Likabehandlingsplan

Transkript

1 S SKOLENHETEN OLOVSLUND/NOCKEBYHOV "VI SKAPAR VERKTYG FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE" UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (7 Likabehandlingsplan Värdegrund på Skolenheten/Olovslund/Nockebyhov Alla ska trivas och känna sig trygga Alla barn och vuxna i våra skolor har lika värde och har rätt att bli behandlade med respekt Ingen får utsättas för kränkande särbehandling Vi ska vara rädda om vår miljö.. Gustav III:s väg Bromma. Telefon 08/ Fax 08/

2 SID 2 (7) Bakgrund. I januari 2009 infördes nya bestämmelser angående kränkningar och diskriminering i skollagen. Skolan ska varje år upprätta en likabehandlingsplan enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen och en årlig plan mot kränkande behandling enligt 6 kap i skollagen. Denna plan ska också innehålla en översikt över de åtgärder som skolan planerar för läsåret för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Här följer Olovslundsskolans likabehandlingsplan för läsåret

3 SID 3 (7) Likabehandlingsplan för Olovslundsskolan. Vision: Trygghet-Jämlikhet-Stabilitet-ger möjlighet till kunskap Alla på skolan ska Främja elevers lika rättigheter. Förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ansvarsfördelning: Ansvarig för planens utförande och uppföljning är biträdande rektor och trygghetsgruppen. Eleverna deltar genom att förslaget till ny plan diskuteras i klassråd och elevråd. Vårdnadshavare blir delaktiga genom föräldraråd och föräldrastyrelse. Personalen blir delaktig på möten vid höstterminens start. Förankring: Planen presenteras och förankras hos personalen vid höstterminens start. Under september månad arbetar alla klasser med planen och vårdnadshavarna får planen hemskickad. Uppföljning och utvärdering av föregående års likabehandlingsplan. Vid utvärderingen utgår vi från målen i föregående års plan. Vi ska genomföra ett utvecklingsprojekt med start på fritidsavdelningarna för att främja att pojkar och flickor ska behandlas lika. Detta projekt har vi inte genomfört pga tidsbrist Vi ska utöka antalet gårdsvärdar så att eleverna upplever större trygghet på rasterna. Vi har utökat antalet gårdsvärdar och i vår trivselenkät kan vi se att 97,2% tycker att det finns vuxna ute på rasten att vända sig till. 96,7% uppger i samma enkät att de alltid känner sig trygga på rasten. LIP-spaning ska ske i klasser under läsåret. LIP-spaning har skett i fem klasser under läsåret. Kompetensutveckling under läsåret. Alla pedagoger har deltagit i en föreläsning om LIP, lösningsinriktad pedagogik, vid höstterminens start. All personal har lyssnat på en halvdagsföreläsning av Pelle Sandtrak om hur det är att leva med ett funktionshinder Studiekväll för personal och föräldrar om nätmobbning. Eleverna i åk 5 har hört samma föreläsning. Studiedag för alla pedagoger om maktlekar.

4 SID 4 (7) Mål för läsåret Utveckla och förbättra vår trivselenkät. Alla elever ska veta vilka som är med i trygghetsgruppen. Trygghetsgruppen ska öka sina kunskaper om nätmobbning. Fortsätta arbetet med att synliggöra och motverka maktlekar. LIP-spaning ska ske i klasser. Främjande arbete Att ge pojkar och flickor lika stort utrymme och möjlighet att prova olika aktiviteter. Att göra skolmiljön och undervisningen tillgänglig för elever med olika funktionsnedsättningar. Ingen elev ska utsättas för kränkande behandling på grund av sin religion eller trosuppfattning. Ingen ska trakasseras på grund av kön och sexuell läggning. Ingen ska diskrimineras på grund av sitt ursprung. Kartläggning Trygghetsgruppen ansvarar för och genomför trivselenkät två gånger per läsår för alla elever. Uppföljning och analys av resultatet görs först i trygghetsgruppen och sen tillsammans med alla pedagoger. På fritidsavdelningarna genomför personalen barnsamtal där vi undersöker trivsel för elever inskrivna på våra fritidsavdelningar. Resultaten följs upp på möten med skolledningen och eventuella åtgärder diskuteras då. Förebyggande arbete All personal ska sträva efter ett positivt arbetsklimat genom att tillämpa den lösningsinriktade pedagogiken. All personal som ser kränkande behandling eller trakasserier/maktlekar ska bryta det som pågår och tydligt markera att detta är oacceptabelt. På våra olika möten har vi en stående punkt där vi tar upp frågor som rör kränkande särbehandling, trakasserier och mobbning. Vi har en trygghetsgrupp som består av pedagoger, skolsköterska och biträdande rektor. Denna grupp har det övergripande ansvaret för att förebygga kränkningar och kan ge stöd till elever och personal. Alla vuxna som arbetar i barngrupper ska aktivt förebygga kränkningar i den dagliga samvaron med eleverna genom att arbeta med attityder, värderingar och vid olika grupperingar i elevgruppen inte låta eleverna välja kamrater All personal har utbildats i lösningsinriktad pedagogik Trivselenkät genomförs med eleverna två gånger per år och följs upp. Ha många gårdsvärdar ute på raster Pedagogledda rastaktiviteter minst en gång i veckan.. Pedagogerna planerar ibland lekgrupper/kamrater på rasten/fritids

5 SID 5 (7) Rutiner för åtgärder vid diskriminering och kränkande behandling Om någon i personalen upptäcker någon form av kränkande behandling ska han/hon genast kontakta klassföreståndaren och någon i trygghetsgruppen. Om något händer i skolan ska alla, personal och föräldrar, i första hand ta kontakt med biträdande rektor Ann Lindvall. Hon bedömer vad som ska göras och vem eller vilka som ska kontaktas vidare. Om en elev känner sig kränkt ska han/hon vända sig till en vuxen han/hon har förtroende för. Medlemmar från trygghetsgruppen har samtal med de inblandade. Dessa samtal följs upp så länge det behövs. Vårdnadshavare till de inblandade eleverna kontaktas alltid. Om trygghetsgruppen bedömer det som lämpligt kan en kamratstödjargrupp bildas runt en elev som behöver det. Om en förälder får signaler om kränkningar uppmanas föräldern att kontakta klassföreståndaren eller trygghetsgruppen. Om en medarbetare känner sig kränkt ska denna ta kontakt med någon i skolledningen. Skolledningen ansvarar då för att detta utreds genom samtal med de inblandade. Om medarbetaren känner sig kränkt av skolledningen kan denna ta kontakt med grundskolechefen. Om detta ej är tillräckligt tar vi hjälp utifrån t.ex. i form av samtalsstöd. Om en elev utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen följs nedanstående plan: Händelsen anmäls till klassföreståndare, elevhälsoteam, trygghetsgruppen eller annan vuxen på skolan som eleven har förtroende för. Mottagaren av anmälan anmäler omedelbart händelsen till rektor som i sin tur anmäler till huvudmannen, Utbildningsförvaltningen. Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för att detta sker är rektor Rektor ansvarar för att utredning sker. Huvudmannen har det yttersta ansvaret. - Separata utredningssamtal förs med samtliga berörda parter - Samtalen dokumenteras - Rektor ansvarar för att lämliga åtgärder vidtas. Dessa åtgärder bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp-och verksamhetsnivå. - Åtgärderna dokumenteras. - Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare. - Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och följer upp ärendet. Om personalen så önskar kan en facklig representant närvara vid samtalen.

6 SID 6 (7) - Utredning och åtgärder utvärderas och dokumenteras. Uppföljningen dokumenteras. Om åtgärderna är otillräckliga beslutar rektor om nya åtgärder. Rektor ska under utredningstiden ha kontakt med sin chef/förvaltning Rektor avgör i samråd med sin chef om ärendet ska anmälas till annan myndighet. Rektor beslutar i samband med Utbildningsförvaltningens personalavdelning om eventuella disciplinära åtgärder i ska vidtagas. Facket bör då kopplas in. Varje ärende ska utredas och handläggas skyndsamt. Ansvarig för detta är rektor och ytterst ansvarig är huvudmannen. Om åtgärderna inte är tillräckliga kan elev och vårdnadshavare vända sig till Barn-och elevombudsmannen; eller Diskrimineringsombudsmannen; Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunder: Kön Funktionshinder Sexuell läggning Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Ålder Direkt diskriminering: När en elev utsätts för diskriminering och det har direkt koppling till någon av ovanstående punkter Indirekt diskriminering: När skolan inte anpassar verksamheten för en elev med t.ex. funktionshinder. Kränkande behandling: ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Kränkningar kan vara Fysiska t.ex. slag och knuffar Verbala t.ex. hot, svordomar, öknamn Psykosociala t.ex. utfrysning, blickar Texter och bilder t.ex. sms, mms, msn, Facebook Kränkande behandling kan delas in i trakasserier eller annan kränkande behandling. Trakasserier: En behandling som kränker en elevs värdighet och som har koppling till de tidigare nämnda diskrimineringsgrunderna.

7 SID 7 (7) Annan kränkande behandling: Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet utan att vara kopplat till en diskrimineringsgrund. Mobbning: En upprepad negativ handling när någon eller några med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan person skada eller obehag. Maktlekar: Rollskonstruktioner med konstruktiva och destruktiva maktspel som verktyg. Maktspel handlar om hur man kan påverka och kontrollera andra. Vid konstruktiva maktspel är känslorna omtanke och omsorg, medan destruktiva maktspel präglas av hat och förakt. Rasism: En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Homofobi: En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en stark negativ syn på homo-och bisexualitet och homo-och bisexuella personer. Medlemmar i Trygghetsgruppen läsåret Ann Lindvall, biträdande rektor eller 076/ Lena Jacobson, skolsköterska eller 076/ Karin Arveman Ström, lärare 4C Helen Eriksson, barnskötare FA Mahvash Motiei, specialpedagog Marita Perman Höglund, specialpedagog Marica Kersten, lärare 1D Nockebyhovsskolan