privat trafik. I stället stränder, märkliga klippformationer, djungel och djur. Att se apor är lätt, inte bara makaker utan också rökgrå langurer. Där finns också kungsfiskare och varaner, ödlor som påminner om små dinosaurier. Ko Yai Noi. Phuket behöver inte betyda barer och neon. Knappt två timmars resa från innerstan, och mitt i Phang-Ngabuktens skimrande blå universum, flämtar den lilla ön Ko Yao Noi, med traditionellt liv, risfält och betande bufflar. Vid 1990-talets mitt stod Ko Yai Noi inför ett vägval: hoppa på turisttåget och kanske rusa mot samma utveckling som Patong och Kata. Eller gå sin egen väg. Det blev det sistnämnda. Lokalbefolkningen bildade Ko Yao Noi Eco-tourism club som arbetar för hållbar turism och för att skapa inkomster och arbetstillfällen. Flera familjer har öppnat sina hem för gäster. Klimatrecept Thailand: Stockholm-Bangkok tur och retur. Ungefär så här mycket växthusgaser släpper din resa ut: Flyg: kg

18 EFS MF i Sörböle Sida 18(18) Land- och sjövägen: kg. Färja: Stockholm Helsingfors. Tåg: Helsingfors Moskva Peking Hanoi Quang Tri. Buss: Quang Tri Vientiane. Tåg: Vientiane (Nong Kai) Bangkok. Nära: Estland Resan går tvärs över Östersjön, men också tillbaka i tiden. Till något som är som Sverige, men ändå inte. Till Hansa-tidens gillen, medeltida murar, trävillor och äppelträdgårdar. Ett Visby modell större, kanske. Men ändå något annat. Tallinn är en av Europas vackraste huvudstäder. Kyrkornas spiror, torn och tinnar reser sig som smäckra båtmaster ovanför den grå, och kompakta stadsmuren. Miljötips: Gröna nycklar. I Tallinn bär 14 hotell miljömärkningen Green Key. Det betyder att sopor källsorteras, att farliga kemikalier undviks, att hotellen genomfört åtgärder för att minska konsumtion av energi och vatten. Kriterierna infrias av Meriton Grand Hotel, Hotel de Tolly, Tähetorni Hotel, Hotel Viru, Reval Hotel Olympia, Reval Hotel Central, Reval Park Hotel, Reval Express Hotel, Hotel Susi, Domina City, Domina Ilmarine. Klimatrecept Estland Stockholm Tallinn tur och retur. Ungefär så här mycket växthusgaser släpper din resa ut: Flyg: 160 kg. Färja som håller 20 knop: 148 kg.