Informationsdesign i det offentliga rummet

Transkript

1 Informationsdesign i det offentliga rummet Hjälpmedelsinstitutet, Arkitekturmuseum, Stockholm, 1 juni 2006 Rune Pettersson Abstrakt: Vi möter information överallt: i hemmet, på jobbet och ute i samhället. Informationsdesign är ett flervetenskapligt ämne som omfattar ett helhetsperspektiv på studier av teknik och processer för utformning och användning av informationsmaterial. Vid produktion av informationsmaterial är det viktigt att utforma innehållet och använda ord, bilder och grafisk form på ett sådant sätt att budskapen blir tillgängliga för de avsedda mottagarna. Informationsdesign Ett 40-tal etablerade akademiska ämnen eller kunskapsområden kan föras ihop till fem basämnen som alla är viktiga för att vi skall kunna arbeta teoretiskt och praktiskt med design av budskap. Med övergripande benämningar kan vi kalla dessa fem områden för språk, konst, information, kognition och kommunikation. Man kan säga att teori och praktik här är som krona och klave, alltså de båda sidorna av samma mynt. Design av budskap omfattar samspelet mellan ord, bilder och grafisk form, men även användningen av ljud, ljus, rum och tid i informationsmaterial. ekonomi och juridik kommunikation språk ID samhälle kognition individer konst information medier och teknik Bild 1. Informationsdesign, ID, är ett flervetenskapligt ämne som har beröringspunkter med flera andra kunskapsområden. De viktigaste av dessa är språk, konst och estetik, kommunikation, information, kognition, ekonomi och juridik, samt medier och teknik. Informationsdesign, eller kort bara ID, är ett flervetenskapligt akademiskt ämne som omfattar ett helhetsperspektiv på studier av teknik och processer för utformning och användning av informativa budskap och informationsmaterial (bild 1). Vid Mälardalens Högskola blev ämnet inrättat Informationsdesign tar utgångspunkt i informationsflödet från sändare till mottagare och analyserar varje del av kommunikationsprocessen på ett kritiskt sätt (Pettersson, 2002). Budskapen når fram till enskilda individer, som ingår i ett samhälle. Det är alltid nödvändigt att ta hänsyn till de förutsättningar, det vill säga såväl begränsningar som möjligheter, som utgörs av ekonomi, juridik, medier och teknik. Därför bidrar även dessa områden till ämnet med viktiga fakta. Informationslämnarna är de som har något speciellt att berätta, som har ett budskap eller ett meddelande. De tar ofta hjälp av olika personer för att klara av arbetet. Dessa experter analyserar de avsedda mottagarnas behov av olika typer av information. De planerar arbetet, väljer ut medier, samlar in nödvändiga fakta, bearbetar och presenterar sina budskap i ord, bilder och grafisk form, samt producerar och distribuerar färdiga informationsmaterial till de avsedda mottagarna. Informationsanvändarna brukar även benämnas användare, mottagare, demografiska grupper, eller målgrupper beroende på skilda perspektiv. I extrema fall omfattar en målgrupp bara en, eller kanske ett par enskilda personer. Samtidigt kan andra målgrupper bestå av flera miljoner människor. De flesta målgrupperna befinner sig emellertid någonstans mellan dessa båda ytterligheter. Ju mindre en målgrupp är desto större möjlighet har vi att beskriva den på ett tillfredsställande sätt. I stora målgrupper tillkommer allt fler individuella särdrag. Gemensamt för alla målgrupper är att de består av enskilda individer som gör personliga och aktiva urval bland all tillgänglig information. De väljer själva att mentalt bearbeta och tolka eller att inte tolka sitt urval av fakta. De väljer att använda eller att inte använda sig av sina nya färdigheter och sina nya kunskaper. Varje målgrupp är en del av ett samhälle och påverkas av samhällets specifika förutsättningar. Viktiga områden när det gäller informationsanvändarna är utformning samt användning, tolkning och förståelse av informationsmaterial, där ord, 1

2 bilder och form är starkt integrerade till kompletta och fåtydiga budskap som mottagarna har förutsättningar att förstå. Ett informationsmaterial avser den fysiska representationen av ett visst informationsbudskap. Det är avsett för en viss målgrupp, är utformat på ett visst sätt, har ett visst syfte och är förmedlat med hjälp av ett medium. Det har en tydlig struktur, är relevant, läsligt, läsbart och läsvärt för den avsedda målgruppen. Orden kan vara talade, som i muntliga presentationer, eller skrivna/tryckta, som i grafiska presentationer. Studier av informationsmaterial ligger till grund för utveckling av teoretiska modeller, som sedan blir användbara för att utforma och presentera nya informationsmaterial för skilda grupper av mottagare. Ett bra informationsmaterial gör vardagslivet enklare för de mottagare som behöver den specifika informationen, samt ger god ekonomi och god trovärdighet åt sändarna. Tillbakablick Arbete med ord, bild och form är givetvis ingenting nytt. Människor har kommunicerat med hjälp av ord, bilder och form under flera tusen år. Det framgår av de förhistoriska grottmålningar som man funnit bland annat i Frankrike (Lascaux) och i Spanien (Altamira). De äldsta grottmålningarna gjordes för mer än år sedan, de är kanske upp till år gamla, eller till och med ännu äldre. Grottmålningarna finns ofta långt inne i svårtillgängliga grottor. Dessa kan vi därför knappast betrakta som offentliga rum. De tidigaste bevarade visuella budskapen i våra offentliga rum är troligen hällristningar. Dessa låg nära älvar och sjöar, på platser där de vara tydligt synliga för många människor. De äldsta hällristningarna, som finns i sydvästra Afrika, är år gamla. De skandinaviska hällristningarna är från yngre stenåldern och bronsåldern men vissa är från järnåldern. De sydskandinaviska hällristningarna visar ofta skålgropar, bilder av solen, skepp, vagnar, hjul, människor, vapen och redskap. Bilderna är mer schematiska och vanligen mer fria från varandra än vad de nordliga hällristningarna är. Hällristningar är särskilt vanliga i Bohuslän (till exempel i Tanumshede, Vitlycke och Fossum). Dessa utfördes för ungefär 3000 år sedan (bild 2). Det finns många fina hällristningar även i andra landskap. De huggna linjerna i hällristningarna är ofta ifyllda med röd färg så att de syns tydligt mot berghällen, oavsett om denna är ljus eller mörk. Bild 2. Del av hällristning från Fossum i Bohuslän. Mot slutet av 1400-talet gjorde Albertus Pictor och hans medarbetare omfattande kyrkomålningar i många kyrkor runt om i Mälarlandskapen. Kyrkorna var kanske den tidens vanligaste offentliga rum. Albertus Pictor tog starkt intryck av den italienska renässanskonsten och han utvecklade en personlig stil. Han hämtade ofta sina motiv ur en nederländsk upplaga av Biblia pauperum, den så kallade fattigbibeln. Denna bibel tycktes år 1461 från träblock med stiliserade bilder, som färglades för hand med akvarellmålning. Motiven är noga anpassade efter de olika kyrkorummens specifika arkitektur (bild 3). Bild 3. Kalkmålningar i östra delen av vapenhuset i Härnevi kyrka (cirka 1480). Motivet visar den fromme och den värdslige i bön under andakten. De tydliga linjerna visar vad de faktiskt tänker på under bönen. Den fromme tänker på Kristus lidande medan den världslige tänker på olika jordiska ägodelar. Till vänster om och ovanför den fromme ser vi ett språkband. Det är en föregångare till dagens pratbubblor. Prästerna predikade och berättade ofta om bilderna på latin. 2

3 Kalkmålningarna har fattigbibelns brokiga färgskala men är målade efter kopparstick. Bilderna har ett stort mått av fantasi, humor och spontanitet. De visar människor ur målgruppen. En del av bilderna är kompletterade med språkband, föregångare till dagens pratbubblor i tecknade serier. Albertus Pictor hade flera olika medhjälpare och det är ofta svårt att avgöra vem som har målat vad. Kollektivt arbete med målningar var ju vanligt på den tiden. Ett annat exempel på tidig informationsdesign i offentliga rum är situationen i Paris mot slutet av 1800-talet. Affischens konung, greve Henri de Toulouse-Lautrec ( ) revolutionerade då affischkonsten och han gav den kommersiella affischen status som en självständig konstform. Han skapade 350 litografier, däribland 31 affischer. Några av affischerna finns i olika utföranden. Arnold (1990) menar att ett dussin av dessa affischer hör till det bästa som brukskonsten någonsin har frambringat. Bild 4. Affischen Moulin Rouge: La Goulue (191 x 115 cm) väckte stor sensation i Paris år Den 27-årige Henri de Toulouse-Lautrec blev berömd över en natt när hans stora affisch Moulin Rouge: La Goulue (191x115 cm) klistrades upp på väggar, plank och annonspelare över hela Paris i oktober 1891 (bild 4). Affischen visar det mycket omedelbara och intensiva dansuppträdandet av de båda kabarétartisterna och publikattraktionerna Louise Weber och Etienne Jacques Renaudin. I Moulin Rouge-affischen arbetar Toulouse- Lautrec med en stark förenkling, en för den tiden ovanlig komposition med beskärningar i bildkanten, ett antal figurer som svarta silhuetter mot en ljusare bakgrund samt en linjär konturering av olika ytor. Både Albertus Pictor och Henri de Toulouse- Lautrec arbetade med gestaltning av budskap med hjälp av ord, bilder och grafisk form. Med dagens terminologi kan vi faktiskt säga att Albertus Pictor var såväl informationsdesigner som textildesigner, och han var verksam som projektledare. Vardagen är givetvis helt annorlunda nu än då. Idag möter vi information praktiskt taget överallt: i hemmet, på jobbet och ute i samhället. Gestaltning Inom informationsdesign arbetar vi med att finna effektiva processer för gestaltning av budskap och produktion av olika typer av informationsmaterial (bild 5, nästa sida). Studenterna lär sig att arbeta med processer och verktyg; främst ord, bilder och grafisk form. Den första delprocessen Analys/synopsis leder fram till ett färdigt synopsis, en överskådlig sammanfattning av det tänkta innehållet i ett informationsmaterial. Den andra delprocessen Produktion av utkast leder fram till ett färdigt utkast, det vill säga ett första, preliminärt förslag till ett informationsmaterial av något slag. Den tredje delprocessen Produktion av manus leder fram till ett färdigt manus, det vill säga den förlaga som används vid sättning (för senare tryckning) när det gäller ett grafiskt informationsmaterial. Den fjärde delprocessen Produktion av original leder fram till ett färdigt original, det vill säga ett tryckoriginal när det gäller ett grafiskt informationsmaterial. Vid produktion av informationsmaterial är det viktigt att utforma innehållet så att det blir så bra anpassat som möjligt för de avsedda mottagarna. Därför behöver ett informationsmaterial om möjligt alltid vara: tillgängligt för alla som är berörda lätt att hitta korrekt, såväl språkligt som innehållsmässigt strukturerat på ett klart och tydligt sätt begripligt för alla personer som ingår i målgruppen konsekvent presenterat tydligt och ha god läslighet enkelt och ha god läsbarhet intressant med ett läsvärt innehåll för alla personer som hör till den specifika målgruppen estetiskt tilltalande. 3

4 G1 G2 G3 G4 U P1 1 P2 2 P3 3 P4 4 L Bild 5. Den kreativa processen att skapa budskap omfattar fyra delprocesser (P1 P4). Dessa är analys/synopsis (P1), produktion av utkast (P2), produktion av manus (P3), samt produktion av original (P4). Inom alla delprocesserna förekommer granskning (G1 G4). Allt börjar med ett uppdrag (U) och avslutas med en leverans (L). Informationsbehov Det är svårt att mäta våra behov av information. Höglund och Persson skiljer mellan objektiva och subjektiva behov (1985, s ): Med objektiva behov menar vi vad man utifrån kan anse vara rimligt eller nödvändigt för att lösa vissa typer av uppgifter. Subjektiva behov är de behov som olika aktörer själva uppfattar sig ha. Vi behöver information vid många skilda tillfällen. När vi kör bil behöver vi få kontinuerlig information om hur körbanan ser ut och om hur trafiken utvecklas. Det är viktigt att upptäcka olika hinder i så god tid som möjligt. Vi behöver också veta hur bilen klarar sig med avseende på bensin, olja, bromsolja, spolarvätska med mera. Vi bör även veta vart vi skall åka och hur man bäst kör för att komma dit på ett smidigt sätt. Vi får information genom andra trafikanters beteenden, genom vägmärken och skyltar, via vibrationer i däcken, i ratten och i stolen, genom bilens instrumentpanel, genom radion och genom att läsa på kartor, i bilatlaser och i guideböcker av olika slag. Kartor kan vara lagrade i en dator eller cd-skiva. Allt fler bilar är dessutom numera utrustade med digitala system för satellitnavigering. Vi behöver information såväl för att klara våra arbeten som för olika hobbyaktiviteter. Som medlemmar av ett alltmer komplicerat samhälle behöver vi få information dels om våra rättigheter och dels om våra skyldigheter. Vi är dessutom skyldiga att lämna information i många situationer, bland annat om våra inkomstförhållanden när vi deklarerar och skall betala skatt. Informationsbehov kan vara regelbundna eller tillfälliga. Exempel på regelbundna behov är fortlöpande bevakning inom vissa områden, information för dagligt bruk, information för stimulans och för avkoppling. Några exempel på tillfälliga behov är uppgifter ur tidtabeller, konsultationer med experter och instruktioner för hur man använder en viss utrustning. Ofta kan vi klara oss med att få översiktlig eller ganska ungefärlig information men ibland är specifik information absolut nödvändig. Att snabbt få veta exakt hur vi kan häva en förgiftning kan vara livsviktigt för den som är drabbad. Vi behöver alltså ha tillgång till information med olika djup, allt ifrån helt översiktlig till mycket detaljerad information. Budskap i det offentliga rummet Vi kan sortera olika budskap och informationsmaterial i grupper i enlighet med deras huvudsakliga syften och efter tilltagande mentala krav på mottagarna i de olika målgrupperna. Några grupper omfattar flera typer. Inom varje typ av informationsmaterial finns det vanligen ett stort antal likadana enskilda exemplar. De sju grupperna är: 1. Reklam och propaganda 2. Informativ underhållning 3. Korta meddelanden 4. Administrativ dokumentation 5. Faktainformation 6. Instruktioner 7. Läromedel Den här systematiken bygger alltså på huvudsakliga syften med informationsmaterialen. Emellertid finns det även informationsmaterial som samtidigt innehåller flera olika typer av informativa budskap. En förpackning kan till exempel ha både faktainformation och en eller flera instruktioner. Man kan mycket väl sätta bland annat förpackningar i en grupp för kombinerade syften. Av dessa sju grupper är det främst den tredje gruppen korta meddelanden som är viktig i det offentliga rummet. Ett meddelande avser här ett informativt budskap som är överbringad från en avsändare till en mottagare i ett enda sammanhang, vid ett tillfälle. 4

5 Ett meddelande är vanligen kort och väl avgränsat i form av en signal, det vill säga ett avgivet tecken med en viss överenskommen betydelse. Vi kan lätt skilja mellan fyra typer av korta meddelanden: 1. enkla anvisningar 2. förbud 3. upplysningar 4. varningar. Det finns tre mål med dessa informationsmaterial. Mottagaren skall: 1. uppmärksamma, det vill säga inrikta sin uppmärksamhet mot ett visst budskap 2. varsebliva, bli medveten, om någotnting 3. ta hänsyn till och respektera till exempel förbud och varningar. För att uppnå dessa tre mål kan vi använda oss av en rad olika verktyg som förbudstexter, grafiska symboler, instrumentfönster, instrumentpaneler, kombinerade ljud- och ljussignaler, kroppsspråk, känselsignaler, ljudsignaler, ljussignaler, luktsignaler, nödsignaler, planeringstavlor, prosa, signallampor, signaltexter, symboler och varningstexter. Hemsidan för projektet Bildsymboler för många fler ger konkreta exempel som just kräver korta meddelanden (Hjälpmedelsinstitutet, 2006): Omfattning och avgränsning Genomförande av aktiviteter i publik miljö, som t.ex. bildsymboler för restaurang, taxi, toalett, olika väg- och hänvisningssymboler, bankomat, bibliotek, vårdcentral, vänthall, hiss, information, centrum, lekplats, sportoch simhall, fritidsanläggning, utrymme för rullstol, fornminne, museum, hotell, stormarknad m.fl. I viss utsträckning kan det även finnas exempel på informationsmaterial ur gruppen faktainformation i det offentliga rummet. Till den här gruppen hör de tre typerna 1) fakta, 2) beskrivningar och 3) rapporter. I det offentliga rummet ser vi till exempel affischer, informationssystem, kartor, kataloger, orienteringstavlor och skyltar. Målet med informationsmaterial ur gruppen instruktioner är att användaren skall kunna utföra en konkret uppgift. För att uppnå dessa mål kan vi använda oss av anvisningstexter, förklarande texter, instruerande texter, prosa, ritningar, sakregister och symboler. Det enskilda ordet tryck på en dörr mellan två kupéer i ett tåg hör till typen enkla anvisningar inom gruppen korta meddelanden. Den enkla texten: vid nödläge vrid handtaget öppna dörren manuellt på ytterdörrarna i samma tåg är däremot en instruktion eftersom den innehåller flera moment. Det är tänkbart att många av deltagarna vid den här konferensen kommer till Stockholm med tåg. De som väljer att promenera från järnvägsstationen till Skeppsholmen och Arkitekturmuseum kommer att passera en lång rad enkla anvisningar, förbud, upplysningar och varningar runt om i staden. Det kan röra sig om flera hundra enskilda informationsartefakter i form av grafiska symboler, kombinerade ljud- och ljussignaler, planeringstavlor, symboler och varningstexter. Tänk bara på alla trafikmärken. Vi återkommer längre fram till skylten med herr Gårman. Symboler På ett mycket begränsat utrymme kan symboler snabbt förmedla ett budskap med en ganska stor mängd information av olika slag, motsvarande en eller flera meningar med text. Bilduppfattning är mycket snabb, omedelbar, medan det tar längre tid att läsa och förstå motsvarande budskap i form av text. Symboler ger alltså möjlighet till snabb avläsning. Detta är viktigt i en lång rad situationer, till exempel i trafiken, inom processindustri och i flygplan. Det finns ofta ingen självklar tolkning av symboler eller upplysningsbilder. 1. Utformning av symboler Symboler behöver inte ha någon likhet med det de skall representera. De är entydiga genom bestämmelser i lagar och förordningar eller genom konventioner. Vi måste alltså lära oss vad symboler står för, vad de betyder. Symboler är ofta uppbyggda av enkla, geometriska formelement som linjer, cirklar, ovaler, kvadrater, rektanglar, trianglar eller kombinationer av dessa. Ofta används också bokstäver med mycket distinkt utformning. Dessutom har symboler ofta kulörstarka färger som rent gult, rött, blått eller grönt, samt vitt och svart eller kombinationer av dessa. Form- och färgelement används ofta för att markera samband och släktskap mellan grupper 5

6 av budskap. I trafiken används triangeln för varningsskyltar, cirkeln för förbudsskyltar och rektangeln för upplysningsskyltar. En bra symbol är utformad så att den kan användas i många olika situationer. MacDonalds M eller Konsums liggande åtta fungerar i alla tänkbara storleksvarianter, från några millimeter i en broschyr till flera meter höga byggnadsverk. 2. Användning Symboler kan användas för att skapa överblick och ge ett helhetsperspektiv. Denna egenskap utnyttjas i kartor och på upplysningstavlor men även i kataloger och projektredovisningar. Symboler kan användas för att ge anvisningar och upplysningar om hur man skall bete sig i olika situationer. Exempel finns i kataloger och tidtabeller. Hit hör också trafikmärken och skyltar. Symboler kan användas för att visa rumsliga, geografiska lägen för olika objekt och tjänster. Ett exempel är en planritning över en utställningslokal med symboler för placeringen av telefoner, toaletter, informations- och matställen. Andra exempel är alla former av kartor med (kart)tecken för en lång rad objekt och företeelser. Symboler kan användas för att visa storleksförhållanden och ge numerisk/statistisk information. Exempel är vissa diagram och även en hel del tecken på kartor. Symboler kan användas för att föra tankarna till och stå som en representation för en organisation, en tjänst eller en produkt. Varumärken och logotyper används i marknadsföring, reklam, PRaktiviteter med mera. Till en början används ofta enbart text (till exempel ett firma- eller produktnamn), därefter text tillsammans med en symbol och så småningom enbart symbolen. Konsums liggande åtta, MacDonalds gula M och Shells snäckskal är exempel på sådan utveckling. Symboler används i flera olika medier. I grafiska medier är de statiskt oföränderliga. I datormedier kan de däremot vara dynamiskt föränderliga. När man väljer ett verktyg i ett ritprogram, till exempel en pensel, förändras penselsymbolen från en positiv till en negativ bild. Denna kvittering visar användaren att kommandot är uppfattat av systemet och ger därför en tryggare kommunikation. Varje situation/kontext kräver konsekvent användning av symboler, en teckenförklaring och inlärning av symbolernas betydelse. Väl utformade symboler kan användas, och fungerar i olika kulturer i olika världsdelar. 3. Herr Gårman Varningsskyltar vid våra övergångsställen har ofta en röd varningstriangel med en svart figur mot vit botten. Dessa varningsskyltar har ett enkelt budskap till bilisterna: Varning för fotgängare! Upplysningsskyltarna är ofta blåa med en svart figur mot en vit botten. Skyltarna har ett enkelt budskap till fotgängarna: Här är ett övergångsställe! Det är tyvärr ganska stora skillnader mellan de skyltar med symboler som används i trafiken i olika länder. De varierar såväl med hänsyn till antal bildelement, som med form, färgsättning och storlek. Bild 6. Herr Gårman finns i många länder. Den här bilden är från en trafikmiljö i centrala Stockholm. Bild 7. Varningsskylten till vänster används i Luxemburg och Tyskland. Upplysningsskylten till höger används i Litauen. Där finns även en variant där figuren går åt vänster. Bild 8. De här båda varningsskyltarna är från Argentina respektive Australien. 6

7 nerna. Associationsfriheten alltså starkt begränsad när det fanns verbala och styrande beskrivningar. Efter en omfattande genomgång av hur försökspersoner uppfattar olika symboler, bland annat 52 olika herr Gårman-skyltar från 32 länder, var det möjligt att konstatera (Pettersson, 1999): Bild 9. Den vänstra skylten används i Italien och Malta. Skylten till höger är från Schweiz. Till vänster är herr Gårman en abstrakt grafisk symbol. Till höger är herr gårman en silhuett av en man med hatt. 1. Det går bra att förmedla ett visst budskap till olika mottagare med hjälp av flera skilda symboler. 2. Det går bra att använda samma symbol för att förmedla flera skilda budskap till mottagarna. 3. Mottagare tolkar symboler på många skilda sätt. 4. När vi talar om vad en symbol betyder så gör mottagarna samma tolkning av budskapet. 5. Mottagarna måste lära sig vad symboler skall betyda. 6. En bra symbol är designad så att den fungerar i många olika sammanhang. Bild 10. Antalet bildelement varierar i skilda länder. Den här varningsskylten är från Frankrike. Här består herr Gårman av ett enda bildelement. budskap symboler tolkningar 4. Avsedd och uppfattad betydelse av symboler En studie av hur slumpmässigt utvalda försökspersoner uppfattar symboler omfattade empiriska försök med två grupper av vardera 48 personer (Scüsseleder och Troedsson, 1988). I den ena gruppen var uppgiften att muntligt beskriva betydelsen av 38 ikoner i kommersiellt tillgängliga datorprogram för Macintosh. Försökspersonerna i den andra gruppen fick lyssna till handböckernas definitioner och fick därefter peka ut respektive ikon. I bådade här fallen genomfördes försöken enligt en slumpmässig ordningsföljd. Det råder stor skillnad mellan försökspersonernas tolkningar av ikonernas betydelser och deras avsedda betydelser. Inte i något av de båda försöken tolkades någon enda ikon på rätt sätt av alla försökspersonerna. Endast 10,5% (4 st) av ikonerna kunde tolkas på rätt sätt av minst 75% av försökspersonerna. Endast 23,7% (9 st) av ikonerna kunde tolkas på rätt sätt av minst 50% av försökspersonerna. Som väntat blev det ett bättre resultat när uppgiften var att associera ikoner till deras verbala definitioner. Här tolkades 47,4% (18 st) av ikonerna på rätt sätt av minst 75% av försökspersonerna. 63,2% (24 st) tolkades på rätt sätt av minst 50% av försöksperso- Bild 11. Det går att använda flera skilda symboler (svarta cirklar) för att förmedla ett specifikt budskap (till vänster) till mottagarna. Mottagarna gör samma tolkning av budskapet (till höger) så länge som vi talar om vad respektive symbol skall betyda. budskap symbol tolkningar Bild 12. En specifik symbol (svart cirkel) kan användas för att förmedla flera olika budskap (till vänster) till mottagarna så länge som dessa lär sig vad symbolen skall betyda i olika sammanhang (till höger). Kontexter Här avser begreppet kontext det spåkliga sammanhang i vilket informativa budskap ingår. Ofta består ett informationsmaterial av enbart text. 7

8 Ibland är texten kompletterad med någon eller några bilder. Men det räcker vanligen inte för att kunna åstadkomma en god kommunikation. Text och bilder behöver både vara lätt läsliga och dessutom komplettera och förstärka varandra. A B C 2 B 4 Bild 13. Vi läser lätt ovanstående tecken som A, B, C respektive 12, 13, 14. B och 13 är emellertid samma tecken. Kontexten påverkar vår uppfattning av tecken. Inom en modell för mediegrupper hör konferenser till kategorin levande medier (Pettersson, 2004). Liksom alla andra konferensen har den här konferensen Bildsymboler för många fler olika typer av kontexter. Många av alla informationsartefakter som vi passerar på väg till konferensen ingår i konferensens yttre kontext. Denna yttre kontext omfattar dels en närkontext och dels en samhällskontext. Bild 14. Närkontexten har mycket stor betydelse för om det går att läsa texter på en monitor. Tyvärr är det vanligt med dåliga ljusförhållanden som kan ge så här störande reflexer. Närkontext är till exempel de förhållanden som råder när det gäller ljud och ljus (bild 14). Det går bara att läsa en skylt under goda ljusförhållanden. Är det mörkt ser vi inte alls skylten. Är det för ljust kan reflexer göra det helt omöjligt att se budskapet. Vi kan kanske inte alls höra en viktig ljudsignal när det är för mycket buller från trafiken. Samhällskontexten omfattar alla kulturella och sociala förhållanden i det omgivande samhället, inte minst det offentliga rummet. Detta har stor betydelse för hur vi uppfattar innehållet i de informationsartefakter som vi möter. Det gäller såväl för texter som för bilder och form. Deltagarnas uppfattning om en viss konferens kommer att påverkas av var den pågår. Konferensen har även en inre kontext. Till den inre kontexten räknar jag förhållandena inom mediet. När det gäller en bok är det samspel mellan texter, bilder och grafisk form. Vi behöver tala om för läsaren vad som är viktigt i bilden i den konkreta situationen och peka på en bestämd tolkning av alla de tolkningar som är tänkbara. För en konferens ingår hela planeringen med olika presentationer, referensmaterial, raster med mera i den inre kontexten. Referenser Arnold, M. (1990). Henri de Toulouse-Lautrec Livets teater. Köln: Benedikt Taschen Verlag. Hjälpmedelsinstitutet (2006). Bildsymboler för många fler. < symboler/default.shtm> Höglund, L., & Persson, O. (1985). Information och kunskap. Informationsförsörjning forskning och policyfrågor. INUM Publishing Division: Umeå. Pettersson, R. (1989). Visuals for Information: Research and Practice. Englewood Cliffs, NJ: Educational Technology Publications. Pettersson, R. (1999). Graphic Symbols Design And Meaning. Presentation at The 31th Annual Conference of the International Visual Literacy Association. The University of Wyoming, Jackson Hole, Wyoming, October 6 10, Published in: R. E. Griffin, W. J. Gibbs, & V.S. Williams (Eds.) 2000: Natural Vistas Visual Literacy & The World Around Us. Selected Readings of the International Visual Literacy Association. International Visual Literacy Association. Pettersson, R. (2002). Information Design, An introduction. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins Publishing Company. Pettersson, R. (2003). Ord, bild & form termer och begrepp inom informationsdesign. Lund: Studentlitteratur. Scüsseleder, N., & Troedsson, Å. (1988). Användning av ikoner i datorprogram. Undergraduate thesis. Stockholm: University of Stockholm, Department of Computer and Systems Science. 8