Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare

Transkript

1 Beslut Sid 1 (14) Dnr :575 Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad Uppsala kommun Uppsala Rektorn för sfi i kommunal regi (Linné) Lena Borgudd-Nilsson Uppsala kommun Uppsala Rektorn för sfi i extern regi (Lernia) Ulla Klefbom Uppsala kommun Uppsala Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare i Uppsala kommun Skolinspektionens beslut Skolinspektionen har i Uppsala kommun granskat om kommunen har ett väl fungerande system för att bedriva svenskundervisning för invandrare (sfi). Särskilt fokus har i denna granskning riktats mot studiesituationen för deltagarna vid studieväg 1 och 2. Granskningen och bedömningen av hur väl kommunen uppfyller statens krav har genomförts utifrån skollagen, läroplanen övriga författningar samt forskning inom området. Skolinspektionen bedömer att Uppsala kommun uppvisar regelbrister och måste vidta åtgärder i följande avseenden: Kommunen verkar inte aktivt för att erbjuda och nå de i kommunen som har rätt till sfi (13 kap. 4 och års skollag). Kommunen fattar inte beslut om det antal undervisningstimmar som ska gälla för varje kurs (7 förordning om svenskundervisning för invandrare). Alla studerande vid Linné garanteras inte svenskundervisning för invandrare i minst 15 timmar i veckan under en fyraveckorsperiod (13 kap. 4a 1985 års skollag). (Lpf 94, kursplan för svenskundervisning för invandrare). Undervisningen vid Linné utgår inte i tillräcklig utsträckning från de studerandes intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål

2 2 (14) Betygskatalogerna vid Linné och Lernia uppfyller inte förordningens krav (17 förordning om svenskundervisning för invandrare, Skolverkets föreskrifter om betygskatalog för svenska för invandrare). Skolinspektionen bedömer att Uppsala kommun uppvisar kvalitetsbrister och behöver vidta åtgärder i följande avseenden: De studerande vid Linné har inte inflytande över sin utbildning i tillräcklig omfattning. Rektorn för Linné behöver tillse att regelbundna studerandeutvärderingar görs med tolk eller med översatta enkäter. Huvudmannen ska senast den 3 juni 2011 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits inom ovanstående områden. Mer information ges under rubriken Uppföljning. Skolinspektionens granskning av svenskundervisning för invandrare i Uppsala kommun Bakgrund och granskningsområden I 2010 års regleringsbrev ges Skolinspektionen i uppdrag att granska svenskundervisning för invandrare (sfi). Utgångspunkten för detta uppdrag går att återfinna i regeringens skrivelse: Egenmakt mot utanförskap 1. Under perioden februari till november 2010 genomför Skolinspektionen besök i 37 sfi-verksamheter med inriktning mot studieväg 1 och 2. Granskningen i Uppsala kommun ingår i detta projekt. Förutom ett beslut för varje granskad verksamhet skrivs också en sammanfattande övergripande kvalitetsgranskningsrapport som kommer att publiceras av Skolinspektionen under början av år Information om direktiv och projektplan för kvalitetsgranskningen finns på Skolinspektionens webbplats ( Sfi är en egen skolform, med egna styrdokument. Utbildningen regleras i skollagen (SFS 1985:1100, kap 13) och i förordningen (SFS 1994:865) om svenskundervisning för invandrare. Enligt skollagen syftar sfi till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. Av lagtexten går det också att utläsa att varje kommun är skyldig att se till att sfi erbjuds den som saknar de grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen avser att ge. Utbildningen ska vara avgiftsfri för 1 Skr 2008/09:24 2

3 3 (14) deltagarna. De ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. Rätten till att påbörja eller gå kvar i sfi kvarstår för den enskilde så länge denne saknar motsvarande kunskaper och framsteg sker i lärandet. Det finns ett riktvärde på undervisningens längd, 525 timmar, som dock får överskridas och underskridas (SFS 1985:1100, kap 13). Sfi ska vila på de grundläggande värden som uttrycks i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). En ny skollag trädde i kraft den 1 augusti 2010, men för kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare ska 1985 års skollag fortsätta att tillämpas fram till den 1 juli Det innebär att 1985 års skollag är utgångspunkten för Skolinspektionens tillsyn och granskning fram till dess. Sedan den 1 januari 2009 finns en reviderad kursplan för sfi (SKOLFS 2009:2), där det stadgas att utbildningens syfte är att ge en kvalificerad språkutbildning som ska ge språkliga redskap för kommunikation och aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Sfi syftar också till att ge vuxna invandrare som saknar grundläggande läsoch skrivfärdigheter möjlighet att förvärva sådana färdigheter. Utbildningen ska planeras och utformas tillsammans med den studerande och anpassas efter hans/hennes intressen, erfarenheter, kunskaper och långsiktiga mål. Utbildningen är uppdelad på tre studievägar 1 3 och fyra kurser, A - D. Den studerande kan avsluta sfi med betyg efter varje kurs. Alla ska ges möjlighet att studera till och med kurs D. Det är kommunen som är huvudman för utbildningen, men verksamheten kan bedrivas av både kommunala och externa anordnare. Skolverkets statistik visar på en markant ökning av studerande inom sfi. Den visar också att deltagare på studieväg 1 och 2 med kort utbildningsbakgrund når betyget Godkänt i kurs D inom två år, i låg utsträckning. Det är därför angeläget att granska hur väl utbildningen för denna grupp individualiseras, utformas och anpassas utifrån de studerandes förutsättningar, behov, erfarenheter och mål. Kvalitetsgranskningens syfte är att bedöma huruvida sfi bedrivs i linje med styrdokumenten, forskning och beprövad erfarenhet samt om utbildningen leder till godkända resultat. Kvalitetsgranskningen utgår från följande tre frågeställningar: - Planeras och genomförs i kommunerna en svenskundervisning för invandrare som leder till en godkänd nivå på kunskapsresultaten? - Planeras och genomförs i kommunerna en svenskundervisning för invandrare som utgår från individers olika förutsättningar, mål och behov? - Planeras, genomförs och utvärderas undervisningen i förhållande till kursplanen för sfi? De brister Skolinspektionens granskning identifierar meddelas rektorn för berörda verksamheter och huvudmän och ska åtgärdas av huvudmännen inom den tid som anges i beslutet. 3

4 4 (14) Granskningen av sfi i Uppsala kommun har genomförts av utredarna Kjell Gyllenswärd och Eva Brunnberg. Verksamheterna på Linné och Lernia besöktes under den augusti Inför besöket analyserades dokument från verksamheterna. Under besöket genomfördes lektionsobservationer samt intervjuer med förvaltningschef, ordförande och vice ordförande i ansvarig nämnd, verksamheternas rektorer, sfi-ansvarig, utbildningschef, praktikansvariga, lärare som undervisar på studieväg 1 och 2 samt studerande. Gruppintervjuer med studerande genomfördes med hjälp av tolk. Beskrivning av sfi i Uppsala kommun Uppsala kommun har ungefär invånare och tillgång till en stor arbetsmarknad med utbyggda kommunikationer i regionen. I Skolverkets statistik placeras Uppsala kommun i gruppen större städer. Uppsala kommun har en organisation med uppdragsnämnder och produktionsnämnder. Uppdragsnämnderna har helhetsansvar för ett visst område, oberoende av vem som utför verksamheten. Utförare av kommunal service kan antingen vara anställda i kommunen eller vara externa aktörer. De förtroendevalda i produktionsnämnderna har ansvar för att kommunens egen produktion utförs på effektivast möjliga sätt. Den kommunala sfi-verksamheten Linné i Uppsala kommun, sorterar under affärsområde vuxenutbildning och Styrelsen för vård och bildning. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är ansvarig uppdragsnämnd. Sfi i Uppsala bedrivs sedan 2008 av tre olika utförare. Det är Vuxenutbildningen i kommunen egen regi, Lernia och Hermods. De flesta studerande på studieväg 1 samt studerande på Hälsospåret och Kristallen är placerade i kommunens egen regi, under namnet Linné. De flesta studerande på studieväg 2 är placerade inom den upphandling som gjorts med Lernia och de flesta på studieväg 3 är placerade inom den upphandling som gjorts med Hermods. Hälsospåret bedriver sfi-undervisning på alla studievägar för de som av hälsoskäl inte bedöms kunna delta i ordinarie utbildning. Kristallen bedriver verksamhet i Gottsunda i samarbete med öppna förskolan och riktar sig till kvinnor med småbarn som har svårigheter att delta i ordinarie sfi-verksamhet. En rektor är ansvarig för den kommunala sfi-verksamheten Linné och en annan rektor är ansvarig för de upphandlade externa sfi-verksamheterna som bedrivs av Lernia och Hermods. Rektorerna är anställda av kommunen. Lernia har en platsansvarig utbildningschef. Uppsala kommun är en av femton jämförelsekommuner i försöksverksamheten med Sfi-bonus, vilket innebär att man för läsåret 2009/2010 fått medel anslagna till kvalitetshöjande insatser inom sfi. Dessa har huvudsakligen använts till kompetensutveckling och datautrustning. I augusti år 2010 omfattade Sfi-verksamheten i Uppsala kommun 161 studerande på studieväg 1 (157 inom Linné och 4 inom Lernia) och 445 studerande på studieväg 2 (144 inom Linné och 301 inom Lernia). De största språkgrupperna vid tillfället för gransk- 4

5 5 (14) ningen är arabiska, sorani och thailändska. Verksamheten Linné är integrerad i lokaler med övrig vuxenutbildning centralt i Uppsala. Verksamheten Lernia är integrerad med övrig yrkesutbildning i Lernias regi, centralt i Uppsala. Skolinspektionens bedömningar Planering, uppföljning och resultat i verksamheten Kommunen verkar inte aktivt för att erbjuda och nå de i kommunen som har rätt till sfi. Kommunen har inte fattat beslut om det antal undervisningstimmar som ska gälla för varje kurs. Alla studerande vid Linné garanteras inte svenskundervisning för invandrare minst 15 timmar i veckan under en fyraveckorsperiod. Underlag för bedömning Huvudmannen och rektorerna håller sig informerade om behovet av sfi i kommunen och anpassar verksamheten utifrån detta genom uppföljnings- och utvärderingsplan, uppdragsplan, kvalitetsredovisning, verksamhetsberättelse och avtalsuppföljning med kommunala och externa utförare. Varje år anges mål för verksamheten som följs upp i verksamhetsberättelse och i samband med årsbokslut. Rektorn och den sfi-ansvarige biträdande rektorn för Linné, framhåller vid intervju att man efter omorganisationen 2008, då studieväg 2 och 3 lades ut på entreprenad, ännu inte funnit fullt fungerande former mellan de externa och de egna utförarna. Enligt rektorn på Linné stämmer inte upprättad prognos över antal kursdeltagare på studieväg 1 och man har därför fått mindre resurser än behovet kräver. Lärarna på Linné framför vid intervju att uppdelningen på flera utförare innebär att de tappar kompetens genom att Linné nu har nästan enbart studerande på studieväg 1. Det var bra att ha hela spannet för att ha en referens, säger en lärare. Informationen om sfi på kommunens webbsidor finns på svenska och engelska. Lernia har skriftlig information om sin sfi-verksamhet på ett tiotal olika språk. Informationen på kommunens webbsidor anger felaktigt att rätten för att studera sfi gäller de som är över 20 år och har gymnasiekompetens eller motsvarande från sitt hemland. I Uppsala kommun har 16 procent av de studerande, enligt Skolverkets statistik 2009, en utbildningsbakgrund som innebär kortare tid än sju års skolgång. Motsvarande siffra för riket är 24 procent. Skolverkets statistik visar att Uppsala kommun har en lägre andel studerande som når godkänt på kurs 1A än genomsnittet i riket men en högre andel än genomsnittet i riket på kurs 2B. Andelen studerande som når godkänt på kurs 1B och 2C motsvarar genomsnittet i riket. De studerande erbjuds färre timmar 5

6 6 (14) än genomsnittet i riket för att nå godkänt på kurs 1A och 1B men något fler timmar än genomsnittet i riket på kurs 2B och 2C (se bilaga 1). Huvudmannen, rektorerna och lärarna känner till syftet med sfi utifrån styrdokumentens krav. Kursplanen från 2009 har diskuterats inom ledningen och lärargrupperna. Betygsättning sker ofta efter diskussion mellan minst två lärare. Övergripande frågor kring kursplanen och betygsbedömningar diskuteras regelbundet i de nätverk som respektive verksamhet ingår i. Linné ingår i ett nätverk med Gävle och Stockholm. Lernia i Uppsala ingår i ett nätverk med övriga Lernia-verksamheter i landet och med Hermods i Uppsala. Vid intervju med ledningen framkommer att kommunen inte har fattat beslut om det antal undervisningstimmar som ska gälla för varje kurs. Huvudmannen och rektorerna känner till verksamhetens samlade resultat och formulerar förslag till åtgärder utifrån dessa. Både Linné och Lernia gör en uppföljning av de studerande efter avslutad sfi, på uppdrag av Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad. Rektorn för Linné använder inte detta som underlag i sitt utvecklingsarbete. I samband med lektionsbesök inom Linné framkommer att de studerande endast får 12,5 timmar sfi i veckan under en fyraveckorsperiod. Såväl rektorn för Linné som rektorn för Lernia har lärarutbildning. Rektorn för Lernia har genomgått den statliga rektorsutbildningen. Lärarna på Linné har lärarexamen och utbildning för den undervisning de bedriver. De flesta har högskolepoäng i svenska som andraspråk. Genom Lärarlyftet har flera lärare fått fortbildning i svenska som andraspråk. Av de 12 lärarna på Lernia har åtta lärarexamen och åtta högskolepoäng i svenska som andraspråk. Lernia arbetar med att höja kompetensen genom rekrytering och fortbildning. Verksamhetens anpassning till individernas förutsättningar, mål och behov Undervisningen vid Linné utgår inte i tillräcklig utsträckning från de studerandes intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål Underlag för bedömning Kommunen har ett system för kartläggning och vägledning inför sfi, som sker vid Centrum för vuxnas lärande (CVL). Den studerande väljer inte anordnare, utan det är CVL i samarbete med Arbetsförmedlingen som placerar den studerande utifrån utbildningsbakgrund, omfattning på den tidigare utbildningen, yrkesbakgrund och eventuella planer för framtida yrke. Inom Linné placeras främst studerande på studieväg 1 samt på Hälsospåret och Kristallen. På Lernia placeras främst studerande på studieväg 2. Rektorerna anser inte att kartläggningen på CVL är tillräckligt omfattande. De anser att den saknar flera aspekter som bör vara med i ett placeringsunderlag för val av studieväg och kurs. De menar att det ibland blir felplaceringar och att CVL saknar smidighet att rätta till dessa. Vid behov används tolk vid kartläggningen. 6

7 7 (14) Linné På Linné, studieväg 1, placeras de studerande först två veckor i studiehallen, som är en introduktionsgrupp där de testas och undervisas av en lärare. Tiden i studiehallen kan vara 1-6 veckor innan placering görs i ordinarie sfi-grupp. Därefter placeras de studerande ut i grupper där de testas vidare för att få så bra placering som möjligt. Utifrån den av CVL upprättade studieplanen, upprättar lärarna sedan en individuell genomförandeplan som är en framåtsyftande plan för såväl studier som övriga aktiviteter inom heltidsintroduktionen. Planen upprättas först efter slutförd A-kurs då deltagarna har nått en språknivå som möjliggör dialog kring studierna och framtidsplaneringen. Uppdraget att upprätta individuella genomförandeplaner tillkom år Studieplanen stäms av vid kursstart och kursslut, men lärarna säger vid intervju att det inte är ett levande dokument utan att man främst följer upp de som har svårigheter med sina studier. De studerande uppger vid intervju att de inte känner till studieplanen. Genomförandeplanen används av lärarna som uppföljning i form av ett enkelt dokument en gång per kurs. Planen följer med de studerande när de byter kurs. Genomförandeplanen innehåller inte någon redovisning av de studerandes intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål. Studieplan och genomförandeplan kommuniceras inte med kursdeltagarna, enligt intervju med de studerande. Innehållet i undervisningen på Linné utgörs av olika samhällsteman såsom familj, bostad, skola/utbildning, sjukvård/hälsa, närsamhälle/uppsala/sverige, kommunikationer, konsument/mat, kläder, arbetsliv, etc. Ett genomgripande tema är kunskapen om kulturen och mångfalden av värderingar i Sverige. Ett pedagogiskt kommunikationsmaterial för sfi har utarbetats tillsammans med Gävle kommun i projektet VaMed. På Linné erbjuds anpassade program för deltagare med kort eller ingen skolgång. Undervisning erbjuds både dag- och kvällstid. Alla kursdeltagare erbjuds en sammanhållen arbetsmarknadsintroduktion på 30 timmar i veckan om de önskar det. För studerande med läkarintyg på nedsatt förmåga erbjuds Hälsospåret där man studerar i långsammare takt och även har tillgång till sjukgymnast. Kristallen är en verksamhet med sfi för invandrarkvinnor med småbarn, i anslutning till den öppna förskolan och i samverkan med grundskolan, polisen, Försäkringskassan, m fl. Målsättningen med Kristallen är att förkorta introduktionstiden för kvinnorna och ge förutsättningar att komma igång med svenskundervisningen tidigare än vad som annars hade varit möjligt. Organisationen för Linné är flexibel och anpassas oftast till individens förutsättningar, behov och mål. Lektionssalarna är utrustade med DVD-spelare, datorer och interaktiva skrivtavlor. Skolan har ett omfattande bibliotek och utrymmen för egna studier och mindre grupper. De studerande uppger vid intervjun att de inte använder datorer under lektionerna, men att man har datalärare två gånger per vecka. Det handlar då mest om att skriva av från ett papper eller diktamen. De flesta lärarna använder inte de in- 7

8 8 (14) teraktiva skrivtavlorna som ett pedagogiskt redskap. De studerande uppger vid intervju att de ofta har nya lärare och att grupperna ibland upplevs som för stora, upp emot 32 studerande. Lärarna säger vid intervju att det är tur att det inte är hundra procents närvaro, för då skulle vi inte få plats. De studerande inom Linné har möjlighet att kombinera sfi med annan utbildning om de önskar. Inom Linné bedrivs modersmålsundervisning på flera språk för att ge sammanhang och strukturer i det svenska språket. Rektorn framför att en organisationsförändring gjort att samtliga modersmålslärare tillhör språkskolan, vilket medför att Linné som tidigare hade fyra språk med egna lärare nu kan köpa in mer språklig kompetens till gagn för långt fler studerande. De studerande som inte är läs- och skrivkunniga kan, enligt biträdande rektorn, få hjälp att lära sig att läsa och skriva på sitt eget språk. Lärarna uppger vid intervju att detta fungerade bättre tidigare då modersmålslärarna var knutna till grupperna och samverkade direkt med lärarna i undervisningen. Linné erbjuder praktikmöjligheter genom Jobbcenter när den studerande bedöms kunna orientera sig i samhället och medverka till att skaffa sig en praktikplats. Linné har en heltidsanställd arbetsmarknadssekreterare som är knuten till heltidsverksamheten. Alla grupper inom heltidsverksamheten är schemalagda med ett pass arbetsmarknadskunskap en gång i veckan. Där ingår allmän information om arbetsmarknaden och dess regler och koder, söka-jobb-aktiviteter, skriva CV, ansökan och anskaffning av praktik samt orientering i närområdet. Praktikaktiviteterna kommer senare under SFI-studierna då man har uppnått en sådan språknivå att det är möjligt att genomföra en praktik. Arbetsmarknadssekreteraren har öppen mottagning två gånger i veckan för individuell information och rådgivning. Vid intervju med studerande framkommer att många inte är informerade om praktikmöjligheterna. Verksamheten inom Linné bedrivs hela året med uppehåll för fyra veckors semester i juli. Under sommaren bedrivs en speciell sommarkurs. Linné har rutiner för att utreda och ge stöd till studerande i behov av särskilt stöd. Lernia På Lernia, studieväg 2, anordnas ett informationsmöte för nya kursdeltagare. De största språkgrupperna får, enligt utbildningschefen på Lernia, informationen på sitt modersmål genom att några av lärarna är flerspråkiga. Vid detta tillfälle aktualiseras likabehandlingsplan, kursupplägg och studiemateriel och en av verksamhetens praktikansvariga jobbcoacher informerar om den praktik som ingår i C-kursen för att förbereda de studerande. De studerande deltar sedan i en introduktionskurs under två veckor eller placeras om möjligt in i ordinarie grupp direkt. 8

9 9 (14) Studie- och yrkesvägledaren på Lernia, berättar vid intervju, att hon träffar alla nybörjare för en fördjupad kartläggning och upprättande av genomförandeplan som dokumenteras i verksamhetens webbaserade lärportal. Genomförandeplanen är en långsiktig plan som innehåller inplaceringstest, tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet, studerandes intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper, långsiktiga mål och en uppskattning av tidsåtgång för den studerande. Studie- och yrkesvägledaren följer upp de studerande var fjärde vecka, efter varje kurs och inför slutmålet, för att de alltid ska ha en aktuell planering. Läraren har individuella möten med de studerande en gång i månaden för att stämma av kunskapsutvecklingen och förtydliga individuellt uppsatta mål. Vid behov skickas underlag från de studerandes tidigare studier och yrkeserfarenheter till Högskoleverket för validering. Centrum för vuxnas lärande i Uppsala (CVL) har fått medel för att erbjuda valideringsinsatser. Studerande på sfi kan hos CVL begära att validering ska genomföras Alla kursdeltagare inom Lernia erbjuds aktiviteter 30 timmar per vecka. Detta tycks enligt intervju med de studerande leda till en snabbare genomströmning: Det går fortare att lära sig med 6 timmar per dag även om man blir lite trött, säger en studerande. Lernias uppdrag för studieväg 2, är genom upphandlingen inriktat på sfi i kombination med arbetslivsinriktad introduktion. Språkpraktik och yrkessvenska är därför centrala inslag, där praktiken oftast förläggs till två eller tre dagar per vecka under i första hand tre månader. Lernia har upprättat kvalitetskrav för praktikplatserna för att de ska ge en bra språkpraktik. Praktikplatserna ska ha utsedda handledare och bestå av företag som är registrerade med organisationsnummer. Yrkessvenska erbjuds i två moduler för de som så önskar, serviceyrken respektive tekniska yrken/hantverk. Dessutom erbjuds moduler i yrkesorientering inom omvårdnad, starta-eget, transport, elteknik och i form av olika studiebesök. Verksamheten har två praktikansvariga medarbetare, coacher, som stöttar kursdeltagarna med att skaffa praktikplatser, introducera på praktikplatser, följa upp praktikperioder och etablera kontakter med Arbetsförmedlingen. Praktiken leder ofta till anställning. Enligt Kvalitetsredovisning 2009 fick 67 personer anställning av de 206 personer som hade praktik under Uppföljning av de studerande görs sex månader efter avslutad sfi. Modersmålsstöd vid läs- och skrivinlärning finns inte inom Lernia. Enligt utbildningschefen på Lernia finns det inom lärargruppen flerspråkiga lärare som är en tillgång när information och instruktioner behöver ges. Innehållet i undervisningen bygger på Lernias webbaserade lärportal med färdigt kursmateriel som är tillgängligt för de studerande. Många har, enligt utbildningschefen på Lernia, tillgång till lärportalen hemifrån och kan följa gruppens undervisning även om man varit frånvarande. Lärportalen består av ett antal kurser med teman kring familj och föräldraskap, boende och närsamhälle, vardagsliv, hälsa, arbete och utbildning, ekonomi och samhälle. Om den studerande praktiserar sker undervisningen i specialanpassade undervisningsgrupper som riktar sig mot dem som gör praktik. De går tre dagar i skolan och två dagar på praktik eller två dagar på skolan och tre dagar på praktik. 9

10 10 (14) Lernias upplägg präglas av en fast struktur och regelbunden uppföljning med dokumentation som kan följas av alla berörda lärare. Resultatet av kartläggning och uppföljning syns i planeringen och genomförandet av undervisningen. De studerande har möjlighet att kombinera sfi med annan utbildning om man så önskar. Verksamheten inom Lernia bedrivs hela året med uppehåll för fyra veckors semester i juli. Lärarna har semestertjänster. Vid behov av särskilt stöd vänder sig Lernia till kommunens centralt placerade resursperson som finns på CVL. Resurspersonen kartlägger och utreder enskilda studerande efter att kontakt är tagen. Resurspersonen informerar, ger råd om läs- och skrivsvårigheter och vilket stöd som kan vara lämpligt till personal hos utföraren. Undervisningens koppling till kursplanen De studerande vid Linné har inte inflytande över sin utbildning i tillräcklig omfattning. Betygskatalogerna vid Linné och Lernia uppfyller inte förordningens krav. Rektorn för Linné behöver tillse att regelbundna studerandeutvärderingar görs med tolk eller med översatta enkäter. Underlag för bedömning Linné Undervisningen inom Linné, studieväg 1, har vid tillfället för granskningen planerats av lärarna och de studerande visar under lektionsobservationerna inte på en tydlig medvetenhet om sina möjligheter att påverka undervisningen. Det finns, enligt intervju med lärarna, inget formellt inflytande i form av studeranderåd eller liknande för sfi. Ett av målen med sfi är att deltagarna i så stor utsträckning som möjligt ska ta ansvar för sin inlärning. Vid intervjun med lärarna framkommer att de är insatta i kursplanen från år 2009 och kopplingen till den gemensamma europeiska referensramen för språk. Lärarna försöker enligt egna uppgifter att förklara kursplanen så gott det går och framhåller vid intervju att nuvarande kursmål är enklare att förklara för de studerande än de förra. De nationella proven är en möjlighet att få en mer likvärdig bedömning för betygsättning och som verksamheten använder sig av, men lärarna säger vid intervju, att de har lite skilda uppfattningar om vad som ska vara en korrekt bedömning. Lärarna säger att de har efterfrågat ett forum för kompetensutveckling och uppföljning avseende bedömning. Verksamheten har inte påbörjat arbetet med att genomföra IT-baserade nationella prov och lärarna anför som skäl att det finns för få prov utlagda ännu. 10

11 11 (14) Vid granskningen ses få tecken på att de studerande ges möjlighet att utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls- och arbetsliv i Sverige. Lokalerna är utrustade för en tidsenlig utbildning med bl.a. smartboard i de flesta lektionssalar. Det är dock få av lärarna som har utbildning i att använda smartboard. Vid dokumentstudier framkommer att betygskatalogerna saknar skol-id. Utvärdering i form av studerandeenkät genomförs centralt för hela vuxenutbildningen i Uppsala kommun, men inte specifikt anpassad för sfi. På Linné har det gjorts försök med en anpassad studerandeenkät i pappersform, men även den har visat sig svår att besvara av de studerande på studieväg 1, enligt biträdande rektorn. Lernia Undervisningen inom Lernia, studieväg 2, har vid tillfället för granskningen i huvudsak planerats av lärarna och de studerande visar under lektionsobservationerna på en medvetenhet om sina möjligheter att påverka undervisningen. Det finns ett formellt studerandeinflytande i form av deltagarråd 2-3 gånger per termin där rektorn medverkar. Vid intervju med lärarna framkommer att de är insatta i kursplanen från år 2009 och kopplingen till den gemensamma europeiska referensramen för språk. De studerande inom Lernia framhåller vid intervju att lärarna informerar om kursplanen på ett tydligt sätt inför varje kurs. Det finns tydliga mål för kurserna och de studerande vet vad som behöver uppnås. De studerande tycker dock att mer tid skulle ges till att tala inför klassen för att få träning i uttal. På webbportalen kan de studerande redovisa sina arbeten och följa hur gruppen arbetar om man inte varit närvarande eller varit på praktik. De nationella proven är en möjlighet till mer likvärdig bedömning för betygsättning som verksamheten använder sig av, enligt utbildningschefen. Lärarna säger vid intervju att de känner sig trygga i sitt bedömningsarbete och att man samråder med kollegor vid svårare bedömningar. Lernia i Uppsala har under de senaste två åren bedrivit kompetensutveckling gällande betyg och bedömning och har samarbete kring dessa frågor med hela Lernia-koncernen. Arbetet med att genomföra IT-baserade nationella prov har inte påbörjats eftersom de ännu inte fungerar bra tekniskt. Betyg ges efter varje kurs. De studerande anser vid intervju, att betygen är rättvisa och att det nu ställs högre krav än tidigare. Vid dokumentstudier framkommer att betygskatalogerna saknar skolkod och skol-id. Vid granskningen syns få tecken på att de studerande ges möjlighet att utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls- och arbetsliv i Sverige. 11

12 12 (14) Lokalerna är utrustade för en tidsenlig utbildning med storbildsprojektorer, mobil datasal, datasal med språkprogram och några lektionssalar med interaktiv skrivtavla. Lärare och studerande har tillgång till Lernias webbaserade lärportal. Utvärdering i form av studerandeenkät genomförs centralt för hela vuxenutbildningen i Uppsala kommun, men inte specifikt anpassad för sfi. På Lernia genomförs, enligt utbildningschefen, utvärdering i alla grupper, varje månad, med frågor kring utbildningens kvalitet, undervisning, trygghet och inflytande. Uppföljning Senast inom sex månader från beslutsdagen, dvs. den 3 juni 2011 ska Uppsala kommun skriftligt redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits samt hur insatserna avses leda fram till uttryckliga och varaktiga förändringar för att komma till rätta med ovanstående brister. Även tidplan för planerade åtgärder och ansvarig för genomförandet ska anges. Ange Skolinspektionens diarienummer (Dnr ) vid kommunikation med myndigheten angående granskningen. Redogörelsen sänds per e-post till kjell.gyllensward@skolinspektionen.se I ärendets slutliga handläggning har även utredare Agneta Kristensson och jurist Magnus Jonasson deltagit. På Skolinspektionens vägnar Ann-Christine Hartman Enhetschef Kjell Gyllenswärd Utredare/Föredragande 12

13 13 (14) Bilaga 1 Tabell 1: Studieresultat studieväg 1 och 2 läsåret 2008/09 Kurs Studieresultat Riket Uppsala Andel (%) som fått godkänt Andel (%) som gjort avbrott A Antal elevtimmar för kursdeltagare som fått godkänt Genomsnittlig tid i veckor mellan start- och slutdatum för kursdeltagare som fått godkänt Andel (%) som fått godkänt Andel (%) som gjort avbrott B Antal elevtimmar för kursdeltagare som fått godkänt Genomsnittlig tid i veckor mellan start- och slutdatum för kursdeltagare som fått godkänt Andel (%) som fått godkänt Andel (%) som gjort avbrott B Antal elevtimmar för kursdeltagare som fått godkänt Genomsnittlig tid i veckor mellan start- och slutdatum för kursdeltagare som fått godkänt Andel (%) som fått godkänt Andel (%) som gjort avbrott C Antal elevtimmar för kursdeltagare som fått godkänt Genomsnittlig tid i veckor mellan start- och slutdatum för kursdeltagare som fått godkänt Källa: Skolverkets nationella statistik 13

14 14 (14) Tabell 2: Andel (%) studerande läsåret 2008/09 efter utbildningsbakgrund och andel (%) i läs- och skrivinlärning Riket Uppsala Antal studerande års utbildningsbakgrund års utbildningsbakgrund Mer än 13 års utbildningsbakgrund I skriv- och läsinlärning Källa: Skolverkets nationella statistik 14