Södra årsöversikt

Transkript

1 Södra 213 årsöversikt

2 Avsnitt Välkommen till Södras årsöversikt 213 Årsöversikten är en sammanfattning av årsredovisningen med hållbarhetsredovisning. Den fi nns att ladda ner på Beställ ett tryckt exemplar genom att mejla Innehåll Detta är Södra 1 Södra i korthet 2 Styrelseordföranden och koncernchefen har ordet 4 Året i korthet 6 Södra i siffror 1 Från skog till färdig produkt Detta driver Södra 12 Strategier och mål 14 Medlemmar 2 Omvärld och marknad 21 Forskning och utveckling 22 Södra i samhället 23 Medarbetare 24 Ansvarsfullt skogsbruk 26 Miljö och energi Affärsområden 28 Södra Skog 29 Södra Cell 3 Södra Timber 31 Södra Interiör Koncernens styrning 32 Föreningsstyrelse 34 Koncernledning 35 Förvaltningsråd 36 Kontakt 37 Södra 75 år Södras årsöversikt 213 innehåller en kortfattad ekonomisk redovisning av 213 som inte granskats av revisorerna. Den fullständiga årsredovisningen med noter och hållbarhetsredovisning publiceras på Omslagsfoto: Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter tillsammans med sin mor 377 hektar skog på Vikbolandet. Läs mer på sidan 19. Foto: Ola Kjelbye, Patrik Svedberg med fl era. II Södra Årsöversikt 213

3 Södra i korthet Södra i korthet Södra är Sveriges största skogsägareförening med 5 medlemmar. Södras främsta uppgift är att trygga avsättningen av skogsråvara samt främja och utveckla lönsamheten i medlemmarnas skogsbruk. Medlemmarna äger tillsammans 36 skogs gårdar med mer än hälften av den privatägda skogen i södra Sverige. De är också ägare till en skogsindustrikoncern som verkar på den svenska och internationella marknaden. Södrakoncernen har fyra affärsområden: Södra Skog, Södra Cell, Södra Timber och Södra Interiör. Södra köper och förädlar medlemmarnas skogs råvara till pappersmassa, trävaror och träbaserade interiörprodukter. Föreningen äger också Trivselhus, en av landets ledande hustillverkare. Södra är också en stor arbetsgivare. 3 8 anställda arbetar med allt från skogsskötsel och miljövård till produktion, produktutveckling, ekonomi och försäljning. 2

4 Detta är Södra Styrelseordföranden och koncernchefen har ordet Under 213 genomförde Södra en betydande omstrukturering av verksamheten som påverkade resultatet. Trots detta fi nns utrymme för utdelning till ägarna. Koncernchefen Lars Idermark och styrelseordföranden Christer Segerstéen kommenterar här det gångna året. Hur kan man sammanfatta 213? Lars Idermark: Efter en svag inledning förbättrades konjunkturen successivt. 213 blev året då USA återhämtade sig, euron överlevde och tillväxtländerna tog en andhämtningspaus. För Södra, som är starkt beroende av konjunktur och valutor, var året mediokert. Marknadsläget förbättrades efter första halvåret. Framför allt blev hösten positiv för marknadsmassan, men även marknaden för sågade trävaror blev något bättre. Södra har under rådande omständigheter, med kostnadsbesparingar, omstruktureringar och start av en ny modernare såg i Värö presterat ett acceptabelt resultat. Exklusive omstruk- turerings- och engångskostnader blev det operativa rörelseresultatet 4 miljoner kronor, vilket är miljoner kronor bättre än 212. Det är den underliggande intjäningen som vi nu tar med oss in i 214. Hur ser utsikterna ut för 214? Lars: Det ser betydligt bättre ut än de senaste två åren. Ekonomi är också psykologi och framtidstron har börjat återvända. Europa, som är huvudmarknad för våra produkter, kommer att ha ekonomisk tillväxt 214, även om problem kvarstår i delar av ekonomin. Sverige ser ut att gå mot bättre tillväxt. För Södras del är efterfrågan inom samtliga affärsområden på väg att stärkas. Utsikterna för inte minst marknadsmassa är gynnsamma och om kronan försvagas mot främst US-dollarn kan 214 bli ett år då ekonomin återhämtar sig. Detta sagt med reservation för att konjunkturen kan försvagas igen och kronan kan vara fortsatt stark eller till och med förstärkas mot våra huvudvalutor. Oavsett omvärldsfaktorerna måste vi arbeta med att förbättra vår relativa marknadsposition. Det gäller allt från vardagsrationalisering till FoU och att bli mer kundoch marknadsorienterade. Vi ska fortsätta att effektivisera den industriella verksamheten och samtidigt utveckla servicekoncept och 2 Södra Årsöversikt 213

5 Detta är Södra Styrelseordföranden och koncernchefen har ordet erbjudanden till medlemmarna. Det gör vi bland annat genom ett starkt och marknadsmässigt pris för skogsråvaran, i kombination med en effektiv industri. Vi har en årlig vinstdelning med cirka 4 procent av årsresultatet. Detta blir tillsammans ett mycket attraktivt erbjudande. Vi ska växa som företag för att inte tappa position. Lars Idermark, vd och koncernchef Södra har under 213 tagit fram en ny koncernstrategi. Vad innebär den? Lars: Södras uppdrag är att skapa värde för sina ägare. Värdeskapandet börjar på våra medlemmars fastigheter och fortsätter i Södras industriella verksamhet. Att skapa god avsättning för ägarnas skogsprodukter har varit bärande när den nya koncernstrategin tagits fram. Södras styrka ligger i en välutbyggd industriell verksamhet som det senaste decenniet gett god avkastning till ägarna. Ser vi framåt, med den förändring som sker i skogsbranschen och nödvändigheten att hela tiden utvecklas med våra kunder, blir behovet av en tydlig koncernstrategi uppenbar. Utmaningen är att förbättra den underliggande lönsamheten med i storleksordningen en miljard kronor per år. Strategin kan sammanfattas i tre punkter: Södra ska bli en mer sammanhållen koncern vi ska skapa ett Södra för att utnyttja våra gemensamma resurser bättre och arbeta mer effektivt. Vi ska växa som företag. Växer man inte tappar man position och verksamheten går bakåt. Vi ska fortsätta att arbeta med att ständigt bli effektivare och ett ännu mer värdeskapande företag för ägare och kunder. Konkret innebär det att vi investerar för ökad produktion vid massabruken. Inom övriga verksamheten ska vi växa främst genom att fullt ut utnyttja tidigare investeringar. För att kunna växa ska vi också bli mer aktiva på de snabbt växande asiatiska marknaderna. Christer Segerstéen: Vi har också valt en ny modell för hur vi styr företaget och sett över de fi nansiella målen. Den nya ägarstyrningen innebär att vi stämmovalda styrelseledamöter inte längre kommer att sitta i dotterföretagens styrelser. Därmed förtydligar vi föreningsstyrelsens roll och ansvar för hela företaget. För ägarna är det viktigt att Södra, trots ett omfattande investeringsprogram, vidmakthåller en stark fi nansiell ställning. Eftersom vi inte är ett marknadsnoterat företag måste vi alltid förlita oss på vår egen förmåga att skapa god lönsamhet och en stark fi n a n s iel l s t ä l l n i ng. Under året stängdes massabruket i Tofte varför och hur påverkar det Södra? Lars: Det är en naturlig del av ett företags utveckling att avveckla verksamhet som inte har möjlighet att långsiktigt ge rimlig avkastning. Omstruktureringen, som nedläggningen av massabruket i Tofte är, belastar resultaträkningen men ger direkt en positiv effekt på kassafl ödet och förbättrar också marknadsbalansen för långfi brig avsalumassa. Folla, den andra, mindre anläggningen i Norge lyckades vi sälja under året, vilket gav ett ekonomiskt tillskott. Christer: Under de senaste åren har den skogsindustriella utvecklingen i Norge gått snabbt utför. Ett stort antal industrier har lagts ner. Vi har tvingats konstatera att trots omfattande åtgärder har utvecklingen inte gått att vända. Trots att Södra redovisat förluster för både 212 och 213 föreslår styrelsen en utdelning till medlemmarna med 281 miljoner kronor. Hur resonerar ni? Christer: Vi redovisar visserligen en förlust i år, men om vi undantar omstruktureringskostnaden för bruket i Tofte har vi ett underliggande positivt resultat i koncernen. Mot den bakgrunden ser vi att det fi nns utrymme för utdelning med 281 miljoner kronor. Det är viktigt att våra ägare känner att vi är långsiktiga i utdelningsfrågorna och att de får avkastning på både sitt riskkapital och sina virkesleveranser. Vinstdelningen bidrar till att göra det lönsamt med ett aktivt skogsbruk och att delta aktivt i Södra. Vi har under en rad goda år byggt upp den fi nansiella stabilitet som krävs för att kunna ge ägarna både efterlikvid och utdelning på insatskapitalet. Under året har skogens roll och möjligheter diskuterats bland annat i miljömålsberedningen och i Skogsstyrelsens Dialog projekt. Vilka är de viktigaste frågorna i skogsdebatten just nu? Christer: Det är länge sedan skogen debatterades så mycket. Till stor del handlar diskussionen om skogens sociala värden, som att människor vill ha tillgång till svampskogar och inte vill se körskador och stora kalhyggen. I vissa delar upplever jag att debatten blivit mer polariserad. Tyvärr saknas helhetssyn och skogens och skogsindustrins stora betydelse för en hållbar utveckling tappas bort. Ur skogen får vi förnybar råvara som kan användas till allt från energi till papper, hus och kläder. Vi kan producera samtidigt som vi värnar biologisk mångfald och skogens sociala värden. I debatten saknar jag förståelse för skogs näringens, och hela basindustrins, stora betydelse för sysselsättning och ekonomisk utveckling. Därför har vi alla, medlemmar som förtroendevalda, ansvaret för att visa på skogens och skogsindustrins möjligheter. Utdelningen visar vår långsiktighet och bidrar till lönsamheten i medlemmarnas skogsbruk. Christer Segerstéen, styrelseordförande Vilka andra viktiga händelser inträffade under 213? Christer: På medlemsnivå vill jag lyfta fram att Södra fyllde 75 år. Det fi rade vi bland annat på Elmia Wood, världens största skogsmässa med uppemot 5 besökare. En annan fråga är vårt arbete med den nya viltförvaltningen och beslutet att vi är med och fi nansierar inventering av betesskador. Det är en konkret åtgärd för att skapa bättre beslutsunderlag för den fortsatta viltförvaltningen. En fungerande viltförvaltning är en förutsättning för att vi skogsägare ska kunna sköta och utveckla våra tallskogar. Vi har aviserat att vi vill öka produktionen vid massabruket i Värö. Det är en stor investering som visar att vi tror på framtiden för skogsprodukter och det bidrar till att trygga avsättningen för medlemmarnas virke. Södra Årsöversikt 213 3

6 Detta är Södra Året i korthet Nettoomsättning Nettoomsättningen minskade till MSEK, främst som följd av stängningen av massabruket i norska Tofte och lägre priser på sågade trävaror. Resultat Resultatet före skatt förbättrades med 469 MSEK till 45. Resultatet belastas av omstruktureringskostnader för nedläggningen av Södra Cell Tofte med 817 MSEK. Avkastning på sysselsatt kapital Avkastningen på sysselsatt kapital var negativ. Målet är minst 1 procent över en konjunkturcykel. Den senaste femårsperioden har avkastningen i genomsnitt varit 5 procent. Soliditet Soliditeten var 59 procent vid årets slut. Målet är 5 procent för att Södra ska kunna stå emot konjunktursvackor och andra påfrestningar. Virkesvolym Virkesvolymen minskade till 15, miljoner m 3 fub till följd av bland annat lägre leveranser till Norge. Strategi En ny koncernstrategi har antagits för perioden Den är en tydlig plan för att utveckla Södra in i framtiden med fokus på helhet och tillväxt. Ny ägarstyrning Styrelsen beslutade om förändrad ägarstyrning som innebär att föreningsstyrelsen övertar beslutanderätten i alla väsentliga ärenden inom dotterföretagen. Denna förändring tydliggör ansvarsfördelningen mellan styrelsen och den operativa ledningen. Ny organisation Södra Interiör införde en sammanhållen organisation som arbetar över landgränserna. Detta skapar förutsättningar att möta både förändringar i omvärlden och kundernas förväntningar. Lövsågverken till Södra Timber Södra Timber övertog från 1 juli produktionen vid lövsågverken i Djursdala och Traryd från Södra Interiör och det formella ägandet från årsskiftet 213/214. Alla sågverk drivs därmed av Södra Timber. Nya produkter Södra Skog införde markskoningsgaranti i sin slutavverkningstjänst. Sönderkörning av marken ska undvikas med förebyggande åtgärder. För att fasa ut kemiska skydd mot snytbaggeskador på plantor har Södra utvecklat ett mekaniskt plantskydd, Cambiguard. Antal anställda Vid årets slut hade Södra anställda, varav 568 utanför Sverige. Antalet anställda minskade under året med 45 personer. Utdelningsförslag Styrelsen föreslår en utdelning på insatskapitalet med 4 procent och på virkesleveranserna med 5 procent, sammantaget 281 MSEK. Styrelsens förslag till vinstdisposition återfi nns på sidan 6. 4 Södra Årsöversikt 213

7 Nästan varje fredag och lördag arbetar Rickard Svensson i skogen tillsammans med sin farfar Lennart Hansson. Behöver de råd frågar de Södras inspektor Johan Samuelsson (i mitten). Rickard siktar på att bli den femte generationen skogsbrukare och Södramedlem på gården i Lönningehult. Södra Årsöversikt 213 5

8 Detta är Södra Koncernekonomi i sammandrag Under året började världsekonomin förbättras efter ett ekonomiskt svagare 212. Återhämtningen gick sakta och med olika hastighet i olika länder och regioner. Det allmänna konjunkturläget återspeglades i marknaden för både pappersmassa och sågade trävaror, där priserna i båda fallen var något högre än föregående år. Resultat Koncernens nettoomsättning minskade till MSEK (16 87). Rörelseresultatet förbättrades till 417 MSEK ( 929). Under året togs beslut om avveckling av sulfatmassabruket Södra Cell Tofte. I rörelseresultatet ingår omstruktureringskostnader gällande denna avveckling med 817 MSEK, vilket innebär att det operativa rörelseresultatet ökade till 4 MSEK ( 929). I rörelseresultatet ingår även resultateffekter från valutaderivat med 16 MSEK (23) och från försäljning av elcertifi kat med 72 MSEK (299). Södra Cell redovisade den största förändringen och det operativa rörelseresultatet ökade till 719 MSEK ( 283), främst på grund av lägre kostnader. Ökade volymer, förbättrat sågutbyte samt lägre kostnader bidrog till att Södra Timber redovisade ett förbättrat rörelseresultat, 217 MSEK ( 469). Även Södra Skogs rörelseresultat förbättrades, till 42 MSEK ( 2). Södra Interiör redovisade ett försämrat rörelseresultat, 73 MSEK (2). Försämringen förklaras till stor del av betydande engångskostnader för omstruktureringar av verksamheten. Avkastningen på sysselsatt kapital var negativ. Den senaste femårsperioden har avkastningen i genomsnitt varit 5 procent. Finansiell ställning Soliditeten var vid årets slut 59 procent (61) och balansomslutningen MSEK (16 874). Eget kapital minskade till MSEK (1 242), av vilket inbetalt och emitterat insatskapital utgör 2 82 MSEK (2 661). Södras upplåning vid årsskiftet bestod främst av inlåning från medlemmarna. Kassafl ödet var 371 MSEK ( 59). Investeringarna uppgick till 952 MSEK och hade inom samtliga affärsområden tyngdpunkt på produktivitet och miljö. Styrelsens förslag till vinstdisposition, se nedan. Föreningsstämman 214 hålls i Kalmar den maj. Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att till föreningsstämmans förfogande stående vinstmedel SEK disponeras på följande sätt: Till medlemmarna utdelas 4 procent på insatskapitalet, utgörande Till medlemmarna utdelas 5 procent på virkesleveranserna, utgörande Utdelningen beräknas på medlemmarnas virkesleveranser 1 januari 213 till 31 december 213 och beräknas på samtliga sortiment, exklusive skog som sålts på rot På förlagsinsatser, serie D, utdelas 5,7 procent Till reservfonden avsätts I ny räkning balanseras SEK SEK 7 41 SEK SEK SEK SEK Föreslagna avsättningar till bundet eget kapital utgjorde SEK 6 Södra Årsöversikt 213

9 Detta är Södra Södra i siffror Nyckeltal Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Avkastning på sysselsatt kapital, % neg neg Soliditet, % Antal anställda Ansluten medlemsareal, 1 ha Virkesvolym, milj m 3 fub 15, 15,6 17, 16,6 16,6 Södra tillämpar från 29 IFRS, International Financial Reporting Standards. Resultat för koncernen MSEK Nettoomsättning Operativt resultat före avskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar 1) Operativt rörelseresultat Omstruktureringskostnad 2) 817 Rörelseresultat Finansnetto 33 1 Resultat före skatt ) Exklusive omstruktureringskostnad 2) Avser kostnader för nedläggning av Södra Cell Tofte Finansiell ställning för koncernen MSEK Tillgångar Anläggningstillgångar Varulager Rörelsefordringar Likvida medel, kortfristiga placeringar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Kassaflöden för koncernen MSEK Medel från årets verksamhet Förändring av rörelsekapital Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassafl öde från investeringsverksamheten Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten Årets kassaflöde Avkastning på sysselsatt kapital % Mål 1 % Avkastningen på sysselsatt kapital under de senaste fem åren har i genomsnitt varit 5 procent. Soliditet % Mål 5 % Soliditeten var 59 procent vid årets utgång. EUR/SEK 12, 1, 8, 6, 4, 2,, Valutakurser EUR/SEK USD/SEK Källa: ECB USD/SEK 12, 1, 8, 6, 4, 2,, Den svenska kronan var relativt stabil mot både EUR och USD, men försvagades mot EUR under fjärde kvartalet. Finansiell rapportering Från och med 214 rapporterar Södra per tertial. Delårsrapport för januari april lämnas i maj 214 Delårsrapport för maj augusti lämnas i september 214 Beställning av årsredovisning med hållbarhetsredovisning Årsredovisningen med noter och hållbarhetsredovisning finns på svenska och engelska. Den kan laddas ner på Beställ ett tryckt exemplar genom att mejla medlemsadministration@sodra.com Södra Årsöversikt 213 7

10 Detta är Södra Södras affärsområden Nettoomsättning och resultat per verksamhet Nettoomsättning Rörelseresultat MSEK Södra Skog Södra Cell Södra Timber Södra Interiör Övrigt/elimineringar Koncernen Andelar av koncernen 213 Nettoomsättning Anställda Södra Skog 19 % Södra Cell 53 % Södra Timber 21 % Södra Interiör 7 % Totalt MSEK exklusive internleveranser Södra Skog 15 % Södra Cell 38 % Södra Timber 22 % Södra Interiör 15 % Övriga 1 % Totalt anställda Södra Skog Virket från medlemmarna motsvarade cirka tio procent av årets totala avverkning i Sverige. Massaved och timmer levereras till största delen inom koncernen, medan biobränslen levereras externt främst till värmeverk. Dessutom utförs olika former av skoglig service åt medlemmarna. Läs mer på sidan 28. Anskaffning av virkesråvara Totalt, milj m 3 fub 15, 15,6 Från medlemmar, totalt 8,1 8,2 som leveransvirke 1,2 1,5 som avverkningsuppdrag 6,9 6,7 Import till Sverige och Norge 1,2 1,2 Övrigt (inklusive sågverksfl is) 5,7 6,2 Skoglig service Avverkning, milj m 3 fub 7,1 6,8 Markberedning, ha Röjning, ha Skogsbruksplaner, 1 ha Plantförsäljning, milj st MSEK Resultat och lönsamhet Avkastning på operativt kapital Rörelseresultat % Försäljning per kundgrupp Södra Cell 4 % Södra Timber 25 % Medlemmar (skoglig service) 16 % Externa massabruk, spånskivefabriker 8 % Externa sågverk 4 % Värmeverk 7 % Virkesleveranser Milj m 3 fub Virkesleveranserna minskade till följd av bland annat lägre leveranser till Norge. Försäljningen är beräknad på omsättning. 8 Södra Årsöversikt 213

11 Detta är Södra Södra i siffror Södra Cell Södra Cell är en av världens största producenter av barrsulfatmassa för avsalumarknaden. Massa tillverkas vid tre fabriker i Sverige. Produkterna är olika kvaliteter av blekt barr- och lövsulfatmassa, som säljs till pappersbruk som tillverkar fi npapper, magasinspapper, mjukpapper och specialmassa samt textilmassa som används vid tillverkning av viskos för textilindustrin. Läs mer på sidan 29. MSEK % Resultat och lönsamhet Avkastning på operativt kapital Rörelseresultat Produktion massa 1 ton Vid de svenska bruken slogs en rad produktionsrekord, vilket medförde att årets produktion var i stort sett oförändrad, trots nedläggningen av Södra Cell Tofte i Norge. Användningsområden för Södras massor Mjukpapper 38 % Specialprodukter 28 % Finpapper 13 % Magasinspapper 14 % Textilier 7 % Massaleveranserna till produktsegmentet mjukpapper ökar successivt medan tryckpapper minskar. Textilier är ett nytt område sedan 212. Produktion 1 ton Mörrum varav barrsulfat lövsulfat 21 textilmassa Värö barrsulfat Mönsterås varav barrsulfat lövsulfat Tofte varav barrsulfat lövsulfat Folla CTMP 55 Totalt Produktionen av CTMP-massa upphörde 212. Tillverkningen vid Södra Cell Tofte upphörde i augusti 213. Södra Timber Södra Timber producerar trävaror vid anläggningar i södra Sverige och Norge. I sågverksrörelsen ingår nio barrsågverk och två lövsågverk. Produkterna är sågade, hyvlade och impregnerade trävaror för konstruktion och annan byggverksamhet. Kunderna är främst bygghandel, husindustrin, emballageindustrin och träförädlingsindustrin. Läs mer på sidan 3. Resultat och lönsamhet MSEK % Avkastning på operativt kapital Rörelseresultat 1 Produktion sågade trävaror 1 m Trävaruproduktionen ökade till följd av att leveranserna till både svenska och europeiska marknaden förbättrades i slutet av året. Södra Interiör Södra Interiör är en av Skandinaviens ledande tillverkare av träbaserade interiörprodukter med fabriker i Sverige, Norge, Danmark och Litauen. Huvudprodukterna är list, panel, massivgolv, parkettgolv, limfogskivor och stolpar. Kunderna är främst bygghandeln, byggföretag och hustillverkare. Läs mer på sidan 31. Resultat och lönsamhet MSEK % Avkastning på operativt kapital Rörelseresultat Försäljning per marknad Sverige 37 % Norge 41 % Danmark 1 % Övriga 12 % Försäljning avser omsättning. Södra Årsöversikt 213 9

12 Detta är Södra Från skog till färdig produkt Skogen är grunden i Södras verksamhet. En del av skogsråvaran säljs externt men större delen används i den egna industrin för vidare förädling till massa, konstruktionsträ och träbaserade interiörprodukter. Skogen Södra Skog försörjer koncernens industrier med skogsråvara. Under 213 motsvarade virket från medlemmarna 1 procent av den totala avverkningen i Sverige. Nyplantering: 29 miljoner plantor Avverkning i Södra Skogs regi: 7,1 miljoner m 3 fub Leveransvirke från medlemmarna: 1,2 miljoner m 3 fub Nettoomsättning: 9 97 MSEK Antal anställda: 544 Råvara anskaffning och försäljning Råvaruanskaffning Försäljning till egen industri för förädling Milj m 3 fub Extern försäljning Milj m 3 fub 8,1 3,3 Från medlemmar 54 % 1,3,7 1,8 Från övriga leverantörer 46 % Totalt anskaffades 15, miljoner m 3 fub Massaved Timmer I massavedsvolymen ingår direktleveranser av sågverksflis i Mönsterås och Värö. Massaved Timmer Biobränsle Medlemmarna levererar virke som förädlas i Södras egen industri och säljs till kunder över hela världen. Genomsnittsgården 66 hektar Som jämförelse har verksamheten i Södras affärsområden omräknats till en genomsnittsgård. Jobbet i skogen Nyplantering: 88 plantor Virkesleveranser: massaved 1 m 3 fub, timmer 1 m 3 fub, biobränsle 25 m 3 fub 1 Södra Årsöversikt 213

13 Detta är Södra Från skog till färdig produkt Förädling Försäljning av förädlad skogsråvara Södra Cell Södra Cell är en av världens ledande producenter av blekt sulfatmassa som tillverkas vid tre bruk i Sverige. Antal anställda: Huvudmarknad: Västeuropa Massa 1,8 miljoner ton Rörelseresultat 98 MSEK Försäljningsvärde MSEK Södra Timber Södra Timber producerar konstruktionsträ vid sågverk i södra Sverige och Norge. Sågverksrörelsen är en av Sveriges största. Antal anställda: 831 Huvudmarknader: Sverige, Storbritannien och Nederländerna Sågade trävaror 1,6 miljoner m 3 Rörelseresultat 217 MSEK Södra Cell Södra Timber Södra Interiör Södra Interiör Södra Interiör är en av Skandinaviens ledande tillverkare av träbaserade interiörprodukter, med verksamhet i Sverige, Norge, Danmark och Litauen. Antal anställda: 573 Huvudmarknad: Skandinavien Träbaserade interiörprodukter MSEK Rörelseresultat 73 MSEK Medlemmarna får del av vinsten från den egna industrin genom vinstdelning, som baseras på varje medlems insatskapital och virkesleveranser under året. Andel av förädlade volymer 5 ton massa 45 m 3 trävaror Andel av försäljningsvärdet 373 SEK Södra Årsöversikt

14 Detta driver Södra STRATEGIER OCH MÅL Fokus på tillväxt i sammanhållen koncern Föreningsstyrelsen beslutade i december om en ny koncernstrategi som beskriver den gemensamma vägen för att möta nya utmaningar och ta tillvara framtida möjligheter. Södra har alltid drivits av visioner. Med uppdraget att skapa avsättning för och vidareförädling av medlemmarnas virke har Södra utvecklats till en internationell skogskoncern med kundernas, medarbetarnas och ägarnas bästa för ögonen. I början av 2-talet växte Södra snabbt och lönsamheten var god. De senaste åren har lönsamheten sjunkit och tillväxten uteblivit, bland annat till följd av omstruktureringar inom branschen, förändringar i omvärlden och att Södra inte haft fokus på lönsam tillväxt. Arbetet med den nya koncernstrategin inleddes under våren och pågick fram till december. Utgångspunkten har varit att optimera värdeskapandet inom koncernen och utifrån detta beskriva varje affärsområdes roll och bidrag. Arbetet på koncernnivå har bedrivits i en arbetsgrupp med representanter för koncernens olika delar. När den övergripande inriktningen för koncernen var fastlagd utarbetades strategier för respektive affärsområde. Koncernstrategin för är en tydlig plan för att utveckla Södra in i framtiden med fokus på att optimera helheten. En tydligt sammanhållen koncern ett Södra. Ökad effektivitet och bättre utnyttjande av gemensamma resurser skapar värde för både ägare och kunder. I samband med att en ny koncernstrategi beslutades togs även beslut om förändrad ägarstyrning som innebär att föreningsstyrelsen övertar beslutanderätten i alla väsentliga ärenden inom dotterföretagen. Föreningsstyrelsen får på så sätt ett tydligt ansvar och mandat. Södra ska växa minst i nivå med marknaden och tillsammans med sina kunder. Det kan innebära stora investeringar för att bygga ut kapaciteten men också ökad produktion i befi ntlig struktur. God långsiktig avkastning är en förutsättning för investeringarna. Samtliga affärsområden kommer att få möjlighet att investera mot bakgrund av förutsättningar och läge i respektive bransch. Under strategiperioden planeras omfattande investeringar vid massabruken och såväl produktion som omsättning kommer att öka. För sågverksrörelsen handlar tillväxten främst om att ta vara på de möjligheter som tidigare investeringar ger. Samma sak gäller för interiörträ och Trivselhus. Den ökade produktionen innebär en ökad efterfrågan på virke och Södra kommer successivt att öka virkesanskaffningen. Expansion på andra marknader ska säkerställa tillväxt. Efterfrågan på Södras produkter bedöms öka med 3 5 procent per år. Huvudmarknaderna kommer också fortsatt att fi nnas i Europa, men tillväxten sker på de snabbt växande asiatiska marknaderna. För att säkerställa tillväxt ska Södra bli ett mer globalt företag. Södra ska arbeta smart och med ständiga förbättringar. Företaget påverkas av konjunkturer och valutakurser, främst kronans värde gentemot US-dollarn. För att klara den relativa konkurrenskraften måste effektiviteten årligen förbättras med 2 3 procent. Företaget ska se över processer och arbetssätt i alla led och delar av koncernen, bland annat för att fullt ut dra nytta av de stora Strategisk förflyttning Låg tillväxt Renodlad massaproducent* Befintlig produktionsbas Europeiskt marknadsfokus Traditionella produkter *Förflyttningen är en effekt av att merparten av nya investeringar planeras ske i massaverksamheten. Betydligt högre tillväxt än i dag Diversifierad skogskoncern Utvidgad produktionsbas Globalt marknadsfokus Special/nisch- och nya produkter Södra idag Södra 22 Finansiella mål Avkastning på sysselsatt kapital Målet för avkastning på sysselsatt kapital är 1 procent. Soliditet Soliditeten ska uppgå till minst 5 procent. Vinstdelning Vinstdelningen ska uppgå till minst 4 procent av resultatet före skatt, mätt över en konjunkturcykel. 12 Södra Årsöversikt 213

15 Detta driver Södra Strategier och mål investeringar som redan genomförts. Arbetet med ständiga förbättringar fortsätter med insikten att förändring är utvecklande både för Södra och omvärlden. God lönsamhet skapar trygghet och framtidstro för medarbetare, ägare och kunder. Värdeskapandet för kunderna ska öka. Affärsmodellen ska utvecklas för att i högre grad beakta omvärldens och kundernas krav. Det handlar bland annat om att snabbare gå från idé till ny produkt och ge kunderna tillgång till både bra produkter och hög kompetens. Långsiktig tillväxt och lönsamhet skapas i relationen till kunderna. Servicen och tjänsteutbudet till skogsägarna ska utvecklas. Den ökande produktionen bidrar till att stärka avsättningsmöjligheterna för medlemmarnas virke. Dessutom ska den skogliga verksamheten fortsätta utvecklas för att bidra till att stärka lönsamheten i medlemmarnas skogsbruk. Bland annat ska rådgivningen till medlemmarna gå från en åtgärdsinriktad eller beståndsvis rådgivning till helhetsrådgivning utifrån skogsgårdens lönsamhet och värden. Ambitionen är också att öka tydligheten om de produkter och tjänster som erbjuds för att säkerställa att de skapar mervärde för medlemmen. Flera koncernstrategiska projekt pågår. Under arbetet med koncernstrategin har fl era koncernstrategiska projekt utkristalliserats. Förutom arbetet med en mer sammanhållen och effektiv koncern drivs ett fl ertal projekt, exempelvis om Södras varumärkesstrategi, en koncerngemensam HR-strategi, stärkt hållbarhetsarbete, innovationsstrategi och ny medlemsstrategi. Södra Årsöversikt

16 Detta driver Södra MEDLEMMAR Samverkan stärker skogsgårdarnas ekonomi 5 skogsägare i södra Sverige samverkar i Södra för att stärka skogsgårdarnas ekonomi och utveckla familjeskogsbruket. Medlemmarna och deras skogsfastigheter är grunden för allt värdeskapande i Södra. Värde skapas i fl era steg genom god skogsvård, avsättning av virke, den egna industrin och näringspolitiskt arbete. Medlemmarna kan få råd och utbildning om skogsskötsel och erbjuds tjänster från plantering till slutavverkning som skapar värden i skogen. Medlem genom insatser Södras medlemmar och ägare bidrar med riskkapital i form av insatskapital. Insatsskyldigheten är 6 kronor per hektar produktiv skogsmark och insatskapitalet betalas genom avdrag från likviden för virkesleveranser. Ingen behöver medverka med insatskapital för mer än 2 hektar, men den som vill kan betala mer. Många väljer att göra detta eftersom insatskapitalet är beräkningsunderlag för vinstdelningen. Södra disponerar insatskapitalet under medlemstiden och betalar utdelning, men pengarna tillhör medlemmen och betalas tillbaka när medlemskapet upphör. Vid årets slut uppgick det sammanlagda insatskapitalet till 2 82 MSEK, varav MSEK var inbetalt. Genom insatsemissioner har MSEK av föreningens vinstmedel överförts till medlemmarna som insatskapital. Ägare och leverantör Medlemmarna är ägare till en stor skogsindustrikoncern, leverantörer av virkesråvara, långivare till det egna företaget och kunder som köper tjänster och varor av företaget. Som ägare kan de vid medlemsmöten framföra synpunkter till sina lokala förtroendevalda, som genom förvaltningsrådet för en dialog med styrelsen. Denna form av ägarstyrning och engagemang skiljer föreningen från aktiebolag. Södras främsta uppgift är att trygga avsättningen av medlemmarnas skogsråvara till marknadsmässiga priser. Virket vidareförädlas i huvudsak i den egna industrin och produkterna säljs på en internationell marknad. Under året levererade 23 (27 ) medlemmar sammanlagt 8,1 (8,2) miljoner m 3 fub råvara i form av timmer, massaved och energisortiment till föreningen. Värdet av leveranserna uppgick till MSEK. Genomsnittet per fastighet var 522 m 3 fub till ett värde av 218 SEK. Största långivare Medlemmarna kan placera pengar i Södra och är företagets största långivare. Vid årsskiftet var inlåningen från medlemmarna MSEK (2 346), fördelat på medlemskonton MSEK (1 724), skogslån 31 MSEK (33), betalningsplaner 526 MSEK (563) och likvidkonton 9 MSEK (26). Om inte utbetalning begärs placeras utdelningen på medlemskontot som ger en ränta som står sig väl jämfört med vanligt bankkonto och ägaren förfogar fritt över pengarna. Skogslån innebär att Södra lånar pengar av medlemmen till ännu högre ränta men med sex månaders bindningstid. Köper tjänster och varor Under året köpte medlemmarna varor och tjänster av Södra för sammanlagt 1 4 MSEK (1 3), till största delen avverkningstjänster. Södra erbjuder också en rad andra tjänster som skogsvård, skogsbruksplaner och skogscertifi ering samt varor i form av plantor och redskap. Vinstdelning Medlemmarna får del av den egna industrins vinst. Styrelsens ambition är att vinstdelningen ska uppgå till minst 4 procent av resultatet mätt över en konjunkturcykel. Föreningsstämman beslutar om vinstdelningen efter varje verksamhetsår. Vinstdelningen baseras på både medlemmens insatskapital och virkesleveranserna under året. Genom insatsemission kan kollektivt ägt fritt kapital föras över till medlemmarnas individuella insatskonton. Detta ökar beräkningsgrunden för kommande vinstdelningar. Föreningsstämma Föreningsstämman hölls i Skövde den 15 maj och beslutade om en vinstdelning på sammanlagt 32 MSEK. Stämman behandlade också 16 motioner i vitt skilda ämnen, exempelvis Södras näringspolitiska arbete och formerna för vinstdelning. Ett par motioner resulterade i beslut att ändra stadgarna så att styrelsens ordförande i fortsättningen väljs av stämman. Ola Hildingsson valdes till ny ledamot i föreningsstyrelsen. 14 Södra Årsöversikt 213

17 Detta driver Södra Medlemmar Årets stipendium ur Gösta Edströms Hedersfond på 75 kronor tilldelades Marie Carlsson och Adam Gustafsson, studenter vid Carl Malmsten i Stockholm. Priset till hedersordföranden Lars-Eric Åströms ära på 3 kronor togs emot av Kristina Lindelöf, Vimmerby skogsbruksområde. Hon har på sin gård, förutom skogsproduktion, lyft fram skogens sociala värden och genom samverkan med grannar skapat en levande miljö och ett utbud av aktiviteter som främjar bygden. Näringspolitik Skogs- och markägare påverkas av många regler och förordningar. Södra tar tillvara medlemmarnas intressen och rättigheter genom att bevaka näringspolitiska frågor och aktivt skapa opinion. Utgångspunkten för insatserna är att värna de enskilda skogsägarnas rätt att bruka sin skog. Årets näringspolitiska insatser omfattade bland annat: Opinionsbildning i samband med miljömålsberedningens arbete, bland annat genom yttrandet över beredningens betänkande. Deltagande i Skogsstyrelsens Dialogprojekt med representanter i de fl esta arbetsgrupperna. Frågor om skog och vilt med utbildningsinsatser, framtagande av ny viltpolicy och uppföljning av den nya älgförvaltningens genomförande. Utbildning av ledare för studiecirkeln och kampanjen Skogens vatten. Två demonstrationsslingor invigdes. Södras markskoningsgaranti passar väl in i kampanjen. Södras eget arbete med näringspolitiska frågor sker i nära samarbete med övriga skogsägarföreningar och LRF. Medlemsaktiviteter Bland viktigare medlemsaktiviteter under året kan nämnas: Olika åtgärder till följd av stormarna Simone och Sven som i Södras område fällde cirka 1,5 miljoner skogskubikmeter på medlemmarnas marker. Konsekvenserna var störst i Halland, norra Skåne, södra Kronoberg och Blekinge. Ökad säkerhet för självverksamma skogsägare genom utbildning i Säker skog. Kurser och studiecirklar genomfördes för motorsåg och röjsåg. I Södras medlemsområde har i dag över 21 skogsägare körkort för motorsåg eller röjsåg. Elmia Wood 213, dit skogsbruks- och verksamhetsområden ordnade bussresor. Södra fi rade 75-årsjubileum i en monter som bjöd besökarna på historia, spännande framtid och ny kunskap. Skogsbruksområdenas årsmöten som samlade nära 5 deltagare. Vid de 36 mötena behandlades den lokala verksamheten och koncernbokslutet. Som vanligt ställdes många frågor i olika ämnen direkt till styrelse och ledning. Ägarmötena i slutet av 212 och början av 213 där drygt 3 medlemmar sade sin mening om medlemskapet i Södra och vinstdelningsmodellen. Medlemmarnas åsikter är viktiga för styrelsen när beslut fattas i olika frågor. Skogsdagar och skogskvällar som tagit upp olika teman om skogsskötsel, som gallring, röjning, markskoningsgarantin och virkespriserna. Studieresor, alltid lika populära, till olika mål. Handel med insatskapital Handeln med emitterat insatskapital sker på en extern handelsplats, SEB Aktiehandel Syd, med avslut under en dag varje månad. Under året omsattes 1,5 (19,1) MSEK. Kursen på det emitterade insatskapitalet var 1 vid samtliga tillfällen. Vid två tillfällen fanns också möjlighet att handla med inbetalt insatskapital. MSEK Eget kapital Övrigt eget kapital Emitterat insatskapital Inbetalt insatskapital Totalt eget kapital uppgick till 9,5 miljarder kronor, varav 2,8 miljarder avsåg inbetalt och emitterat insatskapital. Södras upplåning MSEK Lån från medlemmar Lån från övriga Upplåningen består huvudsakligen av lån från medlemmarna. Vinstdelning och insatsemissioner MSEK Utdelning på insatskapital Utdelning på virkesleveranser Insatsemission 213: Föreslagen utdelning Södra Årsöversikt

18 Detta driver Södra Medlemmar Lönsamheten på skogsgården Diagrammet visar lönsamheten på Södras typgård, som är en skogsgård med 1 hektar produktiv skogsmark. På gården avverkas normalt efter skogsbruksplan och allt virke levereras till Södra på uppdragsbasis. Skogsnettot beräknas på en genomsnittlig virkesintäkt för årets medlemsleveranser. Från intäkten dras kostnader för avverkning och skogsvård samt övriga kostnader, till exempel vägunderhåll och försäkringar. Södras vinstdelning ingår inte i skogsnettot. Typgården är en fi ktiv fastighet och resultatet kan inte med automatik översättas till en verklig fastighet då förutsättningarna varierar med areal, bonitet och virkesförråd. Skogsnettot ökade, bland annat tack vare högre priser på timmer. Under året avverkades 55 m 3 sk på fastigheten, varav 34 procent som gallring. Avverkningskostnaderna är Södras genomsnittliga kostnader i ett av Region Östs verksamhetsområden. Skogsnettot uppgår till 1 27 kronor per hektar (1 144). Till detta ska läggas en utdelning på virkesleveranserna med 11 kronor per hektar (64) och utdelning på det totala insatskapitalet med 47 kronor per hektar (34). För att beräkna typgårdens insatskapital används det genomsnittliga totala insatskapitalet i Södra per medlemshektar. Lönsamheten för typgården uppgår till kronor per hektar för 213 vilket kan jämföras med lönsamheten 212 på kronor per hektar. Fler uppgifter om typgårdens lönsamhet fi nns att läsa på Skogsägarnätet: Typgårdens lönsamhet SEK/hektar Skogsnetto Vinstdelning Vinstdelning avser utdelning på insatskapital och virkesleveranser. 16 Södra Årsöversikt 213

19 Detta driver Södra Medlemmar Ömsesidigt förtroende och beroende mellan generationerna på släktgården Familjen Hansson/ Svensson har ägt släktgården i Lönningehult och varit medlemmar i Södra i fyra generationer. En femte generation gör sig beredd att ta över. Lennart Hansson är tredje generationen på gården i Lönningehult, hans dotter Gunilla Svensson den fjärde och dottersonen Rickard Svensson förbereder sig att bli den femte. Medlemskap i Södra är en självklarhet. Axel Karlsson gick med i Sydöstra Sveriges Skogsägareföreningars Förbund, nuvarande Södra, redan De följande generationerna på gården i Lönningehult har valt att fortsätta som medlemmar i Södra. Axel blev medlem för att inte vara i händerna på sågverksägarna. I dag handlar det om tryggheten att kunna få hjälp och stöd och att få en del av vinsten, säger nuvarande ägaren Gunilla Svensson. Lågt virkesvärde Axel Karlsson köpte den vackra gården i Lönningehult utanför Horn i Östergötland redan Hans son tog över gården Virket från skogen användes mest till bränsleved och sågade trävaror och värdet var lågt, säger Lennart Hansson, som tog över 1968 som tredje generationen på Lönningehult. Sågverkens njugghet fi ck Lennarts farfar och far att gå med i Södra, som under 194- talet snabbt ökade antalet medlemmar från 4 till 18. De var helt i händerna på sågverksägarna. Södra var en frisk fl äkt, propagerade för självverksamhet, tog emot alla sortiment och införde en rättvis och bra mätning, säger Lennart som var 2 år när han blev kontaktman åt Södra. Efterfrågan på virket varierade. Det ville Södras vd Gösta Edström råda bot på och såg till att föreningen skaffade egna sågverk och massabruk, vilket bäddade för att medlemmarna skulle kunna få del av förädlingsvinsten. Lönningehult har 12 hektar produktiv skogsmark och skogen har alltid varit Lennarts största intresse. Som självverksam har han varje år avverkat både timmer och massaved. Naturvården har alltid varit viktig och fas tigheten är med i Natura 2. Skogen är ett komplicerat biologiskt system där alla arter är beroende av varandra. Som skogsägare ska vi visa respekt för naturen och historien, säger Lennart, som 26 lämnade över gården till dottern Gunilla Svensson. Jobbar tillsammans Det är ett stort ansvar att förvalta gården som min far skött på ett fantastiskt sätt. Han har dokumenterat allt och i princip gjort en manual om hur han vill att skogen ska skötas. Min far, min son Rickard och jag bestämmer tillsammans vad som ska göras på gården. Nästan varje fredag och lördag jobbar 22-årige Rickard i skogen tillsammans med sin morfar. Han är säker på att han vill bli femte generationen på gården och planerar redan att flytta till ett hus nära morfar Lennart. Skogen är framtiden och jag delar morfars uppfattning om en sund balans mellan virkesproduktion och miljö. Och jag kommer att vara medlem i Södra, säger Rickard. Södra Årsöversikt

20 Detta driver Södra Medlemmar Tänk igenom allt och låt generationsskiftet få ta tid Sven Olsson på Fårsön i östgötska Ringarum har funderat på generationsskiftet de senaste fem åren. Det har varit många frågor att lösa under den tiden. Nu är skiftet till barnen Henrik, Fredrik och Martin snart klart, bara formaliteter återstår. Tillsammans med sönerna Henrik, Fredrik och Martin klarade Sven Olsson ut generationsskiftet så att de tre gårdarna stannar inom familjen. Nu kommer vi att tillbringa mer tid här i Ringarum för att sköta skogen, säger sönerna. I bildens bakgrund syns husen på en av fastigheterna. I sitt arbete som advokat har Sven Olsson ägnat mycket tid åt fastighetsjuridik och då ofta frågor om generationsskifte av jord och skog. Man kan tycka att ett generationsskifte skulle vara enkelt att genomföra för mig. Men det är oerhört svårt att förena rättvisa, möjligheter till framtida fortbestånd och att dela upp arealen i tre likvärdiga delar, säger han. Stanna i släkten Han har diskuterat med barnen och deras familjer vad de ville. Beskedet var glasklart från de tre sönerna: Vi vill att gårdarna behålls i släkten. Då gjorde Sven Olsson ett första generationsskifte och gav barnen en fastighet på 125 hektar. Det var lika delar jord och skog, inga hus och en snäll arrendator. Jag sade till dem: här har ni en gård, sköt den! Efter fem år kan han konstatera att testet har gått alldeles utmärkt. Två av barnen har köpt till en gård på 9 hektar, även den med hälften jord och hälften skog. Jag har fått ett positivt svar både när det gäller samarbetsförmågan och intresset. Under tiden har vi också haft bra samtal om framtiden. Det har bland annat utmynnat i att de kommit fram till att generationsskiftet ska göras så att var och en har sitt ägande. Annars fi nns risk att vi skapar problem i nästa generation. Var och en har sin livssituation men det hindrar dem ju inte att förvalta gårdarna tillsammans om de vill, säger Sven Olsson. Henrik, 43, bor i Göteborg, Fredrik, 39, i Stockholm och Martin, 36, i Kumla. Alla växte upp i Örebro men tillbringade en stor del av somrarna och loven på Fårsön. Henrik var tidigt med ute i skogen men för alla har intresset och kunskapen växt med ökat ansvar och ägande. Vi har en bra dialog med vår inspektor, Erik Alne på Södra, och lär oss hela tiden. Det händer alltid något i skogen och det är roligt att se effekterna av det man gör, tycker bröderna som tillbringar så mycket tid som möjligt på gården vid sjön Strolången. Börja i tid Nya skogsbruksplaner har tagits fram för att ge en bättre bild av hur fastigheterna kan delas både värdemässigt och praktiskt. Nu är skiftet nära. Jag ville ha generationsskiftet klart när jag fyller 7. Det ser jag ut att klara tack vare att jag började i tid och att samtalen med barnen har varit bra, säger Sven Olsson. När Henrik, Fredrik och Martin tar över kommer de att fortsätta att förvalta fastigheterna tillsammans. De är inställda på att använda Södras förvaltningsavtal och att kunna fortsätta diskutera skogsskötsel med sin inspektor Erik Alne. 18 Södra Årsöversikt 213

21 Detta driver Södra Medlemmar Södra ett viktigt bollplank i skogsfrågor för Jenny och Nina Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter 377 hektar skog på föräldragården på Vikbolandet. Deras pappa Ulf Andersson gick i vintras bort efter långvarig sjukdom. Han hade börjat prata med familjen om generationsskifte och sin vision för gården. Skogen har alltid varit viktig för systrarna Nina Andersson och Jenny Kärner. De har gått flera kurser för skogsägare och Södra är ett viktigt bollplank i skötseln av skogen på föräldragården. Vackra Vikbolandet, mellan Bråviken och Slätbaken, bjuder på en blandning av åkermarker, bergig terräng och skog. Gården består av tre fastigheter: Arvidslund, Djupvik och Lunnebo. Åkermarken sköts av grannar med skötselavtal och arrende. I skogsbruksplanen uppskattas den årliga tillväxten till 2 1 m 3 sk (skogskubikmeter) per år och medelboniteten är 5,9 m 3 sk per hektar. Tallen dominerar och växer på 6 procent av markerna, gran på 2 procent. Resten är löv med ett litet inslag av ek, berättar Jenny. Måndagar i skogen Jenny arbetar som skogs- och lantbruksansvarig på bank. För fyra år sedan fick hon tvillingpojkar och när hon skulle börja jobba igen valde hon att vara ledig på måndagar. Pappa blev allt sämre av sin cancersjukdom och vi upplevde att han blev stressad när han inte längre orkade lika mycket. För drygt ett år sedan fick jag idén att lämna barnen på förskolan och jobba på gården på måndagarna för att underlätta för pappa. Nina ställde frågan på sitt jobb och fick samma möjlighet med lediga måndagar, berättar Jenny. Måndagarna tillbringar de oftast i skogen med motorsågen. Motorsågskörkort tog de på en kurs med pappa Ulf som kursledare. Det roligaste med måndagarna är att de gör allt jobbet tillsammans, planerar och pratar om framtiden för gården. Farmor och farfar i Arvidslund håller med lunchen. Vi äter alltid hederlig husmanskost och pratar om det vi gör. De uppskattar att få vara delaktiga. På måndagskvällarna har vi ofta avstämningsmöte med mamma när hon kommer hem från jobbet. Då ser vi tillsammans över vad som ska göras härnäst. Planerar med inspektorn Arbetet i skogen planeras i samråd med Björn Ericson, deras inspektor på Södra. I dag är vi mest kostnadseffektiva om vi tar hand om förröjning inför gallring eller hyggesrensning inför slutavverkning, säger Nina som är byggnadsingenjör och konsult i byggbranschen. Södra är ett viktigt bollplank för systrarna som vuxit upp med skogsägareföreningen där deras pappa var mycket engagerad. Bland annat var han förtroendevald i Norrköpings skogsbruksområde och vice ordförande i många år. Både Jenny och Nina har gått flera kurser för skogsägare. Nu väntar vi på att få gå kursen om skogsbruksplanens användning. Självklart har vi Södras app Skogsägare med skogsbruksplanen och använder den frekvent när vi rör oss i skogen. Den är mycket användbar, tycker både Jenny och Nina. Steg för steg När deras pappa tecknade förvaltningsavtal med Södra var döttrarna med för att fråga och lära, precis som de gjort sedan de som barn utforskade markerna på hästryggen. Vi följde ofta med pappa ut i skogen och är båda ganska vetgiriga, frågade pappa om allt och han förklarade och berättade tålmodigt. Sedan dess har intresset för skogen vuxit fram steg för steg. De senaste tio åren har syskonen fortsatt att suga i sig allt om till exempel skogsbruksplan, entreprenörer, viltskador och olika delar av skogsskötseln. På måndagarna hinner de också tänka på framtiden för gården. I dag äger mamma gården. Pappa ville att vi skulle sköta den på vårt eget sätt, vilket är skönt att ha med sig i den fortsatta driften. Motorsågsmåndagarna har lärt oss att vi fungerar som affärspartner och vi funderar på att samäga, men skyndar långsamt med beslutet. Södra Årsöversikt

22 Detta driver Södra OMVÄRLD OCH MARKNAD Lågkonjunktur och rekordlågt byggande Lågkonjunkturen behöll greppet om västvärlden. Priserna på barrmassa vände uppåt medan trävaror och träbaserade interiör produkter påverkades starkt av låg byggverksamhet. Fastighetspriserna fortsatte ner Priserna på skogsfastigheter sjönk i genomsnitt med sju procent. Mest eftertraktade är fastigheter med enbart skogsmark som ofta säljs till skogsägare som vill utöka sitt skogsinnehav. Betalningen är hög för toppobjekten. I Norrland sjönk genomsnittspriset med tolv procent, i mellersta Sverige med fem procent och i Götaland med fem procent jämfört med föregående år. Virket hittar nya vägar Virkesmarknaden påverkades av konjunkturen, med svag tillväxt framför allt i Europa men även i USA. I södra Sverige påverkas utvecklingen mest av vad som händer i Mellansverige, Norge och Östersjöregionen. Avsättningen var god för både timmer och massaved. Genom stora neddragningar av produktionskapacitet hos papperstillverkare i Sverige och Norge har industrikapacitet för ungefär fyra miljoner kubikmeter barrmassaved försvunnit. Det har frigjort massavedsvolymer och påverkat utfl ödet av ved från södra Sverige. Efterfrågan i Götaland på massaved och timmer bedöms bli fortsatt hög. Dagens prisnivå anses stabil med hänsyn till det ekono- miska läget, sågverkens situation och den starka svenska kronan. Stark svensk krona Värdet på den svenska kronan har stärkts mot både euron och US-dollarn sedan fi nanskrisen som en följd av en god svensk ekonomi, starka statsfi nanser och positiv realränta. En stor del av Södras försäljning sker på export. Den starka svenska kronan har då en negativ inverkan på resultat och lönsamhet. God balans på massamarknaden Marknaden för barrmassa var välbalanserad och fl era prishöjningar genomfördes. Europa är fortfarande prisledande men Asien är största marknaden. Världsmarknaden för avsalumassa växer och kunderna är både små och stora tillverkare av mjukpapper, fi npapper, magasinspapper och specialprodukter. En fjärdedel av marknaden för grafi skt papper har försvunnit de senaste fem åren och medfört stängning av fl era pappersbruk och pappersmaskiner. Massatillverkarna letar nya användningsområden och Södra Cell Mörrum har ställt om delar av produktionen till textilmassa som levereras till viskosfi berindustrin. Under året fanns ett överutbud av textilmassa och priserna var pressade. Stabilt år för sågade trävaror Sågverksbranschen var stabil utan stora fl uktuationer. Produktionen minskade i Europa men bedöms ha varit oförändrad i Sverige. Råvarupriserna var på fortsatt hög nivå vilket påverkade sågverkens marginaler. Efterfrågan i Europa var svag. Ett ökat byggande är en förutsättning för att konsumtionen ska växa i Sverige. Om husbyggandet tar fart i USA behövs stora volymer från Europa. Byggande på rekordlåg nivå Den låga byggtakten har gjort situationen besvärlig för bygghandeln, hustillverkare och byggföretag. Takten i det svenska byggandet var på rekordlåg nivå. Efterfrågan på träbaserade interiörprodukter drivs av byggande och renoveringar. Marknadsläget medförde lägre priser och fortsatt låga försäljningsvolymer för samtliga produkter. Real prisutveckling på skogsfastigheter SEK per m 3 sk Södra Mellersta Norra Hela Sverige Södras medlemsområde motsvaras i huvudsak av område Södra med undantag av Gotland. Dalsland och Bohuslän som ingår i område Mellersta tillhör också Södras medlemsområde. Källa: LRF Konsult Hektar Anmälda föryngringsavverkningar i Götaland jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Trots de i ett historiskt perspektiv relativt höga timmerpriserna avvaktade skogsägarna med avverkningar under våren. En prishöjning på timmer i maj ökade viljan att avverka. Källa: Skogsstyrelsen 2 Södra Årsöversikt 213