Konsultationspsykiatri
|
|
- Arne Henriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Konsultationspsykiatri Louise Frisén, leg läkare, docent Barn- och ungdomspsykiatrin Stockholm & Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
2 BUP konsultenheter Historiskt stark koppling mellan somatiska barnspecialiteter och barnpsykiatri Barnpsykiatriska kliniker och barnkliniker samlokaliserade på S:t Göran, Karolinska, Danderyd och Huddinge Barnpsykiatriska konsultteam startade på 70-talet Astrid Lindgrens barnsjukhus 1998 (sammanslagning av barnkliniker S:t Göran, Karolinska, Danderyd) Uppdrag = barn med kroppslig sjukdom OCH psykiatriska symtom Specialuppdrag = barn och unga med avvikande könsutveckling
3 Varför konsultteam ur doktorns perspektiv 1. Lätt att samarbeta, även akut geografisk närhet och upparbetade kontakter 2. Gemensam bedömning ur ett helhetsperspektiv 3. Hjälp för de barn med kroppsliga symptom där man inte hittar organisk orsak 4. När somatisk sjukdom medför psykiatriska symptom 5. Fånga upp/hjälpa vidare till annan BUP 6. Annan BUP kan behöva konsultteamets specialkunskap/sjukhuskontakter
4 Varför konsultteam ur patientens perspektiv 1. Barn vars somatiska sjukdom gör att tidigare dolda svårigheter synliggörs - behöver ev. utredas 2. Somatisk sjukdom och behandling innebär ofta traumatisering och psykiskt lidande - behandlingsinsatser kan förebygga senare psykiskt lidande 3. Tonårskriser vid somatisk sjukdom 4. Patienter med både somatiskt och psykiatriskt lidande är patienter som varken somatiken eller barnpsykiatrin är speciellt bra på att behandla 5. Dessa patienter tar mycket tid, passar inte att behandla med våra vanliga metoder (ofta svårbehandlade) och får inte alltid ett optimalt bemötande!! 6. I ett konsultteam får de istället träffa behandlare som har expertis inom detta område och dessutom tycker att deras problematik är den allra roligaste att arbeta med
5 Konsultenheten ALB - behandlingsutbud Barnpsykiatrisk bedömning av vårdbehov Motivationsarbete för fortsatt stöd och behandling Samordnande av nätverk kring familjen Stödsamtal och/eller terapi för barn/ungdomar och deras familjer vid sjukdom och trauma Behandlingsmetoder för problematik i anknytningen Neuropsykologiska/neuropsykiatriska utredningar Medicinering
6 Handfasta tips om bedömningar på barnakuten Eftersträva allians Börja alltid med att bedöma det som patienten söker för! Kunden har alltid rätt Lyssna på patient och föräldrar Enskilt samtal med barnet Vad är de särskilt oroliga/rädda för? Störst utmaning = de har inte identifierat problemet som psykiatriskt Lugna Informera om hur du gjort din bedömning Du lider inte alls av hypokondri. Det är bara som du inbillar dig.
7 Tidig debut? Patrik 3 år
8 Den unga könsdysforiske Joppe 13 år
9 Könsutveckling Louise Frisén, leg läkare, docent Barn- och ungdomspsykiatrin Stockholm & Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
10 Lärandemål Att förstå skillnader mellan psykosexuell utveckling och biologisk könsutveckling Att känna till olika aspekter av psykosexuell utveckling Att känna till avvikelser i biologisk könsutveckling (disorders of sex development, DSD)
11 Begrepp HBTQ(IA) Heteronormativitet = en uppfattning att det finns två kön: kvinnor och män och att kvinnor och män attraheras av och kompletterar varandra. Kvinnor förväntas vara feminina och män förväntas vara maskulina. Queer = brett begrepp som kan betyda flera olika saker men i grunden är ett ifrågasättande av heteronormativitet Transgender = könsidentitet överensstämmer inte med traditionell manlig eller kvinnlig identitet Transperson = paraplybegrepp som vanligen omfattar transsexuella, transvestiteter och personer som identifierar sig som transgender eller intergender Cisperson = juridiskt kön, biologiskt kön och könsidentitet hänger ihop och alltid har hängt ihop i enlighet med den rådande samhällsnormen Transsexuell (könsdysfori i DSM-5) Transvestit (jfr transvestic disorder i DSM-5)
12 Psykosexuell utveckling begrepp Könsidentitet (pojke/flicka) à En inre upplevelse av att vara pojke eller flicka à Medfödd egenskap? à Inre process till en medveten könsidentitet (start runt 18 månader) Könsroll (maskulinitet/feminitet) à Könskaraktäristiskt beteende à Utvecklingsuppgift i fokus vid 3-4 års ålder Sexuell läggning (hetero/bi/homo/pan/asexuell) à Sexuell attraktion till partner av motsatt eller samma kön à Etableras under tidiga tonåren Från: John Money 1950-talet
13 BIOLOGISKT KÖN (kromosomer, anatomi, hormoner) Man Intersex Kvinna KÖNSIDENTITET Manlig Transgender/intergender/icke binär Kvinnlig KÖNSROLLSBETEENDE Maskulint Androgynt Feminint SEXUELL LÄGGNING Attraherad av kvinnor Bisexuell/pansexuell/asexuell Attraherad av män
14 Man eller kvinna - könsidentitet
15 Flickaktig/pojkaktig - könsrollsbeteende
16 Sexuell läggning
17 Utveckling mot en stabil könsidentitet 18 månader självmedvetande, upptäcker könsskillnader 2 år kan avgöra eget och andras kön, diffus uppfattning om innebörd 3 år könsdifferentierad lek (prinsessåldern) 4 år stabiliserad bild av vad kön är och sin könsidentitet 5 år upptagen av kategoriska skillnader mellan kön, rigiditet 6 år uppfattar kön som något konstant oavsett yttre attribut, ökad flexibilitet och en fortsatt process genom tonåren
18 Utveckling mot en stabil könsidentitet 3-5 år Barnets beteende vägledande (sover? äter? leker?) Intensiv psykosexuell utveckling (särskilt könsrollsbeteende) Rådgivning till föräldrar (ex acceptera avvikande könsrollsbeteende, undvik att styra, undvik övertolkningar) Sjukvården ålder- och mognadsanpassad information à börjar förstå att annorlunda à små barn är ofta toleranta mot avvikelser
19 Utveckling mot en stabil könsidentitet 6-8 års ålder (latensåren) 6-åringen lilla tonåringen existentiella funderingar Vid 7 års ålder mognad = möjliggör autonomi à mindre känslomässigt beroende av familjen (riktar sig mer utåt, kamrater viktiga) à neuromuskulär funktionsförmåga à kognitiva strategier Ofta en lugn period Konsoliderad könsidentitet Sjukvården - beakta barnets egen inställning till sjukdom/kirurgi
20 Utveckling mot en stabil könsidentitet 9-12 års ålder (preadolescens) Pubertetsutveckling Ökat kroppsmedvetande Sexualitet - egna kroppen Frigörelse Osårbarhetsmyten Kognitiv utveckling - abstrakt tänkande Nu kan tankar om könsidentitet aktualiseras Sjukvården - utvecklingskris relaterat till handikapp i 9 års åldern à annorlundaskap, tycker det är orättvist, minskad motivation till behandling à risk för mobbning pga avvikelser à kan ta in information om anatomi, endokrinologi, psykologi (kropp, kön, sexualitet) genom att rita, visa på docka à svårare med information till jämnåriga (risk för isolering, depression)
21 Utveckling mot en stabil könsidentitet års ålder (adolescens) Kognitiv utveckling Identitetsutveckling Experimenterande Grupptillhörighet viktigt Kamratkrets vikarierande familj Kärlek och relationer Sexualitet utforskande Sjukvården à samtal utan föräldrar (om identitet, relationer, sexualitet, sexuell läggning, fertilitet)
22 Sammanfattning psykosexuell utveckling Otillräcklig kunskap om vad som styr psykosexuell utveckling Åsikterna går isär om biologiska och miljömässiga faktorer Dra inte för snabba slutsatser (av könsrollsbeteende-könsidentitet) Tänk kontinuum istället för dikotomi manligt/kvinnligt Mycket stora variationer Samhällsklimatet en viktig faktor
23 Definitioner, diagnostik och juridik
24 Definitioner och diagnostiska begrepp Psykiatrisk diagnos = vid uttalad funktionsnedsättning/lidande Könsdysfori (DSM-5, ny version 2013) = lidande över att kroppen inte stämmer med det upplevda könet (dysfori=nedstämdhet) Transsexualism F64.0 (ICD-10) Samhällsfinansierad behandling
25 Könsdysfori hos barn/tonåring/vuxen enligt DSM-5 A. Stark och bestående identifikation med motsatta könet (hos barn t.ex. klädsel, lekar och stark önskan att tillhöra motsatt kön) B. Varaktigt otillfredsställd med sitt kön (hos barn t.ex. påtaglig motvilja mot egna genitalia och stark önskan att de ska försvinna) C. Ingen DSD diagnos D. Kliniskt signifikant lidande eller funktionsnedsättning
26 Transsexualism F64.0 enligt ICD-10 En stark önskan att leva och bli accepterad som det motsatta könet Ofta förenat med obehag och upplevd oförenlighet med det biologiska könet Önskan om att genomgå hormonella och kirurgiska behandlingar för att kroppen ska förändras så mycket som möjligt i enlighet med det upplevda könet
27 Vad beror det på? Orsaken är okänd, men det är inte något man väljer! Psykologiska/psykosociala vs biologiska faktorer? Mycket talar för att det rör sig om biologiska orsaker ex exponering för motsatta könshormoner under kritisk period av fosterutvecklingen, störd utveckling av könsspecifika neuronala nätverk i hypothalamus Upplevelsen av könsidentitet är troligen medfödd men kognitiv utveckling innebär att individen själv kan bli medveten om det senare under livet
28 Prevalens Könsöverskridande beteende hos barn: à Pojkar 7% ( sissy girls ), flickor 5% ( tomboys ) Transsexualism hos vuxna: à Man-till-kvinna (MtK) 1:7750 vanligast! à Kvinna-till-man (KtM) 1:13120* men vanligast bland unga! Prevalensen ökar över hela världen inte minst bland unga! Vid ts-mottagningen för unga <18 år drygt 200 personer sedan 2000 men kraftig ökning (116 remisser 2015)
29 Antal godkända ansökningar i Sverige cirka 650 som genomgått könsbyte i Sverige 15 fall som ångrat sig Dhejne, Öberg, Arver & Landén 2014
30 Lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall (1972:119) - ser ut så här idag: 1 En person ska efter egen ansökan få fastställt en annan könstillhörighet om han eller hon 1. sedan en lång tid upplever att han eller hon tillhör det andra könet, 2. sedan en tid uppträder i enlighet med denna könsidentitet, 3. måste antas komma att leva i denna könsidentitet även i framtiden, 4. har fyllt 18 år, 5. har steriliserats eller saknar fortplantningsförmåga
31 Könskorrigering 2015 Ogift ej längre ett krav sedan 1 januari 2013 Svenska medborgarskap krävs ej sedan 1 januari 2013 Sterilitet ej heller ett krav sedan 1 juli 2013 Namnbyte möjligt sedan 2009 då alla myndiga personer får heta vad man vill oavsett kön Det är en utdragen, svår och komplicerad process men personen upplever inte att det finns något annat val!
32 Könsdysforimottagningar i Sverige Könsdysforimottagningar finns på sex orter i Sverige: Alingsås (Göteborg), Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala Barn och ungdomar: Stockholm (Alingsås, Lund, Umeå och Uppsala från 16 år) Barn <16 år snart även i Linköping, Lund, Umeå, Uppsala Utredningsteamen består av psykiatriker, psykologer och socionomer Barn/vuxenendokrinologer och kirurger är knutna till teamen I Stockholm kontaktar man: Teamet för könsidentitetsutredning av unga vid BUP konsultenhet, Astrid Lindgrens barnsjukhus ENID (mottagningen för könsidentitetsutredningar) Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge (Utredning av transsexuella >18 år)
33 Könsdysfori hos barn och ungdomar
34 Dra inga slutsatser före puberteten Könsöverskridande beteende hos barn: pojkar 7%, flickor 5% Av barn <12 år som uppfyller diagnoskriterier för könsdysfori är det bara 20 % som fortfarande gör det efter puberteten Vanligast är alltså att man INTE blir transsexuell senare i livet, men homosexuell Önskan att byta kön hos en tonåring kvarstår dock oftast som vuxen
35 Behandling av barn med tidig debut Stoppa puberteten i syfte att förhindra utveckling av sekundära könskaraktäristika (brösttillväxt hos flickor, basröst, adamsäpple, utveckling av ansiktsskelett, behåring och penistillväxt hos pojkar) Krav att puberteten kommit igång Möjlighet till tidig transition och ungdomstid i det önskade könet
36 Krav för tidig hormonbehandling 1. Uttalade symtom sedan tidig barndom (uppfyller diagnoskriterierna med råge ) 2. Förvärrade symtom när pubertetsutveckling startar (både symtom på könsidentitetsstörning och associerade symtom som depression, ångest, suicidalitet) 3. Frånvaro av annan psykopatologi (neuropsykiatriska diagnoser såsom Aspergers syndrom och mental retardation är överrepresenterat) 4. Psykologisk och social support under behandlingen (inte minst av föräldrarna) 5. God förståelse för effekterna av GNRH behandling, könshormonbehandling och sociala konsekvenserna av könsbyte
37 Argument FÖR tidig hormonbehandling 1. Stoppad pubertetsutveckling ger ofta omedelbar lindring av lidande 2. Köper tid vilket möjliggör utforskande av könsidentiteten 3. Förhindra utvecklingen av sekundära könskaraktäristika (irreversibla) 4. Minskar behov av kirurgi, t.ex. bröstkirurgi (KtM), maxillofacial (MtK) 5. Uppföljningsstudier visar att ju senare behandlad, desto sämre prognos
38 Argument MOT tidig hormonbehandling 1. Könsidentiteten fluktuerar under puberteten (men inte hos persisters ) 2. Hjärnan måste exponeras för birth sex hormones (en andra chans att med könshormoner konsolidera könsidentiteten, dock avsaknad av vetenskapliga bevis) 3. Påverkan på hjärnan (omfattande utvecklingsprocess under puberteten, antagligen under påverkan av hormoner) 4. Påverkan på tillväxt och skelett (uppföljning av holländska patienterna visar initial förlångsammad benmognad men sedan återhämtning efter könshormonbehandling). Ingen tillväxtspurt kan dock vara fördel för MtK. 5. Begränsa framtida livsval som t.ex. fertilitetsmöjlighet förhindras om tidig behandling. Teoretiskt kan man få spermatogenes med hormonsubstitution. Men de flesta patienter skulle vägra många år av felaktig hormonbehandling.
39 Andra tänkbara insatser vid tidig debut Begränsa könsöverskridande beteendet (ex vad gäller klädsel till vissa tillfällen) Motverka tidig social transition Psykoterapeutiska insatser (Kenneth Zucker)
40 Utredning och behandling av transsexuella ungdomar och vuxna
41 Utredning del 1 Psykiatrisk utvärdering à Säkerställa diagnosen, psykiatrisk komorbiditet, utesluta kontraindikationer Psykologisk utvärdering à Utesluta personlighetsaspekter som kan försvåra transitionen och som måste bedömas och ev behandlas före ett könsbyte Social utredning à Av nätverket och stöd från omgivningen, familj, vänner, utbildning, arbete
42 Psykiatrisk komorbiditet Ångest Depression Suicidalitet Missbruk Autismspektrumtillstånd (7,8 %)* - högre? Mental retardation *Referens: de Vries 2010
43 Del 2: Utvärdering och behandling Start transition och kroppsförändringar Real Life Experience Pubertetsstoppande hormonbehandling (12-18 år) Könskonträr hormonbehandling Logopedbehandling KtM: Mastektomi, penisprotes MtK: Hårborttagning, peruk, larynxkirurgi
44 Real Life Experience Att leva som och presentera sig som en person av det önskade könet i det dagliga livet, i alla situationer Innefattar en komma-ut-process till partner, familj, vänner, arbete/skola Att byta kön involverar partnern, familj, vänner, kollegor - viktigt att veta hur det livet ser ut innan man fattar några definitiva beslut
45 Del 3: Könskorrigering och nytt legalt kön (>18 år) Efter minst två år inklusive ett år av Real Life Experience ansöker man till Socialstyrelsen för att få tillstånd att byta kön. Intyg från ts-teamet bifogas. Beslutet fattas av Socialstyrelsens Rättsliga råd. Erhåller ett nytt legalt kön inklusive ett nytt personnummer
46 Den gravida mannen The-Pregnant-Man-claims-wife-violent-alcoholic.html
47 Prognos Det finns många studier som visar att behandlingen är effektiv och att könsdysforin minskar/försvinner Säker behandling risker trombos, cancer? Hormoners påverkan på bibehållna äggstockar/testiklar? Referenser: Murad 2009, Dhejne 2011
48
49 Från Gunilla Eldh, Dagens Nyheter, 1 februari 2004
50 Kongenital adrenal hyperplasi = CAH ACTH 21-hydroxylas 1:9.800
51 Androgenokänslighet Dihydrotestosteron Manliga yttre könsorgan XY* SRY Testikel 5-alfareduktas Testosteron från Leydigcellerna Antimüllerhormon från Sertolicellerna Androgenreceptorn AMHreceptor Manliga inre könsorgan från Wolfsska gångarna Tillbakabildning av Müllerska gångarna Gonad XX Äggstock Kvinnliga inre och yttre könsorgan
52 När barnets kön är oklart Avvakta fullständig utredning (gissa inte!) Alla ska tilldelas ett kön (men kan ta tid) Allians med föräldrarna, eftersträva deras medverkan i alla beslut Beakta kulturella aspekter Öppen kommunikation med föräldrarna och full information Agera proaktivt förutse svårigheter Betona att barnet är fint (och inte det som är avvikande)
53 Beslut om kön historiskt Postulat: 1. Psykosexuellt neutral vid födseln till 2 års ålder 2. Psykosexuell utveckling avhängig genitalia Barn med oklart kön anpassar sig till det tilldelade könet om: 1. Beslut före 2 års ålder 2. Genitalia korrigeras enligt tilldelat kön Referens: John Money Man and woman/boy and girl 1972
54 Beslut om kön historiskt Detta innebar att: Situationen hemlighölls för barnet Förutsättning var att föräldrarna inte tvivlade Viktigaste kriterium sexuell funktion Många XY blev flickor
55 Fallet David Reimer En av två friska enäggstvillingpojkar (XY) född 1965 Iatrogen ablatio penis under fimosisoperation vid 8 månaders ålder Uppfostrad som flicka från 22 månaders ålder (gonadektomi) Beskrevs som välanpassad och med könsidentitet som flicka Informerades vid 14 års ålder, bytte därefter till pojke Publikation av fallbeskrivning As Nature Made Him The boy who was raised a girl/john Colapinto Suicid 2004 Referens: 1) Diamond 1997
56 Aspekter vid beslut om kön idag Psykosexuella utvecklingen är åtminstone delvis biologiskt styrd (Androgen) prägling av hjärnan under fosterutvecklingen Bakomliggande orsak (molekylärgenetisk diagnostik) Inre genitalia (fertilitet viktigt kriterium) Yttre genitalia (sexuell funktion) kan eventuellt åtgärdas kirurgiskt Tonvikt på ett snabbt omhändertagande och att samla in information för att fatta ett välgrundat beslut Det är sjukvården som fattar beslut om kön, men föräldrarna måste vara med på tåget
57 Målsättning för beslut om kön Att så snabbt och säkert som möjligt besluta om barnet ska uppfostras som pojke eller flicka för att säkerställa en stabil könsidentitet. Undvika divergerande besked om kön (studie i Norge att föräldrarna fått olika besked om kön, i genomsnitt 4,8 ggr perinatalt).
58 Vad avgör en persons kön?
Barn och ungdomar med könsdysfori
Barn och ungdomar med könsdysfori Var den du är född att vara och var det utan skam. (Jonas Gardell) Innehåll: Inledning TS-mottagningen (Kid) Statistik Utredning/behandling Kliniska erfarenheter Könsdysfori:
Läs merTelefonsamtal 1: - Sjukvå - Klick
Telefonsamtal 1: - Sjukvå - Klick Telefonsamtal 2: - Sjukvårdsup - Klick Telefonsamtal 3 (nu jävlar): - Sjukvårdsupplysningen - Eh hej eh vart ska man vända sig om man vill byta kön? - Vad sa du? Vill
Läs merMottagning för könsdysforiutredningar. Affektiva Specialmottagningen Akademiska Sjukhuset
Mottagning för könsdysforiutredningar Affektiva Specialmottagningen Akademiska Sjukhuset Vad är könsdysfori? Vissa personer upplever ett obehag eller ett lidande till följd av att deras könsidentitet skiljer
Läs merbudget och med ett uppdrag från landstinget att bedriva utredningar av patienter med könsidentitetsstörningar. I Lund, Umeå, Uppsala och Linköping bed
Sammanfattning Transsexualism är en könsidentitetsstörning som brukar beskrivas som ett tillstånd med en stark och bestående identifikation med det motsatta könet och med en önskan att tillhöra det motsatta
Läs merHandlingsprogram vid könsidentitetsstörningar och transsexualism vid BUPkliniken
Titel: Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Enhet: Alla ID.nr Handlingsprogram könsidentitetsstörningar och transsexualism Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram
Läs merSvar på skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om vårdköer inom vården för transpersoner
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Berit Ekedahl TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-12-07 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-01-31, P [xx] 1 (4) HSN 2016-4618 Svar på skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om
Läs merKönsdysfori och könsbekräftande behandling kliniska perspektiv på vård och bemötande
Könsdysfori och könsbekräftande behandling kliniska perspektiv på vård och bemötande Mattias Segerlund leg. psykolog Könsidentitetsmottagningen Psykiatricentrum Västerbotten, Psykiatriska kliniken Umeå
Läs merKunskap om HBTQ + för delaktighet, förtroende och omtanke
Kunskap om HBTQ + för delaktighet, förtroende och omtanke Som medarbetare i Region Gotland har vi i uppdrag att bemöta brukare, kunder, klienter, patienter och kollegor utifrån värdegrunden delaktighet,
Läs merTranssexuella och övriga personer med könsidentitetsstörningar. Rättsliga villkor för fastställelse av könstillhörighet samt vård och
PM 2010: RVII (Dnr 325-2292/2010) Transsexuella och övriga personer med könsidentitetsstörningar - Rättsliga villkor för fastställelse av könstillhörighet samt vård och stöd Remiss från Socialstyrelsen
Läs merTransperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning
Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Vierge Hård RFSL Ungdom vierge@rfslungdom.se Transformering.se Normer Vad är en norm? osynlig regel, förväntningar på hur det ska vara
Läs merKönsdysfori - Remittering och tillhörande stöd
Diarienummer Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Folkhälso- och samhällsmedicinska 1 6 enheten Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Anna-Carin Johansson Gunilla
Läs merFörvirrande begrepp?
Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen
Läs merHbtq-strategi och handlingsplan för att öka kunskapen om hbtq-personers situation
Hbtq-strategi och handlingsplan för att öka kunskapen om hbtq-personers situation Homo- och bisexuella samt transpersoner och människor med queer identitet eller livstil (hbtq-personer) löper större risk
Läs merStörning av könsidentiteten (Gender Identity Disorder GID) hos ungdomar
Störning av könsidentiteten (Gender Identity Disorder GID) hos ungdomar Wiliam Skotte Olsen Danish painter Olle Söder Professor i pediatrik, KI Barnendokrinolog, Astrid Lindgren s Barnsjukhus Man eller
Läs merTill dig som möter personer med könsdysfori i ditt arbete
Till dig som möter personer med könsdysfori i ditt arbete Till dig som möter personer med könsdysfori i ditt arbete (artikelnr 2015-6-2) kan beställas från Socialstyrelsens publikationsservice www.socialstyrelsen.se/publikationer
Läs merInformation till remittenter
Affektiva Specialmottagningen, Könsdysforiutredningar Ingång 10, våning 3B, 751 85 Uppsala Information till remittenter Utredning för könsdysfori (tidigare transsexualism) vid Akademiska sjukhuset, Uppsala
Läs merOrdlista. [vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista
[vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista Här hittar du nyckelbegrepp som återkommer i Lås Upp. Bisexuell: En person som har förmågan att vara känslomässigt
Läs merÖka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.
Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa
Läs merSvar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Dnr 1.6 131/2014 2014-05-12 Handläggare Gunilla Olofsson Telefon: 08 508 25 605 Svar på remiss angående
Läs merTranspersoner - en del av HBT-familjen! Alexandra Milton (alexandra@rfsl.se)
Transpersoner - en del av HBT-familjen! Alexandra Milton (alexandra@rfsl.se) Alexandra Milton, 29 Bor i Stockholm Yrkesofficer i Flygvapnet sedan 1996 Lunds universitet - statskunskap 2 år i RFSL:s förbundsstyrelse
Läs merfortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Läs merPsykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare
Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk
Läs merVad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint
Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar
Läs merKommittédirektiv. Översyn av lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. Dir. 2006:8
Kommittédirektiv Översyn av lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall Dir. 2006:8 Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare
Läs mer1 av 6. 24/7 Att på heltid leva i rollen av det motsatta könet; agera, klä och smycka sig etc.
1 av 6 24/7 Att på heltid leva i rollen av det motsatta könet; agera, klä och smycka sig etc. Androgyn Av Andro = det manliga och gyno = det kvinnliga - Person med ett könsneutralt utseende. Asexuell,
Läs merIT S ALL TOO BEAUTIFUL
Pedagogiskt material för efterarbete till föreställningen IT S ALL TOO BEAUTIFUL Ett material att använda för vuxna som ska se eller har sett IT S ALL TOO BEAUTIFUL tillsammans med ungdomar. Materialet
Läs merDelmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta
Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap
Läs merDs 2018:17 Ändring av det kön som framgår av folkbokföringen
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-09-14 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Anna Ulveson Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Ds 2018:17 Ändring av det kön som framgår av folkbokföringen
Läs merINIS Intersexuella i Sverige. Don t take life too seriously, you ll never escape it alive anyway. - Elbert Hubbard
INIS Intersexuella i Sverige Don t take life too seriously, you ll never escape it alive anyway. - Elbert Hubbard Vad är INIS? Stödgrupp för alla intersexuella. Startad sommaren 2006. Vad vill INIS? Fungera
Läs merTranssexualism. RFSL Linköping har tagit fram denna utställning som ger en kort information om hur en könskorrigering går till.
Transsexualism RFSL Linköping har tagit fram denna utställning som ger en kort information om hur en könskorrigering går till. Innan utredningen För att få påbörja den transsexuella utredningen måste man
Läs merTill dig med könsdysfori
Till dig med könsdysfori Till dig med könsdysfori (artikelnr 2015-6-1) kan beställas från Socialstyrelsens publikationsservice www.socialstyrelsen.se/publikationer E-post: publikationsservice@socialstyrelsen.se
Läs merGrundläggande information om vård för transsexuella
Grundläggande information om vård för transsexuella Den som känner att hans eller hennes mentala kön inte riktigt stämmer överens med kroppen kan få hjälp av sjukvården att utreda om det handlar om transsexualism.
Läs merBarnpsykiatrins ABC
Barnpsykiatrins ABC 2013 1204-2014 0116 Schema för föreläsningsseminarier, närvaro är obligatorisk Onsdag 4 december Lokal: BUP-kliniken, Sachsgatan 10, Stockholm, Hus A föreläsningssal/personalrum, plan
Läs merHbt-policy för Stockholms läns landsting.
Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18
Läs merLindrig utvecklingsstörning
Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merDelmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.
Sammanställning av Bilagor Delmål-Kompetenskrav- Utbildningsaktivitet till ansökan om specialist kompetens enligt SOSFS 2015:8 *) kolumnen finns med som hjälp när intyg behöver konverteras från SOSFS 2008
Läs merC apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155
47 Naturkunskap 1a1 Sexualitet och relationer Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 C apensis Förlag AB Sexualitet och relationer Följande delar av det centrala innehållet för kursen Naturkunskap 1a1
Läs merSårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar
Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar Charlotte Nylander Läkare, Barn- och Ungdomskliniken Sörmland Doktorand, Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa Uppsala Universitet Mångfacetterad sårbarhet
Läs merEn person som inte har någon sexlust eller inte önskar inkludera andra i sin sexualitet. Begreppet används olika av olika personer.
Antagen av kultur- och turismnämnden 2015-04-28 19 Kultur- och turismnämndens handling nr 6/2015. Begreppslista Att själv identifiera och definiera sig Var och en har rätt att själv bestämma hur man vill
Läs merRemiss från Socialdepartementet Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91) Dnr S2015/418/FS
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2015-08-10 SN-2015/1293.179 1 (7) Handläggare Emma Braconier Emma.Braconier@huddinge.se Socialnämnden Remiss från Socialdepartementet Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering
Läs merLikabehandlingsplan för Solberga förskolor
ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP 2016 SID 1 (8) Likabehandlingsplan för Solberga förskolor Citrusgården, Prästängen, Solängen SID 2 (8) Innehåll 1. Vad
Läs merTeamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel
Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel 181206 Ensamkommande flyktingbarn Heterogen grupp, begreppet problematiskt Högre sysselsättning än barn som kommer med familj Fler trauma än flyktingbarn
Läs merHabiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet
Habiliteringen Info om Habiliteringen, H&H till gruppen Mitt i livet 2017-10-31 Habiliteringens kännetecken är utredande och behandlande åtgärder som har sin utgångspunkt i funktionshinder med fokus på
Läs merRegnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder
Regnbågsfamiljer och normativ vård Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Föreläsningens innehåll Regnbågsverksamhet Historik Normer Heteronormativitet och dess konsekvenser i vården
Läs merNormmedvetenhet och hbtq Här skriver du in sidfot
Normmedvetenhet och hbtq 2018-08-16 Här skriver du in sidfot Hbtq-diplomering processutbildning för normmedvetet förhållningssätt Diplomering Mål Deltagarna kan: redogöra för och hålla isär centrala begrepp
Läs merADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:
Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte
Läs merArbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.
Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både
Läs merSammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter
Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Cancervården utmaningar och möjligheter 2 Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Förord Ungefär varannan människa som är ung i dag kommer någon gång under sin livstid
Läs merAutism en introduktion
Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra
Läs merSvenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.
1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET
Ärendenr UPPDRAG 2011-09-21 1 (8) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET 1 Mål och inriktning Barn och ungdomspsykiatrin skall uppfylla de förväntningar som ställs på en väl fungerande
Läs merDel 1 introduktion. Vi stöttar dig
Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer
Läs merHon, Han, Hen, Den En introduktion till att bemöta personer med könsdysfori. Maja Ollberg, Alex Lithander RFSL Gotland
Hon, Han, Hen, Den En introduktion till att bemöta personer med könsdysfori Maja Ollberg, Alex Lithander RFSL Gotland Region Gotland, 6 december 2018 Upplägg Tryggare rum Varför är vi här? Introduktion
Läs meren barnläkares perspektiv
Idrott för barns/ungdomens bästa en barnläkares perspektiv ulrika.berg@karolinska.se leg läk, med dr Specialist i barn och ungdomsmedicin, Sthlm Astrid Lindgrens Barnsjukhus Adolescensen (10-cirka 21 år)
Läs merMedicin Vad är. Viktigt att tänka på AD H D. Förord. kan Behandla. Hur k. Samsjuklighet. flickor s
ADHD och f lickor Förord 4 Medicin Vad är AD H D? 6 Hur k an AD H D visa sig ho flickor s? 8 AD H D kan s! Behandla 10 Viktigt att tänka på 11 13 Samsjuklighet 12 Förord Pojkar och flickor skiljer sig
Läs merUNIKA patienter och familjer: kognition, beteende och psykiatrisk samsjuklighet vid sällsynta syndrom och intellektuell funktionsnedsättning
UNIKA patienter och familjer: kognition, beteende och psykiatrisk samsjuklighet vid sällsynta syndrom och intellektuell funktionsnedsättning Centrum för sällsynta diagnoser Karolinska universitetssjukhuset
Läs merLikabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Förskolan Skogsleken Läroplan
Läs merDelmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17
Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik Delmål SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Kompetenskrav kunna ta ett ansvar
Läs merABC om HBT. Tisdag 26 augusti
ABC om HBT Tisdag 26 augusti Hbt-historia 1944 1972 1979 1995 1999 2001 2003 2005 2008 2009 2013 1944: Avkriminalisering 1972: Prövning ny könstillhörighet 1979: Avpatologisering 1995: Partnerskapslagen
Läs merPsykiatriska specialiteter
Psykiatriska specialiteter Barn- och ungdomspsykiatri 903 Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri karaktäriseras av kunskap och färdighet i att identifiera, utreda, diagnostisera,
Läs merStockholms läns landsting 1 (2) Yttrande över betänkandet Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91) Landstingsstyrelsen
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-06-10 LS 2015-0596 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91) Föredragande
Läs merRapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Läs merTranssexuella och övriga personer med könsidentitetsstörningar. Rättsliga villkor för fastställelse av könstillhörighet samt vård och stöd
Transsexuella och övriga personer med könsidentitetsstörningar Rättsliga villkor för fastställelse av könstillhörighet samt vård och stöd Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge
Läs merTidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn
Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet
Läs merInspiras plan mot diskriminering och kränkande behandling
Bilaga 7 Upprättad 2010-10-19 Inspiras plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll 1. Vad säger diskrimineringslagen och skollagen?... 3 2. Diskrimineringsgrunderna... 3 3. Vad är diskriminering?...
Läs merTRANSPOLITISKT PROGRAM
Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International Lesbian
Läs mers êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=
s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera
Läs merVälkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt
Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson
Läs merFrågor och svar om vård för unga med könsdysfori
Frågor och svar om vård för unga med könsdysfori Vad är kön? Det vi kallar för "kön" kan förstås utifrån flera olika aspekter. Könsidentitet är det kön man känner sig som. Helt enkelt det kön man känner
Läs merÄtstörningar Ulf Wallin
Ätstörningar Ulf Wallin Wallin Ätstörningar och födorelaterade syndrom DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning Undvikande/restriktiv ätstörning Självrensning Anorexia Nervosa Svår psykiatrisk
Läs merMÄNNISKA FILMHANDLEDNING. En vanlig fucking
Undervisningen ska innehålla följande centrala innehåll: Biologi Åk 7 9 Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga
Läs merATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE
ATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE I kontakt med flyktingar är det mycket vanligt att det finns behov av att skriva intyg. Bedöm innan intyget skrivs att det finns såväl en bakomliggande
Läs merRisk för framtida kriminalitet
Presentation vid Barnpsykiatriska föreningens möte i Göteborg 21-22/9 2000 Evidensbaserad behandling av Trotssyndrom Uppförandestörning Niklas Långström, med dr, leg läk Sektionen för Rättspsykiatri Karolinska
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA.
100825 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade,
Läs merKönsdysfori utredning och behandling
Könsdysfori utredning och behandling Attila Fazekas Chefsöverläkare, specialist i psykiatri Thord Hallin Överläkare, specialist i psykiatri Könsidentitetsmottagningen, Lund Hedda Hedda kommer på remiss
Läs merÄr du tvetydig, lilla vän? artikel publicerad i Dagens Nyheter,
Är du tvetydig, lilla vän? artikel publicerad i Dagens Nyheter, 20010914 De flesta människor anser nog att biologi och kön hör ihop på ett alldeles självklart sätt - vi föds till kvinnor eller män. Om
Läs merNeuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller
Läs merLindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv
Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv Elisabeth Fernell, MD, PhD Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad och Gillbergcentrum, GU, Göteborg Huvudproblemet:
Läs merTidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm
Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm Aalborg, 4 maj 2011 Harald Sturm och Eric Zander Neuropsykiatriska resursteamet Sydost Barn- och ungdomspsykiatri www.barnsutveckling.se
Läs merBEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND
BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND Seminarium i Riksdagen den 22 februari 2017 Stephan Hau Professor i klinisk psykologi, Stockholms universitet leg psykolog, leg psykoterapeut PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND
Läs merRiktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016
Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016 Bakgrund Homosexuella, bisexuella och transpersoner löper större risk att drabbas av olika former av ohälsa än den övriga befolkningen. Många personer
Läs merABC om HBT. En förälder blir till 27 januari 2014
ABC om HBT En förälder blir till 27 januari 2014 Heteronormativitet Heterosexualiteten tas för given (alla hetero till motsatsen bevisas) ses som utgångspunkt eftersträvansvärd norm har självklart företräde
Läs merVarför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016
Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016 Poa Samuelberg Leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi BUP Traumaenhet,
Läs merDenna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17
Likabehandlingsplan Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17 Bakgrund Alla barn och personal ska känna sig trygga. De
Läs merVälkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan
Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell
Läs merFörekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se
1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Verksamhetsområde: Norr PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING GÄLLANDE FÖR OCH UPPRÄTTAD AV: Hovgårdsskolan År 2011 2012 Ansvarig rektor: Annika Rylander PLANENS SYFTE: Förbud mot diskriminering
Läs merHjälp oss att förbättra tillgången till hälso- och sjukvård för transpersoner i Europa!
Hjälp oss att förbättra tillgången till hälso- och sjukvård för transpersoner i Europa! Om du är 16 år eller äldre och för närvarande bor (eller under de senaste 12 månaderna har bott) i Georgien, Polen,
Läs merRÅD OM LÄKARINTYG FÖR PAPPERSLÖSA PERSONER
1 PM 2011-11- 19 Kjell Asplund RÅD OM LÄKARINTYG FÖR PAPPERSLÖSA PERSONER I denna PM beskrivs dels allmänna krav på läkarintyg, dels sådant som intygsskrivare särskilt bör beakta I när man skriver utlåtande
Läs merKompetenta personer som bemöter en på ett kompetent sätt, helt enkelt - Om unga transpersoner och sexuell hälsa GÖTEBORG
Kompetenta personer som bemöter en på ett kompetent sätt, helt enkelt - Om unga transpersoner och sexuell hälsa GÖTEBORG 161102 Malin Lindroth Skolsköterska och Fil.dr i Hälsa och samhälle Lektor på Hälsohögskolan
Läs merBarn och Trauma - bedömning och behandling
Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma
Läs merLikabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Förskolan Skogsleken Varför
Läs merLikabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling, Furuby förskola 2017/2018
Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling, Furuby förskola 2017/2018 Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling, Furuby förskola 2017/2018... 1 Varför en plan för likabehandling
Läs merKunskapsbakgrund Växthuset
Kunskapsbakgrund Växthuset Faktablad om diskrimineringsgrunderna Diskrimineringsombudsmannen, DO DO Tryck Tabergs tryckeri, Taberg, 2012 Kunskapsbakgrund Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering
Läs merKvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa
Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos
Läs merPlan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019
Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019... 1 Inledning... 2 Vision... 2 Syfte... 2 Lagar och
Läs merUnga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se
Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller
Läs merFörskolan Akvarellen
Likabehandlingsplan och handlingsplan mot kränkande behandling Förskolan Akvarellen Upprättad november 2013 Innehållsförteckning Vision sid. 3 Syfte sid. 4 Vad står de olika begreppen för sid. 5 Förklaring
Läs mer