Informationsdesign och formspråk

Transkript

1 Informationsdesign och formspråk Selanderdagen, Mälardalens Högskola, Eskilstuna, 6 oktober 2005 Rune Pettersson Abstrakt: Vi möter information överallt: i hemmet, på jobbet och ute i samhället. Informationsdesign är ett flervetenskapligt ämne som omfattar ett helhetsperspektiv på studier av teknik och processer för utformning och användning av informationsmaterial. Vid produktion av informationsmaterial är det viktigt att utforma innehållet och använda ett formspråk så att det blir tillgängligt för de avsedda mottagarna. Detta gällde för 500 år sedan och det gäller även idag. Informationsdesign Informationsdesign, eller kort bara ID, är ett flervetenskapligt akademiskt ämne som omfattar ett helhetsperspektiv på studier av teknik och processer för utformning och användning av informationsmaterial (bild 1). Vid Mälardalens Högskola blev ämnet inrättat Informationsdesign tar utgångspunkt i informationsflödet från sändare till mottagare och analyserar varje del av kommunikationsprocessen på ett kritiskt sätt (Pettersson, 2002). Särskilt viktiga är studier av samspelet mellan ord, bild och form. ekonomi och juridik kommunikation språk ID samhälle kognition Tillbakablick Arbete med ord, bild och form är givetvis ingenting nytt. Människor har kommunicerat med hjälp av ord, bild och form under flera tusen år. Att människan har skapat bilder i tusentals år framgår av de förhistoriska grottmålningar som man funnit bland annat i Frankrike (Lascaux) och i Spanien (Altamira). De äldsta grottmålningarna gjordes för mer än år sedan, de är kanske upp till år gamla eller till och med ännu äldre. Det är troindivider konst information medier och teknik Bild 1. Informationsdesign, ID, är ett flervetenskapligt ämne som har beröringspunkter med flera andra kunskapsområden. De viktigaste av dessa är språk, konst och estetik, kommunikation, information, kognition, ekonomi och juridik, samt medier och teknik. Informationslämnarna, eller sändarna, är de som har något att berätta. De tar ofta hjälp av olika personer, till exempel en eller flera informationsdesigners, för att klara av arbetet. Dessa experter analyserar de avsedda mottagarnas behov av olika typer av information. De planerar arbetet, väljer ut medier, samlar in fakta, bearbetar och presenterar sina budskap i ord, bild och form, samt producerar och distribuerar färdiga informationsmaterial. Informationsanvändarna brukar även benämnas användare, mottagare, demografiska grupper, eller målgrupper. I extrema fall omfattar en målgrupp bara en eller kanske ett par enskilda personer. Samtidigt kan andra målgrupper bestå av flera miljoner människor. Gemensamt för alla målgrupper är att de består av enskilda individer som gör personliga och aktiva urval bland all tillgänglig information. De väljer själva att bearbeta eller att inte bearbeta sitt urval av information mentalt. Viktiga områden är utformning respektive användning och förståelse av verbovisuell information, förutsättningar för optimal kommunikation med lexivisuella, audiovisuella och multivisuella presentationer. Dessa studier ligger till grund för utveckling av teoretiska modeller, som sedan blir användbara för att utforma och presentera information för målgruppen. Informationsmaterial avser den fysiska representationen av ett visst informationsbudskap (bild 2). Det är avsett för en viss målgrupp, är utformat på ett visst sätt, har ett visst syfte och förmedlas med hjälp av ett medium. Ett bra informationsmaterial har en tydlig struktur, är relevant, läsligt, läsbart och läsvärt för den avsedda målgruppen. Ett bra informationsmaterial uppfyller högt ställda krav på såväl god ekonomi, som korrekt innehåll, samt god språklig och teknisk kvalitet. Det gör vardagslivet enklare för de mottagare som behöver den specifika informationen, samt ger god ekonomi och god trovärdighet åt sändarna. 1

2 Älg ord bild form Bild 2. Studier av samspel mellan ord, bild och form är centrala inom informationsdesign. Observera att ord och texter kan vara talade eller skrivna/tryckta. ligt att målningarna skulle förbättra jaktlyckan och fruktsamheten. De vanligaste motiven är bison, hjortar, renar, vildhästar och andra djur. Bilderna saknar koder för perspektiv och de saknar horisont. Ibland ger emellertid själva bergväggen ett perspektiv i bilderna. Målarna använde gula, röda och bruna jordfärger, aska, kalk och träkol. Som bindemedel använde man animaliskt fett, blod och urin. Till de äldsta grottmålningarna hör avtryck och kontureringar av händer direkt på bergväggarna. Ett sådant handavtryck kan betraktas som ett enda stort bildspråkligt grundelement, en flikig area. De sydskandinaviska hällristningarna visar ofta skålgropar, och bilder av solen, skepp, vagnar, hjul, människor, vapen och redskap. Bilderna är mer schematiska och vanligen mer fria från varandra än vad de nordliga hällristningarna är. Hällristningar är särskilt vanliga i Bohuslän (till exempel i Tanumshede, Vitlycke och Fossum), i Västergötland och i Sydnorge, men det finns många fina hällristningar även i Uppland, i Södermanland och i flera andra landskap. De huggna linjerna i hällristningarna är ofta ifyllda med röd färg så att de syns tydligt mot berghällen, oavsett om den är ljus eller mörk. Många tror att hällristningarna var målade från början. Södermanland är ett av Sveriges mest fornlämningstäta landskap. Där det idag är låglänta åkrar och ängar var det förr vatten. Förändringen beror på landhöjningen som har pågått sedan landisen drog sig tillbaka för ungefär år sedan. Genom kustboplatsernas lägen kan man bestämma när de tidigast kan ha tagits i bruk. Ramsundsristningen, eller Sigurdsristningen, nära Sundbyholm utanför Eskilstuna är Sveriges enskilt största runristning. Den 4,6 meter breda ristningen gjordes under 1000-talet. Bilderna i ristningen skildrar innehållet i Sigurd Fafnesbanes saga. Texten i ristningen berättar emellertid om en lång bro över Ramsundet. Än idag finns det kvar delar av ett av landfästena till bron. I Sigurdsristningen finns det alltså ingen direkt överensstämmelse mellan bilderna och texten. Därmed kan vi inte räkna Sigurdsristningen som ett resultat av informationsdesign. En tydlig koppling mellan ord, bild och form kommer däremot i Mälardalen 500 år senare. Det beror på att Albertus Pictor var verksam här under slutet av 1400-talet. Han och hans medarbetare gjorde kyrkomålningar i många kyrkor. Bild 3. Kalkmålningar i östra delen av vapenhuset i Härnevi kyrka. Motivet visar den fromme och den värdslige i bön under andakten. De tydliga linjerna visar vad de faktiskt tänker på under bönen. Den fromme tänker på Kristus lidande medan den världslige tänker på olika jordiska ägodelar. Till vänster om och ovanför den fromme ser vi ett språkband. Det är en föregångare till dagens pratbubblor. Prästerna predikade och berättade ofta om bilderna på latin. 2

3 Albertus Pictor tog starkt intryck av den italienska renässanskonsten och utvecklade en personlig stil. Han hämtade ofta sina motiv ur en nederländsk upplaga av Biblia pauperum, den så kallade fattigbibeln. Denna tycktes år 1461 från träblock med stiliserade bilder, som färglades för hand med akvarellmålning. Motiven är noga anpassade efter de olika kyrkorummens specifika arkitektur (bild 3). Kalkmålningarna har fattigbibelns brokiga färgskala men är målade efter kopparstick. Bilderna har ett stort mått av fantasi, humor och spontanitet. De visar människor ur målgruppen. En del av bilderna är kompletterade med språkband, föregångare till dagens pratbubblor i tecknade serier. Albertus Pictor hade flera olika medhjälpare och det är ofta svårt att avgöra vem som har målat vad. Kollektivt arbete med målningar var ju vanligt på den tiden. Speciellt kända kalkmålningar finns i kyrkorna i Husby-Sjutoft, Härkeberga, Härnevi och Täby i Uppland; i Dingtuna, Kumla och Sala Landskyrka i Västmanland; i Floda i Södermanland; och i Storkyrkan i Stockholm. Albertus Pictor arbetade med gestaltning av budskap med hjälp av ord, bild och form. Med dagens terminologi kan vi faktiskt säga att Albertus Pictor var såväl informationsdesigner som textildesigner, och han var verksam som projektledare. Vardagen är givetvis annorlunda nu än under medeltiden. Idag möter vi information praktiskt taget överallt: i hemmet, på jobbet och ute i skolan, inte bara huvudsakligen i kyrkan. Under andra världskriget gjorde J.A. Selander, då chefredaktör för Eskilstuna-Kuriren, en både modig och unik insats inom området textdesign. Som publicist var han en mycket aktiv motståndare mot nazismen i Sverige. Detta ledde till att tidningen beslagtogs flera gånger (Zetterberg, 2005). Gestaltning Inom informationsdesign arbetar vi med att finna effektiva processer för gestaltning av budskap och produktion av olika typer av informationsmaterial (Pettersson, 2002, s. 32). Studenterna lär sig att arbeta med processer och verktyg; ord, bild och form. Den första delprocessen Analys/synopsis leder fram till ett färdigt synopsis, en överskådlig sammanfattning av det tänkta innehållet i en bok, ett informationsmaterial, en film, eller ett tv-program (bild 4). Den andra delprocessen Produktion av utkast leder fram till ett färdigt utkast, det vill säga ett första, preliminärt förslag till ett informationsmaterial av något slag. Den tredje delprocessen Produktion av manus leder fram till ett färdigt manus, det vill säga den förlaga som används vid sättning (för senare tryckning) när det gäller ett grafiskt informationsmaterial. Den fjärde delprocessen Produktion av original leder fram till ett färdigt original, det vill säga ett tryckoriginal när det gäller ett grafiskt informationsmaterial. Varje delprocess är naturligt avgränsad genom sin placering i tiden. Varje delprocess bör ha ett tydligt uttryckt och ett väl definierat mål. En delprocess bygger på resultatet av arbetet inom en tidigare delprocess och utgör själv grunden för arbetet i nästa delprocess. En delprocess kan bestå av flera faser. En fas är naturligt avgränsad genom sitt specifika innehåll. Den är en del av en delprocess och består av flera moment. Här avser begreppet moment varje liten, väl specificerad enskild aktivitet eller åtgärd, en handling som är inriktad på att nå ett visst konkret resultat. Varje moment är vanligen starkt beroende av en bestämd ordningsföljd. Vid produktion av informationsmaterial är det viktigt att utforma innehållet så att det blir så bra anpassat som möjligt för de avsedda mottagarna. Därför behöver informationsmaterial vara: G1 G2 G3 G4 U P1 1 P2 2 P3 3 P4 4 L Bild 4. Modell för kreativa delprocesser. Den kreativa processen att skapa budskap omfattar fyra delprocesser (P1 P4). Dessa är analys/synopsis (1), produktion av utkast (2), produktion av manus (3), samt produktion av original (4). Inom alla delprocesserna förekommer granskning (G1 G4). Allt börjar med ett uppdrag (U) och avslutas med en leverans (L). 3

4 tillgängligt för alla berörda lätt att hitta korrekt, såväl språkligt som innehållsmässigt strukturerat på ett klart sätt begripligt för alla inom målgruppen konsekvent presenterat tydligt med god läslighet enkelt med god läsbarhet intressant med ett läsvärt innehåll för alla inom målgruppen estetiskt tilltalande God informationsdesign gör att vardagslivet kan bli enklare för de människor som behöver få information. Genom att tillämpa grundreglerna inom informationsdesign ser sändarna till att all dokumentation är aktuell, begriplig, korrekt och relevant för avsedda målgrupper. God informationsdesign ger god ekonomi och god trovärdighet åt sändarna. ID-forskning Vår forskning inom informationsdesign är i stor utsträckning tillämpad forskning. Vi utnyttjar ofta kritiskt utvalda forskningsresultat från andra ämnen för att kontinuerligt utveckla riktlinjer för hur man skapar informationsmaterial som uppfyller krav på såväl optimal kommunikation som god ekonomi. Våra erfarenheter från informationsdesign kan sedan tillämpas praktiskt inom områden där man har intresse av att utveckla bra informationsmaterial och bra läromedel. Utvärdering av hur dessa informationsmaterial verkligen fungerar för de avsedda målgrupperna ger återkoppling, dels till ämnet informationsdesign och dels till forskningen inom respektive basämnen. Därigenom ingår informationsdesign hela tiden i kontinuerliga kretslopp av information som ständigt kommer att leda fram till ny kunskap. Några exempel bland våra projekt med tillämpad forskning inom informationsdesign rör nyhetsgrafik (Pettersson och Strand, 2004) och gyllene snittet (Pettersson och Strand, 2005). Dessa båda projekt sammanfattas på de följande sidorna. För ytterligare och mer detaljerad information är läsaren hänvisad till de båda originaldokumenten. Nyhetsgrafik Inom vårt allmäna språkbruk avser termen informationsgrafik en informationsgrafisk gestalt som består av text, bild och grafisk form som integrerats till en helhet inom en väl avgränsad och strukturerad area. Nyhetsgrafik redovisar vanligen sådana nyheter som är lämpliga att presentera i visuell form, såväl i tv-program som i dagstidningar. Nyhetsgrafiken är numera väl etablerad i Sverige, i alla fall i kvällspressen. I det urval som vi har studerat har dagstidningarna relativt många men små informationsgrafiska gestaltningar. För det mesta ingår informationsgrafik som naturliga delar i större sammanhang. Här ger litet utrymme stor effekt. Det visar sig att det finns ett stort intresse för nyhetsgrafik på tidningsredaktionerna runt om i landet. Det finns även ett stort intresse för nyhetsgrafik bland läsarna. Detta gäller såväl kvinnor som män (tabell 1). Läsarna ägnar både väsentlig uppmärksamhet (tabell 2) och tid åt nyhetsgrafiken i en tidning, ofta lika mycket eller mer tid än åt andra typer av information. Man läser när det passar den egna situationen. Allra störst intresse får bilderna i informationsgrafiken. Här finns en likhet med de medeltida kyrkmålningarna. Det finns alltså anledning för producenterna att göra bra illustrationer i all nyhetsgrafik. Tabell 1. På vilket sätt tar läsarna del av informationsgrafik? försökspersoner alltid bra frekvens i procent vanligen bra vanligen dåligt alltid dåligt kvinnor män alla n = 66 försökspersoner, varav 36 kvinnor och 30 män. Tabell 2. På vilket sätt tar läsarna del av informationsgrafik? försökspersoner tittar på bilderna frekvens i procent läser rubriken läser texten jag bryr mig inte kvinnor män alla n = 66 försökspersoner, varav 36 kvinnor och 30 män. God nyhetsgrafik stimulerar till läsning och får även en lokal spridningseffekt så att läsaren även tar del av övrigt innehåll i tidningen. Intetsägande och tråkig utformning av nyhetsgrafik hin- 4

5 drar däremot inte läsarna från att ta del av det övriga innehållet i tidningen. Hur ska informationsgrafik utformas så att den når sitt mål, mottagaren, och så att han och/eller hon förstår innehållet? Detta är den centrala frågan för alla som arbetar med grafik. I det stora och växande flödet av information och underhållning är det viktigt att vi både hittar och förstår vad som är viktigt för oss. Vi måste också förstå innehållet. För att vi ska nås, och för att vi ska förstå, krävs att sändaren förstår processen, hela kedjan från utformning till mottagning. Här behöver vi göra ytterligare studier. Gyllene snittet Gyllene snittet är en populär benämning på en speciell uppdelning av en sträcka i två delar. Hela sträckan (a+b) skall förhålla sig till den större delen som den större delen förhåller sig till den mindre delen. Det vill säga (a+b)/b = b/a. Gyllene snittets princip motsvarar ungefär talserien 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55, 89 och så vidare. I den här talserien, de välkända Fibonacci-talen, är varje nytt tal summan av de två tidigare talen. Det är ett förhållande som är en god approximation till den gyllene kvoten (8/5 = 1,6). En gyllene rektangel har därför sidor ungefär i förhållandet 8/5. Man förstorar en rektangel genom att multiplicera med 1,62 och man förminskar den genom att multiplicera med 0,62. Av stark och långvarig tradition anses den gyllene rektangeln vara estetiskt tilltalande i västerlandet. Gyllene snittets princip har använts inom konst och arkitektur under år för att skapa harmoniska proportioner (Livio, 2002). Gyllene snittet är ett välbekant standardformat för till exempel flaggor, målningar, en del symboler med mera. Gyllene snittet tillämpades mycket i talets akademiska målarutbildning och brukar allmänt presenteras i olika läroböcker inom grafisk formgivning (se till exempel Hellmark, 2002). Det finns emellertid anledning att ställa frågan: Är verkligen Gyllene snittet en bra princip, till exempel för att utforma boksidor? Det kan vara svårt att jämföra olika format på bilder eller format på till exempel böcker med varandra. Det blir lätt enbart subjektiva värderingar. För att få möjlighet att göra objektiva jämförelser mellan olika sidformat kan man tänka sig att skapa ett index. Ett sådant index kan beräknas som höjden/bredden x 100 (bild 5). Under hösten 2004 fick studenter vid Mälardalens Högskola i uppgift att vika ett vitt pappersark, i formatet 40x40 cm, till en harmonisk boksida. Försökspersonerna hade ingen begränsning. av tiden. De färdigvikta boksidorna lämnades in anonymt till en forskningsassistent. Studenterna var uppmanade att visa vad som är den översta kanten av boksidan genom att där markera sin egen könstillhörighet, med K för kvinna och M för man. Medelvärdena för hela gruppen ger en boksida som är 22,9 cm hög 16,7 cm bred (bild 6 och tabell 3). Arean av denna sida är 389 kvadratcentimeter. Medianarean är 344,2 kvadratcentimeter. Av 126 försökspersoner valde 120 ett stående format, som alltså har index över 100 (bild 5). Medelindex var 137 (bild 7). Detta index är nära vårt vanliga format på kontorspapper (141). Som bild 5 visar får en boksida som är gjord enligt gyllene snittets princip index 62 när det är ett liggande format och index 162 när det är ett stående format. Vår första hypotes blev därmed bekräftad. De flesta boksidorna håller inte gyllene snittets proportioner. Även vår andra hypotes blev bekräftad. Det var ingen signifikant skillnad i uppfattningarna varken om boksidans area eller boksidans form mellan kvinnor och män. För att studera eventuell påverkan av vanliga format för kontorspapper upprepade vi försöket i USA. I Sverige använder vi A4 (297x210 mm). I USA har man US -letter (279,5 x 216 mm). US-letter Gyllene snittet 62 TV 78 kvadrat 100 A-serien 141 G-serien 141 Gyllene snittet 162 Bild 5. För att få möjlighet att göra objektiva jämförelser mellan olika sidformat använder vi ett index. Detta beräknas som höjden/bredden x 100. Bilden viser exempel på några vanliga format och deras idex. 5

6 (129,4) har alltså något mindre höjd och något större bredd än A4 (141). Vi fick hjälp av kolleger i USA som undervisar inom liknande utbildningar som de vi har vid vår institution i Sverige. I USA var det 44 försökspersoner (tabell 4). Vi hade alltså totalt 170 försökspersoner. Det blev likvärdiga resultat i USA och Sverige. Svaret på frågan om Gyllene snittet verkligen är en bra princip för att utforma boksidor är alltså Nej. En tidigare studie visade att försökspersoner rangordnade rubriksystem som var konstruerade enligt Gyllene snittets principer som väsentligt sämre än klassisk boktypografi (Pettersson, 2003) Tabell 3. Uppfattningar om harmoniska bokformat, försökspersoner i Sverige. land medelhöjd medelbredd medelarea (cm 2 ) index kvinnor 79 22,4 16, män 47 23,6 17, alla ,9 16, Tabell 4. Uppfattningar om harmoniska bokformat, försökspersoner i USA. land medelhöjd medelbredd medelarea (cm 2 ) index kvinnor 27 21,4 15, män 17 23,1 17, alla 44 22,1 16, cm 2 Bild 6. Bilden visar 126 försökspersoners uppfattningar om storleken för den mest harmoniska boksidan. Medelvärdet är 389 och medianvärdet är 344 cm 2. Några enskilda personer vill ha stora sidor index Bild 7. Bilden visar 126 försökspersoners uppfattningar om formen på den mest harmoniska boksidan uttryckt som ett indexvärde. Medelvärdet är 137 och medianvärdet är 142. Endast ett fåtal observationer ligger nära indexvärdena för gyllene snittet, 62 respektive 162. Referenser Livio, M. (2002). The Golden Ratio. The Story of Phi. The World's most Astonishing Number. New york: Broadway Books. Hellmark, C. (2000). Typografisk handbok. Stockholm: Ordfront förlag. Pettersson, R. (2002). Information Design, An introduction. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins Publishing Company. Pettersson, R. (2003). Rubriker bruk och missbruk. Stockholm: Stiftelsen Institutet för mediestudier. Pettersson, R., & Strand, L. (2004). Nyhetsgrafik. Mälardalens Högskola, Institutionen för Innovation, Design och Produktutveckling. Eskilstuna. Pettersson, R., & Strand, L. (2005). The Golden Ratio. Presentation at the 37th Annual Conference of the International Visual Literacy Association. Orlando, Florida, USA, October 17 20, Zetterberg, K. (2005). J.A. Selander som publicist och hans kamp mot Hitlertyskland. I E. Melander (red.). Presshistorisk årsbok Stockholm: Svensk Presshistorisk Förening. 6

7 7