Långtidsmätning av spannkabelkrafter i reaktorinneslutning, Forsmark 1. Kärnkraft. 2) Vattenfall FORSKNING UTVECKLING DEMONSTRATION

Transkript

1 Långtidsmätning av spannkabelkrafter i reaktorinneslutning, Forsmark 1 Kärnkraft 2) Vattenfall FORSKNING UTVECKLING DEMONSTRATION

2 U 1991/41 ISSN Långtidsmätning av spannkabelkrafter i reaktorinneslutning, Försmark 1 Kärnkraft

3 Vattenfall PKU U 1991/41 FUD-RAPPORT Oaturn Lars Hallbjörn Kärnkraft Rasporrvr kan lånas frän Vattenfalls bibliotek Råcksta VÄLLINGBY ft«ppo't*r kan r»fevif«ra$ frftn Vattenfall Älvkarleby laboratoriet ÄLVKARLEBY roiaktnummar PKU v.ö. UH«r««fr Godkänd /. Satero Spännbetong, spännkablar. k ra ftmä t ning»gudrun Schöllin An t af T««Tt)i«d 17 Aniat biiasibxe 33 X Only summary in English Whole report in English It exists a brochure in Swedish/English [ Other Rubrik Långtidsmätning av spännkabelkrafter i reaktorinneslutning. Forsmark 1. Sammanfattning Syftet med mätningarna har varit att bestämma spännkablarnas kraftvariation i tiden. Mätningar har nu skett under 14 år och resultaten redovisas i denna rapport. Mätningar kan även utföras fortsättningsvis i framtiden. Spännkraften sjunker kontinuerligt med tiden. Kraftförlusten utgörs av summan av tre delar : förlust till följd av betongens krympning och till föjjd av dess krypning samt till följd av stålets relaxation. Mätresultaten ger en möjlighet till jämförelse med de ursprungligen antagna värdena på långtidsförlusterna. Resultat: Kraftminskningen i spännkablarna följer en rät linje ritat i ett diagram med logaritmisk tidskala. Vid den utpräglade temperaturhöjningen vid driftstart efter 4-5 år får den räta linjen en brytpunkt så att den högra senare delen får större lutning än den vänstra, se fig 3 och 4. Extrapolering av förloppet till exempelvis 30 år efter uppspänning ger följande värden. Kablar Vertikala Horisontala Spännkraft vid ände (knj 0 år ~0 år 30 år Avsedd Mätt Extrapolerad Kraftförlust 30 år [kn] % 167 7,3 % ,3 % De till 30 år extrapolerade kraftförlusterna är endast knappt hälften av de enligt konstruktionsförutsättningarna beräknade. De erhållna mätresultaten under 14 år är värdefulla, dels för anläggningen i sig och dels även för andra anläggningar av samma eller liknande slag. Mätningarna har möjliggjorts tack vare att kablarna inte cementinjekterdtn utan lämnats fria med ett korrosionsskydd endast av ventilerad torkad luft.

4 Vattenfall Fram S«n«t number PKU U 1991/41 Autltef Lars Hallbjörn R. D & D-REPORT Oaie Mim ars». Program «r*«/i*roi»ct ' Nuclear Power CT Ne WtEPM» cvi Se borrowed from Swedish State Power Board Library S VÄLLINGBY S-.eden Can be obtained 'rem Swedish State Power Board Älvkarleby Laboratory S ÄLVKARLEBY Sweden Project Mo PKU vidi/*:t»»i»d Approved v-^ ^_ ^Gudrun Schöllin Search t., TI Prcstressed concrete, prestress tendons, force measurements No o* p*e«of,.., 1? No of p»t*> of appendix -» -r X jonly Jumrnar, in English Whole report in English There exists a brochure in Swedish/English Other Title -time measurements of prestressed tendon forces in reactor containment, Forsmark Nuclear Power Station, unit 1. Summary The purpose of the measurements has been to determine the time-dependant force variation in the tendons. The measurements have now been performed during ".'4 years and the results are reported here. Measurements can continuously be carried nut also in the future. The tendon forces are decreasing with time. The force reduction is the sum of the fojlowing three parts : stress loss due to concrete shrinkage, concrete creep and prestressing steel relaxation. The measurement results can be compared with the originally assumed long-time prestress losses. Summary of results: The force decrease in the tendons follow a straight line when illustrated in a diagram with logarithmic time-axis. At the distinct temperature-rise in the building when power generation started 4-5 years after prestressing this line will get a sharp bend so that the latter part of the line will have a greater slope than the former part, fig 3 and 4. Extrapolation until 3U years, for example, gives the following values. Tendons Vertical Horizontal Anchorage force [k^o 0 years ^0 years 30 years Intended Measured Extrapolated Force loss 30 years [kn] % 167 7,3 % ,3 % The prestressing force losses extrapolated to 30 years are jusl less than half the losses assumed in the design calculations. These favourable results from measurements during 14 years are valuable with respect to the actual structure and also to other structures of same or similar kind. The measurements have been made possible from the fact that the tendons have not been cement-grouted. They were left in their ducts with a corrosion prntbb.jgn of oipoululiwu UiinJ till i

5 FÖRORD De här rapporterade mätningarna, vilka pågått unika. under 14 år, är Förspänd betong förekommer allmänt i kvalificerade byggnadskonstruktioner där man har höga krav på hållfasthet, styvhet, täthet, beständighet och stora spännvidder. Konstruktionerna är bl.a. broar, torn, off-shorekonstruktioner och reaktorinneslutningår i kärnkraftverk. Vid dimensioneringen av sådana konstruktioner är det alltid mer eller mindre oklart i vilken utsträckning spännkrafterna avtar med tiden. Som regel används värden hämtade från byggnadsnormer samt stål provningar. Man har anledning att gardera sig genom att välja värden "på säkra sidan". Praktiskt taget alltid sker cementinjektering av kabel rören efter utförd uppspänning varefter ingen framtida uppföljande mätning kan ske. De här rapporterade mätningarna möjliggjordes av att spännkablarna inte cementinjekterades samt av att fasta mätinstrument installerades i 18 kabeländar. Installationen genomfördes med initiativ från och under ledning av övering Karl Arthur Scherman och docent Rudolf Hiltscher vid Statens Vattenfallsverk. Förf. medverkade vid installationen av mätanordningarna och har lett mätningarna samt sammanställt resul täten i denna rapport. Lars Hallbjörn

6 INNEHALLSFÖRTECKNING 1. Syfte 2. Sammanfattning av resultat 3. Konstruktion, byggnadsarbeten 3.1 Beskrivning av konstruktionen 3.2 Spännsystem 3.3 Uppspänningsarbeten 3.4 Långtidsmätning av spännkrafter 4. Drift, mätresultat 5. Spännkraftfbrluster enligt beräkningar 6. Mätnoggrannhet 7. Slutsatser Bilagor Bil.1a - d Figurer, reaktorinneslutning 2a - b 3 Spännkabelplacering i cylinderskalet Ritning över spännkraftbelastningar 4 Innehållsförteckning i SV arkiv 5 Till verkningsdata 6 Technical Notes ang relaxation 7 Resultat av fyra st relaxationsprov av levererat material 8 Förankringsanordning för kabel 9 Kabel friktion. Uppmätta kabel förlängningar 10a - c Glötzl kraftmätare 11 Beräkning av betongtryckspänningar

7 1. Syfte Syftet med mätningarna är att bestämma spännkablarnas kraftvariation i tiden. Spännkraften sjunker kontinuerligt med tiden. Kraftförlusten utgörs av sumnan av tre delar: a) Kabel förkortning till följd av betongens krympning på grund av uttorkning, b) kabel förkortning t i l l följd av betongens krypning, d v s längdminskning på grund av spänningar i betongen, c) kraftminskning hos spännstålet till följd av stålets relaxation beroende av spänningarna i stålet. Mätresultaten ger en möjlighet t i l l jämförelse raed de ursprungligen antagna värdena på långtidsförlusterna. 2. Sammanfattning av resultat Kraftminskningen i spännkablarna följer en rät linje ritat i ett diagram med logaritmisk tidskala. Vid den utpräglade temperaturhöjningen vid driftstart efter 4-5 år får den räta linjen en brytpunkt så att den högra senare delen får större lutning än den vänstra, se fig. 3 och 4. Extrapolering av förloppet till ger följande värden, se tabell. exempelvis 30 år efter uppspänning Kablar Spännkraft vid ände 0 är ~0 år Avsedd Mätt [Mp] 30 år Extrapolerad Kraftförlust 30 år % Vertikala % Horisontala % De till 30 år extrapolerade kraftförlusterna är endast knappt hälften av de enligt kontruktionsförutsättningarna beräknade. De erhållna mätresultaten under 14 år är mycket värdefulla, dels för anläggningen i sig men även för andra anläggningar av samma eller liknande slag. Mätningarna har möjliggjorts tack vare att kablarna inte cementinjekterats utan lämnats fria med ett korrosionsskydd endast av ventilerad torkad luft. Spännstålet var av ISgrelaxerande typ.

8 3. Konstruktion, byggnadsarbeten Reaktorinneslutningarna i Forsaarks kraftstation är byggda av förspänd betong i likhet med inneslutningarna i övriga svenska kärnkraftverk. Inneslutningen i Forsmark block 1 framgår av bilaga 1a-1d Det cylindriska skalet med innerdiametern 22 m och skal tjockleken 1.1 m är förspänt vertikalt och horisontellt. Bilaga 2a och 2b visar kabel dragningen i utbredning. De vertikala kablarna spändes uppifrån. De horisontella kablarna gar vardera drygt ett helt varv runt inneslutningen, spändes i bada ändar och förankrades omlott mot utanpåliggande klackar. Varje streck markerar i bilaga 2a en kabel och i bilaga 2b två kablar sida vid sida i sanna nivå. Den horisontella förspänningen av betongskalet var väsentligt större än den vertikala. Förspänningssystemet var typ VSL med kablar bestående av 19 st ran Supa-linor. Antal kablar och ungefärliga längder är följande: a) Horisontella kablar: 156 st, längd ca 89 m. b) Vertikala kablar: 140 st, varav 64 st med längd ca 50 m och 76 st med längd ca 41 m. c) Horisontella kablar i bassängväggar: 44 st, längd ca 43 m. d) Vertikala kablar i bassängväggar: 22 st, längd ca 16 m. e) Horisontella kablar ångrörschakt - övre ringplatta: 10 st, längd ca 28 m. I konstruktionsberäkningarna förutsattes att kraftvariationen längs kabeln bestämdes med friktionskoefficienten /i = 0.15 och k = o 0.15 % per meter. Beräknade förlängningar hos kablarna baserades på dessa värden samt på elasticitetsmodulen E = 2 * 10? Mp/m 1= MPa och kabelarea = cm* Kablarna var infettade. I konstruktionsberäkningarna förutsattes tidsberoende kraftförluster (a, b och c enligt avsnitt 1 ovan) enligt ritning blad 10, se bilaga 3. Reaktorinneslutningen i Forsmark block 1 glidformsgöts under ca nov-dec Cylinderskalet göts av betong håll fasthetsklass K 500 med Std-cement och ballast i form av naturgrus från Uppsalaåsen. I de flesta övriga delar av reaktorinneslutningen användes LH-cement. Yttre och inre cylinderskal glidformsgöts samtidigt. Senare sänktes tätplåten ner i spalten och cementinjekterades.

9 Kabelrören injekterades inte utan anslöts till ett ventilationssysten son ständigt förser rören ned torkad luft. Spännkablarnas funktion är alltså helt beroende av att förankringarna i ändarna fungerar Spännsysten Spännsystemet var av typ VSL ned kablar bestående av 19 st linor Supa LR*9* 13.0 mm från Bridon Wire Ltd i England och i enlighet ned SIS (stål för spännaraering) och SIS (spännlina) son bl a anger Lina ^13.0 mn, stålarea 1.00 en* slagen av sju trådar. Draghållfasthet min F w = 18.7 Mp = kn (vilket notsvarar 187 kp/mn t = 1835 MPa). Belastning vid 1 % total töjning min 0.85 * F. Gränstöjning min = 3.5 %. I Vattenfalls arkiv har alla tekniska handlingar samlats avseende teknisk information från tillverkare, specifikation och krav enligt upphandling samt omfattande resultat av provningar av levererat material hos leverantör och beställare. Innehållsförteckning i arkiv se bilaga 4. Enligt kontrollp'an spännarmering (utdrag se bilaga 5) gäller relaxationsvärden enligt lintillverkarens Technical Note sept. 1973, bilaga 6. Följande relaxationsvärden anges: 1000 h, 20 C, 70 % * < C H, relax = %, medel 1.1 % h, 40 C, 73 % * ", relax = t, medel 2.2 %. Relaxationsprovning av levererat linmaterial gav resultat som framgår av bilaga h, 20 C, 70 % * <Cw, relax * 1000 h, 50 C, 70 % *», relax = 2.35 % 1000 h, 50 C, 50 % * ", relax * 1.47 % 1000 h, 50 C, 70 % * -, relax = 3.18 % Lintillverkaren anger i bilaga 6 att 40-årsrelaxationen vid 20 C och 70 ä 55 % * ^fär 1.6 å 2.3 * loooh-relaxationen (medel 1.8 x). 40 års-relaxationen vid 40 C och 70 % * <Co*.är 1.9 ä 3.0 * 1000 h-relaxationen (medel 2.4 x). Att bedöma den framtida spännkabelrelaxationen i ett byggnadsverk på basis av provningsresultat kompliceras av det faktum att uppspänningen får olika tidsförlopp vid prov resp i verklig konstruktion. Som framgår av provningsdiagramnen inträffar en betydande del av relaxationen under provningens första timme. * Spännstålet var av lågreiaxerande typ.

10 Vid här aktuellt fall är en ytterligare komplikation att drifttenperaturen uppnås först flera är efter uppspänning. Kabel förankringarna visas i bilaga 8. Varje lina låses av tvä kil - halvor. Såväl spännlinor son insidan av foderrör var infettade ned Castrol Rustillo DV 932, senare naanändrat till Castrol Rustillo DVX 41. Beträffande permanent rostskyddssysten ned torkad luft, se ovan under 3.1. Under uppspänningen av spännkabiarna skedde dokumentation av resultatet dels genoai anteckningar på vanligt sätt i spänniistorna sant dels med hjälp av kurvskrivare i diagranforn där sanbandet spännkraft - kabel föhängning kontinuerligt registrerades under hela uppspänningen av varje kabel. Spännkraften erhölls ned hjälp av töjningsgivare på en stålring ingående i domkraften. Kabel förlängningen erhölls ned hjälp av en rak potentiometer kopplad mellan domkraftens kolv och cylinder. Uppspännings- och tolkningsrutinen finns beskriven i en PM Alla resultat finns arkiverade. För att verifiera antagna värden hos friktionen utfördes inledningsvis en provuppspänning av några horisontal- och vertikal kablar varvid de spändes från ett hall och kraften kontinuerligt mättes även i den passiva änden. Resultaten var fullt tillfredsställande och finns rapporterade och Uppspänningen av de horisontella kablarna kompletterades senare med uppspänning även i den "passiva" änden. Uppspänning skedde med inriktning på följande spännkrafter per kabel.

11 Kablar Spännkrafter [itp] 2) Horisontella enl. figur 2 Övriga j Max spännkraft under uppspänningen Max spännkraft efter uppspänningen Teor spännkraft vid förankring efter uppspänningen } ) Am. Mellanlägg v»r inlagda under uppspänningen och togs bort efter kilamas slutliga låsning. 2) 1 Mp = 9.81 kn i ErhSllna förlängningar visade sig stämna bra ned beräknade, se bilaga 9. Uppspänningen skedde februari - april Rapport över utförda uppspänningsarbeten finns, daterad I avsikt att enkelt kunna bedöm spännkraftförlusterna till följd av betongens krypning och krympning sant spännstålets relaxation inmonterades 18 st Glötzl kraftmätare typ K 250 A 135 mellan ankarstycke och ankarplatta vid följande kablar (se figur bilaga 2a och 2b): Vertikala kablar, nedre ände, nr 5, 18, 52, 60, 69, 71, 86 och 128. Horisontella kablar bsda ändar, nr 27b, 31b, 43b, 67b och 77b. Glötzl kraftmätaren visas i skiss i bilaga 10a. Mellan tvs ringformade stil plattor innesluts en ringformad "oljekudde" som står i förbindelse med en manometer graderad i Mp. Bilaga 10b visar inbyggnaden av en kraftmätare. Spännkraften i kabeln överförs från de 19 linorna via 2 x 19 kilarna, ankarstycket, fördelningsplattan, kraftmätaren och ankarplattan till betongkonstruktionen. En förankring med kraftmätare visas på fotografi»bilaga 10c. Uppspänningen av Glötzl-mätarförsedda vertikal- och horisontal kablar finns rapporterade (ovan under 3.3 nämnd provuppspänning) resp C.

12 4. Drift, mätresultat Tryck- och täthetsprovning av reaktorinneslutningen utfördes december januari Spännkraften i kablarna påverkades inte av provet. Under själva tryckprovningen var krafterna obetydligt förhöjda eftersom innesiutningsskalets dragkrafter upptogs av betongen i form av minskade tryckspänningar. Från uppspänningsskedet februari - april 1976 fram till varmprovdrift ca år 1980 rådde inomhustemperatur på in- och utsida av reaktorinneslutningen. Under varmprovdriften och från driftstarten ca år 1981 har temperaturen varit högre. Mätningar under normal drift hösten 1990 har visat följande temperaturer: i inneslutningens övre del 45 C i inneslutningens nedre del, i luft ovan kondensationsbassängen C i inneslutningens nedre del, vattentemperatur i kondensationsbassängen C i reaktorbyggnaden utanför inneslutningen, olika lufttemperatur i olika utrymmen, i genomsnitt ca C varierar mellan C i spännkablarnas ventilationsluft vid utblåsningsstället, ca C Vid vissa bestämda tidpunkter utförs återkommande inspektion av spännkabelsystemet. Bl a kontrolleras vissa utvalda kablar med avseende på eventuell korrosion. Ett antal kablar kraftkontrolleras med hjälp av domkraft på så sätt att ankarstycket dras ut tills det lättar från underlaget. Resultaten av dessa föreskrivna återkommande inspektioner återges inte här. Den första inspektionsrapporten för Forsmark 1 och 2 är daterad

13 De installerade Glötzl kraftmätarna visar ständigt den aktuella spännkraften. De har avlästs med vissa mellanrum. Resultat se tabell 1. Avläsning utfördes under 60 % -ig provdrift. Vid avläsningen var anläggningen i drift. För att bilda representativa medelvärden av krafterna i de vertikala kablarna görs tva ingrepp. Dels slopas mätningen av kabel nr 71 p g a avvikande beteende och fastnad manometernål. Del s^ sänkes värdena för kabel nr 18, 60 och 69 med 4, 4.5 resp 6.5 Mp från och med språnget vilket betraktas som en missvisning som sammanhänger med synligt kondensvatten på manometertavlorna vid detta tillfälle. I medelvärdena av krafterna i de horisontella kablarna är de fyra första kablarnas båda ändar medräknade. Kabel 77b har utelämnats emedan den såsom förplanerat helt byttes ut under en återkommande inspektion. Vid mätningen av de horisontella kablarna pågick täthetsprovning av inneslutningen. Övertrycket var då 3.81 bar. (Vid mätningen av de vertikala kablarna samma dag var dock övertrycket noll). Från mätningen har protokollförts oregelbundenheter i tre kablars ena ände, markerade med frågetecken. Värdena har medtagits utan justeringar eftersom förloppen i övrigt är regelbundna. Krafternas medelvärden visas i diagram: * fig 1 och 2 med linjär tidskala, * fig 3 och 4 med logaritmisk tidskala. Med logaritmisk tidskala förväntas kraften sjunka linjärt på grund av betongens krympning och krypning samt stålets relaxation. Detta stämmer väl med resultaten på fig 3 och 4. Vid den utpräglade temperaturhöjningen vid driftsstart efter ca 4-5 år får den räta linjen en brytpunkt så att den högra senare delen får större lutning än den vänstra tidigare. 5. Spännkraftförluster enligt beräkningar Förutsättningarna för de ursprungliga konstruktionsberäkningarna framgår av bilaga 3. Nedan visas vilka spännkraftförluster dessa förutsättningar beräkningsmässigt resulterar i. För den del som beror av betongens krypning behövs betongtryckspänningarnas storlek. Enligt bilaga 11 erhölls dessa t i l l ungefär 8.7 MPa horisontellt och 5.0 MPa vertikalt i cylinderskalet. Efter lång tid har dessa sjunkit något, säg t i l l 7.0 MPa horisontellt och 4.4 MPa vertikalt.

14 10 Ur bilaga 3 hämtade värden är: krympning t Cf = 300 * 10~ 6 = 0.30 * lö* krypning ^f/ 0!* 10 * 10, vilket motsvarar kryptalet y relaxation %= 0.040, d v s 4 %. Följande kraftminskning erhålls per kabel: Vertikala Krympning AP =^* E $ * A s = 300 * 10 é * * 19.0 kp = 11.4 Mp Krypning *P = cr * s * A^= 10 * 1Ö 6 * 44 * * 19.0 kp = 16.7 Mp Relaxation å? = * = 9.3 Mp Sunuia 37.4 Mp Vilket motsvarar 16.1 % Horisontella Krympning ap = is * E s * A f = 300 * 10~ é * * 19.0 kp = 11.4 Mp Krypning å P =i Cr * Ej* AJ= 10 * 10~ é * 70 * * 19.0 kp = 26.6 Mp Relaxation AP = * = 7.4 Mp Sunina 45.4 Mp Vilket motsvarar 24.4 %

15 11 6. Mätnoggrannhet Mätningar i samband med uppspänningen av kablarna visade att Glötzl kraftmätarna gav tillfredställande mätnoggrannhet. I rapport angående utförda förspänningsarbeten anges att "Registreringarna stämmer väl överens vad gäller ti 11 skottskraften i lastintervall et ca Mp. Förhållandet Glötzlavi äsning/dynamometeraviäsning varierar mellan 0.96 och 1.03 för de olika kablarna med medelvärdet Rätt värde skulle vara 1.00 minus friktionsförlust? ankarstycket, d v s ca För lastintervall et 0 - ca 250 Mp varierar förhållandet mellan 0.93 och 1.00 med medelvärdet 0.97". Långtidsstabiliteten hos kraftmätarna har inte närmare undersökts. Det har förutsatts att de är stabila och erfarenheterna ger inte anledning att misstänka annat. Stabiliteten bör dock verifieras genom kraftmätning med domkraft vid ett antal kraftmätarförsedda kabeländar, lämpligen i samband med en återkommande inspektion av spännkabelsystemet. 7. Slutsatser Kraftminskningen i spännkablarna följer en rät linje ritat i ett diagram med logaritmisk tidskala. Vid den ^tpräglade temperaturhöjningen vid driftstart efter 4-5 år o får den räta linjen en brytpunkt så att den högra senare delen får större lutning än den vänstra, se fig 3 och 4. Extrapolering av förloppet till exempelvis 30 år efter uppspänning ger följande värden, se tabell. Kablar Spännkraft vid ände [MPI 0 är Avsedd ^0 år Mätt 30 år Extrapolerad Kraftfö rlust 30 ar \Mpj % Vertikala } % Horisontala % 1) Medeltal av beräknad spännkraft nedtill hos 7 kablar. (Upptill var avsedd spännkraft för alla kablar Mp efter eftersläppning). De till 30 år extrapolerade kraftförlusterna är endast knappt hälften av de enligt konstruktionsförutsättningarna beräkande. Något försök att dela upp mätta kraftförluster på andel krympning, krypning och relaxation görs Inte här. Det är allmänt tillfredsställande att kraftförlusterna varit väsentligt lägre än väntat. Vid en eventuell närmare studie uppkommer vissa frågor:

16 12 * Allmänt: Spännkraften varierar längs kabeln p g a friktionen. Okontrollerade glidningar/utjämningar inom kabelns längd kan påverka kraften i änden. Gäller här dock mest de horisontella kablarna, vilka har väsentlig krökning. En faktor som inverkar kryp- och krymphämnande pl betongkonstruktionen är den kraftiga ingjutna slakarmeringen. * Krypning: Lokala krypdeformationer under förankringsplattan kan påverka mätresultäten emedan betongspänningen där är mycket högre än i övriga delar. För horisontella kablar är dessutom betongspänningarna i förankringsområdena mer oregelbundna än i skalet i övrigt. * Krympning: Det är allmänt oklart hur långt uttorkningen och den därav följande krympningen går under 30 år i den aktuella tjocka betongväggen med ingjuten tätplåt nära ena sidan där temperaturgradient och eventuellt målning inverkar. * Relaxation: Jämförelse med provningsresultat från laboratorium försvåras av att betydande andel relaxation inträffar redan under tinnar och att pålastningen på bygget sker tidsmässigt okontrollerat. Därjämte är temperaturen längs kabeln i konstruktionen geometriskt och tidsmässigt varierande. De erhållna mätresultaten under 14 år 'ir mycket värdefulla, dels för anläggningen i sig men även för andra anläggningar av samma eller liknande slag. Mätningarna har möjliggjorts tack vare att kablarna inte cementinjekterats utan lämnats fria med ett korrosionsskydd endast av ventilerad torkad luft. I Forsmark block 2 och 3 som också har fria kablar har kraftmätare ej installerats. I cementinjekterade kablar såsom vid flera andra kärnkraftanläggningar skulle kraftmätningar på detta sätt ha varit meningslösa eftersom vidhäftningsspännfngar skulle ha kunnat uppstå som på ett okontrollerat sätt stört spännkraften i kabel änden.

17 , ' > Kabelkrafter i vertikala kablar, nedre anden kabel nr H-2* * Ar 224, Medeltal,,, 7 kablar 241, , , , 220, 237, , , , , , ,0 230, ,6 2 29, , ,5? 1 9, 5218, , ,5 227,5 2 31, ,5 229,5 0, , ,6 12 7, 9 238,5 219,5 235, 5 220,5 228,5 231, , 384 0, ,6 Anm. Vatten i manometer, ev. till följd av vatten i kabe 1 rör.oförklar 1 ig uppgång för 4 kurvor. "* Hanometernälen fast; lossad den 11/ Kabel 71 ej medtagen. Korrektion f o m 19/ utförd för språnget x kablar 18, 60 och , ,5 214, , 5 210, 5 226, B , , , ,5 229, ,5 1, ,5 228,5 2,2 5 * 1 234, , , , ,5 228, ,5 215, ,5 5, , , , 5 217, , ,4 2 26,8 226, 7 226, 5( 2 2 5,5) 22 3, ,0 220, , , , ,1 2 26,3 214, ,5 2 2 B, ,5 14, '», 5 Kabelkrafter x horisontella kablar SO = sydost = 260 gon, SV = sydväst = 140 qon. kabel nr I97U H )0 1981) BH Ofl H b 31b 41b 67b 77b Ar SO SV SO SV SO SV SO SV so sv Medel tal 4 k;i t) lar 189, , , ,5 1 78, 5 176, , ,4 186, ,5 1B ,5 190, , ,0 1B I "» 0, ,B , ,5 0, B9 1B4 1B > 182, , , , ,9 184,5 183, ,5 1H0, , , 384 0,488 0, , ,5 186, , , , , , _ 182 _ - _ ,2 5 1B7? ' 1 71 I 7 3 >!)() B , , B I B , ,5 1 78, , i 168, , f>B , ti 2, , , ,3 17 7,5 17 0,5 170, , ,3 11)2 12,4 17 1,5 173, , 5 169,8 169, , IB 5 12, , " ,6 170,4 Anm. * Helt ny kabel 77b monterad och uppspänd. * Manometerv i såren var lös. F ast 1 i mmadeti \ detta linje label 1 1. Uppmätta kabelkratter i Mp (1 Mp = 9,81 kn ).

18 relativ last i X loof Forsmark 1 vartikalkablar. Mod Glötzl-celler uppmätta kabelkräftor. Medelvärden för 8 kablar L ar Fig 1. Forsmark 1, vertikalkablar.

19 rolativ last i X loof Forsmark 1. horis. kablar. Mod Glatzl-callor uppmätta kabolkraftor Medelvärde för 10 kabelförankringar. ar 90 L Fig 2. Forsmark 1, horisontalkablar.

20 4 b ;-.--( ---f i -j j \ b ') b V Ii s* 10 f - i J t I i Fig 3. Forsmark 1, spännkrafter Medelvärden för 7 kablar 0,t

21 b c 7 b ? ---, -7 T r t 7 i) 9 10 ') l> I l! '. Ill \ i t i i L Forsmark 1, spännkrafter i horisontalkablar. Medelvärden för 8 st kabeländar. 1 Mp = 9,81 kn. - 0,1 Q3 <H Or 0,6 Q? 1 4 b fa 7 8 1» 10._ _l4-i- 30 ir. i b V b O K) i Li. I--» f-- h- '; I. 7 *!!«10 i

22 Reaktorinneslutning I t i t 1 1 > 1 AGGREGAT 2 UNIT 2 Forsmarks kraftstation, block 1 och 2 belägen vid Upplandskusten 120 km norr om Stockholm. I

23 BILAGA Ib Reaktorbyggnad Block 1o2Turbinbyggnad Reaktorinneslutning rmmuiuiciui M HMUflBJRWtr «IMMIWM p. Mte^kl*iMkMHl UntoaMKk. Fl ock R år MeMiskt lika. F3 skiljer»9 Ma dessa främst 1 an del Mocket tar ea enda, stor tartin Huvuddata Main data Nettoeffekt. MW Net output. MW Reaktortyp Reactor type Reaktorlevefanijf Reactor plant contractor TurtMileverantör Turbine plant contractor Idntttagnmg On-line operations Btock1o2 Btock3 Unit land2 Unit kokvanen Bohng water reactor ASEA ATOM AB ASEAStalAB i Sektion genom reaktorbyggnad och turbinbyggnad. Reaktorinneslutningen är belägen inom reaktorbyggnaden, till vänster.

24 MM*** ^-Baasänger gp^tjx.1 x övre ringplatta 'övre vot övre personsluas övre primärutrymme Dilatationafog (runt Mellanbjälklag Centraldel -Tätplåt m* Mwtk I i mm» I Innealutning (cylindervägg) Sekundärutrymme Nedre primärutrymme Nedre vot Nedre ringplatta Nedre paraonsluas Sekt1on genom reaktor- 1nneslutning och bassknger av armerad betong. Konstruktionshtijd ca 53 m. Inneslutningens cylindervalgg har Innerdiameter 22 m och vuggtjocklek tikalt och horisontellt runt om. Dessutom Hr bassangernas långväggar förspända. i

25 BILAGA Id Reaktorinneslutningen i byggskedet. Glidf ormsg.iutntng. Fnrsmark?. Omgivande reaktorbyggnad under byggnad nedtill.

26 90lE06c r i i Ii 128; Vertikala spännkabiar visade i en ' utbredning av cylinderskalet. Kraftmätarförsedda kablar nr 5,18 etc

27 *»» TOTALT ANTAL HMltOHTdLA WM>NtA«UUt 164 it» Ii i; i: Horisontella spännkablar (två kablar per linje)visade i en utbredning av cylinderskalet. Kraftmätarförsedda kablar nr 27b, 31b... etc är nunanermarkerade vid förankringarna. O I 1 3 M U t 9 10 ^ St "KITH, t MINSTA t»la AVSTÅ.1D MUIAN u«w»tlm«'bcr.

28 TIDSMROlHDt BILAGA 3 U*. r*tvtttv>lc> COHCeVll»»UlSiORE VCSS5LS' IHSTITUTION OF ClVlV EN&HtERS. V.OHOOM M S Oe vw»? Qe '< L< 1. MO 1 1 it i:»mo urotts n^u.» ^ i uwwm. 1 wuttmwfcli AH» OttfT VaAM>*TX<^ O/»4lr.O06* MAM» Ritn ? blad 10 (del)

29 BILAGA 4 Innehållsförteckning i arkiv PORSKARKS KRAFTSTATION,BLOCK 1 REAKTORINNESLUTNING SPÄNNARMERING Pärm 6EA:1 1. Upphandling samt div korrespondens. 2. Lina och ankarstycken mam. Materialspecifikation, kontrollplan, teknisk information. 3. Lina. Materialcertifikat, materialprovningsprotokoll. 4. Lina. Relaxationsprov, spänningskorrosionsprov. 5. Ankarstycken, ankarplattor och kilar. Materialcertifikat, provningsintyg,ritningar, numrering. Pärm GEA:2 1. Lina, kablar. Leveranssedlar, mottagningekontroll. 2. Lina. Vattenfalls laboratorierapporter. 3. Korrosionskontroll, korrosionsskydd (fett, ventilation). 4. Arbetsbeskrivning. 5. Uppspänningsordning. 6. Mätning och dokumentation under uppspänning. 7. Provuppspänning av horisontella kablar. 8. Spännlistor för vertikala kablar. Pärm GEA:3 1. Spännlistor för horisontella ringkablar. 2. Spännlistor för horisontella bassängkablar. 3. Spännlistor för vertikala bassängkablar. 4. Spännlistor för ångrörsschaktkablar. 5. Rapport angående utförda förspänningsarbeten. Pärm GEA:4 1. Systemprovning. 2. Besiktningsprotokoll, mötesprotokoll. 3. Försöksrapporter över spännkabelprovningar vid EMPA, Schwei Pärm GEA:5 Spännarmerinj i huvudtakbalkar. 1. Förutsättningar. 2. Material. 3» Mottagning, indragning, uppspänning. 4. Injektering. Pärm GEA;6 Uppspänningsdiagram. Vertikalkablar, horisontella ringkablar. Pärm GEA:7 Uppspänningsdiagram. Horisontella bassängkablar, vertikala bassängkablar, ångrörsschaktkablar.

30 INTERN0RD15K SPÄNNARMERINQ Ä8 T Lövgren/IH FOKSNARK I BILAGA Kontrollplan spännarmering *1 Ur SV arkiv 1. Tillverkningsdata för VSL-kabel E5-19 SUPA Spännbetonglina: Bridon Supa L-R enligt British Ropes Ltd specifikation nr WP 13/73 (Bil.-2) samt tillägg till denna beträffande stål analys av november 7*4 (bil. 2 a). Relaxation enligt technical note nr 3 sept. 73 (Bil. 2 b) samt Note on stress corrosion testing, juli 7^ (bil. 2c) Förankring: VSL E 5-19 enligt Internordisk Spännarraerings sammanställningsritning ar. nr /ln? och 432, och 1 a). (Bil.1 För ankarstycken gäller Losingers föreskrift för framställning och kontroll R (Bil. 3) med ritning A 66.2 (Bil. 3 a) samt "Aktennotiz" beträffande ytbearbetning (Bil. 3 b) tillhörande För kilar gäller Losingers allmänna föreskrifter för kontroll 1 av VSL förarikriiigsdetal jer "Qualitäl s-kontrolle VSL" ; (Bil. 1 U) vidare material och kvalitetskontrollspecifikation (Bil. *» a) samt specifikation för värmebehandling (Bil. h b ;. Foderrör och foderrörskopplingår: Fabrikat Lindab spiralfalsade med godstjocklek 0,5 mm Korrosionsskydd: Temporärt Visconorust l60j Amber, permanent Visconorust 2090 P - 2 Casing Killer enligt leverantörens bifogade specifikation (Bil. *j) Eventuellt kan likvärdigt material från annan leverantör komma i fråga. M.'8i (10.70)

31 British Hopes Limited 44 BILAGA Steel Division biad i WarmswofthHall Ooncaster. England Telephone Doncaster40K> Telex S62SX Ur SV ark Wire Technical Services NO Date Sept. 13T73. RELAXATION of Bridon L-R and Oyfora L-fl strands.»bridon L-R and»dyfora L-R» ere the brand names for strands with low relaxation properties. Testing is almys In progress and this revised note suomkrfses Information available to date. Test methods F<>r tests at 20fc the procedure Is In accordance with B.S and B.S. Ii757. Loss or lead is recorded Indirectly by change or strain In a calibrated deflection ocas. For elevated t«peracures the test piece Is heated to the required temperature over a period of 1 to 2 hours and a total of 20 hours allowed ror the systea to reach stability. The Initial load Is then applied to the test piece In the noncal Ränner. Vhere a test is to be continued at an elevated toperature after a period at Zfic, the first relaxation loss is noted and the lead then reduced to less than I& of the Initial load. The heating procedure then follows, the test piece is reloaded to the value et the erd of the first relaxation period, the gauge length noted and the test continued. Interpretation of test cata There ore a ramber of problems In the interpretation of relaxation test results for practical application In construction. 1) The laboratory test aethod necessarily follows arbitrary standards or loading rate and tcqperature. Loading rates in practice cay be fast and temperatures variable. 2) Because of creep end other effects in concrete constructions the tendon length and therefore the Initial lead will reduce, whereas the length regsalns constant in the laboratory test. 3) High operating temperatures in a structure are not likely to cone into effect until the structure has been completed for saze tloe, that 1s, after tendon relaxation at ambient temperature. k) Relatively short tens tests have to be related to the life of the structure. 5) To discount difference:, in strend breaking loads and give a better Indication of the relaxation behaviour of a produce, it is desirable that initial lands be related to actual breaking loads of individual strands. Most or otr tests twe been based on this principle. This gives a safety cargln vfcen the data Is quoted relative to specified characteristic strength as usually required for practical construction. Effect of loading rate The rate of loading ror the 18ca strand in relaxation t«3tins Is bo kn/olnite, giving a loading t Ice of 7 to 3 otnites ror 73? or ultimate strength, cecparatlve tests have been carried out at slow rates of leading and at rast rates (using a hydraulic Jock). For eacple: loca Dyr on (1) (2) Load?: of actual B.U 7S5 75B uxa-, or specified airilom B.L. 81.if 79.& Applied In 3 nlns. 10 sins. At 2D C Relaxation toco hcure 2^2Z Although the percentage difference between the results is about 155, the actual difference In relaxation arter 1000 hours is ssall and there is ssee indication In these tests ttat the relaxation value? would eventually becocx the san*. Lcng tera behaviour If relaxation is plotted against tine In a log-log graph, after a few hours on the tlae scale a linear relationship develops. This linearity has been proved experlcentally on Dyrora L-R strand for a test perird of u years. For nery purposes 3 test, of only 200 hours Is sufficient to enable on extrapolation to be cade to 1000 hours and a 1000 hour test c&n be extrapolste-i to such lorger tines. On the basis or the linear log-log graphs, roctors ia»y be applied to the 1000 hours relaxation to predict the Ifi years loss. At & temperature of 20 c, If the Initial load is 70S, 65: 63!S or 55 of the actual breaking load of the strand, the I»0 years relaxation is estloat«d to be 1.6 x to 2.3 x the 1CO0 hours relaxation. The average ratio is 1.0. At a teeperature of IO C and an initial load of 703 of actual breaking load, the I»0 years relaxation is estimated to be 1.9 x to 3,0 x the 1C00 hours relaxation. The average ratio is 2.1». Effect or cagnltude of initial load (see graph) With initial loads up to 70 of actusl breaking load, the 1000 hour relaxation losses average abcut 1<; of the Initial lood f.t 20 C With higher Initial loads the percentage relaxation is gm»:er, though still low oompared wich normal relaxation strand. In ccnpsrlrg psreento»? relaxation values it should be rcn«cöered that they are related to dirfsrent percentage Initial leads. In nbaolute teras a loss of 1,0& frcra fc of actual strength is only half the loss of!.< & frcrs 775 of actii.il strength. PUSNo759/CA/4m/6 7i

32 Sheet 2. Bil 6 blad 2 Effect of tecpereture (see graph) The various curves In the graph show the relationship for relaxation after 1000 hours frca a nuafcer or Initial loads and at various ter^jeratures. It should be noted that the initial leads ere related to the cold (20t) strength or the steel. It 13 evident that, except at low loads, operating tasperaturea greater than 80 C ore undesirable. For tesperetuns beluv» 80% the nortral working loads should be suitable. A factor of 2.1» cay be applied to give en estloated 1*0 years relaxation value at slightly elevated tesperatures. In practice relaxation will have occurred at rarool tocperature for a ccnsl derabls length of tine before elevated tenpersture operation of the structure starts. Relaxation has been recorded at ZJt for a period of 1300 hours, followed by relaxation at 6o C for a further 1C0O hours, and the total behaviour compared with relaxation at 60 C ror 2SO0 hours frca zero tine. There is a reduced relaxation at the elevated tenpersture as a result of the previous relaxation at ncreal temperature; but In the long term the coobined losses ore not likely to be significantly less than the wholly elevated temperature relaxation.

33 Average curve and maximum and mininutn limits obtained in tests to date. Initial load : 1Q& of specified characteristic load. Temperature : 20 C + 2 C. relaxation behaviour of Bridon L-R and Dyform L-R strand. 9 3 O o t I 0.1 ~ TEST DURATION - hours.

34 Relaxation behaviour of DYFORM L-R strand. Average curve and maximum and minimum limits obtained in testa to date. Initial load : 73f» of specified characteristic load. Temperature : 40 C ± 2 C I 7 \' '. 2. ft. O vs. o u TEST DURATION - hours er

35 Bil 6 blad 5 - S... I : ; 1 i - i 1 l t - J t I i RELAT j ON BETWEEN RELAZAT ON AND INITIAL LOAP, 1ÖOO HOUR i TESTS AT 20iC I i.-. :u-...!_::..i-- I- INITIAL LOAD ($ OF ACTUAL BREAKING LOAD) i i....i

36 Ft I vvttn 1000 HOUR RELAXATION AND INITIAL LOAD AT VARIOUS TEMPERATURES... Li-:.. :,: c E o Ö INITIAL. LOAD. i[% OF ACTUAL BREAKING LOAD).

37 IINTERNOaDlSK Bl1MA blad 1 SPÄNNARMER1NG AB UrSVirkl Resultat " av relaxationsprovnim; av levererat Material. Sl.i^-n- V:, t timif.-xlt -vork i' - f^-mailv.-.tt i"_' ren: i 7'»O 70 ÖSTHAMMAR \. Forsmarks kraftatation, agrrcgat 1, förspänninf: OJ/IH Vi får harmed översända resultat från första relaxationsprovningt-n på Supa-linan till rubricerade. Resultaten från andra relaxationsprovningen samt första spänningskorrosionsprovet kommer att översändas till Er så snart vi erhåller detta från Bridon. Med vänlig hälsning IntornordLsk SPÄ.WVARiMERING AB f Nyström '"CL -' ' Bil. Y.n\i\_o : l,il. för kännedom till Sta..ens Va t *'ii fal Is v«rk, Avd. DVK " " " BT / t/,, c{.'"' -

38 Bil 7 blad 2 Biidon Wire Limited Telephone Donc3St«r 4010 STD code 0302 Telsx REPORT FROM TECHNICAL SERVICES. Your ref Out'ef MU/GMW/P11f. o*ie 11th December, Forsmark Nuclear Power Station. 13mra dia. Supa L-R strand. Relaxation testing. Sasiples. Strand nunber: 6779A Test Certificate: DY/3364 Tost conditions. Initial load: 70?* of specified minirr.iui breaking load = kgf Temperature: 20 C +_ 2 C Test results. Tost duration hours fc Relaxation HI> M. I. Jncob.s. ifal Srrviccs.

39 nm din. Supn-L-R strand. Initial load: 7OfS specified minimum breaking load s 20 C+, 2*C. Strand number 1.779A r,-, -r? r.o <a i i! ' i ' i «?. < 0.1 i.... i i. i TEST DURATION - houri.

40 ; J :. M Vi i 1 Box 1C6 Bil " Sror.-.nci! blad Te!c"o;i 02/26 2c? '0 S t.-itfciis Vat t vi i fallsverk Forsmarksarbotena 7UO 70 ÖSTHAMMAR O OJ/IH n Forsmurks kraftstation a^grepat 1 - Förspännin."- Vi Tär hårmod översända resultat på 2:a relaxationsprov-ni ri^un utförd på material som levererats till rubricerade objekt. Vi har blivit lovade resterande resultat uiidur de närmaste två veckorna och kominer omgående att vidarebefordra dem till Er. Med vänj ig hälsning Ln tornordi sk :, AB fu> 1 f Ny.-it röm Olle jt)hmsson 76 r Di 1.

41 Bil 7 blad 5 Sridon Wire Limited Technical Service-, Warmsworth Hall. Qoncjster South Yorkshire 0N4 9JX England Telephone Ooncaster 4010 STO code 0302 Telex REPORT FROM TECHNICAL SERVICES. Youf ref Ourre«MlJ/GMW/Pllf. 5th May, Porsmark Nuclear Power Station. 13nun dia. Supa L-R strand. Relaxation testing. Sample Strand number 6779A Tost certificate DY/336^4 Tost conditions Initial load: 70fo or specified minimum breaking load = kgf Temperature : DO^C Test results Test duration hours I OOQ % relaxation 0.^ M, I, Jacobs..hnieal Srrv i cys,

42 13.0mm dia. Supa L-R strand. Initial load : 70$ specified minimum breaking load = kgf Strand number 677OA Temperature 50 C _-.^.!, t \ j. j... _l._l_.;_.ll! ; z_zl zt tlffa p.^:_x. J - l-j. Li r i!! I I ' : : i I.! I! i.! i I! : :! I! i i 0.1 TEST DURATION - hours H g,

43 CIS A Bil 7 blad 7.Statens Var, tui 7'»0 70 ÖSTHAMMAR 0J/1H Forsmarks kraftstation aggregat 1. Förspänning Vi lär härmed översända resultat från de två återstående relaxations testerna. Resultatet från spänningskorrosions tes terna har vi ännu ej erhållit, men vi har lovats dessa under innevarande vecka, varefter vi omgående kommer att översända dem tilj Er. Med vänlig hälsning Internordisk SPÄNNARMERING AB Olle Jenansson Bil. linpi.i +!>) l.j/vn Tijr k.jtindu'ii I. i 11 Statyns V;i t.t«nt'al.lsvurk «/d. V>\\\ " - " _ " - " UT

44 »s, -ia-«bil 7 blad 8 Bridon Wir* Limited 7c Technicji Service* Warmswo.in Hall. O.)iv..iiirt Sooth Yorkshire 0N4 9JX England TeliphoiKJ DoncdiHsr 4010 STO cole O.tf)2 Telex 54V2&7 RFPORT FROM TECHNICAL SERVICES. Your ref Ouf ref Pl 1 f/ml J/GMW. o»» 11th June, FORSMARK NUCLEAR POfcER STATION. 13mm dia. Supa L-R strand. Relaxation testing. Sample. Test conditions. Test results. Strand number 6812B Test certificate DY/336** Initial load : 50$ of specified minimum breaking load = 9350 kgf Temperature : 50 C Test duration - hours?o Relaxation ^ V.47 M. I. Technical Services.

45 13nun dia. Supa L-R strand L tial load : 50$ specified minimum breaking load = 9350 kef. Strand No. C»8', P.ii TvMnpcraturo : 50 C. o c i TEST DURATION - hours

46 Bil 7 blad 10 Bridon Win» Limili Technics! Serv.» «.-s Wurr.iswi> th Hall. South Yo-kih-é DN4 9JX 17. Enyl.ind / Teiiiphune Doncaster 4010 ' STD cocje 0302 Telex b47297 REPORT FROM TECHNICAL SERVICES. Your r*f Our ref Pllf/MIj/GMW. Date 11th June, FORSMARK NUCLEAR POWER STATION. 13mm dia. Supa L-R strand. Relaxation testing. Sample Test conditions Test results Strand number 6916A Test Certificate DY/3525 Initial load : 70% of specified minimum breaking load = kgf Temperature : 50 C Test duration - hours "jo Relaxation M,^n M. I. Jacobs. Technical Services.

47 I3mni dia. Supa L-R strand. Strand No. 601 C\ Initial load : 70 of specified minimum breaking load = 13 0 >0 kg Tonipei-ature : 50 C O I o TEST DURATION - hours OB -O

48 220 icjfil Kabellängd enl. specifikation Foderrör [Spirolfolsai # yttre 90 \é inre 84 * nn ii n i VSL kilförankring för kabel bestående av 19 st linor 0 13,0 mm. AnWnr«;t\/rUp 09

49 \oo HO Antal kablar BILAGA 9 St> 5"» 'tö AD\ A»= 0,15 k = 0,0015 /m O dr /. Kvot uppmätt/beräknad kabelförlängning. kabelförlängning Spännkraften P i ett snitt reduceras med hänsyn till friktion i kabelrören enligt Px = där P o -e -( M a + kx) M a spännkraften på avståndet x från uppspänningspunkten spännkraften i den dragna änden friktionskoefficienten summa förutsatta vinkeländringar i radianer (oberoende av tecken) avståndet i meter från uppspänningspunkten friktionsförlust per meter på grund av oavsiktlig krokighet hos foderrör. Kabelfriktion. Uppmätta kabelförlängningar.

50 BILAGA 10a Glötzl kraftmätare &32S / / / / X»7 / / / / / / / / / \\\v \ 'Innesluten "oljekudde Nanometer, graderad i Np

51 2*3 *#> BILAGA 10b Betongkonstruktior ^--Ingjuten ankarplat Glötzl kraftnätai Fördelningsplatt Manometer Ankarstycke med kilar som förankrar spännkabein Inbyggnad av Glötzl kraftmätare mellan ingjuten ankarplatta (t = 50 mm) och fördelningsplatta (t = 80 mm).

52 BILAGA 10c 'V ' >".' ' ;"" i»-- ','1»'»' Kraftmätning i vertikalkabels nedre ände. Nan ser manometern för kraftavläsning och darbakom lastfördelningsplåttan. Den ringformade nätkudden" är skymd. Huven täcker utstickande linändar. Anslutning av huven till luftventilationssystemet är ännu ej utförd.

53 Underbilaga till rapport -Forsaarfc kraftstation, block 1 och 2, BILAGA 11 reaktorinneslutning. Första Iterko inde inspektion av spämkablar." blad * Forsmarks kraftstation, block 1 och 2, reaktorinneslutning. Data för beräkning av kraftförluster i förspänningskablar. 1. Betongmått m m Cylinderskalets innerradie mm -"- tjocklek = 1 1OO mm Egenvikt betong i bassänger + övre ringplatta enligt överslagsberäkning ca 8 5OO ton. 2. Horisontella spännkablar (ringkablar) Mellan gjutfogar nivå +103,8? och +132,30 (28,i» m höjd) är inlagda 150 st kablar a 19 t cm ~ tväryta. De går drygt hela varvet runt och är uppspända i båda ändar. Hälften är förankrade omlott i läge 100 gon och andra hälften i läge 3 0 gon. Kraft per kabel efter uppspänning exempelvis för kabel 10 b: Vid förankring efter eftersläppning 189 >!p = 1 85O kx I maxkraftpunkt ca 13 m in 1 minkraftpunkt halvvägs från kabelns ändar Detta ger kraft i medeltal 21? Mp = kx 138 Mp = kx inom egna spännklacksområdet inom andra spännklacksområdet inom övrig del kn 1 ^»20 kx k\' Betongförspänningen horisontellt vid tiden t = O inom spännklacksområde (den tunna delen) 28,rt?,10 = '3 000 kpa =13,0 MPa utanför spännklacksområde 3. Vertikala spännkablar 1^0 st kablar å 19.0 cm tväryta fördelade på omkretsen 2 TT 11,55 = 72,6 m spända uppifrån. Kraft per kabel efter uppspanning Vid förankring efter ef tersläppning 232 Mp k\ f I maxkraftpunkt ca 3-25 m under förankring Räkna med 2^1 Mp=2 3^'^ ^ 230 Mp=2 2t>0 Y

54 Bil 11 blad 2 Medelspänning vertikalt i cylinderskalet inkl egenvikt av betong i bassänger och övre ringplatta (approximativt) ff er* + (f - yut0 * 226 * 85 ' 9 ' 8 1 = % «g " 72,6-1,10 = = 5000 kpa = 5,0 MPa