Miljökonsekvensbeskrivning

Transkript

1 Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för Lessebo kommun 2010 Antagen av kommunfullmäktige i Lessebo kommun Beslutet vunnit laga kraft Vatten och Samhällsteknik AB, Kalmar

2 Miljökonsekvensbeskrivning - Översiktsplan för Lessebo kommun 2010 Antagen av kommunfullmäktige i Lessebo kommun Beslutet vunnit laga kraft Sammanställd av Vatten och Samhällsteknik AB, Kalmar på uppdrag av Lessebo kommun Box LESSEBO Text-, bild- och kartmaterial tillhör Lessebo kommun, om inget annat anges. Tryckt av Davidssons tryckeri, Växjö.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 MEDVERKANDE... 5 LESSEBO KOMMUN... 6 INLEDNING... 8 Bakgrund och syfte... 8 Översiktsplanens innehåll och syfte... 8 MKBns innehåll och avgränsning... 9 Avgränsning sett till miljöaspekter... 9 Geografisk avgränsning Tidsmässig avgränsning Detaljeringsgrad vid bedömning Redovisning av alternativ Läshänvisning LIVSMILJÖ Vatten och strandskydd Elektromagnetiska fält Föroreningar i mark Risk för störningar Kulturminnen Miljökvalitetsnormer för luft, vatten och buller Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Delmål planeringsunderlag Delmål God inomhusmiljö - radon Delmål Buller Delmål Kulturhistorisk värdefull bebyggelse Delmål Energianvändning mm i byggnader INFRASTRUKTUR OCH TEKNISK FÖRSÖRJNING Trafikfrågor Riksväg Riksväg Gång och cykelnät Kollektivtrafik Järnvägen... 30

4 Teknisk försörjning Kommunalt fjärrvärmenät Kraftledningsnät Dagvattenhantering och VA Renhållning Energi UTREDNINGSOMRÅDEN FÖR BOSTADSBEBYGGELSE Lessebo Hovmantorp Kosta Kosta Skruv Övriga orter Övriga orter UTREDNINGSOMRÅDEN FÖR VERKSAMHETER Lessebo Hovmantorp Kosta Skruv NOLLALTERNATIVET UPPFÖLJNING OCH ÖVERVAKNING AV DEN BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN SAMMANFATTNING

5 MEDVERKANDE Denna handling är en miljökonsekvensbeskrivning tillhörande miljöbedömningen av Lessebo kommuns översiktsplan Dokumentet ingår i översiktsplanens planhandlingar och har tagits fram av Vatten och Samhällsteknik AB med Eva-Lena Larsdotter som uppdragsansvarig och Eva Djupfors som handläggare. Uppdragsgivare för arbetet med miljöbedömningen är Lessebo kommun genom Leif Gummeson, Tekniska kontoret. Kalmar enligt ovan VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB Eva-Lena Larsdotter Planeringsarkitekt FPR/MSA Eva Djupfors Landskapsarkitekt LAR/MSA 5

6 LESSEBO KOMMUN Lessebo kommun tillhör Kronobergs län och angränsar i väster till Växjö kommun. Lessebo kommun har ca 8000 invånare och besöks tack vare Glasriket och sitt natursköna läge särskilt sommartid av såväl svenska som utländska turister. Förutom turistnäringen erbjuds arbetsplatser inom skogsbruket och därtill kopplade industrier som t.ex. pappersbruk. I Lessebo arbetar ca 45 % av arbetstagarna inom industrisektorn varför kommunen räknas till en av de industritätaste kommunerna i Sverige. En relativ stor andel av kommunens invånare arbetspendlar till arbeten utanför kommunen. Därför är ett väl utbyggt vägnät samt kollektivtrafiken viktiga frågor i kommunen. Kommunens tätorter är förutom Lessebo, Hovmantorp, Kosta och Skruv. Lessebo är som kommunens centralort en naturlig knutpunkt för service, handel och centrumaktiviteter samt har god tillgång till lägenheter och utvecklingsmöjligheter för industri och verksamheter. Boendemiljöerna är attraktiva, såväl i de mindre byarna som i kommunens fyra tätorter p.g.a. tillgången till natur, skog och vatten. Ett rikt föreningsliv och god service utgör ytterligare boendekvaliteter. Under de senaste åren har utvecklingen stabiliserats och legat kring 8000 invånare. Områden och markanvändningsintressen som bör tas hänsyn till vid framtida planeringsärenden är ett flertal värdefulla naturområden som exempelvis kommunens sju riksintresseområden för naturvård. 6

7 7

8 INLEDNING Bakgrund och syfte Den gällande översiktsplanen från 1990 anses vara inaktuell avseende ett flertal planeringsfrågor. Kommunen har därför påbörjat arbetet med en revidering av översiktsplanen. Enligt miljöbalken 6 kap ska en miljöbedömning upprättas för de planer vars genomförande innebär påtagliga miljökonsekvenser. Översiktsplaner (ÖP) kan p.g.a. dess omfattning generellt antas medföra betydande miljöpåverkan. Därför ska alltid en miljöbedömning genomföras då en ny översiktsplan upprättas. Enligt miljöbalken 6 kap 11 är syftet med miljöbedömningen att integrera miljöaspekter i översiktsplanen så att en hållbar utveckling främjas. Genomförandet av en miljöbedömning innebär flera steg, varav första steget är att identifiera och avgränsa relevanta aspekter som sen tas upp i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Miljökonsekvensbeskrivningen ingår i översiktsplanens handlingar och kommer precis som denna bli föremål för samråd med allmänheten och berörda myndigheter. Samråd av MKBn samordnas med utställning av själva planförslaget för Lessebo kommuns översiktsplan. Översiktsplanens innehåll och syfte Översiktsplan Lessebo kommun 2009 lyfter på ett tydligt sätt fram hur kommunen avser att sträva efter en långsiktig hållbar samhällsutveckling ur ekonomisk, social och ekologisk synvinkel. Kommunens intentioner avseende markanvändningsfrågor som exempelvis förtätning av befintliga bebyggelsestrukturer och lämpliga nya bebyggelseområden samt alternativa lösningar för kommunens infrastruktur behandlas. Översiktsplanen redovisar övergripande strategier och visioner om hur Lessebo kommun önskar att utvecklas och ska ligga till grund för framtida planeringsärenden. Ianspråktagande av mark kan medföra risker för negativ miljöpåverkan på exempelvis rekreationsområden, den biologiska mångfalden eller kulturmiljön. Därför behandlas utöver kommunens framtidsvisioner även befintliga riksintressen, skyddsområden och förordningar som råder i kommunen. 8

9 MKBns innehåll och avgränsning Avgränsning sett till miljöaspekter Enligt MB 6 kap 12 skall både konsekvenser, eventuella åtgärder samt rimliga alternativ till förslag i kommunens översiktsplan, med hänsyn till dess syfte och geografiska räckvidd identifieras, beskrivas och bedömas. Härvid syftas till betydande positiv eller negativ miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv. En avgränsning beträffande MKB ns innehåll, omfattning och detaljeringsgrad har enligt MB 6 kap genomförts i form av en checklista. Utgångspunkt för checklistan har varit de nationella miljökvalitetsmålen. Se Avgränsning av MKB, Översiktsplan för Lessebo kommun, daterad Relevansen av förslaget till Lessebo kommuns översiktsplan för Sveriges 16 nationella miljökvalitetsmål har bedömts som följande: 1. Begränsad klimatpåverkan relevant 2. Frisk luft relevant 3. Bara naturlig försurning relevant 4. Giftfri miljö relevant 5. Skyddande ozonskikt ingen relevans 6. Säker strålmiljö måttlig relevans 7. Ingen övergödning relevant 8. Levande sjöar och vattendrag relevant 9. Grundvatten av god kvalitet relevant 10. Hav i balans, levande kust/skärgård ingen relevans 11. Myllrande våtmarker relevant 12. Levande skogar relevant 13. Ett rikt odlingslandskap måttlig relevans 14. Storslagen fjällmiljö ingen relevans 15. God bebyggd miljö stor relevans 16. Ett rikt djur- och växtliv relevant 9

10 Att avgränsa vad som bör tas upp i en MKB för en översiktsplan är svårt, då det i regel inte med säkerhet går att förutspå den framtida utveckling och därtill kopplade miljökonsekvenser i kommunen. Med hjälp av checklistan och mot bakgrund av de aspekter som nämns i miljöbalkens 6 kap låter sig översiktsplanens miljökonsekvenser sammanfattas till följande frågeställningar: Innebär ett genomförande av översiktsplaneförslaget konsekvenser avseende...kulturmiljövärden?...den biologiska mångfalden?...vattenmiljön och vattenkvaliteten?...rekreativa områden?...hälsa och säkerhet?...energihushållningen?...markföroreningar? Motiveringen till avgränsningen till ovanstående punkter är att dessa miljöaspekter anses vara mest intressanta med hänsyn till allmänhetens intressen. Geografisk avgränsning I huvudsak avgränsas miljökonsekvensbeskrivningen till Lessebo kommuns geografiska yta. Ett genomförande av vissa i översiktsplanen beskrivna intentioner kan dock även komma att innebära konsekvenser utanför kommunens gränser. Där så bedöms vara fallet, som exempelvis vid regionala eller t.o.m. globala effekter vidgas den geografiska avgränsningen för respektive konsekvens. I regel blir osäkerheten i bedömningen huruvida miljöeffekter kan förväntas vara påtagliga eller ej, större för globala än lokala frågeställningar. Tidsmässig avgränsning Framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningen och översiktsplanen ska ske parallellt. Miljökonsekvensbeskrivning kan därför behöva kompletteras vartefter översiktsplanearbetet framskrider. Lessebo Översiktsplan kommer att gälla så länge den anses vara aktuell och till dess att en ny översiktsplan antas. Uppföljning och aktualitetsförklaring av översiktsplanen ska ske varje mandatperiod. I samband med uppdatering eller upprättande av en ny översiktsplan för Lessebo kommun ska vid behov även dess MKB aktualiseras. 10

11 Detaljeringsgrad vid bedömning Eftersom översiktsplanens intentioner och ställningstaganden dels är av övergripande karaktär och dels går in på detaljnivå behandlas även miljökonsekvenserna i varierande detaljeringsgrad. Så bedöms kommunens allmänna och kommunövergripande strategier översiktligt medan konkreta markanvändningsintressen belyses i de områden för vilka kommunen föreslagit särskilda utvecklingsstrategier. Huruvida miljökonsekvenserna vid ett genomförande av översiktsplanen är påtagliga är till viss del en tolkningsfråga. Detta eftersom olika utvecklingsscenarier är tänkbara inom översiktsplanens ramar. Redovisning av alternativ För att belysa de miljökonsekvenser som kan tänkas uppstå för olika utvecklingsscenarier beskrivs två alternativa utvecklingsscenarier: - huvudalternativet - nollalternativet Alternativen beskrivs med hänsyn till översiktsplanens syfte och geografiska räckvidd. Bedömningen av konsekvenser för det s.k. nollalternativet speglar den troliga utvecklingen om översiktsplanen inte antas. Föreslagna utvecklingsidéer i översiktsplanen är resultatet av en omfattande planeringsprocess där de nu aktuella utvecklingsområdena utkristalliserats och alternativa förslag redan sållats bort under planprocessen. Vissa konsekvenser avseende specifika miljöfrågor kan bättre identifieras och bedömas i ett senare planeringsskede som exempelvis vid detaljplaneläggningen eller vid tillståndsansökan för en viss verksamhet. Läshänvisning Som tidigare nämnt bedöms och beskrivs både konsekvenser och eventuella möjliga åtgärder för ett huvudalternativ och ett nollalternativ. Med huvudalternativet avses de konsekvenser som kan förväntas vid ett genomförande av förslag i Lessebo översiktplan Nollalternativet avser den troliga utveckling som sker om översiktsplaneförslaget inte genomförs. Som tidigare nämnts är osäkerheten om den framtida utvecklingen i kommunen stor, varför bedömningar och slutsatser i denna MKB är en tolkningsfråga. 11

12 Konsekvensbedömningen för de olika alternativen görs dels för kommunövergripande utvecklingsstrategier och dels för fördjupningsdelen över kommunens tätorter. Utgångspunkt för bedömningen av miljökonsekvenserna är relevanta miljömål, lagstiftning och befintliga skyddsvärden i respektive område. Bedömda konsekvenser och åtgärdsförslag för respektive delavsnitt markeras med en ruta. För att begränsa upprepningar och därmed miljökonsekvensbeskrivningens omfattning sker sidhänvisningar i texten. LIVSMILJÖ Generellt kan sägas att översiktlig fysisk planering automatiskt berör livsmiljöfrågor som naturområden, kulturmiljöer och miljöfaktorer vilka kan vara avgörande för utvecklingsförslagens lämplighet och genomförbarhet. Så är även fallet i Lessebo kommun. Följande avsnitt behandlar de livsmiljöfrågor och miljöfaktorer som bedöms vara av särskild vikt för Lessebo kommuns framtida utveckling. Vatten och strandskydd För att säkra en god dricksvattenkvalité i Lessebo kommun krävs förebyggande arbeten. Vanligast förekommande dricksvattentäkter i kommunen, som enl. MB 7 kap omfattas av vattenskyddsområden, är sjöarna Rottnen, Läen, Djupgöl samt grundvattentäkten vid Skruv. Ett flertal sjöar och vattendrag i kommunen är påverkade av försurning. Ett kalkningsprogram för kommunens försurningspåverkade vatten har utarbetats och uppföljning av kalkningens effekter sker. Generellt gäller ett strandskydd på 100 meter från strandlinjen. För sjön Rottnen gäller ett utökat strandskydd på 200 meter. Strandskydd inom områden som detaljplanelagts före 1975 berörs ej av strandskyddsbestämmelserna. Strandskyddets syfte är att säkerställa förutsättningar för friluftsliv och att bevara goda livsvillkor för djur- och växter på land och i vatten. Lessebo kommuns ställningstagande är att naturvärden vid sjöar och vattendrag ska nyttjas såväl för boende, friluftsliv som annan verksamhet på ett ansvarsfullt sätt. Kommunen anser att strandskyddets utformning och avgränsning bör avgöras utifrån ett helhetsperspektiv. Så bör områden nära vattenlinjen ha ett högre skydd medan strandskyddet bör lättas i områden som redan är ianspråktagna eller är väl avskilda från den närmaste strandlinjen. 12

13 Översiktsplaneförslaget innebär nya bebyggelseområden som berör strandskyddsområden och inom vattenskyddsområden för kommunala yt- och grundvattentäkter. Kommunen föreslår därför att upphäva delar av strandskyddet där detaljplan tas fram. Mot bakgrund av att invånarantalet i Lessebo kommun har stagnerat och varit tillbakagående de senaste åren anses erbjudande av attraktiva strandnära boendemiljöer som en avgörande faktor för samhällenas utveckling. Förslaget till differentiering av strandskyddet anses av följande anledning som rimligt: - kommunen är rik på sjöar - tillgången till rekreativa områden är mycket god - attraktiva boendemiljöer är en viktig faktor för kommunens framtida utveckling - utpekade områden följer naturliga avgränsningslinjer Oavsett översiktsplanens ställningstaganden måste inom strandskyddsområden dispens erhållas eller ansökan om upphävande av strandskydd godkännas inför: - uppförandet av nya byggnader - betydande ändring av befintliga byggnader - åtgärder som väsentligt hindrar allmänhetens tillgänglighet - åtgärder som försämrar livsvillkoren för växt- och djurlivet Dispens kan erhållas och söks hos kommunens plan- och miljönämnd. Vid upprättande av nya detaljplaner kan det bli aktuellt att upphäva eller förändra berörda strandskyddsområden. Bostadsbebyggelse bör endast tillåtas i noggrann avvägning mot befintliga naturvärden och allmänna intressen som rekreation och friluftsliv. För ett upphävande av strandskyddet eller för att erhålla dispens krävs därför särskilda skäl. Elektromagnetiska fält Enligt delmålet elektromagnetiska fält som ingår under miljökvalitetsmålet strålningsfri miljö ska riskerna med elektromagnetiska fält kartläggas och nödvändiga åtgärder vidtas i takt med att eventuella risker identifieras. Det är Strålsäkerhetsmyndighetens uppgift att kontinuerligt kartlägga riskerna med elektromagnetiska fält. I Lessebo kommun förekommer luftburna ledningsnät på 130 kv, 50 kv samt 20 kv. Jordförläggning av 50 kv ledning pågår sedan den förstördes under Stormen Gudrun. I Hovmantorp följer kraftledningsnätet riksväg 25 vilket kan innebära en viss inskränkning för ny bebyggelse, detta eftersom det krävs särskilda säkerhetsavstånd. 13

14 Enligt översiktsplaneförslaget föreslås ett småhusområde i norra Lessebo i angränsning till en befintlig kraftledningsgata. I dagsläget är det inte känt om elektromagnetisk strålning har negativa effekter på människors hälsa. Därför skall försiktighetsprincipen tillämpas inför etablering av nya bostäder och frågan om lämpliga säkerhetsavstånd till kraftledningsnät behandlas. Om ledningen grävs ned bedöms säkerhetsavståndet kunna minskas. Under förutsättning att försiktighetsmått implementeras för de i översiktsplanen utpekade utredningsområdena bedöms översiktsplanen vara förenlig med miljömålet om strålningsfri miljö och delmålet elektromagnetiska fält. I översiktsplanen ges förslag om att samordna tele-/mobilmaster. Samordningen av telemaster bedöms som positiv, såväl ur estetiska/landskapsbildsmässiga skäl som p.g.a. den eventuella strålningsrisken telemaster kan innebär. Föroreningar i mark Likt andra kommuner i Glasriket förekommer markföroreningar i samband med gamla glasbrukstippar. Lessebo kommun ingår i ett samarbete mellan Länsstyrelserna i Kronobergs och Kalmar län, i det s.k. Glasbruksprojektet. Inom projektet har en riskbedömning för glasbruken i länen ställts upp och provtagningar vid några av glasbruksdeponierna genomförts. Syftet med utredningarna har varit att fastställa risker och åtgärdsbehov för de sedan glasbrukstiden förorenade markområdena. Följande områden är kända i Lessebo kommun och har delats in i riskklasser enligt Mifo fas 2, se Slutrapport Glasbruksprojektet , Kemakta Konsult AB. Bergdalas glasbruk; kemikalierna As och Pb förekommer i området, riskklass 1 (mycket stor risk). Hovmantorp gamla glasbruk; deponi finns troligen, har dock ännu ej kunnat lokaliseras, förekomst av arsenik kan ej uteslutas, berör bostadsområde och ligger i anslutning till sjön Rottnen som är råvattentäkt, markförhållandena innebär stor spridningsrisk vid förekomst av eventuella miljögifter, riskklass 1. Miljöundersökning genomförts i samband med planläggning av Prästgårdsområdet. Hovmantorp nya glasbruk; forna deponin uppgrävd och delvis bebyggd, förekomst av bly och arsenik, sannolikt är att en spridning av miljögifter har skett, ligger i närhet till vattentäkt, riskklass 1. 14

15 Kosta glasbruk; lång bruksperiod som lett till extremt höga halter bly i en närbelägen dagvattenrecipient Blågöl, vid högvatten finns risk att Kostas råvattentäkt Djupgöl fylls på med vatten från Blågöl, riskklass 1. Kosta glasbruks deponi; området har nyttjats som deponi under 200 år, risk finns att blyföroreningar sprids tills yt- och grundvatten, riskklass 1. Lindefors/Strömbergshyttan; f.d glasbruk, deponi samt en äldre deponi, uppgifter finns att deponering har skett i Kvarnsjön, halter av bly och arsenik förekommer, årliga provtagningar sker och bör fortgå, riskklass 1. Sandviks glasbruk; det förorenade området ligger endast några hundra meter från sjön Rottnen och berör vattenskyddsområde/ råvattentäkt, bostäder finns i området, riskklass 1. Sea glasbruk; rester av bly och arsenik i mark/sediment i Valpabäcken vars recipient är Transjön kan inte uteslutas. Transjön är enligt Kronobergs läns naturvårdsprogram ett s.k. klass II område, riskklass 1. Skrufs glasbruk; området är beläget i utkanten av Skruvs samhälle, deponin innehåller As och PB, riskklass 1. Studioglas Strömbergshyttan; ej undersökts eller riskklassats. Transjö glasbruk; området ligger i byn Transjö intill Lyckebyån, rester av gräsbevuxen deponi syns sydost om f.d. glasbruket, riskklass 1. Transjö hytta; ej undersökts eller riskklassats. Ulvaskog glasbruk; förekomst av arsenik kan antas, dock ej av bly, glasbruket har endast varit aktivt under en kortare tidsperiod, markslaget är morän, pga ev. förekomst av arsenik klassats som riskklass 1. 15

16 Samlad bedömning: Resultat från Glasbruksprojektet påvisar att halterna av hälsoskadliga ämnen som arsenik, antimon, bor, barium, koppar, nickel och bly i såväl jord som grundvatten är förhöjda eller mycket höga vid ett flertal glasbruk. Spridning av dessa ämnen har konstaterats till åar och grundvatten, vilket på sikt kan innebära hälsorisker vid varaktig vistelse i ytligt förorenade områden eller i form av förorenat dricksvatten. Småbarn som riskerar att äta jord bör ej vistas i ytligt förorenade områden. Förutom föroreningar från glasbruksdeponierna bör även eventuella föroreningar från avfallsupplag som hushållsdeponier, grovavfallsupplag, jordtippar eller industritippar vid pappersbruk och sågverk beaktas i kommunens samhällsplanering. Tilläggas kan att industriavfall inte är kommunens utan entreprenörens ansvarsområde. Inga av de i översiktsplaneförslaget utpekade utvecklingsområden berör platser där i dagsläget markföroreningar är kända. Enligt översiktsplaneförslaget önskar kommunen verka för en sanering av områdena i fråga allt eftersom mark tas i anspråk. 16

17 17

18 Risk för störningar Inom samhällsplaneringen måste generellt hänsyn och förebyggande försiktighetsmått tas för risk för störningar. Följande risker bör beaktas i Lessebo kommun; - skyddsavstånd till ledningsnät - översvämningsrisker, risk för skred/erosion - olycksfall vid transport av farligt gods - risk för störningar från industrier - förorenade markområden vid glasbruksdeponier En riskbedömning utifrån exploateringsområdenas förutsättningar bör alltid göras vid detaljplaneläggning och bygglovsprövning. För kommunen har en rad analyser och handlingsplaner, som bl.a. behandlar risk för olyckfall och oförutsedda händelser, tagits fram. Se sida 21. Dessa handlingar utgör ett brett planeringsunderlag, förslagsvis bör kommunen se över ifall vissa av handlingarna bör aktualitetsförklaras och vid behov kompletteras. Överlag bedöms ett genomförande av översiktsplaneförslaget inte innebära påtaglig risk för störningar. De områden som i dagsläget berörs av risk för störningar eller där översiktsplaneförslaget utpekar utvecklingsområden trots osäkerheter påpekas riskerna och åtgärdsförslag i respektive avsnitt. Kulturminnen Enligt Riksantikvarieämbetets inventering 2002 finns i Lessebo kommun ett flertal skyddsvärda kulturlämningar som exempelvis fossil åkermark, by/gårdstomter och boplatser. Vissa av de utpekade utvecklingsområdena berör kända fornlämningar/kulturminnesområden, se även Delmål kulturhistorisk värdefull bebyggelse sida 24. Bebyggelseutveckling inom eller i anslutning till fornlämningar kan erfordra särskild arkeologisk utredning och kräver tillstånd enligt kulturminneslagen 2 kap 11 och 12 Lag (1988:950). 18

19 Miljökvalitetsnormer för luft, vatten och buller Svenska miljökvalitetsnormer (MKN) har fastställts i syfte att miljökvalitetsmålen ska uppnås och att främja/skydda människors hälsa, se Avgränsning av MKB, Översiktsplan för Lessebo kommun, Miljökvalitetsnormer ska fastställas utifrån vad miljön/ människan kan utsättas för utan att påtagliga olägenheter uppstår. Enligt MB 5 kap avser miljökvalitetsnormer halten av specifika ämnen i luft/vatten/mark eller indikatorarter/organismer i vatten. MKN finns för utomhusluft, fisk- och musselvatten samt ljudemission/ omgivningsbuller. Aspekter avseende miljökvalitetsnormerna som direkt eller indirekt berörs i översiktsplaneförslaget är följande: - lokalt förekommande luftföroreningar - kvalitén av sötvatten - omgivningsbuller I täta gaturum med mycket trafik finns en viss risk att MKN för kväveoxid/er (NO 2 /NO x ), marknära ozon, partiklar (PM10), och bensen (C 6 H 6 ) överskrids. Förutom trafik kan även småskalig vedeldning utgöra ett luftvårdsproblem. Enligt provtagningar och lufthaltsbestämningar ( förekommer ingen ort i Lessebo kommun där luftkvaliteten överskrider rekommenderade miljökvalitetsnormer. En eventuell framtida ny vägsträckning av riksväg 25, skulle innebära en förbättring av ovan nämnda halter i luft i boendemiljö. Exploatering av nya områden i Lessebo kommun kan förväntas medföra en viss ökning av ovan nämnda halter. Sammantaget bedöms de ökade utsläppen dock som ringa. Kommunens intentioner av att minska personbilstrafiken och transporter genom att verka för ett ökat användande av såväl spår-, kollektiv- som gång- och cykeltrafik kan i sammanhanget nämnas som ett miljöstrategiskt positivt steg. Även ställningstaganden under teknisk försörjning, se sida 25, främjar miljökvalitetsnormen. Detta under antagandet att anslutning av privata hushåll till fjärrvärmenät minskar småskalig vedeldning. 19

20 MKN för fiskevatten fastslås, i syfte att skydda sötvatten och dess fiskebestånd, i SFS 2001:554. I ett flertal av Lessebo kommuns vatten har en försurning skett. Orsaken är försurande deposition i kombination med ett markslag med låg buffringskapacitet. För att minska de försurande effekterna har kalkningsprogram tagits fram. Vid följande vattendrag i Lessebo kommun har s.k. doseraranläggningar ställts upp. - Fibbleån - Fagerekeån - Fagerhultsån Kommunen ingår i Södra Östersjöns vattendistrikt. Vattendistriktet fastställer kvalitetskraven för ytvatten- och grundvattenförekomster och ansvarar för att miljömål, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för länets vatten följs upp. Förslag till nya miljökvalitetsnormer för vatten håller på att tas fram. Kommunens övergripande visioner om att främja alternativa energikällor samt att främja kollektiv- och tågtrafiken anses indirekt minska försurningen av sjöar och vattendrag. Detta eftersom en minskad användning av fossila bränslen även innebär en minskad deposition av försurande ämnen. Enligt MKN för omgivningsbuller SFS 2004:675 avseende vägar, järnvägar, flygplatser och industriell verksamhet, får en viss ekvivalentnivå ej överskridas. Bullerpåverkan på natur- och boende-miljöer i Lessebo kommun bedöms främst föreligga längs med riksväg 25. För att säkerställa att MKN för omgivningsbuller inte överskrids skall frågan behandlas i miljöbedömningar i kommande detaljplaner. Bullerskyddsåtgärder kan komma att bli aktuella längs med riksväg 25. Föreslagen ny sträckning av riksväg 25 bedöms innebära en förbättrad ljudnivå för bostäder i Lessebo tätort. Kommunens intentioner om att vid all planering beakta möjligheter till skydd och förbättring av bullerutsatta miljöer längs vägar, järnvägsspår, motorbanor, flyg- och skjutfält är väl förenliga med miljömålet God bebyggd miljö, delmål buller. Se även sida

21 Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Avseende kommunens översiktliga planering anses Sveriges femtonde miljökvalitetsmål god bebyggd miljö som särskilt betydande. I efterföljande avsnitt redovisas miljökvalitetsmålet med respektive delmål. Delmål planeringsunderlag Delmålet innebär att planering och samhällsbyggande inom kommunerna ska baseras på program och strategier för: - hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas - hur transportbehovet kan minskas och förutsättningarna för miljöanpassade transporter förbättras - hur kulturhistoriska och estetiska värden kan bevaras och utvecklas - hur tätortsnära rekreationsområden kan bevaras och utvecklas - hur energianvändningen kan effektiviseras och på sikt minskas - hur användandet och utvecklingen av förnyelsebara energikällor kan främjas - hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme ska ske Översiktsplanen hänvisar till följande program, planer och policyn som har utarbetats för kommunen: - Avfallsplan - Riktlinjer för bostadsförsörjningen - Lessebo kommuns energi och klimatplan - Vindkraftspolicy i samarbete med angränsande kommuner - IT-infrastrukturprogram och informationssäkerhetspolicy - Lessebo kommuns kulturplan - Program för turism - Handlingsprogram för förebyggande verksamhet - Handlingsprogram för räddningstjänst - Krisledningsplan, beredskap för extraordinära händelser - Risk och sårbarhetsanalys - Räddningstjänstens riskanalys - Kontrollprogram för att säkerställa vattenkvalitén - Skyddsbestämmelse för kommunens vattentäkter - Mål och visioner för socialnämndens verksamheter - Skolplan - Tillgänglighetsplan 21

22 Följande planer, program och utredningar är under framtagande: - Regionala vattenresursplan för Kronobergs län - Regional projektgrupp för en långsiktig utveckling av glasriket - Skogsbruksplan för Lessebo kommun - Planprogram för Kosta centrala delar - Planprogram för Djurhultsområdet För övrigt utgör översiktsplaneförslaget ett omfattande underlag för trafikplaneringen inom kommunen. Översiktsplanen tar upp frågor rörande utvecklingen av kommunens övergripande cykelvägnät, bussförbindelser såsom järnvägen och vägnätet. Enligt översiktsplanen är kommunens intentioner att följande planer och program bör tas fram: - Plan över reservvattentäkter - Dagvattenpolicy för kommunen - Grönsstrukturplaner för de fyra tätorterna - Program för grönstråk, gång- och cykelvägar - Sjöplan för utveckling av friluftsliv m.m. - Program för nybyggnation och ombyggnad av pumpstationer och ledningsnät - Sammantaget bedöms delmålet planeringsunderlag att uppfyllas mycket väl för Lessebo kommun. För att främja miljömålet ytterligare rekommenderas att befintliga utredningar, program och policyn ses över och revideras/aktualitetsförklaras vid behov. Exempelvis bör fördjupningar som redovisar olika förutsättningar och intressen i tätorterna tas fram. På så vis bedöms tillvaratagandet av orternas värden samt en prioritering av eventuellt motstående intressen lättare kunna ske. Vidare föreslås att kommunens riktlinjer för vindkraft vidareutvecklas. Detta för att identifiera och säkerställa särskilt bevarandevärda landskapsavsnitt. Även framtagande av planeringsunderlag för vattenkraft och solenergi bedöms i framtiden kunna bli aktuell. 22

23 Delmål God inomhusmiljö - radon Lessebo kommun ingår i lågriskområde för markradon. Radonhalter kan dock fläckvis variera vilket föranleder säkerhetsmått vid bygglovsgivning och planläggning. Vid en detaljplaneläggning av i översiktsplanen utpekade utvecklingsområden för bostäder skall därför förekomsten av markradon belysas. Plan- och miljöförvaltningen bevakar situationen genom radonundersökningar i skolor och bostäder. Översiktsplaneförslaget anses inte strida mot delmålet. Eventuella hälsorisker avseende radon kommer att förebyggas genom byggnadssättet, t.ex. tät grundläggning av husen. Kommuninvånare som vill kontrollera radonhalten i sin bostad kan beställa spårfilmsremsor för mätning av radonhalt hos kommunen. Delmålet bedöms att uppfyllas. Delmål Buller Se även sida 20 MKN för omgivningsbuller. Enligt Vägverkets bedömning för Sverige kommer det långsiktiga målet om en god ljudmiljö för alla fram till år 2010 inte nås. Generellt kan sägas att bulleråtgärder måste bli mer systematiska och större satsningar ske på åtgärder vid källan. Främsta källan till omgivningsbuller i Lessebo kommun är vägtrafiken, tunga transporter, järnvägen, motorbanor och försvarets övningsområde. Bulleralstrande industrier i Lessebo kommun ingår i ett kontrollprogram. Med försvarets övningsområde avses Kosta övnings- och skjutfält som är en mycket viktig utbildnings- och övningsplats för Försvarsmaktens förband och enheter. Området i fråga är klassat som riksintresseområde för totalförsvaret och verksamheten genererar ljudstörningar även utanför övningsområdet. Önskvärt vore att utreda den faktiska bullersituationen i kommunen. Dels identifieras på så sätt platser där bullerskyddsåtgärder bör vidtas och dels skapas ett viktigt planeringsunderlag. Även tänkbara framtida källor till omgivningsbuller, exempelvis vindkraftverk, bör behandlas. I översiktsplanen ges ett flertal förslag som medför en förbättring för ljudutsatta boendemiljöer i kommunen. Kommunens intentioner anses därför främja delmålet. Varken utpekade utredningsområden för vindkraft eller Kosta övningsfält bedöms överskrida riktlinjer för omgivningsbuller vid befintliga och föreslagna bostadsområden. 23

24 Delmål Kulturhistorisk värdefull bebyggelse I Lessebo kommun förekommer följande tre riksintresseområden för kulturmiljövård: - Vid Kosta finns länets äldsta sammanhållna bruksmiljö med bevarad struktur, bebyggelse och funktioner. - Bruksmiljö i Lessebo med angränsande miljöer. - Djurhultsområdet med bebyggelse och omland. Sistnämnda riksintresseområdet berörs av ett i översiktsplanen utpekat utvecklingsområde för bebyggelse, d.v.s. L2 Ekebacken. Se sida 38. Översiktsplanens förslag om att tillskapa ny bostadsbebyggelse i området innebär en viss risk för negativa konsekvenser för den kulturhistoriskt intressanta miljön. För att minska risken för att ny bebyggelse ska minska värden i området bör en eventuell exploatering föregås av exempelvis ett planprogram, områdesbestämmelser eller en särskild kulturhistorisk utredning. I samband med att ett planprogram eller områdesbestämmelser tas fram bör lämpligaste placering, omfattning och utformning av framtida bebyggelse utredas. På så vis skapas ett strategiskt underlag som kan ligga till grund vid framtida detaljplanering och bygglov. Delmål Energianvändning mm i byggnader Kommunens intentioner om att effektivisera och på lång sikt minska energianvändningen samtidigt som andelen av förnyelsebara energikällor ska öka anses som ett positivt steg mot att nå delmålet. 24

25 INFRASTRUKTUR OCH TEKNISK FÖRSÖRJNING I efterföljande kapitel redovisas kommunens ställningstaganden och konsekvenser avseende infrastruktur och teknisk försörjning. Inledningsvis kan nämnas att ett flertal av frågorna även bör behandlas som mellankommunala eller regionala frågor. Exempel är riksvägarna, järnvägen, kollektivtrafiken, sträckningen av kraftledningsnät, IT-kommunikation, vindkrafts- och vattenfrågor. Trafikfrågor Trafikfrågor berör såväl ett flertal av miljökvalitetsmålen som miljökvalitetsnormerna för luft och vatten. Generellt kan sägas att trafiken utgör en källa till avgaser och buller samt ger upphov till behovet av trafiksäkerhetsåtgärder i kommunen. Tilläggas kan att vägar även utgör en viss risk för vattenkvalitén i vattenskyddsområden, i olyckshändelse med drivmedels- eller kemikalietransport. Länsväg 834 och riksväg 25 pekas i översiktsplanen ut som riskfaktorer för vatten vid sjön Läen. Förebyggande åtgärder har genomförts för riksväg 25. Ur miljösynpunkt görs bedömning att liknande åtgärder är önskvärda för länsväg 834. Viktiga trafikleder genom kommunen är länsväg 838, riksväg 28 och 25. Kommunens ställningstaganden och konsekvenser avseende trafikfrågorna redovisas i efterföljande avsnitt. Vid bedömningen har hänsyn tagits till att ett välutbyggt vägnät och kollektivtrafiken är avgörande faktorer för arbetspendling till och från Lessebo kommun. Riksväg 25 Riksväg 25 är en viktig led för tunga transporter och personbilstrafik i regionen. En trafikmätning från 2006 visar att 5000 fordon per dygn passerar genom Lessebo. Riksvägen utgör en viktig länk mellan Halmstad, Växjö och Kalmar såväl för godstransport, europatrafik som arbetspendling. 25

26 Vägverket har höjt vägens standard och säkerhet för delar av sträckan. Inom Lessebo kommun påpekas dock att säkerhetsbrister kvarstår. Främst önskar kommunen att riksvägens trafiksäkerhet ökas vid...förbifarten vid Hovmantorp,...passagen genom Strömbergshyttan,...genomfarten i Lessebo,...anslutningen till väg 823 vid Slätthult,...anslutningen till Skruv, väg 823 vid Slätthult,...sträckan Lessebo-Eriksmåla. En ny vägsträckning för riksväg 25 har diskuterats med Vägverket. Enligt det förslag som bedömts som lämpligast skulle vägen från Hovmantorps östra infart ledas mellan sjöarna Vasen och Öjen och förbi Ugnanäs för att åstadkomma en förbifart kring Lessebo. Vid Hovmantorps östra och västra infarter pekas område ut som utredningsområden för framtida trafiklösning. Alternativa vägsträckningar har utretts tidigare men bedömts som olämpliga. Ombyggnaden av riksvägen beräknas bli mycket kostsam och därför ej aktuell inom översiktsplanens tidshorisont. Vägverket och kommunen är i dagsläget inte enade i frågan, varför Lessebo kommun valt att inte ta upp något vägreservat för en framtida ny sträckning av riksväg 25. Den diskuterade kringfarten bedöms som positiv både ur trafiksäkerhetssynpunkt som för boendemiljöer längs riksvägen i Lessebo och Strömbergshyttan. En nackdel är dock att Lessebo samhälle i så fall skulle hamna vid sidan om vilket kan tänkas ha negativa effekter för besöksnäringen och handeln. Riksvägens utformning bedöms som en mycket viktig fråga i flera avseenden. Dels är riksväg 25 en betydelsefull länk i öst-västlig riktning i Södra Sverige, har betydelse för besöksnäring, verksamheter och handel i kommunen och påverkar boendemiljöer i Lessebo. Därför bedöms att det som viktigt att dialogen mellan Vägverket och kommunen fortgår och ett konkret lösningsalternativ arbetas fram. Riksväg 28 Riksväg 28 leder i nord-sydlig riktning och bedöms få en allt större betydelse i och med en ökad färjetrafik vid hamnarna i Blekinge. Vägen har tidigare lett igenom Kosta samhälle. En omfart skapades dock i samband med att trafiken ökade. Enligt översiktsplanen föreslås längs med riksväg 28...trafiksäkerhetsåtgärder vid vägkorsningen 28 och 838,...en vägbredd som ger möjlighet till mötesfri 2+1 väg. 26

27 27

28 Gång och cykelnät Översiktsplaneförslaget utgör ett omfattande planeringsunderlag för utvecklingen av gång- och cykelstråk i Lessebo kommun. Kommunen avser att bygga ut cykelvägar inom och mellan tätorterna. Kommunens intentioner till omfattande satsningar på ett g/c-nät bedöms medföra ett flertal positiva effekter: - trafiksäkerheten ökar i och med att separerade cykelleder skapas - större säkerhet för skolungdom - bilanvändandet och därmed även utsläpp av växthusgaser och i sin tur deposition av försurande ämnen minskar Vidare kan nämnas att ett välutbyggd gång- och cykelnät underlättar för resenärer att ta sig till och från kollektivtrafikens hållplatser, varför g/c-vägar bör ses som ett viktigt komplement till den allmänna kommunikationen. Förslagen om en utveckling av gång- och cykelvägar i kommunen anses att stämma väl överens med miljömålen. 28

29 29

30 Kollektivtrafik Kollektivtrafik nämns som en mycket viktig förutsättning för pendling till arbets- och utbildningsplatser i angränsande kommuner. För boende i Lessebo kommun är förbindelserna till Växjö de mest betydelsefulla. Kommunens målsättning är att boende i kommunen bekvämt ska kunna nå centralortens serviceutbud och ha anslutningsmöjligheter till vidare resande. Jämförelsevis med tågresandet utgör bussturerna i dagsläget 85 % av kollektivtrafikens turer. Kust-till-Kust tåget som går mellan Växjö och Kalmar/Karlskrona stannar för påoch avstigning i Lessebo och Hovmantorp. Järnvägstrafiken är liksom bussförbindelserna viktig för verksamheter, arbetande och studerande i kommunen. Därför strävar kommunen efter utökade möjligheter för såväl buss- som tågresandet i kommunen. Kommunens intentioner om att främja kollektivtrafiken bedöms som positiv ur ett flertal aspekter. Ett ökat nyttjande av kollektivtrafik medför en minskad trafikmängd vilket i sin tur minskar utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen, ökar trafiksäkerheten och boendekvalitéer. Järnvägen Bandelen Kust-till-Kustbanan som leder genom Lessebo kommun har klassats som riksintresse. Järnvägen utgör ett miljövänligt alternativ för transport av gods och är således en betydelsefull transportled för distribution och export. Med tanke på den hårda belastningen av riksvägarna är det önskvärt att föra över tunga transporter från väg till järnväg. I dagsläget förekommer brister i mötesmöjligheter för tåg, med förseningar till följd. Avsaknaden av mötesmöjligheter medför dessutom onödigt långa väntetider för bilister vid järnvägsbommarna. Kommunen föreslår i översiktplanen...planskilda korsningar i Hovmantorp, vid väg 845 och planskild korsning mellan Lessebo och Hovmantorp, väg planskild korsning söder om Lessebo, väg dubbelspår, Kust-till-Kustbanan. 30

31 Kommunens åtgärdsförslag bedöms minska bilköer vid järnvägsbommarna i Hovmantorp och öka attraktiviteten av resandet med allmänna kommunikationer. Utökandet av kollektivtrafiken ses som mycket positivt ur miljösynpunkt. En utbyggnad från ett till två spår bedöms som positivt eftersom tågmöten då blir möjligt och köbildning vid järnvägsbommarna i Hovmantorp ej uppstår. Teknisk försörjning Med den tekniska försörjningen avses vatten och avlopp, renhållning, energi, data och telekommunikation. Den tekniska försörjningen kan direkt och indirekt påverka miljön. Exempel härtill är avfallshantering, anslutningsmöjligheter till kommunala fjärrvärmenät och reningsverk. I efterföljande avsnitt beskrivs översiktsplanens intentioner för den tekniska försörjningen i kommunen och dess konsekvenser. Kommunalt fjärrvärmenät Enligt översiktsplaneförslaget har kommunen för avsikt att i samarbete med industri och företag bygga ut fjärrvärmenätet i de fyra tätorterna. Ur miljösynpunkt bedöms intentionerna som mycket positiva eftersom ett utbyggt fjärrvärmenät kommer att minska gasol- och oljeförbrukningen. En ytterligare positiv aspekt är att utredningsområdena för framtida bebyggelse i huvudsak ligger i anslutning till kommunens fyra tätorter, vilket ur kostnadssynpunkt underlättar anslutningen till fjärrvärmenätet. Kraftledningsnät För el- och kraftledningar som förekommer i kommunen gäller säkerhetsbestämmelser som bl.a. reglerar bebyggelseavstånd. Den kraftledning som leder förbi Hovmantorp måste beaktas vid förändring av bebyggelsestrukturen. Se även elektromagnetiska fält sid 13. Där det p.g.a. luftburet ledningsnät inte finns utrymme att utveckla bebyggelsen kan markförläggning av kraftledningen i fråga vara ett lösningsalternativ. 31

32 Dagvattenhantering och VA Den kommunala vattenförsörjningen baseras i Lessebo kommun på yt- och grundvattentäkter. Det förekommer dels skyddsområden för ytvattentäkterna i Lessebo, Hovmantorp och Kosta och dels ett skyddsområde för grundvattentäkten i Skruv. Generellt innebär befintliga bebyggelseområden och tillhörande infrastruktur samt utveckling av dessa vissa riskfaktorer för vattenkvalitén i såväl yt- som grundvatten. Exempel på riskfaktorer är: - enskilda avlopp, - kommunala avlopp, - dagvatten från hårdgjorda ytor, - biltrafik; olje/bensinutsläpp vid olycksfall, - saltning av vägar/snöupplag, - näringsämnesläckage från jordbruk, - bekämpningsmedel m.m. Kommunens intentioner är att se över, utveckla och effektivisera kommunens vattenverk. Som åtgärder nämns bl.a. följande: - nytt reningsverk söder om Kosta vid Stampasjön, - ombyggnad av vattenverket i Lessebo, - dagvattenpolicy utarbetas för kommunen, - program för nybyggnation och ombyggnad av pumpstationer och ledningsnät. Hur VA-frågor avses att lösas i de respektive utredningsområdena är i dagsläget ännu oklart och kommer att utredas vid eventuell framtida planläggning. Generellt kan dock antas att ny bebyggelse innebär ett ökat underlag och möjliggör en kostnadseffektivare anslutning till det befintliga VA-nätet alternativt anläggning av lokala gemensamhetsanläggningar. Så kan nya bostadsområden tänkas bidra till en förbättring av VA-hanteringen av befintliga ännu inte anslutna hushåll. Sammantaget bedöms att åtgärdsförslagen avseende vattenfrågor innebär en minskad näringsämnesbelastning på kommunens vattendrag och sjöar. Vid nyexploatering inom skyddsområden måste utredning avseende konsekvenser på vattenresurserna genomföras. 32

33 Renhållning I Lessebo kommun förekommer en avfallsdeponi som kommer att sluttäckas i snar framtid. Därefter ska deponiområdet gestaltas på så vis att utbyggnad av framtida användning av området möjliggörs. Återvinningsstationer där hushållen kan lämna papper, papp, plast, glas och plåt finns i Lessebo, Hovmantorp, Kosta och Skruv. Kommunens avfallsplan från 1995 avses att uppdateras. Energi Energifrågan är en viktig aspekt avseende kommunens miljöarbete. Antas kan att användning av förnyelsebara energikällor leder till en minskad förbrukning av kärnenergi och fossila bränslen. Således främjas ett flertal av miljömålen. Ur miljösynpunkt bedöms kommunens intentioner om att belysa möjligheter till ett nyttjande av förnyelsebara energikällor som mycket positivt. Vattenkraft: Inom Lessebo kommun finns nedlagda kvarn- eller kraftverksanläggningar, där fallhöjden bedöms som tillräckligt stor för produktion av vattenkraft. För närvarande utnyttjas dessa dock inte för kraftproduktion. Vattenföringen regleras i dagsläget i form av regleringsdammar som förekommer i samband med industrier. Kommunen nämner att ett nyttjande av vattenkraft i Lessebo kommun kan bli intressant i framtiden. En utbyggnad av vattenkraft kan även medföra vissa negativa effekter. Flödesregleringar leder i regel till störningar av ekologiska och geomorfologiska processer i och längs med vattendragets miljöer, vilket på sikt har en negativ inverkan på växt- och djurlivet. De positiva miljöeffekterna bedöms dock överväga under förut-sättning att ett eventuellt nyttjande av vattenkraften kommer ske med hänsyn till vattendragens naturliga egenskaper och att kompensationsåtgärder som fisktrappor genomförs. Nyttjandet av vattenkraften bör föregås av granskning och vid behov restaureringsåtgärder. Härvid syftas till dels kulturhistoriska lämningar på den avsedda platsen och dels till vandringshinder eller kulverterade åsträckor vilka kan finnas kvar i exempelvis nedlagda bruksmiljöer. Förutom miljökvalitetsmålen som är knutna till klimatfrågorna bedöms förslaget om nyttjande av vattenkraft även främja miljökvalitetsmålet (delmål) kulturhistorisk värdefull bebyggelse, se sid 24 god bebyggd miljö. Detta eftersom kulturhistoriskt intressanta platser som forna bruksmiljöer, kvarn- och kraftverksanläggningar ofta är knutna till just de platser som även i dag är intressanta för vattenkraft. 33

34 Vindkraft: För Lessebo kommun har inga riksintresseområden för vindkraft fastställts. Goda vindförhållanden finns dock inom kommunen som ställer sig positiv till vindkraft och pekat ut utredningsområden för vindkraft. Kommunen ingår i ett pågående vindkraftsprojekt för Kronobergs län. Inom projektet är planeringsunderlag till kommunens fortsatta egen planering under framtagande samt har en noggrannare vindkartering genomförts och hantering av ärenden och riktlinjer diskuterats. Tillsammans med angränsande kommuner har dessutom ett gemensamt policydokument avseende gemensamma handläggningsrutiner tagits fram. Följande aspekter bör beaktas i kommunens fortsatta vindkraftsplanering: Några av de utpekade vindkraftsområdena ligger relativt nära kommungränsen, varför de bör behandlas som mellankommunala intressen. Kommunen ligger inom en radie på 55 km från Ronneby, Växjö och Kalmar flygplatser. Eftersom det i regel krävs säkerhetsavstånd till flygplatser och tillhörande kommunikationsanläggningar kan vindkraftens intressen bli inskränkta. Stora delar av underlaget berörs av försvarets intressen. Tre av de utpekade utvecklingsområdena för vindkraft riskerar att hamna i konflikt med andra markanvändningsintressen: - Så berör vindkraftsområdet 1 Blåstabackarna, riksintresseområdet för naturvård samt Natura 2000-området Stocksmyr. - Vindkraftsområdet 3 Öjesberg mellan sjöarna Vasen och Öjen berör diskuterad vägsträckning för eventuell framtida dragning av riksväg 25. Se även sid 25 ff. - Vindkraftsområde 6 Braåsen berör befintligt sträckning av riksväg 25. Precis som vattenkraften anses även vindkraften direkt eller indirekt främja flertalet av Sveriges miljökvalitetsmål. Generellt kan nämnas att eventuella negativa effekter som påverkan på landskapsbilden eller anläggandet av tillfartsvägar är av lokal karaktär. Positivt är att kommunen medverkar i både ett mellankommunalt samarbeta avseende handläggningsrutiner som i ett regionalt projekt. Syftet av översiktsplanens avsnitt om vindkraft syfte är att identifiera potentiella vindkraftsområden i förhållande till andra intressen i kommunen, att ange riktlinjer, tjäna som beslutsunderlag samt att underlätta ärendegången vid framtida vindkraftsprojekt i kommunen. 34

35 35

36 Solenergi: I Sverige nyttjas solenergi i dagsläget inte i större omfattning. Solenergi skulle dock kunna utgöra ett intressant komplement till uppvärmning av varmvatten och byggnader i kommunen. Kommunen ställer sig positiv till en utveckling och nyttjande av solenergi. Nyttjandet av solenergi bedöms medföra ett flertal positiva miljöeffekter. Restriktioner avseende montering av solpaneler och liknande anläggningar bör dock övervägas på kulturhistoriskt intressanta byggnader. UTREDNINGSOMRÅDEN FÖR BOSTADSBEBYGGELSE Befintlig bebyggelse koncentrerar sig i huvudsak till kommunens fyra tätorter Hovmantorp, Lessebo, Skruv och Kosta. Landsbygdens bebyggelse är begränsad till spridd bebyggelse knuten till lant- eller skogsbruk. Efter en stagnation och tillbakagång av efterfrågan av bostäder den senaste 10- årsperioden har efterfrågan på mark för villabebyggelse åter tagit fart. I kommunen finns idag ett behov av förnyelse och modernisering av befintliga lägenheter, men även efterfrågan på villor har åter stigit. För att hålla en god planberedskap har Lessebo kommun pekat ut ett stort antal utredningsområden för framtida bostadsområden. Vissa av dessa områden berör strand-, vattenskyddsområde eller riksintresse för kulturmiljövård. De utpekade områdena innebär i huvudsak en utökning av befintliga bebyggelseområden. Motivet att peka ut nya bostadsområden även där naturmiljöintressen enligt MB 7 kap berörs är att kommunen vill erbjuda attraktiva boendelägen. Där utpekade framtida bostadsområden berör intressen enligt MB 7 kap ska fortsatt detaljplaneläggning föregås av ingående analyser. Med hjälp av analyserna ska den ur samhällsbyggnadssynpunkt lämpligaste placering, utformning och omfattning av framtida bebyggelseområden vägas mot såväl allmänna som befintliga naturmiljöintressen. 36

37 Miljöpåverkan avseende relevanta miljömål, se sid 9, av ny bostadsbebyggelse inom utredningsområdena bedöms kunna hållas ringa ifall kommunen ställer följande krav vid detaljplaneläggningen: - att utbyggnad av utvecklingsområdena prioriteras där miljöpåverkan bedöms som minst, - att ny bebyggelse ansluts till fjärrvärmenät samt det kommunala vatten- och avloppsnätet alternativt till lokala gemensamhetsanläggningar där möjligt, - att exploatören ska bidra till utbyggnad av närvärmeverk/ vatten- och avloppslösningar där anslutning till det kommunala nätet ur kostnadssynpunkt ej är genomförbart, - att verka för miljösmart byggande med lösningar som innebär minsta möjliga energiförlust. Enligt Miljöbalken skall områden som är av riksintresse för naturvården, kulturminnesvård eller friluftslivet skyddas mot åtgärder som medför skada på respektive bevarandeintressen. Vissa av utvecklingsområdena som har pekats ut för framtida exploatering för bostäder eller verksamheter berör eller ligger i direkt anslutning till riksintresse för kulturmiljövård, skyddsområde för dricksvattentäkt eller Natura Även allmänna biotopskyddsområden exempelvis stenrösen kan komma att beröras. Vilka områdena är och en bedömning av påverkans omfattning framgår i efterföljande kapitel utredningsområden för bostäder samt utredningsområden för verksamheter, sida 36. Lessebo L1 Södra Djurhult Kommunens ställningstagande är att en förtätning och komplettering av befintlig bebyggelse borde ske söderut fram till Djurhultsbro och nuvarande sträckning av riksväg 25. Området angränsar i söder till Riksintresseområde för kulturmiljövård; Bruksmiljö med bebyggelse från och 1800-talen med omland. Enligt Skogsstyrelsens inventering förekommer bevarandevärd lövskog samt en fast fornlämning i form av en bebyggelselämning i området. 37