Innehåll. Introduktion. Företagskontroller. Kom i mål. Orientera mera. Uppvärmning KAPITEL ETT KAPITEL TVÅ KAPITEL TRE KAPITEL FYRA KAPITEL FEM

Transkript

1 FÖRETAGSORIENTERING

2 Innehåll KAPITEL ETT Introduktion KAPITEL TVÅ Uppvärmning KAPITEL TRE Företagskontroller KAPITEL FYRA KAPITEL FEM Orientera mera Kom i mål

3 KAPITEL ETT Introduktion 3

4 Lärarblad / Introduktion Välkommen till FramtidsFröns Företagsorientering Företagsorienteringen är ett verktyg där elever i grupp om ca fem personer får träffa och lära känna flera företag och företagare under ett läsår. Varje besök presenteras sedan för hela klassen på olika sätt. Företagsorienteringen är uppbyggd i fem delar; Introduktion, Uppvärmning, Företagskontroller, Kom i mål och Orientera mera. Med Företagsorienteringen vill vi inspirera och uppmuntra elever i skolår sju, åtta och nio att ta sina första steg mot en framtid som de själva aktivt skapar. De kommer att få lära känna människor utanför skolan, människor som alla har kunskap och erfarenhet att dela med sig av. Vi vill också att de ska inse varför det är så viktigt att lära sig saker i skolan. Företagsorienteringen ger eleverna en möjlighet att börja bygga på den egna framtiden. De får inblick i många olika branscher och de får möjlighet att börja skapa ett eget kontaktnät av vuxna utanför skolan. De får också lära sig arbeta med förberedelse- och uppföljningsarbeten på ett sätt som de har nytta av när de kommer ut i arbetslivet learning by doing. I Företagsorienteringen krävs ett nära samarbete mellan lärare, studie- och yrkesvägledare och skolledning. Verktyget gör det enklare och roligare för alla att uppfylla målen i läroplanen. Företagsorienteringen kan ses som ett alternativ till den traditionella praon/praktiken men ännu hellre som ett komplement. 4

5 Lärarblad / Introduktion Varför Företagsorientering och entreprenörskap? Samhället utanför skolan kan hjälpa till att stimulera elevernas företagsamhet och att stärka och utveckla deras skapande drivkrafter. Många lär sig förstå sammanhangen mellan de teoretiska kunskaperna i skolan samt stärka och utveckla deras skapande drivkrafter (entreprenöriella förmågor). Kontakten med samhället utanför skolan skapar också en förståelse för företagande, tillväxt och välfärd. Om skolan och näringslivet blir mer öppna för samarbete kommer också kunskapen om vilka krav som arbetslivet ställer på individen att synliggöras. Med ökad samverkan uppdateras också kunskaperna i takt med att arbetslivet förändras. Ju mer kunskap eleverna får om företagande och vad det innebär att arbeta i olika branscher ju större är chansen att eleverna gör rätt gymnasie- och yrkesval. 5

6 Lärarblad / Introduktion Så går det till... För att kunna genomföra lyckade företagsbesök där både elever och företagare är nöjda med utgången krävs det att man förbereder sig väl. Vi kallar detta kapitel för uppvärmning. Efter uppvärmningen i klassrummet är det dags för själva företagsbesöken eller företagskontroller som vi kallar dem. Besöken görs i smågrupper och vi rekommenderar att varje grupp besöker ett eller flera företag under ett läsår. Efter varje besök ska gruppen leverera en presentation av det företaget de besökt. Vi kallar detta kapitel kom i mål och är det tillfälle då eleverna får chansen att visa sin kreativitet. Presentationen av företaget ska vara i något av följande format: powerpoint, reklamaffisch, radioinslag, film, blogg eller en hemsida, teknik som man normalt använder i arbetslivet i dag. Ett bra sätt att integrera fler ämnen i undervisningen är att arbeta med verkliga arbetsuppgifter som är hämtade direkt från de företag eleverna besökt. Vid företagskontrollerna får eleverna med sig en sådan uppgift tillbaka till skolan som löses tillsammans med lärare i lämpligt ämne. Detta skapar en naturlig förståelse för varför man lär sig det man gör i skolan. Det finns många möjligheter att utöka arbetet med företagsorienteringen. Under kapitlet orientera mera finns exempel på hur man kan göra en företagsutställning där eleverna får möjlighet att ställa ut och visa upp sina favoritföretag i en mässmonter exempelvis på en FramtidsFrömässa. Eleverna använder då de presentationstekniker de arbetat med under året. 6

7 Lärarblad / Introduktion Vem gör vad och när? Nedanstående tabell anger endast rekommenderade tidsintervall. 7

8 Elevblad / Introduktion Uppgift 1 Vad är en entreprenör? Under Företagsorienteringen kommer du att lära känna flera entreprenörer. En entreprenör behöver inte vara en företagare, det kan också vara en person som har idéer, är påhittig, modig och som har förmåga att se möjligheter och göra något av idéerna. Utöver ovanstående, vad är en entreprenör för dig? Vilka övriga egenskaper har/behöver en entreprenör? Var i samhället behövs entreprenörer? Känner du några entreprenörer? Diskutera i klassen kring entreprenörskap och entreprenörer. 8

9 Elevblad / Introduktion Uppgift 2 Företagen i min kommun Alla företag har någon gång startats av en entreprenör oavsett om det idag är ett stort eller litet företag. Kanske är du en framtida entreprenör som startar ett eget företag? Tillsammans kallas alla företag i en kommun för det lokala näringslivet. Näringslivet ser olika ut i olika kommuner eftersom varje kommun har sin egen prägel och kultur. Hur ser det ut i din kommun? Finns det många små företag eller finns det ett stort företag som dominerar? Vad är det för typ av företag som dominerar i din kommun? Om kommunen har ett enda stort företag som allt annat kretsar omkring, fungerar den på ett visst sätt, medan en kommun som har många små företag fungerar på ett helt annat sätt. Intressant är också att se vad det är för typ av företag som dominerar. Är det fabriker eller är det affärer? I följande övning delar vi in företag i olika branscher, t ex: industriföretag, handelsföretag, serviceföretag, skogs- och lantbruksföretag, transportföretag, vård- och omsorgsföretag. I verkligheten finns det många fler branscher såsom IT-företag, mediaföretag, upplevelseindustri m fl. Ta en titt på din egen kommun och försök att lista ut vilken typ av näringsliv som finns där. På nästa sida får du fylla i ett exempel på företag i varje bransch som vi valt ut. Diskutera i klassen och skriv vad ni kommer fram till. 9

10 Elevblad / Introduktion forts. uppgift 2... Vad gör ett industriföretag? Ge exempel på ett industriföretag i din kommun Vad gör ett handelsföretag? Ge exempel på ett handelsföretag i din kommun Vad gör ett serviceföretag? Ge exempel på ett serviceföretag i din kommun Vad gör ett skogs- och lantbruksföretag? Ge exempel på ett skogs- och lantbruksföretag i din kommun Vad gör ett transportföretag? Ge exempel på ett transportföretag i din kommun Vad gör ett vård- och omsorgsföretag? Ge exempel på ett vård- och omsorgsföretag i din kommun 10

11 Elevblad / Introduktion Uppgift 3 Ordfläta Ett samtal blir alltid roligare och mer givande om man begriper vad som sägs. Varje arbetsområde har sina speciella uttryck och ord som kan göra det lite krångligt för utomstående att förstå vad det handlar om. Det gäller även i företagarvärlden. I den här ordflätan hittar du tjugosju ord som är vanliga i samband med företagandet. Försök att hitta så många ord som möjligt. Orden kan vara vågräta, lodräta, vänster till höger eller höger till vänster. Markera orden! Orden är: aktiebolag, bokföring, arbetsgivaravgift, styrelse, ledningsgrupp, underleverantör, marknad, konkurrent, bokslut, bransch, franchising, certifiering, monopol, grossist, kunder, kvalitet, risk, kampanj, annonsering, kompanjon, vinst, revision, kredit och logistik. 11

12 Elevblad / Introduktion Uppgift 4 Ordförklaring När du har hittat alla orden i ordflätan är det dags att ta reda på vad de betyder. Använd din kreativitet för att hitta svaren! Aktiebolag:... Bokföring:... Arbetsgivaravgift:... Styrelse:... Ledningsgrupp:... Underleverantör:... Marknad:... Konkurrent:... Bokslut:... Bransch:... Franchising:... Certifiering:... Monopol:... Grossist:... Kunder:... Kvalitet:... Risk:... Kampanj:... Annonsering:... Kompanjon:... Vinst:... Revision:... Kredit:... Logistik:... 12

13 KAPITEL TVÅ Uppvärmning 13

14 Lärarblad / Uppvärmning Uppvärmning Innan en orienteringsrunda är det viktigt att värma upp för att förbereda kroppen inför en ansträngning. I Företagsorienteringen värmer man också upp. Man gör det bland annat genom att man får lösa ett antal uppgifter där intresset är riktat till eleverna. Uppgifterna stärker elevens självförtroende och man får ökad kunskap om närsamhället. En del uppgifter är personliga och bör lösas individuellt medan andra lämpar sig bättre som grupparbete. Alla uppgifter behöver inte lösas genast utan kan spridas ut under Företagsorienteringens gång. Bestäm tillsammans med eleverna vad de ska börja med. Uppvärmningen består av elevblad som är tillåtna att kopiera. Följande uppgifter ingår i Uppvärmningen: Uppgift 5 - Personlighetsträdet Uppgift 6 Social kompetens Uppgift 7 Uttryck ger intryck Uppgift 8 Uppträdande Uppgift 9 Vem är vad? Uppgift 10 Laganda Uppgift 11 Lagandan i vår grupp 14

15 Elevblad / Uppvärmning Uppgift 5 - Personlighetsträdet Vad känner du för dig själv? Ta hjälp av det här trädet. Var i trädet ser du dig själv just nu? Var skulle du vilja vara? Var i trädet är du om fem år? 15

16 Elevblad / Uppvärmning forts. uppgift 5... Varje människa har någonting som de är bra på och det har du också. Fundera över vad du är bra på och skriv ner det. De här är jag bra på: Det här vill jag bli bäst på! Berätta för klassen! 16

17 Lärarblad / Uppvärmning Social kompetens Social kompetens har stor betydelse i alla sammanhang, inte minst i arbetslivet. Allmänt definierat handlar social kompetens om vår förmåga att möta och kommunicera med andra människor. Det blir mer och mer viktigt med social kompetens eftersom vi mer och mer jobbar i projekt som bygger på människors förmåga att samarbeta. Man kan träna sin sociala kompetens och Företagsorienteringen är en bra plattform för en sådan träning. Lyssna: Förmågan att kunna lyssna är något av det mest grundläggande när det gäller social kompetens. Det visar att du bryr dig om den du samtalar med och är en förutsättning för att kunna leva sig in i den andres situation. Vänta: Förmågan att vänta är att visa social kompetens. Det är bra att kunna avvakta, känna in situationen och låta andra synas och höras. Att ha förmågan att kunna glädjas över andras framgång ger dubbel glädje. Artighet: Förmågan att säga tack och varsågod visar på social kompetens. Vanlig, gammaldags artighet inger respekt. Se rollspelen där eleverna får träna på detta. Ärlighet: Ärlighet varar längst, säger ett gammalt ordspråk. En socialt och emotionellt kompetent människa är ärlig både mot sig själv och andra. Låt gärna eleverna diskutera varför det är så viktigt att vara ärlig. Vad vinner man om man är ärlig och vad förlorar man om man inte är ärlig? Erkänna misstag: Förmågan att erkänna sina misstag är också social kompetens. Att göra fel är mänskligt och att kunna rätta till sina fel och säga förlåt är modigt. 17

18 Elevblad / Uppvärmning Uppgift 6 Social kompetens Om man t ex läser platsannonser i tidningen ser man ofta att arbetsgivare söker folk med social kompetens. Vad menas med social kompetens och varför är den så viktig tror du? Klipp ut några platsannonser där man frågar efter social kompetens. Diskutera i klassen och skriv vad ni kommer fram till. Intervjua tre personer utanför skolan om vad de tycker att social kompetens är. Skriv svar! Fundera över din egen sociala kompetens. Vad är du stolt över och finns det något du vill förbättra?

19 Elevblad / Uppvärmning Uppgift 7 Uttryck ger intryck Alla människor klär sig och ger uttryck på sitt eget sätt, det kallas för att ha en personlig stil och det skapar mångfald i vårt samhälle. En människas kvaliet sitter inte i kläderna men det kan ändå vara klokt att ( i vissa fall) tänka på vilka signaler våra kläder kan ge. De flesta människor är nämligen väldigt kvicka att bedöma eller rent av döma andra endast genom sitt synintryck. Inför ett möte med nya människor kan det alltså vara smart av dig att tänka på vilket intryck du vill göra. Hur tycker du att man ska förhålla sig till att människor är snabba på att döma andra bara genom att titta på dina kläder och personliga stil även om detta inte säger så mycket om dig som person? Hur ska man tänka när man träffar en person för första gången? Diskutera i klassen vad man bör tänka på, gör sedan ett rollspel där Slarviga och Prydliga söker sommarjobb hos ägaren av stans populäraste glassbar. Båda vill väldigt gärna ha jobbet som förutom lön innebär fri glass hela sommaren. Hur slutar ett sådant rollspel? Vem får jobbet? Karaktärer: Arbetsgivaren, Slarviga och Prydliga Speltid: Cirka 5 minuter 19

20 Elevblad / Uppvärmning Uppgift 8 Uppträdande Uppträdandet och uppsynen har stor betydelse för vilket intryck du gör på andra. Gör ett nytt rollspel där Larvige, Glada, Trötter och Sura kommer på studiebesök på ett företag. Vem tror du har lättast att få en praktikplats på företaget nästa sommar och varför? Vilken figur tycker du passar bäst in på dig? Vad tycker dina kamrater? Diskutera i klassen. Karaktärer: Företagaren, Larvige, Glada, Trötter och Sura Speltid: 5-10 minuter Bestäm er tillsammans för vilket intryck ni vill göra på de människor som ni kommer att träffa vid företagsbesöket. Intrycket du gör på andra ger avtryck inför framtiden. 20

21 Lärarblad / Uppvärmning Gruppindelning Företagsorienteringen görs i mindre grupper med fem eller sex elever i varje grupp. Gruppindelningen kan göras på olika sätt. Det är bra om gruppen består av både pojkar och flickor. De bästa resultaten brukar dessutom visa sig bli i grupper där deltagarna inte är för lika utan kompletterar varandra i intresse och kompetens. Innan eleverna delas upp i grupper ska de göra övningen Vem är vad. Det är ett bra sätt att ge eleverna förståelse för vikten av sina och andras personliga egenskaper kopplat till gruppen. För att särskilja grupperna kan du föreslå att eleverna hittar på ett namn på sin grupp och att de väljer en gruppledare som ska representera gruppen vid företagsbesöket. Om ni inte har tid att göra alla uppgifterna inför första besöket så är det bara att välja ut det ni tycker känns viktigast och börja med det. De övriga kan ni göra vartefter. En obligatorisk uppgift innan besöket är att förbereda frågor till företagaren/kontaktpersonen. Låt eleverna försöka komma på så många frågor som möjligt själva. För att ge dig lite tips och stöd har finns ett antal frågor som du kan tipsa eleverna om ifall deras egna frågor tryter. Se lärarblad Frågor. 21

22 Elevblad / Uppvärmning Uppgift 9 Vem är vad? Företagsorienteringen görs i mindre grupper med fem till sex elever i varje grupp. För att en grupp ska bli så väl sammansatt som möjligt så behövs det människor med olika styrkor, alltså människor som är bra på olika saker. Här kan du göra ett test för att se vilka styrkor du har. Gör så här: Sätt ett kryss vid de påståenden som du tycker passar bäst in på dig. Maximalt 10 kryss. 1. Jag tycker det är kul att ringa upp och ta kontakt med nya människor 2. Det känns viktigt att ha ordning och reda bland mina papper i skolan 3. Jag är bra på att komma på lösningar på problem 4. Jag gillar att jobba mot ett mål 5. Jag är en person med mycket åsikter och tror på det jag gör 6. Mina kompisar brukar lyssna på vad jag säger 7. Jag tycker att det är kul att knacka dörr och sälja saker 8. Jag tycker om att planera och känna att jag har kontroll över saker 9. Jag är den i klassen som ofta kommer med idéer 10. Jag är nyfiken och tycker om att experimentera 11. Jag är en person som bryr mig om vad jag gör med mina pengar 12. Jag tycker om praktiska uppgifter och att arbeta med mina händer 13. Jag känner inget större obehag av att prata inför en grupp 14. Jag tycker att de teoretiska ämnena är roliga i skolan 15. Jag slarvar inte då jag gör någonting, det är resultatet som räknas 16. Jag har ett äkta intresse för människor 17. Jag ser ofta ett problem som en möjlighet 18. När jag köper saker letar jag efter bästa pris och kvalitet 19. Jag tycker om praktiska ämnen i skolan 20. Jag bryr mig om hur mina kompisar mår 22

23 Elevblad / Uppvärmning forts. uppgift 9... Vilka arbetsuppgifter skulle passa dig? Räkna ihop hur många kryss du har fyllt i för varje symbol. Har du t ex. kryssat fråga 7, 8 och 14 sätter du en tvåa vid pennan och en etta vid telefonen. Fråga 2, 8, 11, 14 Antal kryss Fråga 12, 15, 18, 19 Antal kryss Fråga 1, 7, 13, 16 Antal kryss. Fråga 4, 5, 6, 20 Antal kryss Fråga 3, 9, 10, 17 Antal kryss Av din lärare får du veta vad som står för den symbol som fått flest kryss. Fundera över om du tycker att det stämmer någorlunda på dig. Diskutera också med dina kompisar om de tycker att det stämmer. Kanske har du lika många kryss vid två av symbolerna, välj då den som du tycker passar in bäst. 23

24 Lärarblad / Uppvärmning Gruppindelning Vem är vad? Den här övningen är rolig att göra för att testa vilken symbol som passar bäst in på varje enskild elev. Penna, skiftnyckel, telefon, ordförandeklubba eller glödlampa. Låt eleverna svara på frågorna för att se vilka styrkor de har. Flest pennor: Du är den ordningsamma typen som man vågar lita på. Du trivs med att sköta pappersarbetet, ekonomi och hålla ordning på allt material som gruppen kommer att behöva. Flest skiftnycklar: Du är riktigt intresserad av hur en produktion sköts eller hur en produkt tillverkas. Vilket material används och hur mycket? Du är den i gruppen som bör ansvara för att ni får veta så mycket som möjligt om produkter och tillverkning. Flest telefoner: Du kan sälja sand i Sahara! Marknadsföring och försäljning är något som borde intressera dig. Du är den i gruppen som bör ansvara för att ni får veta så mycket som möjligt om kunder och försäljning. Flest ordförandeklubbor: Du vet vad du vill och kan göra så att dina medarbetare känner likadant! Sjunker skeppet är du den siste att hoppa. Du lyckas få alla att dra åt samma håll och du är en bra gruppledare. Flest glödlampor: Du är ett riktigt ljushuvud! Du kommer ofta på bra idéer, är nyfiken, kreativ och snabb på att hitta lösningar. Du är en äkta idéspruta, en sådan som du behövs i gruppen när det är idétorka. När övningen är gjord och alla vet vilken figur man tillhör är det dags att dela in grupperna. Varje grupp bör ha minst en person från varje symbol. 24

25 Lärarblad / Uppvärmning Laganda Lagandan är viktig för vilket resultat ett lag eller en grupp kommer att uppnå. Det vet vi framför allt genom idrotten. Ett fotbollslag med dålig laganda har svårt att bli ett vinnande lag. Så är det även i arbetslivet där man allt oftare kräver att de anställda ska behärska konsten att samarbeta på ett positivt och konstruktivt sätt. Det här är en alldeles speciell kompetens som vi skulle kunna kalla samarbetskompetens och som det är nyttigt att träna på i skolan. Diskutera gärna i klassen vad laganda är för något: Vad kännetecknar en god laganda och vad kännetecknar en dålig laganda? Låt eleverna också fundera över i vilka sammanhang det är viktigt med en god laganda. Man kan också be eleverna välja ut ett idrottslag som de gillar och berätta om hur de tror att lagandan är i deras favoritlag. Använd elevbladet om laganda. 25

26 Elevblad / Uppvärmning Uppgift 10 Laganda Lagandan är viktig för vilket resultat ett lag eller en grupp kommer att uppnå. Det vet vi framför allt genom idrotten. Vad är god laganda och varför är den viktig? Vad innebär dålig laganda och vad kan den ställa till? Diskutera i gruppen. Skriv! Välj ut ett favoritidrottslag. Klipp ut en tidningsartikel eller skriv ut något från nätet som handlar om det idrottslag ni valt. Berätta för klassen varför ni tycker att just det laget är så bra och vad ni tror om andan i laget. Vårt favoritidrottslag:... Det här tror vi om andan i laget:

27 Elevblad / Uppvärmning Uppgift 11 Lagandan i vår grupp Lagandan kan beskrivas med olika ord och korta meningar. Skriv ner så många ord och meningar ni kan komma på som talar om hur en laganda kan vara t ex kreativ, tillåtande, öppen för allas förslag osv. Hurdan laganda vill ni ha i er grupp? Diskutera och välj ut minst tre av alternativen som ni skrivit. Berätta för klassen varför ni valt just de tre Diskutera vad som skiljer er laganda med ert favorit idrottslag. Om ni kommer fram till några skillnader skriv ner dessa

28 KAPITEL TRE Företagskontroller 28

29 Lärarblad / Företagskontroller Företagskontroller När orienteraren värmt upp sig ordentligt är det dags att ge sig ut i terrängen. Med sig har hon/han karta och kompass för att inte springa vilse. Kartan studeras noga i förväg och kompassriktningen till kontrollerna tas ut. Ungefär så gör vi också inför en Företagsorientering. Eleverna börjar med att förbereda besöket genom att skapa sitt eget visitkort, skriva frågor, analysera logtypen, bekräfta mötet och ta reda på så mycket förhandsinformation om företaget som möjligt. Ett bra sätt att integrera fler ämnen i undervisningen är att arbeta med verkliga arbetsuppgifter som är hämtade direkt från de företag som eleverna har besökt. Vid företagskontrollerna får eleverna med sig en sådan uppgift tillbaka till skolan som löses tillsammans med lärare i lämpligt ämne. Detta skapar en naturlig förståelse för varför man lär sig det man gör i skolan. Företagskontroller består av elevblad som är tillåtna att kopiera. Följande uppgifter ingår i Företagskontrollerna: Uppgift 12 Visitkort Uppgift 13 Inför företagsbesöket Uppgift 14 Förhandsinformation om företaget Uppgift 15 Företagets logotyp Uppgift 16 Bekräfta mötet Uppgift 17 Frågor till företaget Uppgift 18 Företagsbesöket Uppgift 19 Tack för senast! Uppgift 20 Utvärdering 29

30 Elevblad / Företagskontroller Uppgift 12 Visitkort Ett bra sätt att börja bygga nätverk är att samla visitkort. Visitkorten gör det lättare för dig att minnas människor som du träffat. Att dela ut egna visitkort gör det lättare för andra att minnas dig och veta hur de ska få kontakt med dig. Vilken information som bör finnas på visitkortet beror också på vilken typ av verksamhet du jobbar med. Börja med att skissa på hur du vill att ditt visitkort ska se ut. När du är nöjd kan du sedan göra layouten i datorn och skriva ut. Exempel på visitkort Att tänka på... Försök att sticka ut, en annorlunda form eller färg är något man minns. Glöm inte baksidan, den kan användas både till logotyp eller kanske en engelsk översättning. Vilken information är viktig för dig att ha med? Visitkortet behöver inte överinformera. Det finns flera sidor på nätet där du kan designa dina visitkort och få dem utskrivna nästan gratis tex 30

31 Lärarblad / Företagskontroller Inför företagsbesöket Företagsbesöken har skolans studievägledare, lärare eller annan skolpersonal bokat in. Av henne/honom får du en lista över vilka företag som tar emot dina elevgrupper. Varje grupp får ett företag och namnet på den kontaktperson som de ska träffa. Du kan antingen lotta ut företagen mellan grupperna eller låta det bli ett genomtänkt val från din sida. Viktigt är bara att se till att varje klass får lära känna olika typer av företag. När företagen kontaktas inför en Företagsorientering så informeras de om vikten att skicka med eleverna en arbetsuppgift i samband med besöket. Arbetsuppgiften skall utgå från företagets dagliga verksamhet. Se sidor med exempel på arbetsuppgifter från företagen. Eleverna skall också tidigt få veta om att man kommer att få med sig en arbetsuppgift från företagen. Mina noteringar:

32 Elevblad / Företagskontroller Uppgift 13 - Inför företagsbesöket Äntligen är det dags! Av er lärare får ni namnet på det företag ni ska besöka och namnet på den person som ni ska träffa. Förmodligen är det företagets ägare eller VD. Ni får också veta vilken dag och hur dags ni ska vara på företaget, resten ska ni ta reda på själva. Företagets namn:... Kontaktperson:... Adress:... Besöksadress:... E-postadress:... Telefonnummer:... Mobil:... Datum för besök:... Klockan:... Nu är det mycket som behöver hända på samma gång: Ta reda på så mycket som möjligt om företaget i förväg. Ring till kontaktpersonen och bekräfta att ni kommer. Förbered frågor så att ni får veta så mycket som möjligt om företaget. Vissa förberedelseuppgifter är obligatoriska inför varje besök: Uppgift 14 - Förhandsinformation om företaget Uppgift 15 - Företagets logotyp Uppgift 16 - Bekräfta mötet Uppgift 17 - Frågor till företaget 32

33 Elevblad / Företagskontroller Uppgift 14 - Förhandsinformation om företaget Ta reda på om ert företag har någon hemsida. Där kan ni i så fall hitta en hel del information. Ni kan också gå in på för att se om företaget finns med. Även där kan ni utläsa en del om företaget. Skriv ner så mycket information som möjligt: 33

34 Elevblad / Företagskontroller Uppgift 15 - Företagets logotyp Varje företag eller verksamhet har sin egen logotyp eller varumärke. Logotypen vill berätta något. Försök att lista ut vad företaget ni skall besöka vill säga med sin logotyp. Börja med att ta reda på hur företagets logotyp ser ut och gör en hypotes* om vad den betyder. Vår hypotes* om företagets logotyp:... Plats för logotyp När ni kommer till företaget, be att få en förklaring till deras logotyp. Företagets förklaring till sin logotyp: Hade ni uppfattat budskapet med logotypen rätt? *Hypotes = antagande, förklaringsförsök 34

35 Elevblad / Företagskontroller Uppgift 16 - Bekräfta mötet Inför ett möte är det alltid bra att stämma av att man har uppfattat plats och klockslag rätt, speciellt om någon annan än man själv har bokat mötet. Det ser verkligen inte bra ut att komma för sent eller dyka upp fel dag. Ett sådant misstag kan vara svårt att reparera. Det är gruppledarens uppgift att ringa kontaktpersonen och bekräfta att gruppen kommer. Berätta också hur många ni är och vad ni heter. Rollspel 1 Bekräfta mötet Om det känns lite nervöst kan det vara bra att träna innan man ringer genom att göra ett rollspel. I rollspelet ringer gruppledaren till företagaren och bekräftar studiebesöket. Diskutera i gruppen hur det lät. Har gruppen några goda råd att ge sin gruppledare? Rollspel 2 - God dag och adjö När ni ändå är i farten är det lika bra att göra ytterligare ett rollspel där hela gruppen kommer till företaget och träffar sin kontaktperson för första gången. Fortsätt rollspelet med att gruppen tackar för sig och lämnar företaget. Karaktärer: Företagaren, gruppledare, övriga gruppen Speltid: max 3 minuter per rollspel 35

36 Lärarblad / Företagskontroller Frågor Innan eleverna går ut på sina företagsbesök behöver de förbereda frågor. Låt eleverna själva fundera ut vad de ska fråga om. För att du ska veta hur vi tänker får du tips om frågor som kan vara relevanta att ställa vid besöket. Tipsa eleverna om deras egna frågor tryter. Om företaget/branschen Vad har företaget för idé och var kom den ifrån? Vilken entreprenör startade företaget? Vad heter företaget? Vilket år startade företaget? Vem äger företaget? Vad är det för ett företag? Handels, industri, service, vård, etc. Vad är det för juridisk form: Aktiebolag, handelsbolag, enskild firma eller annat? Vad har företaget för branschtillhörighet? Hur är företaget organiserat? Om anställda och deras yrken och kompetens Hur många anställda finns på företaget? Hur många kvinnor respektive män finns på företaget? Vilka olika yrken finns representerade på företaget? Vilka tider arbetar de på detta företag? Hur rekryterar företaget nya medarbetare? Vilka skolkunskaper krävs av en anställd i företaget? Är det någon särskild kompetens som är viktig att ha som anställd? Har företaget intern kompetensutveckling för sina anställda? Vad i så fall? 36

37 Lärarblad / Företagskontroller Frågor Om företagets verksamhet Vilka produkter och/eller tjänster säljer företaget? Vad är företagets affärsidé? Lägger företaget ut arbetsuppgifter på andra företag? Måste företaget köpa material för att kunna tillverka sina varor/tjänster? Vad för material i så fall? Har företaget några underleverantörer och vad levererar de i så fall? Har företaget några planer på att växa? Hur kommer det i så fall att se ut? Om kunder och marknad Var finns företagets kunder: Lokalt, regionalt, nationellt, internationellt? Hur skaffar företaget nya kunder? Vad gör företaget för att behålla sina kunder? Vilka konkurrenter har företaget? Vad gör företaget för att bli bättre än sina konkurrenter? Importerar företaget några produkter? Vad och från vilka länder? Om maskiner och teknik Vad finns det för maskiner/teknik på företaget och vad har man dem till? Hur många datorer har man på företaget och vad används de till? Hur/var lär man sig att använda dessa maskiner och datorer? Har företaget några robotar som ersätter människors arbete? Var köper företaget sina maskiner eller apparater? 37

38 Lärarblad / Företagskontroller Frågor Om miljö och kvalitet Är företaget miljösäkrat och vad innebär det i så fall? På vilket sätt påverkar företaget miljön? På vilket sätt kan företaget minska sin miljöpåverkan? Hur stor elförbrukning har företaget? Vad kostar elen per år? Hur hanterar man sitt avfall på företaget? Är företaget kvalitetssäkrat och vad innebär det? Om företagaren/ledaren Vad är det bästa med att vara företagare? Vad är mindre bra med att vara företagare? Hur lång arbetstid har du som företagare/företagsledare? Hur kommer det sig att du blev företagare? Vad driver dig att vara företagare? Vad skulle du göra om du inte var företagare? Vilka skolkunskaper är viktiga att ha för att bli företagare/vd? Vilka egenskaper behöver man ha för att driva ett eget företag? Hur kan skolan förbereda elever att bli egna företagare? Om kostnader/ekonomi Hur stor är företagets årsomsättning? Hur stor är företagets personalkostnad? Hur mycket kostar det att ha en person anställd? Hur mycket pengar går till lön respektive skatt och sociala avgifter? Hur mycket omsätter (säljer för) företaget per anställd medarbetare? 38

39 Elevblad / Företagskontroller Uppgift 17 - Frågor till företaget Det bästa du kan göra för att få reda på saker och ting är att ställa frågor. Ju nyfiknare du är desto intressantare blir ditt besök och desto intressantare blir du för företaget. Den som är nyfiken ställer frågor och ju fler frågor desto bättre. Gör ett frågeformulär, gärna på datorn, med så många frågor som du och din grupp kan komma på. Frågorna kan gärna handla om: 1. Företaget och branschen det tillhör 2. Företagets anställda och deras olika yrken och kompetens 3. Företagets verksamhet (vad man gör på företaget) 4. Företagets kunder och marknadsområden 5. Företagets maskiner och teknik 6. Företagets miljöpåverkan och kvalitet 7. Företagaren eller ledaren 8. Kostnader och ekonomi 9. Övrigt som ni är nyfikna på Skriv minst fem frågor under varje rubrik gärna fler. Kopiera frågeformuläret så att alla i gruppen har sitt eget exemplar. Tänk på! Att få ut så mycket som möjligt av studiebesöket. Att försöka göra det intryck som du vill göra. Att komma ihåg att ta med frågeformuläret! Att ta med kamera, mobil och/eller filmkamera för att dokumentera. Att komma i tid! 39

40 Lärarblad / Företagskontroller Arbetsuppgift från företagen Ett syfte med Företagsorienteringen är att hjälpa eleverna att förstå varför det är så viktigt med kunskaperna som förvärvas i skolan. Sambandet mellan skolans teoretiska kunskaper och arbetslivets praktiska användning behöver bli mycket tydligare. Att få en arbetsuppgift från ett företag som eleverna ska lösa i skolan är ett bra sätt att tydliggöra detta på. När företagen informeras inför en Företagsorientering rekommenderas de att skicka med eleverna en arbetsuppgift till skolan som ska utgå från företagets dagliga verksamhet. En sådan arbetsuppgift blir extra intressant eftersom den är på riktigt. Arbetsuppgiften kan eleverna lösa antingen inom gruppen eller gemensamt med hela klassen vid en lämplig lektion. Uppgiften kan kopplas till skolämnen som t ex bild, engelska, fysik, hemkunskap, historia, kemi, matematik, slöjd, svenska eller något annat. Se exempeluppgifter från företag på nästa sida. När arbetsuppgiften är löst kontaktar gruppen företaget för att få feedback. Det här är också en möjlighet för eleverna att hålla liv i kontakten med sitt företag. Som lärare kan du själv också ta kontakt med de aktuella företagen för att i förväg stämma av svårighetsgraden på en eventuell arbetsuppgift. På så sätt får även du personliga företagskontakter vilket kanske skulle kunna leda till ytterligare samarbete er emellan. På nästa sida kan du se exempel på uppgifter som företag skickat med eleverna till skolan. Vilka ämnen man löser uppgifterna i bestämmer du och lärarlaget. 40

41 Lärarblad / Företagskontroller Arbetsuppgift från transportföretag Ta reda på hur många ton och hur många m 3 som Volvolastbil Triden maximalt kan ta i last. Ta reda på hur många m 3 sand som maximalt kan lastas på lastbilen. Ta reda på två olika dimensioner av bergskross och räkna ut hur många m 3 bergskross som lastbilen maximalt kan lasta av vardera dimensionen. Frågor: Hur kommer det sig att sand och olika dimensioner av bergskross väger olika fast volymen är lika? Hur och var får man tag i de olika produkterna? Ge exempel på olika användningsområden för bergskross? Arbetsuppgift från trafikskola Ta reda på vad som gäller för att få ta körkort. Välj ut femton förbudsmärken och redogör för varje märkes betydelse och innebörd. Välj ut fem olika varningsmärken och redogör för varje märkes betydelse och innebörd. Gå in på Trafikverkets hemsida och sök efter information. Gör också kunskapstestet om vägmärken som finns på hemsidan och se hur goda dina kunskaper är. Frågor: Vad betyder förbudsmärken? Vad betyder varningsmärken? Vad betyder påbudsmärken? 41

42 Lärarblad / Företagskontroller Arbetsuppgift från optiker Rita en bild av hela ögat. Beskriv hur ögat är uppbyggt och hur det fungerar. Frågor: Vad är det för fel på ögat när man ser dåligt på nära håll? Vad är det för fel på ögat när man ser dåligt på långt håll? Hur kan man korrigera dessa synfel? Hur ser ögat ut när man har astigmatism och vad innebär det? Varför är det viktigt att skydda ögonen mot starkt solljus? Arbetsuppgift från arkitektbyrå Titta på kommunens utbyggnadsplanering för tio år framåt. Ta reda på var man kommer att bygga flerfamiljshus och var man kommer att bygga villor. Ta också reda på hur stadskärnan planeras att se ut om tio år och var industriområdena kommer att finnas. Fundera över hur trafiksituationen kommer att se ut om tio år och var genomfartslederna kommer att gå. Frågor: Vad är det för skillnad mellan översiktsplan, utbyggnadsplan och detaljplan? Varför är det viktigt för kommunen att ha olika planer? Vem bestämmer hur planerna ska se ut? Hur skulle du vilja att ditt drömhus/drömlägenhet ser ut? Rita i skala 1:50. 42

43 Lärarblad / Företagskontroller Arbetsuppgift från plåtslagare Ta reda på vad 1 m 2 kopparplåt väger. Ta reda på vad 1 m 2 av samma kopparplåt kostar. Beräkna utifrån en ritning av nedanstående byggnad hur mycket kopparplåt som går åt till byggnadens tak. Beräkna hur mycket kopparplåten på taket väger. Beräkna hur mycket koppartaket kommer att kosta. Frågor: Vad är det som gör att kopparplåten blir grön efter en tid skriv den kemiska formeln. Var får man koppar ifrån? Är det tillåtet att lägga kopparplåt på ett tak? Arbetsuppgift från begravningsbyrå Fotografera gamla och nya gravstenar. Beskriv skillnaden mellan gamla och moderna gravstenar. Besök gärna en kyrkogård och skriv en berättelse om din upplevelse. Frågor: Vad skiljer de nya gravstenarna från de gamla? Vad kan man utläsa kring människors yrken och status på gravstenarna? Vad använder man för olika bergarter till gravstenar? Vad betyder jordbegravning och vad betyder kremering? 43

44 Elevblad / Företagskontroller Uppgift 18 - Företagsbesöket Nu är ni väl förberedda och dags att ge sig iväg på företagsbesöken. Nu är det upp till företagaren/kontaktpersonen att bestämma hur allt ska gå till. Men det är inte bara upp till henne/honom om besöket blir bra. Det har ni nämligen ett gemensamt ansvar för. Ju fler frågor ni ställer och ju större intresse ni visar desto bättre blir kontaktpersonen på att berätta. Det blir mer inspirerande för alla. Under samtalets gång dyker säkert många nya frågor upp - tveka inte utan ställ dem också! Arbetsuppgift till skolan Innan ni tackar för er och lämnar företaget ber ni att få med er en arbetsuppgift från företaget som skall lösas i skolan. Det ska vara en uppgift som handlar om det man jobbar med på företaget och som kan kopplas till ett skolämne. När, var och hur arbetsuppgiften skall lösas bestämmer ni tillsammans med era lärare på skolan. Tänk på! Alla har ansvar för hur roligt och intressant mötet blir. Dokumentera gärna och be om broschyrer om det finns. Ta gärna kort men fråga först om det är okej. Att lämna era visitkort. Att alla i gruppen blir delaktiga genom att alla ställer frågor. Att alla i gruppen antecknar eftersom ni kan uppfatta saker på olika sätt. Att ingen fråga är för enkel för att ställas. Att ta med en arbetsuppgift från företaget. 44

45 Elevblad / Företagskontroller Uppgift 19 Tack för senast! Hoppas att ni är nöjda med ert företagsbesök och att ni har fått veta en massa saker som ni inte visste innan. Att tacka för senast är en självklarhet. Det är ett bra sätt att göra sig påmind och att göra ett gott intryck. Skriv ett brev, kort eller ett mail till er företagare/kontaktperson och tacka för senast. Om ni redan har löst arbetsuppgiften från företaget skickar ni även med detta. Annars går det bra att ge det vid ett senare tillfälle. Skicka iväg tackbrevet så fort som möjligt. Så här ser vårt tack ut:

46 Elevblad / Företagskontroller Uppgift 20 Utvärdering Att utvärdera och reflektera är någonting som man sällan tar sig tid att göra men som man borde göra mycket oftare. Man lär sig alltid något på att prata igenom det som har hänt. Man ser vad man behöver tänka på eller ändra på till nästa gång för att det ska bli ännu bättre än den första. Diskutera dessa frågor i gruppen och skriv vad ni kommer fram till: Vad var bra med besöket? Vad var mindre bra med besöket? Det här ska vi göra annorlunda till nästa gång: Berätta för klassen och jämför vad de olika grupperna kommit fram till. Spara anteckningarna till nästa omgång! 46

47 Lärarblad / Företagskontroller Andra, tredje och fjärde företagsbesöket Man kan välja att jobba med Företagsorienteringen på olika sätt, man kan göra ett eller flera besök på olika företag. Hur mycket förberedelsetid som behövs inför andra, tredje och för ett eventuellt fjärde företagsbesöket beror på hur många uppgifter ni valde att arbeta med innan det första besöket. Om ni inte hann göra alla uppgifter kan det ju vara lämpligt att göra någon eller några av dem nu. Det är också bra att låta grupperna får tillfälle att gå igenom sina utvärderingar från förra besöket för att påminnas om vad de kan göra bättre den här gången. Om grupperna vill kan de också välja en ny gruppledare för att så många som möjligt ska få träna på den uppgiften. Använd samma elevblad som vid första besöket. 47

48 KAPITEL FYRA Kom i mål 48

49 Lärarblad / Kom i mål Kom i mål Efter företagsbesöken får varje grupp i uppgift att berätta för klassen om sitt företag genom att göra en företagspresentation. En sådan blir bra och intressant om man är noga med fakta och strukturerar den så att den har en röd tråd. Presentationen skall vara enkel så att alla förstår, gärna visuell. Räkna med att varje presentation tar mellan minuter. Tänk på! Att bjuda in företagarna för att lyssna på presentationen. Att grupperna använder olika tekniker för varje presentation. Uppmuntra eleverna och gör det möjligt för dem att använda modern teknik i sina presentationer. Samarbeta gärna med andra lärare i t ex svenska, bild, eller datorkunskap för att skapa så hög kvalitet som möjligt. Oavsett vilken teknik som används ska även en muntlig redogörelse göras i kombination med presentationen. Se till att alla i gruppen är med och agerar. Kom i mål består av elevblad som är tillåtna att kopiera. Följande uppgifter ingår i Kom i mål: Uppgift 21 PowerPoint presentation Uppgift 22 Reklamaffisch Uppgift 23 Radioinslag Uppgift 24 Film Uppgift 25 Hemsida/blogg 49

50 Elevblad / Kom i mål Uppgift 21 - PowerPoint presentation Efter en orienteringsrunda är det säkert så att löparna gärna berättar för varandra om vad de upplevt utmed banan. Så ska även ni göra efter era företagskontroller. Ni ska göra en företagspresentation för era lärare och klasskamrater. En sådan presentation kan göras på olika sätt. Det vanligaste sättet är att använda PowerPoint. Det är alltså viktigt att ha en baskunskap i hur man gör en intressant och effektfull presentation med hjälp av PowerPoint. Här får ni tips, råd och idéer på hur ni kan göra för att lyckas med en bra och informativ presentation av företaget ni besökt. Förberedelse Räkna med att presentationen tar minuter för att ni ska hinna få med allt viktigt. För att kunna fokusera på budskapet och behålla åhörarnas intresse genom hela presentationen är det förmodligen lagom med fem till tio PowerPoint sidor. Välj ett teckensnitt och teckenstorlek som syns tydligt på håll. Gör texten enkel och överskådlig med hjälp av punktlistor och av nyckelord eller korta meningar som ni pratar till. Publiken ska ju lyssna på vad ni säger, inte bara läsa på skärmen. En god regel kan vara att på en sida ha max sex punkter med max sex ord i vardera punkt/mening. Använd gärna bilder och grafik för att tydliggöra budskapet. Använd diskreta bildbakgrunder på ett konsekvent sätt. Använd färger så det blir stor skillnad mellan textfärg och bakgrundsfärg Använd inte för många övergångseffekter. Kontrollera stavning och grammatik. 50

51 Elevblad / Kom i mål forts. uppgift Genomförande Kopiera gärna över er presentation på ett USB minne och kontrollera att all utrustning fungerar innan presentationen. Förutsätt inte att din PowerPoint presentation fungerar på en annan dator. Om ni ska göra presentationen på något annat ställe än i det egna klassrummet, se till att komma i god tid och kontrollera att alla sladdar som du behöver till din tekniska utrustning finns. Stäng av eventuella skärmsläckare. Undvik att flytta musmarkören i onödan medan ni pratar. Var uppmärksam på publikens reaktioner och ge plats för frågor. Håll tiden. 51

52 Elevblad / Kom i mål Uppgift 22 - Reklamaffisch Ett annat sätt att presentera ett företag på är genom att göra en reklamaffisch. Reklamaffischen skiljer sig från de andra presentationsteknikerna eftersom ytan är väldigt begränsad. Börja med att bestämma vad affischen ska ha för budskap. Vad är det viktigaste att säga om företaget och hur ska det utformas för att bli begripligt för den som ska tolka den? Använd datorn så mycket ni kan för att göra affischen. Skriv alla texter på datorn och ta om möjligt fotografier själva. Om företaget har en hemsida finns säkert mycket material även att hämta där. Här får ni tips, råd och idéer om vad som bör finnas med på affischen och hur den kan presenteras på bästa sätt. Testa er fram och var inte rädda för att vara annorlunda. Innehåll Bestäm vad affischens budskap skall vara. Ska affischen vara till för information eller ska den vara en reklamaffisch för att sälja något? Bestäm vilken målgrupp affischen ska vända sig till. Affischen ska innehålla företagets namn och verksamhetsidé. 52

53 Elevblad / Kom i mål forts. uppgift Layout Har företaget någon grafisk profil eller färg? Försök i så fall att efterlikna den. Ju större affisch desto tydligare blir budskapet. Ett A2 format kan vara lämpligt men det gör inget om den är större. Platsen där affischen ska sitta kan påverka utseendet. Tänk på det när ni bestämmer var er affisch ska sitta. Kommer affischen till sin rätt? Syns den ordentligt eller behöver ni göra den på ett annat sätt? Blanda bilder och text på ett balanserat sätt. Använd datorn till så mycket som möjligt. Se till att bilder och färger passar tillsammans. Bedöm helheten och testa gärna affischen på era lärare och klasskompisar för att se om affischens budskap tolkas på det sätt ni vill. Tänk på! Att försöka vara originell. En affisch som sticker ut minns man. Att visa affischen för företaget för att få feedback. Att gruppen även ska göra en muntlig presentation om företaget. 53

54 Elevblad / Kom i mål Uppgift 23 - Radioinslag Radio kan man lyssna på vid olika tillfällen. Det gör radion till ett utmärkt medium om man vill marknadsföra ett företag eller berätta om ett företagsbesök som man varit på. FramtidsFrön har ett inspirationsmaterial som heter RadioAktiv där man kan läara sig mer om att arbeta med pod eller liveradio. Ett radioinslag kräver dock lite mer planering än t ex en reklamaffisch eller en PowerPoint presentation. När ni presenterar ert företag i ett radioprogram kan ni göra det i dokumentärform. Berätta om företaget, gör intervjuer och mixa t ex med reklam och musik. Här får ni tips, råd och idéer om vad som bör finnas med i radioinslaget och hur det kan presenteras. Lyssna gärna på några inslag i olika radiokanaler. Förberedelse Bestäm budskapet med radioinslaget: Ska det vara en information eller ska det vara en radioreklam? Inslaget skall innehålla företagets namn och affärsidé. Förbered frågor för intervjuer och skriv manus. Ge dem ni intervjuar frågorna i förväg så att hon/han kan tänka igenom svaren innan inspelningen. Radioinslaget skall vara max 5 minuter långt. 54

55 Elevblad / Kom i mål forts. uppgift Genomförande Skaffa den teknik ni behöver, t ex en MP3-spelare som ofta har en inbyggd diktafon. En digital inspelning är lättare att redigera och sprida än en analog. Glöm inte att presentera er själva vid inspelningen. Programmet kan avslutas med en radiojingel om företaget ni besökt. Tänk på! Att försöka vara originella och sticka ut från mängden. Att låta de som medverkar i programmet få lyssna i förväg. Att gruppen även ska göra en muntlig presentation om företaget. 55

56 Elevblad / Kom i mål Uppgift 24 - Film Att göra en film om ert företagsbesök kan vara både ett roligt och informativt sätt att sprida information. Film och TV är idag vårt absolut största medie. Varje år satsas miljarder kronor på att spela in och sända film och TV. En film om ert företag och företagsbesök behöver trots allt inte kosta någonting. Med modern teknik kan man lätt skapa sin egen film om företagsbesöket helt gratis. En film kan spelas in i flera olika format och ni väljer själv vilket tema ni vill ha, det kan tex vara dokumentär-, drama- eller reklamfilm. Här får ni tips, råd och idéer om vad som bör finnas med i filmen och hur den kan presenteras på bästa sätt. Förberedelse Bestäm budskapet med filmen. Filmen bör ha ett huvudtema bestäm vilket. Filmen bör innehålla företagets namn, verksamhet och logotype. Förbered frågor för intervjuer och skriv manus. Ge dem ni intervjuar frågorna i förväg så att hon/han kan tänka igenom svaren innan inspelningen. Filmen ska vara max 5 minuter lång. 56

57 Elevblad / Kom i mål forts. uppgift Genomförande Innan ni börjar filma, fundera på innehåll och scener. Kombinera både bild, ljud och text. Lägg gärna på en berättarröst kan göras i efterhand. Skaffa den teknik ni behöver t ex en digital filmkamera. Windows Movie maker är en gratis mjukvara för redigering som finns inbyggt i Windows Glöm inte att presentera er själva i filmen. Tänk på! Att filmen under inga som helst omständigheter får läggas ut på nätet utan företagets skriftliga godkännande! Att lägga ut filmen på nätet utan tillstånd kan få allvarliga konsekvenser. Att låta de som medverkar i filmen få se den i förväg. Att gruppen även ska göra en muntlig presentation om företaget. 57

58 Elevblad / Kom i mål Uppgift 25 - Hemsida eller blogg Att göra en hemsida eller skapa en blogg är ett effektivt och billigt sätt att marknadsföra sig. Hemsidan är tillgänglig för alla och ligger kvar på nätet tills man tar bort den. En hemsida kan även göras interaktiv*, en egenskap som alla andra marknadsföringsmedier saknar. Att presentera ert företag och berätta om företagsbesöket via en hemsida kan vara smart om ni vill kunna visa upp vad ni gjort för hela världen. Använd er kreativitet och fantasi fullt ut genom att kombinera tekniker som text, bild, film och ljud. Man behöver inte vara ett tekniskt snille för att göra en hemsida. Flera gratisverktyg finns på nätet som gör det lätt att skapa hemsidor. Här får ni tips, råd och idéer om vad som bör finnas med på en hemsida och hur den kan presenteras på ett bra sätt. Förberedelse Börja med att gå in på nätet och titta på andras hemsidor för att få idéer om hur man gör en lättanvänd och överskådlig hemsida. Bestäm vad budskapet i er hemsida skall vara: Ska den enbart informera om ert företag eller ska den göra reklam också? Hemsidan ska innehålla företagets namn, affärsidé och logotyp. Bestäm hemsidans övriga innehåll och hur det ska disponeras. Relevant innehåll och sidans användbarhet är viktigare än effekter. * interaktiv = kommunikation mellan avsändare och mottagare 58

59 Elevblad / Kom i mål forts. uppgift Layout Se till att ni har den teknik som behövs, alltså en dator med ett enkelt verktyg för att göra hemsidor t ex Microsoft FrontPage eller Adobe DreamWeaver. Har ert företag någon grafisk profil eller färg? Försök i så fall att efterlikna den. Storleken på hemsidan är obegränsad men tänk på att ingen orkar läsa hur mycket text som helst. Kombinera text, bilder och annan media. Se till att bilder och färger passar tillsammans. Skriv texten så kortfattat som möjligt. Låt ert företag se hemsidan innan ni lägger ut den på nätet! Viktigt! Länka alltid till företagets egen hemsida. Tänk på! Att ert företag ska godkänna hemsidan innan ni lägger ut den på nätet. Att ni via en räknare kan se hur många besökare ni haft på er hemsida. Att gruppen även ska göra en muntlig presentation om företaget. Att kontrollera upphovsrätten på alla bilder ni inte tagit själva. Gratis bilder hittar ni på sajten Att tillskriva en upphovsrätt på hur ert arbete får användas av tredje part. Mer info hittar ni på 59

60 KAPITEL FEM Orientera mera 60

61 Lärarblad / Orientera mera Orientera mera I kapitlet orientera mera finns en påbyggnadsdel till Företagsorienteringen som ger programmet extra värde. Ett bra sätt att sammanfatta Företagsorienteringen är att medverka på den regionala FramtidsFrö-mässan eller/och arrangera en egen företagsutställning på skolan eller i någon offentlig lokal kommunen. I detta kapitel beskrivs hur man går tillväga när man ska ställa ut på en mässa eller företagsutställning. Orientera mera består av elevblad som är tillåtna att kopiera. Följande övningar ingår i Orientera mera: Uppgift 26 Företagsutställning & monter Uppgift 27 Inför företagsutställningen Uppgift 28 Budget Uppgift 29 Marknadsföring Uppgift 30 Att göra lista Uppgift 31 Utställningsdagen Uppgift 32 Utvärdering Uppgift 33 Tack till sponsorer 61

62 Lärarblad / Orientera mera Företagsutställning Att arrangera och/eller vara en del i en mässa eller utställning är ganska vanligt för medarbetare i många företag och organisationer. Branschmässor, kongresser och konferenser avlöser varandra runt om i landet men även internationellt. Med andra ord är det bra för eleverna att redan i skolan få lite erfarenhet och färdighet i konsten att ställa ut på en mässa. Varje år arrangeras en regional FramtidsFrö-mässan där eleverna får vara med och ställa ut sina företag i en monter. Mer information om mässan finns på FramtidsFröns hemsida när det böjar bli dags Låt varje elevgrupp välja ut sitt favoritföretag från Företagsorienteringen och förbereda en utställningsmonter om företaget. Förmodligen blir de utvalda företagen väldigt smickrade och är gärna med och bidrar t ex med material att ha i montern. Som en fortsättning på elevernas företagspresentationer kan man även ordna med en egen företagsmässa på skolan för att eleverna skall få ytterligare träning i presentationsteknik. Utställningen kan göras t ex i skolans korridor, uppehållsrum eller matsal. Alternativet kan vara någon offentlig lokal i kommunen t ex biblioteket. Bjud gärna in föräldrar, andra lärare och elever, politiker och naturligtvis även företagen till utställningen. 62

63 Elevblad / Orientera mera Uppgift 26 Företagsutställning & monter Företagsutställningen går ut på att varje grupp väljer ut sitt favoritföretag från Företagsorienteringen och gör en monterutställning för att visa upp sitt företag. En bra början kan vara att kontakta det utvalda företaget och berätta om utställningen. Kanske behöver ni ytterligare information om företaget. Dessutom kan ni säkert få material som ni kan ha nytta av i montern. Vårt favoritföretag är:... Det är viktigt att först ta reda på förutsättningarna på mässan, hur stor montern får att vara, vilken inredning som finns i montern från början mm. Denna information får ni av FramtidsFrön om ni ställer ut på den regionala FramtidsFrö-mässan. Diskutera sedan i gruppen hur er monter ska se ut och hur ni vill presentera ert företag. Hur ska ni locka besökare till er monter? Ska ni t ex göra affischer, ska ni visa en PowerPoint presentation eller ska ni göra på något annat sätt? Ska montern gå i någon speciell färg, ska ni bjuda på något? osv. Tänk på att inte ha för mycket prylar i montern för då kan det vara svårt för besökarna att uppfatta ert budskap. När ni är färdiga med planeringen kan det vara smart att göra en skiss av montern. 63

64 Elevblad / Orientera mera Uppgift 27 Inför företagsutställningen Inför dagen är det bra att bestämma vem som ska ta ansvar för vad så att inte alla springer omkring och gör allting. Bestäm i gruppen vilka olika ansvarsområden ni ska ha. Skriv! Hur mycket man än organiserar och planerar kommer det ändå att hända oförutsedda saker. Då gäller det att kunna improvisera och hitta snabba lösningar. Ett bra sätt att eliminera sådana bekymmer är att utse en eller par personer som bara har till uppgift att lösa de problem som uppstår. Våra problemlösare är: Ett tips är att ladda med saker som verktyg, tejp, skarvsladdar, snören, tuschpennor, ståltråd och annat som utställarna förmodligen själva har glömt och kommer till er och frågar efter. Kom ihåg-lista: 64

65 Elevblad / Orientera mera forts. uppgift Klädsel Det viktigaste i montern är människorna som bemannar den. De är liksom pricken över i:et. Om alla som bemannar montern har ett likadant klädesplagg på sig så kan det lyfta hela montern. Kanske har ert företag t-shirts eller kepsar eller något annat som ni kan få. Eller också kan man bara välja att ha på sig en skjorta med samma färg eller liknande. Namnbrickor Det är också väldigt trevligt att ha en namnskylt som talar om vad man heter. Namnskylt kan ni göra i datorn och utforma på gruppens eget sätt. Visitkort Om ni gjorde egna visitkort innan Företagsorienteringen så har ni ju redan det ordnat. I annat fall kan ni passa på att göra visitkort på samma gång som ni gör era namnbrickor. 65

66 Elevblad / Orientera mera forts. uppgift Uppträdande Det är inte helt lätt att stå i en utställningsmonter. För de allra flesta är det en ny och annorlunda situation och det kan vara svårt att veta hur man ska uppträda. Hur väl montern blir besökt beror till stor del på hur monterpersonalen uppträder. Därför kan det vara idé att träna lite på det här i förväg. Några regler kan vara bra att ha med sig: Var öppen och se glad och intresserad ut det lockar besökare. Är du trött och ser ointresserad ut skrämmer det bort besökare. Stå upp det ser piggare och mer alert ut. Byt av varandra i montern så att ni kan gå undan och vila. Var påläst så du vet vad du pratar om. Rollspel Hur man uppträder i en monter Förbered två rollspel där en trött och ointresserad respektive glad och intresserad montervärd möter sina besökare och påbörjar ett samtal om montern. Spela upp inför klassen. Karaktärer: Två montervärdar och besökare Speltid: Max 3 minuter Diskutera i klassen hur det lät. Har ni några goda råd att ge varandra? Bestäm i gruppen hur ni vill uppträda i er monter. 66

67 Elevblad / Orientera mera Uppgift 28 - Budget För att hålla ordning på ekonomin kring företagsutställningen och er monter gör man en budget med kalkylerade kostnader och intäkter. Tänk på att kostnaderna inte får överstiga intäkterna. Utse någon i gruppen som håller koll på pengarna och att budgeten hålls. Ekonomiansvarig är:... Kostnader Kronor Summa kostnader: Intäkter Kronor Summa intäkter: 67

68 Elevblad / Orientera mera Uppgift 29 Marknadsföring För att folk ska känna till er monter och företagsutställningen måste den marknadsföras på olika sätt. Vem vill ni visa upp er för och hur ska dessa människor få reda på att ni deltar? Diskutera i gruppen vilka ni vill marknadsföra er till, alltså vilken målgruppen är. Är det till andra elever i skolan, lärare, föräldrar, företagare eller kanske rentav politiker i kommunen? Diskutera i gruppen. Våra målgrupper är: Nästa diskussion handlar om hur ni ska nå ut med ert budskap. På vilket/vilka sätt ska ni marknadsföra er? Diskutera i gruppen. Skriv! Så här ska vi marknadsföra oss: 68

69 Elevblad / Orientera mera Uppgift 30 Att göra lista Nu är det en hel del som ska göras. Bestäm i gruppen vem som ska göra vad. Bestäm också när de olika uppgifterna ska vara färdiga. Uppgift Vem Datum T ex. Kontakta företaget Kalle 15 mars 69

70 Elevblad / Orientera mera Uppgift 31 Utställningsdagen Utställningsdagen är här. Eftersom det alltid händer oförutsedda saker är det bra att vara på plats i god tid för att färdigställa montern. Ta gärna ett foto på er monter. Plats för fotografi Att tänka på under utställningen: Se till att montern är bemannad hela tiden som utställningen är öppen. Montervärdar som ser glada ut får många besökare. Visa intresse för era besökare. Berätta om ert företag för besökarna. Prata med så många människor som möjligt och se dem i ögonen. Besökarna kan också var lite blyga inled själv ett samtal! Var stolt över din monter och ditt företag. Tänk på att du just nu representerar ditt företag. Plocka ner din monter först när utställningen har stängt! Städa ordentligt efter er. 70

71 Elevblad / Orientera mera Uppgift 32 Utvärdering Precis som efter företagsbesöken är det viktigt och intressant att göra en utvärdering av utställningen. Vad gjorde vi bra och vad kunde vi ha gjort bättre? Vad har vi lärt oss av detta? Sätt er ner tillsammans i gruppen och diskutera följande: Vad var bra med utställningen? Vad kunde ha varit bättre? Blev monterinnehållet så bra som ni önskade? Vad skulle ni göra annorlunda om ni fick göra om utställningen? 71

72 Elevblad / Orientera mera forts. uppgift Vilka problem uppstod som ni inte hade räknat med? Hur löste ni dessa? Fick ni stöd från ert företag och på vilket sätt? Var besökarna intresserade av er monter? Hur fungerade samarbetet i er grupp? Beskiv mässan med tre ord! Lämna in utvärderingen till er lärare! 72

73 Elevblad / Orientera mera Uppgift 33 Tack till sponsorer När man har fått någonting hör det till god ton att tacka. Det är alltså självklart att alla företag och andra sponsorer som på något sätt hjälp till med utställningen ska få ett tack. Skicka ett brev eller ett kort gärna med en bild från utställningen och tacka för hjälpen. De här företagen/sponsorerna har vi skickat tackbrev till: 73